Framställan om dialog om det ytterst svåra ekonomiska läget i Region Jämtland Härjedalen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framställan om dialog om det ytterst svåra ekonomiska läget i Region Jämtland Härjedalen"

Transkript

1 1(8) Regionstyrelsens ordförande Dnr RS/737/2015 Ann-Marie Johansson Tfn: E-post: Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström Civilminister Ardalan Shekarabi Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete Kristina Persson Framställan om dialog om det ytterst svåra ekonomiska läget i Region Jämtland Härjedalen Region Jämtland Härjedalen har en unik struktur även jämfört med övriga län i Norrland med en befolkning som i antal är näst minst i landet ( invånare) och som bor glest utspritt på 12,5% av Sveriges yta. Region Jämtland Härjedalen står inför stora utmaningar. Organisation och metoder inom hälso- och sjukvården måste fortsätta att utvecklas för att anpassas efter regionens unika struktur. Redan idag har primärvården ett stort inslag av vård som på andra ställen ges vid sjukhus. Inom sjukvården är forskning och utveckling en viktig del i regionens strategi för verksamhetsutveckling och rekrytering. Relativt sett har regionen goda förutsättningar för forskning som är viktiga att behålla även fortsättningsvis En liten, åldrande befolkning utspridd över ett mycket stort område, ställer särskilda krav på vården. Svårigheten att rekrytera läkare kommer enligt prognoser att kvarstå. För att hantera vissa av patienternas hälsoproblem bör därför fler behandlingsmetoder utvecklas, som involverar andra yrkesgrupper än läkare. Region Jämtland Härjedalen har goda förutsättningar att utveckla arbetsätt och metoder för att klara framtidens behov av kvalitativt bra vård En målsättning är att vården ska ges så nära patienterna som möjligt. Sedan tidigare samarbetar primärvården och kommunerna kring vård av äldre i deras hem eller särskilda boenden. Med ett enda sjukhus och stora geografiska avstånd måste distansoberoende teknik i allt större utsträckning användas, både för bespara patienten sjukresor och regionen kostnader. Regionen har en mycket besvärlig ekonomisk situation, och har haft det under många år. Under 2014 har regionen försökt ändra arbetssätt från kortsiktiga åtgärder till mer långsiktigt förändringsarbete. I det arbetet har en fördjupad analys gjorts av regionens kostnader och intäkter utifrån den unika struktur som regionen har och hur utjämningssystemet kompenserar för denna struktur. (bilaga 4) Regionen har nu en så besvärlig situation att utvecklings- och förändringsarbetet inte kan ha den fart och målmedvetenhet som krävs. Det är alltså ett moment 22, regionen har inte Besöksadress: Kyrkgatan 12 Östersund Postadress: Region Jämtland Härjedalen Box Östersund Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Bankgiro: Plusgiro: Org nr:

2 (8) ekonomisk kraft att genomföra förändringar för att effektivisera flöden, implementera distansoberoende teknik, göra kompetensförskjutningar och utveckla primärvården till att vara ledande i vårdsystemet. Regionen har under de närmaste 6 åren behov att göra stora förändringar för att klara den prognostiserade demografiska förändringen i regionen. Se utvecklingen som varit och som prognostiseras i diagrammen nedan år och äldre. Utvecklingen i länet % (+ 33%) _2012 _2017 _2022 _2027 _2032 Det senaste decenniet har regionens ekonomi utvecklats sämst av alla landsting. Försämringen av utjämningsbidragen har medfört en mycket svag inkomstutveckling, trots skattehöjningar. Dessutom har kostnaderna ökat kraftigt för högspecialiserad vård till de allra sjukaste och för stafettläkare. Regionstyrelsen har därför konstaterat att regionen behöver i dialog med regeringen diskutera tre olika frågeställningar: - Ett omstruktureringsbidrag på 100 miljoner/år under 6 år för att arbeta med omställning av vården så att vi klarar den kommande äldreutvecklingen (bilaga 1). - Ett avskrivningslån på 300 miljoner för de fastighetsförändringar som krävs för att skapa effektiva flöden (bilaga 2). - Förändring av vissa regler i kostnads- och inkomstutjämningssystemet (bilaga 3). Regionstyrelsen önskar snarast få träffa regeringen för en diskussion kring detta. Östersund Ann-Marie Johansson Regionstyrelsens ordförande

3 (8) BILAGA 1 - VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Region Jämtland Härjedalen har sex år på sig för att förbereda organisationen på det stigande vårdbehov som förutses efter år 2020, då en allt större andel av befolkningen blir över 80 år. Samtidigt är regionens andel av befolkningen över 80 år redan idag högre än i de flesta andra länen i Sverige och i delar av regionen är den högst i landet. Det kommer att krävas stora grepp och extra resurser för att både kunna förändra verksamheten, så att den kan bedrivas till en kostnad som är 300 miljoner lägre än idag och samtidigt kunna ge befolkningen en vård av tillräcklig kvalitet likvärdig med övriga landet.. Region Jämtland Härjedalen ber därför om ett extra omställningsbidrag på 100 miljoner per år under sex års tid, perioden Ett stort grepp som Region Jämtland Härjedalen vill ta, är att vända på skutan och tilldela primärvården rollen som styrande i länets vårdsystem. En verksamhet som fungerar enligt LEON-principen, lägsta effektiva omhändertagandenivå, medför lägre kostnader. Enligt många beräkningar medför vård som hanteras av primärvården lägre kostnader. Sverige har en mycket liten andel primärvård i en internationell jämförelse. Det har länge framförts som önskvärt att primärvården i Sverige borde utgöra en större andel av hälso- och sjukvården. (Det är även en av de punkter som den nationella samordnaren Göran Stiernstedt nämner i det pågående utredningsarbetet om ett effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården). I region Jämtland Härjedalen har primärvården redan ett stort ansvar för vården, men det finns betydande möjligheter att utöka det. Fördelarna med primärvården som styrande i hälso- och sjukvården är flera: För primärvården blir incitamentet ännu större att göra så mycket som möjligt för patienten. Om primärvården genom satsningar på förebyggande vård kan förhindra att patienten blir sjuk eller att patientens sjukdomstillstånd försämras, räcker primärvårdens resurser till mer. För de hälsotillstånd som primärvården inte har kompetens och resurser att behandla, remitteras patienten till specialistvården, eller specialist kontaktas via distansoberoende teknik så att primärvården fortfarande är platsen för specialistbesöket. Med primärvården som styrande förutses mindre tid läggas på diskussioner om var en patient ska behandlas. Arbetet som distriktsläkare blir mer omväxlande och utvecklande med ett bredare uppdrag. Enligt uppfattningar hos många distriktsläkare, skulle ett sådant system höja statusen för allmänläkarspecialiteten och göra det lättare att rekrytera läkare till primärvården. Om det blir lättare att rekrytera läkare till primärvården behöver inte regionen anlita stafettläkare i lika stor utsträckning, vilket leder till minskade kostnader. Region Jämtland Härjedalen planerar att börja arbeta med styrmodellen i liten skala, i form av ett pilotprojekt på några få hälsocentraler. Efter utvärdering och eventuella justeringar kan modellen därefter överföras på hela regionens hälso- och sjukvård. Ett viktigt syfte med det inledande pilotprojektet är att kunna utveckla ändamålsenliga, rättvisa och effektiva ersättningsformer så att modellen verkligen får den styrande effekt som eftersträvas. För att förhindra att ersättningsmodellen medför ökad administration, kommer IT-stöd att behöva utvecklas. Dessutom krävs informations- och utbildningsinsatser, så att alla de medarbetare som arbetar direkt i vården blir medvetna om de ekonomiska konsekvenserna av sina vårdbeslut.

4 (8) En viktig uppgift är att tydliggöra primärvårdens uppdrag. Regionens hälsocentraler, hälsooch distriktssköterskemottagningar ska tillsammans med specialistvården utforma flödesscheman för alla de vanligaste symtomen som primärvårdens medborgare söker vård för. Syftet är flerfaldigt, dels innehåller flödesschemat kriterier för när en patient bör remitteras till slutenvården, dels visar flödesschemat vilken yrkeskategori inom primärvården som tar hand om patienten i olika skeden av vårdkedjan. För att kunna effektivisera vården behöver även medarbetarna internt, inom primärvården, i högre grad organisera arbetet efter LEON-principen. Utvecklingen av nya arbetssätt måste fortsätta, där andra yrkeskompetenser tar ett tidigare ansvar i vårdkedjan. Då kan läkarnas arbetstid koncentreras till sådant som det ovillkorligen krävs läkarkompetens för. Fysioterapeuternas artrosskolor är bra exempel på nya arbetssätt. Ett av målen med omställningen är fler fast anställda läkare i primärvården. Det medför en bättre kontinuitet, eftersom ordinarie läkare inom primärvården bättre känner sina patienter. Det brukar innebära färre remitteringar till specialistvården, än när vissa stafettläkare är i tjänst. Även om Region Jämtland Härjedalen genom förändringen av primärvården lättare kan rekrytera distriktsläkare, finns det stora risker för att inte alla vakanser kan fyllas. Enligt prognoser från Socialstyrelsen kommer det saknas distriktsläkare i framtiden som en följd av att medelåldern inom specialiteten är hög och att allt för få valt allmänläkarspecialiteten i sin ST-utbildning. Därför vill regionen satsa extra på kompetensutveckling av i första hand distriktssköterskor, så att de kan ta hand om vissa arbetsuppgifter som läkare utför i dagsläget. Det finns specialistutbildning i glesbygdsmedicin för distriktssköterskor som är anpassad för de behov som hälsocentraler i glesbygden har. En kompetensförskjutning, som innebär att distriktssköterskor tar över fler uppgifter, går väl ihop med ambitionen att primärvården ska ta hand om så mycket av vården som möjligt. Redan i dagsläget har primärvården i Region Jämtland Härjedalen ett mycket brett uppdrag. De flesta hälsocentraler utanför Östersund har en täckningsgrad på över 70 procent. Det finns dock möjlighet för primärvården att utföra ännu mer. Röntgen är ett område som kan utvecklas ytterligare och göras mer tillgängligt, i synnerhet under jourtid. Det kräver en kompetensförskjutning, där distriktssköterskor eller sjuksköterskor får utbildning samt delegation för röntgen av extremiteter. Med fler fast anställda läkare i primärvården och distriktssköterskor med specialistkompetens i glesbygdsmedicin förbättras möjligheten att uppnå den kontinuitet i vården, som är särskilt viktig för den växande andelen multisjuka äldre. Om mer av vården flyttas ut till patientens hem eller särskilda boende, kan vårdkvaliteten för denna patientgrupp förbättras. För att denna vårdform ska utvecklas, krävs både ett utökat samarbete med kommunerna i regionen, viss kompetenshöjning, samt införande och tillämpning av distansoberoende teknik. Ett sådant exempel på utvecklat samarbete med kommunerna, är investering i enklare labutrustning och medicinteknisk utrustning i särskilda boenden. Med viss utbildning i hanteringen, kan distriktssköterskorna i hemtjänsten ta prover på sina patienter i hemmet eller i det särskilda boendet. Provsvaren bedöms sedan av distriktsläkare som avgör vidare behandling. Med en sådan möjlighet kan många patienter slippa långa resor till sin hälsocentral, vilket både ger patientnytta och minskade kostnader för sjukresor. Det är inte bara primärvården som bör komma närmare patienterna. Även specialistvårdens kompetens kan göras mer lättåtkomlig för patienter och primärvård. Med hänsyn till regionens stora avstånd, är distansoberoende teknik det hjälpmedel som behövs för att uppnå detta. Personal i primärvården skulle med hjälp av distansoberoende teknik i mycket

5 (8) större utsträckning kunna konsultera specialister på Östersunds sjukhus eller annat sjukhus. Det kan till exempel röra sig om hudförändringar som hudspecialist på sjukhuset kan studera utan att patienten behöver komma in på sjukhuset, såvida inte specialisten anser att det är nödvändigt. Att skära bort hudförändringar kan redan idag göras på flera hälsocentraler. Om vävnadsanalysen föranleder ytterligare åtgärder tar hudkliniken på Östersunds sjukhus över patienten. Möjligheterna till konsultation kan naturligtvis även användas vid mer regelbunden uppföljning av kroniska sjukdomar. Patienten får självfallet åka in till sjukhuset om det behövs, men om primärvården har möjlighet att konsultera specialistvården förutses många patientbesök på sjukhuset undvikas. Personalen i primärvården får dessutom ökade kunskaper om sina patienters sjukdomar och hälsotillstånd, vilket bidrar till både kontinuiteten i vården och till kompetensutveckling. Ett målsättning är att undvika att patienter läggs in på vårdavdelning på Östersunds sjukhus, eftersom slutenvård för dem i många fall inte är den bästa och mest effektiva lösningen. Regionen vill följa landstinget i Örebros exempel och utbilda hemsjukvårdspersonal, ambulanspersonal och personal i primärvården i beslutsstöd. Utbildningen leder till att ambulanspersonal, personal i primärvården och personalen på akutmottagningen talar samma språk, d v s fattar beslut enligt samma kriterier. I landstinget Örebro har en sådan satsning lett till goda resultat. Andelen sjuka äldre patienter som akutmottagningen bedömer bättre hade kunnat vårdas av primärvården i hemmet eller i det särskilda boendet, har minskat avsevärt. Slutenvård är i vissa fall skadligt för dessa personer eftersom förflyttning till inneliggande akutsjukvård ökar risken för förvirring och vårdrelaterade infektioner. För regionen skulle det minska kostnaderna för sjuktransporter och påverka behovet av vårdplatser. Mer vård i primärvården och i patientens hem eller boende, förutses ge möjligheter till förändringar inom specialistvården. Minskat behov av vårdplatser kan antingen leda till att vårdplatser tas bort eller att viss regionvård, som nu köps av Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, istället kan ges på Östersunds sjukhus. Båda alternativen leder till lägre kostnader. Regionen vill ge patienter större möjligheter till egenvård med hjälp av ny teknik, nya appar m m. Det kan till exempel röra sig om patienter med psykisk ohälsa eller kroniska sjukdomar som kan kommunicera med sina kontaktpersoner i vården via mejl, chattar, skype etc. På senare år har många distriktsläkare lämnat primärvården i Region Jämtland Härjedalen. Erfarenheten visar att det är mycket svårt att rekrytera färdiga allmänmedicinspecialister till regionen. För att säkerställa framtida bemanning i primärvården måste därför fler ST-läkare rekryteras till Region Jämtland Härjedalen. Genom att ge vissa hälsocentraler en inriktning mot forskning, vill regionen skapa en mer lockande utbildningsmiljö. Handledning av ST-läkare är resurskrävande. Fördelarna med att rekrytera ST-läkare är å andra sidan att de flesta av dem tillhör en generation med stor IT- och annan teknikvana. I sin ST-utbildning har de möjlighet att på ett tidigt stadium vara med och identifiera möjlig användning av ny teknik och sedan bidra till att den nyttjas i det vardagliga arbetet. Ovan beskrivna omställning av hälso- och sjukvården är i första hand anpassad till Region Jämtland Härjedalens unika struktur, med stora avstånd och utspritt boende. Sättet att organisera verksamheten, bedöms dock mycket väl kunna tillämpas även inom en tätort och skulle därför kunna stå modell för hälso- och sjukvården även på andra håll i landet. De omställningsbidrag som Region Jämtland Härjedalen ansöker om i denna framställan ska användas för att täcka kostnader för: Utbildning, lön under utbildningen och studieomkostnader för distriktssköterskor.

6 (8) Vikarier för distriktssköterskor på utbildning Handledning och utbildning inklusive lön till ST-läkare Utbildningskostnader för andra yrkeskategorier vid förändringar av arbetssätt och kompetensförskjutning. Vikarier, t ex stafettläkare, för att skapa utrymme för framtagande av nya arbetssätt, tillämpande av ny teknik, utformning av flödesscheman m m Ny teknik (både utrustning, implementering, utbildning m m) som möjliggör både vård och kommunikation/konsultation mellan hem, särskilt boende, primärvård och specialistvård. Förankring och utbildning av nya arbetssätt mellan primärvård och specialistvård Ny teknik som möjliggör mer egenvård Utveckling av IT-stöd för hantering av ersättningssystemet för hälso- och sjukvården, så att systemet inte medför ökad administration (både mjukvara och arbetstimmar för utveckling/anpassning och utbildning i användningen). Det tänkta resultatet av den här beskrivna omställningen, är en betydligt kostnadseffektivare hälso- och sjukvård än idag. Distansöverbryggande teknik i stor omfattning stöder det nya sättet att bedriva vård, till nytta för både patienter och olika enheter och yrkeskategorier inom vården. Med primärvården som styrande blir incitamentet större att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Om det blir framgångsrikt, bromsas ökningen av specialistvård efter år 2022, då andelen över 80 år kommer att öka. De kostnader som beräknas bli lägre efter omställningen är kostnader för stafettläkare, personal (till följd av annan personalsammansättning med mindre andel läkare, lägre personalomsättning och färre vårdplatser) samt sjukresor och sjuktransporter. Det kan tilläggas att Region Jämtland Härjedalen även startat en översyn av organisationens centrala administration i syfte att minska kostnaderna. Dessutom kommer regionen att tillsammans med andra landsting och kommuner försöka hitta funktioner att samarbeta kring för att minska kostnaderna. Dessa åtgärder räcker dock inte till för att komma till rätta med mer än en del av den mycket stora ekonomiska obalansen, vilket är skälet till att Region Jämtland Härjedalen sett sig nödsakad att vända sig till regeringen.

7 (8) BILAGA 2 - FASTIGHETSUTVECKLING Under de närmaste åren skulle Region Jämtland Härjedalen behöva göra större fastighetsinvesteringar för att kunna förbättra logistiken och möjliggöra effektivare vårdflöden, samt förbättra patientsäkerheten. Byggnadsbeståndet har underhållits bra och lokalerna har kontinuerligt byggts om och anpassats till förändringar i vården. Liksom många sjukhus i landet är dock sjukhusbyggnaderna uppförda på och 1970-talet. Nu krävs därför mer omfattande anpassningar för att kunna möta dagens och morgondagens krav på verksamhetsanpassade lokaler. Operationslokalerna är t ex för små och klarar inte nutida krav på renhet i rummen, vilket leder till ökade infektionsrisker för patienterna och sämre arbetsmiljö. Regionen skulle nå flera mål genom att göra större investeringar i lokalförbättringar och vissa utbyggnader. Högre patientsäkerhet och effektivare vårdflöden blir möjliga med investeringar som leder till fler enkelrum, bättre och säkrare ventilation, samt anpassning av placeringen av slussar, operationssalar och andra utrymmen till den optimala operationsprocessen. Även arbetsmiljön skulle förbättras med mer ändamålsenliga lokaler. Effektivare vårdflöden, högre patientsäkerhet och bättre arbetsmiljö beräknas även leda till lägre verksamhetskostnader. Sedan många år tillbaka har Region Jämtland Härjedalen tittat på hur lokalfrågan ska lösas i framtiden. Beslut har tagits att befintlig etablering i centrala staden, där huvuddelen av specialistsjukvården utförs, ska ligga kvar i ett 50-årigt perspektiv. Genom att satsa på befintligt kvarter kan regionen nyttja lokalytorna på ett bra sätt. Nuvarande ekonomiska läge ger regionen möjlighet att enbart ha en investeringsplan för fastighetsåtgärder på ca miljoner kronor per år. Det räcker inte för att kunna göra de stora förändringar som ger effekt i form av minskade verksamhetskostnader. Regionen skulle behöva göra fastighetsinvesteringar i storleksordningen 100 miljoner kronor per år de närmaste tre åren. En önskan är att regeringen kan bevilja ett ränte- och amorteringsfritt lån som avskrivs under ett antal år.

8 (8) BILAGA 3 - FÖRÄNDRINGAR I UTJÄMNINGSSYSTEMET För att inte Region Jämtland Härjedalen åter ska hamna i ekonomisk obalans efter genomförd omställning, är det viktigt att det kommunala utjämningssystemet förändras. Systemets syfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla landsting att kunna ge sina invånare likvärdig offentlig service oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. En analys 1 visar att systemet inte klarar av att kompensera Region Jämtland Härjedalen för de extra kostnader, som regionen har p g a sin unika struktur. Det är framför allt två komponenter i systemet som det handlar om - kompensationen för gles bebyggelsestruktur i kostnadsutjämningen och kompensationen för små landsting i strukturbidraget. Det har inte varit möjligt att avgöra varför ersättningen för gles bebyggelsestruktur minskat över tiden. En del av bidraget avser extra sjukresekostnader p g a gles bebyggelsestruktur. Kostnader för drivmedel har ökat med över 40 procent det senaste decenniet. Prisdelen i bidraget räknas dock upp med nettoprisindex som under samma period ökat med endast 10,8 procent. Även om bränslesnålare fordon i viss grad kan ha lindrat effekten, torde därför full kompensation för prisökningen på drivmedel inte ha uppnåtts. Komponenten gles bebyggelsestruktur bör ses över, så att ersättningen på ett korrekt sätt fångar in även förändringar i kostnaderna. Komponenten små landsting ingår i strukturbidraget som infördes fr o m Strukturbidraget uppges innehålla stöd av bland annat regionalpolitisk karaktär 2. Bidragets bakgrund var att det hade ingått som en delmodell i kostnadsutjämningen i det tidigare utjämningssystemet. Syftet hade således varit att kompensera små landsting för extra kostnader p g a en liten befolkning. Region Jämtland Härjedalens bedömning är att extra kostnader för små landsting är en realitet. Möjligheten att genom storskalighet öka kostnadseffektiviteten är troligen den viktigaste faktorn bakom centraliseringen i det privata näringslivet under många decennier. Även inom hälso- och sjukvården uppnås högre kostnadseffektivitet med ett större befolkningsunderlag. Med en befolkning som bara är hälften så stor som i flertalet normalstora landsting, är möjligheten begränsad att höja kostnadseffektiviteten genom mer storskalighet. Region Jämtland Härjedalen saknar det alternativ som många andra landsting har, att lägga ner ett av flera sjukhus. Slutsatsen är att kompensationen för små landsting bidrar till att täcka en faktisk kostnad. Det är inte regionalpolitik. Ersättningen för små landsting består av ett fast belopp i kronor per invånare. Den räknas alltså inte upp över tiden. Detta speglar inte verkligheten. Ersättningen bör därför räknas upp till en ny nivå, med hänsyn till de kostnadsökningar som skett sedan det förändrade utjämningssystemet trädde i kraft Sedan bör nivån följa nettoprisindex över tiden. För att inte begränsa utjämningseffekten i systemet för mycket, bör slutligen utjämningssystemet anpassas, så att regleringsavgiftens/bidragets andel blir så liten som möjligt. 1 Ingår i bilagan Analys av Region Jämtland Härjedalens unika struktur. 2 Det kommunala utjämningssystemet en beskrivning av systemet från 2014, Statskontoret

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Vårdkris Östergötland #24förslag till åtgärder utifrån möten med vårdpersonal och besök i vården under våren 2017

Vårdkris Östergötland #24förslag till åtgärder utifrån möten med vårdpersonal och besök i vården under våren 2017 Linköping den 24 maj 2017 Vårdkris Östergötland #24förslag till åtgärder utifrån möten med vårdpersonal och besök i vården under våren 2017 Bakgrund Sedan en lång tid finns det problem med vårdplatser

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Förändra stukturen för primärvården - paket 6 i långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning (från LS/1758/2012) (RS/968/2015)

Förändra stukturen för primärvården - paket 6 i långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning (från LS/1758/2012) (RS/968/2015) Tjänsteskrivelse 1(4) Regionstyrelsen Regionstyrelsen Annika Jonsson Tfn: E-post: 2015-09-08 Förändra stukturen för primärvården - paket 6 i långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning (från

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Handlingsplan för förbättrad ekonomisk balans. Totalkostnad, prognos 2010: 213 mnkr Besparingspotential: mnkr

Handlingsplan för förbättrad ekonomisk balans. Totalkostnad, prognos 2010: 213 mnkr Besparingspotential: mnkr Hälso- och sjukvård Bilaga 1 DATUM DIARIENR 2010-09-06 HN-HOS10-311 Handlingsplan för förbättrad ekonomisk balans I enlighet med uppdraget från HS-nämnden den 2 september presenteras nedan åtgärder för

Läs mer

I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar:

I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar: för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad kollektivtrafik och ett brett kulturutbud. Vi

Läs mer

Datum Dnr Rapport - Genomförande av strategi för minskad inhyrning från bemanningsföretag

Datum Dnr Rapport - Genomförande av strategi för minskad inhyrning från bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-16 Dnr 1502570 1 (6) Personalnämnden Rapport - Genomförande av strategi för minskad inhyrning från

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

MVT. Kistamässan

MVT. Kistamässan MVT Kistamässan 170124 RemoAge Projektperiod 150501-180430 Northern Periphery and Arctic Programme (NPA)- Programme Area Norrbotten Kiruna sjukhus 1 hälsocentral + 1 privat 1 kommun Gällivare sjukhus 3

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Del i landstingets strategi för verksamhetsutveckling med IT Utgångspunkt för en samlad länsstrategi om vård på distans: Landstingets

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

En väg mot ekonomi i balans för Norrbottens läns landsting

En väg mot ekonomi i balans för Norrbottens läns landsting En väg mot ekonomi i balans för Norrbottens läns landsting 1 Ur Revisionsberättelsen 2014 Vi bedömer att landstingets ekonomiska situation är fortsatt svag. Landstingets divisioner har under en följd av

Läs mer

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende

Läs mer

Sommarplaneringen i vården 2017

Sommarplaneringen i vården 2017 PM PM 2017-04-27 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2017 Stärkt samverkan med primärvård och kommun och tidigarelagd planering av bemanningen är några av de insatser som landsting och regioner nu genomför

Läs mer

Lisbet Gibson VOC Medicin. Karin Jonsson Ekonomichef JLL

Lisbet Gibson VOC Medicin. Karin Jonsson Ekonomichef JLL Lisbet Gibson VOC Medicin Karin Jonsson Ekonomichef JLL Jämtlands län snabba siffror 8 kommuner med Östersund som enda stad Cirka 127 000 invånare. 1,5 procent av Sveriges invånare på 12 procent av landets

Läs mer

Video- och distansmöte Handlingsplan

Video- och distansmöte Handlingsplan 1 (7) Video- och distansmöte Handlingsplan 2013-2018 Utveckling av vård på distans, videobaserade tjänster och tjänsten Video- och distansmöte 2 (7) Innehåll 1 Syftet med handlingsplanen... 4 2 Övergripande

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Arbetsutskottets förslag till beslut

Arbetsutskottets förslag till beslut Primärvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2013-04-18 PVN-HSF13-029 4 Budget- och planeringsunderlag 2014 2016 för Primärvården Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Primärvårdsnämnden godkänner

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Louise von Bahr Utvecklingsavdelningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-01-31 1 (5) HSN 2016-4461 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Genomförandebeslut ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Genomförandebeslut ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus 1 (2) FÖRSLAG 2013:18 LS 1208-1023 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Genomförandebeslut ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning

Läs mer

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Nu tas första steget i den nya moderna svenska sjukvården

Nu tas första steget i den nya moderna svenska sjukvården P R E S S A R T I K E L Storuman 2015-05-29 Nu tas första steget i den nya moderna svenska sjukvården Den 2 juni startar ett helt nytt komplement till den gängse hälso- och sjukvården i Sverige. Då öppnas

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska med Stig Nyman 2012 09 06 Det här hade jag tänkt hinna med: Bakgrund och beslutet om

Läs mer

Framtidens glesbygdsmedicin. Möjligheter och hinder förhoppningar och farhågor

Framtidens glesbygdsmedicin. Möjligheter och hinder förhoppningar och farhågor Framtidens glesbygdsmedicin. Möjligheter och hinder förhoppningar och farhågor En intervjustudie för primärvården i Norrbotten och Västerbotten Bildspel 1 (av 3) Slutsatser och förslag Caj Skoglund, AMSAB

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Framtidens bästa primärvård. Region Östergötland

Framtidens bästa primärvård. Region Östergötland Framtidens bästa primärvård Utmaningar för Östergötlands primärvård Alla har inte välfungerande vårdcentral nära Olikheter i kvalitet och trygghet för patienter Låg patientnöjdhet 60 tillsvidareanställda

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys 1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Sida 1 av 10 Polisregion Nord Insynsrådet Polisregion Nord Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Farhågor inför framtiden, förslag och metod för dimensionering Den polisorganisation som nu är

Läs mer

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de gröna FÖRSLAG TILL BESLUT/TILLÄGG 2014-11-25 LS 1409-1068 Ärende 6 Framtidsplanen - Tredje steget i genomförandet Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Läs mer

Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98)

Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98) Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2016-04-19 Diarienummer 160042 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens

Läs mer

Omvärldsbevakning landsting

Omvärldsbevakning landsting Omvärldsbevakning landsting Jean Odgaard Innehållsförteckning Barnkonventionen, * 1 Kortare väntetider i cancervården, * 1 Nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild

Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild 1 Framtidens Hälso- och sjukvård Målbild 2015-10-14 2 Aktuella uppdrag till LD Utreda dagakuten i Karlshamn Beskriva en arbetsfördelning mellan Karlshamn och Karlskrona Ta fram en 10-årig investeringsplan

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad.

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad. Landstinget ~ DALARNA Hälso- och sjukvård Dalarna Division Primärvård BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2015-09-28 Sida 1 (3) Dnr LD14/01457 000 32 5 Uppdnr 837 2015-08-31 Landstingsstyrelsens

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Utvecklingen för dem vi är till för Fler äldre Allt fler med långvariga sjukdomar och med flera samtidigt Ojämlik

Läs mer

Personer med utländsk hälso- och sjukvårdsutbildning

Personer med utländsk hälso- och sjukvårdsutbildning Personer med utländsk hälso- och sjukvårdsutbildning Olivia Wigzell Infuturum, Umeå 161117 2016-11-21 Personer med sjukvårdsutbildning utanför Sverige Socialstyrelsens behörighetsarbete för att pröva legitimation

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Gäller från 1 januari 2003 Foldern innehåller information om: Utökade valmöjligheter att välja vård och behandling inom sjukvården... 3 Vad innebär möjligheten

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget i förbundets arbete

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-05-25 Dnr.nr: S2016/00212/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s. r e gis trätor @re ger ingska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Effektiv vård (SOU

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård.

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård. 67 Landstingets uppgift är att verka för en god tandhälsa hos hela befolkningen. Ansvaret för den avgiftsfria tandvården till alla barn och ungdomar är en del i denna verksamhet. Tandhälsan bland barn

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) 2016-05-25 Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) Fysioterapeuterna har tagit del av utredningens analys och förslag med stort intresse. Vi bedömer att

Läs mer

Budget bygg ihop Stockholmsregionen

Budget bygg ihop Stockholmsregionen Stockholm 2016-05-23 Socialdemokraterna Stockholms län landsting Budget 2017 - bygg ihop Stockholmsregionen Ekonomi Stockholms läns landsting har de bästa ekonomiska förutsättningarna (högst skatt, bäst

Läs mer

Bra, Bättre, Västernorrland. För tillgänglighet, delaktighet och kvalité i Landstinget Västernorrland

Bra, Bättre, Västernorrland. För tillgänglighet, delaktighet och kvalité i Landstinget Västernorrland Bra, Bättre, Västernorrland För tillgänglighet, delaktighet och kvalité i Landstinget Västernorrland Tillgänglighet Vården ska finnas när du som bäst behöver den. God tillgång till vård är en trygghet,

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Budgetunderlag Primärvård

Budgetunderlag Primärvård TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Annika Hagstedt Hälso- och sjukvård +46155245753 2016-05-30 PVN16-0126-1 Ä R E N D E G Å N G Primärvårdsnämnden M Ö T E S D A T

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Dir. 2013:104

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Dir. 2013:104 Kommittédirektiv En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Dir. 2013:104 Beslut vid regeringssammanträde den 21 november 2013 Sammanfattning En nationell samordnare

Läs mer