Minnen från ett kyrkbygge John Ronnås, Ingmar Johansson och Arne Annmo berättar om sina minnen från byggandet av Västerkyrkan och studenthemmet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minnen från ett kyrkbygge John Ronnås, Ingmar Johansson och Arne Annmo berättar om sina minnen från byggandet av Västerkyrkan och studenthemmet"

Transkript

1 Minnen från ett kyrkbygge John Ronnås, Ingmar Johansson och Arne Annmo berättar om sina minnen från byggandet av Västerkyrkan och studenthemmet Micklagård på Byggmästaregatan i Lund, slutfört 1965.

2 Minnen från kyrkbygge i Lund av John Ronnås 2 När jag kom till Lund som student år 1945 hette Svenska Missionsförbundets kyrka i Lund Betania. Den låg då på Laboratoriegatan, en liten bakgata, som mynnade ut i Östra Mårtensgatan. När kyrkan byggdes långt tidigare, under senare delen av 1800-talet, fick man inte placera den direkt mot denna lilla bakgata. Kravet var att den skulle ligga inne på gården med ett bostadshus mot gatan. Bostadshuset dolde på så vis kyrkan. Samma sak gällde för Metodistkyrkan på Södergatan. Även den måste byggas inne på gården med bostadshus mot gatan. Man kan ju komma ihåg att byggnationerna då skedde ungefär 20 år efter konventikelplakatets upphävande När jag återkom till Lund år 1958, då som lärare på Katedralskolan, så hade SMF:s kyrka samma läge, men den hade då bytt namn till Missionskyrkan. Kyrkan bestod av dels kyrksalen med läktare och dels en mindre sal, sidoordnad med kyrksalen. Den mindre salen var tillbyggd med ett litet kök som utifrån mest såg ut som ett tillbyggt litet uthus. I bostadshuset hade man efterhand gjort en lägenhet till kyrkans ungdomsvåning. Församlingen bestod 1945 till stor del av köpmän och sjukvårdspersonal. Förankringen i det akademiska Lund var ytterst liten. Studenterna som kom till Lund fördelades på något sätt så att en del kände sig mest hemma i kyrkans ungdomsförening, andra i Frikyrkliga studentföreningen, FKS. Jag kände mig mest hemma i kyrkans ungdomsförening, SMU. Vilken väg man valde, berodde nog bland annat på från vilka förhållanden man kom. Många av församlingens pastorer genom tiderna hade nog sökt sig till Lund eller närliggande församlingar för möjligheten att studera teologi. Gösta Sandberg, Sven Hemrin, Nils Tägt för att nämna några. När jag kom till Lund 1958 var Nils Tägt pastor i Lund. Studentantalet växer 1945 var antalet studenter i Lund mellan och Sverige hade vid den tiden två universitet, Lund och Uppsala. Dessutom fanns det högskolor i Stockholm och Göteborg. Teologi kunde endast läsas vid de två universiteten. Interiörbild från gamla Betania på Laboratoriegatan.

3 Men studentantalet vid universiteten kom att växa snabbt. Vid min återkomst till Lund 1958 var studenterna i Lund runt , om jag minns rätt bodde de allra flesta studenterna i privata hem. Det fanns några få mindre studenthem, bland annat Frikyrkliga studenthemmet vid Grönegatan. Där fanns också ett matlag på ungefår 100 studenter, där man kunde äta frukost, lunch och middag. De privata studentrummen kostade runt 50 kronor i månaden. Frukosten på studenthemmet kostade 12 kronor i månaden och middagen 45 kronor i månaden år De studenthem, som efter hand kom till, byggdes i stor utsträckning av de olika nationerna som Lunds, Malmös och Smålands för att nämna några. Staten bidrog generöst med byggnadslån. Micklagård, som frikyrkliga studenthemmet kallades, kändes efter hand också för litet i förhållande till det växande antalet frikyrkliga studenter i Lund. Namnet Micklagård stavades självfallet med ck, eftersom namnet syftade på ordet frimickel. Förhoppningar om bygge När jag återkom till Lund 1958 var alltså situationen på studentfronten en helt annan. I Lund och i församlingen fanns några av mina gamla kamrater från studieåren, bland annat Arne Annmo, som hade en chefsbefattning på Alfa Laval och dessutom var politiskt aktiv i Lund, och Ingmar Johansson, som var lärare på Katedralskolan och samtidigt forskade i fysik. Redan under året 1958 började vi tre prata om möjligheten till nybyggnation i Lund. Den 1 februari 1959 valdes jag till församlingens ordförande. Redan den 2 mars 1959 hade vi samtal med missionsföreståndare Gösta Nicklasson, som för övrigt var född i Ystad och alltså skåning. Jag har en anteckning om att vi hade ett sammanträde med honom i kyrkans ungdomsvåning kl och ett på Micklagård kl Vad som förekom vid dessa två träffar med honom har jag inte antecknat, men helt naturligt använde vi sammanträffandet med honom också till att tala om Missionsförbundets behov i Lund. Att de drömda projekten i Lund var uppe är troligt, för den 1 april hade vi ett sammanträde med fastighetschefen Narsjö i Lund. Då diskuterade vi möjligheten till en tomt för projektet kyrka och studenthem. Vid kontakterna med Lunds kommun spelade Arne Annmo en avgörande roll. Han var på olika sätt politiskt mycket verksam i Lund. Den 25 april besökte Missionsförbundets ekonomichef Torsten Danielsson Lund, säkerligen för att informera sig om situationen. Jag minns att jag tidigt samtalade med Missionsförbundets ledning om Lunds unika situation för samfundet. Inte på någon av de stora studieorterna hade Missionsförbundet en så dålig ställning som i Lund. Hit kom södra Sveriges frikyrkliga studenter i snabbt stigande grad. Och förbundets kyrka i Lund låg på en bakgård. Missionsföreståndare Gösta Nicklasson insåg tydligt den prekära situationen. Löftesteckning Redan på 1930-talet var tanken uppe i församlingen på att bygga ny kyrka. Man hade bland annat möjlighet att förvärva tomten vid Mårtenstorget, där konsthallen nu är belägen. Men man var försiktig, kanske för försiktig. Nu år 1959 fanns det en byggnadskassa på kronor, i dagens penningvärde motsvarande kanske kronor. Inte mycket att starta en kyrkobyggnation med. Men hur var intresset 1959 för att vara med och satsa på en ny kyrka? Vi i den litet informella byggnadskommittén, Arne, Ingmar och jag, bestämde oss för att genomföra en löftesteckning. Vi fick församlingen med på detta. Vi tre beslöt oss för en ekonomisk gräns för att vi skulle fortsätta att arbeta med projektet. Ett beslut som vi höll för oss själva. Vi satte gränsen vid kronor, (i dagens penningvärde runt ). Gav inte löftesteckningen den summan, så skulle vi lägga ner projektet. Det var med spänning, som vi lade ihop summorna på löftesteckningarna vi fick. Resultatet blev kronor och vi fortsatte därför att arbeta vidare. Som om -beslut Under den fortsatta resans gång fick jag församlingen att gång efter annan ta vad jag kallade som om -beslut. Om det en gång bestäms att vi skall bygga, då skall vi bygga så här. Det gällde det ena beslutet efter det andra. Det gällde tomt, det gällde storleken på kyrkan o.s.v. Vi kunde ju inte ta något annat mer slutgiltigt beslut förrän vi såg att projektet kyrka - studenthem var ekonomiskt genomförbart. 3

4 4 Vi tittade på olika tomtmöjligheter, bland annat på en tomt vid Clemenstorget. Men det visade sig att den var för liten med tanke på både kyrka och studenthem. Vid Byggmästaregatan låg en tomtmark som staden ägde och som var tänkt för ett annat ändamål, som hade blivit inaktuellt. Den tomten var staden villig att sälja till oss. Så då togs ett som om -beslut. Skulle vi bygga, skulle vi bygga på den tomten. Så var då frågan hur vi skulle förhålla oss till försäljningen av den gamla kyrkan. Solidar, som var namnet på Konsum i Lund, var intresserad av att förvärva kyrkan och bostadsfastigheten. Vi gjorde ett villkorat köpeavtal med Solidar. Om församlingen beslutar bygga ny kyrka skulle Solidar få köpa den gamla för :- ( dagens värde ). Vi visste nu att vi disponerade kronor. Missionsföreståndare Nicklasson hade dessutom lovat försöka skaffa fram en del pengar hos intresserade missionsförbundare i Sydsverige. Styrelsen Vid mitt tillträde som ordförande 1959 samlades styrelsen i de olika ledamöternas hem ungefär en gång i månaden. Följande tillhörde då styrelsen: Arne Annmo, direktörsassistent på Alfa- Laval, Allan Grundemar, folkskollärare, Ingmar Johansson, docent, Valter Ramklint, ägare till Ramklints konditori och församlingens kassör, Greta Kruse, sjuksköterska, Svea Lundin, sjukvårdsbiträde, Hjalmar Ugglin, jur. kand., Evald Hösth, vaktmästare, Sven Olof Franzen, Nils Tägt, pastor och församlingsföreståndare, och så jag som ordförande. Församlingsmötena Församlingsmöten hölls som regel en gång i månaden. Det var viktigt att byggkommittén kontinuerligt höll församlingen informerad om händelseutvecklingen och att församlingen tog de beslut som gjorde att kommittén kunde gå vidare. Till den viktiga informationen hörde också hur Svenska Missionsförbundet såg på våra förehavanden. Den 28 oktober 1960 kom missionsföreståndare Nicklasson till Lund i sällskap med förbundets styrelseordförande Johan Ahlsten. Nicklasson hade bestämt sig för att få Ahlsten allvarligt intresserad av Lund och dess byggplaner. Han tog Ahlsten med sig till Laboratoriegatan. Han visste från vilket håll de skulle gå in på Laboratoriegatan. De gick in i den norrifrån. Då kunde de i en given vinkel se kyrkan så, att det var det lilla uthusköket, som kom i blickfältet. Då hejdade Nicklasson sin ordförande, pekade och sa: Det här är Svenska Missionsförbundets ansikte i Lund. Den repliken och den åsynen var tillräcklig för att Nicklasson hade förbundets ordförande på sin sida. Församlingsmötena fick nästan en sorts ritual. Jag gav min information av det aktuella läget och de eventuella beslut som måste tas, den gamla turkestanmissionären Hanna Raquette talade frimodigt och engagerat om den nya kyrkan som ett missionsfält. Församlingens pastor Nils Tägt begärde alltid ordet sist i överläggningen och talade om alla vanskligheterna med kyrkbyggnadsplanerna. Andra församlingsmedlemmar var tysta. De gav bland annat i löftesteckningen sin syn till känna. Den som lovade mest i den löftesteckningen sade aldrig något på församlingsmötena, nämligen kvinnan som drev missionshotellet vid Clemenstorget. Hon hette, om jag minns rätt, Emma Winqvist. I församlingen fanns en pensionerad byggmästare, Anders Gullberg, som också utifrån sina erfarenheter var kritisk till byggplanerna. Han avled dock innan nya kyrkan stod klar. Begravningen skedde i gamla kyrkan, som vid det tillfället var fylld av folk. Psalmböckerna räckte inte till, så någon företagsam människa gick och hämtade äldre psalmböcker i ett skåp. De var tyvärr äldre utgåvor. Som väl var fick jag en sådan. Psalmen 726 Jag är en gäst och främling, var inledningspsalmen. Men i min äldre utgåva var 726 en nykterhetspsalm med bland annat följande text: Härjande med nöd i spåren, rusdrycksfloden framåt drar, Lägger ynglingen på båren och de kära från oss tar. Hur många som hann leta reda på nr 726 i den gamla utgåvan som de fått, vet jag inte. Men jag fick bråttom att gå runt i kyrkan och samla ihop de gamla psalmböckerna. Så fortskred arbetet med som om -besluten. För flertalet med stora förhoppningar om en ny kyrka och för en mindre del med förhoppningen att som om -besluten aldrig skulle komma att verkställas.

5 Arkitekten Diskussionen om arkitektval var ganska livlig. Det fanns arkitekter i Lund - Malmöområdet som var aktuella. Men valet föll på arkitekt Carl Nyrén, Stockholm. Skälen var flera. För mig var det viktigaste skälet att han hade ritat Västerortskyrkan i Stockholm, kyrkan som den nybildade missionsförsamlingen i Vällingby låtit bygga. Den var på sitt sätt nydanande på kyrkobyggnadsområdet. Vällingby var ju den nybildade stadsdelen i Stockholm som i sig ansågs vara nyskapande och framåtsyftande. När den världsberömde franske arkitekten Le Corbusier besökte Stockholm, så var det framför allt Vällingby som Stockholms stad ville visa upp. Men det som särskilt intresserade den franske arkitekten i Vällingby var SMF:s kyrka, som låg och ligger sammanbyggd med ett högt bostadshus som församlingen samtidigt lät bygga för att kunna finansiera kyrkbygget. Dessutom hade Carl Nyrén missionsförbundiskt påbrå. Hans far hade varit missionsföreståndare i SMF. Carl Nyrén hade också ungefär samtidigt med våra byggplaner fått uppgiften att rita kapellet på Lidingö teologiska seminarium. Erfarenheterna både från Lund och Lidingö visade att Nyrén inte hörde till de billiga arkitekterna. Alla sneda vinklar som man bland annat kan se i Lunds Västerkyrka ger ju syn för sägen. Men det blev ju en fin och speciell byggnad som står sig väl bland alla nybyggda kyrkor. Men missionsstyrelsens reaktion blev: Aldrig mer Nyrén, han blir för dyr. Men han var en angenäm person att samarbeta med, även om hans arbetsbelastning var sådan, att han ibland låg efter med de ritningar som byggarna behövde. SMF:s ekonomiska åtaganden Svenska Missionsförbundet hade aldrig ekonomiskt gått in i enskilda församlingars byggnationer. Det var de enskilda församlingarnas sak att klara sina kyrkbyggen. Lund blev ett undantag, och så vitt jag vet var det och är det fortfarande det enda undantaget i SMF:s historia. Att Lund blev ett undantag berodde på argumenteringen från vår sida. Kombinationen av en bakgårdskyrka och den stora studentexpansionen i Lund var olycklig för både församlingen och samfundet i stort. Krasst ekonomiskt resonerade vi så, att skulle unga missionsförbundsstudenter i Lund räddas för SMF för framtiden så krävdes det en viktig insats här. Ekonomiskt skulle det löna sig för samfundet att församlingen i Lund var attraktiv. Årtionden av missionsoffer från dessa studenter som blivande samhällsmedborgare skulle mer än nog betala tillbaka lokalt och nationellt det SMF satsade i Lund. Missionsstyrelsen anslog kronor (i dagens penningvärde ca ) med en motivering, som skulle göra anslaget till en engångshistoria i samfundet. Vi kom under hand att bli ett svårhanterat ekonomiskt problem för samfundet. Dels ville vi öka ut byggnadsprogrammet med en källarvåning för den unga generationens skull, dels rörde vi oss nog med en del glädjekalkyler för sakens skull. Missionsförbundet bad en byggmästare från Stockholm, som tillhörde SMF, att se på den ekonomiska situationen i Lund. Inrednings- och konstkommittén Efter hand blev det nödvändigt att också ha en kommitté med särskilt ansvar för inredning och konst. I den ingick Greta Kruse, Per-Olof Alffram och Arne Redfors, de båda senare läkare. Jag minns att vi underströk flera gånger i församlingen att vi inte ville få olika saker skänkta till kyrkan. Vi insåg problemet både med arten av gåvor och dess placeringar. Helt undgick vi inte problemet. Konstnären Hans Larsson hade gått och tittat på kyrkbygget flera gånger och känt sig manad att måla en altartavla intänkt i fonden på kyrkan. Han presenterade det färdiga resultatet. Den godtogs, men med reservation från några. Försäkringsbolaget Ansvar köpte tavlan, skänkte den till studenthemmet med besked att den skulle hänga i kyrkan. Där hängde den också under ett antal år, togs sedan bort. Tavlan kom på okänt sätt ut på marknaden och köptes av Karl-Olov och Lilian Nilsson, ett missionsförbundarpar i Malmö. Där finns alltså nu den tavla som målades med tanke på Västerkyrkan i Lund. Länge förblev sedan fondväggen tom. År 2004 kom till slut ett nytt konstverk på plats, en vävnad av Dan Wolgers. Ett problem med studenthemmet. Även om jag i stort har lämnat studenthemsbygget utanför den här historiebeskrivningen, så vill jag ändå beröra en fråga som vållade stor dis- 5

6 6 Bilder från bygget av kyrkan kussion. Det gällde matlaget. På gamla studenthemmet på Grönegatan spelade matlaget med sina omkring hundra gäster en väsentlig roll. Inte minst för gemenskapen. Kravet var därför starkt från de frikyrkliga studenterna att matlaget skulle få sin fortsättning i nya Micklagård. Samtidigt krävde de statliga myndigheterna att det skulle inrättas korridorkök i studenthemmet för att lån skulle kunna beviljas. Korridorköken var till för att studenterna skulle kunna ha egen hushållning. Kravet från studenterna på matlag, restaurang, i studenthemmet var som sagt starkt. Vi i byggnadskommittén var däremot tveksamma. Vi menade att matlaget, restaurangen, skulle få svårt att klara sig när det fanns korridorkök. Jag minns att jag tyckte att studenterna hade ett för stort inflytande. När det nya studenthemmet stod klart hade dessa studenter flyttat och nya kommit till. Men vi i byggnadskommittén skulle vara kvar och ansvara för studenthemmets ekonomiska överlevnad. Studenterna fick sin vilja fram. En restaurang byggdes in i bottenvåningen. I dag vet vi att korridorkök och restaurang var en omöjlig kombination Ekumeniskt samgående? Metodistkyrkan i Lund hade och har fortfarande ju samma belägenhet som Missionskyrkan hade på Laboratoriegatan. Kyrkan ligger gömd inne på en gård bakom en gatufastighet. Vi förde från missionsförsamlingen allvarliga, mycket ingående samtal med metodistförsamlingen om någon form av samgående. Vi hade under en tid gemensamma gudstjänster för att känna på varandra. Från vår sida sade vi att vi inte ställde några ekonomiska villkor. Ville de kunde de sälja sin kyrka och låta pengarna gå till Metodistkyrkan i Malmö. De kunde också ha sitt medlemskap kvar i Metodistkyrkan, då i Malmö, men ha sin söndagliga gudstjänstgemenskap med oss. Så långt jag minns var de flesta metodisterna i Lund inne på den linjen ända tills deras biskop Ole Borgen sa ifrån. Så föll hela tanken och så långt jag vet finns en liten metodistisk spillra kvar på Södergatan. Som om -besluten blir definitiva Den 27 mars 1963 lämnades anbuden på byggnationen in på både kyrkan och studenthemmet in. Flera anbud kom in. Skånska Cementgjuteriet låg närmast till och antogs. Den 2 april sammanträder byggnadskommittén. Den 4 april sammanträffar vi med länsbostadsnämnden med avseende på studenthemmet. Den 9 april sammanträder missionsstyrelsen. Den 21 april beslutar Lunds missionsförsamling om bygge av ny kyrka. Den 11 maj tas första spadtaget på kyrkbygget av missionsföreståndare Gösta Nicklasson.

7 När grunden och kyrkgolvet var gjutet och murningen av tegelväggarna började murades ett skrin in i väggen ungefär där orgeln står. I skrinet ligger bland annat ett nummer av Lunds Dagblad och några mynt och sedlar av olika valörer, inte allt för stora. Pastorsbyte Ny kyrka i ny stadsdel krävde också medvetna och genomtänkta nysatsningar. Församlingens pastor under planerings- och byggnationstiden var Nils Tägt. Han hade under hela den tiden varit motståndare till nybyggnadsplanerna. Det var otänkbart att starta i den nya kyrkan med en pastor som varit så tydligt emot hela planeringen. Det var församlingsstyrelsen och missionsföreståndare Gösta Nicklasson helt överens om. Det var på sitt vis min tyngsta uppgift under den här tiden att meddela honom att han inte kunde vara kvar som pastor. Men han erbjöds samtidigt en tjänst som lärare på missionsskolan på Lidingö. Märkligt nog har vi mötts på senare år i Siljansnäs, där han numer bor. Jag var under ett och ett halvt år komminister i Siljansnäs. Samtidigt var han studieledare i Svenska kyrkans församling där. Men vi har inte med ett ord berört våra roller i Lunds missionsförsamling trettio år tidigare. Kontakt togs med pastor Olle Olofsgård, Västerortskyrkan i Stockholm med förfrågan om han kunde tänka sig bli församlingens nya pastor. Han tackade ja till tjänsten med tillträde den 1 januari En del av den tjänsten var att vara studentpastor i Lund, vilket för församlingen också betydde ett tillskott från centralt håll till hans lön. Hastigt uppbrott Dagarna runt midsommar 1964 fick jag ett brev från skolrådet Maj Bosson - Nordbö med en förfrågan om jag som skolkonsulent ville ta tjänsten som föredragande i ämnet kristendomskunskap inom den omorganiserade Skolöverstyrelsen. Tjänsterna i alla andra ämnen var tillsatta. Men kristendomsämnet var politiskt svårhanterligt efter 1963 års namninsamling för kristendomsämnet, en insamling som gav 2,3 miljoner namn. Därför hade tillsättning av den tjänsten dröjt. Brev gick både till hemmaadressen i Lund och till mina föräldrar i Skärblacka. Jag fick det brev som sänts till mina föräldrars adress. Skolrådet ville ha omgående besked. Det fanns ingen möjlighet till överläggning med mina kamrater i Lund. Erbjudandet om skolkonsulenttjänsten kunde förändra resten av mitt yrkesverksamma liv. Jag vägde för och emot, men kom till den ståndpunkten att framtiden för en församling av Lunds typ inte kunde bero på en enda människas insatser. Dessutom var själva byggnadsprojektet nära sin avslutning Jag svarade ja. Det nya arbetet började den 1 september 1964 med arbetsplatsen förlagd till Stockholm. Veckopendlingen mellan Lund och Stockholm för min del tog sin början. Samtidigt var jag ordförande i Lunds missionsförsamling, som ett halvt år senare skulle inviga sin nya kyrka. Jag minns, att jag varje lördagsmorgon hade överläggningar med pastor Olofsgård om den fortlöpande verksamheten. Samtidigt kände jag att det fanns de som tyckte att jag svek Lunds missionsförsamling. Jag kan förstå uppfattningen av svek. Men samtidigt gick min egen yrkesinriktning in på helt nya banor. Dessutom kan jag ju se hur väl församlingen i Lund har överlevt till skillnad från många andra frikyrkoförsamlingar. Med start i en byggnadsfond på kronor och en bakgårdskyrka på en bakgata år 1959 invigdes en ändamålsenlig och arkitektoniskt förnämlig kyrka år 1965 vid en park. Numer får Västerkyrkan också betraktas vara centralt belägen i en starkt expanderande stad som Lund är i dag. Invigning Lördagen den 24 och söndagen den 25 januari 1965 hölls så invigning av Lunds nya missionskyrka, Västerkyrkan, i närvaro av Svenska Missionsförbundets föreståndare Gösta Nicklasson, som förrättade invigningen, församlingens avgående pastor, Nils Tägt, och den nytillträdande pastorn, Olle Olofsgård. John Ronnås, Rättvik i januari

8 Micklagård, tankar och minnen av Ingmar Johansson (lätt redigerat från ett föredrag i Café Adam) 8 Nu sitter vi här i Änglagården i november 2004 och jag tycker här är ganska fint - för att inte säga mycket fint. Jag ska försöka erinra om hur det var 1964, för 40 år sen. Det var fint då också. En skärmvägg, ett kök möblerat för barn, ett förråd med lekverktyg, liggunderlag, filtar och kuddar. Det var alltså ett dagis, Lekskolan Smedjan. Föreståndaren hette Gunilla Fritzell och bland eleverna fanns ett mig närstående tvillingpar, Bertil och Gunnar. Tack vare insatser från församlingens fastighetskommitté och Gösta John Bredberg har lokalen kunnat hållas i stånd och upprustas så att den både drar in pengar och kan tjäna som visningsobjekt. Men den lokalen var ett undantag 1964, och därutöver rådde nästan kaos. Här i kvarteret låg då två nästan färdiga huskroppar. Tanken hade nog varit att förrätta invigningen till den 1 jan 1965, men allt var lite försenat. Dessförinnan hade här rått febril byggnadsverksamhet i två års tid. I själva verket var det ett jätteprojekt som hade förverkligats, med mycket stora insatser i tid, pengar och arbete. Det var i alla fall vad vi ansåg, vi som hade hållit på med det. Enligt planerna skulle studenthemmet ha varit klart till höstterminens början 1964 och vi hade antagit hyresgäster. Vad skulle vi göra med dem? Alla i församlingen som kunde hade ställt rum till förfogande - först var det tänkt att det skulle handla om fjorton dar, som dock blev en månad och sen två eller tre. Kerstin och jag hade Göte Råsmark från Alstermo i Småland. Vi tog väl hand om honom och skaffade honom en flicka som han så småningom gifte sig med. (Det var Bibbi, dotter till vice församlingsföreståndaren Nils Arnsäter.) SMU hade på den tiden ett sommarhem på Nilstorp. Det var en oisolerad kolonistuga, dragig och med läckande toalett. Där härbärgerades ett antal opretentiösa studenter som mot slutet for väldigt illa. Efter hand som duschrummen på Micklagård blev färdiga kunde de med viss lättnad flytta över dit. Varken rummen på Micklagård eller restaurangen eller kyrkan var färdiga i tid. För kyrkans del var det i slutänden snickerierna som orsakade förseningen. Bänkar, knäfall och nattvardsbord hade beställts från ett snickeri på Gotland, och jag tror det var gotlandsbåtarna som inte kunde klara frakten. Gamla Micklagård - på hörnet av Grönegatan och Stålbrogatan, nuvarande hotell Concordia - innehöll 18 studentrum och ett så kallat matlag för studenter med något hundratal regelbundna gäster. Hemmet ägdes av Svenska Missionsförbundet och hade en styrelse som tillsattes från Stockholm. På 50-talet blev den folkpartistiske riksdagsmannen Sigge Löfgren, Malmö, ordförande. Från Lund invaldes Arne Annmo, AlfaLaval-direktör och framträdande kommunalpolitiker. På grund av sina politiska engagemang avgick han dock och ersattes av Ingmar Johansson. Den gamla missionskyrkan Betania låg på Laboratoriegatan där uppfarten till Coops parkering ligger nu. I Missionskyrkans församling hade det just skett ett betydelsefullt vaktombyte när John Ronnås tillträdde som ordförande. Vi var ense om att församlingen behövde en ny kyrka och framför allt att vi behövde möjlighet att ta emot fler studenter. Antalet studenter i Lund hade på ett par decennier växt från ett par tre tusen till och Staten hade gett frikostiga lån till AF-bostäder, till nationer och till andra bostadsföretag. Vi ansåg nu att det borde vara en riksangelägenhet för SMF hur vi skulle kunna fylla vår uppgift bland frikyrkliga studerande som varje år flyttade till Lund. Församlingen hade för dålig ekonomisk bärkraft för att ensam bekosta en ny byggnad och det blev därför naturligt med en gemensam planering. År 1958 tillsattes en byggnadskommitté bestående av John Ronnås, Arne Annmo och Ingmar Johansson. John var adjunkt i religionskunskap vid Katte men blev snart konsulent vid SÖ och senare radiobiskop. Han var alltid på resande fot och svarade för kontakterna med SMF och även med riksdagen, där för övrigt Einar Rimmerfors, Birgitta Bredbergs far, var den som bevakade våra ärenden. Just vid den här tiden drogs emellertid de frikostiga statliga byggnadslånen till studentbostäder in, och vårt projekt blev faktiskt det sista som fick del av dem. En viktig positiv faktor för oss var att Arne kände alla myndighetspersoner i stan och visste hur byggnadsärenden skulle dras. Jag, som förutsattes ha lättare att disponera min tid än de andra

9 9 Missionsförbundets ordförande, Ansgar Eeg-Olofsson, tar det första spadtaget den 11 maj två fick sköta ekonomin och hålla i kontakterna med församlingen och byggentreprenörerna. Så här 40 år efteråt inser jag nog att det uppdraget tyvärr gick ut en hel del över mina övriga plikter som fembarnsfar med heltidsarbetande hustru. Sista året kompletterades kommittén med Greta Kruse som speciellt ansvarig för inventarieinköpen. Hennes meriter i sammanhanget bevisas väl av att hon sen blev den första kvinnliga ordföranden i Lund i en teknisk nämnd, nämligen byggnadsnämnden. Jag ger några hållpunkter för byggtiden: 1959 reserverades tomten 1960 utsågs Carl Nyrén till arkitekt 1961 beslöt SMF om ekonomiskt stöd 1963 togs första spadtaget, den 10 maj 1964 murades den första stenen, den 18 jan 1965 förrättades invigningen, den 24 januari Carl Nyrén var en av landets mest välrenommerade arkitekter och hade just ritat lärarhögskolan i Malmö. Han är dessutom son till en av SMF:s tidigare missionsföreståndare, Janne Nyrén. Några personliga reflexioner. Vi är nog alla överens om att planlösningen är rationell och att kyrkan har stora skönhetsvärden - liksom studenthemmet. Men kan det egentligen kallas rationellt att det praktiskt taget saknas räta vinklar? Byggentreprenören Skanska - som på den tiden hette Skånska cementgjuteriet AB eller i dagligt tal Skåningarna - var förtvivlade och frågade alltid efter måttsatta ritningar. Till svar fick dom ungefär: Bygg efter det ni har, så får ni måtten efteråt. Det ska väl inte vara nån konst för världens bästa byggföretag. Visst gick det men med stora förseningar som följd. Och som bekant betyder ju tid pengar. Om vi nu ställer oss frågan: Var det mödan värt? så kan svaret för min del inte bli annat än ett rungande ja! Vi har fått så mycket som vi anser omistligt - och vi hade inga alternativ. Men byggnader är inget självändamål. Vi måste också söka svar på frågorna: Hur har studenternas villkor förändrats av projektet? Hur har församlingen utvecklats? Hur är bindningarna mellan Församlingen och SMK?

10 10 Bild från byggandet av kyrksalen, Västerkyrkan Studenterna. Västerkyrkans förste församlingsföreståndare, Olle Olofsgård, var också den förste frikyrklige studentpastorn i Lund. Uppsala och Göteborg hade sådana tjänster något tidigare. SMF hade emellertid redan i början på 50-talet visat intresse för att engagera studenter i frikyrkligt arbete. Missionsstyrelsen inbjöd en gång om året FKSare och frikyrkopastorer i Malmö - Lundregionen till en samling, kallad prästamötet, varvid alla bjöds på middag av fabrikör A. E. Ljung i Malmö. Tanken var klart uttalad, nämligen att intressera studenterna för aktiv tjänst i SMF. Framgångarna uteblev förvisso inte - jag kan till exempel nämna namn som Elsy Johnsson, Leif Nilsson, Per Magnus Selinder, Karl Göran Ekberg, Lennart Molin, Tuve Skånberg, min egen brorsdotter Kerstin Johansson-Sjöbratt, Kerstins systerdotter Rigmor Jacobsson Borg, Gunnel Jacobsson Kritz och Valborg Lindgärde fanns i Lund två starka kristna studentföreningar, den kyrkliga KSF och frikyrkliga FKS. Utan medverkan av någon studentpräst eller studentpastor och fast de tillsammans inte var mer än ett 100-tal deltog de mycket aktivt i studentlivet och den aktuella debatten. Vid ett tillfälle var både studentkårens ordförande och redaktören för Lundagård FKS-are. Kårordföranden var Gunnar Hillerdal, sedermera MUF-ordförande och lektor (rektor) i bl a Växjö, och Lundagårdsredaktören var Harald Wollstad, senare rektor vid folkhögskolan i Ljungskile. Jag tror att Bo Strömstedt också under en tid var redaktör för Lundagård. Olle Olofsgård bodde i den stora lägenheten på Micklagård där församlingens diakon Carola Störbäck med familj nu bor. Han var en mycket talangfull, initiativrik och viljestark person med en utmejslad, konkret predikokonst. Han tog nästan handgripligt tag i de nyinflyttade studenterna och släppte inte greppet förrän de talat om sina avsikter och förväntningar, både med studierna och med sin församlingstillhörighet. Numerärt växte församlingen de första åren efter 1965 och nådde snart ett toppvärde. Det är också värt att nämna att Olofsgård verkade starkt för samverkan med Svenska Kyrkan. Sankt Petersgården som är Klosterkyrkans församlingsgård byggdes samtidigt med Västerkyrkan - våra klockor innehåller samma göt. Kyrkoherde där var på den tiden Olof Sundby, sedermera ärkebiskop. Han och Olle Olofsgård var goda vänner och hade långtgående planer på lokal samverkan här på Väster. Strax efter byggandet av vårt nya studenthem inträffade det så kallade 68-upproret bland studenterna. Tavlor skars sönder på AF, rektor fick lämna sin tjänst, allt etablerat förkastades, organisationers berättigande ifrågasattes och nya former för samverkan prövades. KSF och FKS upplöstes och ersattes av Kriss. Det positiva med denna förändring var att ekumeniken förstärktes. Negativt - och enligt min mening den dominerande effekten - var att engagemanget och slagkraften i den kristna studentrörelsen på lång sikt har avtagit i stället för att öka, men det kan givetvis också ha andra orsaker. Församlingen. Ett vågspel som hade varit värt att lyckas var försöket att ha öppen ungdomsgård. SMU hade åtagit sig att utse gårdsförståndare som bl.a. skulle kontrollera insläppet. De lyckades hjälpligt hålla gården rök- och drogfri, de ordnade pingis, lekoch danskvällar men kunde inte begränsa antalet insläppta. Möbler och dörrar klarade inte påfrestningarna, de slets ned hårt och skadades. Lyckosamt för kyrkan var att vi då - gemensamt med Micklagård - hade en anställd vaktmästare med möbelsnickarkompetens, nämligen Ewald Hösth.

11 I början på 70-talet började en verksamhet för aningen äldre ungdomar, nämligen Öppet hus för pensionärer och daglediga. Den växte kraftigt och kulminerade under Bengt Zetraeus pastorstid med goda insatser från Allan Grundemar som ordnade föreläsare, vaktmästarparet Gerda och Ewald Hösth samt Eva och Gustav Andersson. Öppet hus samlade som mest deltagare och säsongen brukade avslutas med en lägervecka på Örestrand. En titt i församlingens matriklar och årsberättelser ger också anledning till reflexioner. Medlemsantalet har varierat men inte särskilt mycket. En uppgång skedde strax efter invigningen av Västerkyrkan och vi kan ju också glädja oss åt en ökning de senaste åren. Men studerar vi adresserna får vi en tankeställare bodde nästan hela församlingen på gångavstånd från kyrkan. Vi utgjorde en typisk innerstadsförsamling, medan vi nu är utspridda över hela kommunen inklusive Dalby, Veberöd och Genarp och till och med närliggande kommuner, som Staffanstorp, Lomma och Kävlinge. Vid en rättvisande jämförelse borde vi därför ta hänsyn till hur medlemsantalet i de olika lokala församlingarna har växlat. En annan intressant jämförelse kan man göra när man tittar på den sociala strukturen i församlingen. Ur minnet kan jag räkna upp åtskilliga från den gamla tiden: Handlanden Anton Lindgren som hade herrekipering och specerier på Bangatan, Ernst Lindgren med herrekipering på Svartbrödersgatan, Magnus Nilsson, skrädderi på Klostergatan, Valter Ramklint, konditor på Mårtenstorget, David Hasselgren och Oscar Emanuelsson, porslinsaffär på Skomakaregatan, numera Duka och Hasselgrenska gården. Sen fanns Algot Löfqvist med leksaks- och pennaffär, Edvard Söderlund med bokhandel och tryckeri på Östra Mårtensgatan, en byggmästare Gullberg vars förnamn jag tyvärr har glömt samt lantbrukarparet Emil och Kerstin Dahlgren. Där fanns också ett antal lärare, en praktiserande jurist som hette Hjalmar Ugglin och naturligtvis många som var anställda inom vården som exempelvis Greta Kruse, Brita Malmborg, Svea Lundin, Linnéa Magnusson och Nils Arnsäter. Från 1965 fick vi också läkare, t.o.m. flera stycken, och nu har vi ju dessutom professorer i våra led. En kategori medlemmar som nästan försvunnit är däremot hemmafruarna. Förhistoria. Egentligen har jag nu sagt vad jag tänkt och tycker vara angeläget. Men om ni har tid och lust att höra på ett litet tag till har jag en förhistoria som är ganska intressant. Jag har tagit med mig 5 st skrivböcker med vaxdukspärmar som normalt förvaras i Micklagårds arkiv. De är fulla med handskrivna protokoll från sammanträden med en förening som mot slutet heter Fria Kristliga Gymnasistföreningen Aithon men i de första protokollen bara heter Talövningsföreningen. Böckerna fick jag omkring 1980 av Torsten Lundin, sommargranne till mig och son till en man som hette Gösta Lundin. Gösta var under några år i början av 1900-talet ordförande i Lunda-FKS och både då och senare en flitigt anlitad talare vid student- och gymnasistsamlingar. Böckerna kom fram i samband med hans död, och jag fick ta hand om dem på grund av mitt engagemang för nya Micklagård. När man läser de där gamla protokollen slås man av att lokalfrågan tas upp gång på gång. Jag citerar från boken för 1919: Anledningen till att föreningen Aidon icke påbörjat sin verksamhet hösten 1919 förrän i oktober månad är den att föreningen varit utan samlingslokal. Sedan FKS: s i Lund nya hem blivit färdigt har denna förenings lokaler godhetsfullt upplåtits för föreningen Aidons sammanträden. Hur kunde en fattig studentförening på egen hand skaffa ett eget hem? Jag fann denna fråga så intressant att jag måste gå till FKS protokoll. De finns på handskriftsavdelningen på Universitetsbiblioteket. Ur protokollen får jag reda på att ordföranden i FKS vid den tiden var Elov Tengblad från Karlstad. Med i styrelsen satt också Gösta Lundin. Kassör var Yngve Kristensson, järnhandlarson från Osby som sen blev borgmästare i Stockholm och bror till Filip, blivande landshövding i Umeå. I protokollsboken för 1919 står också en anteckning: Under april eller maj tillsattes en kommitté för studenthemmet, bestående av Tengblad, Kristensson och Lundin. I protokollet för den 10 okt står i $ 4: Efter denna...kaffedrickning refererades av bröderna Lundin och Kristensson de upplevelser de haft under sin vällyckade tiggarfärd i skilda trakter av Sverige. Därmed hade jag fått klarhet i vad jag redan tidigare hört: Gösta Lundin hade tillsammans med Yngve Kristensson besökt ordföranden Elov 11

12 12 Tengblad i Karlstad och tillsammans med honom förmått kaffegrossisten och ordföranden i SMF Anders Löfberg - just det, Löfbergs Lila - att donera grundplåten till Micklagård. Köpet skedde sen under medverkan av handlanden Oscar Nilsson, även senare i många år en stor gynnare av det frikyrkliga studentlivet i Lund. Nilsson bidrog ganska säkert också till insamlingen, liksom de aktiva studenterna och några till. Talövningsföreningens upphovsman var för övrigt Axel Andersson, blivande missionsföreståndare för SMF, och bland deltagarna fann jag min egen far, Hjalmar Johansson. Sammanträdeslokal var till en början oftast den ovannämnde handlanden Oscar Nilssons hem. Han hade speceributik och tapetaffär på hörnet av St Södergatan och Magnus Stenbocksgatan men flyttade sen till Malmö, blev lantbrukare och köpte gården Almlid i Vintrie, dit han under många år inbjöd FKS till Valborgsfirande. Hur vi fick tomten av Arne Annmo Vi hade aldrig fått tillgång till tomten (avsedd för småskola som det hette på den tiden) av Lunds stad (Lunds kommun fr.o.m. 1974) om vi inte hade byggt studenthuset och förlagt en lekskola i kyrkodelen, en kontaktmöjlighet för oss till omgivningen. Svårigheterna var stora, särskilt för Sigge Löfgren och mig med bl.a. rädsla för kostnaderna. Vi måste spela med flera kort. Staten, d.v.s. regeringen, hade bestämt att inga fler lågräntade och nästan amorteringsfria lån till studenthus skulle ges i hela Sverige. Sigge lyckades dock att få fram ett hot om en fyrpartimotion av skånska riksdagsmän om studentbostadslån till oss i Lund. Med var även socialdemokrater! Detta följde jag nära som ledamot av studenthemmets styrelse. (Blev sedan stadens representant i den nya styrelsen. Ingen annan politiker ville vara med i något som hade anknytning till det frikyrkliga Micklagårds styrelse.) Regeringen backade. Byggets finansiering. Studenthemmet: 1966 angavs byggkostnaden för studenthemmet till ca 5 MKr. Häri ingick kostnad för garage och biluppställningsplatser med 0,5 MKr, påtvingade av kommun och grannar och dyra att förränta. Kyrkan: Överskott vid försäljning av gamla Betaniakyrkan Insamlingar inom församlingen Insamlat från välvilliga sponsorer genom missionsföreståndare Gösta Nicklasson Anslag från SMF Anslag från Arvsfonden Summa kontant tillskjutna medel alltså Räntefria lån SMF o Lunds kommun Bottenlån att förränta Summa lån , totalt för kyrkan inklusive tomt och inventarier Kr Nästa problem var tomtindelningen. Tomten för studenthuset skulle, om man följde reglerna, subventioneras ner till 20 kr per kvm av staden, som det då hette. Jag har ett minne att vi fick betala ungefär 40 kr per kvm för kyrkans del. Till detta kom anslutningsavgifter för el, vatten och avlopp för de båda byggnaderna. Som ett kuriosum kan jag nämna att vi i Lund alltid varit rädda för att träffa på gamla rester från tidigare byggnationer. Mycket riktigt ringde Skånska Cement mig om att de träffat på lämningar i marken. Jag svarade: gräv upp och över. Som väl var det bara avlopp från en tidigare inte så gammal gård. Annars kunde det ha blivit dyrt och kunnat försena oss ett år! Man talar inte om sådant som politiker, som vill göra något. Det var tråkigt att Stadsfullmäktiges ordförande Torstan André inte ville närvara i en frikyrklig invigning. Han skickade vice ordf. professor Gunnar Edström (fp). Utgiven av Västerkyrkans församling i Lund, september 2005 Tryck: Arkitektkopia i Malmö

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

2004-10-20. Plats och tid Färgelanda Allhem, onsdag 2004-10-20, kl. 19.00-20.30. Marianne Martinsson, kommunsekreterare

2004-10-20. Plats och tid Färgelanda Allhem, onsdag 2004-10-20, kl. 19.00-20.30. Marianne Martinsson, kommunsekreterare SAMMATRÄDESPROTOKOLL 1(14) Plats och tid Färgelanda Allhem, onsdag, kl. 19.00-20.30 Beslutande Övriga deltagare 29 ordinarie ledamöter och 6 tjänstgörande ersättare, totalt 35 beslutande Se bifogade närvaro-

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

Grafiska museets historik

Grafiska museets historik Grafiska museets historik Några av våra maskiner Överst: Vingheidelbergare. Till höger: Sättmaskin. Museets historik Av STIG NILSON Ve det land som glömmer sin historia, har någon sagt. Orden kan säkert

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

PROTOKOLL 1(5) 2011-04-21. Ledamöter: Bill Nilsson, s, ordförande. Stefan Hortlund

PROTOKOLL 1(5) 2011-04-21. Ledamöter: Bill Nilsson, s, ordförande. Stefan Hortlund - EXTRA PROTOKOLL 1(5) Tid: kl 08:30 8:45 Plats: Bäcken Ledamöter: Bill Nilsson, s, ordförande Stefan Hortlund, s Jenny Dahlberg, s Inger Grankvist, s Tomas Egmark, s Harry Nyström, v Matilda Wiklund,

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKOFULLMÄKTIGE 2013-12-12 1 (10) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum torsdagen den 12 december kl 19.30-21.40 Ledamöter enligt bilaga 1/14 Tjänstgörande ers enligt bilaga 1/14 Ersättare enligt

Läs mer

Skärgårdssalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45, Stockholm. Antonia Jaksic (m), ersättare för Marita. Benjamin Dousa (m) Lennart Nilsson (kd)

Skärgårdssalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45, Stockholm. Antonia Jaksic (m), ersättare för Marita. Benjamin Dousa (m) Lennart Nilsson (kd) 1 (11) Kulturnämnden 2015-05-11 Sammanträdesdag Måndagen den 11 maj 2015 Sammanträdestid 17.00 18.15 Sammanträdeslokal Sammanträdets art Skärgårdssalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45, Stockholm Kulturnämnden

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kyrkogårdsutskottet 50-58 1(5)

Kyrkogårdsutskottet 50-58 1(5) PROTOKOLL PARAGRAF NR SIDA Kyrkogårdsutskottet 50-58 1(5) PLATS DATUM OCH TID FÖR MÖTET Skogskyrkogården, Norrahammars vägen 1, 553 39 Jönköping 2014-10-01 kl. 17.30-20.00 BESLUTANDE Eva Logan Jansson

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 7/2012 1

VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 7/2012 1 VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 7/2012 1 Sammanträdet inleddes med psalmsång Psb 365:1-2, textläsning ur 1 Tim. 6:6-12 och bönen Fader Vår. Sammanträdets laglighet och beslutsförhet 109 Konstaterades

Läs mer

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 9 september 2013 och att lägga detta till handlingarna.

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 9 september 2013 och att lägga detta till handlingarna. VISITA Ansvarsnämnden PROTOKOLL 2013-12-09 Sammanträde i Stockholm Närvarande: Ordförande Tom Beyer Ledamöter Anitha Bondestam Ola Johansson Per Olding Vanja Aronson Sekreterare Katarina Alfredsson Övriga

Läs mer

Hur kan vi tillsammans med eleverna skapa inspiration till lek?

Hur kan vi tillsammans med eleverna skapa inspiration till lek? Hur kan vi tillsammans med eleverna skapa inspiration till lek? Q i Falköping 2011 Fritidshem Rubinen Författare Ann-Britt Eliasson Kristina Johansson Anneli Jonsson Hur kan vi tillsammans med eleverna

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Handskrift 63. Biskop Stig Hellstens arkiv (1913-1999)

Handskrift 63. Biskop Stig Hellstens arkiv (1913-1999) Handskrift 63. Biskop Stig Hellstens arkiv (1913-1999) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Stig Hellsten föddes i Uppsala 1913 som son till majoren Nils Hellsten och

Läs mer

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09 TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09 Sammanträdesdatum Blad FÖRSAMLINGSRÅDET 8.9.2009 1 Plats och klockslag Församlingshemmet kl. 18.00 Beslutande Övriga x Charlotta Andström, protokollförare - Christer

Läs mer

ARABs och SAHRs nuvarande styrelsers oförmåga att sköta registraturen har genererat många välbesökta slingor på SAHFs Forum under årens lopp.

ARABs och SAHRs nuvarande styrelsers oförmåga att sköta registraturen har genererat många välbesökta slingor på SAHFs Forum under årens lopp. Bilaga VMW. ARABs och SAHRs nuvarande styrelsers oförmåga att sköta registraturen har genererat många välbesökta slingor på SAHFs Forum under årens lopp. Som svar på Veronica Mann Wernstens s k information

Läs mer

Plats och tid: Vara församlingshem kl 18.30-21.30. Justeringens plats och tid: Vara pastorsexpedition den 10 maj kl 16.30

Plats och tid: Vara församlingshem kl 18.30-21.30. Justeringens plats och tid: Vara pastorsexpedition den 10 maj kl 16.30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Vara samfällighets kyrkofullmäktige Sammanträdesdatum: 2010-05-06 Plats och tid: Vara församlingshem kl 18.30-21.30 ande och övriga närvarande: Se närvarolista Paragrafer: 1-9 Utses

Läs mer

Svenska Missionskyrkan/SMU i Södra Götalands distrikt och SMU i Osby. Inbjuder till

Svenska Missionskyrkan/SMU i Södra Götalands distrikt och SMU i Osby. Inbjuder till Svenska Missionskyrkan/SMU i Södra Götalands distrikt och SMU i Osby Inbjuder till för alla som har ett levande intresse för ishockey i åldern från 20 år och uppåt. Den 7-8 februari 2009 går resan till

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

Stagneli us bladet. Nr3. Informationsblad för medlemmarna i Riksbyggens Bostadsrättsförening Uppsalahus 14

Stagneli us bladet. Nr3. Informationsblad för medlemmarna i Riksbyggens Bostadsrättsförening Uppsalahus 14 Stagneli us bladet 2012 Nr3 Ansvarig Informationsblad för medlemmarna i Riksbyggens Bostadsrättsförening Uppsalahus 14 utgivare: Lars-Inge Karlsson, Hg 27 Redaktör: Anneli Edman, Hg 63 Redaktör: Barbro

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING 2012 Nr: 2 BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING Museets öppettider: Lördag-söndag under juni-augusti kl.11.00-15.00 Grupper hela året Årsmötet 28 mars i Övergransgården sidan 2 Torpbesök i tid

Läs mer

Trivsel och omtanke på äldre dar.

Trivsel och omtanke på äldre dar. Trivsel och omtanke på äldre dar. Vasahemmets kanske allra viktigaste uppdrag är att du ska trivas. När du söker en miljö där du kan känna dig hemmastadd och hitta en gemenskap, då hoppas och tror vi att

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1 Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1 Plats och tid Pastoratsgården Örslösa kl. 19.00 21.15 ande Kerstin Hennersten, ordförande Sture Eliasson Göran Kjörk Christina Fredriksson Inger Nyqvist Urban Sand Lennart

Läs mer

Sid. 1. 2 Val av mötesordförande Att leda dagens förhandlingar valdes Krister Sörhede.

Sid. 1. 2 Val av mötesordförande Att leda dagens förhandlingar valdes Krister Sörhede. Sid. 1 PROTOKOLL FÖRT VID SKÅNSKA SÅNGARFÖRBUNDETS REPRESENTANTSKAPSMÖTE SÖNDAGEN DEN 8 MARS 2009 PÅ "DEGEBERGA-WITTSKÖFLE GOLFKLUBB" I DEGEBERGA. 25 MEDLEMMAR NÄRVARANDE 1 Mötets öppnande Ordförande Kjell

Läs mer

Kyrkogårdsutskottet 69-78 1(5)

Kyrkogårdsutskottet 69-78 1(5) PROTOKOLL PARAGRAF NR SIDA Kyrkogårdsutskottet 69-78 1(5) PLATS DATUM OCH TID FÖR MÖTET Sofiagården, Kapellgatan 8, Jönköping 2014-12-10 kl. 17.30-18.45 BESLUTANDE Eva Logan Jansson (S), ordförande Bert-Åke

Läs mer

www.kswsverige.org Ja, vi gillar också goda nyheter, men just nu är vi intresserade av sanningen

www.kswsverige.org Ja, vi gillar också goda nyheter, men just nu är vi intresserade av sanningen www.kswsverige.org Ja, vi gillar också goda nyheter, men just nu är vi intresserade av sanningen Jag valde Greyhound av två skäl: En var att jag ville sitta och titta ut genom fönstret och bara titta på

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

Stadgar för "Operainitiativet ideell förening"

Stadgar för Operainitiativet ideell förening Stadgar för "Operainitiativet ideell förening" 1. Firma Föreningens namn är Operainitiativet, ideell förening. 2. Ändamål Föreningen skall främja utvecklingen av den svenska operaverksamheten. Detta kan

Läs mer

BIIF BRANDINGENJÖRSSTUDERANDES INTRESSEFÖRENING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL STYRELSEMÖTE

BIIF BRANDINGENJÖRSSTUDERANDES INTRESSEFÖRENING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL STYRELSEMÖTE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL STYRELSEMÖTE Datum 2013-02-05 Tid 12:00 Plats Beslutande Styret Ordf. Magnus Norberg Sekr. Nellie-Kim Millbourn Mattias Spelmans Ida Pettersson Sebastian Levin Stefan Karlsson Emma

Läs mer

10 11 Angered, som på den tiden var en egen kommun, skulle enligt visionerna införlivas med Göteborg och bilda centrum i den nya, stora konkurrenskraftiga staden. Djärva jämförelser med andra metropoler

Läs mer

Stenkumla Gammeldansklubb/-förening, Eskelhem Dansförening axplock ur gamla protokoll

Stenkumla Gammeldansklubb/-förening, Eskelhem Dansförening axplock ur gamla protokoll Stenkumla Gammeldansklubb/-förening, Eskelhem Dansförening axplock ur gamla protokoll 1969: Stenkumla gammeldansklubb bildas i kaffepausen vid dans i Västerhejde bygdegård den 29 november (111 medlemmar

Läs mer

Årsmöte för Föreningen Långörasläkten

Årsmöte för Föreningen Långörasläkten PROTOKOLL (det justerade protokollet finns i FLS arkiv) Möte Årsmöte för Föreningen Långörasläkten Datum Söndagen den 26 juli 2009 Plats Långören Närvarande: ett hundratal medlemmar 1 Efter 20 minuters

Läs mer

En modern klassiker 6.10 2007-6.1 2008

En modern klassiker 6.10 2007-6.1 2008 Det finns restaurang, café och espressobar i museet. Det finns plats för att sitta och äta matsäck på plan 1. Dit kommer man genom ingången som ligger mot vattnet. 30 personer får plats. Det går inte att

Läs mer

HÄGERSTENS FÖRSAMLING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 Sammanträdesdatum KYRKORÅD 2012-05-22

HÄGERSTENS FÖRSAMLING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 Sammanträdesdatum KYRKORÅD 2012-05-22 HÄGERSTENS FÖRSAMLING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 Plats och tid Uppenbarelsekyrkan, Bäckvägen 34, kl. 19.00. Beslutande Richter Lars, ordförande Aspgren Göran Bergquist Tita Brorsson Bertil Johansson Agneta

Läs mer

Protokoll fört vid möte för Föreningen Åh stiftsgårds vänner 2015-03-10

Protokoll fört vid möte för Föreningen Åh stiftsgårds vänner 2015-03-10 Tid: 2015-03- 10 kl 18.45-20.15 Plats: K2R, Kungsgatan 45, Göteborg 17-27 Närvarande: Linnea Wulfsberg, ordförande Maria Henoch, vice ordförande ordinarie Andreas Lindhé, ordinarie Emma Boije, ordinarie

Läs mer

Val som ska förrättas av valkongressen

Val som ska förrättas av valkongressen VALKONGRESSEN 24 MARS 2015 Val som ska förrättas av valkongressen FÖRSLAG FRÅN VALUTSKOTTET Förslag till protokoll från valutskottet Närvarande Lilly Bäcklund (S), Västerbotten (ordförande) Johan Sjölander

Läs mer

Viktor Klingbergs skulder

Viktor Klingbergs skulder Viktor Klingbergs skulder Viktor Klingberg var född 1856. Han studerade i Uppsala från 1877 och avlade medicine kandidatexamen 1885, och hade sedan flera korta förordnanden som läkare på olika platser;

Läs mer

Knut Omark (ns) Stig Lampinen (m) Helena Haapaniemi (.kr) Anneli Hedlund (.kr) Josefina Simu (s)

Knut Omark (ns) Stig Lampinen (m) Helena Haapaniemi (.kr) Anneli Hedlund (.kr) Josefina Simu (s) 1(8) Plats och tid: Beslutande: Övriga deltagande: Övertorneå församlingsgård Kl 09.00 11.00 Kent Alanentalo, ordf. Knut Omark (ns) Stig Lampinen (m) Helena Haapaniemi (.kr) Anneli Hedlund (.kr) Josefina

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Protokoll 1(5) 2009-04-16 LA/GH Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Tid: Torsdag den 16 april 2009, klockan 09.00-12.00 Plats: Ullevi konferens, Paradentrén, Göteborg Närvarande: Bengt Gustafsson

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKORÅDET 2014-04-28 1 (8) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum måndagen den 28 april 2014 klockan 19.30 21.05 Ledamöter Gerhard Nuss, Josephine Emtevik, Birgitta Karlsson, Lars Starkerud, Leif Lanner,

Läs mer

DE GÅNGNA ÅREN... genom tiderna, Lennart Dahlqvist, som faller i minnet.

DE GÅNGNA ÅREN... genom tiderna, Lennart Dahlqvist, som faller i minnet. DE GÅNGNA ÅREN... När man på ett begränsat utrymme skall söka ge en bild av boxningsidrotten i Uddevalla kan inledningsvis konstateras att här funnits sammanslutningar för denna sport sedan början av 20talet.

Läs mer

Årsmötet äger rum Lördagen den 23 mars 2013 kl. 13.00 Glöstorpskyrkans samlingssal Tuve torg 1 A, 417 45 Göteborg

Årsmötet äger rum Lördagen den 23 mars 2013 kl. 13.00 Glöstorpskyrkans samlingssal Tuve torg 1 A, 417 45 Göteborg KALLELSE TILL ÅRSMÖTE FÖR POSK I Årsmötet äger rum Lördagen den 23 mars 2013 kl. 13.00 Glöstorpskyrkans samlingssal Tuve torg 1 A, 417 45 Göteborg Kaffe och smörgås till självkostnadspris serveras kl.

Läs mer

SPIKVERKS-bladet Nr 178 2007-12-01 Hemsida: www.spikverket.se

SPIKVERKS-bladet Nr 178 2007-12-01 Hemsida: www.spikverket.se SPIKVERKS-bladet Nr 178 2007-12-01 Hemsida: www.spikverket.se RAPPORT FRÅN ÅRSSTÄMMAN (25 oktober 2007) Som vanligt var Spikverkets Årsstämma livlig och debattglad. De boende fortsätter att visa starkt

Läs mer

Kyrkofullmäktige 23-31 1(7) Sofiagården, Kapellgatan 8 2014-10-28 kl. 19.00-20.40

Kyrkofullmäktige 23-31 1(7) Sofiagården, Kapellgatan 8 2014-10-28 kl. 19.00-20.40 PROTOKOLL PARAGRAF NR SIDA Kyrkofullmäktige 23-31 1(7) PLATS DATUM OCH TID FÖR MÖTET Sofiagården, Kapellgatan 8 2014-10-28 kl. 19.00-20.40 BESLUTANDE Rolf Eknefelt (Sfk), ordförande Eva Stråth (Kr), 1:e

Läs mer

AKTIVITETSHANDLEDNING

AKTIVITETSHANDLEDNING AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman GRANNEN av Johan Werkmäster Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel omsorgen eller i Svenska

Läs mer

Protokoll fört vid vår- och årsmötet för Villaägarna Tygelsjö / V. Klagstorp måndagen den 26 Mars 2012

Protokoll fört vid vår- och årsmötet för Villaägarna Tygelsjö / V. Klagstorp måndagen den 26 Mars 2012 Protokoll fört vid vår- och årsmötet för Villaägarna Tygelsjö / V. Klagstorp måndagen den 26 Mars 2012 1. Mötets öppnande Alf Christensson hälsade alla välkomna till Villaägarna Tygelsjö-Västra Klagstorps

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott Regionstyrelsens arbetsutskott Åsa Nordström Regionjurist 044-3093061 Asa.K.Nordstrom@skane.se YTTRANDE Datum 2015-08-25 Dnr 1501744 1 (5) Förvaltningsrätten i Malmö Domare 104 Box 4522 203 20 Malmö Laglighetsprövning

Läs mer

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland Kardía fåglar en sol ett berg en gungställning ett träd en bro gräs en å Substantiv Hanna Hägerland Innehåll Vad är substantiv? 2 Substantivens ordlista 3 Ringa in substantiv 4 Substantiv i bestämd form

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Arkivet, Klockargården, Huddinge

Arkivet, Klockargården, Huddinge Plats och tid Tisdag 20 april kl 09.00-16.00 i Klockargården, Huddinge, 26-28 Onsdag 21 april kl 09.00-17.00 på Lida konferensanläggning, Tullinge, 29-36 Beslutande Jaan Ruusa i st f Gunilla Helmerson

Läs mer

Till KF:s förfogande för särskilda ändamål. Eget kapital Anslaget 1995 Återstår

Till KF:s förfogande för särskilda ändamål. Eget kapital Anslaget 1995 Återstår 1995-03-20 1 Kf 27 Meddelanden 1.Redovisning av anslagen för oförutsedda utgifter mm år 1995. Till Kf:s förfogande Anslag från Anslaget 1995 Återstår årets början 1 000 000 264 918 735 082 Till KF:s förfogande

Läs mer

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson Protokoll fört vid årsmöte med Gothems sockenförening den 8 mars 2015 i Gothems Bygdegård Närvarande: Ca 40 medlemmar 1. Mötets öppnande Ordförande Christina Näslund hälsade alla välkomna och inledde med

Läs mer

KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM

KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM En del av Byalaget STÄMPLAR Svårt att avgöra när en viss stämpel ersattes med en annan, några användes parallellt. Troligt är att de ovan är i någon form av åldersordning..

Läs mer

Kommunkontoret, sessionssalen onsdag 6 oktober 2004, klockan. Eva Olsson (fp) ers f Kenneth Carlsson (fp) Rune Månsson (s) Magnus Malm (m)

Kommunkontoret, sessionssalen onsdag 6 oktober 2004, klockan. Eva Olsson (fp) ers f Kenneth Carlsson (fp) Rune Månsson (s) Magnus Malm (m) 1(1) Plats och tid: 13.00 16.30 Kommunkontoret, sessionssalen onsdag 6 oktober 2004, klockan Beslutande: Närvarande ej tjänstgörande ersättare Olle Hagström Bo Johansson Zaid Långström (s) ordf Ann Marie

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Värmland

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Värmland LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Värmland PROTOKOLL Nr 3/2014 Styrelsesammanträde Tid Kl 16.30 18.00 Plats Närvarande Övriga Dömle Herrgård, Deje Patrik Ohlsson, ordförande Karl-Axel Ström Kikki Ahlstedt

Läs mer

7. Avslutning. 5. Skrivelser. a. b. I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter.

7. Avslutning. 5. Skrivelser. a. b. I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter. DAGORDNING STYR ELSEMÖTE. 2000/02/21 Möte nr, 2 I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter. a. Flytt av Kontoret till Skandiahamnen b. Blixtens agerande ang. Timo

Läs mer

Svenska Missionskyrkan / SMU i Södra Götaland

Svenska Missionskyrkan / SMU i Södra Götaland Svenska Missionskyrkan / SMU i Södra Götaland Protokoll: Distriktets årsmöte Plats & tid: Örestrand 2007-04-14 Närvarande: 52 ombud från församlingar 24 ombud från SMU-föreningar 6 ledamöter ur distriktsstyrelsen

Läs mer

Protokoll fört vid årsstämma med HSB UMEÅ EK FÖR tisdagen den 22 maj 2014 på Umeå Folkets Hus. Tid: 18.30 20.15. 1 Öppnande

Protokoll fört vid årsstämma med HSB UMEÅ EK FÖR tisdagen den 22 maj 2014 på Umeå Folkets Hus. Tid: 18.30 20.15. 1 Öppnande Protokoll fört vid årsstämma med HSB UMEÅ EK FÖR tisdagen den 22 maj 2014 på Umeå Folkets Hus Tid: 18.30 20.15 HSB Umeås ordförande Olle Karlsson hälsar stämmobesökarna välkommen och berättar om sin syn

Läs mer

Tankar om testamenten

Tankar om testamenten Tankar om testamenten den goda eftersmaken Det mesta vi människor gör och upplever i livet får en eftersmak. Perioden vi bodde eller arbetade på en speciell plats. Pratstunden med grannen. Många minnen

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer!

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer! Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka Kungen kommer! Det gick ett rykte på stan, Rykten ska man ta med en stor nypa salt, men även om det var svårt att få bekräftelse på sanningen i ryktet, så kunde

Läs mer

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson Praktikrapport Kurs: Ingenjörsinriktad yrkesträning Namn: Olof Rydman Företag: Allbygg i Höganäs AB Handledare: Annika Mårtensson Presentation av företaget Allbygg i Höganäs AB är ett byggföretag som huvudsakligen

Läs mer

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Hem DFU 289 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Vi använder oss av

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

HÄGERSTENS FÖRSAMLING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 Sammanträdesdatum KYRKORÅD 2011-09-27

HÄGERSTENS FÖRSAMLING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 Sammanträdesdatum KYRKORÅD 2011-09-27 HÄGERSTENS FÖRSAMLING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 Plats och tid Uppenbarelsekyrkan, Bäckvägen 34, kl. 19.00 Beslutande Richter Lars, ordförande Aspgren Göran Bergquist Tita Brorsson Bertil Johansson Agneta

Läs mer

PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSMÖTE MED DIAKONIA Tid: 10 juni 2012, kl 13-16 Plats: Fjällstugan, Valhallavägen 40, Jönköping, Svenska Missionskyrkan/GF

PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSMÖTE MED DIAKONIA Tid: 10 juni 2012, kl 13-16 Plats: Fjällstugan, Valhallavägen 40, Jönköping, Svenska Missionskyrkan/GF PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSMÖTE MED DIAKONIA Tid: 10 juni 2012, kl 13-16 Plats: Fjällstugan, Valhallavägen 40, Jönköping, Svenska Missionskyrkan/GF S I D A 1 av (6) Närvarande: Metodistkyrkan Gunilla Ikponmwosa

Läs mer

Verksamhetsberättelse FARM 2013

Verksamhetsberättelse FARM 2013 Verksamhetsberättelse FARM 2013 Jakob Lindqvist 12 februari 2014 Abstract Detta dokument är en verksamhetsberättelse för Fysikteknologsektionens arbetsmarknadsgrupp, FARM. Den syftar till att redogöra

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelse 2014 Ordföranden har ordet Under år 2014 anordnade Vaksala hembygdsförening flera aktiviteter för medlemmarna i föreningen. Jag vill tacka alla Er som deltagit i arrangemangen och

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Kyrkorådet 2014-10-28 1 (5) Margareta Rodin, Annika Nilsson, Karin Brunsberg, Ann-Margret Holmberg, Karin Karlsson

Kyrkorådet 2014-10-28 1 (5) Margareta Rodin, Annika Nilsson, Karin Brunsberg, Ann-Margret Holmberg, Karin Karlsson Kyrkorådet 2014-10-28 1 (5) Plats och tid Mariagården, kl 18.30-19.30 Beslutande Evy Pettersson, ordförande Madeleine Zetterqvist, Birgitta Gamelius, Jan-Ingemar Berthilsson, Håkan Claesson, Ulla Olsson,

Läs mer

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Syskonen Carlsson 8 7 6 5 4 3 2 1 1. Alsie Carlsson Fogeryd 2. Per-Olof Carlsson Fogeryd 3. Maj Carlsson Fogeryd 4. Rune Carlsson Fogeryd 5. Vivvi Carlsson Fogeryd 6.

Läs mer

BOSTAD Men att bygga själv visade sig lättare sagt än gjort.

BOSTAD Men att bygga själv visade sig lättare sagt än gjort. BOSTAD Ingen kunde föreställa sig att byggprojektet skulle ta sådan tid. - Jag ville bygga för att jag och min son skulle få ett eget boende, han var sex år då. När bygget var klart var han 20 och utflugen,

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

Protokoll Årsstämma 2015-04-25 Folkets Hus i Gusum

Protokoll Årsstämma 2015-04-25 Folkets Hus i Gusum Sidan 1 av 5 Ekonomiska Föreningen S:t Anna Skärgård 725000-5308 Protokoll Årsstämma 2015-04-25 Folkets Hus i Gusum 1 Mötets öppnande Ekonomiska Föreningens ordförande, Bengt Imberg, hälsade alla deltagare

Läs mer

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna med ledorden natur, kultur och andlighet Natur Ett unikt kulturlandskap Odlade fält, hagmark och skog Rik fauna och flora Kultur Bebott sedan

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Fö reningen Sivans Stadgar

Fö reningen Sivans Stadgar Fö reningen Sivans Stadgar Fastställda av årsmötet 2003-05-14 Reviderade 2012-09-18 1 Innehållsförteckning Kapitel I Föreningens namn, ändamål och syfte 3 Kapitel II Medlemskap 3 Kapitel III Styrelse 3

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Prostatacancerföreningen Viktor Inledning Verksamhetsberättelse 2011 Prostatacancerföreningen Viktor, vars främsta uppgift är att ge stöd till män som drabbats av prostatacancer och till deras anhöriga,

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22 Deltagare: Håkan Andersson, Börje Salonen och Frank Skaufel. En kväll i februari träffades Börje och jag hemma hos honom för att titta på en trolig rutt i Norge till sommaren. Börje hade redan bokat in

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer