23 Moderbolagets resultaträkning. 25 Moderbolagets finansieringsanalys. 26 Noter till bokslutet

Transkript

1 Årsberättelse 2008

2 Innehåll Verkställande direktörens översikt 3 Akitv utveckling inom Anvia 4 År 2008 i korthet 6 Framåt med målmedvetna steg 7 Anvia Telecom-affärsområdet 8 Anvia IT-affärsområdet 11 Anvia Securi-säkerhetsaffärsområdet 12 Anvia TV-affärsområdet 13 Personalen och utveckling av kunnandet 15 Förvaltning 16 Styrelsens verksamhetsberättelse för år Koncernen och dess utveckling 18 Den ekonomiska ställningens och reslutatets utveckling 18 Investeringar och finansiering 19 Bolagets aktier 19 Forskning och utveckling 20 Risker och osäkerhetsfaktorer 20 Förslag till behandling av räkenskapsperiodens vinst 20 Händelser som inträffat efter bokslutets uppgörande 20 Utsikter för år K oncernresultaträkning 21 K oncernbalansräkning 22 Koncernens finansieringsanalys 23 Moderbolagets resultaträkning 24 Moderbolagets balansräkning 25 Moderbolagets finansieringsanalys 26 Noter till bokslutet 27 Bokslutets och verksamhetsberättelsens datering och underskrift 35 Revisionsberättelse Förvaltningsrådets utlåtande 35 35

3 Anvia är ett företag i utveckling, med siktet ställt framåt. 3 Verkställande direktörens översikt Anvia är ett företag i utveckling, med siktet ställt framåt. Vi kommer att genomgå olika brytningsskeden i vårt bolag ända tills vi vet med säkerhet att våra strategiska avsikter har uppnåtts och vi kan ta sats in i framtiden från en tydlig position. Det allmänna ekonomiska läget eller konkurrenssituationen är ingalunda de enda faktorerna som medför utmaningar för utvecklingen. Anvia ska utvecklas till en kapitalmarknadsduglig flerbranschkoncern där alla affärsverksamheter expanderar och utvecklas på sikt. Ägarvärdets utveckling säkerställs genom att varje affärsverksamhet inom koncernen producerar ett så stort värde åt kunderna att också ägarna får en del. Anvia i sin helhet växer 20 % i året på lång sikt och tillväxten är lönsam. Anvia är ett företag som drar nytta av kommunikationsteknologin i vid bemärkelse. Det forna telefonbolaget kommer att vara med i olika affärsverksamheter som är förknippade med användning och tillämpning av kommunikationsteknologin. Ett naturligt sätt att utveckla affärsverksamheterna från denna utgångspunkt är att förena koncernens befintliga kunnande med nya, annorlunda helheter som kompletterar det tidigare kunnandet. Ett sådant systematiskt utvecklingsarbete pågår i hela koncernen och framstegen har hittills varit mycket uppmuntrande och intressanta. Ett exempel är Anvia TV där man förenat marknadskännedom, starka kundrelationer och kunnande inom programöverföring och signalförmedling med partiförsäljning av programtjänster, innehållshantering och nätbyggnad. Dessutom omfattar bolagets affärsverksamhet hotell-tv- och media-tv-verksamhet, som båda kan spås en intressant framtid. Bolagsgruppens verksamhet kommer att utökas. Geografiskt verkar man på det område som är naturligt som marknadsområde för respektive affärsverksamhet. Internationaliseringsgraden ökar stegvis på affärsverksamhetens villkor. Anvia TV har redan en filial i Tallinn och aktiv verksamhet i Baltikum och åtminstone inom hotell-tv-verksamheten kommer marknadsområdet förr eller senare att utgöras av hela Europa. En liknande utveckling kan förutspås inom andra av Anvias affärsområden. Anvias värden är närhet till kunden och kontinuerlig utveckling. Bägge syns och märks hela tiden, i allt större utsträckning. Endast tillsammans med våra kunder kan vi lyckas och därför är ett intimt samarbete och öppenhet väsentliga i alla våra förehavanden. Samma gäller för den interna verksamheten och samarbetet med olika samarbetspartner. Också här är vår enda möjlighet att vara aktiva och handlingskraftiga och att reagera snabbt, dvs. att utvecklas kontinuerligt. Ett stort tack till våra kunder, ägare, samarbetspartner och andra intressentgrupper för visat förtroende år 2008! Även mycket tack till hela personalen för er insats och medverkan! Utgående från detta förtroende och dessa insatser är det bra att gå vidare. Vi ska göra vårt bästa! Timo Cavén

4 Anvia är ett betydande, expanderande och globaliserande företag som drar nytta av data- och kommunikationsteknologin. 4 Aktiv utveckling inom Anvia Anvia är ett betydande, expanderande och globaliserande företag som drar nytta av data- och kommunikationsteknologin. Det regionala telefonbolaget har utvecklats till en flerbranschkoncern, som erbjuder konsumenter, företag och offentliga samfund olika tjänster för kommunikation, datateknik och säkerhet samt förmedling av rörlig bild. Med hjälp av data- och kommunikationsteknologin bidrar Anvia till sina kunders framgång och trivsel. Framgång i kundens affärsverksamhet och målsättningar, trivsel via internet, tv och andra medier. Anvia expanderar via företagsköp samt genom att utveckla nuvarande affärsverksamheter och komplettera dem med nya verksamhetsmodeller, produkter eller tjänster. Det är bra att äga Anvia: Anvia har en lönsam tillväxt och betalar en konkurrenskraftig avkastning på ägarnas investering. Anvias hemort är Österbotten. Där finns den stora majoriteten av ägarna och där är affärsverksamhetens kärna. Affärsverksamheten utövas på det geografiska marknadsområde som är lämpligast med tanke på respektive affärsverksamhet och dess tillväxtmål. Tyngdpunkten i all verksamhet är kundfokus och produktion av nytta för kunden. Teknologin utgör ett stöd för detta. Diversifieringen syns både i koncernstrukturen och i verksamhetssätten. Det råder samarbete och synergi mellan de olika affärsverksamheterna, men dessa leds ändå som självständiga helheter.

5 Det nya gemensamma namnet och den gemensamma framtoningen stärker bilden av Anvia som en enhetlig, modern flerbranschkoncern. 5 Anvias vision är att vara kundernas bästa samarbetspartner inom kommunikationsteknologi. Närhet till kunden Kontinuerlig utveckling Från VLT till Anvia Som en del av sin förnyelse tog koncernen i bruk det gemensamma marknadsföringsnamnet Anvia i augusti Det nya gemensamma namnet och den gemensamma framtoningen stärker bilden av Anvia som en enhetlig, modern flerbranschkoncern. Namnet Anvia, som beskriver förbindelser och framåtskridande, har snabbt nått en hög igenkänningsgrad och har för sin del främjat budskapet om koncernens utveckling. Namnet Anvia har till en början tagits i bruk som marknadsföringsnamn vid sidan om de juridiska namnen. År 2009 kommer Anvia att synas också i några bolags officiella namn.

6 Förutom via företagsköp stärktes flerbranschstrukturen även genom att man utvecklade koncernens organisation. 6 År 2008 i korthet År 2008 var en tid av tillväxt och förändring för Anvia-koncernen. Under året växte koncernen organiskt samt i synnerhet genom förvärvandet av tre företag. Företagsköpen stödde både koncernens tillväxt och dess strategienliga utveckling från ett telekommunikationsbolag till en flerbranschkoncern. Koncernens omsättning under år 2008 ökade med 13,6 % jämfört med föregående år och uppgick till 94,9 miljoner euro. Räkenskapsperiodens rörelsevinst var 13,4 miljoner euro, vilket är 14,2 % av omsättningen. Förutom via företagsköp stärktes flerbranschstrukturen även genom att man utvecklade koncernens organisation. Koncernen tog i bruk en ny organisationsmodell där de olika affärsverksamheterna leds som separata helheter, som samarbetar och uppnår synergifördelar. Av de existerande affärsområdena bildades tre affärsområden: Telecom, dvs. tjänsteoch nätverksaffärsverksamhet inom telekommunikation, IT-affärsområdet och Securi-affärsområdet, som utgörs av bolag inom säkerhetsbranschen. I slutet av året utökades koncernen med ett nytt affärsområde, när koncernen förvärvade aktiemajoriteten i Finnsat Oy, som utövar import av utrustning för tv-verksamhet samt parti- och minuthandel till företag. I detta sammanhang bildades Anvia TVaffärsområdet till vilket tv-tjänsterna och det därtill hörande kunnandet i koncernen kommer att koncentreras.

7 Anvia är ett tillväxtföretag, som växer 20 % i året på lång sikt och med beaktande av lönsamheten. 7 Framåt med målmedvetna steg Anvia är ett tillväxtföretag, som växer 20 % i året på lång sikt och med beaktande av lönsamheten. Tillväxtstrategin säkerställer det historiska bolagets vitala och aktiva utveckling i fortsättningen och framför allt en kontinuerlig förbättring av ägarvärdet på sikt. Affärsverksamheterna förändras och förnyas, men den grundläggande linjen kommer att bestå. Dessutom innebär kapitalmarknadsdugligheten en konsekvent utveckling av koncernens interna praxis och tillvägagångssätt. Koncernstrukturen, IFRSbokföringspraxisen och utvecklingen av den interna och externa rapporteringen kommer att vara aktuella frågor inom en snar framtid i koncernen. Kapitalmarknadsdugligheten innebär förutsägbarhet i bolagets verksamhet och bättre uppföljningsmöjlighet ur investerarnas och ägarnas synvinkel. Den kommer också att betyda bättre service för ägarna i och med den kommande registreringen i värdeandelsregistret samt regelbundnare information. Anvia vill vara ett konkurrenskraftigt investeringsobjekt för dem som vill vara med i ett bolag i utveckling och med regional anknytning. Dividenden kommer årligen att vara minst hälften av koncernens resultat.

8 Anvia Telecom-affärsområdet 8 Tack vare ökade intäkter av betal-tv och bredband lyckades man kompensera de minskade intäkterna av telefonanslutningarna. Anvia Telecom-affärsområdet består av Vasa Läns Telefon Ab:s och Gamlakarleby Telefon Ab:s tjänsteoch nätverksaffärsverksamheter inom telekommunikation. Med tanke på utmaningarna inom branschen nådde Telecom-affärsområdet ett relativt gott resultat under räkenskapsperioden. Omsättningen ökade en smula och uppgick till 70,9 miljoner euro och även rörelsevinsten var större än året innan. Tack vare ökade intäkter av betal-tv och bredband lyckades man kompensera de minskade intäkterna av telefonanslutningarna. Under året utvecklade Gamlakarleby Telefon Ab sin verksamhet i enlighet med ISO 9001-standarden och samordnade verksamheten med Vasa Läns Telefon Ab:s verksamhetshandbok. Gamlakarleby Telefon Ab erhöll ISO 9001-certifikatet Allt snabbare bredbandsförbindelser Koncernens bredbandsanslutningar (Netikka och GATEL Bredband) ökade 2,0 % under året och sammanlagda antalet var Försäljningen av nya anslutningar har avtagit på grund av att marknaden mättats. Också mobilbredband, som marknadsförts kraftigt och vars täckningsområde vuxit, har erövrat en del av det fasta bredbandets marknad. Både Netikka och GATEL Bredband stärkte trots allt sina marknadsandelar och är fortfarande tydliga marknadsledare på sina områden. De nationella aktörerna håller på att koncentrera leveransen av fast bredband till sina egna nät och till tillväxtcentra. I anslutning till detta kom Anvia och Elisa i slutet av året överens om överföring av cirka bredbandsanslutningar till Anvia fr.o.m Dessa anslutningar ingår inte i det ovannämnda antalet anslutningar. Nya tjänster, ökad trafik och förmånligare priser gör att utvecklingen går mot allt snabbare förbindelser när det gäller bredbandsanslutningar. Finlands regering ställde på hösten upp målet att snabba bredbandsförbindelser ska vara tillgängliga för så gott som alla finländare år Enligt denna målsättning borde stamnätsförbindelsernas hastighet då vara 100 Mbit/s och avståndet från hushållen till optofiber- eller kabelnätet högst två kilometer. Tack vare en segmentering av nätet som pågått hos Anvia i flera år har detta mål redan uppnåtts för två tredjedelar av Anvias kunder. Detta betyder att anslutningar på minst 12 Mbit/s kan levereras till dem. För invånare i Vasa centrum erbjuder Anvia förbindelser på upp 100 Mbit/s ända till hemmet via sitt optofiberkabelnät som är draget fram till fastigheten. Förutom i det egna nätet levererar Anvia internet-, VoIP och IPTV-tjänster även till regionnät i området. I samarbete med Anvia IT-affärsområdet utvecklades under året ICT-tjänstekoncept för företagskunder. Anvia Itu-konceptet omfattar programvara, applikationer och serverkapacitet, vilka säljs som en tjänst som kunden kan använda via nätförbindelserna (SaaS, Software as a Service).

9 Betal-tv-tjänsternas omsättning ökade 48 % och antalet Kabelkort, som möjliggör beställning av tilläggskanaler, ökade 44 %. 9 Antalet telefonanslutningar fortsätter att sjunka Antalet telefonanslutningar i det fasta nätet sjönk 7,0 % i koncernen på grund av att samtalstrafiken flyttas över till mobil- och internetnäten. Minskningen var en smula mindre än året innan. Antalet telefonanslutningar var vid årets slut i hela koncernen och i moderbolaget. Inom företag förmedlas samtalen allt oftare i datanätet som s.k. VoIP-samtal. Anvia levererade lösningar av detta slag till företag och den offentliga sektorn både som telefonsystem och som en tjänst. Ökad omsättning för tv-tjänsterna Cirka hushåll är anslutna till Anvias kabel-tvnät och detta är en ökning på 0,7 %. Tv-tjänsternas omsättning ökade totalt med cirka en tredjedel. En betydande orsak till detta är betal-tv-kanalernas stigande popularitet. Betal-tv-tjänsternas omsättning ökade 48 % och antalet Kabelkort, som möjliggör beställning av tilläggskanaler, ökade 44 %. Cirka vartannat hushåll i Anvias kabel-tv-nät har nu Kabelkortet. Också antalet SveaTV-kort, som gör det möjligt att se Sveriges tv-kanaler i antennätet, ökade 44 %. De finländska tv-kanalernas analoga tvsändningar upphörde i kabel-tv-näten Ett antal, i huvudsak utländska, kanaler sändes analogt fram till I mars lanserade Vasa Läns Telefon Ab inspelningsfunktionen hos sin IPTV-tjänst Netikka TV. Med denna kan kunden ställa in tjänsten så att den spelar in alla program på nio kanaler under en veckas tid. Tjänsten befriar kunden från programtider och kunden kan titta på sina favoritprogram när det passar bäst. Tjänsten har tagits fram av koncernbolaget Hibox Systems Ab. Tack vare den nya egenskapen och en synligare marknadsföring ökade Netikka TV:s kundkrets ansenligt under året. Katalog- och nummertjänstverksamheten upphörde Vasa Läns Telefon Ab och Gamlakarleby Telefon Ab sålde sin telefonkatalogverksamhet till Fonecta Ab i mars. Bakgrundsfaktorer till försäljningen är centraliseringen av katalogverksamheten i Finland samt risken för minskad användning av tryckta telefonkataloger och därmed minskade intäkter. Med Fonecta ingicks också ett annat avtal om försäljning av affärsverksamhet, när Vasa Läns Telefon Ab och Gamlakarleby Telefon Ab sålde sin nummertjänstverksamhet till Fonecta Ab i augusti. Fungerande processer bättre kundservice Tjänste- och nätverksaffärsverksamhetens processer utvecklades under året med målsättningen att uppnå enhetligare och effektivare tillvägagångssätt och smidigare gränssnitt. En centralisering av inköpsverksamheten konstaterades möjliggöra betydande inbesparingar vid anskaffningar och resursanvändning. Inom tjänster togs en organisationsmodell i bruk i februari där man gick över till en ansvarsfördelning baserad på kundgrupper (konsumenttjänster, företagstjänster, produktutveckling och -marknadsföring) från att tidigare ha haft en modell som baserade sig på geografiska områden. Samtidigt organiserades kundtjänsten för konsumenter och småföretagare på så sätt att kundtjänsten via internet och telefon avskildes från butiksverksamheten till en egen enhet. Den nya modellen effektiverar försäljningen och förbättrar kundservicens kvalitet. Butikernas produktsortiment förbättrades genom ökat samarbete med Anvia IT-affärsområdet. Butiken i Vasa centrum flyttades till samma byggnad som Geotrack och K-Data flyttade sin butik till Gamlakarleby Telefon Ab:s butikslokal. Den elektroniska kundtjänsten på webbsidorna vidareutvecklades för att kunna erbjuda kunderna service också på kvällar och veckoslut. Samtidigt effektiveras även kundbetjäningsprocessen.

10 Den moderna nättekniken ger hela koncernen en god grund för utveckling av nya tjänster som drar nytta av nätet. 10 Den nya generationens teknik i regiondatanätet Inom nätplanering och nätbyggnad låg tyngdpunkten på Metronät-projektet, som inleddes i början av året och innebär att tekniken i regiondatanätet förnyas för att motsvara framtidens krav. För kunderna märks den nya tekniken i form av nya tjänster och egenskaper samt förbättrad kvalitet på tjänsterna, t.ex. tack vare säkrade förbindelser och avancerade övervaknings- och underhållsfunktioner i nätet. Den moderna nättekniken ger hela koncernen en god grund för utveckling av nya tjänster som drar nytta av nätet. Projektet fortsätter till mars Förutom sina egna projekt utförde Anvia även entreprenadarbeten åt utomstående. Särskilt byggandet av basstationer för DNA:s räkning ökade kraftigt sommaren Byggandet av ett eget testlaboratorium har möjliggjort testning av tekniska ändringar före genomförandet i det egentliga nätet, vilket för sin del förbättrar tjänsternas kvalitet och inverkar på kundbelåtenheten. I testlaboratoriet har man testat programvaruuppdateringar samt utrustnings- och administrationssystem. Dessutom har man testat kompatibiliteten mellan olika tekniker Omsättning 70,9 M 72,5 M Driftsbidrag 24,1 M 25,3 M Rörelsevinst 13,5 M 14,8 M Personal Antal anslutningar Koncernen Telefonanslutningar, st KTV-anslutningar, st Bredbandsanslutningar, st Moderbolaget Telefonanslutningar, st KTV-anslutningar, st Bredbandsanslutningar, st Nätbyggnaden i siffror 2008 Installerade optofiberkablar koaxialkablar kopparkablar FTTH-anslutningar FTTB-anslutningar Nätsegmenteringsobjekt 310 km 29 km 170 km 660 st 150 st 38 st

11 Anvia IT-affärsområdet 11 Den kraftiga tillväxten uppkom både genom organisk tillväxt och lyckade företagsköp. Anvia IT-affärsområdet utgörs av VLT Invest Ab:s dotterbolag Geotrack Oy, K-Data Oy, Lakeus Office Oy, Similan Oy och Tampereen Datakanava Oy. Tillsammans erbjuder dessa bolag kompletta ICTkoncept, som omfattar utrustning för företagens ITinfrastruktur, system och underhåll samt programvarulösningar, utbildning och konsultation. Under året utökades sortimentet med applikations- och tjänstekoncept som levereras som en tjänst. Dessa utvecklades i samarbete med Anvia Telecom. År 2008 var ett år av stark tillväxt för Anvia ITaffärsområdet. Den kraftiga tillväxten uppkom både genom organisk tillväxt och lyckade företagsköp. Både den operativa rörelsevinsten och lönsamheten förbättrades betydligt och var på en god nivå. Resultatutvecklingen är en följd av det målmedvetna strategienliga utvecklingsarbete som pågår. Under året förvärvade VLT Invest Ab aktiemajoriteten i Tampereen Datakanava Oy och Seinäjokiföretaget Lakeus Office Oy. Båda bolagen kompletterar Anvia IT-affärsområdet genom sina produktsortiment och geografiska verksamhetsområden. Tjänstemodellerna och processerna som används i affärsområdets företag analyserades metodiskt under året och utgående från detta överenskoms om gemensamma och bolagsspecifika utvecklingsåtgärder. Målet är att bättre dra nytta av företagens synergifördelar och att effektivera verksamheten. I produktsortimentet betonas allt mer lösningar som levereras som en tjänst. Tack vare dessa behöver kunden inte investera i utrustning och programvara, utan betalar en månadsavgift för de tjänster som används. Till Anvia IT:s viktigaste kundgrupper hör små och medelstora företag samt den offentliga förvaltningen. På hösten överenskoms att Geotrack Oy, K-Data Oy, Lakeus Office Oy, Similan Oy och Tampereen Datakanava Oy fusioneras och bildar Anvia IT Ab under år Det nya bolagets målsättning är att fortsätta sin expansionsstrategi Omsättning 18,7 M 5,6 M Driftsbidrag 1,4 M 0,3 M Rörelsevinst 0,6 M 0 M Personal 98 42

12 Anvia Securi-säkerhetsaffärsområdet 12 Inom säkerhetsbranschen pågår en teknologisk omvälvning som innebär att utvecklingen går allt mer mot IP-baserade system. Securi-affärsområdet utgörs av lås- och säkerhetsföretagen Keskipohjanmaan Lukkopalvelu Oy, Lakeuden Lukko Oy och Oulun Lukko Oy samt den av Gamlakarleby Telefon Ab ägda larmcentralens verksamhet. Securis affärsverksamhet är främst inriktad på leverans av låssystem och dörrautomatik samt utrustning och tjänster för säkerhetsteknik. Till de viktigaste kunderna hör byggföretag, andra företag och den offentliga förvaltningen. I affärsvolymen skedde inga väsentliga förändringar under räkenskapsperioden. Gruppens omsättning var 7,3 miljoner euro, medan omsättning-en var 7,1 miljoner euro året innan. Konjunkturförändringen inom byggbranschen märktes inte ännu i Securis resultat för år En fördröjd effekt på försäljningen av låssystem på grund av den minskade byggverksamheten är dock att vänta. Å andra sidan förväntas leveranserna av säkerhetssystem fortfarande öka, vilket torde jämna ut affärsverksamhetens totala utveckling. Inom säkerhetsbranschen pågår en teknologisk omvälvning som innebär att utvecklingen går allt mer mot IP-baserade system. Säkerhetssystem erbjuds också allt oftare som en tjänst varvid kunden inte behöver investera i utrustning och programvara, utan tjänsten fås mot en månadsavgift. Även Securi satsar i sin produktutveckling på dygnet runt-tjänster av detta slag vars produktion sker centraliserat. I augusti lanserade Securi sin Securi Camkameraövervakningsprodukt. Med denna kan kunden själv övervaka önskade lokaliteter med hjälp av en bild i realtid eller en inspelning, som aktiveras av en rörelsedetektor och lagras på en server. Securi har också tagit fram ett larmsystem mot brotts- och fastighetsskador och detta lanserades under namnet Securi Life i början av år Systemet lämpar sig både för privathushåll och företag och det levereras som en tjänst. Lakeuden Lukko Oy utvidgade sin verksamhet till Vasa på hösten genom att grunda försäljningsenheten Securi Vasa. Enheten har en anställd. Securis verksamhet täcker nu merparten av de viktigaste städerna i de österbottniska landskapen mellan Seinäjoki och Uleåborg. I larmcentralen investerades i ett nytt larmmottagningssystem, som möjliggör nya tjänster för kunderna, t.ex. en mångsidigare, automatiserad rapportering och en länk till faktureringssystemet. I slutet av året erhöll larmcentralen CEA certifikatet. Detta är ett officiellt godkännande, som har specificerats av skadeförsäkringsbolagen och som Finansbranschens Centralförbund kan bevilja larmmottagningscentraler Omsättning 7,3 M 7,1 M Driftsbidrag 0,4 M 0,7 M Rörelsevinst 0,1 M 0,3 M Personal 44 41

13 Anvia TV-affärsområdet 13 Anvia TV:s produktutveckling är inriktad på högupplösnings-televisioner och IPTVteknik samt på produkter förknippade med fibernät. Anvia TV är koncernens nyaste affärsområde, som bildades i början av december i samband med förvärvandet av aktiemajoriteten i Finnsat Oy. Förutom Finnsat Oy, som fr.o.m verkar under namnet Anvia TV Oy, ingår även Hibox Systems Ab i affärsområdet. Anvia TV har ett mycket omfattande urval av tjänster och utrustning för överföring och mottagning av rörlig bild och ljud och dessa erbjuds bl.a. operatörer, tv- och radiobolag samt installationsföretag. Anvia TV utövar också produktutveckling och import av konsumentelektronik inom tvbranschen samt tillverkning av utrustning via underleverantörer. Anvia TV Oy har tre dotterbolag i Finland och ett i Estland. Finnsat Konsumtionselektronik utvecklar och importerar samt låter tillverka digitala tvterminaler och digitala integrerade tv-mottagare för minuthandeln och kabel-tv-operatörer. Med cirka en femtedels andel av marknaden innehar bolaget en betydande ställning inom handeln med digital-tvutrustning. Finnsat Nätverksprodukter importerar och låter tillverka komponenter och system för installation av antenn- och informationsnät i fastigheter. Bolaget är ledande leverantör av centralantennutrustning i Finland. År 2008 grundade bolaget det nya dotterbolaget Finnsat Broadcast Systems Oy, vars egentliga verksamhet inleds i början av Anvia TV:s marknadsområde är förutom Finland även Baltikum där verksamheten utövas via dotterbolaget Finnsat Broadcast Systems Oü i Estland. Finnsat Broadcast Systems Oü hyr ut tvinspelningsbilar samt levererar sändningsutrustning för IPTV och högupplösnings-tv till finländska och estniska rundradiobolag och operatörer. Nya tjänsteaffärsverksamheter inom Anvia TV kommer att vara bl.a. innehållshanteringstjänster, distributions- och överföringstjänster för rundradioprogram, hotell-tv-tjänster samt infomedia-tvtjänster. Anvia-koncernens bokslut innehåller Anvia TVaffärsområdet endast för decembermånad. Anvia TV:s produktutveckling är inriktad på högupplösningstelevisioner och IPTV-teknik samt på produkter förknippade med fibernät på vilka områden man ser möjligheter till ökad affärsverksamhet inom några år Omsättning 0,7 M Driftsbidrag -0,5 M Rörelsevinst -0,6 M

14 14

15 Teknikens snabba utveckling och den hårdnande konkurrensen ställer allt högre krav på personalens kunnande. 15 Personalen och utveckling av kunnandet Medeltalet av antalet anställda under räkenskapsperioden var 747 i koncernen och 467 i moderbolaget. Vid uträknandet av medeltalet har även eventuell deltidsanställning tagits i beaktande. Medeltalet ökade med 76 personer under året i och med förvärvandet av Tampereen Datakanava Oy, Lakeus Office Oy och Anvia TV Oy (tidigare Finnsat Oy). Förhandlingarna enligt samarbetslagen i anslutning till försäljningen av nummertjänstverksamheten och nedläggningen av publiktelefonverksamheten slutfördes Resultatet av förhandlingarna var att Vasa Läns Telefon Ab:s personal minskade med 17 personer vars anställningsförhållande upphörde genom uppsägning samt 5 personer som övergick till Fonecta Ab vid överföringen av affärsverksamheten. Även deltids- och visstidsanställningar upphörde i samband med detta. För utbildning användes under året 2,8 arbetsdagar per person i koncernen och 3 arbetsdagar per person i moderbolaget. Teknikens snabba utveckling och den hårdnande konkurrensen ställer allt högre krav på personalens kunnande och därför satsades särskilt mycket på utbildning i den nyaste tekniken och skötsel av kundrelationer. För att effektivera produktutvecklingen startades i samarbete med Vasa kustregions läroavtalsbyrå en utbildning som syftar till specialyrkesexamen för produktutvecklare. Utbildningen anordnas speciellt för Anvia-koncernen och 18 personer deltar från koncernen. Vasa Läns Telefon Ab:s personal företräds av fyra representanter i bolagets förvaltningsråd. Personalen i medeltal Koncernen Moderbolaget Löner och arvoden under räkenskapsperioden, Koncernen Moderbolaget

16 Förvaltning 16 Styrelsen Harri Niemelä f. 1944, industriråd Korsholm Ordf. fr.o.m Mandatperioden upphör Styrelsemedlem sedan Aaro Honkola f. 1952, finansieringsdirektör Seinäjoki Ordf , vice ordf. fr.o.m Mandatperioden upphör Styrelsemedlem sedan Bengt Beijar f. 1951, affärsutvecklingsdirektör Korsholm Mandatperioden upphör Styrelsemedlem sedan Juha Häkkinen f. 1959, vicehäradshövding Vasa Mandatperioden upphör Styrelsemedlem sedan 2003 På bilden förutom styrelsen även förvaltningsrådets ordf. Jouko Paaso (8), och vd Timo Cavén (9). För förberedande av ärenden som styrelsen är ansvarig för verkade två kommittéer under styrelsen. Dessa var utnämnings- och belöningskommittén och revisionskommittén. Medlemmar i utnämnings- och belöningskommittén var fr.o.m Jouko Paaso (ordf.), Aaro Honkola, Jarmo Leino, Harri Niemelä och Kimmo Simberg. Medlemmar i revisionskommittén var fr.o.m Juha Häkkinen (ordf.), Bengt Beijar, Matti Korkiatupa och Päivi Myllykangas Matti Korkiatupa f. 1955, verkställande direktör Seinäjoki Mandatperioden upphör Styrelsemedlem sedan 2008 Jarmo Leino f. 1951, vicehäradshövding Åbo Mandatperioden upphör Styrelsemedlem sedan 2008 Päivi Myllykangas f. 1965, ekonomie licentiat Tammerfors Mandatperioden upphör Styrelsemedlem sedan 2008 Förvaltningsrådet Mandatperiod Ordförande Jouko Paaso, Rektor till bolagsstämman 2009 Vice ordförande Kimmo Simberg, verkställande direktör 2010 Kjell Ahläng, företagare 2011 Kaj Ericsson, verkställande direktör 2009 Kaj Grannas, pensionär 2010 Juha Gröhn, verkställande direktör 2010 Lars Gästgivars, företagarråd 2011 Jouni Haapaniemi, kommundirektör 2009 Seppo Haapasalo, ekonomidirektör 2011 Mauri Hietala, näringslivsdirektör 2010 Kurt Häggblad, diplomekonom 2011 Bengt Jansson, verkställande direktör 2011 Caj-Erik Karp, verkställande direktör 2009 Anders Knip, ingenjör 2011 Pauli Korpi-Tassi, verkställande direktör 2010 Miapetra Kumpula-Natri, riksdagsledamot 2011 Tapani Mikola, kommunikationsråd 2010 Ari Mäkynen, sprutmästare 2009 Veikko Naire, ingenjör 2009 Kari Ollila, verkställande direktör 2011 Jussi Peltokangas, verkställande direktör 2009 Arto Pohto, verkställande direktör 2010 Heikki Riippi, jordbrukare 2009 Pentti Risberg, projektchef 2011 Matti Ruotsalainen, ekonomidirektör 2010 Janne Sankelo, rektor 2010 Liisa Talvitie, vicehäradshövding 2009 Tuula Töyli, verkställande direktör 2011 Hanna Valtari, utbildningsdirektör 2010 I enlighet med lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning var personalen representerad i förvaltningsrådet genom Eija Tikkanen, Varpu Kulmala, Heikki Mäki-Valkama och Reijo Miettunen. Suppleanter var Minna Hautala, Antti Viitasaari, Kuisma Laukkola och Ari Närvä.

17 17 Timo Cavén Bo Eklund Tapio Niemi Leif Back Leo Höykinpuro Leif Saarela Tuula Ketelä Ledningsgruppen år 2008 Timo Cavén Verkställande direktör Teknologie licentiat Anställd i koncernen sedan 2007 Bo Eklund Anvia Telecom, direktör för tjänsteaffärsverksamheten och verkställande direktör för Gamlakarleby Telefon Ab Ingenjör Anställd på Gamlakarleby Telefon Ab sedan 1973 Tapio Niemi Anvia Telecom, direktör för nätverksaffärsverksamheten Ingenjör Anställd i koncernen sedan 1999 Leif Back Anvia IT-affärsområdets direktör och verkställande direktör för VLT Invest Ab Ekonomie magister Anställd i koncernen sedan 2006 Leo Höykinpuro Anvia Securi-affärsområdets direktör Anställd i koncernen sedan 2008 Leif Saarela Anvia TV-affärsområdets direktör och verkställande direktör för Anvia TV Oy Ingenjör Anställd i koncernen sedan 2008, anställd på Finnsat Oy sedan 1980 Tuula Ketelä Ekonomidirektör Ekonomie magister Anställd i koncernen sedan 2001 Koncernens ledningsgrupp fr.o.m Timo Cavén, verkställande direktör Leo Höykinpuro, Anvia IT- ja Anvia Securiaffärsområdenas direktör Bo Eklund, Anvia Telecom-affärsområdets direktör Leif Saarela, Anvia TV-affärsområdets direktör Revisor Revisor har varit CGR-revisionssamfundet Ernst & Young Ab med revisor Tomi Englund, CGR, som huvudansvarig revisor.

18 18 Styrelsens verksamhetsberättelse för år 2008 Koncernen och dess utveckling Anvia har fyra affärsområden: IT-affärsområdet, telecom, dvs. tjänste- och nätverksaffärsverksamhet inom telekommunikation, Securi-säkerhetsaffärsområdet och tv-affärsområdet. Anvia-koncernen består av moderbolaget Vasa Läns Telefon Ab samt Gamlakarleby Telefon Ab, Vasa Läns Telefon Invest Ab och Anvia TV Oy med dotterbolag. Gamlakarleby Telefon Ab:s dotterbolag är Keski-Pohjanmaan Lukkopalvelu Oy, Oulun Lukko Oy och Lakeuden Lukko Oy, som verkar inom säkerhetsbranschen. Vasa Läns Telefon Invest Ab:s expansion fortsatte under året i och med förvärvandet av aktiemajoriteten i ICT-tjänstebolagen Tampereen Datakanava Oy (53,6 %) och Lakeus Office Oy (80,0 %). Till underkoncernen hörde sedan tidigare Geotrack Oy, Hibox Systems Oy Ab, K-Data Oy och Similan Oy. Vasa Läns Telefon Ab förvärvade en aktiemajoritet på 70 % i Finnsat Oy, som har dotterbolagen Finnsat Kulutuselektroniikka Oy, Finnsat Verkkotuotteet Oy, Finnsat Broadcast Systems Oy och Finnsat Broadcast Systems Oü. Finnsat Oy ändrade namnet till Anvia TV Oy i början av I början av år 2008 ägde Vasa Läns Telefon Ab 90,2 % av Gamlakarleby Telefon Ab:s aktier och hade därmed en i aktiebolagslagen avsedd rättighet och skyldighet att lösa in minoritetsaktierna. Moderbolaget skickade i oktober ett brev till Gamlakarleby Telefon Ab:s ägare där bolaget meddelade att det tog emot säljanbud på Gamlakarleby Telefon Ab:s aktier till priset 203 euro fram till Genom de frivilliga affärer som följde därpå ökade Vasa Läns Telefon Ab sin ägarandel i Gamlakarleby Telefon Ab till 94,3 %. I december inledde VLT ett inlösningsförfarande av minoritetsaktierna i enlighet med 18 kap. i aktiebolagslagen för förvärvande av de resterande aktierna. Syftet med processen är att förvärva hela aktiestocken i VLT:s ägo så att de två bolagen, som redan nu har ett omfattande samarbete och delvis en enhetlig organisation, ska kunna fusioneras och därigenom bli en starkare och effektivare aktör än tidigare inom telekommunikation och IT. Vasa Läns Telefon Ab och Gamlakarleby Telefon Ab sålde i december sin ägarandel på 22,9 % i Softera Oy. Den ekonomiska utvecklingen Koncernens omsättning ökade under år 2008 med 13,6 % jämfört med föregående år och uppgick till 94,9 miljoner euro. Den ökade omsättningen berodde i huvudsak på förvärvandet av tre nya företag till koncernen. Koncernens rörelsevinst för räkenskapsperioden var 13,4 miljoner euro, vilket utgör 14,2 % av omsättningen. Koncernens planmässiga avskrivningar var 11,7 miljoner euro. Totala avskrivningarna utgör 100 % av de maximala avskrivningarna enligt näringsskattelagen. Koncernens vinst för räkenskapsperioden var 12,7 miljoner euro. Koncernens resultat per aktie var 135 euro, medan det var 179 euro året innan. Resultatet per aktie steg på grund av koncernens ökade finansiella intäkter samt försäljningsvinsterna av försäljningen av katalog- och nummertjänstverksamheterna. År 2007 steg resultatet per aktie på motsvarande sätt på grund av intäkterna av GSMnätets inlösning. Nyckeltal över den ekonomiska ställningen och resultatet Anvia-koncernen Omsättning, t Omsättning, förändring, % 13,6 13,3 2,9 Rörelsevinst, t Rörelsevinst/omsättning, % 14,2 18,1 24,3 Räkenskapsperiod. result., t Avkastning på invest. kapital, % 13,3 18,8 17,6 Avkastning på eget kapital, % 9,5 13,6 12,8 Bruttoinvesteringar, t Balans, t Soliditet, % 81,9 84,4 82,5 Moderbolaget Vasa Läns Telefon Ab Omsättning, t Omsättning, förändring, % -2,6 0,4 0,7 Rörelsevinst, t Rörelsevinst/omsättning, % 18,6 21,4 26,3 Räkenskapsperiod. result., t Avkastning på eget kapital, % 10,5 12,4 11,6 Avkastning på invest. kapital, % 12,7 17,9 17,1 Bruttoinvesteringar, t Balans, t Soliditet, % 87,5 87,8 85,3 Dividend /aktie förslag, Rapporteringssättet har ändrats jämfört med tidigare år på så sätt att poster som tidigare bokförts bland extraordinära intäkter har för räkenskapsperioden 2008 bokförts bland övriga rörelseintäkter och samma ändring har gjorts för jämförda räkenskapsperioder. Övriga rörelseintäkter är specificerade i noterna till bokslutet, punkt 5. Beräkningsformler: Avkastning på eget kapital, % Vinst/förlust x 100 Eget kapital Som nyckeltalets divisor används medeltalet av värdena vid räkenskapsperiodens början och slut. Avkastning på investerat kapital, % Vinst före bs-dispositioner + finansiella kostnader x 100 Eget kapital + räntebärande finansiella skulder Som nyckeltalets divisor används medeltalet av värdena vid räkenskapsperiodens början och slut. Soliditet Eget kapital x 100 Balansens slutsumma erhållna förskott I både divisor och dividend används bokslutsdagens värden.

19 19 Investeringar och finansiering Koncernens totala investeringar var 22,4 miljoner euro. DNA Oy:s överkursfond nedsattes under året och återbetalades till aktieägarna i förhållande till deras ägarandel. Vasa Läns Telefon Ab:s andel var 3,3 miljoner euro och Gamlakarleby Telefon Ab:s andel 0,6 miljoner euro. En del av tillgångarna har placerats i aktier, fondandelar och masskuldebrevslån som är föremål för offentlig handel. Bokföringsvärdet för koncernens finansiella värdepapper var vid årets slut 8,6 miljoner euro (3,7 milj. euro föregående år). På grund av det minskade antalet fasta telefonanslutningar har de årliga investeringarna i bastelenätet minskat, men investeringarna i nya tjänster har ökat. Underhållskostnaderna för det befintliga nätet har ökat proportionellt sett. Att underhållets andel stigit beror på nätkomponenternas allt kortare livscykel och kundernas växande krav när det gäller nya tjänster. I enlighet med bolagsstämmans beslut delade Vasa Läns Telefon Ab ut 89 euro per aktie i dividend för år Avstämningsdag för aktierna var och dividenden betalades ut fr.o.m VLT bedriver en aktiv dividendpolitik. Enligt styrelsens riktlinjer är principen för vinstutdelningen att bolaget delar ut en stabil och konkurrenskraftig dividend till ägarna och dividenden är minst hälften av koncernens årsresultat. Bolagets aktier Bolaget har aktier vars nominella belopp är 16 euro/aktie. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman, dock så att ingen får rösta med mer än en tiondedel av det på stämman företrädda röstetalet. Bolagsstämman gav styrelsen fullmakt att besluta om förvärv av högst av bolagets egna aktier med fritt eget kapital. Antalet motsvarar cirka 10 % av bolagets samtliga aktier. Aktier kan förvärvas för utveckling av bolagets kapitalstruktur, för finansiering av eventuella företagsköp eller annat motsvarande arrangemang eller för övriga ändamål som styrelsen beslutar. Dotterbolagens innehav av aktier i moderbolaget : Andel av Andel av Antal Nominellt belopp aktiekapitalet rösterna 12 st 192,00 0,00 % 0,00 % Moderbolagets innehav av egna aktier : Andel av Andel av Antal Nominellt belopp aktiekapitalet rösterna 29 st 464,00 0,00 % 0,00 % Fördelning av ägandet i bolaget i storleksordning per : Aktieägare och aktier Aktieantal/ Antal Andel av ägare aktieägare aktieägarna % ,65 % ,30 % ,03 % ,02 % Totalt ,00 % Aktieantal/ Antal Andel av ägare aktier aktierna % ,94 % ,44 % ,79 % ,83 % Totalt ,00 % De största aktieägarna DNA 4,95 % Lännen Puhelin * 2,42 % Lännen Viestintä * 2,42 % Dignus* 2,40 % Puhelinvoima* 2,17 % Lännen moduulirakentajat* 2,15 % Ilkka-Yhtymä 1,52 % Elisa 1,46 % Fiaset 1,34 % JMS 0,99 % Finska staten 0,81 % Rautanen Timo 0,62 % Vasa stad 0,60 % Etelä-Pohjanmaan osuuskauppa 0,59 % Salon Seudun Puhelin 0,56 % Kymen Puhelin 0,43 % Nordea Bank 0,29 % Seinäjoki stad 0,20 % Korsholms kommun 0,19 % E-P:n sairaanhoitopiirin kuntayhtymä 0,17 % Totalt 26,3 % * Lännen Teletieto -konserni

20 20 Forskning och utveckling För forskning och utveckling samt produktutveckling användes 0,6 miljoner euro i koncernen år 2008 (0,5 milj. euro år 2007 och 0,5 milj. euro år 2006). Detta motsvarar 0,7 % av omsättningen (0,6 % år 2007 och 0,6 % år 2006). Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Riskhanteringen stöder Anvias affärsverksamhet genom att säkerställa att de risker som påverkar affärsverksamheten identifieras, att riskernas effekter utvärderas och åtgärderna fastställs. Bolaget delar in riskerna som påverkar dess affärsverksamhet i strategiska, operativa, finansierings- och skaderisker. Av de strategiska riskerna hänger de mest betydande riskerna samman med investeringar i t.ex. fastigheter och nätverk samt med företagsköp. För hantering av risker i samband med investeringar har koncernen tagit i bruk en av styrelsen godkänd strukturerad planerings- och beslutsmodell. De operativa riskerna är förknippade med koncernens affärsmässiga prestationsförmåga och konkurrenskraft. De branscher där koncernen verkar kännetecknas av en snabb teknisk utveckling och snabba förändringar i marknadsläget och för att bibehålla konkurrenskraften krävs en kontinuerlig utveckling och anpassning till marknadens förändringar. Konkurrensläget och teknikens utveckling följs systematiskt upp i koncernen, riskerna utvärderas och åtgärder och ansvar för hanteringen av riskerna preciseras. Vid hanteringen av finansieringsriskerna utgör bedömningen av finansieringskostnaderna det väsenligaste. Den för affärsverksamheten nödvändiga finansieringen bedöms och följs upp fortlöpande i koncernen för att koncernen ska ha tillräckligt med likvida medel att finansiera verksamheten. Koncentrationen av kreditrisker som hänför sig till försäljningsfordringar är liten på grund av det stora antalet kunder. Skaderiskerna hanteras med hjälp av ett försäkringsskydd som uppdateras fortlöpande och vars storlek står i rätt proportion till riskerna. Förslag till behandling av räkenskapsperiodens vinst Moderbolagets utdelningsbara tillgångar är ,76 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att av moderbolagets vinst för räkenskapsperioden, ,90 euro, utdelas 100 euro/aktie i dividend, totalt euro. Som odisponerade vinstmedel skulle kvarstå ,90 euro av räkenskapsperiodens vinst. Efter räkenskapsperiodens slut har inga väsentliga förändringar skett i bolagets ekonomiska situation. Bolagets likviditet är god och enligt styrelsens uppfattning äventyrar den föreslagna vinstutdelningen inte bolagets solvens. Händelser som inträffat efter bokslutets uppgörande I samband med fusionsavtalet inom Anvia ITaffärsområdet ökade VLT Invest Ab i januari sin ägarandel i Geotrack Oy, K-Data Oy och Similan Oy. Anvia och Vasa Elektriska Ab har överenskommit om överföring av cirka bredbandsanslutningar till Anvia fr.o.m Utsikter för år 2009 År 2009 har koncernen fyra affärsområden som alla leds som självständiga helheter på affärsverksamhetens och respektive marknadsområdes villkor och med separata mål. Allmänt taget innebär avmattningen inom den ekonomiska aktiviteten en utmaning för alla affärsverksamheter. Utbudet av produkter och tjänster är dock genomgående inriktat på sådana behov hos företag och konsumenter som inte förändras väsentligt på grund av konjunkturerna. Inom IT-affärsverksamheten kommer vår konkurrenskraft att basera sig på närheten till kunden genom de regionala försäljningsorganisationerna, tjänstekoncept och försäljning av dessa för en månadsavgift. Under året kommer de i nuläget ännu separata företagen att fusioneras och bilda bolaget Anvia IT Ab. Efterfrågan kommer att avta i någon mån på marknaden, men genom aktiva försäljningsmetoder och en avancerad tjänstemodell kan Anvias marknads- position förbättras och en organisk tillväxt är möjlig. Securi, som för tillfället är en av sex kedjor i Finland som specialiserat sig på lås- och säkerhetssystem, kommer att slås samman till ett enda bolag under år Verksamhetsmässigt har Securi samma starka sidor som IT-bolaget. En del av verksamheten hör samman med nybyggande, vilket inverkar nedsättande på volymen under årets andra hälft. Avmattningen i efterfrågan kan kompenseras genom försäljning av tjänster och en satsning på renoveringar. Inom operatörsverksamheten utgör kostnadseffektiviteten Anvias viktigaste utmaning. Bredbandsmarknaden kommer att mättas, antalet anslutningar i det fasta telefonnätet minskar gradvis och prisnivån torde sjunka en del på grund av konkurrensen. Detta kompenseras genom effektivare verksamhet och noggrannhet vid investeringar. Den största utvecklingspotentialen för nya affärsverksamheter finns inom tv-system och därmed förknippade tjänster. Inom media-tv-, hotell-tv- och programöverföringstjänster planeras nya affärsverksamheter som sedan organiseras och startas upp. Utsikterna är intressanta och torde medföra nya möjligheter, som dock inte påverkar koncernens siffror i nämnvärd utsträckning ännu år Processen gällande inlösningen av aktierna i Gamlakarleby Telefon Ab fortgår i form av ett skiljeförfarande för vilket Centralhandelskammarens inlösningsnämnd har utsett juris dr Ingvar Krook till enda skiljeman. Ifall skiljemannens beslut blir att Vasa Läns Telefon Ab har rätt att lösa in aktierna, inleds förberedandet av en fusion mellan Vasa Läns Telefon Ab och Gamlakarleby Telefon Ab med målsättningen att de två bolagen fusioneras

21 Koncernresultaträkning 21 (1000 ) bilaga Omsättning Övriga rörelseintäkter Material och tjänster 6. Personalkostnader 7. Avskrivningar och nedskrivningar 8. Övriga rörelsekostnader Rörelsevinst Intäkter från andelar i intressebolag -22 Finansiella intäkter och kostnader Vinst före bokslutsdispositioner och skatter Inkomstskatter Minoritetsandel Räkenskapsperiodens vinst

22 Koncernbalansräkning 22 (1000 ) bilaga AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA 14. Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar Bestående aktiva totalt Rörliga aktiva Omsättningstillgångar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och banktillgodohavanden Rörliga aktiva totalt Aktiva totalt PASSIVA Eget kapital 19. Aktiekapital Reservfond Anslutningsavgiftsfond Vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst Eget kapital totalt Minoritetsandel Främmande kapital Latent skatteskuld 21. Långfristigt främmande kapital 22. Kortfristigt främmande kapital 23. Främmande kapital totalt Passiva totalt

23 Koncernens finansieringsanalys 23 (1000 ) Affärsverksamhetens kassaflöde Rörelsevinst Korrigeringar till rörelsevinsten Förändring i rörelsekapitalet Erhållna dividender Finansieringsintäkter Finansieringskostnader Skatter Affärsverksamhetens kassaflöde Investeringarnas kassaflöde Köp av aktier Investeringar i materiella och immateriella tillgångar Försäljning av aktier och kapitalåterbäring Köp av andra anläggningstillgångar Investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Minskning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Förändring av anslutningsavgiftsfond Anskaffning av egna aktier/inlösning av minoritetsandel Dividender Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel 1.1. Likvida medel Förändring av likvida medel Förändring i rörelsekapitalet Finansiella värdepapper ökning -/ minskning + Långfristiga fordringar ökning -/ minskning + Kortfristiga fordringar ökning -/ minskning + Omsättningstillgångar ökning -/ minskning + Kortfristigt främmande kapital minskning -/ ökning + Rörelsekapital från köpta bolag

24 24 Moderbolagets resultaträkning (1000 ) bilaga Omsättning Övriga rörelseintäkter Material och tjänster 6. Personalkostnader 7. Avskrivningar och nedskrivningar 8. Övriga rörelsekostnader Rörelsevinst Finansiella intäkter och kostnader Vinst före extraordinära poster Extraordinära poster Vinst före bokslutsdispositioner och skatter Bokslutsdispositioner 12. Inkomstskatter Räkenskapsperiodens vinst

25 Moderbolagets balansräkning 25 (1000 ) bilaga AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA 14. Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar Bestående aktiva totalt Rörliga aktiva Omsättningstillgångar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och banktillgodohavanden Rörliga aktiva totalt Aktiva totalt PASSIVA Eget kapital 19. Aktiekapital Reservfond Anslutningsavgiftsfond Vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst Eget kapital totalt Ackumulerade bokslutsdispositioner Främmande kapital Långfristigt främmande kapital 22. Kortfristigt främmande kapital 23. Främmande kapital totalt Passiva totalt

26 26 Moderbolagets finansieringsanalys (1000 ) Affärsverksamhetens kassaflöde Rörelsevinst Korrigeringar till rörelsevinsten Förändring i rörelsekapitalet Erhållna dividender Ränte- och övriga finansiella intäkter Finansiella kostnader Extraordinära kostnader Skatter Affärsverksamhetens kassaflöde Investeringarnas kassaflöde Investeringar i materiella och immateriella tillgångar Överlåtelsevinster av materiella och immateriella tillgångar Övriga försäljningsvinster Köp av aktier Fusionsaktier och minskade fordringar Ökning av långfristiga fordringar Försäljning av aktier och kapitalåterbäring Investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändring av anslutningsavgiftsfond Anskaffning av egna aktier Ökning av långfristigt främmande kapital Dividender Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel 1.1. Likvida medel från fusion Likvida medel Förändring av likvida medel Förändring i rörelsekapitalet Långfristiga fordringar ökning -/ minskning + Finansiella värdepapper ökning -/ minskning + Kortfristiga fordringar ökning -/ minskning + Omsättningstillgångar ökning -/ minskning + Kortfristigt främmande kapital minskning -/ ökning