Framställan om dialog om det ytterst svåra ekonomiska läget i Region Jämtland Härjedalen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framställan om dialog om det ytterst svåra ekonomiska läget i Region Jämtland Härjedalen"

Transkript

1 1(8) Regionstyrelsens ordförande Dnr RS/737/2015 Ann-Marie Johansson Tfn: E-post: Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström Civilminister Ardalan Shekarabi Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete Kristina Persson Framställan om dialog om det ytterst svåra ekonomiska läget i Region Jämtland Härjedalen Region Jämtland Härjedalen har en unik struktur även jämfört med övriga län i Norrland med en befolkning som i antal är näst minst i landet ( invånare) och som bor glest utspritt på 12,5% av Sveriges yta. Region Jämtland Härjedalen står inför stora utmaningar. Organisation och metoder inom hälso- och sjukvården måste fortsätta att utvecklas för att anpassas efter regionens unika struktur. Redan idag har primärvården ett stort inslag av vård som på andra ställen ges vid sjukhus. Inom sjukvården är forskning och utveckling en viktig del i regionens strategi för verksamhetsutveckling och rekrytering. Relativt sett har regionen goda förutsättningar för forskning som är viktiga att behålla även fortsättningsvis En liten, åldrande befolkning utspridd över ett mycket stort område, ställer särskilda krav på vården. Svårigheten att rekrytera läkare kommer enligt prognoser att kvarstå. För att hantera vissa av patienternas hälsoproblem bör därför fler behandlingsmetoder utvecklas, som involverar andra yrkesgrupper än läkare. Region Jämtland Härjedalen har goda förutsättningar att utveckla arbetsätt och metoder för att klara framtidens behov av kvalitativt bra vård En målsättning är att vården ska ges så nära patienterna som möjligt. Sedan tidigare samarbetar primärvården och kommunerna kring vård av äldre i deras hem eller särskilda boenden. Med ett enda sjukhus och stora geografiska avstånd måste distansoberoende teknik i allt större utsträckning användas, både för bespara patienten sjukresor och regionen kostnader. Regionen har en mycket besvärlig ekonomisk situation, och har haft det under många år. Under 2014 har regionen försökt ändra arbetssätt från kortsiktiga åtgärder till mer långsiktigt förändringsarbete. I det arbetet har en fördjupad analys gjorts av regionens kostnader och intäkter utifrån den unika struktur som regionen har och hur utjämningssystemet kompenserar för denna struktur. (bilaga 4) Regionen har nu en så besvärlig situation att utvecklings- och förändringsarbetet inte kan ha den fart och målmedvetenhet som krävs. Det är alltså ett moment 22, regionen har inte Besöksadress: Kyrkgatan 12 Östersund Postadress: Region Jämtland Härjedalen Box Östersund Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Bankgiro: Plusgiro: Org nr:

2 (8) ekonomisk kraft att genomföra förändringar för att effektivisera flöden, implementera distansoberoende teknik, göra kompetensförskjutningar och utveckla primärvården till att vara ledande i vårdsystemet. Regionen har under de närmaste 6 åren behov att göra stora förändringar för att klara den prognostiserade demografiska förändringen i regionen. Se utvecklingen som varit och som prognostiseras i diagrammen nedan år och äldre. Utvecklingen i länet % (+ 33%) _2012 _2017 _2022 _2027 _2032 Det senaste decenniet har regionens ekonomi utvecklats sämst av alla landsting. Försämringen av utjämningsbidragen har medfört en mycket svag inkomstutveckling, trots skattehöjningar. Dessutom har kostnaderna ökat kraftigt för högspecialiserad vård till de allra sjukaste och för stafettläkare. Regionstyrelsen har därför konstaterat att regionen behöver i dialog med regeringen diskutera tre olika frågeställningar: - Ett omstruktureringsbidrag på 100 miljoner/år under 6 år för att arbeta med omställning av vården så att vi klarar den kommande äldreutvecklingen (bilaga 1). - Ett avskrivningslån på 300 miljoner för de fastighetsförändringar som krävs för att skapa effektiva flöden (bilaga 2). - Förändring av vissa regler i kostnads- och inkomstutjämningssystemet (bilaga 3). Regionstyrelsen önskar snarast få träffa regeringen för en diskussion kring detta. Östersund Ann-Marie Johansson Regionstyrelsens ordförande

3 (8) BILAGA 1 - VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Region Jämtland Härjedalen har sex år på sig för att förbereda organisationen på det stigande vårdbehov som förutses efter år 2020, då en allt större andel av befolkningen blir över 80 år. Samtidigt är regionens andel av befolkningen över 80 år redan idag högre än i de flesta andra länen i Sverige och i delar av regionen är den högst i landet. Det kommer att krävas stora grepp och extra resurser för att både kunna förändra verksamheten, så att den kan bedrivas till en kostnad som är 300 miljoner lägre än idag och samtidigt kunna ge befolkningen en vård av tillräcklig kvalitet likvärdig med övriga landet.. Region Jämtland Härjedalen ber därför om ett extra omställningsbidrag på 100 miljoner per år under sex års tid, perioden Ett stort grepp som Region Jämtland Härjedalen vill ta, är att vända på skutan och tilldela primärvården rollen som styrande i länets vårdsystem. En verksamhet som fungerar enligt LEON-principen, lägsta effektiva omhändertagandenivå, medför lägre kostnader. Enligt många beräkningar medför vård som hanteras av primärvården lägre kostnader. Sverige har en mycket liten andel primärvård i en internationell jämförelse. Det har länge framförts som önskvärt att primärvården i Sverige borde utgöra en större andel av hälso- och sjukvården. (Det är även en av de punkter som den nationella samordnaren Göran Stiernstedt nämner i det pågående utredningsarbetet om ett effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården). I region Jämtland Härjedalen har primärvården redan ett stort ansvar för vården, men det finns betydande möjligheter att utöka det. Fördelarna med primärvården som styrande i hälso- och sjukvården är flera: För primärvården blir incitamentet ännu större att göra så mycket som möjligt för patienten. Om primärvården genom satsningar på förebyggande vård kan förhindra att patienten blir sjuk eller att patientens sjukdomstillstånd försämras, räcker primärvårdens resurser till mer. För de hälsotillstånd som primärvården inte har kompetens och resurser att behandla, remitteras patienten till specialistvården, eller specialist kontaktas via distansoberoende teknik så att primärvården fortfarande är platsen för specialistbesöket. Med primärvården som styrande förutses mindre tid läggas på diskussioner om var en patient ska behandlas. Arbetet som distriktsläkare blir mer omväxlande och utvecklande med ett bredare uppdrag. Enligt uppfattningar hos många distriktsläkare, skulle ett sådant system höja statusen för allmänläkarspecialiteten och göra det lättare att rekrytera läkare till primärvården. Om det blir lättare att rekrytera läkare till primärvården behöver inte regionen anlita stafettläkare i lika stor utsträckning, vilket leder till minskade kostnader. Region Jämtland Härjedalen planerar att börja arbeta med styrmodellen i liten skala, i form av ett pilotprojekt på några få hälsocentraler. Efter utvärdering och eventuella justeringar kan modellen därefter överföras på hela regionens hälso- och sjukvård. Ett viktigt syfte med det inledande pilotprojektet är att kunna utveckla ändamålsenliga, rättvisa och effektiva ersättningsformer så att modellen verkligen får den styrande effekt som eftersträvas. För att förhindra att ersättningsmodellen medför ökad administration, kommer IT-stöd att behöva utvecklas. Dessutom krävs informations- och utbildningsinsatser, så att alla de medarbetare som arbetar direkt i vården blir medvetna om de ekonomiska konsekvenserna av sina vårdbeslut.

4 (8) En viktig uppgift är att tydliggöra primärvårdens uppdrag. Regionens hälsocentraler, hälsooch distriktssköterskemottagningar ska tillsammans med specialistvården utforma flödesscheman för alla de vanligaste symtomen som primärvårdens medborgare söker vård för. Syftet är flerfaldigt, dels innehåller flödesschemat kriterier för när en patient bör remitteras till slutenvården, dels visar flödesschemat vilken yrkeskategori inom primärvården som tar hand om patienten i olika skeden av vårdkedjan. För att kunna effektivisera vården behöver även medarbetarna internt, inom primärvården, i högre grad organisera arbetet efter LEON-principen. Utvecklingen av nya arbetssätt måste fortsätta, där andra yrkeskompetenser tar ett tidigare ansvar i vårdkedjan. Då kan läkarnas arbetstid koncentreras till sådant som det ovillkorligen krävs läkarkompetens för. Fysioterapeuternas artrosskolor är bra exempel på nya arbetssätt. Ett av målen med omställningen är fler fast anställda läkare i primärvården. Det medför en bättre kontinuitet, eftersom ordinarie läkare inom primärvården bättre känner sina patienter. Det brukar innebära färre remitteringar till specialistvården, än när vissa stafettläkare är i tjänst. Även om Region Jämtland Härjedalen genom förändringen av primärvården lättare kan rekrytera distriktsläkare, finns det stora risker för att inte alla vakanser kan fyllas. Enligt prognoser från Socialstyrelsen kommer det saknas distriktsläkare i framtiden som en följd av att medelåldern inom specialiteten är hög och att allt för få valt allmänläkarspecialiteten i sin ST-utbildning. Därför vill regionen satsa extra på kompetensutveckling av i första hand distriktssköterskor, så att de kan ta hand om vissa arbetsuppgifter som läkare utför i dagsläget. Det finns specialistutbildning i glesbygdsmedicin för distriktssköterskor som är anpassad för de behov som hälsocentraler i glesbygden har. En kompetensförskjutning, som innebär att distriktssköterskor tar över fler uppgifter, går väl ihop med ambitionen att primärvården ska ta hand om så mycket av vården som möjligt. Redan i dagsläget har primärvården i Region Jämtland Härjedalen ett mycket brett uppdrag. De flesta hälsocentraler utanför Östersund har en täckningsgrad på över 70 procent. Det finns dock möjlighet för primärvården att utföra ännu mer. Röntgen är ett område som kan utvecklas ytterligare och göras mer tillgängligt, i synnerhet under jourtid. Det kräver en kompetensförskjutning, där distriktssköterskor eller sjuksköterskor får utbildning samt delegation för röntgen av extremiteter. Med fler fast anställda läkare i primärvården och distriktssköterskor med specialistkompetens i glesbygdsmedicin förbättras möjligheten att uppnå den kontinuitet i vården, som är särskilt viktig för den växande andelen multisjuka äldre. Om mer av vården flyttas ut till patientens hem eller särskilda boende, kan vårdkvaliteten för denna patientgrupp förbättras. För att denna vårdform ska utvecklas, krävs både ett utökat samarbete med kommunerna i regionen, viss kompetenshöjning, samt införande och tillämpning av distansoberoende teknik. Ett sådant exempel på utvecklat samarbete med kommunerna, är investering i enklare labutrustning och medicinteknisk utrustning i särskilda boenden. Med viss utbildning i hanteringen, kan distriktssköterskorna i hemtjänsten ta prover på sina patienter i hemmet eller i det särskilda boendet. Provsvaren bedöms sedan av distriktsläkare som avgör vidare behandling. Med en sådan möjlighet kan många patienter slippa långa resor till sin hälsocentral, vilket både ger patientnytta och minskade kostnader för sjukresor. Det är inte bara primärvården som bör komma närmare patienterna. Även specialistvårdens kompetens kan göras mer lättåtkomlig för patienter och primärvård. Med hänsyn till regionens stora avstånd, är distansoberoende teknik det hjälpmedel som behövs för att uppnå detta. Personal i primärvården skulle med hjälp av distansoberoende teknik i mycket

5 (8) större utsträckning kunna konsultera specialister på Östersunds sjukhus eller annat sjukhus. Det kan till exempel röra sig om hudförändringar som hudspecialist på sjukhuset kan studera utan att patienten behöver komma in på sjukhuset, såvida inte specialisten anser att det är nödvändigt. Att skära bort hudförändringar kan redan idag göras på flera hälsocentraler. Om vävnadsanalysen föranleder ytterligare åtgärder tar hudkliniken på Östersunds sjukhus över patienten. Möjligheterna till konsultation kan naturligtvis även användas vid mer regelbunden uppföljning av kroniska sjukdomar. Patienten får självfallet åka in till sjukhuset om det behövs, men om primärvården har möjlighet att konsultera specialistvården förutses många patientbesök på sjukhuset undvikas. Personalen i primärvården får dessutom ökade kunskaper om sina patienters sjukdomar och hälsotillstånd, vilket bidrar till både kontinuiteten i vården och till kompetensutveckling. Ett målsättning är att undvika att patienter läggs in på vårdavdelning på Östersunds sjukhus, eftersom slutenvård för dem i många fall inte är den bästa och mest effektiva lösningen. Regionen vill följa landstinget i Örebros exempel och utbilda hemsjukvårdspersonal, ambulanspersonal och personal i primärvården i beslutsstöd. Utbildningen leder till att ambulanspersonal, personal i primärvården och personalen på akutmottagningen talar samma språk, d v s fattar beslut enligt samma kriterier. I landstinget Örebro har en sådan satsning lett till goda resultat. Andelen sjuka äldre patienter som akutmottagningen bedömer bättre hade kunnat vårdas av primärvården i hemmet eller i det särskilda boendet, har minskat avsevärt. Slutenvård är i vissa fall skadligt för dessa personer eftersom förflyttning till inneliggande akutsjukvård ökar risken för förvirring och vårdrelaterade infektioner. För regionen skulle det minska kostnaderna för sjuktransporter och påverka behovet av vårdplatser. Mer vård i primärvården och i patientens hem eller boende, förutses ge möjligheter till förändringar inom specialistvården. Minskat behov av vårdplatser kan antingen leda till att vårdplatser tas bort eller att viss regionvård, som nu köps av Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, istället kan ges på Östersunds sjukhus. Båda alternativen leder till lägre kostnader. Regionen vill ge patienter större möjligheter till egenvård med hjälp av ny teknik, nya appar m m. Det kan till exempel röra sig om patienter med psykisk ohälsa eller kroniska sjukdomar som kan kommunicera med sina kontaktpersoner i vården via mejl, chattar, skype etc. På senare år har många distriktsläkare lämnat primärvården i Region Jämtland Härjedalen. Erfarenheten visar att det är mycket svårt att rekrytera färdiga allmänmedicinspecialister till regionen. För att säkerställa framtida bemanning i primärvården måste därför fler ST-läkare rekryteras till Region Jämtland Härjedalen. Genom att ge vissa hälsocentraler en inriktning mot forskning, vill regionen skapa en mer lockande utbildningsmiljö. Handledning av ST-läkare är resurskrävande. Fördelarna med att rekrytera ST-läkare är å andra sidan att de flesta av dem tillhör en generation med stor IT- och annan teknikvana. I sin ST-utbildning har de möjlighet att på ett tidigt stadium vara med och identifiera möjlig användning av ny teknik och sedan bidra till att den nyttjas i det vardagliga arbetet. Ovan beskrivna omställning av hälso- och sjukvården är i första hand anpassad till Region Jämtland Härjedalens unika struktur, med stora avstånd och utspritt boende. Sättet att organisera verksamheten, bedöms dock mycket väl kunna tillämpas även inom en tätort och skulle därför kunna stå modell för hälso- och sjukvården även på andra håll i landet. De omställningsbidrag som Region Jämtland Härjedalen ansöker om i denna framställan ska användas för att täcka kostnader för: Utbildning, lön under utbildningen och studieomkostnader för distriktssköterskor.

6 (8) Vikarier för distriktssköterskor på utbildning Handledning och utbildning inklusive lön till ST-läkare Utbildningskostnader för andra yrkeskategorier vid förändringar av arbetssätt och kompetensförskjutning. Vikarier, t ex stafettläkare, för att skapa utrymme för framtagande av nya arbetssätt, tillämpande av ny teknik, utformning av flödesscheman m m Ny teknik (både utrustning, implementering, utbildning m m) som möjliggör både vård och kommunikation/konsultation mellan hem, särskilt boende, primärvård och specialistvård. Förankring och utbildning av nya arbetssätt mellan primärvård och specialistvård Ny teknik som möjliggör mer egenvård Utveckling av IT-stöd för hantering av ersättningssystemet för hälso- och sjukvården, så att systemet inte medför ökad administration (både mjukvara och arbetstimmar för utveckling/anpassning och utbildning i användningen). Det tänkta resultatet av den här beskrivna omställningen, är en betydligt kostnadseffektivare hälso- och sjukvård än idag. Distansöverbryggande teknik i stor omfattning stöder det nya sättet att bedriva vård, till nytta för både patienter och olika enheter och yrkeskategorier inom vården. Med primärvården som styrande blir incitamentet större att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Om det blir framgångsrikt, bromsas ökningen av specialistvård efter år 2022, då andelen över 80 år kommer att öka. De kostnader som beräknas bli lägre efter omställningen är kostnader för stafettläkare, personal (till följd av annan personalsammansättning med mindre andel läkare, lägre personalomsättning och färre vårdplatser) samt sjukresor och sjuktransporter. Det kan tilläggas att Region Jämtland Härjedalen även startat en översyn av organisationens centrala administration i syfte att minska kostnaderna. Dessutom kommer regionen att tillsammans med andra landsting och kommuner försöka hitta funktioner att samarbeta kring för att minska kostnaderna. Dessa åtgärder räcker dock inte till för att komma till rätta med mer än en del av den mycket stora ekonomiska obalansen, vilket är skälet till att Region Jämtland Härjedalen sett sig nödsakad att vända sig till regeringen.

7 (8) BILAGA 2 - FASTIGHETSUTVECKLING Under de närmaste åren skulle Region Jämtland Härjedalen behöva göra större fastighetsinvesteringar för att kunna förbättra logistiken och möjliggöra effektivare vårdflöden, samt förbättra patientsäkerheten. Byggnadsbeståndet har underhållits bra och lokalerna har kontinuerligt byggts om och anpassats till förändringar i vården. Liksom många sjukhus i landet är dock sjukhusbyggnaderna uppförda på och 1970-talet. Nu krävs därför mer omfattande anpassningar för att kunna möta dagens och morgondagens krav på verksamhetsanpassade lokaler. Operationslokalerna är t ex för små och klarar inte nutida krav på renhet i rummen, vilket leder till ökade infektionsrisker för patienterna och sämre arbetsmiljö. Regionen skulle nå flera mål genom att göra större investeringar i lokalförbättringar och vissa utbyggnader. Högre patientsäkerhet och effektivare vårdflöden blir möjliga med investeringar som leder till fler enkelrum, bättre och säkrare ventilation, samt anpassning av placeringen av slussar, operationssalar och andra utrymmen till den optimala operationsprocessen. Även arbetsmiljön skulle förbättras med mer ändamålsenliga lokaler. Effektivare vårdflöden, högre patientsäkerhet och bättre arbetsmiljö beräknas även leda till lägre verksamhetskostnader. Sedan många år tillbaka har Region Jämtland Härjedalen tittat på hur lokalfrågan ska lösas i framtiden. Beslut har tagits att befintlig etablering i centrala staden, där huvuddelen av specialistsjukvården utförs, ska ligga kvar i ett 50-årigt perspektiv. Genom att satsa på befintligt kvarter kan regionen nyttja lokalytorna på ett bra sätt. Nuvarande ekonomiska läge ger regionen möjlighet att enbart ha en investeringsplan för fastighetsåtgärder på ca miljoner kronor per år. Det räcker inte för att kunna göra de stora förändringar som ger effekt i form av minskade verksamhetskostnader. Regionen skulle behöva göra fastighetsinvesteringar i storleksordningen 100 miljoner kronor per år de närmaste tre åren. En önskan är att regeringen kan bevilja ett ränte- och amorteringsfritt lån som avskrivs under ett antal år.

8 (8) BILAGA 3 - FÖRÄNDRINGAR I UTJÄMNINGSSYSTEMET För att inte Region Jämtland Härjedalen åter ska hamna i ekonomisk obalans efter genomförd omställning, är det viktigt att det kommunala utjämningssystemet förändras. Systemets syfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla landsting att kunna ge sina invånare likvärdig offentlig service oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. En analys 1 visar att systemet inte klarar av att kompensera Region Jämtland Härjedalen för de extra kostnader, som regionen har p g a sin unika struktur. Det är framför allt två komponenter i systemet som det handlar om - kompensationen för gles bebyggelsestruktur i kostnadsutjämningen och kompensationen för små landsting i strukturbidraget. Det har inte varit möjligt att avgöra varför ersättningen för gles bebyggelsestruktur minskat över tiden. En del av bidraget avser extra sjukresekostnader p g a gles bebyggelsestruktur. Kostnader för drivmedel har ökat med över 40 procent det senaste decenniet. Prisdelen i bidraget räknas dock upp med nettoprisindex som under samma period ökat med endast 10,8 procent. Även om bränslesnålare fordon i viss grad kan ha lindrat effekten, torde därför full kompensation för prisökningen på drivmedel inte ha uppnåtts. Komponenten gles bebyggelsestruktur bör ses över, så att ersättningen på ett korrekt sätt fångar in även förändringar i kostnaderna. Komponenten små landsting ingår i strukturbidraget som infördes fr o m Strukturbidraget uppges innehålla stöd av bland annat regionalpolitisk karaktär 2. Bidragets bakgrund var att det hade ingått som en delmodell i kostnadsutjämningen i det tidigare utjämningssystemet. Syftet hade således varit att kompensera små landsting för extra kostnader p g a en liten befolkning. Region Jämtland Härjedalens bedömning är att extra kostnader för små landsting är en realitet. Möjligheten att genom storskalighet öka kostnadseffektiviteten är troligen den viktigaste faktorn bakom centraliseringen i det privata näringslivet under många decennier. Även inom hälso- och sjukvården uppnås högre kostnadseffektivitet med ett större befolkningsunderlag. Med en befolkning som bara är hälften så stor som i flertalet normalstora landsting, är möjligheten begränsad att höja kostnadseffektiviteten genom mer storskalighet. Region Jämtland Härjedalen saknar det alternativ som många andra landsting har, att lägga ner ett av flera sjukhus. Slutsatsen är att kompensationen för små landsting bidrar till att täcka en faktisk kostnad. Det är inte regionalpolitik. Ersättningen för små landsting består av ett fast belopp i kronor per invånare. Den räknas alltså inte upp över tiden. Detta speglar inte verkligheten. Ersättningen bör därför räknas upp till en ny nivå, med hänsyn till de kostnadsökningar som skett sedan det förändrade utjämningssystemet trädde i kraft Sedan bör nivån följa nettoprisindex över tiden. För att inte begränsa utjämningseffekten i systemet för mycket, bör slutligen utjämningssystemet anpassas, så att regleringsavgiftens/bidragets andel blir så liten som möjligt. 1 Ingår i bilagan Analys av Region Jämtland Härjedalens unika struktur. 2 Det kommunala utjämningssystemet en beskrivning av systemet från 2014, Statskontoret

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Förändra stukturen för primärvården - paket 6 i långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning (från LS/1758/2012) (RS/968/2015)

Förändra stukturen för primärvården - paket 6 i långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning (från LS/1758/2012) (RS/968/2015) Tjänsteskrivelse 1(4) Regionstyrelsen Regionstyrelsen Annika Jonsson Tfn: E-post: 2015-09-08 Förändra stukturen för primärvården - paket 6 i långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning (från

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Del i landstingets strategi för verksamhetsutveckling med IT Utgångspunkt för en samlad länsstrategi om vård på distans: Landstingets

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Sida 1 av 10 Polisregion Nord Insynsrådet Polisregion Nord Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Farhågor inför framtiden, förslag och metod för dimensionering Den polisorganisation som nu är

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut Hälso- och sjukvård PROTOKOLL DATUM 2005-04-21 DIARIENR 24 Förslag om gemensam ögonklinik Utsänt beslutsunderlag med förslag att slå samman de två befintliga ögonklinikerna i länet gicks igenom och kommenterades.

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska med Stig Nyman 2012 09 06 Det här hade jag tänkt hinna med: Bakgrund och beslutet om

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S)

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Presskonferens 18 maj 2015 Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Landstingsdirektör Hans Rönnkvist Åtgärder för en ekonomi i balans

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Svar på remiss av betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) (RS/80/2015)

Svar på remiss av betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) (RS/80/2015) Förslag till beslut Regionstyrelsen 1(2) Samordningskansliet 2015-01-16 Tfn: 063-14 76 36 E-post: helge.jonsson@regionjh.se Svar på remiss av betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45)

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON HÄLSOCENTRALER I JÄMTLAND 28 enheter distriktsläkare distriktssjuksköterskor sjuksköterskor med annan vidarutb. barnmorskor undersköterskor

Läs mer

Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja

Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja Till landstingsstyrelsen Angående återremitterat ärende investeringar de kommande 10 åren Bakgrund

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen 1 2013-01-18 Jan Carlström Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionkansliet Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Norra Sverige visar världen vägen för virtuell hälsovård på distans

Norra Sverige visar världen vägen för virtuell hälsovård på distans Norra Sverige visar världen vägen för virtuell hälsovård på distans DE OFFENTLIGA AKTÖRERNA i norra Sverige har tillsammans med Nordic Health Innovation (NHI) samlats kring en gemensam vision med målsättning

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Förslag till strategisk plan 2016-2019

Förslag till strategisk plan 2016-2019 2016 Förslag till strategisk plan 2016-2019 Norrbottens Sjukvårdsparti Norrbottens Sjukvårdspartis förslag till strategisk plan 2016-2019 Förslaget är i tillämpliga delar komplettering till det av ledningen

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering Rehabiliteringskliniken är naturskönt belägen vid sjön Trummen på Sigfridsområdet i Växjö. Rehabiliteringskliniken flyttade från Centrallasarettet till Sigfridsområdet 2001. Kliniken erbjuder en tilltalande,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING. Version: 1.003. Ansvarig: Björn Ahlnäs

EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING. Version: 1.003. Ansvarig: Björn Ahlnäs Bilaga 1 till Handlingsplan för utbildning av läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING Version: 1.003 Ansvarig:

Läs mer

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag.

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03607 135 Åtgärder för att avveckla användningen av inhyrd personal Bakgrund Landstinget Sörmland har ett rationaliseringskrav motsvarande 200 mkr de två närmaste

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne. 1 Medverkande: Kristianstad kommun Hässleholm kommun Bromölla kommun Perstorp kommun Ö Göinge kommun Osby kommun ASIH Region Skåne 2014-05-27 Till Ann Danielsson, utvecklingsledare Region Skåne Ledningskraft

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL 2004-12-07 1 (6) 2005 BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL Ersättningen till primärvården består av flera delar där kapiteringsersättningen är den största (53%, exkl läkemedelsersättning).

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Regionstyrelsen 81-91

Regionstyrelsen 81-91 PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsen 81-91 Tid: 2015-05-12, kl 13:00-16:00 Plats: Regionens hus, sal A 86 Dnr RJL2015 /268 Budget 2015 revidering Beslut Regionsstyrelsen föreslår regionfullmäktige revidera

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Division Länsteknik. Länsteknik DIVISION

Division Länsteknik. Länsteknik DIVISION Division har som uppdrag att utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur samt säkerställa patientsäkra IT och MT-system/utrustningar Organisation 2015 Organisation 2015 Norrbotten, ¼ del

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland LK/140453 Upprättad av Vårdvalsenhet och Ekonomistab Landstinget i Värmland 1 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-08-14 10 Sn 110 Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun Beslut Socialnämnden anser motionen som färdigbehandlad. Ärendebeskrivning

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

Hälsoval Region Jämtland Härjedalen Bilaga 1 Listningsregler 2016. Dnr: VVN 11/2015. Bilaga Listningsregler

Hälsoval Region Jämtland Härjedalen Bilaga 1 Listningsregler 2016. Dnr: VVN 11/2015. Bilaga Listningsregler Bilaga Listningsregler Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 LISTNINGSREGLER 3 1.1 MEDBORGARENS ÅTAGANDE 3 1.2 PRINCIPER FÖR MEDBORGARENS VAL 3 1.2.1 Särskilt boende 3 1.2.2 Rätt

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Region Östergötland. Från och med 15 juni 2015 gäller nedanstående regler för sjukresor och sjukreseersättning: (Reglerna kommenteras något i texten)

Region Östergötland. Från och med 15 juni 2015 gäller nedanstående regler för sjukresor och sjukreseersättning: (Reglerna kommenteras något i texten) Region Östergötland Sjukresor och sjukreseersa ttning Grundläggande utgångspunkt/princip är att var och en har att ta sig till och från vården på egen hand och bekostnad. Det finns två undantag från denna

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag

Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag Bakgrund och uppdrag Strategin omfattar samtliga landsting och regioner. Arbetet sker gemensamt mellan landstingen

Läs mer