Minnen från ett kyrkbygge John Ronnås, Ingmar Johansson och Arne Annmo berättar om sina minnen från byggandet av Västerkyrkan och studenthemmet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minnen från ett kyrkbygge John Ronnås, Ingmar Johansson och Arne Annmo berättar om sina minnen från byggandet av Västerkyrkan och studenthemmet"

Transkript

1 Minnen från ett kyrkbygge John Ronnås, Ingmar Johansson och Arne Annmo berättar om sina minnen från byggandet av Västerkyrkan och studenthemmet Micklagård på Byggmästaregatan i Lund, slutfört 1965.

2 Minnen från kyrkbygge i Lund av John Ronnås 2 När jag kom till Lund som student år 1945 hette Svenska Missionsförbundets kyrka i Lund Betania. Den låg då på Laboratoriegatan, en liten bakgata, som mynnade ut i Östra Mårtensgatan. När kyrkan byggdes långt tidigare, under senare delen av 1800-talet, fick man inte placera den direkt mot denna lilla bakgata. Kravet var att den skulle ligga inne på gården med ett bostadshus mot gatan. Bostadshuset dolde på så vis kyrkan. Samma sak gällde för Metodistkyrkan på Södergatan. Även den måste byggas inne på gården med bostadshus mot gatan. Man kan ju komma ihåg att byggnationerna då skedde ungefär 20 år efter konventikelplakatets upphävande När jag återkom till Lund år 1958, då som lärare på Katedralskolan, så hade SMF:s kyrka samma läge, men den hade då bytt namn till Missionskyrkan. Kyrkan bestod av dels kyrksalen med läktare och dels en mindre sal, sidoordnad med kyrksalen. Den mindre salen var tillbyggd med ett litet kök som utifrån mest såg ut som ett tillbyggt litet uthus. I bostadshuset hade man efterhand gjort en lägenhet till kyrkans ungdomsvåning. Församlingen bestod 1945 till stor del av köpmän och sjukvårdspersonal. Förankringen i det akademiska Lund var ytterst liten. Studenterna som kom till Lund fördelades på något sätt så att en del kände sig mest hemma i kyrkans ungdomsförening, andra i Frikyrkliga studentföreningen, FKS. Jag kände mig mest hemma i kyrkans ungdomsförening, SMU. Vilken väg man valde, berodde nog bland annat på från vilka förhållanden man kom. Många av församlingens pastorer genom tiderna hade nog sökt sig till Lund eller närliggande församlingar för möjligheten att studera teologi. Gösta Sandberg, Sven Hemrin, Nils Tägt för att nämna några. När jag kom till Lund 1958 var Nils Tägt pastor i Lund. Studentantalet växer 1945 var antalet studenter i Lund mellan och Sverige hade vid den tiden två universitet, Lund och Uppsala. Dessutom fanns det högskolor i Stockholm och Göteborg. Teologi kunde endast läsas vid de två universiteten. Interiörbild från gamla Betania på Laboratoriegatan.

3 Men studentantalet vid universiteten kom att växa snabbt. Vid min återkomst till Lund 1958 var studenterna i Lund runt , om jag minns rätt bodde de allra flesta studenterna i privata hem. Det fanns några få mindre studenthem, bland annat Frikyrkliga studenthemmet vid Grönegatan. Där fanns också ett matlag på ungefår 100 studenter, där man kunde äta frukost, lunch och middag. De privata studentrummen kostade runt 50 kronor i månaden. Frukosten på studenthemmet kostade 12 kronor i månaden och middagen 45 kronor i månaden år De studenthem, som efter hand kom till, byggdes i stor utsträckning av de olika nationerna som Lunds, Malmös och Smålands för att nämna några. Staten bidrog generöst med byggnadslån. Micklagård, som frikyrkliga studenthemmet kallades, kändes efter hand också för litet i förhållande till det växande antalet frikyrkliga studenter i Lund. Namnet Micklagård stavades självfallet med ck, eftersom namnet syftade på ordet frimickel. Förhoppningar om bygge När jag återkom till Lund 1958 var alltså situationen på studentfronten en helt annan. I Lund och i församlingen fanns några av mina gamla kamrater från studieåren, bland annat Arne Annmo, som hade en chefsbefattning på Alfa Laval och dessutom var politiskt aktiv i Lund, och Ingmar Johansson, som var lärare på Katedralskolan och samtidigt forskade i fysik. Redan under året 1958 började vi tre prata om möjligheten till nybyggnation i Lund. Den 1 februari 1959 valdes jag till församlingens ordförande. Redan den 2 mars 1959 hade vi samtal med missionsföreståndare Gösta Nicklasson, som för övrigt var född i Ystad och alltså skåning. Jag har en anteckning om att vi hade ett sammanträde med honom i kyrkans ungdomsvåning kl och ett på Micklagård kl Vad som förekom vid dessa två träffar med honom har jag inte antecknat, men helt naturligt använde vi sammanträffandet med honom också till att tala om Missionsförbundets behov i Lund. Att de drömda projekten i Lund var uppe är troligt, för den 1 april hade vi ett sammanträde med fastighetschefen Narsjö i Lund. Då diskuterade vi möjligheten till en tomt för projektet kyrka och studenthem. Vid kontakterna med Lunds kommun spelade Arne Annmo en avgörande roll. Han var på olika sätt politiskt mycket verksam i Lund. Den 25 april besökte Missionsförbundets ekonomichef Torsten Danielsson Lund, säkerligen för att informera sig om situationen. Jag minns att jag tidigt samtalade med Missionsförbundets ledning om Lunds unika situation för samfundet. Inte på någon av de stora studieorterna hade Missionsförbundet en så dålig ställning som i Lund. Hit kom södra Sveriges frikyrkliga studenter i snabbt stigande grad. Och förbundets kyrka i Lund låg på en bakgård. Missionsföreståndare Gösta Nicklasson insåg tydligt den prekära situationen. Löftesteckning Redan på 1930-talet var tanken uppe i församlingen på att bygga ny kyrka. Man hade bland annat möjlighet att förvärva tomten vid Mårtenstorget, där konsthallen nu är belägen. Men man var försiktig, kanske för försiktig. Nu år 1959 fanns det en byggnadskassa på kronor, i dagens penningvärde motsvarande kanske kronor. Inte mycket att starta en kyrkobyggnation med. Men hur var intresset 1959 för att vara med och satsa på en ny kyrka? Vi i den litet informella byggnadskommittén, Arne, Ingmar och jag, bestämde oss för att genomföra en löftesteckning. Vi fick församlingen med på detta. Vi tre beslöt oss för en ekonomisk gräns för att vi skulle fortsätta att arbeta med projektet. Ett beslut som vi höll för oss själva. Vi satte gränsen vid kronor, (i dagens penningvärde runt ). Gav inte löftesteckningen den summan, så skulle vi lägga ner projektet. Det var med spänning, som vi lade ihop summorna på löftesteckningarna vi fick. Resultatet blev kronor och vi fortsatte därför att arbeta vidare. Som om -beslut Under den fortsatta resans gång fick jag församlingen att gång efter annan ta vad jag kallade som om -beslut. Om det en gång bestäms att vi skall bygga, då skall vi bygga så här. Det gällde det ena beslutet efter det andra. Det gällde tomt, det gällde storleken på kyrkan o.s.v. Vi kunde ju inte ta något annat mer slutgiltigt beslut förrän vi såg att projektet kyrka - studenthem var ekonomiskt genomförbart. 3

4 4 Vi tittade på olika tomtmöjligheter, bland annat på en tomt vid Clemenstorget. Men det visade sig att den var för liten med tanke på både kyrka och studenthem. Vid Byggmästaregatan låg en tomtmark som staden ägde och som var tänkt för ett annat ändamål, som hade blivit inaktuellt. Den tomten var staden villig att sälja till oss. Så då togs ett som om -beslut. Skulle vi bygga, skulle vi bygga på den tomten. Så var då frågan hur vi skulle förhålla oss till försäljningen av den gamla kyrkan. Solidar, som var namnet på Konsum i Lund, var intresserad av att förvärva kyrkan och bostadsfastigheten. Vi gjorde ett villkorat köpeavtal med Solidar. Om församlingen beslutar bygga ny kyrka skulle Solidar få köpa den gamla för :- ( dagens värde ). Vi visste nu att vi disponerade kronor. Missionsföreståndare Nicklasson hade dessutom lovat försöka skaffa fram en del pengar hos intresserade missionsförbundare i Sydsverige. Styrelsen Vid mitt tillträde som ordförande 1959 samlades styrelsen i de olika ledamöternas hem ungefär en gång i månaden. Följande tillhörde då styrelsen: Arne Annmo, direktörsassistent på Alfa- Laval, Allan Grundemar, folkskollärare, Ingmar Johansson, docent, Valter Ramklint, ägare till Ramklints konditori och församlingens kassör, Greta Kruse, sjuksköterska, Svea Lundin, sjukvårdsbiträde, Hjalmar Ugglin, jur. kand., Evald Hösth, vaktmästare, Sven Olof Franzen, Nils Tägt, pastor och församlingsföreståndare, och så jag som ordförande. Församlingsmötena Församlingsmöten hölls som regel en gång i månaden. Det var viktigt att byggkommittén kontinuerligt höll församlingen informerad om händelseutvecklingen och att församlingen tog de beslut som gjorde att kommittén kunde gå vidare. Till den viktiga informationen hörde också hur Svenska Missionsförbundet såg på våra förehavanden. Den 28 oktober 1960 kom missionsföreståndare Nicklasson till Lund i sällskap med förbundets styrelseordförande Johan Ahlsten. Nicklasson hade bestämt sig för att få Ahlsten allvarligt intresserad av Lund och dess byggplaner. Han tog Ahlsten med sig till Laboratoriegatan. Han visste från vilket håll de skulle gå in på Laboratoriegatan. De gick in i den norrifrån. Då kunde de i en given vinkel se kyrkan så, att det var det lilla uthusköket, som kom i blickfältet. Då hejdade Nicklasson sin ordförande, pekade och sa: Det här är Svenska Missionsförbundets ansikte i Lund. Den repliken och den åsynen var tillräcklig för att Nicklasson hade förbundets ordförande på sin sida. Församlingsmötena fick nästan en sorts ritual. Jag gav min information av det aktuella läget och de eventuella beslut som måste tas, den gamla turkestanmissionären Hanna Raquette talade frimodigt och engagerat om den nya kyrkan som ett missionsfält. Församlingens pastor Nils Tägt begärde alltid ordet sist i överläggningen och talade om alla vanskligheterna med kyrkbyggnadsplanerna. Andra församlingsmedlemmar var tysta. De gav bland annat i löftesteckningen sin syn till känna. Den som lovade mest i den löftesteckningen sade aldrig något på församlingsmötena, nämligen kvinnan som drev missionshotellet vid Clemenstorget. Hon hette, om jag minns rätt, Emma Winqvist. I församlingen fanns en pensionerad byggmästare, Anders Gullberg, som också utifrån sina erfarenheter var kritisk till byggplanerna. Han avled dock innan nya kyrkan stod klar. Begravningen skedde i gamla kyrkan, som vid det tillfället var fylld av folk. Psalmböckerna räckte inte till, så någon företagsam människa gick och hämtade äldre psalmböcker i ett skåp. De var tyvärr äldre utgåvor. Som väl var fick jag en sådan. Psalmen 726 Jag är en gäst och främling, var inledningspsalmen. Men i min äldre utgåva var 726 en nykterhetspsalm med bland annat följande text: Härjande med nöd i spåren, rusdrycksfloden framåt drar, Lägger ynglingen på båren och de kära från oss tar. Hur många som hann leta reda på nr 726 i den gamla utgåvan som de fått, vet jag inte. Men jag fick bråttom att gå runt i kyrkan och samla ihop de gamla psalmböckerna. Så fortskred arbetet med som om -besluten. För flertalet med stora förhoppningar om en ny kyrka och för en mindre del med förhoppningen att som om -besluten aldrig skulle komma att verkställas.

5 Arkitekten Diskussionen om arkitektval var ganska livlig. Det fanns arkitekter i Lund - Malmöområdet som var aktuella. Men valet föll på arkitekt Carl Nyrén, Stockholm. Skälen var flera. För mig var det viktigaste skälet att han hade ritat Västerortskyrkan i Stockholm, kyrkan som den nybildade missionsförsamlingen i Vällingby låtit bygga. Den var på sitt sätt nydanande på kyrkobyggnadsområdet. Vällingby var ju den nybildade stadsdelen i Stockholm som i sig ansågs vara nyskapande och framåtsyftande. När den världsberömde franske arkitekten Le Corbusier besökte Stockholm, så var det framför allt Vällingby som Stockholms stad ville visa upp. Men det som särskilt intresserade den franske arkitekten i Vällingby var SMF:s kyrka, som låg och ligger sammanbyggd med ett högt bostadshus som församlingen samtidigt lät bygga för att kunna finansiera kyrkbygget. Dessutom hade Carl Nyrén missionsförbundiskt påbrå. Hans far hade varit missionsföreståndare i SMF. Carl Nyrén hade också ungefär samtidigt med våra byggplaner fått uppgiften att rita kapellet på Lidingö teologiska seminarium. Erfarenheterna både från Lund och Lidingö visade att Nyrén inte hörde till de billiga arkitekterna. Alla sneda vinklar som man bland annat kan se i Lunds Västerkyrka ger ju syn för sägen. Men det blev ju en fin och speciell byggnad som står sig väl bland alla nybyggda kyrkor. Men missionsstyrelsens reaktion blev: Aldrig mer Nyrén, han blir för dyr. Men han var en angenäm person att samarbeta med, även om hans arbetsbelastning var sådan, att han ibland låg efter med de ritningar som byggarna behövde. SMF:s ekonomiska åtaganden Svenska Missionsförbundet hade aldrig ekonomiskt gått in i enskilda församlingars byggnationer. Det var de enskilda församlingarnas sak att klara sina kyrkbyggen. Lund blev ett undantag, och så vitt jag vet var det och är det fortfarande det enda undantaget i SMF:s historia. Att Lund blev ett undantag berodde på argumenteringen från vår sida. Kombinationen av en bakgårdskyrka och den stora studentexpansionen i Lund var olycklig för både församlingen och samfundet i stort. Krasst ekonomiskt resonerade vi så, att skulle unga missionsförbundsstudenter i Lund räddas för SMF för framtiden så krävdes det en viktig insats här. Ekonomiskt skulle det löna sig för samfundet att församlingen i Lund var attraktiv. Årtionden av missionsoffer från dessa studenter som blivande samhällsmedborgare skulle mer än nog betala tillbaka lokalt och nationellt det SMF satsade i Lund. Missionsstyrelsen anslog kronor (i dagens penningvärde ca ) med en motivering, som skulle göra anslaget till en engångshistoria i samfundet. Vi kom under hand att bli ett svårhanterat ekonomiskt problem för samfundet. Dels ville vi öka ut byggnadsprogrammet med en källarvåning för den unga generationens skull, dels rörde vi oss nog med en del glädjekalkyler för sakens skull. Missionsförbundet bad en byggmästare från Stockholm, som tillhörde SMF, att se på den ekonomiska situationen i Lund. Inrednings- och konstkommittén Efter hand blev det nödvändigt att också ha en kommitté med särskilt ansvar för inredning och konst. I den ingick Greta Kruse, Per-Olof Alffram och Arne Redfors, de båda senare läkare. Jag minns att vi underströk flera gånger i församlingen att vi inte ville få olika saker skänkta till kyrkan. Vi insåg problemet både med arten av gåvor och dess placeringar. Helt undgick vi inte problemet. Konstnären Hans Larsson hade gått och tittat på kyrkbygget flera gånger och känt sig manad att måla en altartavla intänkt i fonden på kyrkan. Han presenterade det färdiga resultatet. Den godtogs, men med reservation från några. Försäkringsbolaget Ansvar köpte tavlan, skänkte den till studenthemmet med besked att den skulle hänga i kyrkan. Där hängde den också under ett antal år, togs sedan bort. Tavlan kom på okänt sätt ut på marknaden och köptes av Karl-Olov och Lilian Nilsson, ett missionsförbundarpar i Malmö. Där finns alltså nu den tavla som målades med tanke på Västerkyrkan i Lund. Länge förblev sedan fondväggen tom. År 2004 kom till slut ett nytt konstverk på plats, en vävnad av Dan Wolgers. Ett problem med studenthemmet. Även om jag i stort har lämnat studenthemsbygget utanför den här historiebeskrivningen, så vill jag ändå beröra en fråga som vållade stor dis- 5

6 6 Bilder från bygget av kyrkan kussion. Det gällde matlaget. På gamla studenthemmet på Grönegatan spelade matlaget med sina omkring hundra gäster en väsentlig roll. Inte minst för gemenskapen. Kravet var därför starkt från de frikyrkliga studenterna att matlaget skulle få sin fortsättning i nya Micklagård. Samtidigt krävde de statliga myndigheterna att det skulle inrättas korridorkök i studenthemmet för att lån skulle kunna beviljas. Korridorköken var till för att studenterna skulle kunna ha egen hushållning. Kravet från studenterna på matlag, restaurang, i studenthemmet var som sagt starkt. Vi i byggnadskommittén var däremot tveksamma. Vi menade att matlaget, restaurangen, skulle få svårt att klara sig när det fanns korridorkök. Jag minns att jag tyckte att studenterna hade ett för stort inflytande. När det nya studenthemmet stod klart hade dessa studenter flyttat och nya kommit till. Men vi i byggnadskommittén skulle vara kvar och ansvara för studenthemmets ekonomiska överlevnad. Studenterna fick sin vilja fram. En restaurang byggdes in i bottenvåningen. I dag vet vi att korridorkök och restaurang var en omöjlig kombination Ekumeniskt samgående? Metodistkyrkan i Lund hade och har fortfarande ju samma belägenhet som Missionskyrkan hade på Laboratoriegatan. Kyrkan ligger gömd inne på en gård bakom en gatufastighet. Vi förde från missionsförsamlingen allvarliga, mycket ingående samtal med metodistförsamlingen om någon form av samgående. Vi hade under en tid gemensamma gudstjänster för att känna på varandra. Från vår sida sade vi att vi inte ställde några ekonomiska villkor. Ville de kunde de sälja sin kyrka och låta pengarna gå till Metodistkyrkan i Malmö. De kunde också ha sitt medlemskap kvar i Metodistkyrkan, då i Malmö, men ha sin söndagliga gudstjänstgemenskap med oss. Så långt jag minns var de flesta metodisterna i Lund inne på den linjen ända tills deras biskop Ole Borgen sa ifrån. Så föll hela tanken och så långt jag vet finns en liten metodistisk spillra kvar på Södergatan. Som om -besluten blir definitiva Den 27 mars 1963 lämnades anbuden på byggnationen in på både kyrkan och studenthemmet in. Flera anbud kom in. Skånska Cementgjuteriet låg närmast till och antogs. Den 2 april sammanträder byggnadskommittén. Den 4 april sammanträffar vi med länsbostadsnämnden med avseende på studenthemmet. Den 9 april sammanträder missionsstyrelsen. Den 21 april beslutar Lunds missionsförsamling om bygge av ny kyrka. Den 11 maj tas första spadtaget på kyrkbygget av missionsföreståndare Gösta Nicklasson.

7 När grunden och kyrkgolvet var gjutet och murningen av tegelväggarna började murades ett skrin in i väggen ungefär där orgeln står. I skrinet ligger bland annat ett nummer av Lunds Dagblad och några mynt och sedlar av olika valörer, inte allt för stora. Pastorsbyte Ny kyrka i ny stadsdel krävde också medvetna och genomtänkta nysatsningar. Församlingens pastor under planerings- och byggnationstiden var Nils Tägt. Han hade under hela den tiden varit motståndare till nybyggnadsplanerna. Det var otänkbart att starta i den nya kyrkan med en pastor som varit så tydligt emot hela planeringen. Det var församlingsstyrelsen och missionsföreståndare Gösta Nicklasson helt överens om. Det var på sitt vis min tyngsta uppgift under den här tiden att meddela honom att han inte kunde vara kvar som pastor. Men han erbjöds samtidigt en tjänst som lärare på missionsskolan på Lidingö. Märkligt nog har vi mötts på senare år i Siljansnäs, där han numer bor. Jag var under ett och ett halvt år komminister i Siljansnäs. Samtidigt var han studieledare i Svenska kyrkans församling där. Men vi har inte med ett ord berört våra roller i Lunds missionsförsamling trettio år tidigare. Kontakt togs med pastor Olle Olofsgård, Västerortskyrkan i Stockholm med förfrågan om han kunde tänka sig bli församlingens nya pastor. Han tackade ja till tjänsten med tillträde den 1 januari En del av den tjänsten var att vara studentpastor i Lund, vilket för församlingen också betydde ett tillskott från centralt håll till hans lön. Hastigt uppbrott Dagarna runt midsommar 1964 fick jag ett brev från skolrådet Maj Bosson - Nordbö med en förfrågan om jag som skolkonsulent ville ta tjänsten som föredragande i ämnet kristendomskunskap inom den omorganiserade Skolöverstyrelsen. Tjänsterna i alla andra ämnen var tillsatta. Men kristendomsämnet var politiskt svårhanterligt efter 1963 års namninsamling för kristendomsämnet, en insamling som gav 2,3 miljoner namn. Därför hade tillsättning av den tjänsten dröjt. Brev gick både till hemmaadressen i Lund och till mina föräldrar i Skärblacka. Jag fick det brev som sänts till mina föräldrars adress. Skolrådet ville ha omgående besked. Det fanns ingen möjlighet till överläggning med mina kamrater i Lund. Erbjudandet om skolkonsulenttjänsten kunde förändra resten av mitt yrkesverksamma liv. Jag vägde för och emot, men kom till den ståndpunkten att framtiden för en församling av Lunds typ inte kunde bero på en enda människas insatser. Dessutom var själva byggnadsprojektet nära sin avslutning Jag svarade ja. Det nya arbetet började den 1 september 1964 med arbetsplatsen förlagd till Stockholm. Veckopendlingen mellan Lund och Stockholm för min del tog sin början. Samtidigt var jag ordförande i Lunds missionsförsamling, som ett halvt år senare skulle inviga sin nya kyrka. Jag minns, att jag varje lördagsmorgon hade överläggningar med pastor Olofsgård om den fortlöpande verksamheten. Samtidigt kände jag att det fanns de som tyckte att jag svek Lunds missionsförsamling. Jag kan förstå uppfattningen av svek. Men samtidigt gick min egen yrkesinriktning in på helt nya banor. Dessutom kan jag ju se hur väl församlingen i Lund har överlevt till skillnad från många andra frikyrkoförsamlingar. Med start i en byggnadsfond på kronor och en bakgårdskyrka på en bakgata år 1959 invigdes en ändamålsenlig och arkitektoniskt förnämlig kyrka år 1965 vid en park. Numer får Västerkyrkan också betraktas vara centralt belägen i en starkt expanderande stad som Lund är i dag. Invigning Lördagen den 24 och söndagen den 25 januari 1965 hölls så invigning av Lunds nya missionskyrka, Västerkyrkan, i närvaro av Svenska Missionsförbundets föreståndare Gösta Nicklasson, som förrättade invigningen, församlingens avgående pastor, Nils Tägt, och den nytillträdande pastorn, Olle Olofsgård. John Ronnås, Rättvik i januari

8 Micklagård, tankar och minnen av Ingmar Johansson (lätt redigerat från ett föredrag i Café Adam) 8 Nu sitter vi här i Änglagården i november 2004 och jag tycker här är ganska fint - för att inte säga mycket fint. Jag ska försöka erinra om hur det var 1964, för 40 år sen. Det var fint då också. En skärmvägg, ett kök möblerat för barn, ett förråd med lekverktyg, liggunderlag, filtar och kuddar. Det var alltså ett dagis, Lekskolan Smedjan. Föreståndaren hette Gunilla Fritzell och bland eleverna fanns ett mig närstående tvillingpar, Bertil och Gunnar. Tack vare insatser från församlingens fastighetskommitté och Gösta John Bredberg har lokalen kunnat hållas i stånd och upprustas så att den både drar in pengar och kan tjäna som visningsobjekt. Men den lokalen var ett undantag 1964, och därutöver rådde nästan kaos. Här i kvarteret låg då två nästan färdiga huskroppar. Tanken hade nog varit att förrätta invigningen till den 1 jan 1965, men allt var lite försenat. Dessförinnan hade här rått febril byggnadsverksamhet i två års tid. I själva verket var det ett jätteprojekt som hade förverkligats, med mycket stora insatser i tid, pengar och arbete. Det var i alla fall vad vi ansåg, vi som hade hållit på med det. Enligt planerna skulle studenthemmet ha varit klart till höstterminens början 1964 och vi hade antagit hyresgäster. Vad skulle vi göra med dem? Alla i församlingen som kunde hade ställt rum till förfogande - först var det tänkt att det skulle handla om fjorton dar, som dock blev en månad och sen två eller tre. Kerstin och jag hade Göte Råsmark från Alstermo i Småland. Vi tog väl hand om honom och skaffade honom en flicka som han så småningom gifte sig med. (Det var Bibbi, dotter till vice församlingsföreståndaren Nils Arnsäter.) SMU hade på den tiden ett sommarhem på Nilstorp. Det var en oisolerad kolonistuga, dragig och med läckande toalett. Där härbärgerades ett antal opretentiösa studenter som mot slutet for väldigt illa. Efter hand som duschrummen på Micklagård blev färdiga kunde de med viss lättnad flytta över dit. Varken rummen på Micklagård eller restaurangen eller kyrkan var färdiga i tid. För kyrkans del var det i slutänden snickerierna som orsakade förseningen. Bänkar, knäfall och nattvardsbord hade beställts från ett snickeri på Gotland, och jag tror det var gotlandsbåtarna som inte kunde klara frakten. Gamla Micklagård - på hörnet av Grönegatan och Stålbrogatan, nuvarande hotell Concordia - innehöll 18 studentrum och ett så kallat matlag för studenter med något hundratal regelbundna gäster. Hemmet ägdes av Svenska Missionsförbundet och hade en styrelse som tillsattes från Stockholm. På 50-talet blev den folkpartistiske riksdagsmannen Sigge Löfgren, Malmö, ordförande. Från Lund invaldes Arne Annmo, AlfaLaval-direktör och framträdande kommunalpolitiker. På grund av sina politiska engagemang avgick han dock och ersattes av Ingmar Johansson. Den gamla missionskyrkan Betania låg på Laboratoriegatan där uppfarten till Coops parkering ligger nu. I Missionskyrkans församling hade det just skett ett betydelsefullt vaktombyte när John Ronnås tillträdde som ordförande. Vi var ense om att församlingen behövde en ny kyrka och framför allt att vi behövde möjlighet att ta emot fler studenter. Antalet studenter i Lund hade på ett par decennier växt från ett par tre tusen till och Staten hade gett frikostiga lån till AF-bostäder, till nationer och till andra bostadsföretag. Vi ansåg nu att det borde vara en riksangelägenhet för SMF hur vi skulle kunna fylla vår uppgift bland frikyrkliga studerande som varje år flyttade till Lund. Församlingen hade för dålig ekonomisk bärkraft för att ensam bekosta en ny byggnad och det blev därför naturligt med en gemensam planering. År 1958 tillsattes en byggnadskommitté bestående av John Ronnås, Arne Annmo och Ingmar Johansson. John var adjunkt i religionskunskap vid Katte men blev snart konsulent vid SÖ och senare radiobiskop. Han var alltid på resande fot och svarade för kontakterna med SMF och även med riksdagen, där för övrigt Einar Rimmerfors, Birgitta Bredbergs far, var den som bevakade våra ärenden. Just vid den här tiden drogs emellertid de frikostiga statliga byggnadslånen till studentbostäder in, och vårt projekt blev faktiskt det sista som fick del av dem. En viktig positiv faktor för oss var att Arne kände alla myndighetspersoner i stan och visste hur byggnadsärenden skulle dras. Jag, som förutsattes ha lättare att disponera min tid än de andra

9 9 Missionsförbundets ordförande, Ansgar Eeg-Olofsson, tar det första spadtaget den 11 maj två fick sköta ekonomin och hålla i kontakterna med församlingen och byggentreprenörerna. Så här 40 år efteråt inser jag nog att det uppdraget tyvärr gick ut en hel del över mina övriga plikter som fembarnsfar med heltidsarbetande hustru. Sista året kompletterades kommittén med Greta Kruse som speciellt ansvarig för inventarieinköpen. Hennes meriter i sammanhanget bevisas väl av att hon sen blev den första kvinnliga ordföranden i Lund i en teknisk nämnd, nämligen byggnadsnämnden. Jag ger några hållpunkter för byggtiden: 1959 reserverades tomten 1960 utsågs Carl Nyrén till arkitekt 1961 beslöt SMF om ekonomiskt stöd 1963 togs första spadtaget, den 10 maj 1964 murades den första stenen, den 18 jan 1965 förrättades invigningen, den 24 januari Carl Nyrén var en av landets mest välrenommerade arkitekter och hade just ritat lärarhögskolan i Malmö. Han är dessutom son till en av SMF:s tidigare missionsföreståndare, Janne Nyrén. Några personliga reflexioner. Vi är nog alla överens om att planlösningen är rationell och att kyrkan har stora skönhetsvärden - liksom studenthemmet. Men kan det egentligen kallas rationellt att det praktiskt taget saknas räta vinklar? Byggentreprenören Skanska - som på den tiden hette Skånska cementgjuteriet AB eller i dagligt tal Skåningarna - var förtvivlade och frågade alltid efter måttsatta ritningar. Till svar fick dom ungefär: Bygg efter det ni har, så får ni måtten efteråt. Det ska väl inte vara nån konst för världens bästa byggföretag. Visst gick det men med stora förseningar som följd. Och som bekant betyder ju tid pengar. Om vi nu ställer oss frågan: Var det mödan värt? så kan svaret för min del inte bli annat än ett rungande ja! Vi har fått så mycket som vi anser omistligt - och vi hade inga alternativ. Men byggnader är inget självändamål. Vi måste också söka svar på frågorna: Hur har studenternas villkor förändrats av projektet? Hur har församlingen utvecklats? Hur är bindningarna mellan Församlingen och SMK?

10 10 Bild från byggandet av kyrksalen, Västerkyrkan Studenterna. Västerkyrkans förste församlingsföreståndare, Olle Olofsgård, var också den förste frikyrklige studentpastorn i Lund. Uppsala och Göteborg hade sådana tjänster något tidigare. SMF hade emellertid redan i början på 50-talet visat intresse för att engagera studenter i frikyrkligt arbete. Missionsstyrelsen inbjöd en gång om året FKSare och frikyrkopastorer i Malmö - Lundregionen till en samling, kallad prästamötet, varvid alla bjöds på middag av fabrikör A. E. Ljung i Malmö. Tanken var klart uttalad, nämligen att intressera studenterna för aktiv tjänst i SMF. Framgångarna uteblev förvisso inte - jag kan till exempel nämna namn som Elsy Johnsson, Leif Nilsson, Per Magnus Selinder, Karl Göran Ekberg, Lennart Molin, Tuve Skånberg, min egen brorsdotter Kerstin Johansson-Sjöbratt, Kerstins systerdotter Rigmor Jacobsson Borg, Gunnel Jacobsson Kritz och Valborg Lindgärde fanns i Lund två starka kristna studentföreningar, den kyrkliga KSF och frikyrkliga FKS. Utan medverkan av någon studentpräst eller studentpastor och fast de tillsammans inte var mer än ett 100-tal deltog de mycket aktivt i studentlivet och den aktuella debatten. Vid ett tillfälle var både studentkårens ordförande och redaktören för Lundagård FKS-are. Kårordföranden var Gunnar Hillerdal, sedermera MUF-ordförande och lektor (rektor) i bl a Växjö, och Lundagårdsredaktören var Harald Wollstad, senare rektor vid folkhögskolan i Ljungskile. Jag tror att Bo Strömstedt också under en tid var redaktör för Lundagård. Olle Olofsgård bodde i den stora lägenheten på Micklagård där församlingens diakon Carola Störbäck med familj nu bor. Han var en mycket talangfull, initiativrik och viljestark person med en utmejslad, konkret predikokonst. Han tog nästan handgripligt tag i de nyinflyttade studenterna och släppte inte greppet förrän de talat om sina avsikter och förväntningar, både med studierna och med sin församlingstillhörighet. Numerärt växte församlingen de första åren efter 1965 och nådde snart ett toppvärde. Det är också värt att nämna att Olofsgård verkade starkt för samverkan med Svenska Kyrkan. Sankt Petersgården som är Klosterkyrkans församlingsgård byggdes samtidigt med Västerkyrkan - våra klockor innehåller samma göt. Kyrkoherde där var på den tiden Olof Sundby, sedermera ärkebiskop. Han och Olle Olofsgård var goda vänner och hade långtgående planer på lokal samverkan här på Väster. Strax efter byggandet av vårt nya studenthem inträffade det så kallade 68-upproret bland studenterna. Tavlor skars sönder på AF, rektor fick lämna sin tjänst, allt etablerat förkastades, organisationers berättigande ifrågasattes och nya former för samverkan prövades. KSF och FKS upplöstes och ersattes av Kriss. Det positiva med denna förändring var att ekumeniken förstärktes. Negativt - och enligt min mening den dominerande effekten - var att engagemanget och slagkraften i den kristna studentrörelsen på lång sikt har avtagit i stället för att öka, men det kan givetvis också ha andra orsaker. Församlingen. Ett vågspel som hade varit värt att lyckas var försöket att ha öppen ungdomsgård. SMU hade åtagit sig att utse gårdsförståndare som bl.a. skulle kontrollera insläppet. De lyckades hjälpligt hålla gården rök- och drogfri, de ordnade pingis, lekoch danskvällar men kunde inte begränsa antalet insläppta. Möbler och dörrar klarade inte påfrestningarna, de slets ned hårt och skadades. Lyckosamt för kyrkan var att vi då - gemensamt med Micklagård - hade en anställd vaktmästare med möbelsnickarkompetens, nämligen Ewald Hösth.

11 I början på 70-talet började en verksamhet för aningen äldre ungdomar, nämligen Öppet hus för pensionärer och daglediga. Den växte kraftigt och kulminerade under Bengt Zetraeus pastorstid med goda insatser från Allan Grundemar som ordnade föreläsare, vaktmästarparet Gerda och Ewald Hösth samt Eva och Gustav Andersson. Öppet hus samlade som mest deltagare och säsongen brukade avslutas med en lägervecka på Örestrand. En titt i församlingens matriklar och årsberättelser ger också anledning till reflexioner. Medlemsantalet har varierat men inte särskilt mycket. En uppgång skedde strax efter invigningen av Västerkyrkan och vi kan ju också glädja oss åt en ökning de senaste åren. Men studerar vi adresserna får vi en tankeställare bodde nästan hela församlingen på gångavstånd från kyrkan. Vi utgjorde en typisk innerstadsförsamling, medan vi nu är utspridda över hela kommunen inklusive Dalby, Veberöd och Genarp och till och med närliggande kommuner, som Staffanstorp, Lomma och Kävlinge. Vid en rättvisande jämförelse borde vi därför ta hänsyn till hur medlemsantalet i de olika lokala församlingarna har växlat. En annan intressant jämförelse kan man göra när man tittar på den sociala strukturen i församlingen. Ur minnet kan jag räkna upp åtskilliga från den gamla tiden: Handlanden Anton Lindgren som hade herrekipering och specerier på Bangatan, Ernst Lindgren med herrekipering på Svartbrödersgatan, Magnus Nilsson, skrädderi på Klostergatan, Valter Ramklint, konditor på Mårtenstorget, David Hasselgren och Oscar Emanuelsson, porslinsaffär på Skomakaregatan, numera Duka och Hasselgrenska gården. Sen fanns Algot Löfqvist med leksaks- och pennaffär, Edvard Söderlund med bokhandel och tryckeri på Östra Mårtensgatan, en byggmästare Gullberg vars förnamn jag tyvärr har glömt samt lantbrukarparet Emil och Kerstin Dahlgren. Där fanns också ett antal lärare, en praktiserande jurist som hette Hjalmar Ugglin och naturligtvis många som var anställda inom vården som exempelvis Greta Kruse, Brita Malmborg, Svea Lundin, Linnéa Magnusson och Nils Arnsäter. Från 1965 fick vi också läkare, t.o.m. flera stycken, och nu har vi ju dessutom professorer i våra led. En kategori medlemmar som nästan försvunnit är däremot hemmafruarna. Förhistoria. Egentligen har jag nu sagt vad jag tänkt och tycker vara angeläget. Men om ni har tid och lust att höra på ett litet tag till har jag en förhistoria som är ganska intressant. Jag har tagit med mig 5 st skrivböcker med vaxdukspärmar som normalt förvaras i Micklagårds arkiv. De är fulla med handskrivna protokoll från sammanträden med en förening som mot slutet heter Fria Kristliga Gymnasistföreningen Aithon men i de första protokollen bara heter Talövningsföreningen. Böckerna fick jag omkring 1980 av Torsten Lundin, sommargranne till mig och son till en man som hette Gösta Lundin. Gösta var under några år i början av 1900-talet ordförande i Lunda-FKS och både då och senare en flitigt anlitad talare vid student- och gymnasistsamlingar. Böckerna kom fram i samband med hans död, och jag fick ta hand om dem på grund av mitt engagemang för nya Micklagård. När man läser de där gamla protokollen slås man av att lokalfrågan tas upp gång på gång. Jag citerar från boken för 1919: Anledningen till att föreningen Aidon icke påbörjat sin verksamhet hösten 1919 förrän i oktober månad är den att föreningen varit utan samlingslokal. Sedan FKS: s i Lund nya hem blivit färdigt har denna förenings lokaler godhetsfullt upplåtits för föreningen Aidons sammanträden. Hur kunde en fattig studentförening på egen hand skaffa ett eget hem? Jag fann denna fråga så intressant att jag måste gå till FKS protokoll. De finns på handskriftsavdelningen på Universitetsbiblioteket. Ur protokollen får jag reda på att ordföranden i FKS vid den tiden var Elov Tengblad från Karlstad. Med i styrelsen satt också Gösta Lundin. Kassör var Yngve Kristensson, järnhandlarson från Osby som sen blev borgmästare i Stockholm och bror till Filip, blivande landshövding i Umeå. I protokollsboken för 1919 står också en anteckning: Under april eller maj tillsattes en kommitté för studenthemmet, bestående av Tengblad, Kristensson och Lundin. I protokollet för den 10 okt står i $ 4: Efter denna...kaffedrickning refererades av bröderna Lundin och Kristensson de upplevelser de haft under sin vällyckade tiggarfärd i skilda trakter av Sverige. Därmed hade jag fått klarhet i vad jag redan tidigare hört: Gösta Lundin hade tillsammans med Yngve Kristensson besökt ordföranden Elov 11

12 12 Tengblad i Karlstad och tillsammans med honom förmått kaffegrossisten och ordföranden i SMF Anders Löfberg - just det, Löfbergs Lila - att donera grundplåten till Micklagård. Köpet skedde sen under medverkan av handlanden Oscar Nilsson, även senare i många år en stor gynnare av det frikyrkliga studentlivet i Lund. Nilsson bidrog ganska säkert också till insamlingen, liksom de aktiva studenterna och några till. Talövningsföreningens upphovsman var för övrigt Axel Andersson, blivande missionsföreståndare för SMF, och bland deltagarna fann jag min egen far, Hjalmar Johansson. Sammanträdeslokal var till en början oftast den ovannämnde handlanden Oscar Nilssons hem. Han hade speceributik och tapetaffär på hörnet av St Södergatan och Magnus Stenbocksgatan men flyttade sen till Malmö, blev lantbrukare och köpte gården Almlid i Vintrie, dit han under många år inbjöd FKS till Valborgsfirande. Hur vi fick tomten av Arne Annmo Vi hade aldrig fått tillgång till tomten (avsedd för småskola som det hette på den tiden) av Lunds stad (Lunds kommun fr.o.m. 1974) om vi inte hade byggt studenthuset och förlagt en lekskola i kyrkodelen, en kontaktmöjlighet för oss till omgivningen. Svårigheterna var stora, särskilt för Sigge Löfgren och mig med bl.a. rädsla för kostnaderna. Vi måste spela med flera kort. Staten, d.v.s. regeringen, hade bestämt att inga fler lågräntade och nästan amorteringsfria lån till studenthus skulle ges i hela Sverige. Sigge lyckades dock att få fram ett hot om en fyrpartimotion av skånska riksdagsmän om studentbostadslån till oss i Lund. Med var även socialdemokrater! Detta följde jag nära som ledamot av studenthemmets styrelse. (Blev sedan stadens representant i den nya styrelsen. Ingen annan politiker ville vara med i något som hade anknytning till det frikyrkliga Micklagårds styrelse.) Regeringen backade. Byggets finansiering. Studenthemmet: 1966 angavs byggkostnaden för studenthemmet till ca 5 MKr. Häri ingick kostnad för garage och biluppställningsplatser med 0,5 MKr, påtvingade av kommun och grannar och dyra att förränta. Kyrkan: Överskott vid försäljning av gamla Betaniakyrkan Insamlingar inom församlingen Insamlat från välvilliga sponsorer genom missionsföreståndare Gösta Nicklasson Anslag från SMF Anslag från Arvsfonden Summa kontant tillskjutna medel alltså Räntefria lån SMF o Lunds kommun Bottenlån att förränta Summa lån , totalt för kyrkan inklusive tomt och inventarier Kr Nästa problem var tomtindelningen. Tomten för studenthuset skulle, om man följde reglerna, subventioneras ner till 20 kr per kvm av staden, som det då hette. Jag har ett minne att vi fick betala ungefär 40 kr per kvm för kyrkans del. Till detta kom anslutningsavgifter för el, vatten och avlopp för de båda byggnaderna. Som ett kuriosum kan jag nämna att vi i Lund alltid varit rädda för att träffa på gamla rester från tidigare byggnationer. Mycket riktigt ringde Skånska Cement mig om att de träffat på lämningar i marken. Jag svarade: gräv upp och över. Som väl var det bara avlopp från en tidigare inte så gammal gård. Annars kunde det ha blivit dyrt och kunnat försena oss ett år! Man talar inte om sådant som politiker, som vill göra något. Det var tråkigt att Stadsfullmäktiges ordförande Torstan André inte ville närvara i en frikyrklig invigning. Han skickade vice ordf. professor Gunnar Edström (fp). Utgiven av Västerkyrkans församling i Lund, september 2005 Tryck: Arkitektkopia i Malmö

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

EN GAMMAL SCOUTPRÄST I GUSTAV VASA HAR ORDET

EN GAMMAL SCOUTPRÄST I GUSTAV VASA HAR ORDET 2 EN GAMMAL SCOUTPRÄST I GUSTAV VASA HAR ORDET Det var en märklig händelse, då ett antal stockholrnsförsamlingar hösten 1924 fick mottaga erbjudande från ett flertal framstående scoutledare att ställa

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2012-03-07 1(5)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2012-03-07 1(5) 2012-03-07 1(5) Plats och tid Vidingsjö kyrkby, Sockenstugan, 2012-03-07, kl.18.15 21.10 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Susanna Normann, ordförande Elisabet Wijkström Cenneth Jarlbråten

Läs mer

Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT. DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg. Mål nr T637-01 PARTER. Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG. Ombud: advokaten NN GÖTEBORG

Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT. DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg. Mål nr T637-01 PARTER. Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG. Ombud: advokaten NN GÖTEBORG Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg Mål nr T637-01 PARTER Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG Ombud: advokaten NN GÖTEBORG Svarande Bertil Magnusson, Storskiftesvägen 3 433 41 PARTILLE

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Ett sekel i Hovslätts Missionskyrka

Ett sekel i Hovslätts Missionskyrka Ett sekel i Hovslätts Missionskyrka Det andliga uppvaknandet som skedde på 1800- talet, det vi brukar kalla väckelsen i slutet av förra seklet, satte spår som varit synliga genom hela 1900- talet. Det

Läs mer

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON:

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: 30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: Ordförande, ledamöter och åhörare! Ett sommarjobb ger mycket mer än bara fickpengar. Det ger mening, sammanhang och möjlighet

Läs mer

Skånska turister på besök i Gammalsvenskbyn

Skånska turister på besök i Gammalsvenskbyn Skånska turister på besök i Gammalsvenskbyn Under förstamajhelgen 2016 besöktes Gammalsvenskbyn av en grupp om 17 personer från Skåne. Man tillbringade en vecka i södra Ukraina och bodde på ett hotell

Läs mer

BOSTAD Men att bygga själv visade sig lättare sagt än gjort.

BOSTAD Men att bygga själv visade sig lättare sagt än gjort. BOSTAD Ingen kunde föreställa sig att byggprojektet skulle ta sådan tid. - Jag ville bygga för att jag och min son skulle få ett eget boende, han var sex år då. När bygget var klart var han 20 och utflugen,

Läs mer

Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren där,

Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren där, MARKLANDA NORRA BYS FASTIGHETER Av Gunnar Fröberg 2014 Solhaga trädgård Marklanda 1:68 Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 13 06 09 2 e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike Under 1880-talet kom väckelsen till Köping med omnejd. Det bildads församlingar på flera platser med en livaktig verksamhet. Så

Läs mer

Söndagsskolan i Senneby

Söndagsskolan i Senneby 1 Söndagsskolan i Senneby Sammanställt av Thure Herbertsson febr. 2013 I samarbete med syster Maj (numera Birgitta Andersson) Inom kristendomen i Europa startades den första söndagsskolan i England på

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

2004-10-20. Plats och tid Färgelanda Allhem, onsdag 2004-10-20, kl. 19.00-20.30. Marianne Martinsson, kommunsekreterare

2004-10-20. Plats och tid Färgelanda Allhem, onsdag 2004-10-20, kl. 19.00-20.30. Marianne Martinsson, kommunsekreterare SAMMATRÄDESPROTOKOLL 1(14) Plats och tid Färgelanda Allhem, onsdag, kl. 19.00-20.30 Beslutande Övriga deltagare 29 ordinarie ledamöter och 6 tjänstgörande ersättare, totalt 35 beslutande Se bifogade närvaro-

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKOFULLMÄKTIGE 2013-11-07 1 (7) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum torsdag den 7 november kl. 19.30 20.20 Ledamöter enligt bilaga 313 Tjänstgörande ers enligt bilaga 313 Ersättare enligt bilaga

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo

SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Vellinge kommun 235 81 Vellinge SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo Falsterbonäsets Naturvårdsförening har tagit

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Klipp ur GP torsdag 17 oktober 2008

Klipp ur GP torsdag 17 oktober 2008 Klipp ur GP torsdag 17 oktober 2008 Uppdaterad: 2008-10-16 15:20 Bild: Lars Alexi Villa Solfrid står och förfaller Guldgrävardottern Elin Sundbergs gamla hus på Tjörn förfaller. Nu vill stiftelsen som

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

Kyrkogårdsutskottet 50-58 1(5)

Kyrkogårdsutskottet 50-58 1(5) PROTOKOLL PARAGRAF NR SIDA Kyrkogårdsutskottet 50-58 1(5) PLATS DATUM OCH TID FÖR MÖTET Skogskyrkogården, Norrahammars vägen 1, 553 39 Jönköping 2014-10-01 kl. 17.30-20.00 BESLUTANDE Eva Logan Jansson

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

Skärgårdssalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45, Stockholm. Antonia Jaksic (m), ersättare för Marita. Benjamin Dousa (m) Lennart Nilsson (kd)

Skärgårdssalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45, Stockholm. Antonia Jaksic (m), ersättare för Marita. Benjamin Dousa (m) Lennart Nilsson (kd) 1 (11) Kulturnämnden 2015-05-11 Sammanträdesdag Måndagen den 11 maj 2015 Sammanträdestid 17.00 18.15 Sammanträdeslokal Sammanträdets art Skärgårdssalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45, Stockholm Kulturnämnden

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt

Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Skellefteå tingsrätt Tings-

Läs mer

WESLEYKYRKA. Malmö Metodistförsamling. PROGRAM 16 februari - 15 april 2012. - en Oas på Limhamn. www.wesleykyrkan.se

WESLEYKYRKA. Malmö Metodistförsamling. PROGRAM 16 februari - 15 april 2012. - en Oas på Limhamn. www.wesleykyrkan.se WESLEYKYRKA Malmö Metodistförsamling PROGRAM 16 februari - 15 april 2012 www.wesleykyrkan.se Torsdag 16 februari WESLEYKYRKAN GUDSTJÄ STER OCH SAMLI GAR Söndag 19 februari 11:00 Gudstjänst med temat Trygghet

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 9 september 2013 och att lägga detta till handlingarna.

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 9 september 2013 och att lägga detta till handlingarna. VISITA Ansvarsnämnden PROTOKOLL 2013-12-09 Sammanträde i Stockholm Närvarande: Ordförande Tom Beyer Ledamöter Anitha Bondestam Ola Johansson Per Olding Vanja Aronson Sekreterare Katarina Alfredsson Övriga

Läs mer

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING 2012 Nr: 2 BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING Museets öppettider: Lördag-söndag under juni-augusti kl.11.00-15.00 Grupper hela året Årsmötet 28 mars i Övergransgården sidan 2 Torpbesök i tid

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Lägesrapport Nyproduktion 2015

Lägesrapport Nyproduktion 2015 Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Agda Clara Vernissage 31 mars 2012

Agda Clara Vernissage 31 mars 2012 Agda Clara Vernissage 31 mars 2012 Äntligen var det dags för den efterlängtade visningen av Agda Clara Anderssons tavlor. Jag har i nästan två års tid letat tavlor. Med hjälp av tips från Tåbybor och även

Läs mer

fokus på anhöriga nr 10 nov 2008

fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 Utveckling av ett anhörigcenter med hälsoprofil Anhörigstödsverksamheten i Hudiksvall permanentades direkt efter projektet Anhörig 300. Ända sedan starten

Läs mer

Plats och tid Vidingsjö kyrkby, 2012-11-07, kl.18.10 20.50 Beslutande Susanna Normann, ordförande Elisabet Wijkström Cenneth Jarlbråten Åsa Hergils Maj-Britt Kindberg, ersättare för Moshe Dawod Håkan Arne

Läs mer

Historien om Semlan. PDF created with pdffactory trial version www.pdffactory.com

Historien om Semlan. PDF created with pdffactory trial version www.pdffactory.com Historien om Semlan är berättelsen om den lille hankatten som hittades i juli månad utanför Seminarieskolan i Landskrona. Upphittaren hade hört honom jama ynkligt i buskarna hela dagen, så när hon slutade

Läs mer

Nr 3: 2013 Y R K N Y T T. Foto: Yngve Ivarsson

Nr 3: 2013 Y R K N Y T T. Foto: Yngve Ivarsson K Nr 3: 2013 Y R K N Y T T Foto: Yngve Ivarsson Kan Gud älska en medioker medelmåtta? Vissa människor och möten sätter spår i oss och avtryck i våra hjärtan. Det hade varit en intensiv period med massor

Läs mer

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen

Läs mer

SPIKVERKS-bladet Nr 178 2007-12-01 Hemsida: www.spikverket.se

SPIKVERKS-bladet Nr 178 2007-12-01 Hemsida: www.spikverket.se SPIKVERKS-bladet Nr 178 2007-12-01 Hemsida: www.spikverket.se RAPPORT FRÅN ÅRSSTÄMMAN (25 oktober 2007) Som vanligt var Spikverkets Årsstämma livlig och debattglad. De boende fortsätter att visa starkt

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Minnen från min barndoms Bondecup

Minnen från min barndoms Bondecup Minnen från min barndoms Bondecup Av Arne Garbe, "handlarens påg", som nu bor i Lund Foto Bengt Olsson Hur gammal är egentligen Bonderups by och varför heter den så? 1478 stavades det Bwnderop. Jag kommer

Läs mer

Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla

Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla Tabell 1 Johan Wilhelm Ekedahl (4:588). Handlande. Född 13 feb 1828 i Ekelsjö, Bringetofta (F). Döpt 15 feb 1828. Flyttade 1842 från Ekelsjö, Bringetofta (F) till Malmbäck

Läs mer

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns

Läs mer

Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan

Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Så var det dags igen för Östgötadagarna. Vikbolandet satsar för fullt för att ta emot alla intresserade, hungriga och köpsugna. Som vanligt tror jag att det blev

Läs mer

Bröderna Ericsson och kanalbygget

Bröderna Ericsson och kanalbygget Bröderna Ericsson och kanalbygget (Hittat i ett tidningsurklipp från 1957) För alla svenskar är namnen John och Nils Ericsson välbekanta. Alla vet, att John Ericsson var en stor uppfinnare, och att det

Läs mer

Rune Larsson VÅR HEMBYGD. Kolbäcks Folkets Park

Rune Larsson VÅR HEMBYGD. Kolbäcks Folkets Park Rune Larsson VÅR HEMBYGD Kolbäcks Folkets Park Kolbäcks Folkets Park Redigerad utskrift av K.A. Ragnars intervju med parkföreståndare Einar Rundgren. K.A. Ragnar, som var hembygdsföreningens förste ordförande,

Läs mer

I mitt hjärtas trädgård. av Margot Haglund

I mitt hjärtas trädgård. av Margot Haglund I mitt hjärtas trädgård av Margot Haglund Bildspelet "I mitt hjärtas trädgård" presenterades vid en samling i Immanuelskyrkan, Stockholm våren 2010. Alla bilder är kopior av Margots originalbilder i akvarell

Läs mer

Yons tid i Hammarbykyrkan

Yons tid i Hammarbykyrkan 1976 Yon Sundberg Född 18 juni 1931 i Gäddvik, Luleå Pastorsutbildning på Johannelund Första EFS-tjänst i Sidensjö, Ångermanland 1967 Ungdomskonsulent på EFS riks Maj 1970 Prästvigd i Storkyrkan, Sth 1970

Läs mer

i Centrumkyrkan Tumba händer nr , 2 september 14 oktober

i Centrumkyrkan Tumba händer nr , 2 september 14 oktober i Centrumkyrkan Tumba händer nr 3 2012, 2 september 14 oktober DETTA PROGRAMBLAD är en hälsning till dig från Centrumkyrkan i Tumba. Du hittar den i centrum, Gröndalsvägen 10. Du är varmt välkommen till

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Söndagen efter nyår årg

Söndagen efter nyår årg Söndagen efter nyår 2014-01-05 3 årg Och Herren lät sitt ord gå i fullbordan: jag efterträdde min far David på Israels tron, så som Herren hade lovat, och jag byggde huset åt Herrens, Israels Guds, namn.

Läs mer

Länsstyrelsen i Blekinge län Miljöförbundet Blekinge Väst EON Sverige AB Telia Sonera Räddningstjänsten i Västra Blekinge

Länsstyrelsen i Blekinge län Miljöförbundet Blekinge Väst EON Sverige AB Telia Sonera Räddningstjänsten i Västra Blekinge Sid 1 (8) Detaljplan för fastigheten MJÄLLBY 2:21 M.FL. Krokås, Sölvesborgs kommun Stadsarkitektavdelningen 2007-12-12 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Hur samrådet bedrivits Planförfarande Ärendet handläggs med normalt

Läs mer

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning.

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning. TÖI ROLLSPEL F 007 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista sjukpenning inskriven komplettering diskbråck sjukanmälan distriktsläkarmottagning utbetalningskort registerkort nyinflyttad datan personnummer

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

DJÄKNEBÖLE-BJÄNNSJÖ IDROTTS OCH FRITIDSFÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

DJÄKNEBÖLE-BJÄNNSJÖ IDROTTS OCH FRITIDSFÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 1 DJÄKNEBÖLE-BJÄNNSJÖ IDROTTS OCH FRITIDSFÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 2 Styrelsen för Djäkneböle-Bjännsjö Idrotts- och Fritidsförening lämnar härmed verksamhetsberättelse för år 2010. Styrelsen

Läs mer

LÄTTLÄST om utställningen Insidan ut och konstverken i utställningen.

LÄTTLÄST om utställningen Insidan ut och konstverken i utställningen. LÄTTLÄST om utställningen Insidan ut och konstverken i utställningen. Insidan ut Insidan ut är en konstutställning som handlar om frikyrkor. Tio konstnärer har skapat olika konstverk utifrån sina från

Läs mer

Ulla Kall Ödeshög Album Sid 1 av 106

Ulla Kall Ödeshög Album Sid 1 av 106 Ulla Kall Ödeshög Album Sid 1 av 106 1 2 3 4 5 6 1. Åke Johansson Rök 2. Eivor Karlsson Rök 3. Ulla Kall Stora Krokek 4. Gösta Kall Stora Krokek 5. Siv Karlsson Getingaryd 6. Yngve Karlsson Getingaryd

Läs mer

Centrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare.

Centrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare. *Lokförarbladet* Nr 38, April 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg Snart kommer fönstertvätten igång igen. Som förare är det bra om du rapporterar till Ståg om fönstertvätt i

Läs mer

BROMARVS FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 3/10

BROMARVS FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 3/10 BROMARVS FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 3/10 Sammanträdesdatum Blad FÖRSAMLINGSRÅDET 02.09.2010 1 Plats och klockslag Församlingshemmet kl. 18.00 Beslutande Övriga x Pia-Maria Blomqvist-Schrey x Uolevi Salminen

Läs mer

UTSTÄLLNINGAR FREDENS VÄV. textilkonstnär katrin bawah

UTSTÄLLNINGAR FREDENS VÄV. textilkonstnär katrin bawah Textila bilder om fred och ofred i vår tid. Samlingsutställning anordnad av Frikyrkliga studieförbundet. Utställningsturne under 1982-1985 FREDSMARSCHEN 11 deltagande textilkonstnärer FREDSMARSCHEN FREDSMARSCHEN

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09 TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09 Sammanträdesdatum Blad FÖRSAMLINGSRÅDET 8.9.2009 1 Plats och klockslag Församlingshemmet kl. 18.00 Beslutande Övriga x Charlotta Andström, protokollförare - Christer

Läs mer

Nu sätter vi i gång! ons, okt 12, 2009

Nu sätter vi i gång! ons, okt 12, 2009 Nu sätter vi i gång! ons, okt 12, 2009 Den här veckan startar vi vår uppfräschning av EFS kyrkan! i sidan Byggnytt kan du få se vad som händer under några intensiva veckor. Vi har en kostnadsberäkning

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla

Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla 1 Kyrkans kris hur mår Kristi kropp? Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla som var där. Det har med olika förväntningar och inte minst olika förförståelser att göra. För min del handlar

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKOFULLMÄKTIGE 2013-12-12 1 (10) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum torsdagen den 12 december kl 19.30-21.40 Ledamöter enligt bilaga 1/14 Tjänstgörande ers enligt bilaga 1/14 Ersättare enligt

Läs mer

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 Viveka Gardahl, Ann Helen Bengtsson, Martina Eriksson, Eva Fresk, Helga Gudding Östman, Hans Karlsson, Sara Karlsson, Gunilla Karlström, Lennart Melin, Anette

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer