Klövar & Timotej. ÖSTERBOTTENS KÖTTS INFORMATIONSTIDNING Bilaga i Landsbygdens Folk 5 november 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klövar & Timotej. ÖSTERBOTTENS KÖTTS INFORMATIONSTIDNING 2 2010 Bilaga i Landsbygdens Folk 5 november 2010"

Transkript

1 Klövar & Timotej ÖSTERBOTTENS KÖTTS INFORMATIONSTIDNING Bilaga i Landsbygdens Folk 5 november 2010

2 2 Klövar & Timotej istockphoto.com innehåll Ledare 3 Atria aktuellt: Matti Tikkakoski 4 5 Aktuellt från köttlinjen: Matti Perälä 4 5 Lisbeth slutar och Åsa började 6 Förtroendevalda premierades 7 Odlingsförsök med nya odlingsväxter 8 9 Över tusen personer på grillfesterna Anskaffningsöversikt 12 En stamboksförd far är en fördel för köparen av en biffkalv 13 Rosa och Nasse träffade tomten! 14 Finnpig i toppen med djurmaterial 15 Kalkonköttet på uppgång Kooperationens roll i u-ländernas livsmedelsförsörjning Köttbarometer 19 Gårdsreportage hos Huldéns i Nedervetil Klövar & Timotej Ansvarig utgivare: Andelslaget Österbottens Kött Adress: PB 173, VASA Besöksadress: Flygfältsvägen 2 Tel: (06) Fax: (06) Internet: Chefredaktör: Stefan Saaristo / Österbottens Kött Ombrytning: Heidi Hjerpe / Kustmedia Ab Oy Upplaga: ca st Tryck: Hufvudstadsbladet, Vanda Pärmbild: istockphoto ISSN-L ISSN

3 Klövar & Timotej 3 ledare Den dagliga maten O beroende av kön, ursprung eller religion har vi människor ett fundamentalt behov; vi behöver mat för att överleva. Genom hela historien har maten förenat mänskligheten till en enda global konsumtionsfamilj. Vår dagliga mat produceras oavbrutet av miljontals passionerade bönder runtom i världen, så även i Finland. Hur framgångsrik den globala och lokala produktionen av jordbruksråvaror är beror helt på marknadens betalningsförmåga. Innevarande höst har vi åter igen upplevt en turbulent period med fluktuerande globala marknadspriser på spannmål. Det globala prisrallyt har också påverkat spannmålsmarknaden i Finland vilket å andra sidan har påverkat köttproduktionens kostnadsstruktur drastiskt. Förståelsen för att snabbt kunna överföra kostnadsökningen till slutprodukten d.v.s. konsumenten existerar, men marknadsmekanismen är trög och påverkas å andra sidan också av marknadsläget inom den globala och europeiska köttmarknaden. Finansmarknadens intresse av att placera pengar i jordbruksråvaror, såsom spannmål och oljeväxter, genom så kallad terminshandel, har ökat under de senaste åren. Terminshandel har ofta varit ett riskhanteringsinstrument för jordbrukets producenter för att prissäkra den kommande skörden. Globalt positiva utsikter och en ökande efterfrågan på jordbruksråvaror har under de senaste åren även attraherat vinsthungriga placerare. När siktet är inställt på att göra snabba klipp är de uppkomna prisförändringarna mera ett resultat av ren spekulation än av verklighet. Effekterna av den spekulativa finansmarknaden kan vara ödesdigra för livsmedelsproduktionen inte bara i Finland utan också global. Att insatspriserna åker berg och dalbana innebär speciellt stora problem inom köttsektorn när foderkostnaderna rusar i höjden och kostnadsöverföringen i kedjan fungerar långsamt. Frågan om terminshandel med jordbruksråvaror borde begränsas eller plockas helt bort från börsen har aktivt diskuterats i olika kretsar under den senaste tiden. Personligen tror jag att en begränsning eller uteslutning inte är någon lösning på de verkliga uppkomna lönsamhetsproblemen. Däremot tror jag mera på ett förnyat flexibelt avtalssystem inom kötthandeln där en stigande kostnadsstruktur direkt kan mätas ut från konsumentmarknaden. Trots turbulenta tider finns det en stark framtidstro bland andelslagets producenter. Enligt den undersökning som TNS gallup utfört under våren 2010 kommer Andelslaget Österbottens Kötts producenter även framöver att investera i nöt- och svinuppfödning. För en fortsatt framgångsrik köttproduktion i Finland behövs det kontinuerligt nya investeringar. Med glädje kan jag notera att våra producenter vill vara med bland morgondagens köttproducenter. Jag tillönskar alla Klövar och Timotej läsare en trevlig fortsättning på året! Stefan Saaristo Verkställande direktör

4 4 Klövar & Timotej I Finland en utmanande vår Matti Tikkakoski VD Atria Abp och Atria Finland Av förra sommaren stannade det varma och soliga vädret bäst kvar i minnet. Sensommaren och förvåren är vanligtvis en tid av tillväxt och förväntningar för Atria. Tillväxten och den goda lönsamheten för vår koncern har framför allt fått fart av Atria Finland, som redan mot slutet av våren upplever en högsäsong, dvs. en grillsäsong. I år började svårigheterna redan mot slutet av april. Då började arbetsmarknadskonflikterna inom Finlands livsmedelsbransch, vilka stoppade Atrias produktion för tio dagar. Följderna var hårda, då strejken inföll uttryckligen i början av toppsäsongen. Försäljningen och därigenom lönsamheten sjönk. Under strejken var våra kunder tvungna att ändra sina beställningsrutiner, vilket vållade för oss en svagare utveckling av försäljningen ännu efter att strejken tagit slut. Atria Skandinavias verksamheter effektiverades Omsättningen i Atria Skandinavia i början av året stannade några procent under omsättningen för motsvarande period året innan. Den huvudsakliga orsaken var att man övergav sallads- och smörgåsverksamheten i juni 2009 och den minskade försäljningen av konsumentförpackat kött. Trots de minskade försäljningsvolymerna var den operativa försäljningsvinsten på föregående års nivå. I Sverige inleddes rätt stora investeringar i en automatisering av fabrikerna i Halmstad och Sköllersta, vilket medför betydande kostnadsinbesparingar. I Ryssland togs en ny fabrik i drift I april tog vi i bruk en ny produktionsanläggning i Gorelovo i S:t Petersburg. Nu har vi den modernaste köttförädlingsfabriken i Ryssland till vårt förfogande och vi kan svara på marknadens krav. Tillväxten i Ryssland har dock gjorts långsammare av den långa ekonomiska recessionen och vi hoppas i själva verket på att marknaderna där snabbt ska öka. Den nya strategin grundar sig på produktledarskap Vi har uppdaterat och reviderat vår strategi att motsvara våra mål och marknadsläget i dag. Kärnan i den tidigare strategin var en internationalisering. Vi utvidgade vår verksamhet genom företagsköp i Ryssland, Estland och Sverige. Nu övergår vi i vår strategi till ett nytt skede. Utgångspunkten för den nya strategin är att betydligt förbättra lönsamheten i de uppköpta företagen på affärsverksamhetsområdena Atria Skandinavia, Atria Ryssland och Atria Baltikum. Givetvis strävar vi efter en ständigt bättre lönsamhet också i Finland, men på dessa tre områden har vi de största och mest brådskande utmaningarna. Vår nya strategi siktar till att förbättra konkurrensförmågan på lång sikt, alltså en behärskad och lönsam tillväxt. Detta mål kommer vi att uppnå genom att vara produktledare. Genom att på riktigt vara konsumenternas och kundernas första val. Vi ska skilja oss från våra konkurrenter, vara bättre och mer önskade än dem. Atria med ansvar lämnar spår Atria publicerade i oktober programmet Atrias Handavtryck. Inom ramen för detta program fortsätter vi att utveckla vår ansvarsfyllda verksamhet i 100 år. Många saker är redan som sig bör hos oss, men alltid finns det ändå något att utveckla. Vi har startat flera utvecklingsprojekt som är förknippade med ansvarighet. Som exempel kan nämnas faktorer som hör samman med djurens välbefinnande. vilka i Finland och Sverige har behandlats i en tråkig ton i medierna. Sådana frågor för vi vidare bl.a. i samarbete med Österbottens Kött och A-Producenterna. Med samarbetshälsningar Matti Tikkakoski Matti Perälä Direktör Kött- och primärproduktion Höstvädrets mörker har inte helt och hållet fördunklat köttmarknaden och kötthandeln. Verkningarna av strejken börjar småningom vara förbi, och inte heller kan man med strejken längre förklara sin framgång eller frånvaron av sådan på handelsfronten. Också hos oss gick handeln redan avsevärt bättre än under sommarsäsongen, och i oktober har läget åtminstone inte heller försämrats. De hus som våndades även i strejkfronten verkar småningom ha fått fotfäste även inom den inhemska minuthandeln och väl så. Helt utan arbete och pengar har vi inte fått tillbaka ställning, så mycket beskattade strejken oss och gör det även så här efteråt. De köttfirmor som följde med strejken som åskådare fick marknadsandel och ställning i handeln för våren och sommaren. Nu har vi återtagit vår ställning så som det anstår oss. Det är givetvis litet besvärligt att vi som den största i branschen alltid råkar ut för arbetskonflikterna på riksnivå och alltid är det någon som kan titta på som åskådare och dra nytta av situationen. Inom kötthandeln går affärerna redan skäligen väl och man kan tala om att läget normaliseras. På förädlingssidan kommer symtomen av strejken ännu till synes, men månne man inte ska kunna få ordning också på det.

5 Klövar & Timotej 5 Kötthandel i höstmörker Importen har ännu rum på korvsidan i någon mån, men vi tror att läget ska normaliseras ganska snabbt. I början av året har importen av korv ökat med 108 % i jämförelse med motsvarande tidpunkt förra året. Importen är främst specialkorv: kryddade, salami och andra korvar, som vi inte i strejkens efterdyningar har kunnat tillverka, och vilka inte nödvändigtvis alla ens ingår i vårt tillverkningsprogram. Men korv är en nationell delikatess, och detta land kan inte erövras med importkorvar. Det är en helt klar sak. Man må sedan strejka eller ej. Fryslagren minskar sakta, fastän Ryssland ännu är stängt Det finns rikligt med kött i rikets fryslager. Fryslagret för nötkött har hållits under kontroll även vid höstslakterna och den nya standarden för marknadsföring håller koll på viljan att frysa ned fjäderfä och frysandet. Under strejken och sommaren samlades det exceptionellt rikligt med svin i fryslagret. Vid sommarens slut fanns det mera svin i frysen än någonsin tidigare i riket. Åtminstone i nära historisk tid. Hos Atria har vi under höstens lopp lyckats svänga flödet i rätt riktning. Det har krävt att man lyckats i hemlandet såväl inom minuthandeln och i storkökens värld. Inom partihandeln i hemlandet har man gjort affärer synnerligen aktivt, och även exporten är på god kurs trots svårigheterna för exporten på Ryssland. Det gick ett par månader efter att exportförbudet börjat, innan vi fick våra kundrelationer och handeln ordentligt i gång till nya kunder och regioner. Ryssland har de senaste åren varit vårt största målområde, och det går inte att svänga ett stort skepp och köttflöde helt i en handvändning. Nu är exporten såväl till Fjärran östern, de baltiska länderna som annanstans i full gång och läget har såtillvida normaliserats. De egna dotterbolagen har en viktig roll på vårt närområde. Atrias starka ställning som tillverkare av köttillverkningar i Sverige och Baltikum gör nu livet lättare för oss i Finland och befäster vår uppfattning om företagsköp som träffat rätt. Vi har fått volymen för vårt fryslager att svänga om i en nedgång med undantag för julskinkor. Vi fryser ned julskinkor med full effekt och före början av december ska de frysta skinkorna vara färdiga, då säsongen för de färsksaltade inleds. Exporten till Ryssland har inte öppnats trots hårda försök. De ryska myndigheterna håller alltjämt HK:s anläggning i Forssa och Atrias anläggning i Nurmo borta från listan över godkända anläggningar. Däremot är Saarioinens anläggning i Jyväskylä, Snellmans i Jakobstad och HK:s slakteri i Mellilä godkända. Något särskilt enskilt skäl har vi inte funnit till de ryska myndigheternas beteende. Såväl rester av antibiotika i svinkött som beskyllningar om svaga kunskaper om den ryska lagstiftningen har varit aktuella. Jag vågar påstå att kunskapen och kännedomen om den ryska livsmedelslagstiftningen hos oss, som ett av de största företagen i branschen, är god och inte heller används det antibiotika mera inom vår kedja än på något annat håll i Finland. Det måste vara frågan om något annat. I alla fall arbetar vi hela tiden både i Finland och i Ryssland för att exporttillståndet ska komma. Nyheterna har väl funnit sin plats Köttnyheterna och lanserandet av nyheterna har lyckats fint i fjol, liksom också under detta år. De produkter av helt nytt slag för matlagningen från Atria har fått ett gott mottagande såväl inom handeln som även bland konsumenterna. Framgången för kött med såser har varit bra. Oxskavet klarar sig bäst av dem, men även på grissidan har strimlorna etablerat sig, fastän strimlorna i affären konkurrerar endast med priset. Vårens största framgång har varit den ugnsfärdiga Köttfärslimpan. Som ugnsprodukt är försäljningen av den förlagd till vintersäsongen och höstmörkren och så är det även nu. Produkten är god och försäljningsvolymerna vittnar om framgång! Kvalitetsmässigt är produkten utmanande, det är ju köttfärs, malet kött. Men med hög hygien och kallkedja lyckas vi. Septembernyheten i Aamulehti berättar om hur ömtålig produkten är och samtidigt om hur viktigt det är med en obruten kallkedja såväl både hos oss, men också i affären för disken och ända fram till ugnen därhemma i en familjeförpackning. En toppengrej som fungerar. Framgången med nyheterna vittnar om produktgruppsarbete och att man kan produktutveckling. Det har Atria och det vill vi satsa på i fortsättningen ännu mera än förut. Vi strävar efter att vara ledande i produkter i stor omfattning. Kostnadstrycken måste synas ända fram till butiksdisken! Verkan av de höjda spannmålspriserna på köttproduktionens kostnader är odiskutabel, och handeln varken kan eller knappast ens vill börja tackla den. Vi har ställt klara prismål och sådana som stiger mot slutet av året och speciellt i början av år Vi tvingar in höjningar av priserna för att vi ens på något sätt ska kunna svara på de höjda produktionskostnaderna. Höjningarna av produktionspriset för svin de senaste veckorna har i praktiken gjorts utan betydande höjningar i försäljningspriserna på kött. Visserligen kommer det prisförändringar i varje period och så även nu i början av september. De största förväntningarna och trycken hopas vid årsskiftet. Prishöjningen för maten förutspåddes förra veckan av PTT och nyheterna i medierna. Vi tror att det finns förståelse och vilja hos den inhemska handeln att göra det möjligt med köttproduktion i Finland nu och även i framtiden. Det kräver prishöjningar även vid disken. Ingenstans i denna kedja finns det pengar. Rikligt utbud av nöt för slakt Under denna höst har vi åter fått vänja oss vid de tidigare allmänna höstanhopningarna på nötmarknaden. Inte på åratal har det funnits så mycket nöt i kö i väntan på slakt. Vårens strejk orsakade en del och även annars har utbudet varit exceptionellt stort. Vi slaktar nöt både i Kuopio och Kauhajoki med full kapacitet, cirka nötkreatur i veckan. Det verkar inte bita på kön och vi söker utvägar att höja antalet alldeles under de närmaste veckorna. I en sådan situation försämras den även annars svåra kassasituationen, pengarna räcker helt enkelt inte till för de löpande utgifterna, då slaktdjuren skiljer sig från det planerade. När det är som värst, försvåras även förmedlingen av kalvar, då gårdarna med nötuppfödning inte får de slaktfärdiga djuren ut till slakt. Vi måste i vår kedja finna utvägar för att lösa även denna situation. Genom att slakta och sälja mera nöt.

6 6 Lisbeth klappar Åsa på axeln och önskar henne lycka till i jobbet. Hon önskar också ÖK och bönderna i Österbotten goda år framöver. Till kontoret kommer hon säkert på en kopp kaffe en vacker dag. Lisbeth slutar och Åsa började Åren går och nu har det gått drygt tjugo år sedan Lisbeth Knip anställdes som bokförare/likvidavräknare på ÖK. Då har man ansvar för den löpande bokföringen samt fakturering och utbetalning av djurförmedlingsavräkningar. Plus andra administrativa sysslor. Lisbeth från Kvevlax är 60 år fyllda. Hon har privat pensionsförsäkring och slutar därför nu istället för vid 63 år. Till familjen hör Olof och dottern Maria, bosatt på Åland. Jag har alltid arbetat med bokföring, ler hon. Är mattemänniska och har aldrig haft leidon av att arbeta. Innan hon kom till ÖK arbetade hon vid K-E Nyman och Norcar. Mycket de åren Vi blickar tillbaka i tiden, till när hon började. Kontoret fanns i Vasa. Antalet producenter var fler och det kunde handla om att flytta två smågrisar från en gård till en annan. Nu är medlemmarna färre och enheterna större. Datorer fanns i huset men jag minns när vi bytte dataprogram i slutet av 1990-talet. Det var jobbigt men millenniumskiftet gick bra i alla fall. Det var mycket de åren. År 2001 flyttade vi till Flygfältsvägen och ett år senare var det eurokonvertering. Hon känner medlemmarna, åtminstone när det gäller deras producentnummer. Och så chaufförerna förstås. Räknemaskinen har varit ett oumbärligt arbetsredskap under årens lopp. Ny utmaning Åsa Frants från Petalax var en av femton som sökte Lisbeths tjänst och en av tre som fick komma till arbetsintervju. Hon fick tjänsten. Vi gratulerar! Åsa är utbildad tradenom inom ekonomi och förvaltning, har bland annat arbetat vid ett par bokföringsbyråer i Malax och senaste sju åren som ekonomiansvarig vid Klövar & Timotej Svenska Österbottens Ungdomsförbund. Jag sökte en ny utmaning. Jag började 1 oktober och Lisbeth har varit till stor hjälp de första veckorna. Åsa är gift med Kenneth och de har barnen Anton, nio år och Sara, 6 år. Även hundar, villaliv och motion upptar hennes tid. Hon känner sig välkommen på sin nya arbetsplats. Jag kommer från ett jobb där jag kände till det mesta om allt. Nu har jag fått sänka mig rejält och lär mig saker från början. Det är intressant, lärorikt och jag utvecklas som person, hoppas jag. Och jag beundrar verkligen Lisbeth för hennes yrkeskunskap och kännedom, tillägger hon. Det här kommer att gå bra för Åsa. Hur bra som helst, säger Lisbeth. En ny tid För Lisbeth känns det bara bra. Både att överlåta ansvaret till Åsa och för hennes egen nya tid då hon ska ha tid. Nu kan jag åka till Åland och hälsa på dottern när jag vill, säger hon och ler. Lisbeth har alltid månat om sin kondition. Kuriosa i sammanhanget är att hon cyklat till jobbet varje dag från tidig vår till sen höst. Det har hon gjort de senaste knappa tio åren. Det blir 32 kilometer per dag. Hon tycker om att skida vintertid och har orienterat i motionsklasserna. År 2006 köpte vi husbil och då sa jag att vi var för unga för den bilen, det vill säga att vi haft arbete som begränsat antalet resdagar. Framöver kan vi resa som vi vill. Hoppas bara att hälsan står oss bi. Lisbeth Bäck Kustmedia Ab

7 Klövar & Timotej 7 Förtroendevalda premierades Andelslaget Österbottens Kött har 75 år av framgångsrikt kooperativt företagande bakom sig. Framgångarna har långt byggt på personalens och ägarmedlemmarnas målmedvetna och gemensamma syn på framtidens köttproduktion. Jubileumsåret till ära har Finlands svenska Andelsförbund, på förslag av Öst- erbottens Kött, beslutat dela ut förtjänstmedaljer i guld, silver och brons till förtroendevalda. Detta som en tacksamhetens gest och erkänsla för deras insatser inom andelsrörelsen till förmån för Österbottens Kött. Premieringstillfälle ordnades vid Segelpaviljongen i Vasa under en av senaste sommars soliga dagar. Programmet inleddes med hälsningar från ÖK genom styrelseordförande Kjell-Göran Paxal, förvaltningsrådets ordförande Henrik Holm och verkställande direktören Stefan Saaristo. De flesta som skulle premieras hade möjlighet att närvara och det blev en fin stund med musik framförd av Erik Nygård och Mila Willnäs, en god middag och tid för minnen och återseenden. Sven L Jern tackade på de premierades vägnar för utmärkelserna. Lisbeth Bäck Kustmedia Ab Förtjänstmedaljen i brons med rödgult band 10 år 20 år Förtjänstmedalj i silver med rödgult band Från vänster Per Östman och Nils-Anders Granvik. Frånvarande var Paul Miemois. Från vänster Peter Nordman, Ralf Flen, Hans-Erik Lindgren, Algot Ena, Sven Salo, Jan-Erik Storfors och Matts Klåvus. Frånvarande var Lars-Erik Bärnas och Alf Häggblom. 30 år Förtjänstmedalj i guld med rödgult band och rosett Från vänster Göran Bengts, Runar Lillandt, Håkan Malm och Sven L Jern. Frånvarande var Lars Kass. Runar Lillandt tilldelas förtjänstmedalj i guld av Stefan Saaristo, Henrik Holm och Kjell-Göran Paxal. För musiken stod Erik Nygård och Mila Willnäs.

8 8 Klövar & Timotej Odlingsförsök med nya odlingsväxter Inom InnoNauta Kehitysprojektet söker man kostnadsinbesparingar även genom forskning. Ett forskningsobjekt är de nya eller nygamla foderväxterna. Odlingen och skörden av dessa växter testas på tre olika orter. I augusti var det demonstrationer på testplatserna. Det var öppet hus på MTT:s forskningsstation i Ruukki den 5 augusti. På alla tre orterna testas samma odlingsväxter: bondböna, blålupin, majs, hirs, foderbeta och foderkål. Sommaren (även) i Ruukki har varit varmare än normalt och det har regnat tillräckligt. Utifrån temperatursumman i Tenoisa är sommaren cirka två veckor tidigare än normalt. Enligt chefen för forskningsstationen Erkki Joki-Tokola har de växter som växer på åkrarna inte helt förmått utnyttja denna värme, en skillnad på två veckor syns inte i vegetationen. Joki-Tokola hoppas på alternativ till foderkornet av de nya foderväxterna. Speciellt nya proteinväxter vore välkomna. I teorin kunde bondbönan och de andra baljväxterna i själva verket producera tillräckligt med protein för att tillgodose inhemskt protein. Det skulle behövas uppskattningsvis ha åker eller 8 10 % av åkerarealen för odlingen. Här invid korta presentationer av odlingsväxterna i Inno- Nauta Kehitys-projektet. Forskningsstationsdagarnas material om de nya foderväxterna finns på InnoNauta-projektets webbsidor >naudanlihatuotanto. Bondböna En gammal odlingsväxt, odlad i Finland t.o.m. i 2000 år. Ettårig, binder kväve. Hög vegetation (c. 0,5 1,5 m). Rikligt bladverk. Vita blommor med svarta prickar. Bönorna innehåller % protein och i hela vegetationen % av torrsubstansen. Jordmån och region som lämpar sig för odlingen: lerhaltig jord med högt ph. Fröskörden hinner mogna inom zonerna I II. Bra vid odlingen: vegetationen lägger sig inte lätt, bra skörd av torrsubstans. En bra mellangröda, binder enligt svenska undersökningar kväve upp till 100 kg/ha. Odlingsproblem: lång tillväxttid, skördenivåerna varierar varje år, utsatt för gråmögel, Härdiga ogräs måste utrotas på åkern innan man sår bondböna, lämplig sort måste väljas allt efter odlingsmiljön. Lämplighet för utfodring av nötboskap: Bönorna kan användas som en del av kraftfodret eller skördas som fullkornsensilage, då är en kort växtperiod inget problem. Med hjälp av bondböna kan fullkornsensilagets proteinhalt höjas. Ensileringsmedel 7 l/tn. Innehåller tanniner, som hindrar att den förskäms och minskar smältningen av protein i våmmen och ökar andelen passerande protein. Blålupin En ettårig kvävebindande växt. Stjälken litet hårig, förutom huvudskottet några sidoskott. Bladen har 7 9 fingerlika sidoblad, bladen jämna utan hår, c. 3,5 5 cm långa. Blomställningen blå eller vit, 10 cm lång. Bönorna har % protein, hela vegetationen %. Jordmån och region som lämpar sig för odlingen: Lätta, grova jordar, tål surhet. Bra vid odlingen: Djupa rötter som förbättrar markens struktur. Förmår ta upp fosfor och kalium från djupet, behöver ej gödslas kraftigt. Odlingsproblem: Utvecklingen i början långsam och ogräsen kan besvära. Stora variationer i skörden varje år, svalt väder och torka minskar skörden. Omogna baljor tål inte frost. Lämplighet för utfodring av nötboskap: Inga inhemska forskningsresultat, men t.ex. i Australien används blålupin allmänt som proteinfoder för idisslare. Bönorna används som foder. I princip kan blålupin skördas som fullkornsensilage om sorten producerar tillräckligt med massa - på provrutan i Ruukki var massan liten. Förvissa dig om att den odlade sorten lämpar sig som foder. Blålupinens gröna delar kan innehålla mycket alkaloider, t.o.m. då sorten uppgetts ha litet alkaloider. Alkaloiderna kan vara till skada för dräktiga djur. I Danmark har man redan gjort undersökningar med blålupinets lämplighet som proteingröda till svinen. De första resultaten pekar på en bättre mag- och tarmsundhet samt även reducering av galtlukten, undersökningen är småskalig så det behövs större undersökningar för att vara helt säkra på resultaten.

9 Klövar & Timotej 9 Fodermajs En kortdagsväxt, växer rejält först då natten blir längre i juli. Kräver lång tillväxttid (c. 150 dygn), stor värmesumma (c grader). Jordmån och region som lämpar sig för odlingen: Mull-, mo- och sandjordar, optimalt ph 6 7. Bra vid odlingen: kan odlas flera år efter varandra på samma skifte. Vid goda år synnerligen hög skörd av torrsubstans. Sås och skördas senare än normala grödor -> jämnar ut arbetstopparna. Lämplighet för utfodring av nötboskap: Används för idisslare vanligast som fullkornsensilage (se videofilm på YouTube t.ex. eller mata in exv. maize silage som sökord. Majsensilage innehåller tikligt med energi, om kolven har hunnit utvecklas. Proteinhalten låg. God grovfoderblandning uppnås genom att kombinera majsensilage med vallensilagefoder som innehåller rikligt med protein (min. 15 %). Hirs En gammal odlingsväxt. Fröskörden används oftast som foder för människan eller djuren. En kortdagsväxt, liksom majsen. Bladet med vaxyta. Tål torka. Rätt anspråkslös vad kraven på växtplats beträffar. Lämplighet för utfodring av nötboskap: I ett tidigt växtskede smälter hela växten bra, i en vegetation under 50 cm (motsvarar vallensilage). Tål ej betesgång/ nedtrampning särdeles väl. Smältningen och fodervärdet försämras snabbt då växten blir äldre. Exv. i Kanada slåtter av hirs på hösten med lång stubb, varvid dikorna kan äta den på vintern. Foderraps Foderraps är en storväxt foderväxt. Lämplig jordmån för odlingen: Kan odlas i nästan hela landet. Bra vid odlingen: Snabbväxande med stor skörd, lämpar sig för odling även i norra Finland. Hög proteinhalt. Odlingsproblem: Skadeinsekterna. Lämplighet för utfodring av nötboskap: Hög proteinhalt (19 20 % av torrsubstansen). Låg torrsubstanshalt. Kräver tillräckligt lång vänjningsperiod (7 10 dygn). Foderbeta En betesväxt med riklig skörd, släkt med sockerbetan. I princip tvåårig, det första året producerar blast och beta, det andra året blomställning. Lämplig jordmån för odlingen: Väldränerad åker, ph helst över 6,5. Kräver mycket näringsämnen. Bra vid odlingen: en foderväxt med riklig skörd. Odlingsproblem: Kräver en särskild maskin för skörden (exv. en gammal sockerbetsupptagare). Lämplighet för utfodring av nötboskap: Vid utfodring med betor ska mullen tvättas bort före utfodringen. Bra smältning och energivärde, smaklig. Kräver bra vänjning, användning för vuxna kor högst 4 5 kg ts/dag. Slåtter av blasten just innan betorna tas upp och av dem kan blastensilage tillverkas (det kommer mycket pressvätska) Bladens proteinhalt hög, betans låg. Se videofilm om skörden av foderbeta på YouTube: watch?v=hqlrurn71 (eller exv. med sökorden fodder beet harvesting). Foderkål Lämplig jordmån för odlingen: Mer framgångsrik än foderraps på torra ler- och mjäljordar. Bra vid odlingen: Ger god skörd, producerar mycket massa och skördeperioden är lång. Lämplighet för utfodring av nötboskap: Smälter bra. Vattenhaltig och orsakar lätt lös spillning. Kräver vänjning vid utfodringen och gärna också något stråfoder med i utfodringen. Maarit Ilola AtriaNöt

10 10 Klövar & Timotej Över tusen personer på grillfesterna Text och foto:lisbeth Bäck Kustmedia Ab Unga och äldre trivdes på Toppen i Forsby. Rasmus Aspvik, 10 år, från Nedervetil med trollkarlen Kim Wist. Rasmus föräldrar heter Ulrika och Håkan. De är nötproducenter. Skådespelare Johan Fagerudd driver publiken till hjärtliga skratt. Här frågar han ut Ron Lönnqvist och Emma Sandberg från Purmo. Ulla Gåsström, till höger, är mjölkproducent i Såka, Karleby. Här tillsammans med bekanta Helén Jåfs från ÖK. Bo-Stefan Rådman från Kvimo, nötproducent sedan fyra år tillbaka, hjälper sonen Mikael i karusellen. För barnen fanns även hoppslott, ballonger, sockervadd och ansiktsmålning. Mikael Björklund från Jeussen i Kronoby har ett fyrtiotal mjölkkor som produktionsinriktning. Han övertog föräldrarna Ingrid och Håkans jordbruk i fjol.

11 Klövar & Timotej 11 För vänner av Österbottens Kött: medlemmar och deras familjer, personal och samarbetspartner, hör det sommaren till att vara med på grillfesten. Konceptet, med program som tilltalar både yngre och äldre, håller hög standard och ingen behöver gå hem utan att ha ätit sig riktigt mätt. Mat serveras nämligen från grillen hela kvällen och kaffepannan är varm. I början av juli ägde årets grillfester rum, först vid Carpella i Karperö och två kvällar senare vid Forsby på Toppen. Över tusen personer kom, åt och njöt av sommarvädret. Arrangörer är ÖK, Atria och A-Foder. Taneli Tirkkonen, kvalitetschef för Atria- Svin tillsammans med fru Ilona. Mycket glada var familjen Strandberg från Nykarleby över huvudvinsten i lotteriet i Forsby, en cykel. Asta, Henrik och pojkarna Oscar och Valter tyckte att det var precis vad de behövde. Över 400 personer samlade vid Carpella. Josefin Malmsten och Patrik Peltoniemi från Malax njuter av utsikten över Karperöfjärden. Peltoniemi är anställd vid Börje Gullmans svingård i Långåminne. Trubadur Dennis Rönngård. Alltid bra! Kjell-Göran Paxal, Bengt Höstman och Pär-Gustav Lindh i sommarkvällen. Paxal är ordförande för ÖK och han stod för kvällens välkomstord. Ulla Häggblom från Oravais vid kaffebordet tillsammans med Matti Kyrönperä, chaufför åt Norrtrans. Förvaltningsrådets ordförande Henrik Holm förser sig med kvällens godsaker. Vd för ÖK, Stefan Saaristo gratulerar lotterivinnare. Följande personer vann: Grill: Emil Brors i Vörå och Jonna Cederström i Sundby Cykel: Ida Fridlund i Oravais samt bröderna Valter och Oskar Strandberg i Nykarleby Hoppkäpp: Jakob Frants i Karperö, Torsten Härmälä i Lillby, Josefin Törnqvist i Lillby och Joel Östman i Vörå. CD: Ivar Enqvist i Lillby Vi gratulerar alla vinnare!

12 12 anskaffningsöversikt Klövar & Timotej Anskaffningsöversikt Andelslaget Österbottens Kötts anskaffning av svin och nöt visar fortsättningsvis upp en positiv trend. Under årets första nio månader har anskaffningen av svinkött ökat med 8,5 % och anskaffningen av nötkött med 4 %. De högre medelvikterna på både svin och nöt bidrar till ökningen, men också mängden djur till slakt har ökat. Hela landets produktionssiffror per augusti, visar en minskning på svin med 4 % och nöt med 2 %. Man kan konstatera att det görs rätta saker inom produktionen och att det finns en högre framtidstro hos den Österbottniska producenten än i övriga landet för tillfället. Andelslaget Österbottens Kött jobbar också konstant med att ta fram koncept för att producenten skall kunna förbättra sin produktion och erhålla en bättre lönsamhet, AtriaSvin och AtriaNöt koncepten är en vinnande nyckel i detta sammanhang. Dessutom har vi en stark tro på en framtida inhemsk livsmedelsproduktion tillsammans med våra producenter. Andelslaget Österbottens Kötts djurförmedling visar också på en konstant ökande mängd. Förmedling av smågrisar har under året löpt relativt smidigt trots ett konstant överskott av smågrisar. Hittills i år har det avräknats 9 % mera smågrisar än under samma period ifjol, totalt smågrisar. Under hösten har smågrisläget balanserats upp ytterligare och förväntas förlöpa så också under slutet av året. Också förmedling av kalvar visar på ökade mängder. Det är främst förmedling av spädkalvar och stationskalvar som fortsatt att öka. Inom de närmaste veckorna kommer vi också att få se en kraftig ökning i utbudet av biffkalvar när avvänjningssäsongen tar full fart. Totalt har förmedlingen av kalvar ökat med 10 % under de nio första månaderna. Efter en vår med arbetspolitiska oroligheter, en torr och het sommar med reducerade skördar har vi nu en höst med stigande spannmåls- och foderpriser, ett händelserikt år så här långt! Trots detta har vi för tillfället en balanserad slaktsituation på svinsidan medan anmälningar av nötslakt ökar sedvanligt nu under hösten. De stigande foderpriserna gör situationen mycket svår för svin- och nötköttsnäringen och man efterfrågar snabba korrigeringar på producentpriset. Så här långt i höst har Atria gått i spetsen och höjt gödsvinspriset med 8 cnt/kg och 5 cnt/kg på slaktnöt. Dessa höjningar är inte tillräckliga för att kompensera hela kostnadshöjningen men en bra början med tanke på marknadssituationen samt läget ute i Europa. Nu måste höjningarna överföras till nästa led och vidare till konsumenten om vi skall lyckas få en fortsatt positiv utveckling av producentpriset i höst. Höstens nötköttssituation En stor mängd nöt skall slaktas under hösten och för tillfället håller vi på att skruva upp effekten på slakteriet i takt med att försäljningen av kött ökar. Vi hoppas att producenterna anmäler djur till slakt i god tid och vill påminna alla mjölkproducenter och dikoproducenter om möjligheten till att anmäla kor istockphoto.com som Brådskande. Detta används ifall man har kor som det plötsligt uppstår ett akut behov av att få hämtad snabbt till slakt. Brådskande kor prioriteras extra vid transportplaneringen. Anmäl kor som Brådskande via anmälan på A-net (dygnet runt) eller genom att ringa ÖK s anskaffning. För producenter med uppfödning av ungnöt (tjurar, kvigor) till slakt, lönar det sig att fylla i leveransschemat på A-net. I schemat fyller man i den uppskattade utslaktningsveckan (antal/vecka) för de olika uppfödningsgrupperna man har. Sätt in som arbetsrutin att uppdatera schemat 1 2 ggr under året och planera 6 12 mån framöver. Detta görs smidigt i samband med en slaktanmälan på A-net. För ett ifyllt leveransschema erhålls ett planeringstillägg för alla slaktade ungnöt. Ett uppdaterat leveransschema skapar goda förutsättningar för en smidig skötsel av inkörningslogistiken. Förhandsuppgifterna har ett oersättligt värde då man ska dimensionera slaktkapaciteten och marknadsföra köttet i slutändan av köttkedjan. Konkurrenskraften i hela kedjan kommer till av dessa faktorer. Marcus Skullbacka Anskaffningschef

13 Klövar & Timotej 13 AtriaProducent hösten 2010 En stamboksförd far är en fördel för köparen av en biffkalv Inom produktionen av AtriaNöt -biffkött har det allt från första början framhållits att faderstjuren ska vara renrasig och duglig att stamboksföras. I höst tar vi ett steg vidare och vi betalar fullt pris för en biffkalv när dess far är stamboksförd. Vi har informerat om saken i fjol, redan innan årets kalvar har kommit till. Stamboksnumret berättar mycket Stamboksföringen berättar att djurets härstamning är känd och den är registrerad i Finland. Som tecken på stamboksföringen får kon eller tjuren ett stamboksbevis. Stamboksklassen anger, till vilken stamboksras djuret hör. Kor kan stamboksföras i nya bilagor, då de är korsningar. En tjur stamboksförs alltid i huvudboken, dvs. de renrasiga. Tjurens N-beteckning för stamboksnumret anger att djuret är fött hornlöst, men det kan det oaktat vara bärare av en hornförsedd gen. V-beteckningen avser att tjuren är bedömd för avkommor med hänsyn till minst 10 avkommor och dess totala förädlingsvärde har då varit minst +10. Tjuren har dessutom bedömts till kroppsbyggnaden. Stamboksnumret i serien avslöjar tjuren som semintjur. Mer information om stamboksföringen finns på Fabas webbsidor Avelstjuren alltid från en kontrollgård Stamboksföringen kräver inte resultat av vägning eller att den hör till kontrollen av dikon, men utan det berättar det inte annat om tjuren än dess renrasighet och ras. Samtidigt lönar det sig att komma överens om bedömning av dess kroppsbyggnad, vilket ingår i priset. Det är ett bra sätt att förebygga problem med kroppsbyggnaden genom att låta utföra en bedömning av kroppsbyggnaden, vilka kan påverka både produktionsåldern för tjuren och kalvningssvårigheterna för dess avkommor. Vid bedömningen av kroppsbyggnaden bedöms även muskelmassan, vilket är en viktig egenskap med tanke på ekonomin. Kontrollgårdarna väger födsel-, avvänjnings- och årsvikterna för sina djur och utifrån dem beräknas ett delindex för djuren. Av dessa indexvärden bildas djurets totala förädlingsvärde. Köp endast en tjur med bättre avelsvärde än genomsnittet Förädlingen går snabbare framåt, ju kraftigare valet är. Det lönar sig att fästa särskild uppmärksamhet speciellt på valet av tjuren och kvaliteten. AtriaNöt-tjänsten rekommenderar att förädlingsvärdet för avelstjuren är minst +5 vid tiden för leveransen av tjuren. Både indexvärdena och förädlingsvärdet kan förändras många gånger om året och i synnerhet då viktuppgifterna för djurets avkommor fogas till databasen. Ju mera viktuppgifter om tjuren samt dess föräldrars och om djurets avkommor fogas till databasen, desto mera nytta är det med stamboksbeviset. Vid köp av en gammal betäckningstjur borde man till sitt förfogande ha tjurens förädlingsvärden och avkastningsuppgiftena för avkommorna vid den tidpunkten. Kontrollgårdarna har till sitt förfogande en s.k. www- Sonni-webbtjänst på Fabas webbsidor, där man kan kontrollera uppgifterna vid tidpunkten för alla stamboksförda tjurar. Papperets förbättrande verkan Även om stamboksbeviset inte gör tjuren bättre, så kommer åratals förädlingsarbete i anslutning till det till synes som en bättre slaktkvalitet. Av Atrias slaktresultat under de tre föregående åren räknade man ut stamboksföringens resultat. Om ett biffslaktdjur hade en stamboksförd far, var värdeökningen för avkommans kropp 11 centimeter större per dygn än om fadern var en icke-stamboksförd tjur. Från resultaten avdrogs verkan av gården och rasen. Avkommorna av stamboksförda tjurar har framför allt en bättre tillväxt och muskelmassa. Det finns stora skillnader mellan de stamboksförda faderstjurarna av samma ras. Förädlingskvaliteten av den använda tjuren syns klart i resultaten. Målet för Atria är att förbättra lönsamheten för hela produktionskedjan av biffkött och slaktkvaliteten för tjurar av biffras. Ett sätt är att kräva att producenterna av biffkalv använder en stamboksförd tjur som far till biffkalvarna. I en kreatursbesättning med 30 dikor återbetalar det sig inom två år att byta ut en icke-stamboksförd tjur mot en stamboksförd tjur. Den nedärvda bättre tillväxten hos tjuren gör att investeringen återbetalar sig ännu mera än förut. Susanna Vehkaoja AtriaNöt

14 14 Klövar & Timotej Rosa och Nasse träffade tomten! Har ni varit snälla? Det var det första som tomten frågade kon Rosa och grisen Nasse när de hälsade på i hans tomteverkstad i Lappland. Visst har vi varit snälla, svarade de. Vi har åtminstone försökt. Rosa och Nasse väntar på julen. De ser framemot att få äta den goda julmaten och att få träffa sina släktingar. Och så väntar de förstås på tomten och på julklappar. Rosa önskar sig ett roligt spel och Nasse vill ha en ficklampa, som han kan använda i vintermörkret. Jultomten berättar för Rosa och Nasse att han har fullt upp. Det finns nämligen många snälla barn som ska få julklappar. Till sin hjälp i tomteverkstaden har han tomtenissar och utan dem skulle han knappast hinna bli färdig med alla klappar till jul. Rosa och Nasse frågar om tomten inte kan fixa så att tiden går fortare för det känns som om det är så många veckor kvar till jul. Nej, det kan han tyvärr inte men han ger dem tips på vad de kan göra för att tiden inte ska kännas lång. Ni kan rita och måla fina teckningar. Det tycker Rosa och Nasse är en bra idé och Rosa fö- reslår att barnen som läser den här tidningen kan göra teckningar och skicka in till dem. Nasse håller med. De funderar också att de kanske redan träffat en del av barnen. Rosa och Nasse brukar ju vara med på ÖK:s grillfester på somrarna och det bästa med det är att de träffar så många glada barn! Lisbeth Bäck Kustmedia Ab Bland alla som sänder in teckningar, med jul- eller vintermotiv före 30 november 2010 utlottas en sparkstötting. Adressen är: Andelslaget Österbottens Kött Rosa och Nasse PB VASA Kom ihåg att uppge ditt eget namn och din adress.

15 Klövar & Timotej 15 Statistikmaterial från praktiska gårdar MTT:s Rotupossu (Rasgris)-projektet: Finnpig i toppen med djurmaterial Inom MTT:s Rasgris-projekt jämfördes köttproduktionsegenskaperna hos fyra olika svinraser vid MTT:s Hyvingeförsök. Därtill insamlades resultat från gårdarna i praktiken. Finnpigs djurmaterial var synnerligen framgångsrikt i undersökningen. I projektet jämförde man sinsemellan renrasiga norska lantrassvin med svin av finsk lantras på en praktisk gård. Griskullen av norsk lantras var större med 2,1 levande födda grisar än kullen av finsk lantras. Till följd av den större kullen var födelsevikten för grisarna av norsk lantras 43 g lägre. Dagstillväxten för grisarna av norsk lantras från födelsen till förmedlingen var dock 27 g/dag högre och således var också förmedlingsvikten större än för den finska lantrasen. Hos den andra stora svingården för grisproduktion jämfördes grisar av finsk lantras och av norsk lantras som far till hybrider. För de halvnorska hybriderna föddes det 1,1 gris levande mera än för hybrider av finskt ursprung. I MTT:s uppfödningsförsök i Hyvinge jämfördes de olika arternas köttsvinssegenskaper. På grund av det lilla antalet raser hade resultaten inte statistisk betydelse. Resultaten visar dock att Finnpigs djurmaterial är framgångsrikt även i fråga om köttsvinsegenskaperna. Med hänsyn till dagstillväxten och förmågan att tillgodogöra sig fodret var Finnpigs alla raser bättre än den finska lantrasen. Den norska lantrasen var den bästa med köttig slaktkropp, hampshire och den finska lantrasen var sinsemellan på samma nivå och duroc-korsningens köttighet var litet lägre. Stora inbesparingar för hela svinkedjan 14,5 14,0 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 Moderns ras Den högre produktiviteten hos svingårdarna med grisproduktion sänker produktionskostnaden per köttsvin med över tre euro per köttsvin. Enligt MTT:s beräkningar sänker Finnpigs fadersraser kostnaderna för mellanuppfödningen och köttsvinsskedet med i genomsnitt en euro i jämförelse med kostnaden för den finska lantrasen. FinskL NorskL Skillnad Levande född/kull, st. 9,5 11,6 2,1 Grisvikt 1:a dagen, kg 1,79 1,75-0,04 Förmedlingsvikt, kg 28,4 29,5 1,1 Tillväxt, födelse förmedling, g/dag Kullstorlekens utveckling i de nordiska länderna, Pahnuekoon kehitys Pohjoismaissa, Elävänä Levande syntynyt födda/kull / pahnue Faba svinövervakning Sikatarkkailu Tanska Danmark Norja Norge Ruotsi Sverige Finnpig jalostajat förädlare Finnpigs djurmaterial sänker produktionskostnaden för ett köttsvin med nästan fem euro. Heikki Hassinen VD, Finnpig Köttsvinets fadersras FinskL NorskL DM H Tillväxt födelse - mellanuppf., slut, g/dag Foderåtgång för mellanuppfödningen, fe/tillväxt kg 1,77 1,71 1,63 1,71 Köttsvinsskedets tillväxt, g/dag Foderåtgång för köttsvinskedet, fe/tillväxt kg 2,56 2,53 2,53 2,54 Hennesy-köttprocent 59,8 60,3 59,0 59,7

16 16 Kalkonköttet svängde om i en uppgång Det är snart fyra år sedan Atria och HK förenade sina krafter i början av kalkonkedjan för att trygga produktionen av inhemsk kalkonkött. Slakten av fåglarna och styckningen överfördes till Länsi-Kalkkuna Oy som ägdes gemensamt. Verksamheten startade med den nya modellen i Säkylä i lokaliteter som hyrts av HK. Bolaget slaktar och styckar till 99 procent de kalkoner som producerats i Finland. Det blir cirka nio miljoner kilo om året. Talet är inte stort, om man jämför det med ägarföretagens slaktvolymerna av rött kött och broiler, men i sin egen serie är Länsi-Kalkkuna stort. Det är det största kalkonslakteriet i de nordiska länderna. I kalkonproduktionen deltar 54 producenter, av vilka 22 i Sydösterbotten och 8 i landskapet Österbotten. För dem är det en fråga om utkomst. Det är de facto en glad nyhet att konsumtionen svängt om i en uppgång efter flera svåra år. Vid millennieskiftet byggde både Atria och HK upp egna kalkonkedjor efter modell av broilerproduktionen. Konsumtionen av kalkon började öka på ett sätt som man inte ofta skådat. År 2004 uppnåddes toppen inom produktionen och konsumtionen, med cirka 14 miljoner kilo. Sedan började den branta nedförsbacken. För att rädda den inhemska kalkonproduktionen förenade Atria och HK sina krafter i början av kedjan för fyra år sedan. Med åtgärden sökte man årliga inbesparingar på cirka 2 miljoner euro, och detta har uppnåtts, berättar Erkki Muilu, verkställande direktör för Länsi- Kalkkuna Oy. Ökad konsumtion skapar produktionsmöjligheter Inbesparingarna har verkligen varit nödvändiga, för att man i Finland ska kunna producera och erbjuda kunderna inhemsk kalkon. Importköttet är en svår konkurrent, och graden inhemskt är avsevärt svagare än hos broiler. Av konsumtionen är cirka 27 % importvara; men får överskottspartier billigt ute i världen. I fråga om kalkon gäller inte ens det s.k. färskköttsdirektivet, eftersom över 60 % går till tillverkningar. Nu finns det tecken i luften på att botten är nådd och inom konsumtionen har det på lång tid noterats de första tillväxtsiffrorna. Enligt köttbarometern för Finlands Gallup Livsmedelskunskap Ab ( Suomen Gallup Elintarviketieto Oy) var man i slutet av juli kumulativt 11 % på plus och i slutet av september 5 % i jämförelse med förra året. Detta är den nyhet som producenterna i kedjan även länge har väntat på. Produktionens lönsamhet har ätits upp, förutom av de höga produktionskostnaderna, av de långa pauserna mellan partierna. Kalkonproduktionens trekvot : producenterna, Länsi-Kalkkuna, köttföretagen Klövar & Timotej I produktionsprocessen för kalkonkött har Länsi-Kalkkuna Oy hand om importen av avelskalkonernas dunungar. För uppfödningen av unga kalkoner och äggproduktionen svarar 6 kontraktsproducenter. Kläckeriet verkar i Länsi-Kalkkunas namn i Jalasjärvi och det är hyrt av Atria. Sedan finns det den egentliga kalkonproduktionen och i den är 48 producenter med. Slakten och styckningen hör sedan till Länsi-Kalkkuna, men vidareförädlingen - den egentliga produktifieringen av kalkonkött - sköts hos Atrias och HK:s egna matfabriker och marknadsförs med deras egna produktmärken. Fredrik Ström producerar kalkon på ÖK:s område På området för Andelslaget Österbottens Kött finns det totalt 6 producenter av kalkonkött och en av dem är Fredrik Ström från Solf i Korsholm. Fredrik Ström började producera kalkon för Atria-kedjan år Vid den tiden byggde både Atria och HK med kraft upp sina egna kalkonkedjor. Fredrik Ström hade för sin del redan länge funderat på att få ett extra stödben för sin växtodlingsgård. Gården hade koncentrerat sig på spannmål och sockerbeta. I tillägg fanns skogen, som gav både utkomst och arbete under vintersäsongen. Fredrik Ström berättar att han analyserat mycket framtidsinriktat olika inriktningar för husdjursproduktion: han trodde fullt och fast på att det vita köttet skulle öka sin popularitet. Broiler intresserade, men hindret för det blev det långa avståndet till fjäderfäslakteriet i Nurmo. Då sedan Andelslaget Österbottens Kött berättade De dunbeklädda kalkonungarna som den anlände till Fredrik Ströms uppfödningshall, kläcktes samma morgon på Länsi-Kalkkunas kläckeri i Jalasjärvi. Kalkonerna könssorterades före leverans. Hönorna och tupparna uppföds separat, men i samma hall.

17 Klövar & Timotej 17 om möjligheten att bli kalkonproducent, föll bitarna på plats. År 1999 blev en hall för fåglar färdig, vilken utvidgades till antalet platser år Den producerade spannmålen kunde nu förädlas till kött på den egna gården. Fr.o.m har Fredrik Ström haft heltidsarbete vid Österbottens ELY-central. När det gäller att driva gården konstaterar Fredrik att logistiken måste fungera. Tidsplaneringen är en väsentlig sak. Till sin hjälp har Fredrik familjen och sin far, Nils-Erik Ström, som fortfarande arbetar på gården. Arbetskraft utifrån anlitas, då hallen ställs i ordning, då ett nytt parti kalkoner ska komma och då dunungarna tas emot. Tvätten mellan partierna sköts av en utomstående entreprenör, medan för egen kraft tömmer hallen på strö, som sprids på gårdens åkrar. De egna ledigheterna planeras efter växtproduktionens säsonger. Varje parti är annorlunda Hos oss föds kalkontupparna upp till cirka 18 veckors ålder och hönorna till 14-veckors. Då är tupparnas slaktvikt cirka 12,3 kilo (levande vikt 16 16,5 kg) och hönornas 6,3 kilo (levande vikt 8,6 kg). De första dagarna är avgörande Fredrik Ström. för att partiet ska lyckas. Då bör man vara i hallen nästan kontinuerligt för att ge akt på fåglarna. Fredrik Ström använder s.k. ringar + extra värmelampa i början av uppfödningen, varvid den allmänna temperaturen i hallen kan vara litet lägre. Den allmänna temperaturen i hallen då dunungarna kommer, är cirka 34 grader och under värmeelementen upp till 38. När man gör på det sättet kan kycklingarna söka sig till den värme de önskar. Under de fyra första dagarna är belysningen periodiserad till 3 timmar ljus och en timme mörker. Därifrån går man inom några dagar över till en belysningsrytm med 8 timmars natt. Vid utfodringen är ett fyrfodersprogram i bruk, på så sätt att man fr.o.m. 6 7 veckan börjar ge säd. Fredrik Ströms spannmålstillskott har varit 2/3 vete och 1/3 havre beroende på flocken. De är nämligen aldrig helt likadana. Observationen av fåglarnas vikt hör också till kalkonproducentens vardagsrutiner. Ström har i bruk automatiska vågar, men dessutom väger de fåglar också manuellt. Om vikterna avviker från målkurvans värden, strävar man efter att rätta till situationen genom att reglera mängden spannmål. I alla frågor som hänför sig till management för produktionen är primärproduktionens rådgivning hos Länsi-Kalkkuna ett stöd för producenterna. Även representanten för avelsarbetet gör regelbundna besök i Finland och då så många gårdar som bara tidsschemat tillåter. Goda tillväxter, friska fåglar I Finland är kalkonernas hälsotillstånd utmärkt exempelvis i jämförelse med länderna i Mellaneuropa. Hos oss behöver man inte vaccinera fåglarna, medan produktionskalkonerna i Mellaneuropa måste vaccineras flera gånger. Exempelvis i Frankrike får varje flock i genomsnitt 3 antibiotikakurer och i Tyskland bli medicineringsgångerna för en grupp 8 10, medan hos oss endast några flockar per år behöver medicinering och även då endast av engångsnatur. Kalkonerna i produktionsgenerationen växer också hos oss klart bättre än i Mellaneuropa och minskningarna är mycket små. Fredrik Ström har till exempel kommit till en minskning på cirka 0,5 % i början av uppfödningen och minskningen för uppfödningstiden har varit i 3 % klassen. Primärproduktionschefen Sirkka Karikko hos Länsi-Kalkkuna Oy framhåller att ett gott hälsotillstånd är en självklarhet. I Finland har man gjort förebyggande arbete för att utveckla djurens vård och levnadsförhållanden och det kommer till synes i det goda hälsotillståndet för djuren. Det finländska kalkonköttet är de facto av allra bästa kvalitet - och kalkonköttet är det bästa möjliga i fråga om näringsvärden. Fredrik Ströms förhoppningar och hälsningar till köttföretagen gäller i själva verket i första hand produktutvecklingen: det behövs nya kalkonprodukter och kalkonen skulle också få synas i kampanjer som riktas till konsumenterna. Då det finns synlighet och goda produkter, uppstår det även efterfrågan och konsumtion, konstaterar Fredrik Ström. Sirpa Perkkiö Nya medel söks för att öka konsumtionen Kalkonköttet är det bästa möjliga till sina näringsvärden, framhåller Erkki Muilu. Till exempel får en vuxen människa som väger 70 kilo sitt dagliga proteinbehov av endast 120 gram kalkonkött. Idrottarna och sådana som sköter om sin vikt har i själva verket upptäckt kalkonen. Detta framgår av de konsumentundersökningar som gjorts. För genomsnittskonsumenten är kalkonen ännu främmande. Det gäller att alltjämt arbeta för kalkonen. I de stora europiska kalkonländerna är den genomsnittlig konsumtionen per person och år över 5 kilo om året, men hos oss endast 1,7 kilo. I Nordamerika är den hela 8 kilo. Det bör alltså finnas en potential. Ansvaret för produktutvecklingen och marknadsföringen ligger på köttfabrikerna. Nya färskköttsprodukter och färdiga produkter efterlyses. Inte var heller broilern för 10 år sedan ännu på listan över hits för grillsäsongen, men nu är den det. Samma produktifiering skulle behövas för kalkonen. Uppgiften är utmanande. Länsi-Kalkkuna stöder för sin del köttföretagens marknadsföring. Nu har man färdigställt nya hemsidor: Genom dem görs kalkonen känd köksvägen, dvs. genom att ge råd för tillredningen av kalkon, och recept finns det. Sådana har man berömligt fått av Atria. Flera behövs ständigt. Det har också uppstått en tanke på en kalkonvecka. Veckan 44 är det en sådan nu för första gången, och kalkonveckan blir ett årligen återkommande evenemang, berättar Erkki Muilu. Sirpa Perkkiö

18 18 Klövar & Timotej Kooperationens roll i u-ländernas livsmedelsförsörjning Den typ av andelsverksamhet som uppstod på landsbygden i Finland för drygt hundra år sedan skulle ha en viktig uppgift att fylla i stora delar av den fattiga världen idag. Detta påstående kan motiveras på följande sätt. Ungefär hälften av världens befolkning bor på landsbygden. De fattigas andel på landsbygden uppgår till 75 %. Av de hungriga bor 80 % på landsbygden. Fattiga finns på landsbygden En definition på mycket stor fattigdom är följande: den person betraktas som mycket fattig som använder på livsmedel mer än 80 % av sina inkomster i natura och i kontanter. Huvuddelen av den dagliga energin och arbetsinsatsen för fattiga inriktas således på att själv producera den mat som behövs för överlevnad eller till att försöka skrapa ihop medel för att köpa mat. De fattiga på landsbygden utgör en tämligen heterogen grupp av småbrukare, självägande bönder, landlösa och lantbruksarbetare. En tillväxt i lantbruksproduktionen resulterar vanligen i en inkomstökning för alla de här grupperna. För att minska fattigdom och svält bör man således satsa på att utveckla lantbruket och livsmedelsproduktionen. Detta gäller i synnerhet Afrika söder om Sahara. Ökad livsmedelsproduktion Den internationella jordbruksutvecklingsfonden, IFAD, uppskattar att livsmedelsproduktionen bör öka globalt med 50 % t.o.m. år 2030 och med 100 % fram istockphoto.com John Sumelius Professor i lantbruksekonomi, Agro-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. till år Eftersom denna ökning huvudsakligen måste ske genom att utnyttja den befintliga arealen, och till en mindre del genom ökad odlingsareal, krävs det en fortsatt ökning av produktiviteten, dvs. förhållandet mellan produktion och insatser. Men det är inte bara frågan om att öka produktivitet och produktionen i goda områden eller hos de jordbrukare som kommersiellt redan integrerats i livsmedelskedjan. Man bör utnyttja också den outnyttjade potential som existerar i mera avlägset belägna områden. Här kommer vi in på de erfarenheter av kooperation som Finland haft för ungefär ett sekel sedan. Andelsverksamheten skapade hos oss förutsättningar för lantbruket att kommersiellt utvecklas. Situationen i många fattiga länder idag

19 Klövar & Timotej 19 är sådan att en verklig, av producenterna kontrollerad kooperation kunde erbjuda en institutionell lösning på de problem jordbrukare i mera marginella områden har med att skaffa insatser, kredit och avsättning för sina produkter. Andelslagen erbjuder möjligheter Andelslagen utgör den organisatoriska företagsform som enklast kan hjälpa småbrukarna i strävanden ut ur fattigdomen. Man ingår i ett andelslag på frivillig basis, för att tillsammans med andra medlemmar för att på ett gemensamt och demokratiskt sätt kontrollera företaget. Andelslagen erbjuder samma möjligheter i de fattiga länderna nu som man redan tidigare gjort i Finland: inköp av förnödenheter, anskaffning av kreditmöjligheter, stordriftsfördelar, insamling av information och eventuell risktagning. Jordbrukare i u-länder har ofta problem med att marknadsföra eventuella överskott av jordbruksprodukter eftersom volymerna är så små att de privata marknadsaktörerna inte är intresserade. Genom att slå sig samman till kooperativ kan dock tillräckligt stora försäljningsvolymer uppnås. Jordbrukarna har i allmänhet problem med att uppfylla kvalitetsstandarder, i synnerhet för exportprodukter och i växande grad för den inhemska marknaden. Supermarketar växer upp i de stora städerna, men krav på kvalitet ställs. Jordbrukssektorn har i många länder i Afrika delats upp i två, ett kommersiellt inriktat jordbruk baserad på storjordbruk vilken kan uppfylla dessa kvalitetskrav, och en traditionell jordbrukssektor baserad på småbruk som inte uppfyller dessa krav. I en alltmer globaliserad värld efterfrågas också produkter av högt värde (kött, grönsaker, kryddor, nötare, fisk, frukt). En enskild medelstor jordbrukare klarar varken av volymer, hygieniska standarder eller de förhandlingar som krävs för att producera eller exportera dylika produkter. Genom en gemensam kooperation skulle dessa jordbrukare kunna utnyttja stordriftsfördelar, se till att krav på leveransvolymer och tider skulle följas. Förutsatt att ledningen är kompetent har andelslagen bättre förutsättningar att handskas med kontrakt och prisrisk. Kooperativen kunde således erbjuda verkliga ekonomiska fördelar till jordbrukarfamiljer genom stabilare priser, förbättrad tillgång till marknader och genom att förstärka primärproducenternas roll i livsmedelskedjan förhandlingsvägen. Negativa associationer Många afrikanska länder har negativa associationer av kooperativ, vilket beror på statligt styrda kooperativ som fatalt misslyckats i sin uppgift på och 1970-talet. Det innebär att man bör vara försiktig i val av terminologi och i val av ledning. I en del länder talar man numera hellre om producentorganisationer för att markera att det är fråga om producentstyrda föreningar. Men oberoende av om man talar om producentorganisationer eller kooperativ är grundidén densamma. Kooperativen skapar bättre handelsvillkor för sina medlemmar än de har som enskilda producenter. Kooperationens roll som en fungerande institution i u- ländernas livsmedelsförsörjning bör inte underskattas. Köttgryta 1 paket Atria n800g Naturell Naudan Takuumurea Paisti 1 msk flytande margarin 1 tsk salt 1/2 tsk svartpeppar 1 paket Atria 140g bacontärningar 3 st gul lök 3 st lagerblad 70 g tomatpuré 7 dl vatten 2 dl matgrädde 5% 100 g torkade mjuka aprikoser Strimla eller tärna nötköttet och stek det i tre satser i margarin i stekpanna. Flytta de stekta köttbitarna till en gryta. Krydda köttet med salt och svartpeppar. Stek bacontärningarna i stekpanna. Sjud de finhackade lökarna en stund tillsammans med baconet. Häll över blandingen i grytan. Tillsätt resten av ingredienserna. Låt grytan sjuda i ugn i 175 grader cirka 2 timmar. Servera med kokt potatis.

20 20 Klövar & Timotej Gårdsreportage hos Huldéns i Nedervetil Högklassig nötproduktion Huldén i Nedervetil har en högklassig nötproduktion som ligger högt i Atrias statistik. Avgörande för det goda resultatet är att gården har optimerat utfodringen genom att utnyttja A-foders produkter och tjänster. Fina resultat. Det är något som nötproducenten Dan Huldén kan stoltsera med när han presenterar viktiga nyckeltal för sin produktion i Nedervetil. Gården, som har drygt sjuhundra djur i trefasuppfödning, ligger högt i Atrias statistik över de bästa producenterna. Medelvikten är 401 kilo, vilket är nästan 50 kilo högre än Atrias 25 procent bästa. Vi har också 29 procent i klassen O+ och 30 procent i klassen R-. Samma tal för Atrias statistik är 12 respektive 8 procent, berättar Dan Huldén. Listan över riktgivande statistik slutar inte där, men redan det här ger en bra bild av att det bedrivs högklassig nötproduktion vid Huldéns gård. Efter snart trettio år i branschen vet Dan vad som är grundläggande för att uppnå goda resultat. Det viktigaste för att lyckas är att djuren får ett högklassigt foder och om utfodringen inte är optimerad går det inte att nå bra resultat, förklarar han. Bra samarbete med A-foder Här kommer Atrias dotterbolag A-foder in i bilden. Huldén har redan i flera år utnyttjat företagets tjänster och högkvalitativa produkter. För oss är det naturligt att utnyttja A-foders tjänster, som vi är mycket nöjda med. Samarbetet med bolaget har fungerat smärtfritt och vi tycker att recepten på foderblandningarna är optimerade samtidigt som fodertransporterna alltid sker inom utsatt tid, säger Dan. A-foders kunnande och produkter genomsyrar hela produktionskedjan, som startar när Huldéns köper in 2 3 veckors gamla mjölkkalvar. I kalvstationen utfodras djuren genom en automatisk så kallad tuttstation eller kalvamma. Förutom mjölkutfodringen får de ett startfoder som förmedlas av A-foder. Även hö av god kvalitet är viktigt. När djuren är mellan tre månader förflyttas de till mellanstationen där utfodringen förändras. Här får djuren blötfoder bestående av potatis, mjöl och vatten samtidigt som en bandutfodring levererar fullfoder. Efter mellanstationen hamnar ungdjuren i slutuppfödningen där de stannar cirka 18 månader tills de är cirka månader innan det är dags för slakt. Då får de huvudsakligen fullfoder och blötutfodring som komplement. Vi använder A-foders TTR-proteinfoder och mineraler. Ett bevis för hur viktigt det är med ett bra fullfoder är att vi låg på en medelvikt på 350 kilo innan vi började använda det, säger Dan. Och fortsätter: Att allt görs rätt när de är kalvar är också ett mycket viktigt steg i produktionen. Huldéns odlar vall på cirka 120 hektar som ger ton ensilage per år. I och med att de lindar ensilaget i så kallad korvar som inte har plast i ändorna sparar de in på kostnaderna. Huldéns har nötproduktion i tre faser. Här är den första, kalvstationen, där kalvarna utfodras genom en automatisk så kallad tuttstation eller kalvamma.

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: - Namn: Peggy norman Resa: Transylvanien Datum: 7 juli 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: mycket bra Kommentar

Läs mer

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015 EKOHUSDJURSKURS Anskaffning av djur ProAgria 2015 Ekologiska djur Skall i regel härstamma från ekologisk produktion => inga begränsningar på anskaffning (gällande antal eller ålder) när djurens omläggningsskede

Läs mer

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-07-04 Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna 2016-2025 Utbudet matchar efterfrågan för de flesta råvarorna vilket ger en blygsam prisutveckling

Läs mer

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden Mikael Olsson Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden 15 juni 2012 NÖTKÖTTSMARKNADEN Brasilien Exporten till EU fortsätter att öka under april och maj månad. Gapet mellan förra

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Atria Abp Bokslutskommuniké Verkställande direktör Matti Tikkakoski den 25 februari, 2009

Atria Abp Bokslutskommuniké Verkställande direktör Matti Tikkakoski den 25 februari, 2009 Atria Abp Bokslutskommuniké 2008 Verkställande direktör Matti Tikkakoski den 25 februari, 2009 Atriakoncern, struktur 2008 Atria Abp Omsättning 1.357 miljoner euro ( ) Anställda 6.135 (i genomsnitt) Finland

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING 2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen

Läs mer

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Inhemska proteingrödor med fokus på soja Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin

Läs mer

Internationella rapporten 2012

Internationella rapporten 2012 Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2013-03-28 Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Äggpriser i Sverige och EU Det svenska partipriset för ägg låg under vecka 11 på 223,40 euro/100 kg, vilket var

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Internationella rapporten 2015

Internationella rapporten 2015 Internationella rapporten 2015 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar. Nätverket fungerar

Läs mer

Nokian Tyres delårsrapport januari mars 2015

Nokian Tyres delårsrapport januari mars 2015 PRESSINFORMATION 2015-05- 08 Nokian Tyres delårsrapport januari mars 2015 Tillväxt i väst fortfarande utmaningar i Ryssland Koncernen Nokian Tyres omsättning minskade med 9.8 procent och var 281.3 MEUR

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

mush b.a.r.f. vaisto

mush b.a.r.f. vaisto mush b.a.r.f. vaisto innehåll MUSH-STORYN... 3 MUSH-TIDSLINJE... 4 VÅRA PRODUKTLÖFTEN...6 UTFODRA MED VÅRA MUSH B.A.R.F. VAISTO -PRODUKTER... 8 PRODUKTER...14 I begynnelsen åt hundar kött, ben, organ,

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Lärarhandledning Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå hur marken som

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Manual för att genomföra Fri som en fågel eller annan liknande utställning

Manual för att genomföra Fri som en fågel eller annan liknande utställning Manual för att genomföra Fri som en fågel eller annan liknande utställning Sammanställd av Djurens Rätt Göteborg 1 Djurens Rätt Göteborg genomförde i december 2012 en utställning på Frölunda kulturhus

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Limousin á la carte Produktionssätt

Limousin á la carte Produktionssätt 1 Limousin á la carte Produktionssätt Anvisningar för produktion och Information för konsumenten 2 Limousin á la carte Krav på produktionssätt som ställs på uppfödare Produktionsgårdar följer i sin verksamhet

Läs mer

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Utmaningarna är många inför genomförandet av Sote-reformen Kanske flera här än inom många andra områden i landet Vi har landets friskaste befolkning

Läs mer

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden SPANNMÅLSMARKNADEN SKÖRDEÅRET 2015-2016 Hankkija Oy, Tarmo Kajander 1 SPANNMÅLSMARKNADEN Ute i världen ochi Europa För tillfället ärde väderleksfenomenen somär mest uppföljda på olika delar i världen Skörde-

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

KANINER KANINER KANINER SEMINARIUM 22 MARS 2012

KANINER KANINER KANINER SEMINARIUM 22 MARS 2012 KANINER KANINER KANINER SEMINARIUM 22 MARS 2012 Jag heter Gösta Johnsson och är ordförande i branschorganisationen Sveriges Kaninproducenters Förening sedan 20 år. Jag tillsammans med min Sambo Vanja driver

Läs mer

Mental träning gav miljoner till Icabutiken: "Håll i och håll ut, plötsligt händer det"

Mental träning gav miljoner till Icabutiken: Håll i och håll ut, plötsligt händer det Mental träning gav miljoner till Icabutiken: "Håll i och håll ut, plötsligt händer det" Konkurrensen mellan matbutikerna är stenhård. Men systrarna Barbro Wallin och Kristina Wallin Nylén, Ica-handlare

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Framtiden är serverad. Livsmedelsindustrin / Köttbranschen presenterar sig

Framtiden är serverad. Livsmedelsindustrin / Köttbranschen presenterar sig Framtiden är serverad Livsmedelsindustrin / Köttbranschen presenterar sig Livsmedelsindustrin Tillverkar ett omfattande urval av allt ifrån råvaror till produkter som underlättar matlagningen samt färdiga

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Kollegor från hela landet bjöds på en resa bland nytänkare och entreprenörer hos årets stämmovärdar i sydost. Magi Lantbruk Vi kommer fram till

Läs mer

med sin nya miljö. Introduktionen med Tilla sköttes utomhus och gick bra. Resten av dagen tog vi det bara lugnt, lekte, åt och bara hade mysigt.

med sin nya miljö. Introduktionen med Tilla sköttes utomhus och gick bra. Resten av dagen tog vi det bara lugnt, lekte, åt och bara hade mysigt. Den här artikeln skrev jag till Svenska kooikerhondjeklubbens medlemstidning. I tidningsnumret innan så skrev Felicia på kennel Rantafejs en liten artikel om uppfödning och så blev jag tillfrågad att skriva

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs

k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs gård. Det dröjde inte länge innan Säfär började svära över Ali. Sedan fortsatte han till Ahmad-Alis gård med sina svärsöner och den besökande

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Olle

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Olle Innehållsförteckning Kap 1 Olle sida 2 Kap 2 Blomplockning i nationalparken sida 3 och 4 Kap 3 Bankrånet sida 5 Kap 4 Rättegången sida 6 Kap 5 videogranskningen sida 7 Kap 6 Den rätta rättegången sida

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014

Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014 PRESSINFORMATION 2014-08-08 Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014 Stark tillväxt på västmarknader motvind i Ryssland NOKIAN TYRES PLC Januari-juni 2014 01-06/13 % Omsättning 681,5 MEUR 752,2 MEUR

Läs mer

Hans trädgård är en fest!

Hans trädgård är en fest! Hans trädgård är en fest! Text: Stina Lovisa Seger Bild: Ewa-Marie Rundquist Det är väl knappast någon som har missat att vi trädgårdsintresserade delar vårt intresse med Sveriges genom tiderna största

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan av livsmedel Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person

Läs mer

HKScans effektiviseringsmål 30 miljoner euro i Sverige. Pressmöte i Stockholm, vd Matti Perkonoja, HKScan Abp den 15 september 2009

HKScans effektiviseringsmål 30 miljoner euro i Sverige. Pressmöte i Stockholm, vd Matti Perkonoja, HKScan Abp den 15 september 2009 HKScans effektiviseringsmål 30 miljoner euro i Pressmöte i Stockholm, vd Matti Perkonoja, HKScan Abp den 15 september 2009 Koncernstruktur HKScan Abp Omsättning 2008: 2 294,6 milj., VD Matti Perkonoja

Läs mer

Malin Sandstedt. Smuts

Malin Sandstedt. Smuts Smuts Smutsen bränner i såren på flickans bara fötter. Döda rosentaggar river och färgar hennes ben i rött. Hon vandrar till ljudet av sin egen viskande röst. Den vita klänningen är inte längre vit utan

Läs mer

Alkavare kapell med inblick i Sarek. Juli 2013

Alkavare kapell med inblick i Sarek. Juli 2013 Alkavare kapell med inblick i Sarek Juli 2013 Hur man kan besöka Sarek utan alltför stor ansträngning Vi hade under vintern planerat en del tänkbara vägar att ta oss till Alkavare kapell från Ritsem och

Läs mer

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som NÄRINGSLIV 12/13 Hoppas på en södra infart 1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som företagare på

Läs mer

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär?

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär? Premiären i Motocross SM går i Vissefjärda! SM i motocross kommer i år gå på 6 olika banor i olika delar av Sverige. Premiären i år kommer att gå på crossbanan Rövaredalen som ligger i Vissefjärda, en

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 NORDICFORUM TORSHAMNSGATAN 35 & 39 2 OM NORDICFORUM Kraftig tillväxt, idérikedom och gemensamma mål. nordicforum erbjuder de förutsättningar

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

För mera information: Om Växa Sverige

För mera information: Om Växa Sverige 2016-08-26 1 (6) Från och med den 1 augusti finns det endast 3 971 mjölkbönder kvar. Det senaste året har Sverige tappat över 300 gårdar och nedläggningstakten ökar nu för varje vecka. Under 2016 har även

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Resedagbok. Studieresa Limousin- och Blondeföreningen

Resedagbok. Studieresa Limousin- och Blondeföreningen Resedagbok Studieresa Limousin- och Blondeföreningen - onsdag 24 juli 2013 07:59 Äntligen på väg! Några hade hoppat på redan i Varberg och resten hoppade på på Erikslund utanför Ängelholm. Totalt är 26

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 29 Fredag 23 september 2011. Nu kan serverhallarna byggas. -Det känns riktigt bra, säger Karl Petersen.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 29 Fredag 23 september 2011. Nu kan serverhallarna byggas. -Det känns riktigt bra, säger Karl Petersen. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 29 Fredag 23 september 2011 NORRBOTTEN Nu kan serverhallarna byggas Nu kan serverhallarna på Porsön i Luleå börja byggas. Domstolen har bestämt att den person som vill stoppa bygget

Läs mer

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND 8 mars 2010 OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND Version 1.0 8 mars 2010 Projektledare: Anders Ankarlid Vårt uppdrag: Att hjälpa företag med service. Invent Observer har funnits sedan

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

MEDDELANDE 1 (6) ÖVERVAKNING AV FRAKT- OCH UNDERENTREPRENADARBETE

MEDDELANDE 1 (6) ÖVERVAKNING AV FRAKT- OCH UNDERENTREPRENADARBETE MEDDELANDE 1 (6) Kontrollavdelningen Pvm/Datum/Date Dnro/Dnr/DNo ÖVERVAKNING AV FRAKT- OCH UNDERENTREPRENADARBETE I de årliga produktionskontrollerna av ekologisk produktion har det från ingången av 2012

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

Skogstomten Stures dagbok

Skogstomten Stures dagbok Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, bröd & spannmål KF granskar: Den svenska marknaden för bröd och spannmål En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten

Läs mer