Geolog får miljöforskarstipendium

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Geolog får miljöforskarstipendium"

Transkript

1

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Elevatortornen Enligt planerna ska en restaurang öppna i de så kallade elevatortornen av trä som står intill Strandkvarnen i Vasa, där Åbo Akademi flyttar in vid årsskiftet. Hur långt har planerna avancerat, Kaj Ericsson, vd för Harry Schaumans Stiftelse, som tillsammans med stiftelsen för Åbo Akademi äger kvarnkomplexet? Just nu ansöker vi om byggnadstillstånd för en ombyggnad av tornen. När byggnadstillståndet har beviljats köper vi tornen av staden. Vi ansöker om byggnadstillstånd för en restaurang i två plan plus ett separat servicehus under eller intill tornen. Elevatortornen invid Strandkvarnen i Vasa söker krögare. Men vi börjar inte bygga förrän vi har en hyresgäst. Vi har bjudit ut utrymmena men ännu har ingen krögare vågat satsa på tornen. De vill först se hur området utvecklas efter att akademin har flyttat in. Så det kan nog dröja något år innan restaurangverksamheten kommer igång. Vilken typ av restaurang det blir är upp till den krögare som vill hyra lokalen. Vad ska hända med plåtskjulet som står intill tornen? Det ska rivas. Det är Vasa stads sak att sköta rivningen och det torde ske inom kort. PATRIK HARALD Geolog får miljöforskarstipendium Sundström undersöker sura sulfatjordar. Åbo Akademis särskilda miljöforskarstipendium tillfaller i år geologen Robert Sundström. Han får stipendiet på euro för arbetet med sin doktorsavhandling i geologi och mineralogi med arbetsrubriken Miljömässiga, administrativa och juridiska aspekter på den diffusa metalloch syrabelastningen från finländska sura sulfatjordar. FM Robert Sundström ingår i den miljögeokemiska forskargruppen vid ÅA. Motiveringen till att Sundström får forskningsstipendiet är att: Sundström framstår med sitt tvärvetenskapliga grepp (geologi och juridik) som speciellt innovativ. Han kombinerar ett geokemiskt studium av sura sulfatjordar med juridiskt-administrativa aspekter på ett i forskningssammanhang ovanligt sätt. Jag använder befintliga data på ett nytt sätt och adderar till de juridiska aspekterna, säger Sundström. Man kan säga att jag använder gammalt material på ett nytt och lite populärt sätt. Sundströms doktorsavhandling kommer att bestå av olika delstudier. Kärnan i alla studier är sura sulfatjordar, som bildas genom åkermarksdikning och varifrån stora mängder metaller frigörs och sköljs ut till närliggande vattendrag. Den första delstudien är redan gjord, och resultaten visade att mängden av de metaller som lakas från sura sulfatjordar överstiger utsläppen av samma metaller från industrin. Resultaten fick mycket uppmärksamhet i massmedia och artikeln blev publicerad i en ansedd miljövetenskaplig tidskrift. I den andra studien redogörs för vattendirektivets bestämmelser om utsläpp och spill av metaller, och hur de förhåller sig till metalläckaget från de sura sulfatjordarna. Den tredje delstudien, som är under arbete, handlar om miljömässiga och juridiska lösningar på vattenbelastningen från sura sulfatjordar i Rintala, Seinäjoki. Det var i år tredje gången ledningsgruppen för akademins allmänna miljöprofilering delade ut det särskilda forskarstipendiet Holmbom och Scheinin medlemmar i Finska vetenskapsakademien Finska vetenskapsakademien valde på sitt årsmöte i april 40 akademiker till nya fullvärdiga medlemmar, som erkännande för deras vetenskapliga förtjänster. 31 av dessa 40 är finländare, bland dem två representanter för Åbo Akademi: Bjarne Holmbom, professor i skogsprodukternas kemi, och Martin Scheinin, professor i statsrätt och folkrätt. De nya medlemmarna får sina diplom i Helsingfors den 8 september Tillställningen är öppen för publik. Clément konstnären bakom al seccon I MfÅA 7/2003 berättades att al secco-målningen i Kårens festsal skall restaureras. Det stämmer, men namnet på mannen bakom konstverket var däremot felstavat Gunnar Clément skall det vara. 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

3 Geolog Robert Sundström kombinerar geokemi och juridik i sin doktorsavhandling om sura sulfatjordar. om sex månader till en förtjänt forskarstuderande på miljöforskningens område. Avsikten med stipendiet är att lyfta fram forskning inriktad på miljöfrågor och stimulera intresset för dessa frågor bland unga forskare, samt även peka på bredden av olika möjligheter att bedriva forskning kring miljön. Stipendiet delades ut i samband med Baltic University Programmes (BUP) nationella seminarium om utbildning för hållbar utveckling, som ordnades i Åbo den 23 april. Ledningsgruppen för akademins allmänna miljöprofilering har under fem års tid, med hjälp av donationsanslag från Stiftelsen för Åbo Akademi, delat ut drygt euro årligen som understöd för miljöforskning och miljöundervisning som inte kan förverkligas med ordinarie institutionsmedel. HEIDI BACKAS MfÅA har tidigare skrivit om Robert Sundströms forskning i nummer 13/ 2002, artikeln kan läsas på webben på adressen: INNEHÅLL NR 8/2003 Geolog får miljöforskarstipendium Sundström studerar sura sulfatjordar... 2 Bredare alkoholforskning Ungdomar och alkohol tema i Liljas nya bok... 4 Gränsöverskridande judaistik Nurmela prisbelönt för forskning om Frankl...8 Engagerad studiesekreterare Ralf Törngren-priset går till Nerdrum...10 Cancer ett expresståg till mognad Maria Arman doktorerar om bröstcancer...12 Disputationer Avhandlingar Ekonomer träffas i Åbo ÅA, Merkur och PWC samarbetar...14 Människorättskommissionens möte Åsa Wallendahl rapporterar från Genève...16 Veckans skribent Hjälp måste jag bli vuxen?...18 MfÅA noterar Anslag för forskningsprojekt Baksidan Brahe Djäknars goda råd är inte dyra Rekreation & motion Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 AKTUELL FORSKNING Bredare alkoholforskning John Lilja skrev bok om ungdomar, alkohol och droger. Arbetet med prevention är meningslöst om man inte förstår alkoholens roll och vad den betyder för ungdomarna. Det gäller inte bara alkohol och droger i sig, utan hela ungdomens situation med fritid och annat, säger John Lilja. Lilja är professor i socialfarmaci vid Åbo Akademi och har tillsammans med forskningspsykologen Sam Larsson på Karolinska institutet skrivit den färska boken Ungdomsliv, identitet, alkohol och droger En multidimensionellt och preventivt inriktad kunskapsöversikt med hermeneutiskt-socialpsykologiskt fokus. Boken innehåller både presentationer av forskning som Lilja och Larsson själva har gjort och sammandrag av i princip all tidigare forskning på området. Författarna har skrivit och gått igenom all text i boken tillsammans. Sammanlagt tog arbetet tre år. Det finns ingen liknande bok från tidigare, och det är väl vår styrka. Felet i forskningen hittills har varit att aspekterna på det här med ungdomar, alkohol och droger har varit väldigt begränsade. Ett problem då man forskar i alkohol är att alla tror sig veta bäst vad alkoholism beror på. Det finns oerhört mycket forskning som därför inte uppmärksammas. Vår utgångspunkt har varit att få en bredare förståelse av problemet. Vi har försökt sammanfatta forskningen och få en helhetsbild och då måste man ha ett multidimensionellt angreppssätt. John Lilja är alltså professor i socialfarmaci, men han är också ekonomie doktor och har tidiga- Problemet då man forskar i alkohol är att alla tror sig veta bäst vad alkoholism beror på. Det finns oerhört mycket forskning som därför inte uppmärksammas, säger professor John Lilja. 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

5 re bland anant skrivit en bok om depression och ångest. Hela hans arbetsrum på akademin är proppfullt av papper, videoband och annat det är enligt Lilja nackdelen då man lätt börjar intressera sig för olika saker och har bredd på sin forskning. Det som väl hittills har hindrat forskningen om ungdomar, alkohol och droger är att man för att göra den typ av forskning som verkligen behövs på området måste vara väldigt bred och jobba med massor av olika socialpsykologiska, psykologiska och sociologiska modeller. Där tror jag att ett tvärvetenskapligt ämne som socialfarmaci har en fördel, inom det kan vi vara ganska fria och oberoende, låna litet djärvare från olika områden. Sammanfattande bild Boken Ungdomsliv, identitet, alkohol och droger är tänkt att ge en sammanfattande bild av vad kunskapsläget på området är i dag, och den kan med sina många referenser också användas som uppslagsbok. Boken är skriven framförallt för att de som gör preventionsprogram skall veta hur de kan gå vidare. Det har visat sig att preventionsprogram som är effektiva ofta är de där ungdomar själva får jobba, till exempel om äldre ungdomar håller föredrag för yngre. Då tvingas ungdomarna tänka genom och förstå alkoholens problematiska sidor, och de skapar också egna normer. Ungdomar är väldigt ansvarsmedvetna, men det har tidigare inte utnyttjats i preventionen. Årskurs 9 till exempel är väldigt oroad över ungdomen, det vill säga årskurserna 5 och 6, och deras drickande! Egna interaktionistiska, problembaserade undervisningsmetoder, det är det som är effektivt. Lilja efterlyser alternativa miljöer och mötesplatser där ungdomar och vuxna kan föra en dialog. Ämnet livskunskap som är på kommande i Finland och redan finns i Sverige är en möjlighet. Ungdomar vill prata med vuxna och inte bara om inlärningssvårigheter och betyg. Många har ingen möjlighet till det, då föräldrarna inte alltid är de lättaste att prata med eftersom Ungdomar är väldigt ansvarsmedvetna, men det har tidigare inte utnyttjats i preventionen. Årskurs 9 till exempel är väldigt oroad över ungdomen, det vill säga årskurserna 5 och 6, och deras drickande. relationen till dem är så känslig. I Sverige har eleverna inom ämnet livskunskap varit vansinnigt intresserade av att få reda på vad livet går ut på, vad som är viktigt och hur man skall göra, för lärarna pratar aldrig annars om det. De pratar om innehållet i böcker, men det finns också andra saker som är viktiga! Känslig dialog De första kurserna i livskunskap skall snart inledas inom lärarutbildningen i Vasa och Lilja hoppas att det skall leda till att lärarna blir mer kompetenta för preventionsarbete, och också lär sig att på ett meningsfullt sätt diskutera alkohol och droger med eleverna. Lärarna har väl varit rädda för att föra den här dialogen. Det är känsligt, för de tvingas ju berätta hur de själva ser på saken. De skall i princip säga drick inte!, men de gör ju det själva, så det blir problematiskt. Det blir också svårare av att föräldrarna har en åsikt om vad som skall sägas om alkohol i skolan och barnen en annan. Dessutom har ungdomar inom en åldersgrupp ofta mycket olika erfarenheter att bygga på. Det som har hänt under de sista åren är att det har skett en polarisering, speciellt i Sverige: gruppen ungdomar som dricker mycket har blivit större, men samtidigt har också antalet som inte dricker alls ökat. Därför är det fel att säga att ungdomar generellt dricker mer, för det finns stora grupper som inte dricker alls, och i dialogen måste man få också deras utgångspunkt belyst. Lilja tycker att det finns mycket att förbättra i skolundervisningen om alkoholens och drogernas skadeverkningar. För det första bör man se alkohol och droger som samhällsfenomen och inte bara toxikologiska substanser, åtminstone om man vill ingripa och skapa bra preventionsprogram. De som dricker mycket och blir avvikare har ofta svårt i skolan, men de direkta skadorna av alkohol är ganska små. I preventionen måste vi titta på de första stegen i avvikarprocessen, till exempel i skolan, och i boken har det varit vår utgångspunkt. Huvudtonvikten i boken ligger på alkohol, för det är från den avvikarprocessen börjar. Enligt Lilja kan man inte ta itu med narkotikaproblemen bland ungdomar utan att också göra något åt alkoholen, de hör ihop så tätt. Åtminstone en del av dem som dricker mycket börjar också använda droger, och en del av dem som använder till exempel cannabis börjar ta tunga droger det är en trappstegshypotes. Men den är inte absolut sann. Det är viktigt att uppmärksamma att det här inte bara är biologiskt, utan också väldigt mycket handlar om förväntningar och kulturella faktorer. I vår kultur stämmer hypotesen, men i vissa alternativa kulturer kan det vara annorlunda. Forskning till ingen nytta Mycket av den forskning som gjorts om alkohol och droger är inte till någon nytta för dem som jobbar med prevention. Forskning som bara handlar om hur mycket man dricker i centiliter är skräp! De som har forskat i droger har ofta varit mest intresserade av narkomanerna och alkoholisterna som ligger ute på gatan. De har intervjuat de svåra fallen om deras historier för att dra slutsatser av hur man skall sköta prevention. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 Preventionsprogram har enligt Lilja under de senaste åren blivit en kommersiell marknad. Det finns tvåhundra program som säljs via internet till hela världen, och det är främst amerikaner som har gjort dem. Vi kan inte använda dem rakt av, utan måste omvandla dem till nordiska förhållanden och det är inte lätt. Programmen är inriktade bland annat på social kompetens, men här förväntas man ju inte bete sig på samma sätt som i USA. För att få reda på hur kulturen påverkar användningen av alkohol och hur detta skall beaktas i preventionsprogram, deltar John Lilja just nu både i ett forskningsprojekt inom vilket man jämför förhållandena på öarna Åland och Malta, och ett annat där man undersöker skillnaderna mellan Åland, Färöarna, Island och Grönland. Det senare är finansierat av Nordiska ministerrådet. I forskningsprojektet på Åland gör ungdomar själva videofilmer om sin miljö. De beskriver festandet och hur alkoholen fungerar som smörjmedel i kontakterna mellan flickor och pojkar. Filmerna används förutom i forskningen också som diskussionsunderlag. Vi borde kunna utveckla vår kultur i stället för att använda sprit för att få kontakter mellan könen, och där tror jag att ungdomarna har större möjlighet att ändra på det än vad vuxna har. Festandet i den nordiska kulturen avspeglar den hårda effektiviseringen av arbetstiden i samhället, och det gäller både vuxna och ungdomar. Många ungdomar är väldigt koncentrerade på skolarbetet, som begränsas av stränga restriktioner och regler. På helgfesterna skall vi ta ut det här restriktiva, det hårt effektiviserade systemet. Det blir en slags ritual att försöka omvandla sig från vardagslivet till helgen, och här kommer alkoholen in. Vår kultur skapar alltså det här problemet, och vi måste göra kulturella förändringar för att komma åt det. I sydliga länder är problemet inte lika tydligt. Positivt bemötande Lilja berättar att han som forskare fått ett väldigt positivt bemötande bland ungdomarna. De vill berätta om sin situation och att sanningen skall komma fram. Tidningarna skriver om extremfall och enstaka handlingar, men inte om vad som ligger bakom. Beskrivningarna av ungdomar blir våldsbeskrivningar, för det är slagkraftigt och säljer. Ungdomarna är en svag grupp i samhället, som inte kommer till uttryck, och då finns det ett väldigt behov av forskning som tar upp och beskriver deras situation och problem. Lilja aktar sig för att tala om ungdomar generellt. Det finns stora skillnader, inte bara mellan åldersgrupperna. I mycket av ungdomsforskningen idag tittar man på olika subkulturer och hur normerna skapas i olika ungdomsgrupper. En del påstår att allting numera tas från den amerikanska kulturen. Men i själva verket är globaliseringen något av en chimär, för man utvecklar egna kulturer och omvandlar olika fenomen, till exempel skinheads, till en nationell finsk eller finlandssvensk subkultur. Man kanske tar vissa symboler, men allt omvandlas väldigt mycket på vägen och man lägger till lokalt och geografiskt material. Processen är enligt Lilja skapande, ungdomar är inte passiva offer för andra kulturer. Vuxna har intresse av att hitta på tendenser och överdriva, man talar om moralpanik. Man har ju alltid skällt på ungdomen och oroat sig för framtiden. Men det beror ofta på att man inte förstår ungdomarna, utan ser dem utifrån och tycker de är skrämmande. Tittar man på ungdomsgrupper i detalj förstår man att ungdomar är ganska rationella och förnuftiga. Inte bara grupptryck Hur ungdomsgrupper fungerar är centralt. Unga dricker ofta lika mycket som sina kamrater, men det beror inte bara grupptryck, som man länge har trott. Hur man väljer kamrater är minst lika avgörande. Förr trodde man att gruppen bestämmer hur man skall göra, och att ungdomarna passivt tog in normerna, men så enkelt är det inte. De konstruerar själva normerna genom att ha en ytter- och innergrupp här är vi, och där ute är nördarna. Även om många förfasar sig över hurdana filmer och tv-program ungdomen tittar på, hurdan musik den lyssnar på, hurdana dataspel den spelar och så vidare, så är oron enligt Lilja ofta obefogad. Det är komplext. Vissa tv-såpor, som till exempel Sex and the city, är väldigt utagerande sexuellt, men de skapar inte direkt tittarnas normer. Serierna kan i stället vara ett substitut för tittare som inte själva är så utagerande, de är en slags mytologiserad värld som i själva verket ökar möjligheterna för tittarna att själva vara ganska puritanistiska och restriktiva. De kan rent av vara en förutsättning för att leva ett puritant liv. Olika grupper i samhället ser det på olika sätt. En del äldre är väldigt upprörda, men många ungdomar är telekompetenta och förstår vad de ser på ett annat sätt. MICHAEL KARLSSON John Liljas och Sam Larssons bok ges ut av Statens folkhälsoinstitut i Sverige i samarbete med Beroendecentrum, Karolinska Institutet och Åbo Akademi med stöd av Stockholms universitet. Den är rekommenderad läsning för alla som är intresserade av ungdomars förhållande till alkohol och droger, och kan beställas via Statens folkhälsoinstitut. Mera information på webben: Meddelanden från Åbo Akademi utkommer nästa gång den 23 maj. Sista inlämningsdag för material är den 16 maj. 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

7 Åbo Akademi leder den första nordiska forskarskolan i förbränning En ny forskarskola i Nordisk Energiforsknings regi har etablerats av Åbo Akademi, Chalmers Tekniska Högskola, NTNU och Danmarks Tekniska Universitet. Vi har stora förväntningar på vårt nya initiativ, säger direktör Per Öyvind Hjerpåsen vid det Nordiska Energiforskningsprogrammet i Oslo. Den nya forskarskolan Nordic Graduate School in Biofuel Science and Technology är ett framsynt samarbete mellan fyra universitetsinstitutioner som är framstående både inom grund- och tillämpad forskning kring ren och effektiv produktion av elektricitet och värme. Användningen av biobränslen, separat eller i kombination med fossila bränslen, är redan utbredd i Norden och forskarskolan vill understöda och förstärka den samlade nordiska kompetensen på området, säger forskningschef Rainer Backman, Talterapin är en viktig rehabiliteringsform t.ex. hos stroke-patienter som lider av språkliga störningar. Ett av de allra vanligaste språkliga symptomen är svårigheten att hitta ord och att benämna saker och ting. Olika rehabiliteringsmetoder för benämningssvårigheter har utvecklats, men kunskaper om deras effekter på den skadade hjärnans funktion fattas. Sådan information kan dock bidra till bättre förståelse av vad olika rehabiliteringseffekter baserar sig på. På sikt kunde det även gynna planering av individuella terapiprogram. En forskningsgrupp ledd av professor Matti Laine (Psykologiska institutionen vid Åbo Akademi) och professor Riitta Salmelin (Hjärnforskningsenhe- Åbo Akademi, som är ansvarig för forskarskolans vetenskapliga koordination. Jag gläder mig över de stora möjligheter som Nordisk Energiforskning erbjuder oss, fortsätter Backman. Forskarskolan kommer att erbjuda ett stort och sammanhängande kursutbud riktat till nordiska doktorander inom området. Koordineringen av kursaktiviteterna vid de fyra deltagande institutionerna ger ett större studentunderlag för enskilda specialkurser och ett väsentligt mer samlat kursutbud. Som ansvarig för kurserna uttalar sig lektor Flemming Frandsen, Danmarks Tekniska Universitet: Universitetens skilda kärnkunskapsområden säkrar en bredd och ett djup i kursutbudet. Den nordiska identiteten förstärks dessutom av att det på kurserna deltar doktorander från andra nordiska länder. Talterapins positiva effekter kan urskiljas i hjärnans aktivitet ten vid köldforskningslaboratorium vid Tekniska Högskolan) har för första gången kunnat visa att framgångsrik rehabilitering av benämningssvårigheter återspeglas även i patienternas hjärnfunktion. Tre kroniska afasipatienter med vaskulära skador i vänstra hjärnhalvan lärde sig att på nytt benämna vanliga objekt för vilka de efter insjuknande inte längre hade några ord. Hjärnans aktivitet mättes med den s.k. magnetoenkefalografi/meg-metoden under det att benämningen pågick både före och efter rehabiliteringen. MEG avslöjar hjärnbarkens aktivitetsmönster både i tid och rum. Av speciellt intresse var de förändringar i hjärnaktiviteten under benämningsfasen som Det är spännande att på detta sätt öka både sin ämneskunskap och sin kunskap om andra kulturer, fortsätter Frandsen. Utbildningen av doktorander vid baltiska universitet understöds genom ett speciellt program som lyder under forskarskolan. Doktorander från Baltikum och nordvästra Ryssland får på detta sätt tillgång till forskningsmiljöer av internationell toppklass, säger direktör Hjerpåsen. Forskarskolans styrelse består av professorerna Mikko Hupa, Åbo Akademi, Bo Leckner, Chalmers Tekniska Högskola, Johan Hustad, NTNU och Kim Dam- Johansen, Danmarks Tekniska Universitet. Styrelsen är ansvarig inför det Nordiska Energiforskningsprogrammet gällande helhetsplaneringen av forskarskolans aktiviteter och samordningen av de medverkande institutionernas internationellt orienterade forskning. kunde förknippas till rehabiliteringseffekter. Hos samtliga tre patienter kunde sådana förändringar i nedre delen av vänstra hjässloben konstateras. Dessa förändringar kunde registreras redan ca 0,3 0,6 sekunder efter presentationen av de objekt som patienterna hade tränats i att benämna. Det lokaliserade hjärnområdet verkar vara av central betydelse för hjärnans allmänna ordinlärningsförmåga. De erhållna resultaten visar att ordinlärningsmekanismen genom rehabilitering kan aktiveras även i en skadad hjärna genom rehabilitering. Rapporten publicerades i senaste numret av den ansedda vetenskapliga tidskriften Journal of Cognitive Neuroscience. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 Gränsöverskridande judaistik Nurmela prisbelönt för sin forskning om Frankl och judendomen. En teolog som för sin forskning i judaistik fått ett pris som egentligen är avsett för att främja forskning i psykoterapi, och speciellt då logoterapi det är en beskrivning av Risto Nurmela. Nurmela är docent i gammaltestamentlig exegetik vid Åbo Akademi och han har forskat i judendomens betydelse för Viktor E. Frankls tänkande. År 2001 gav Nurmela ut boken Die innere Freiheit: Das jüdische Element bei Viktor E. Frankl, och i fjol fick han ett pris för sin forskning av Viktor Frankl-fonden i staden Wien. Jag var lite fundersam då jag ansökte om priset eftersom jag inte är psykoterapeut, och priset i första hand är till för att främja forskning inom meningsorienterad humanistisk psykoterapi. Jag kände mig som en katt bland hermeliner, men generalsekreteraren för fonden uppmuntrade mig att ge mig i leken. Fonden värdesatte Nurmelas forskning och han fick det så kallade Förderung-priset på euro i höstas. I april höll han ett föredrag vid ett symposium vid universitetet i Wien tillsammans med två andra pristagare. Det var en stor ära och glädje för mig att få priset, speciellt som icke-psykolog och icke-filosof. Vad Nurmela ska använda prispengarna till har han inte bestämt ännu. Jag är tudelad som forskare då jag är både exeget och judaist. Jag känner att jag måste göra något med exegetik nu för att inte rosta som exeget, men det skulle kännas fel att använda de här pengarna till exegetik. Jag har funderat på att forska i Jung och judendomen, och det kan hända att det blir något av det. Nurmelas intresse för Viktor E. Frankl väcktes 1990 då han läste en recension av den svenska översättningen av Frankls första stora verk; Ärztliche Seelsorge (Psykiatern och själen). Nurmela läste originalet, och det gav mersmak och ledde till att han även läste Gud och det omedvetna. Några år senare fick han Risto Nurmela vid Frankls skrivbord i hans hem i Wien. en tvåårig forskartjänst vid Finlands Akademi, där han fick forska i vad han ville. Jag hade tidigare funderat på att forska i judaistik, speciellt modern judaistik, och bestämde mig för att behandla Frankl. Det har senare visat sig att en annan av pristagarna, Otto Zsok, som är docent i logoterapi, länge hade efterlyst forskning på området. Zsok sade att han i tio års tid har predikat om att någon borde undersöka Frankl och judendomen, men jag kände inte Zsok tidigare och fick höra om det först då han recenserade min bok. Nurmela har mötts av mycket förvånade forskarkolleger utomlands då han berättat om sin forskning. En kommentar jag fått av en exeget är att det är verkligt gränsöverskridande, och en annan exeget avbröt samtalet med mig. Viktor E. Frankl ( ) var doktor både i filosofi och i medicin och kirurgi, och det var han som utvecklade logoterapin. Frankls böcker handlar om psykoterapi och de är inte primärt religiösa, även om han gett ut en bok med namnet Gud och det omedvetna. Frankl var jude och han levde hela sitt liv i Wien, förutom då han under andra världskriget deporterades till koncentrationsläger. Frankl skrev alla sina böcker efter världskriget, och Nurmela säger att koncentrationslägren återkommer i allt det Frankl skriver. Frankl utvecklade egentligen logoterapin före kriget, men sade att hans teorier testades i koncentrationslägren. Den centrala idén i logoterapin är att människan för det mentala välbefinnandet behöver veta vad som är meningen med hennes liv. Frankl menade inte att man skulle hitta på en mening med livet, utan det handlade om att finna meningen. Här kommer den starka religiösa kopplingen in. För om varje människas liv har en bestämd mening vem har då bestämt meningen? Det var ingen tvekan om vem Frankl ansåg hade bestämt denna mening. Nurmela inledde sin forskning med att läsa alla Frankls böcker. Samtidigt läste han huvudämneskurserna i judaistik vid TF, där ämnet nyligen hade fått huvudämnesstatus. Nurmela var också tvungen att sätta sig in i psykoterapeutiska metoder, något som han själv säger kändes som ett vågspel av en som inte har utbildning på området. 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

9 Totalt hittade Nurmela 52 citat från Bibeln i Frankls texter, 46 av dem var från Gamla testamentet och de övriga från Nya testamentet. Dessa citat jämförde han sedan med den judiska heliga skriften Talmud, och kom fram till att utläggningarna i Frankls texter liknar dem i Talmud. Frankl var speciellt förtjust i psaltaren, och citaten är ofta därifrån. Då jag för fyra år sedan besökte Frankls hem, där änkan ännu bor, kunde också hon intyga att han var förtjust i psaltaren och att han hade köpt varje översättning till tyska som utkommit. Manuskriptet insytt i kavajfodret Frankl var också fascinerad av det som stod i Bibeln om hjärtat, och det här kan ha sin bakgrund i tiden i koncentrationsläger. Frankl hade skrivit färdigt manuskriptet till Ärztliche Seelsorge före tiden i koncentrationslägret, och sydde in det i kavajfodret. Men han blev av med det då han kom till Auschwitz och måste byta kläder. I stället fick han en sliten bonjour, och i fickan fanns ett blad från en judisk bönbok med Schema Israel, den judiska trosbekännelsen. Han sparade det under hela sin tid i koncentrationslägret, och det blev hans dyraste skatt. Hjärtat upprepades ofta i texten, och han läste den dag efter dag. De slutsatser Nurmela dragit är att Frankl helt klart var starkt förankrad i judisk tradition och att det här uppenbarligen fick följder för hur logoterapin utformades. Exempel på judisk påverkan hittas i det som Frankl skriver om samvetet. Han ser inte samvetet som en moralväktare, utan som något som uppmanar och förmanar att leva meningsfullt och ta vara på livets möjligheter. I det judiska tänkandet var samvetet marginellt och som jude var Frankl fri att lägga sin egen betydelse i begreppet, han hade inte en nedärvd förståelse för vad samvetet är. Det finns alltså en koppling mellan judendom och logoterapi. Trots detta finns det många böcker om logoterapi där man inte med ett ord nämner att Frankl var jude, till och med sådana böcker där man utgått från att han var kristen. En allmän uppfattning har också länge varit att Frankl konverterade till katolicism. Frankls änka sade angående min forskning att det här öppnade en ny horisont för henne, hon kunde nog ana judendomens betydelse för Frankl tidigare, men visste inte säkert. Hon har också tidigare i en biografi sagt att det kändes som att leva med en helig man. HEIDI BACKAS Frankls tankebyggnad var påverkad av judendomen, som i sin tur är starkt påverkad av gamla testamentet, säger exeget Risto Nurmela. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10

11 Engagerad studiesekreterare Årets Ralf Törngren-pris går till Monica Nerdrum vid HF. Samspel, information, systematik och olikhet det är ord som Monica Nerdrum upprepade gånger återkommer till då hon beskriver sitt jobb som studiesekreterare vid humanistiska fakulteten. Ett jobb som hon nyligen fått belöning för årets Ralf Törngren-pris går till Nerdrum för hennes arbete för att förbättra studiesystemet vid HF. I prismotiveringen nämns bland annat att den nyligen genomförda utvärderingen av magistersutbildningen ger belägg för att studiesekreteraren framom alla andra är orsaken till de goda resultaten vid HF. Nerdrum vill ändå inte ensam ta åt sig äran: Man ska göra saker tillsammans för att få till stånd något, det är samspel som gäller. Fakultetens sammanhållning har gjort att vi lyckats åstadkomma det vi gjort. Nerdrum har själv fått sin examen i nordisk etnologi vid ÅA. Efter att i flera år ha jobbat som kultursekreterare började hon 1988 som studiesekreterare vid HF. Där har hon jobbat sedan dess, förutom under sex år på 1990-talet då hon var assistent i nordisk etnologi och samtidigt doktorerade om skärgårdskvinnor. I början gällde studiesekreterartjänsten både HF och TF, men sedan 1998 enbart HF. Det var hösten 1998 som jobbet med att förbättra situationen vid HF körde i gång då fick jag tid att planera och fundera. HF hade dåliga resultat och vi bestämde att vi ska visa att HF visst kan utexaminera studerande. Täcker hela studietiden Först gjordes en grundlig analys av läget, där man inom fakulteten funderade på vilka svårigheter man hade, hur man tog hand om studerande och när studerande avbröt sina studier. Resultatet Jag vill hänga med i det som händer och lära mig nya saker, säger studiesekreterare Monica Nerdrum. blev att man byggde upp ett system där man följer med studerande under hela studietiden. Då gulnäbbarna inleder sina studier besöker Nerdrum grupperna i alla ämnen och informerar dem om studiegången. Under det andra studieåret tar Arbetsforum kontakt med alla studerande och bjuder in dem till karriärplaneringssamtal. Nytt för i år är att man bjudit in alla tredjeåringar till HF:s kansli för att bland annat diskutera svåra val som kan ha uppstått i studierna. Under det fjärde eller femte studieåret besöker Nerdrum igen studerande i de olika ämnena i samband med graduseminarier. Då informerar hon studerande dels om det tekniska och administrativa i graduskrivandet, dels om hur man skall göra för att få ut sitt betyg. Det här betyder att vi från fakultetskansliets sida följer de studerande under hela studietiden. Det är ett långsiktigt jobb, och det bör vara systematiskt. En del säger att man inte skall dadda för mycket med studerande, men det här är nog inte fråga om det. Det handlar om att vi ger information. Studerandes synvinkel Centralt i systemet är också att man utgår från studerandenas synvinkel. Vi måste komma ihåg att det också är viktigt för personerna själva att de avlägger sin examen, det är inte endast viktigt för universitetet. Därför har vi en skyldighet ur studerandes synvinkel att se till att de har möjligheter att bli färdiga. Monica Nerdrum framhåller vikten av att det finns skillnader både mellan ämnena inom en fakultet och mellan de olika fakulteterna vid akademin. Studerandena är mera olika nu än för några generationer sedan, till exempel då det gäller ålder eller geografisk, social och etnisk bakgrund. Det är viktigt att komma ihåg de här olikheterna i planeringen. HF ska inte vara någon homogen fakultet. Nyfikenhet och lust att lära Systemet med att följa med studerandena under hela studietiden har visat sig fungera bra vid HF, men Nerdrum säger att metoden inte nödvändigtvis passar andra fakulteter lika bra. Jag utgår från vår fakultet och försöker se till att vi klarar oss. En flaskhals vid HF har varit skrivandet av avhandlingen. Inom fakulteten ger man nu rekommendationer om till exempel hur mycket handledning en studerande kan vänta sig att få. I höst startar också två nya graduresor, som ger stöd åt graduskribenter som ett komplement till den normala handledningen. En inspirationskälla för Monica Nerdrum har alltid varit hennes nyfikenhet och lust att lära sig nya saker. Efter att hon doktorerade har Nerdrum studerat både virtualisering och pedagogik, dels för att hänga med i utvecklingen, dels för att hon anser att även en administratör bör känna till hur inlärningen sker hos studerande. Jag vill hänga med i det som händer och lära mig nya saker. Jag vill gärna studera något nytt varje höst. Vad det blir nästa höst är ännu oklart, men något skall det nog bli. HEIDI BACKAS Ralf Törngren-priset på euro delas ut åt en person som gjort en väsentlig insats för utvecklandet av Åbo Akademi eller Åbo Akademis Studentkår. FM Ralf Törngren ( ) var en aktiv politiker både på riksnivå som social-, finans-, utrikes- och statsminister och i stadsfullmäktige och stadsstyrelsen i Åbo. Törngren kan anses vara den som lade grunden för dagens statliga Åbo Akademi genom att vara den genomdrivande kraften bakom det första regelbundna statsstödet åt ÅA. År 1958 promoverades Törngren till hedersdoktor vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12 AKTUELL FORSKNING Cancer expresståg till mognad Diagnosen förändrar hela livet, visar Maria Armans forskning. I Sverige kunde jag inte ha skrivit en doktorsavhandling av det här slaget, säger Maria Arman, som är fascinerad av forskningen i vårdvetenskap som bedrivs vid ÅA. Det här blir ju ett helt nytt sätt att leva och att tänka. Så beskriver en kvinna sin reaktion på beskedet att hon hade fått bröstcancer. Reaktionen är typisk för människor som drabbats av en potentiellt dödlig sjukdom; de ser livet i ett helt nytt ljus, vill ta tag i saker som de inte varit nöjda med och vill åstadkomma förändring. Maria Arman från Stockholm har för sin doktorsavhandling i vårdvetenskap intervjuat 77 kvinnor i Sverige och Finland om deras upplevelse av att leva med bröstcancer. Hon har funnit att cancer är ett ord med en enorm laddning och att sjukdomen väcker en mängd frågor av existentiell karaktär hos den drabbade och omgivningen. Trots att sjukdomen i dag många gånger går att bota är ordet cancer fortfarande synonymt med en långsam och plågsam död. Typiskt vid cancersjukdomar är att den drabbade börjar värdera saker på ett nytt sätt. Man vill förändra sitt liv, leva på ett nytt sätt. Kanske byta jobb, boningsort eller partner. Det materiella blir mindre viktigt medan relationer ökar i betydelse. Att insjukna i cancer är för många ett expresståg till mognad. Patienten blir medveten om att livet är kort och börjar värdera saker på ett nytt sätt, säger Maria Arman. En av dem jag intervjuat begärde skilsmässa efter att hon fått diagnosen cancer. Livet är för kort för kompromisser var hennes förklaring. Hon hade varit missnöjd med sitt förhållande och cancern var den utlösande faktorn som fick henne att ta tag i situationen och göra något för att förändra sitt liv, säger Arman. Trots att beskedet om cancer ofta skapar en svår ångest hos den drabbade kan sjukdomen paradoxalt nog också upplevas som en välsignelse. Den kan vara startskottet för att personen tar itu med sig själv och tar ett större ansvar för sitt liv, ändra på sådant som patienten kanske länge velat göra men bara inte kommit sig för. Den som blir frisk från sin cancer ser det som en stor nåd att ha överlevt, men fortsätter att gå i en livslång ovisshet, eftersom cancern kan komma tillbaka, säger Arman. Hos den som får diagnosen cancer väcks ofta frågor kring skuld och ansvar. Varför drabbar detta mig? är en fråga patienten ställer sig, och kommer själv med psykosociala förklaringar: sjukdomen beror på 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

13 stress eller på att man är olycklig, att man har ställt upp för mycket för andra människor och inte kunnat säga nej. Patientens egen uppfattning om orsaken till sin sjukdom stämmer dåligt överens med de förklaringar som den medicinska vetenskapen ger, säger Maria Arman. Denna brist på kommunikation mellan medicinen och patientens upplevelser kan ofta vara påfrestande för patienten. Vården kan inte hantera den existentiella ångest som drabbar den som får diagnosen cancer, vilket ytterligare ökar patientens lidande. Många av de bröstcancerpatienter Maria Arman har intervjuat har varit besvikna över att de inte har fått det stöd de hade behövt för att klara av den existentiella ångest cancerdiagnosen orsakat hos dem. Det är möjligt att vården har någon form av beredskap för att ta hand om den existentiella ångesten, men de drabbade har inte upplevt det så, säger Arman, och betonar att hennes forskning är väldigt patientnära. Hon har försökt anta patientens perspektiv och se problemen ur hennes synvinkel. Vad gäller relationsplanet har Maria Arman funnit att en cancerdiagnos kan innebära två saker: antingen fördjupas kontakten med partnern eller så försämras förhållandet och kan leda till skilsmässa. I de fall när patienten kan dela sitt lidande med partnern tenderar förhållandet att fördjupas. Men om patienten inte kan dela sitt lidande med sin partner blir lidandet ännu svårare för patienten. Ofta är den cancersjuka kvinnan mycket hänsynsfull och rädd för att vara en börda för sin partner eller andra i sin omgivning. Jag såg att hon skulle tåla mig säger en av de intervjuade kvinnorna om hur hon märkte att hon kunde tala om sin sjukdom med en av sina väninnor. En annan av kvinnorna i Armans undersökning beskriver sjukdomen som en vattendelare som visade vem som var hennes verkliga vänner. Sjukdomen hade lett till att en del personer i hennes närhet hade försvunnit. Cancer är ett så laddat ord. Det skrämmer folk. De vet inte vad de ska säga och hur de ska bete sig, hur de ska hantera situationen att ha en cancersjuk människa i sin närhet, så de väljer att hålla sig undan. Men cancern kan också på motsatt sätt leda till att relationer med andra människor fördjupas eller att helt nya relationer uppstår. Arman har inte funnit att graden av sjukdom skulle inverka på hur patienten upplever sin situation. Det fanns de vars prognos var god som ändå led av svår existentiell ångest, samtidigt som kvinnor med långt framskriden cancer kunde förtränga sin ångest och bara såg cancern som vilken fysisk åkomma som helst. Men den sistnämnda gruppen var ganska liten. Maria Arman säger sig vara mycket fascinerad av den forskning som bedrivs under ledning av professor Katie Eriksson vid vårdvetenskapliga institutionen i Vasa. I Sverige kunde jag inte ha skrivit en avhandling av det här slaget, säger hon. Orsaken är att vårdvetenskapen i Sverige är knuten till medicinska fakulteter och sorterar under ett medicinskt paradigm, medan vårdvetenskapen vid Åbo Akademi är humanistisk vetenskap men med inslag av medicin. Arman lägger fram sin avhandling för granskning den 16 maj klockan 14 i Runebergssalen, Vasa Övningsskolas gymnasium. PATRIK HARALD Åbolands Kammarkör på skiva Åbolands Kammarkör ger efter 15 års verksamhet i år ut sin första CD-skiva. Skivan är en uppföljning av samarbetsprojektet med jazz- och vissångerskan Monica Andersdotter och gitarristen/låtskrivaren Anders Skogh båda kända musiker i Sverige. Samarbetet inleddes hösten 2000 och resulterade i tre Är det bara drömmar? -konserter i Pargas, Åbo och Stockholm. Skivan spelades in oktober i Åbo i Katedralskolans festsal under ljudtekniker Martin Kantolas samt Björn och Anders Höglunds ledning. Dirigent för kören var Niklas Nyqvist. Låtarna på skivan, liksom också flera av texterna, är Monicas och Anders egna. Anders har också skrivit nya arrangemang enkom för projektet. Resultatet är en skiva bestående av moderna jazzinfluerade visor för solist, kör och gitarr. Läs mer om projektet på Åbolands Kammarkörs webbplats: Vid Akademin kan skivan köpas av Lena Marander-Eklund, e-post: Priset på CD-skivan är 15 euro. Per Brahe-bal på Kåren Obs! Nytt datum! Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. inbjuder Åbo Akademis gynnare och vänner till Per Brahe-bal i Kårens nyrenoverade festsal lördagen den 31 januari I anslutning till balen delas föreningens stipendium ut till en ung lovande forskare. Per Brahe och hans djäknar närvarar vid festen. En trerätters festmiddag med tillhörande drycker avnjutes. Programmet går i sångens, musikens och dansens tecken. Klädsel: frack eller mörk kostym, akademiska utmärkelsetecken. Hotellrum har reserverats för utsocknes deltagare. Antalet platser är begränsat, varför intresse med fördel kan anmälas redan nu till Ingela Ollas, tfn (02) , e-post eller via webben på adressen OBS! Deltagande förutsätter ej medlemskap i föreningen. Välkommen! MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13

14 SEMINARIUM Ekonomer träffas i Åbo Ny typ av samarbete mellan ÅA, Merkur och PWC. Ekonomutbildningen vid Åbo Akademi intensifierar sitt samarbete med ekonomföreningen Merkur och Pricewaterhouse- Coopers (PWC), som är det största revisionssamfundet i Finland. Tillsammans ordnar dessa tre parter den 15 maj ett seminarium om ägarstyrning (corporate governance), finansiell rapportering och IAS Seminariet sponsras av PWC och är början på en ny typ av samarbete. Vi har alla ett gemensamt intresse av att alumni från ÅA håller kontakt och bildar ett nätverk, säger Merkurs ordförande Dan Björklöf. Seminariet inleds med en presentation av IAS 2005-förordningen och vad den innebär för både företag och redovisare. Föredragshållare är dr Hans Robert Schwencke, som nyligen har disputerat i europeisk redovisning vid Handelshögskolan BI i Norge. Efter honom berättar CFO Filip Frankenhaeuser från Dynea Oy mera om hurdana krav kapitalmarknaden ställer på den finansiella rapporteringen i och med den nya förordningen. Internationell standard IAS är en förkortning av International Accouting Standard, och IAS 2005 är en samling redovisningsprinciper som EU:s ministerråd har beslutit att skall användas år 2005 av alla koncerner som är börsnoterade i Europa. I dagens läge, med många multinationella företag och stora penningsummor som rör sig globalt, behövs en internationell redovisningsstandard, men en allmänt accepterad sådan finns inte. USA har till exempel krävt sin egen US GAAP (=Generally Accepted Accounting Principles), av alla företag som listas på börsen i New York, och Finland och alla andra europeiska länder har också haft egna principer. Kompetensmässigt har det därmed varit väldigt komplicerat för revisorer att lära sig hur man jobbar i olika länder. Bristen på ett enhetligt system har också varit en friktionsfaktor vid företagsköp och andra transaktioner mellan länder, och situationen kan i vissa fall ha inverkat negativt på börskurserna. När den internationella standarden kommer kan det leda till att aktiepriserna stiger till exempel i det 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI perifera Finland, där de i detta nu kan anses ligga under substansvärdet. Skandalerna på sätt och vis bra IAS 2005 tas i bruk i Europa, men då en global standard så småningom växer fram på grund av det stora behovet så tror Johan Kronberg, partner i PWC i Åbo, att den kommer att bygga främst på IAS, som är mera principbaserat än det mycket detaljerade US GAAP. IAS kom redan i början av 1990-talet, men då ville speciellt amerikanerna inte använda den. Nu då det under en längre tid ständigt har avslöjats nya redovisningsskandaler i USA har US GAAP inte kvar sin trovärdighet det har visat sig vara för detaljerat och omöjligt att hålla reda på. Till exempel i den stora Enronskandalen kom det fram att företaget hade enorma skulder som aldrig redovisats. Revisorerna hade gjort rätt enligt vissa regler i US GAAP, men inte enligt bondförnuftet, säger Kronberg. Men Enronskandalen var på sätt och vis bra, för den visade hur viktig bokföring är, trots att den är det osexigaste som finns. Redovisning bygger i sista hand på ärliga människor. Kriminell verksamhet kommer inte alltid fram på kort sikt, men på lång sikt lyckas det inte. Det kan ta lång tid om det är en komplott, som till exempel i en aktuell amerikansk skandal där det kom fram att hela ledningsgruppen var korrupt, men det kommer fram. Övergången till IAS 2005 sätter hård tidspress på företag och revisorer, eftersom de blir tvungna att anpassa sig till IAS 2005 redan i slutet av detta år. I praktiken måste standarden nämligen användas redan under år 2004 för att se till att det finns pålitliga jämförelseuppgifter när den senare tas i bruk officiellt. Nya vindar inom ägarstyrningen Också inom ägarstyrning blåser nya vindar. Numera blir det allt vanligare att bolag har s.k. styrelseproffs, som är helt fokuserade på styrelsejobb. Detta har redan förekommit en tid till exempel i Sverige, men i Finland var det ovanligt ännu för fem år sedan. Jag tror att styrelseledamöter nu på ett helt annat sett vet vad som krävs av dem och vilket deras ansvar är. Det håller på att

15 ske en brytning. Belöningssystemen och pensionsavtalen har också gjort att styrelsernas jobb har blivit mera synligt, säger Lars Hassel, professor i redovisning och föreståndare för företagsekonomiska institutionen vid Åbo Akademi. Minister Christoffer Taxell, som har mycket erfarenhet av styrelsearbete, föreläser om ägarstyrning och finansiell rapportering. Seminariet avrundas med en paneldiskussion, som leds av Taxell. I diskussionen deltar förutom ovan nämnda Schwencke, Frankenhaeuser, Hassel och Kronberg också Kim Nordell, direktör på Nordkalk Abp och Rabbe Wikström, ekonomidirektör på Felix Abba Oy Ab. De två sistnämnda bidrar med en annan infallsvinkel eftersom de representerar stora lokala företag. Efter paneldiskussionen bjuds det på buffé och det ges också möjlighet att gå på guidad rundtur i museet Forum Marinum, där seminariet ordnas. Merkur får medlemstillskott Ekonomföreningen Merkur har drygt 600 medlemmar och riktar sig främst till ekonomer utexaminerade från Åbo Akademi. Föreningen kommer inom den närmaste tiden att få ett betydligt medlemstillskott, då en motsvarande förening på Åland läggs ner och blir en lokalavdelning av Merkur. De flesta av de åländska ekonomerna är också utexaminerade från ÅA. Vår uppgift är att befrämja den ekonomiska verksamheten i Åboland och säkerställa våra medlemmars intressen, till exempel genom att ordna seminarier. Vi vill engagera affärslivet och Åbo Akademi tillsammans, säger Merkurs ordförande Dan Björklöf. Seminariet är ett exempel på våra mer seriösa aktiviteter, men vi ordnar också till exempel en resa, inklusive provsmakning, till ett spritbränneri på Åland. MICHAEL KARLSSON Organisationskommittén bakom seminariet Corporate Governance och finansiell rapportering IAS 2005 består av Lars Hassel, Johan Kronberg, Maria Merne, Päivi Savilahti-Bäckman och Dan Björklöf. De är alla utexaminerade från den företagsekonomiska institutionen vid Åbo Akademi. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 Granskar människorätten Flera kulturkrockar då FN:s kommission höll möte i Genève. Erik af Hällström vid Finlands plats i Människorättskommissionens plenumsal. Människorättskommissionens viktigaste uppgift är att vara ett globalt samvete, att enligt vissa objektiva kriterier granska brott mot mänskliga rättigheter där de förekommer. Kommissionen skall inte bara kritisera utan även försöka förbättra situationen, säger Anneli Vuorinen, ministerråd vid Finlands ständiga representation vid FN och andra internationella organisationer i Genève. Årligen samlas över delegater från stater och medborgarorganisationer, journalister och akademiker vid FN:s europeiska säte i Genève för att i sex veckors tid debattera mänskliga rättigheter och brott emot dem och för att skapa och utveckla standarder. Man försöker identifiera staters och FN:s roll och ansvar i arbetet med att främja och skydda mänskliga rättigheter. Under årets session, som avslutades i slutet av april, förhandlade man fram och godkände 86 tematiska och landsspecifika resolutioner. Till människorättskommissionens uppgifter hör också att tillsätta specialrapportörer och skapa andra specialmekanismer för implementering och övervakning av människorättsnormerna. Människorättskommissionen består av 53 medlemsstater. Finland är för tillfället inte medlem i människorättskommissionen och deltar således som observatör. Observatörsstatusen begränsar vår roll, därför är det viktigt att ha vissa prioriteter, säger Erik af Hällström, utrikessekreterare vid Finlands representation i Genève. Vi kan påverka genom EU, genom att vara aktiva i förhandlingsprocessen och genom att t.ex. hålla nationella tal. Vi kan ha inflytande genom att vara trovärdiga, kunniga och konsekventa i vårt handlande och att ha resurser att vara på plats där det behövs, säger af Hällström. Det är inte alltid det allra lättaste för en liten delegation som Finlands, eftersom så många möten, förhandlingar, och informationsmöten pågår samtidigt och tider och platser ändrar hela tiden. Finland prioriterar kvinnors och barns rättigheter och frågor rörande minoriteter och ursprungsbefolkningar. Finland stöder även många resolutioner inom de sociala, ekonomiska och kulturella rättigheterna. Finland är en mycket aktiv stöttepelare för att allt ska gå rätt till och tillämpar så objektiva regler som möjligt. Lyckligtvis spelar Finland väldigt lite med i det politiska spelet och för en rakryggad politik, säger Anneli Vuorinen. Hon säger att den enhälliga hållningen inom EU är viktig för Finland och på sätt och vis kanske späder ut budskapet och prioriteringarna. Vuorinen anser i alla fall att Finlands röst knappast skulle höras lika bra om vi var helt ensamma och att synpunkter kommer bättre fram genom EU. En av EU:s största utmaningar under sessionen är att förhandla fram en del av de traditionella resolutionerna om specifika länders människorättssituation. Dessa resolutioner är kontroversiella och många länder motsätter sig dem av princip för att de anser att de är selektiva och inte det rätta sättet att tampas med problemen. Det är beklagligt att resolutionerna om landssituationerna uppfattas av länderna 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

17 själva som en attack mot landet, säger af Hällström. Han hävdar att det finns ett visst värde i selektiviteten, då man har chans att välja ut vissa länder där människorättssituationen är särskilt alarmerande. EU:s resolutioner om människorättssituationen i Zimbabwe, Sudan och Tjetjenien röstades ner under årets session. Många anser att kommissionen inte lyckas leva upp till sitt ansvar, då man inte genom resolutioner fördömer de brott mot mänskliga rättigheter som förekommer i dessa länder. Andra parter, bland dem många afrikanska och arabiska länder, ser det som en vinst att resolutionerna inte antas. Omröstningen om Sudan-resolutionen följdes av applåder och gratulationer till Sudans delegation för ett lyckat resultat. Känslig situation i Irak Särskilt känslig och svår var givetvis resolutionen om människorättssituationen i Irak. I början av sessionen röstades ett förslag ner om att hålla en special sitting om mänskliga rättigheter och den humanitära situationen i Irak som konsekvens av kriget. De som röstade emot var av den åsikten att det inte är kommissionens roll att behandla den frågan utan säkerhetsrådets. Irakkrisen dominerade inte kommissionens agenda och diskussion som man hade befarat. Den traditionella resolutionen om människorättssituationen i Irak var mycket svår att förhandla fram. I den laglösa situation som råder i Irak är det svårt att klargöra vem som bär ansvaret för människorättssituationen. Den slutgiltiga texten uppmanar specialrapportören att undersöka Irakregimens människorättsbrott och uppmanar det internationella samfundet att bistå landet i demokratiseringsprocessen och i arbetet med att skydda mänskliga rättigheter. De svåra ämnena är frågor där kulturella värderingar, religion och samhällssystem har betydelse, säger Vuorinen. Hon säger att kritik av människorättsbrott kan gå in på områden som är heliga för vissa parter. Hon säger att krav på att länder ändrar på sitt samhällssystem som de haft i årtusenden kan leda till att deras reaktion slår över. De anser att man kritiserar deras samhällssystem. Bevarandet av den egna kulturen har ett större värde än respekt för mänskliga rättigheter. Vissa länder lägger inte så stor vikt vid det individuella, individen har inte lika stort värde som i våra länder. Värdesystemen clashar, säger Vuorinen. Under slutet av årets session kunde man se ett tydligt exempel på en verklig storkrock mellan olika värdesystem. Brasilien föreslog för första gången en resolution som handlade om diskriminering p.g.a. sexuell läggning. Resolutionsförslaget gav upphov till en väldig reaktion bland främst de islamistiska staterna, som vägrar godkänna begreppet och att det överhuvudtaget finns personer med en annan sexuell läggning, i alla varje fall inte i deras länder. Genom alla tänkbara procedurala trick förlängde och försvårade vissa länder processen. De bojkottade förhandlingarna och bordlade fem olika ändringsförslag. Då resolutionen skulle behandlas tog de till alla medel för att förskjuta och fördröja behandlingen av resolutionen. Tiden räckte inte till och ärendet förpassades till nästa års session genom omröstning. Erik af Hällström är utexaminerad från Åbo Akademi där han studerat statskunskap och folkrätt. Han var enligt egen utsago en av de första eleverna vid Institutet för mänskliga rättigheter. Han säger att studierna vid Akademin har lagt grunden till hans tänkande. Men jag hade inte en tanke på att hamna här under studietiden, säger han. Kontakten till akademin bevarar han fortfarande. Jag läser Institutets forskningsrapporter och håller regelbunden kontakt till professorer och personal vid Institutet, berättar han. Han har även deltagit i fortbildningstillfällen vid Institutet. Som exempel på den konkreta nyttan han har av Institutets verksamhet säger af Hällström att han använde sig av Timo Makkonens forskningsrapport om diskriminering då han skrev utkastet till Finlands nationella tal om minoriteter för årets session. Utbildningen vid akademin ger en bra bas för att jobba med internationella frågor, men af Hällström påpekar att man förutom teoretisk kunskap måste ha ett intresse att följa med samhället, skapa goda kontakter och vara nyfiken på livet. ÅSA WALLENDAHL Åsa Wallendahl deltog som medlem i Finlands delegation under en månad då FN:s kommission för mänskliga rättigheter höll sitt årliga möte i Genève 17 mars 25 april. Hon är ÅA-studerande och skriver för tillfället sin pro gradu-avhandling i folkrätt. FN:s kommission för mänskliga rättigheter höll sitt årliga möte i Genève under sex veckor i mars och april. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 17

18 VECKANS SKRIBENT Ann-Sofi Bäckström är styrelseordförande för studentkårsavdelningen i Vasa. Hjälp måste jag bli vuxen? DET ÄR VÄL ALLTID SÅ ATT den referensgrupp man räknar sig till är den som behandlas sämst av alla andra? Ett barn upplever alla gamla, ett diffust begrepp mellan år, som totalt oförstående. En tonåring kan inte förstå varför de vuxna över huvud taget blandar sig i vad de gör och varför de alltid tar de yngre barnens parti. Pensionärerna tycker att de behandlas absolut sämst av samhället. De arbetslösa ser sig som de sämst lottade. De stabiliserade, balanserade vuxna arbetstagarna vill inte se sig som vuxna, utan talar om ett vuxet ansvar som borde finnas hos... Ja? Någon... Och undrar varför de, som jobbar och gör sitt för samhället, skall betala alla andras leverne. Och vi studerande sedan. Oss är det ju allra mest synd om. Vi bara festar och förlänger våra studier i det oändliga, kostar samhället och ger ingenting tillbaka, därtill har vi mage att kräva fria akademiska studier och mera pengar. Själv är jag sinnebilden för den ansvarslösa, ambivalenta unga studerande, som bara kostat samhället pengar och inte ser ut att öka antalet studieveckor på sture i alla fall inte nämnvärt. Att jag täcks! FÖR SJU ÅR SEDAN var jag en fräsch, vacker (?) nybakad student som med öppna sinnen steg in den magiska studievärlden, utan att ha en aning om vilken djungel jag var på väg in i. Jag hade visioner om att bli läkare och koncentrerade mig i två år på att klara av inträdesproven. Något gick snett och därmed lade jag grunden för att bli samhällelig paria jag kom inte in. Jämsides var jag inskriven vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors Universitet. Allt som allt kämpade jag på med kemi och fysik i fyra år, men sedan svek jag åter igen samhället. Jag vantrivdes, hatade mina studier och gjorde den omogna insikten att jag var inne på helt fel yrkesbana. Därtill hade jag också det förkastliga modet att faktiskt bege mig in på en alldeles ny väg. Jag hoppade av och blev antagen till speciallärarutbildningen. Jag, som hade tagit studenten för fyra år sedan, hade mage att stjäla en plats från en förväntansfull, ivrig lättmanipulerad (?...) nybliven student. Med fyra års erfarenhet av annat, hade jag till min skam utvecklat en förmåga att ställa krav och ifrågasätta. För att göra allting ännu värre hade jag också gjort mig av med all min ungdomliga charmfulla tro på att det viktigaste med att studera är att snabbt bli färdig. I två års tid är jag en mönsterstuderande, i alla fall nästan, studieveckorna rullar in, men en del arbeten blir lidande eftersom jag har den osmakliga egenskapen att vara en social varelse och därmed väljer att gå med i ett par styrelser, samt att vara tutor. Att studera är blodigt allvar och ve den som vid sidan om utvecklar andra kompetensområden, för att inte tala om att man väljer att också ha roligt. NU ÄR JAG INNE PÅ MITT TREDJE ÅR inom enheten för specialpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa och åter igen vänder jag samhället ryggen. Jag engagerar mig inom högskolepolitiken. Jag har via mina två tidigare år fått förtroende nog av övriga studerande för att ha blivit vald till styrelseordförande för studentkårsavdelningen i Vasa, vidare har jag blivit invald som studentrepresentant både i 18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

19 Kanske är det så att vi som väljer att ta längre tid på oss att studera gör det just för att vi ser ett ansvar i att bli vuxen. Kanske detta ansvartagande gör att vi samtidigt är rädda för att bli det. Kanske är det den egentliga grundorsaken till att vi engagerar oss inom kårkulturen. vårt eget fakultetsråd och i styrelsen för Åbo Akademi. Mitt svek blir fulländat av att jag tar mina förtroendeuppdrag på allvar och låter ordförandearbetet gå före mina studier, särskilt som ingen av mina förtroendeposter ger lön, så att jag är tvungen att hela tiden jämsides lyfta studiestöd för att kunna leva. I det här skedet måste jag komma med ett genant erkännande: förutom alla mina andra brister sviktar också mitt intellekt. Jag vet att mitt val att studera länge kostar samhället oersättligt mycket, ändå får jag det inte att sammanfalla med några enkla fakta: Jag har rätt att lyfta 55 månader studiestöd och för att få studiestöd måste jag avlägga 2,5 studieveckor per studiestödsmånad. Jag har nu studerat i sju år och lyft 36 stödmånader. MINA STUDIEPRESTATIONER KAN ANSES förkastliga, men eftersom jag har fått dessa 36 stödmånader och ingen varning från studiestödscentralen om för få avklarade studieveckor kommit mig till handa (och om jag räknat mina studieveckor rätt), så har jag presterat tillräckligt för att åtminstone uppfylla minimikraven. Går allt så som jag har planerat, så avlägger jag min examen om ganska exakt två år, detta betyder 18 studiestödsmånader till. Mitt slutkonto blir alltså 54 stödmånader. Jag behöver knappast redogöra närmare för det matematiska slutresultatet. Jag har aldrig personligen blivit ställd till svars för min samhälleligt förkastliga studieväg, men media och insändare från andra referensgrupper visar tydligt att det är oriktigt att studera länge. Jag förstår inte varför det är så fel. VI SKALL JÄMSIDES MED STUDIERNA utvecklas till stabiliserade, balanserade vuxna, en referensgrupp jag aldrig hört någon räkna sig till. Vem är dessa vuxna? Kanske är det så att vi som väljer att ta längre tid på oss att studera gör det just för att vi ser ett ansvar i att bli vuxen. Kanske detta ansvartagande gör att vi samtidigt är rädda för att bli det. Kanske är det den egentliga grundorsaken till att vi engagerar oss inom kårkulturen. Jag påstår inte att jag skulle vara allvetande nog för att kunna peka på orsaken till varför det finns studerande som förutom studierna också satsar på studielivet. Kanske beror det på framtidsrädsla, en vilja att utveckla sig socialt, eller bara på ett större behov av att ha roligt. Oberoende av orsakerna så undrar jag då: Blir vi sämre vuxna individer bara för att vi tar tid på oss att utveckla denna vuxenhet? Jag har gjort många val under min studietid och med en ung människas hela förmåga att vara säker på att vara den enda som har rätt anser jag att min förlängda studietid inte är något annat än en resurs. Tillsammans med alla mina medsystrar och -bröder, alla de som också har valt att ha ett rikt liv vid sidan av studierna, hävdar jag att vi inte är en last för universiteten utan en rikedom. ANN-SOFI BÄCKSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 DISPUTATIONER VÅRDVETENSKAP FM Maria Arman disputerar i vårdvetenskap fredagen den 16 maj på avhandlingen Lidande och existens i patientens värld. Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Disputationen äger rum i auditoriet i Vasa övningsskolas gymnasium klockan Som opponent fungerar docent Carol Tishelman, Karolinska institutet. Kustos är professor Katie Eriksson. Så här sammanfattar Maria Arman själv sin avhandling: Allvarliga sjukdomar, sådana som även kan utgöra hot mot livet självt, ställer ofta människan ansikte mot ansikte med upplevelser av lidande. Genom att en människa lider så väcks också hennes frågor om sin egen existens och livets mening. Det finns inom vårdforskningen studier inom områdena lidande, förändringar och existentiella frågor medan sammanhangen mellan dessa begrepp och förhållandet till vården uppvisar både luckor som inkonsekvenser. Denna forskning syftar till att genom en utvidgad förståelse för patientens värld med betoning på de inre skeendena, såsom mänskligt lidande, förändring och upplevelser av existens, ge bidrag till en vårdande vård. Kliniskt är avsikten att göra patienters livssituation, lidande och vårdlidande, synligt utifrån existentiella och etiska aspekter. Det teoretiska perspektivet är vårdvetenskapligt och förutsätter en syn på människan som enheten kropp, själ och ande. Den metodologiska ansatsen är hermeneutisk (tolkande) med olika kvalitativa analysmetoder såsom kvalitativ innehållsanalys, fenomenologi och existentiell hermeneutik. Arbetet, är en sammanläggningsavhandling (bestående av fem vetenskapliga artiklar) och har sin utgångspunkt i två forskningsprojekt där data insamlats genom intervjuer med kvinnor med bröstcancer i olika stadier. I det första forskningsprojektet ingår 60 kvinnor med bröstcancer, i det andra projektet 17 kvinnor där 16 hade en närstående som ingick i studien. Forskningen visar att kvinnor med bröstcancer ofta upplever att de förändrar sitt livsperspektiv. Studiet fortsätter i en tolkning av det upplevda lidandet samt av vårdlidande. Att lidandet vid cancer kan tolkas som ett kraftfält och att förändringar kan verka för att lindra lidande är resultat från de olika delstudierna. En delstudie fokuserar på och bidrar till ett avtäckande av vårdlidandet utifrån vårdetiskt och existentiellt perspektiv. Avhandlingens syntes fångar upp de lidande patienternas upplevelser av förluster och existentiellt sökande. Vid sjukdom ses hela människan vara drabbad vilket inbegriper såväl kroppsliga, själsliga som andliga dimensioner. Genom att döden blir närvarande som realitet uppfattas att patienterna för sin kamp för bekräftelse och mening i lidandet genom förändring och förnyelse i liv och livsperspektiv. Den djupaste utmaningen för människan som lider tolkas slutligen som existentiell och ontologisk; att uppnå försoning med liv och död genom upplevelser av mening, transcendens och andlighet. Patienternas upplevda lidande kan lindras såväl som förstärkas i vårdmiljön och är bland annat avhängigt av en vårdande kultur och kvaliteter i de vårdande mötena. Vårdande möten kan verka som vittnesmål om godhet och livsmening och därigenom lindra lidande. Vården själv kan även orsaka patienterna lidande i ett komplext skeende format genom såväl tillit som besvikelse. Diskuterat i ljuset av etik förstås att patienternas lidande samt deras kamp med existentiella och andliga frågor inte kan lyftas ut ur vårdandet utan bör införlivas naturligt i varje vårdande handling. ORGANISK KEMI FM Jukka Mäki disputerar i organisk kemi fredagen den 23 maj på avhandlingen Etheno and chloropropenal nucleoside adducts of mucochloric acid. Disputationen äger rum i auditorium Ringbom i Axelia II kl. 12. Opponent är professor Angel Messeguer, IIQAB-CSIC, Barcelona. Som kustos fungerar professor Jorma Mattinen. Så här sammanfattar Jukka Mäki sin avhandling: Klorerade hydroxifuranoner är biprodukter som bildas vid desinficering av dricksvatten med klor. Furanonerna bildas då klor reagerar med humusämnen lösta i vattnet. Klorerade hydroxifuranoner har visat sig vara mutagena i fle- 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29 1 Observera att ansökan med bilagor endast ska skickas elektroniskt till konkurrensverket@kkv.se Datum Ansökan om forskningsmedel 215-1-29 1 Sökande (huvudansvarig för projektet) 2 Anslagsförvaltare Namn

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017 Psykologi Institutionen för beteendevetenskaper Beteendevetenskapliga fakulteten

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige Call for Abstracts NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik 9-11 april 2008 Borås, Sverige En årlig konferens för forskare, doktorander, vårdlärare, vårdprofessioner

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING Sammanställt av Psykonets material på finska av Matti Laine & Harriet Eriksson 1. ALLMÄNT Vad är en specialpsykologutbildning?

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studerandemobilitet - Studiestöd, rörlighet, och EU-frågor Nordiskt seminarium, Helsingfors 26-27.11.2007

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

Verksamhetsberättelse för den ideella Föreningen Forskarbyn

Verksamhetsberättelse för den ideella Föreningen Forskarbyn Verksamhetsberättelsefördenideella FöreningenForskarbyn Verksamhetsåret2009 07 01tillochmed2010 06 30 Föreningenfullföljersittsyftegenomattpraktisktorganiseraochanordnasocialaoch fysiskamiljöersomstödjerutforskande,reflektionochskrivande.förattbidratillatt

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld!

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1. Fostraren är barnets förebild Får man lugga en arbetskamrat eller sin partner

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén Familjehem och jourhem på heltid sedan 14 år tillbaka. Mest barn med NPF Psykolog under utbildning Grundläggande utbildning i psykoterapi (steg 1) KBT Föreläser i ämnet inom psykiatri och habilitering

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP C H R I S T I N A J O H A N S S O N, S T U D E N T H Ä L S A N W W W. H I S. S E / S T U D E N T H A L S A N Bild 1 FÖRELÄSNINGENS

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

ATT VÄLJA SIN CHEF OCH ATT LEDA UNGA

ATT VÄLJA SIN CHEF OCH ATT LEDA UNGA ATT VÄLJA SIN CHEF OCH ATT LEDA UNGA OM MIG Kajsa Asplund Psykolog Doktorerar på Handelshögskolan i Stockholm inom området Talent Management Skriver om organisationspsykologisk forskning på blogg.assessio.se

Läs mer

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson HUR VI GÖR Som riktlinjer och i vissa stycken krav i vår verksamhet har vi formulerat en samling policys. Som intressent till vårt bolag ser vi gärna att ni bekantar er med vår hållning i dessa frågor.

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer