Geolog får miljöforskarstipendium

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Geolog får miljöforskarstipendium"

Transkript

1

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Elevatortornen Enligt planerna ska en restaurang öppna i de så kallade elevatortornen av trä som står intill Strandkvarnen i Vasa, där Åbo Akademi flyttar in vid årsskiftet. Hur långt har planerna avancerat, Kaj Ericsson, vd för Harry Schaumans Stiftelse, som tillsammans med stiftelsen för Åbo Akademi äger kvarnkomplexet? Just nu ansöker vi om byggnadstillstånd för en ombyggnad av tornen. När byggnadstillståndet har beviljats köper vi tornen av staden. Vi ansöker om byggnadstillstånd för en restaurang i två plan plus ett separat servicehus under eller intill tornen. Elevatortornen invid Strandkvarnen i Vasa söker krögare. Men vi börjar inte bygga förrän vi har en hyresgäst. Vi har bjudit ut utrymmena men ännu har ingen krögare vågat satsa på tornen. De vill först se hur området utvecklas efter att akademin har flyttat in. Så det kan nog dröja något år innan restaurangverksamheten kommer igång. Vilken typ av restaurang det blir är upp till den krögare som vill hyra lokalen. Vad ska hända med plåtskjulet som står intill tornen? Det ska rivas. Det är Vasa stads sak att sköta rivningen och det torde ske inom kort. PATRIK HARALD Geolog får miljöforskarstipendium Sundström undersöker sura sulfatjordar. Åbo Akademis särskilda miljöforskarstipendium tillfaller i år geologen Robert Sundström. Han får stipendiet på euro för arbetet med sin doktorsavhandling i geologi och mineralogi med arbetsrubriken Miljömässiga, administrativa och juridiska aspekter på den diffusa metalloch syrabelastningen från finländska sura sulfatjordar. FM Robert Sundström ingår i den miljögeokemiska forskargruppen vid ÅA. Motiveringen till att Sundström får forskningsstipendiet är att: Sundström framstår med sitt tvärvetenskapliga grepp (geologi och juridik) som speciellt innovativ. Han kombinerar ett geokemiskt studium av sura sulfatjordar med juridiskt-administrativa aspekter på ett i forskningssammanhang ovanligt sätt. Jag använder befintliga data på ett nytt sätt och adderar till de juridiska aspekterna, säger Sundström. Man kan säga att jag använder gammalt material på ett nytt och lite populärt sätt. Sundströms doktorsavhandling kommer att bestå av olika delstudier. Kärnan i alla studier är sura sulfatjordar, som bildas genom åkermarksdikning och varifrån stora mängder metaller frigörs och sköljs ut till närliggande vattendrag. Den första delstudien är redan gjord, och resultaten visade att mängden av de metaller som lakas från sura sulfatjordar överstiger utsläppen av samma metaller från industrin. Resultaten fick mycket uppmärksamhet i massmedia och artikeln blev publicerad i en ansedd miljövetenskaplig tidskrift. I den andra studien redogörs för vattendirektivets bestämmelser om utsläpp och spill av metaller, och hur de förhåller sig till metalläckaget från de sura sulfatjordarna. Den tredje delstudien, som är under arbete, handlar om miljömässiga och juridiska lösningar på vattenbelastningen från sura sulfatjordar i Rintala, Seinäjoki. Det var i år tredje gången ledningsgruppen för akademins allmänna miljöprofilering delade ut det särskilda forskarstipendiet Holmbom och Scheinin medlemmar i Finska vetenskapsakademien Finska vetenskapsakademien valde på sitt årsmöte i april 40 akademiker till nya fullvärdiga medlemmar, som erkännande för deras vetenskapliga förtjänster. 31 av dessa 40 är finländare, bland dem två representanter för Åbo Akademi: Bjarne Holmbom, professor i skogsprodukternas kemi, och Martin Scheinin, professor i statsrätt och folkrätt. De nya medlemmarna får sina diplom i Helsingfors den 8 september Tillställningen är öppen för publik. Clément konstnären bakom al seccon I MfÅA 7/2003 berättades att al secco-målningen i Kårens festsal skall restaureras. Det stämmer, men namnet på mannen bakom konstverket var däremot felstavat Gunnar Clément skall det vara. 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

3 Geolog Robert Sundström kombinerar geokemi och juridik i sin doktorsavhandling om sura sulfatjordar. om sex månader till en förtjänt forskarstuderande på miljöforskningens område. Avsikten med stipendiet är att lyfta fram forskning inriktad på miljöfrågor och stimulera intresset för dessa frågor bland unga forskare, samt även peka på bredden av olika möjligheter att bedriva forskning kring miljön. Stipendiet delades ut i samband med Baltic University Programmes (BUP) nationella seminarium om utbildning för hållbar utveckling, som ordnades i Åbo den 23 april. Ledningsgruppen för akademins allmänna miljöprofilering har under fem års tid, med hjälp av donationsanslag från Stiftelsen för Åbo Akademi, delat ut drygt euro årligen som understöd för miljöforskning och miljöundervisning som inte kan förverkligas med ordinarie institutionsmedel. HEIDI BACKAS MfÅA har tidigare skrivit om Robert Sundströms forskning i nummer 13/ 2002, artikeln kan läsas på webben på adressen: INNEHÅLL NR 8/2003 Geolog får miljöforskarstipendium Sundström studerar sura sulfatjordar... 2 Bredare alkoholforskning Ungdomar och alkohol tema i Liljas nya bok... 4 Gränsöverskridande judaistik Nurmela prisbelönt för forskning om Frankl...8 Engagerad studiesekreterare Ralf Törngren-priset går till Nerdrum...10 Cancer ett expresståg till mognad Maria Arman doktorerar om bröstcancer...12 Disputationer Avhandlingar Ekonomer träffas i Åbo ÅA, Merkur och PWC samarbetar...14 Människorättskommissionens möte Åsa Wallendahl rapporterar från Genève...16 Veckans skribent Hjälp måste jag bli vuxen?...18 MfÅA noterar Anslag för forskningsprojekt Baksidan Brahe Djäknars goda råd är inte dyra Rekreation & motion Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 AKTUELL FORSKNING Bredare alkoholforskning John Lilja skrev bok om ungdomar, alkohol och droger. Arbetet med prevention är meningslöst om man inte förstår alkoholens roll och vad den betyder för ungdomarna. Det gäller inte bara alkohol och droger i sig, utan hela ungdomens situation med fritid och annat, säger John Lilja. Lilja är professor i socialfarmaci vid Åbo Akademi och har tillsammans med forskningspsykologen Sam Larsson på Karolinska institutet skrivit den färska boken Ungdomsliv, identitet, alkohol och droger En multidimensionellt och preventivt inriktad kunskapsöversikt med hermeneutiskt-socialpsykologiskt fokus. Boken innehåller både presentationer av forskning som Lilja och Larsson själva har gjort och sammandrag av i princip all tidigare forskning på området. Författarna har skrivit och gått igenom all text i boken tillsammans. Sammanlagt tog arbetet tre år. Det finns ingen liknande bok från tidigare, och det är väl vår styrka. Felet i forskningen hittills har varit att aspekterna på det här med ungdomar, alkohol och droger har varit väldigt begränsade. Ett problem då man forskar i alkohol är att alla tror sig veta bäst vad alkoholism beror på. Det finns oerhört mycket forskning som därför inte uppmärksammas. Vår utgångspunkt har varit att få en bredare förståelse av problemet. Vi har försökt sammanfatta forskningen och få en helhetsbild och då måste man ha ett multidimensionellt angreppssätt. John Lilja är alltså professor i socialfarmaci, men han är också ekonomie doktor och har tidiga- Problemet då man forskar i alkohol är att alla tror sig veta bäst vad alkoholism beror på. Det finns oerhört mycket forskning som därför inte uppmärksammas, säger professor John Lilja. 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

5 re bland anant skrivit en bok om depression och ångest. Hela hans arbetsrum på akademin är proppfullt av papper, videoband och annat det är enligt Lilja nackdelen då man lätt börjar intressera sig för olika saker och har bredd på sin forskning. Det som väl hittills har hindrat forskningen om ungdomar, alkohol och droger är att man för att göra den typ av forskning som verkligen behövs på området måste vara väldigt bred och jobba med massor av olika socialpsykologiska, psykologiska och sociologiska modeller. Där tror jag att ett tvärvetenskapligt ämne som socialfarmaci har en fördel, inom det kan vi vara ganska fria och oberoende, låna litet djärvare från olika områden. Sammanfattande bild Boken Ungdomsliv, identitet, alkohol och droger är tänkt att ge en sammanfattande bild av vad kunskapsläget på området är i dag, och den kan med sina många referenser också användas som uppslagsbok. Boken är skriven framförallt för att de som gör preventionsprogram skall veta hur de kan gå vidare. Det har visat sig att preventionsprogram som är effektiva ofta är de där ungdomar själva får jobba, till exempel om äldre ungdomar håller föredrag för yngre. Då tvingas ungdomarna tänka genom och förstå alkoholens problematiska sidor, och de skapar också egna normer. Ungdomar är väldigt ansvarsmedvetna, men det har tidigare inte utnyttjats i preventionen. Årskurs 9 till exempel är väldigt oroad över ungdomen, det vill säga årskurserna 5 och 6, och deras drickande! Egna interaktionistiska, problembaserade undervisningsmetoder, det är det som är effektivt. Lilja efterlyser alternativa miljöer och mötesplatser där ungdomar och vuxna kan föra en dialog. Ämnet livskunskap som är på kommande i Finland och redan finns i Sverige är en möjlighet. Ungdomar vill prata med vuxna och inte bara om inlärningssvårigheter och betyg. Många har ingen möjlighet till det, då föräldrarna inte alltid är de lättaste att prata med eftersom Ungdomar är väldigt ansvarsmedvetna, men det har tidigare inte utnyttjats i preventionen. Årskurs 9 till exempel är väldigt oroad över ungdomen, det vill säga årskurserna 5 och 6, och deras drickande. relationen till dem är så känslig. I Sverige har eleverna inom ämnet livskunskap varit vansinnigt intresserade av att få reda på vad livet går ut på, vad som är viktigt och hur man skall göra, för lärarna pratar aldrig annars om det. De pratar om innehållet i böcker, men det finns också andra saker som är viktiga! Känslig dialog De första kurserna i livskunskap skall snart inledas inom lärarutbildningen i Vasa och Lilja hoppas att det skall leda till att lärarna blir mer kompetenta för preventionsarbete, och också lär sig att på ett meningsfullt sätt diskutera alkohol och droger med eleverna. Lärarna har väl varit rädda för att föra den här dialogen. Det är känsligt, för de tvingas ju berätta hur de själva ser på saken. De skall i princip säga drick inte!, men de gör ju det själva, så det blir problematiskt. Det blir också svårare av att föräldrarna har en åsikt om vad som skall sägas om alkohol i skolan och barnen en annan. Dessutom har ungdomar inom en åldersgrupp ofta mycket olika erfarenheter att bygga på. Det som har hänt under de sista åren är att det har skett en polarisering, speciellt i Sverige: gruppen ungdomar som dricker mycket har blivit större, men samtidigt har också antalet som inte dricker alls ökat. Därför är det fel att säga att ungdomar generellt dricker mer, för det finns stora grupper som inte dricker alls, och i dialogen måste man få också deras utgångspunkt belyst. Lilja tycker att det finns mycket att förbättra i skolundervisningen om alkoholens och drogernas skadeverkningar. För det första bör man se alkohol och droger som samhällsfenomen och inte bara toxikologiska substanser, åtminstone om man vill ingripa och skapa bra preventionsprogram. De som dricker mycket och blir avvikare har ofta svårt i skolan, men de direkta skadorna av alkohol är ganska små. I preventionen måste vi titta på de första stegen i avvikarprocessen, till exempel i skolan, och i boken har det varit vår utgångspunkt. Huvudtonvikten i boken ligger på alkohol, för det är från den avvikarprocessen börjar. Enligt Lilja kan man inte ta itu med narkotikaproblemen bland ungdomar utan att också göra något åt alkoholen, de hör ihop så tätt. Åtminstone en del av dem som dricker mycket börjar också använda droger, och en del av dem som använder till exempel cannabis börjar ta tunga droger det är en trappstegshypotes. Men den är inte absolut sann. Det är viktigt att uppmärksamma att det här inte bara är biologiskt, utan också väldigt mycket handlar om förväntningar och kulturella faktorer. I vår kultur stämmer hypotesen, men i vissa alternativa kulturer kan det vara annorlunda. Forskning till ingen nytta Mycket av den forskning som gjorts om alkohol och droger är inte till någon nytta för dem som jobbar med prevention. Forskning som bara handlar om hur mycket man dricker i centiliter är skräp! De som har forskat i droger har ofta varit mest intresserade av narkomanerna och alkoholisterna som ligger ute på gatan. De har intervjuat de svåra fallen om deras historier för att dra slutsatser av hur man skall sköta prevention. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 Preventionsprogram har enligt Lilja under de senaste åren blivit en kommersiell marknad. Det finns tvåhundra program som säljs via internet till hela världen, och det är främst amerikaner som har gjort dem. Vi kan inte använda dem rakt av, utan måste omvandla dem till nordiska förhållanden och det är inte lätt. Programmen är inriktade bland annat på social kompetens, men här förväntas man ju inte bete sig på samma sätt som i USA. För att få reda på hur kulturen påverkar användningen av alkohol och hur detta skall beaktas i preventionsprogram, deltar John Lilja just nu både i ett forskningsprojekt inom vilket man jämför förhållandena på öarna Åland och Malta, och ett annat där man undersöker skillnaderna mellan Åland, Färöarna, Island och Grönland. Det senare är finansierat av Nordiska ministerrådet. I forskningsprojektet på Åland gör ungdomar själva videofilmer om sin miljö. De beskriver festandet och hur alkoholen fungerar som smörjmedel i kontakterna mellan flickor och pojkar. Filmerna används förutom i forskningen också som diskussionsunderlag. Vi borde kunna utveckla vår kultur i stället för att använda sprit för att få kontakter mellan könen, och där tror jag att ungdomarna har större möjlighet att ändra på det än vad vuxna har. Festandet i den nordiska kulturen avspeglar den hårda effektiviseringen av arbetstiden i samhället, och det gäller både vuxna och ungdomar. Många ungdomar är väldigt koncentrerade på skolarbetet, som begränsas av stränga restriktioner och regler. På helgfesterna skall vi ta ut det här restriktiva, det hårt effektiviserade systemet. Det blir en slags ritual att försöka omvandla sig från vardagslivet till helgen, och här kommer alkoholen in. Vår kultur skapar alltså det här problemet, och vi måste göra kulturella förändringar för att komma åt det. I sydliga länder är problemet inte lika tydligt. Positivt bemötande Lilja berättar att han som forskare fått ett väldigt positivt bemötande bland ungdomarna. De vill berätta om sin situation och att sanningen skall komma fram. Tidningarna skriver om extremfall och enstaka handlingar, men inte om vad som ligger bakom. Beskrivningarna av ungdomar blir våldsbeskrivningar, för det är slagkraftigt och säljer. Ungdomarna är en svag grupp i samhället, som inte kommer till uttryck, och då finns det ett väldigt behov av forskning som tar upp och beskriver deras situation och problem. Lilja aktar sig för att tala om ungdomar generellt. Det finns stora skillnader, inte bara mellan åldersgrupperna. I mycket av ungdomsforskningen idag tittar man på olika subkulturer och hur normerna skapas i olika ungdomsgrupper. En del påstår att allting numera tas från den amerikanska kulturen. Men i själva verket är globaliseringen något av en chimär, för man utvecklar egna kulturer och omvandlar olika fenomen, till exempel skinheads, till en nationell finsk eller finlandssvensk subkultur. Man kanske tar vissa symboler, men allt omvandlas väldigt mycket på vägen och man lägger till lokalt och geografiskt material. Processen är enligt Lilja skapande, ungdomar är inte passiva offer för andra kulturer. Vuxna har intresse av att hitta på tendenser och överdriva, man talar om moralpanik. Man har ju alltid skällt på ungdomen och oroat sig för framtiden. Men det beror ofta på att man inte förstår ungdomarna, utan ser dem utifrån och tycker de är skrämmande. Tittar man på ungdomsgrupper i detalj förstår man att ungdomar är ganska rationella och förnuftiga. Inte bara grupptryck Hur ungdomsgrupper fungerar är centralt. Unga dricker ofta lika mycket som sina kamrater, men det beror inte bara grupptryck, som man länge har trott. Hur man väljer kamrater är minst lika avgörande. Förr trodde man att gruppen bestämmer hur man skall göra, och att ungdomarna passivt tog in normerna, men så enkelt är det inte. De konstruerar själva normerna genom att ha en ytter- och innergrupp här är vi, och där ute är nördarna. Även om många förfasar sig över hurdana filmer och tv-program ungdomen tittar på, hurdan musik den lyssnar på, hurdana dataspel den spelar och så vidare, så är oron enligt Lilja ofta obefogad. Det är komplext. Vissa tv-såpor, som till exempel Sex and the city, är väldigt utagerande sexuellt, men de skapar inte direkt tittarnas normer. Serierna kan i stället vara ett substitut för tittare som inte själva är så utagerande, de är en slags mytologiserad värld som i själva verket ökar möjligheterna för tittarna att själva vara ganska puritanistiska och restriktiva. De kan rent av vara en förutsättning för att leva ett puritant liv. Olika grupper i samhället ser det på olika sätt. En del äldre är väldigt upprörda, men många ungdomar är telekompetenta och förstår vad de ser på ett annat sätt. MICHAEL KARLSSON John Liljas och Sam Larssons bok ges ut av Statens folkhälsoinstitut i Sverige i samarbete med Beroendecentrum, Karolinska Institutet och Åbo Akademi med stöd av Stockholms universitet. Den är rekommenderad läsning för alla som är intresserade av ungdomars förhållande till alkohol och droger, och kan beställas via Statens folkhälsoinstitut. Mera information på webben: Meddelanden från Åbo Akademi utkommer nästa gång den 23 maj. Sista inlämningsdag för material är den 16 maj. 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

7 Åbo Akademi leder den första nordiska forskarskolan i förbränning En ny forskarskola i Nordisk Energiforsknings regi har etablerats av Åbo Akademi, Chalmers Tekniska Högskola, NTNU och Danmarks Tekniska Universitet. Vi har stora förväntningar på vårt nya initiativ, säger direktör Per Öyvind Hjerpåsen vid det Nordiska Energiforskningsprogrammet i Oslo. Den nya forskarskolan Nordic Graduate School in Biofuel Science and Technology är ett framsynt samarbete mellan fyra universitetsinstitutioner som är framstående både inom grund- och tillämpad forskning kring ren och effektiv produktion av elektricitet och värme. Användningen av biobränslen, separat eller i kombination med fossila bränslen, är redan utbredd i Norden och forskarskolan vill understöda och förstärka den samlade nordiska kompetensen på området, säger forskningschef Rainer Backman, Talterapin är en viktig rehabiliteringsform t.ex. hos stroke-patienter som lider av språkliga störningar. Ett av de allra vanligaste språkliga symptomen är svårigheten att hitta ord och att benämna saker och ting. Olika rehabiliteringsmetoder för benämningssvårigheter har utvecklats, men kunskaper om deras effekter på den skadade hjärnans funktion fattas. Sådan information kan dock bidra till bättre förståelse av vad olika rehabiliteringseffekter baserar sig på. På sikt kunde det även gynna planering av individuella terapiprogram. En forskningsgrupp ledd av professor Matti Laine (Psykologiska institutionen vid Åbo Akademi) och professor Riitta Salmelin (Hjärnforskningsenhe- Åbo Akademi, som är ansvarig för forskarskolans vetenskapliga koordination. Jag gläder mig över de stora möjligheter som Nordisk Energiforskning erbjuder oss, fortsätter Backman. Forskarskolan kommer att erbjuda ett stort och sammanhängande kursutbud riktat till nordiska doktorander inom området. Koordineringen av kursaktiviteterna vid de fyra deltagande institutionerna ger ett större studentunderlag för enskilda specialkurser och ett väsentligt mer samlat kursutbud. Som ansvarig för kurserna uttalar sig lektor Flemming Frandsen, Danmarks Tekniska Universitet: Universitetens skilda kärnkunskapsområden säkrar en bredd och ett djup i kursutbudet. Den nordiska identiteten förstärks dessutom av att det på kurserna deltar doktorander från andra nordiska länder. Talterapins positiva effekter kan urskiljas i hjärnans aktivitet ten vid köldforskningslaboratorium vid Tekniska Högskolan) har för första gången kunnat visa att framgångsrik rehabilitering av benämningssvårigheter återspeglas även i patienternas hjärnfunktion. Tre kroniska afasipatienter med vaskulära skador i vänstra hjärnhalvan lärde sig att på nytt benämna vanliga objekt för vilka de efter insjuknande inte längre hade några ord. Hjärnans aktivitet mättes med den s.k. magnetoenkefalografi/meg-metoden under det att benämningen pågick både före och efter rehabiliteringen. MEG avslöjar hjärnbarkens aktivitetsmönster både i tid och rum. Av speciellt intresse var de förändringar i hjärnaktiviteten under benämningsfasen som Det är spännande att på detta sätt öka både sin ämneskunskap och sin kunskap om andra kulturer, fortsätter Frandsen. Utbildningen av doktorander vid baltiska universitet understöds genom ett speciellt program som lyder under forskarskolan. Doktorander från Baltikum och nordvästra Ryssland får på detta sätt tillgång till forskningsmiljöer av internationell toppklass, säger direktör Hjerpåsen. Forskarskolans styrelse består av professorerna Mikko Hupa, Åbo Akademi, Bo Leckner, Chalmers Tekniska Högskola, Johan Hustad, NTNU och Kim Dam- Johansen, Danmarks Tekniska Universitet. Styrelsen är ansvarig inför det Nordiska Energiforskningsprogrammet gällande helhetsplaneringen av forskarskolans aktiviteter och samordningen av de medverkande institutionernas internationellt orienterade forskning. kunde förknippas till rehabiliteringseffekter. Hos samtliga tre patienter kunde sådana förändringar i nedre delen av vänstra hjässloben konstateras. Dessa förändringar kunde registreras redan ca 0,3 0,6 sekunder efter presentationen av de objekt som patienterna hade tränats i att benämna. Det lokaliserade hjärnområdet verkar vara av central betydelse för hjärnans allmänna ordinlärningsförmåga. De erhållna resultaten visar att ordinlärningsmekanismen genom rehabilitering kan aktiveras även i en skadad hjärna genom rehabilitering. Rapporten publicerades i senaste numret av den ansedda vetenskapliga tidskriften Journal of Cognitive Neuroscience. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 Gränsöverskridande judaistik Nurmela prisbelönt för sin forskning om Frankl och judendomen. En teolog som för sin forskning i judaistik fått ett pris som egentligen är avsett för att främja forskning i psykoterapi, och speciellt då logoterapi det är en beskrivning av Risto Nurmela. Nurmela är docent i gammaltestamentlig exegetik vid Åbo Akademi och han har forskat i judendomens betydelse för Viktor E. Frankls tänkande. År 2001 gav Nurmela ut boken Die innere Freiheit: Das jüdische Element bei Viktor E. Frankl, och i fjol fick han ett pris för sin forskning av Viktor Frankl-fonden i staden Wien. Jag var lite fundersam då jag ansökte om priset eftersom jag inte är psykoterapeut, och priset i första hand är till för att främja forskning inom meningsorienterad humanistisk psykoterapi. Jag kände mig som en katt bland hermeliner, men generalsekreteraren för fonden uppmuntrade mig att ge mig i leken. Fonden värdesatte Nurmelas forskning och han fick det så kallade Förderung-priset på euro i höstas. I april höll han ett föredrag vid ett symposium vid universitetet i Wien tillsammans med två andra pristagare. Det var en stor ära och glädje för mig att få priset, speciellt som icke-psykolog och icke-filosof. Vad Nurmela ska använda prispengarna till har han inte bestämt ännu. Jag är tudelad som forskare då jag är både exeget och judaist. Jag känner att jag måste göra något med exegetik nu för att inte rosta som exeget, men det skulle kännas fel att använda de här pengarna till exegetik. Jag har funderat på att forska i Jung och judendomen, och det kan hända att det blir något av det. Nurmelas intresse för Viktor E. Frankl väcktes 1990 då han läste en recension av den svenska översättningen av Frankls första stora verk; Ärztliche Seelsorge (Psykiatern och själen). Nurmela läste originalet, och det gav mersmak och ledde till att han även läste Gud och det omedvetna. Några år senare fick han Risto Nurmela vid Frankls skrivbord i hans hem i Wien. en tvåårig forskartjänst vid Finlands Akademi, där han fick forska i vad han ville. Jag hade tidigare funderat på att forska i judaistik, speciellt modern judaistik, och bestämde mig för att behandla Frankl. Det har senare visat sig att en annan av pristagarna, Otto Zsok, som är docent i logoterapi, länge hade efterlyst forskning på området. Zsok sade att han i tio års tid har predikat om att någon borde undersöka Frankl och judendomen, men jag kände inte Zsok tidigare och fick höra om det först då han recenserade min bok. Nurmela har mötts av mycket förvånade forskarkolleger utomlands då han berättat om sin forskning. En kommentar jag fått av en exeget är att det är verkligt gränsöverskridande, och en annan exeget avbröt samtalet med mig. Viktor E. Frankl ( ) var doktor både i filosofi och i medicin och kirurgi, och det var han som utvecklade logoterapin. Frankls böcker handlar om psykoterapi och de är inte primärt religiösa, även om han gett ut en bok med namnet Gud och det omedvetna. Frankl var jude och han levde hela sitt liv i Wien, förutom då han under andra världskriget deporterades till koncentrationsläger. Frankl skrev alla sina böcker efter världskriget, och Nurmela säger att koncentrationslägren återkommer i allt det Frankl skriver. Frankl utvecklade egentligen logoterapin före kriget, men sade att hans teorier testades i koncentrationslägren. Den centrala idén i logoterapin är att människan för det mentala välbefinnandet behöver veta vad som är meningen med hennes liv. Frankl menade inte att man skulle hitta på en mening med livet, utan det handlade om att finna meningen. Här kommer den starka religiösa kopplingen in. För om varje människas liv har en bestämd mening vem har då bestämt meningen? Det var ingen tvekan om vem Frankl ansåg hade bestämt denna mening. Nurmela inledde sin forskning med att läsa alla Frankls böcker. Samtidigt läste han huvudämneskurserna i judaistik vid TF, där ämnet nyligen hade fått huvudämnesstatus. Nurmela var också tvungen att sätta sig in i psykoterapeutiska metoder, något som han själv säger kändes som ett vågspel av en som inte har utbildning på området. 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

9 Totalt hittade Nurmela 52 citat från Bibeln i Frankls texter, 46 av dem var från Gamla testamentet och de övriga från Nya testamentet. Dessa citat jämförde han sedan med den judiska heliga skriften Talmud, och kom fram till att utläggningarna i Frankls texter liknar dem i Talmud. Frankl var speciellt förtjust i psaltaren, och citaten är ofta därifrån. Då jag för fyra år sedan besökte Frankls hem, där änkan ännu bor, kunde också hon intyga att han var förtjust i psaltaren och att han hade köpt varje översättning till tyska som utkommit. Manuskriptet insytt i kavajfodret Frankl var också fascinerad av det som stod i Bibeln om hjärtat, och det här kan ha sin bakgrund i tiden i koncentrationsläger. Frankl hade skrivit färdigt manuskriptet till Ärztliche Seelsorge före tiden i koncentrationslägret, och sydde in det i kavajfodret. Men han blev av med det då han kom till Auschwitz och måste byta kläder. I stället fick han en sliten bonjour, och i fickan fanns ett blad från en judisk bönbok med Schema Israel, den judiska trosbekännelsen. Han sparade det under hela sin tid i koncentrationslägret, och det blev hans dyraste skatt. Hjärtat upprepades ofta i texten, och han läste den dag efter dag. De slutsatser Nurmela dragit är att Frankl helt klart var starkt förankrad i judisk tradition och att det här uppenbarligen fick följder för hur logoterapin utformades. Exempel på judisk påverkan hittas i det som Frankl skriver om samvetet. Han ser inte samvetet som en moralväktare, utan som något som uppmanar och förmanar att leva meningsfullt och ta vara på livets möjligheter. I det judiska tänkandet var samvetet marginellt och som jude var Frankl fri att lägga sin egen betydelse i begreppet, han hade inte en nedärvd förståelse för vad samvetet är. Det finns alltså en koppling mellan judendom och logoterapi. Trots detta finns det många böcker om logoterapi där man inte med ett ord nämner att Frankl var jude, till och med sådana böcker där man utgått från att han var kristen. En allmän uppfattning har också länge varit att Frankl konverterade till katolicism. Frankls änka sade angående min forskning att det här öppnade en ny horisont för henne, hon kunde nog ana judendomens betydelse för Frankl tidigare, men visste inte säkert. Hon har också tidigare i en biografi sagt att det kändes som att leva med en helig man. HEIDI BACKAS Frankls tankebyggnad var påverkad av judendomen, som i sin tur är starkt påverkad av gamla testamentet, säger exeget Risto Nurmela. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10

11 Engagerad studiesekreterare Årets Ralf Törngren-pris går till Monica Nerdrum vid HF. Samspel, information, systematik och olikhet det är ord som Monica Nerdrum upprepade gånger återkommer till då hon beskriver sitt jobb som studiesekreterare vid humanistiska fakulteten. Ett jobb som hon nyligen fått belöning för årets Ralf Törngren-pris går till Nerdrum för hennes arbete för att förbättra studiesystemet vid HF. I prismotiveringen nämns bland annat att den nyligen genomförda utvärderingen av magistersutbildningen ger belägg för att studiesekreteraren framom alla andra är orsaken till de goda resultaten vid HF. Nerdrum vill ändå inte ensam ta åt sig äran: Man ska göra saker tillsammans för att få till stånd något, det är samspel som gäller. Fakultetens sammanhållning har gjort att vi lyckats åstadkomma det vi gjort. Nerdrum har själv fått sin examen i nordisk etnologi vid ÅA. Efter att i flera år ha jobbat som kultursekreterare började hon 1988 som studiesekreterare vid HF. Där har hon jobbat sedan dess, förutom under sex år på 1990-talet då hon var assistent i nordisk etnologi och samtidigt doktorerade om skärgårdskvinnor. I början gällde studiesekreterartjänsten både HF och TF, men sedan 1998 enbart HF. Det var hösten 1998 som jobbet med att förbättra situationen vid HF körde i gång då fick jag tid att planera och fundera. HF hade dåliga resultat och vi bestämde att vi ska visa att HF visst kan utexaminera studerande. Täcker hela studietiden Först gjordes en grundlig analys av läget, där man inom fakulteten funderade på vilka svårigheter man hade, hur man tog hand om studerande och när studerande avbröt sina studier. Resultatet Jag vill hänga med i det som händer och lära mig nya saker, säger studiesekreterare Monica Nerdrum. blev att man byggde upp ett system där man följer med studerande under hela studietiden. Då gulnäbbarna inleder sina studier besöker Nerdrum grupperna i alla ämnen och informerar dem om studiegången. Under det andra studieåret tar Arbetsforum kontakt med alla studerande och bjuder in dem till karriärplaneringssamtal. Nytt för i år är att man bjudit in alla tredjeåringar till HF:s kansli för att bland annat diskutera svåra val som kan ha uppstått i studierna. Under det fjärde eller femte studieåret besöker Nerdrum igen studerande i de olika ämnena i samband med graduseminarier. Då informerar hon studerande dels om det tekniska och administrativa i graduskrivandet, dels om hur man skall göra för att få ut sitt betyg. Det här betyder att vi från fakultetskansliets sida följer de studerande under hela studietiden. Det är ett långsiktigt jobb, och det bör vara systematiskt. En del säger att man inte skall dadda för mycket med studerande, men det här är nog inte fråga om det. Det handlar om att vi ger information. Studerandes synvinkel Centralt i systemet är också att man utgår från studerandenas synvinkel. Vi måste komma ihåg att det också är viktigt för personerna själva att de avlägger sin examen, det är inte endast viktigt för universitetet. Därför har vi en skyldighet ur studerandes synvinkel att se till att de har möjligheter att bli färdiga. Monica Nerdrum framhåller vikten av att det finns skillnader både mellan ämnena inom en fakultet och mellan de olika fakulteterna vid akademin. Studerandena är mera olika nu än för några generationer sedan, till exempel då det gäller ålder eller geografisk, social och etnisk bakgrund. Det är viktigt att komma ihåg de här olikheterna i planeringen. HF ska inte vara någon homogen fakultet. Nyfikenhet och lust att lära Systemet med att följa med studerandena under hela studietiden har visat sig fungera bra vid HF, men Nerdrum säger att metoden inte nödvändigtvis passar andra fakulteter lika bra. Jag utgår från vår fakultet och försöker se till att vi klarar oss. En flaskhals vid HF har varit skrivandet av avhandlingen. Inom fakulteten ger man nu rekommendationer om till exempel hur mycket handledning en studerande kan vänta sig att få. I höst startar också två nya graduresor, som ger stöd åt graduskribenter som ett komplement till den normala handledningen. En inspirationskälla för Monica Nerdrum har alltid varit hennes nyfikenhet och lust att lära sig nya saker. Efter att hon doktorerade har Nerdrum studerat både virtualisering och pedagogik, dels för att hänga med i utvecklingen, dels för att hon anser att även en administratör bör känna till hur inlärningen sker hos studerande. Jag vill hänga med i det som händer och lära mig nya saker. Jag vill gärna studera något nytt varje höst. Vad det blir nästa höst är ännu oklart, men något skall det nog bli. HEIDI BACKAS Ralf Törngren-priset på euro delas ut åt en person som gjort en väsentlig insats för utvecklandet av Åbo Akademi eller Åbo Akademis Studentkår. FM Ralf Törngren ( ) var en aktiv politiker både på riksnivå som social-, finans-, utrikes- och statsminister och i stadsfullmäktige och stadsstyrelsen i Åbo. Törngren kan anses vara den som lade grunden för dagens statliga Åbo Akademi genom att vara den genomdrivande kraften bakom det första regelbundna statsstödet åt ÅA. År 1958 promoverades Törngren till hedersdoktor vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12 AKTUELL FORSKNING Cancer expresståg till mognad Diagnosen förändrar hela livet, visar Maria Armans forskning. I Sverige kunde jag inte ha skrivit en doktorsavhandling av det här slaget, säger Maria Arman, som är fascinerad av forskningen i vårdvetenskap som bedrivs vid ÅA. Det här blir ju ett helt nytt sätt att leva och att tänka. Så beskriver en kvinna sin reaktion på beskedet att hon hade fått bröstcancer. Reaktionen är typisk för människor som drabbats av en potentiellt dödlig sjukdom; de ser livet i ett helt nytt ljus, vill ta tag i saker som de inte varit nöjda med och vill åstadkomma förändring. Maria Arman från Stockholm har för sin doktorsavhandling i vårdvetenskap intervjuat 77 kvinnor i Sverige och Finland om deras upplevelse av att leva med bröstcancer. Hon har funnit att cancer är ett ord med en enorm laddning och att sjukdomen väcker en mängd frågor av existentiell karaktär hos den drabbade och omgivningen. Trots att sjukdomen i dag många gånger går att bota är ordet cancer fortfarande synonymt med en långsam och plågsam död. Typiskt vid cancersjukdomar är att den drabbade börjar värdera saker på ett nytt sätt. Man vill förändra sitt liv, leva på ett nytt sätt. Kanske byta jobb, boningsort eller partner. Det materiella blir mindre viktigt medan relationer ökar i betydelse. Att insjukna i cancer är för många ett expresståg till mognad. Patienten blir medveten om att livet är kort och börjar värdera saker på ett nytt sätt, säger Maria Arman. En av dem jag intervjuat begärde skilsmässa efter att hon fått diagnosen cancer. Livet är för kort för kompromisser var hennes förklaring. Hon hade varit missnöjd med sitt förhållande och cancern var den utlösande faktorn som fick henne att ta tag i situationen och göra något för att förändra sitt liv, säger Arman. Trots att beskedet om cancer ofta skapar en svår ångest hos den drabbade kan sjukdomen paradoxalt nog också upplevas som en välsignelse. Den kan vara startskottet för att personen tar itu med sig själv och tar ett större ansvar för sitt liv, ändra på sådant som patienten kanske länge velat göra men bara inte kommit sig för. Den som blir frisk från sin cancer ser det som en stor nåd att ha överlevt, men fortsätter att gå i en livslång ovisshet, eftersom cancern kan komma tillbaka, säger Arman. Hos den som får diagnosen cancer väcks ofta frågor kring skuld och ansvar. Varför drabbar detta mig? är en fråga patienten ställer sig, och kommer själv med psykosociala förklaringar: sjukdomen beror på 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

13 stress eller på att man är olycklig, att man har ställt upp för mycket för andra människor och inte kunnat säga nej. Patientens egen uppfattning om orsaken till sin sjukdom stämmer dåligt överens med de förklaringar som den medicinska vetenskapen ger, säger Maria Arman. Denna brist på kommunikation mellan medicinen och patientens upplevelser kan ofta vara påfrestande för patienten. Vården kan inte hantera den existentiella ångest som drabbar den som får diagnosen cancer, vilket ytterligare ökar patientens lidande. Många av de bröstcancerpatienter Maria Arman har intervjuat har varit besvikna över att de inte har fått det stöd de hade behövt för att klara av den existentiella ångest cancerdiagnosen orsakat hos dem. Det är möjligt att vården har någon form av beredskap för att ta hand om den existentiella ångesten, men de drabbade har inte upplevt det så, säger Arman, och betonar att hennes forskning är väldigt patientnära. Hon har försökt anta patientens perspektiv och se problemen ur hennes synvinkel. Vad gäller relationsplanet har Maria Arman funnit att en cancerdiagnos kan innebära två saker: antingen fördjupas kontakten med partnern eller så försämras förhållandet och kan leda till skilsmässa. I de fall när patienten kan dela sitt lidande med partnern tenderar förhållandet att fördjupas. Men om patienten inte kan dela sitt lidande med sin partner blir lidandet ännu svårare för patienten. Ofta är den cancersjuka kvinnan mycket hänsynsfull och rädd för att vara en börda för sin partner eller andra i sin omgivning. Jag såg att hon skulle tåla mig säger en av de intervjuade kvinnorna om hur hon märkte att hon kunde tala om sin sjukdom med en av sina väninnor. En annan av kvinnorna i Armans undersökning beskriver sjukdomen som en vattendelare som visade vem som var hennes verkliga vänner. Sjukdomen hade lett till att en del personer i hennes närhet hade försvunnit. Cancer är ett så laddat ord. Det skrämmer folk. De vet inte vad de ska säga och hur de ska bete sig, hur de ska hantera situationen att ha en cancersjuk människa i sin närhet, så de väljer att hålla sig undan. Men cancern kan också på motsatt sätt leda till att relationer med andra människor fördjupas eller att helt nya relationer uppstår. Arman har inte funnit att graden av sjukdom skulle inverka på hur patienten upplever sin situation. Det fanns de vars prognos var god som ändå led av svår existentiell ångest, samtidigt som kvinnor med långt framskriden cancer kunde förtränga sin ångest och bara såg cancern som vilken fysisk åkomma som helst. Men den sistnämnda gruppen var ganska liten. Maria Arman säger sig vara mycket fascinerad av den forskning som bedrivs under ledning av professor Katie Eriksson vid vårdvetenskapliga institutionen i Vasa. I Sverige kunde jag inte ha skrivit en avhandling av det här slaget, säger hon. Orsaken är att vårdvetenskapen i Sverige är knuten till medicinska fakulteter och sorterar under ett medicinskt paradigm, medan vårdvetenskapen vid Åbo Akademi är humanistisk vetenskap men med inslag av medicin. Arman lägger fram sin avhandling för granskning den 16 maj klockan 14 i Runebergssalen, Vasa Övningsskolas gymnasium. PATRIK HARALD Åbolands Kammarkör på skiva Åbolands Kammarkör ger efter 15 års verksamhet i år ut sin första CD-skiva. Skivan är en uppföljning av samarbetsprojektet med jazz- och vissångerskan Monica Andersdotter och gitarristen/låtskrivaren Anders Skogh båda kända musiker i Sverige. Samarbetet inleddes hösten 2000 och resulterade i tre Är det bara drömmar? -konserter i Pargas, Åbo och Stockholm. Skivan spelades in oktober i Åbo i Katedralskolans festsal under ljudtekniker Martin Kantolas samt Björn och Anders Höglunds ledning. Dirigent för kören var Niklas Nyqvist. Låtarna på skivan, liksom också flera av texterna, är Monicas och Anders egna. Anders har också skrivit nya arrangemang enkom för projektet. Resultatet är en skiva bestående av moderna jazzinfluerade visor för solist, kör och gitarr. Läs mer om projektet på Åbolands Kammarkörs webbplats: Vid Akademin kan skivan köpas av Lena Marander-Eklund, e-post: Priset på CD-skivan är 15 euro. Per Brahe-bal på Kåren Obs! Nytt datum! Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. inbjuder Åbo Akademis gynnare och vänner till Per Brahe-bal i Kårens nyrenoverade festsal lördagen den 31 januari I anslutning till balen delas föreningens stipendium ut till en ung lovande forskare. Per Brahe och hans djäknar närvarar vid festen. En trerätters festmiddag med tillhörande drycker avnjutes. Programmet går i sångens, musikens och dansens tecken. Klädsel: frack eller mörk kostym, akademiska utmärkelsetecken. Hotellrum har reserverats för utsocknes deltagare. Antalet platser är begränsat, varför intresse med fördel kan anmälas redan nu till Ingela Ollas, tfn (02) , e-post eller via webben på adressen OBS! Deltagande förutsätter ej medlemskap i föreningen. Välkommen! MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13

14 SEMINARIUM Ekonomer träffas i Åbo Ny typ av samarbete mellan ÅA, Merkur och PWC. Ekonomutbildningen vid Åbo Akademi intensifierar sitt samarbete med ekonomföreningen Merkur och Pricewaterhouse- Coopers (PWC), som är det största revisionssamfundet i Finland. Tillsammans ordnar dessa tre parter den 15 maj ett seminarium om ägarstyrning (corporate governance), finansiell rapportering och IAS Seminariet sponsras av PWC och är början på en ny typ av samarbete. Vi har alla ett gemensamt intresse av att alumni från ÅA håller kontakt och bildar ett nätverk, säger Merkurs ordförande Dan Björklöf. Seminariet inleds med en presentation av IAS 2005-förordningen och vad den innebär för både företag och redovisare. Föredragshållare är dr Hans Robert Schwencke, som nyligen har disputerat i europeisk redovisning vid Handelshögskolan BI i Norge. Efter honom berättar CFO Filip Frankenhaeuser från Dynea Oy mera om hurdana krav kapitalmarknaden ställer på den finansiella rapporteringen i och med den nya förordningen. Internationell standard IAS är en förkortning av International Accouting Standard, och IAS 2005 är en samling redovisningsprinciper som EU:s ministerråd har beslutit att skall användas år 2005 av alla koncerner som är börsnoterade i Europa. I dagens läge, med många multinationella företag och stora penningsummor som rör sig globalt, behövs en internationell redovisningsstandard, men en allmänt accepterad sådan finns inte. USA har till exempel krävt sin egen US GAAP (=Generally Accepted Accounting Principles), av alla företag som listas på börsen i New York, och Finland och alla andra europeiska länder har också haft egna principer. Kompetensmässigt har det därmed varit väldigt komplicerat för revisorer att lära sig hur man jobbar i olika länder. Bristen på ett enhetligt system har också varit en friktionsfaktor vid företagsköp och andra transaktioner mellan länder, och situationen kan i vissa fall ha inverkat negativt på börskurserna. När den internationella standarden kommer kan det leda till att aktiepriserna stiger till exempel i det 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI perifera Finland, där de i detta nu kan anses ligga under substansvärdet. Skandalerna på sätt och vis bra IAS 2005 tas i bruk i Europa, men då en global standard så småningom växer fram på grund av det stora behovet så tror Johan Kronberg, partner i PWC i Åbo, att den kommer att bygga främst på IAS, som är mera principbaserat än det mycket detaljerade US GAAP. IAS kom redan i början av 1990-talet, men då ville speciellt amerikanerna inte använda den. Nu då det under en längre tid ständigt har avslöjats nya redovisningsskandaler i USA har US GAAP inte kvar sin trovärdighet det har visat sig vara för detaljerat och omöjligt att hålla reda på. Till exempel i den stora Enronskandalen kom det fram att företaget hade enorma skulder som aldrig redovisats. Revisorerna hade gjort rätt enligt vissa regler i US GAAP, men inte enligt bondförnuftet, säger Kronberg. Men Enronskandalen var på sätt och vis bra, för den visade hur viktig bokföring är, trots att den är det osexigaste som finns. Redovisning bygger i sista hand på ärliga människor. Kriminell verksamhet kommer inte alltid fram på kort sikt, men på lång sikt lyckas det inte. Det kan ta lång tid om det är en komplott, som till exempel i en aktuell amerikansk skandal där det kom fram att hela ledningsgruppen var korrupt, men det kommer fram. Övergången till IAS 2005 sätter hård tidspress på företag och revisorer, eftersom de blir tvungna att anpassa sig till IAS 2005 redan i slutet av detta år. I praktiken måste standarden nämligen användas redan under år 2004 för att se till att det finns pålitliga jämförelseuppgifter när den senare tas i bruk officiellt. Nya vindar inom ägarstyrningen Också inom ägarstyrning blåser nya vindar. Numera blir det allt vanligare att bolag har s.k. styrelseproffs, som är helt fokuserade på styrelsejobb. Detta har redan förekommit en tid till exempel i Sverige, men i Finland var det ovanligt ännu för fem år sedan. Jag tror att styrelseledamöter nu på ett helt annat sett vet vad som krävs av dem och vilket deras ansvar är. Det håller på att

15 ske en brytning. Belöningssystemen och pensionsavtalen har också gjort att styrelsernas jobb har blivit mera synligt, säger Lars Hassel, professor i redovisning och föreståndare för företagsekonomiska institutionen vid Åbo Akademi. Minister Christoffer Taxell, som har mycket erfarenhet av styrelsearbete, föreläser om ägarstyrning och finansiell rapportering. Seminariet avrundas med en paneldiskussion, som leds av Taxell. I diskussionen deltar förutom ovan nämnda Schwencke, Frankenhaeuser, Hassel och Kronberg också Kim Nordell, direktör på Nordkalk Abp och Rabbe Wikström, ekonomidirektör på Felix Abba Oy Ab. De två sistnämnda bidrar med en annan infallsvinkel eftersom de representerar stora lokala företag. Efter paneldiskussionen bjuds det på buffé och det ges också möjlighet att gå på guidad rundtur i museet Forum Marinum, där seminariet ordnas. Merkur får medlemstillskott Ekonomföreningen Merkur har drygt 600 medlemmar och riktar sig främst till ekonomer utexaminerade från Åbo Akademi. Föreningen kommer inom den närmaste tiden att få ett betydligt medlemstillskott, då en motsvarande förening på Åland läggs ner och blir en lokalavdelning av Merkur. De flesta av de åländska ekonomerna är också utexaminerade från ÅA. Vår uppgift är att befrämja den ekonomiska verksamheten i Åboland och säkerställa våra medlemmars intressen, till exempel genom att ordna seminarier. Vi vill engagera affärslivet och Åbo Akademi tillsammans, säger Merkurs ordförande Dan Björklöf. Seminariet är ett exempel på våra mer seriösa aktiviteter, men vi ordnar också till exempel en resa, inklusive provsmakning, till ett spritbränneri på Åland. MICHAEL KARLSSON Organisationskommittén bakom seminariet Corporate Governance och finansiell rapportering IAS 2005 består av Lars Hassel, Johan Kronberg, Maria Merne, Päivi Savilahti-Bäckman och Dan Björklöf. De är alla utexaminerade från den företagsekonomiska institutionen vid Åbo Akademi. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 Granskar människorätten Flera kulturkrockar då FN:s kommission höll möte i Genève. Erik af Hällström vid Finlands plats i Människorättskommissionens plenumsal. Människorättskommissionens viktigaste uppgift är att vara ett globalt samvete, att enligt vissa objektiva kriterier granska brott mot mänskliga rättigheter där de förekommer. Kommissionen skall inte bara kritisera utan även försöka förbättra situationen, säger Anneli Vuorinen, ministerråd vid Finlands ständiga representation vid FN och andra internationella organisationer i Genève. Årligen samlas över delegater från stater och medborgarorganisationer, journalister och akademiker vid FN:s europeiska säte i Genève för att i sex veckors tid debattera mänskliga rättigheter och brott emot dem och för att skapa och utveckla standarder. Man försöker identifiera staters och FN:s roll och ansvar i arbetet med att främja och skydda mänskliga rättigheter. Under årets session, som avslutades i slutet av april, förhandlade man fram och godkände 86 tematiska och landsspecifika resolutioner. Till människorättskommissionens uppgifter hör också att tillsätta specialrapportörer och skapa andra specialmekanismer för implementering och övervakning av människorättsnormerna. Människorättskommissionen består av 53 medlemsstater. Finland är för tillfället inte medlem i människorättskommissionen och deltar således som observatör. Observatörsstatusen begränsar vår roll, därför är det viktigt att ha vissa prioriteter, säger Erik af Hällström, utrikessekreterare vid Finlands representation i Genève. Vi kan påverka genom EU, genom att vara aktiva i förhandlingsprocessen och genom att t.ex. hålla nationella tal. Vi kan ha inflytande genom att vara trovärdiga, kunniga och konsekventa i vårt handlande och att ha resurser att vara på plats där det behövs, säger af Hällström. Det är inte alltid det allra lättaste för en liten delegation som Finlands, eftersom så många möten, förhandlingar, och informationsmöten pågår samtidigt och tider och platser ändrar hela tiden. Finland prioriterar kvinnors och barns rättigheter och frågor rörande minoriteter och ursprungsbefolkningar. Finland stöder även många resolutioner inom de sociala, ekonomiska och kulturella rättigheterna. Finland är en mycket aktiv stöttepelare för att allt ska gå rätt till och tillämpar så objektiva regler som möjligt. Lyckligtvis spelar Finland väldigt lite med i det politiska spelet och för en rakryggad politik, säger Anneli Vuorinen. Hon säger att den enhälliga hållningen inom EU är viktig för Finland och på sätt och vis kanske späder ut budskapet och prioriteringarna. Vuorinen anser i alla fall att Finlands röst knappast skulle höras lika bra om vi var helt ensamma och att synpunkter kommer bättre fram genom EU. En av EU:s största utmaningar under sessionen är att förhandla fram en del av de traditionella resolutionerna om specifika länders människorättssituation. Dessa resolutioner är kontroversiella och många länder motsätter sig dem av princip för att de anser att de är selektiva och inte det rätta sättet att tampas med problemen. Det är beklagligt att resolutionerna om landssituationerna uppfattas av länderna 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

17 själva som en attack mot landet, säger af Hällström. Han hävdar att det finns ett visst värde i selektiviteten, då man har chans att välja ut vissa länder där människorättssituationen är särskilt alarmerande. EU:s resolutioner om människorättssituationen i Zimbabwe, Sudan och Tjetjenien röstades ner under årets session. Många anser att kommissionen inte lyckas leva upp till sitt ansvar, då man inte genom resolutioner fördömer de brott mot mänskliga rättigheter som förekommer i dessa länder. Andra parter, bland dem många afrikanska och arabiska länder, ser det som en vinst att resolutionerna inte antas. Omröstningen om Sudan-resolutionen följdes av applåder och gratulationer till Sudans delegation för ett lyckat resultat. Känslig situation i Irak Särskilt känslig och svår var givetvis resolutionen om människorättssituationen i Irak. I början av sessionen röstades ett förslag ner om att hålla en special sitting om mänskliga rättigheter och den humanitära situationen i Irak som konsekvens av kriget. De som röstade emot var av den åsikten att det inte är kommissionens roll att behandla den frågan utan säkerhetsrådets. Irakkrisen dominerade inte kommissionens agenda och diskussion som man hade befarat. Den traditionella resolutionen om människorättssituationen i Irak var mycket svår att förhandla fram. I den laglösa situation som råder i Irak är det svårt att klargöra vem som bär ansvaret för människorättssituationen. Den slutgiltiga texten uppmanar specialrapportören att undersöka Irakregimens människorättsbrott och uppmanar det internationella samfundet att bistå landet i demokratiseringsprocessen och i arbetet med att skydda mänskliga rättigheter. De svåra ämnena är frågor där kulturella värderingar, religion och samhällssystem har betydelse, säger Vuorinen. Hon säger att kritik av människorättsbrott kan gå in på områden som är heliga för vissa parter. Hon säger att krav på att länder ändrar på sitt samhällssystem som de haft i årtusenden kan leda till att deras reaktion slår över. De anser att man kritiserar deras samhällssystem. Bevarandet av den egna kulturen har ett större värde än respekt för mänskliga rättigheter. Vissa länder lägger inte så stor vikt vid det individuella, individen har inte lika stort värde som i våra länder. Värdesystemen clashar, säger Vuorinen. Under slutet av årets session kunde man se ett tydligt exempel på en verklig storkrock mellan olika värdesystem. Brasilien föreslog för första gången en resolution som handlade om diskriminering p.g.a. sexuell läggning. Resolutionsförslaget gav upphov till en väldig reaktion bland främst de islamistiska staterna, som vägrar godkänna begreppet och att det överhuvudtaget finns personer med en annan sexuell läggning, i alla varje fall inte i deras länder. Genom alla tänkbara procedurala trick förlängde och försvårade vissa länder processen. De bojkottade förhandlingarna och bordlade fem olika ändringsförslag. Då resolutionen skulle behandlas tog de till alla medel för att förskjuta och fördröja behandlingen av resolutionen. Tiden räckte inte till och ärendet förpassades till nästa års session genom omröstning. Erik af Hällström är utexaminerad från Åbo Akademi där han studerat statskunskap och folkrätt. Han var enligt egen utsago en av de första eleverna vid Institutet för mänskliga rättigheter. Han säger att studierna vid Akademin har lagt grunden till hans tänkande. Men jag hade inte en tanke på att hamna här under studietiden, säger han. Kontakten till akademin bevarar han fortfarande. Jag läser Institutets forskningsrapporter och håller regelbunden kontakt till professorer och personal vid Institutet, berättar han. Han har även deltagit i fortbildningstillfällen vid Institutet. Som exempel på den konkreta nyttan han har av Institutets verksamhet säger af Hällström att han använde sig av Timo Makkonens forskningsrapport om diskriminering då han skrev utkastet till Finlands nationella tal om minoriteter för årets session. Utbildningen vid akademin ger en bra bas för att jobba med internationella frågor, men af Hällström påpekar att man förutom teoretisk kunskap måste ha ett intresse att följa med samhället, skapa goda kontakter och vara nyfiken på livet. ÅSA WALLENDAHL Åsa Wallendahl deltog som medlem i Finlands delegation under en månad då FN:s kommission för mänskliga rättigheter höll sitt årliga möte i Genève 17 mars 25 april. Hon är ÅA-studerande och skriver för tillfället sin pro gradu-avhandling i folkrätt. FN:s kommission för mänskliga rättigheter höll sitt årliga möte i Genève under sex veckor i mars och april. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 17

18 VECKANS SKRIBENT Ann-Sofi Bäckström är styrelseordförande för studentkårsavdelningen i Vasa. Hjälp måste jag bli vuxen? DET ÄR VÄL ALLTID SÅ ATT den referensgrupp man räknar sig till är den som behandlas sämst av alla andra? Ett barn upplever alla gamla, ett diffust begrepp mellan år, som totalt oförstående. En tonåring kan inte förstå varför de vuxna över huvud taget blandar sig i vad de gör och varför de alltid tar de yngre barnens parti. Pensionärerna tycker att de behandlas absolut sämst av samhället. De arbetslösa ser sig som de sämst lottade. De stabiliserade, balanserade vuxna arbetstagarna vill inte se sig som vuxna, utan talar om ett vuxet ansvar som borde finnas hos... Ja? Någon... Och undrar varför de, som jobbar och gör sitt för samhället, skall betala alla andras leverne. Och vi studerande sedan. Oss är det ju allra mest synd om. Vi bara festar och förlänger våra studier i det oändliga, kostar samhället och ger ingenting tillbaka, därtill har vi mage att kräva fria akademiska studier och mera pengar. Själv är jag sinnebilden för den ansvarslösa, ambivalenta unga studerande, som bara kostat samhället pengar och inte ser ut att öka antalet studieveckor på sture i alla fall inte nämnvärt. Att jag täcks! FÖR SJU ÅR SEDAN var jag en fräsch, vacker (?) nybakad student som med öppna sinnen steg in den magiska studievärlden, utan att ha en aning om vilken djungel jag var på väg in i. Jag hade visioner om att bli läkare och koncentrerade mig i två år på att klara av inträdesproven. Något gick snett och därmed lade jag grunden för att bli samhällelig paria jag kom inte in. Jämsides var jag inskriven vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors Universitet. Allt som allt kämpade jag på med kemi och fysik i fyra år, men sedan svek jag åter igen samhället. Jag vantrivdes, hatade mina studier och gjorde den omogna insikten att jag var inne på helt fel yrkesbana. Därtill hade jag också det förkastliga modet att faktiskt bege mig in på en alldeles ny väg. Jag hoppade av och blev antagen till speciallärarutbildningen. Jag, som hade tagit studenten för fyra år sedan, hade mage att stjäla en plats från en förväntansfull, ivrig lättmanipulerad (?...) nybliven student. Med fyra års erfarenhet av annat, hade jag till min skam utvecklat en förmåga att ställa krav och ifrågasätta. För att göra allting ännu värre hade jag också gjort mig av med all min ungdomliga charmfulla tro på att det viktigaste med att studera är att snabbt bli färdig. I två års tid är jag en mönsterstuderande, i alla fall nästan, studieveckorna rullar in, men en del arbeten blir lidande eftersom jag har den osmakliga egenskapen att vara en social varelse och därmed väljer att gå med i ett par styrelser, samt att vara tutor. Att studera är blodigt allvar och ve den som vid sidan om utvecklar andra kompetensområden, för att inte tala om att man väljer att också ha roligt. NU ÄR JAG INNE PÅ MITT TREDJE ÅR inom enheten för specialpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa och åter igen vänder jag samhället ryggen. Jag engagerar mig inom högskolepolitiken. Jag har via mina två tidigare år fått förtroende nog av övriga studerande för att ha blivit vald till styrelseordförande för studentkårsavdelningen i Vasa, vidare har jag blivit invald som studentrepresentant både i 18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

19 Kanske är det så att vi som väljer att ta längre tid på oss att studera gör det just för att vi ser ett ansvar i att bli vuxen. Kanske detta ansvartagande gör att vi samtidigt är rädda för att bli det. Kanske är det den egentliga grundorsaken till att vi engagerar oss inom kårkulturen. vårt eget fakultetsråd och i styrelsen för Åbo Akademi. Mitt svek blir fulländat av att jag tar mina förtroendeuppdrag på allvar och låter ordförandearbetet gå före mina studier, särskilt som ingen av mina förtroendeposter ger lön, så att jag är tvungen att hela tiden jämsides lyfta studiestöd för att kunna leva. I det här skedet måste jag komma med ett genant erkännande: förutom alla mina andra brister sviktar också mitt intellekt. Jag vet att mitt val att studera länge kostar samhället oersättligt mycket, ändå får jag det inte att sammanfalla med några enkla fakta: Jag har rätt att lyfta 55 månader studiestöd och för att få studiestöd måste jag avlägga 2,5 studieveckor per studiestödsmånad. Jag har nu studerat i sju år och lyft 36 stödmånader. MINA STUDIEPRESTATIONER KAN ANSES förkastliga, men eftersom jag har fått dessa 36 stödmånader och ingen varning från studiestödscentralen om för få avklarade studieveckor kommit mig till handa (och om jag räknat mina studieveckor rätt), så har jag presterat tillräckligt för att åtminstone uppfylla minimikraven. Går allt så som jag har planerat, så avlägger jag min examen om ganska exakt två år, detta betyder 18 studiestödsmånader till. Mitt slutkonto blir alltså 54 stödmånader. Jag behöver knappast redogöra närmare för det matematiska slutresultatet. Jag har aldrig personligen blivit ställd till svars för min samhälleligt förkastliga studieväg, men media och insändare från andra referensgrupper visar tydligt att det är oriktigt att studera länge. Jag förstår inte varför det är så fel. VI SKALL JÄMSIDES MED STUDIERNA utvecklas till stabiliserade, balanserade vuxna, en referensgrupp jag aldrig hört någon räkna sig till. Vem är dessa vuxna? Kanske är det så att vi som väljer att ta längre tid på oss att studera gör det just för att vi ser ett ansvar i att bli vuxen. Kanske detta ansvartagande gör att vi samtidigt är rädda för att bli det. Kanske är det den egentliga grundorsaken till att vi engagerar oss inom kårkulturen. Jag påstår inte att jag skulle vara allvetande nog för att kunna peka på orsaken till varför det finns studerande som förutom studierna också satsar på studielivet. Kanske beror det på framtidsrädsla, en vilja att utveckla sig socialt, eller bara på ett större behov av att ha roligt. Oberoende av orsakerna så undrar jag då: Blir vi sämre vuxna individer bara för att vi tar tid på oss att utveckla denna vuxenhet? Jag har gjort många val under min studietid och med en ung människas hela förmåga att vara säker på att vara den enda som har rätt anser jag att min förlängda studietid inte är något annat än en resurs. Tillsammans med alla mina medsystrar och -bröder, alla de som också har valt att ha ett rikt liv vid sidan av studierna, hävdar jag att vi inte är en last för universiteten utan en rikedom. ANN-SOFI BÄCKSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 DISPUTATIONER VÅRDVETENSKAP FM Maria Arman disputerar i vårdvetenskap fredagen den 16 maj på avhandlingen Lidande och existens i patientens värld. Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Disputationen äger rum i auditoriet i Vasa övningsskolas gymnasium klockan Som opponent fungerar docent Carol Tishelman, Karolinska institutet. Kustos är professor Katie Eriksson. Så här sammanfattar Maria Arman själv sin avhandling: Allvarliga sjukdomar, sådana som även kan utgöra hot mot livet självt, ställer ofta människan ansikte mot ansikte med upplevelser av lidande. Genom att en människa lider så väcks också hennes frågor om sin egen existens och livets mening. Det finns inom vårdforskningen studier inom områdena lidande, förändringar och existentiella frågor medan sammanhangen mellan dessa begrepp och förhållandet till vården uppvisar både luckor som inkonsekvenser. Denna forskning syftar till att genom en utvidgad förståelse för patientens värld med betoning på de inre skeendena, såsom mänskligt lidande, förändring och upplevelser av existens, ge bidrag till en vårdande vård. Kliniskt är avsikten att göra patienters livssituation, lidande och vårdlidande, synligt utifrån existentiella och etiska aspekter. Det teoretiska perspektivet är vårdvetenskapligt och förutsätter en syn på människan som enheten kropp, själ och ande. Den metodologiska ansatsen är hermeneutisk (tolkande) med olika kvalitativa analysmetoder såsom kvalitativ innehållsanalys, fenomenologi och existentiell hermeneutik. Arbetet, är en sammanläggningsavhandling (bestående av fem vetenskapliga artiklar) och har sin utgångspunkt i två forskningsprojekt där data insamlats genom intervjuer med kvinnor med bröstcancer i olika stadier. I det första forskningsprojektet ingår 60 kvinnor med bröstcancer, i det andra projektet 17 kvinnor där 16 hade en närstående som ingick i studien. Forskningen visar att kvinnor med bröstcancer ofta upplever att de förändrar sitt livsperspektiv. Studiet fortsätter i en tolkning av det upplevda lidandet samt av vårdlidande. Att lidandet vid cancer kan tolkas som ett kraftfält och att förändringar kan verka för att lindra lidande är resultat från de olika delstudierna. En delstudie fokuserar på och bidrar till ett avtäckande av vårdlidandet utifrån vårdetiskt och existentiellt perspektiv. Avhandlingens syntes fångar upp de lidande patienternas upplevelser av förluster och existentiellt sökande. Vid sjukdom ses hela människan vara drabbad vilket inbegriper såväl kroppsliga, själsliga som andliga dimensioner. Genom att döden blir närvarande som realitet uppfattas att patienterna för sin kamp för bekräftelse och mening i lidandet genom förändring och förnyelse i liv och livsperspektiv. Den djupaste utmaningen för människan som lider tolkas slutligen som existentiell och ontologisk; att uppnå försoning med liv och död genom upplevelser av mening, transcendens och andlighet. Patienternas upplevda lidande kan lindras såväl som förstärkas i vårdmiljön och är bland annat avhängigt av en vårdande kultur och kvaliteter i de vårdande mötena. Vårdande möten kan verka som vittnesmål om godhet och livsmening och därigenom lindra lidande. Vården själv kan även orsaka patienterna lidande i ett komplext skeende format genom såväl tillit som besvikelse. Diskuterat i ljuset av etik förstås att patienternas lidande samt deras kamp med existentiella och andliga frågor inte kan lyftas ut ur vårdandet utan bör införlivas naturligt i varje vårdande handling. ORGANISK KEMI FM Jukka Mäki disputerar i organisk kemi fredagen den 23 maj på avhandlingen Etheno and chloropropenal nucleoside adducts of mucochloric acid. Disputationen äger rum i auditorium Ringbom i Axelia II kl. 12. Opponent är professor Angel Messeguer, IIQAB-CSIC, Barcelona. Som kustos fungerar professor Jorma Mattinen. Så här sammanfattar Jukka Mäki sin avhandling: Klorerade hydroxifuranoner är biprodukter som bildas vid desinficering av dricksvatten med klor. Furanonerna bildas då klor reagerar med humusämnen lösta i vattnet. Klorerade hydroxifuranoner har visat sig vara mutagena i fle- 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Etapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

IPAQ - en rörelse i tiden

IPAQ - en rörelse i tiden IPAQ - en rörelse i tiden Svenskt initiativ snart global standard Bakgrunden är lika uppenbar som lösningen är självklar; Det saknas, förvånande nog, ett instrument för mätning av fysisk aktivitet i befolkningen

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen

Läs mer

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv IQ Stars är ett samarbete mellan IQ-initiativet och Riksidrottsförbundet. Läs mer på www.iqstars.se Detta häfte tillhör: Hur gör vi svensk

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Om tröst och att trösta 1

Om tröst och att trösta 1 Åsa Roxberg Om tröst och att trösta 1 Michael 2010; 7: 282-6. Syftet med denna artikel är att undersöka tröstens innebörd, med fokus på vårdande och icke-vårdande tröst såsom den framträder i Jobs bok

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare

Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare LUST ATT SNACKA Bästa lärare Uppgifterna till finns nu i förnyad form för läraren! Materialet som ursprungligen planerades för FN:s familjeår, lämpar sig främst för undervisningen i årskurserna 7 9, men

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA

Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA FM Maria Normann mariasaurus@gmail.com 19.5.2015 1 Idag: Vad är rusmedelsförebyggande? Begrepp Nivåer och målsättningar Teori

Läs mer

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV Monica Nilsson 2017-04-18 KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV Syfte med föreläsningen: Förståelse och verktyg för att ge konstruktiv feedback/återkoppling Upplägget på föreläsningen

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Ungas syn på Vetenskap

Ungas syn på Vetenskap DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 22:4 Ungas syn på Vetenskap Preliminära resultat Ungas syn på vetenskap Preliminära resultat VA-rapport 22:4 ISSN: 1653-6843 ISBN 13: 978-91-85585-3-8 (tryckt) ISBN

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL (Översättning) FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT 28.9.2010 OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL Med undervisningspersonal avses i detta beslut undervisnings-

Läs mer

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden ZA5353 / ZA5656 Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3 Field Questionnaire Sweden 1. Är du? 1 Pojke 2 Flicka 2. Vad är ditt födelsedatum? Å Å M M D D 3.

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare

Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare 8 Apr 2013 HufvudstadsbladetTua Ranninen Skoleleverna i Finland är världsmästare när det gäller kunskap, medan eleverna i Sverige är trygga,

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer