Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (13) Plats och tid Stora sessionssalen, landstingshuset, Frösön den 27 mars 2002 kl Beslutande Per-Owe Öberg Maidie Wiklund Mona Nyberg Thomas Hägg Bengt Bergqvist Karin Paulsson Thomas Andersson Marianne Larm-Svensson Gunnar Geijer Anna-Britt Bromée MonaLisa Norrman Nina Fållbäck-Svenson Lars-Olof Eliasson Jan-Olof Dahlin Torbjörn Junhov Stefan Fax för Annelie Bengtsson ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagande Ellen Hyttsten Jan Rönngren Åsa Norlin Dan Gideonsson Birgitta Clarin Göran Jonsson, 30 Utses att justera Justeringens plats och tid Thomas Andersson Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ordförande Justerande Åsa Norlin Per-Owe Öberg Thomas Andersson Organ Jämtlands läns landstingsstyrelse Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Datum för anslags nedtagande Underskrift Åsa Norlin

2 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 2 (13) 29 Fastställande av föredragningslista Enligt reglemente för landstingsstyrelsen ( 7) hade preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare. Preliminär föredragningslista fastställes som slutlig föredragningslista. 30 Landstingsdirektörens rapport 1. Länstrafiken I reviderad budget för räkenskapsåret 2002 framgår ett ökat behov på tkr. Taxehöjning på 5 % med oförändrat resande har inneburit ökade trafikintäkter, medan ej fungerande biljettautomater har inneburit intäktsbortfall. Prognoserna visar sig vara osäkra. Det föreslås därför att en controller anställes. Upphandlingsprocessen avseende Nabotrafiken har avbrutits. I slutet av april skall dock underlaget vara klart och Nabotrafiken kommer att starta den 18 augusti Vårdbarometern Fyra gånger per år genomförs telefonintervjuer där ca 250 av länets invånare får tycka till om hälso- och sjukvården i länet. Resultatet sammanställs i Vårdbarometern. En jämförelse mellan Jämtlands län och riket i övrigt för februari visar att skillnaderna i de flesta fall är små. Som exempel kan nämnas att fler personer i länet ringer sjukvårdsupplysningen än i övriga Sverige. 55 % anser det vara lätt att komma fram på telefon till sjukvården (genomsnitt 50%), 40 % har besökt mottagning på sjukhus med remiss inom tre månader (riket 33%) och 74% är nöjda med den information de fått om sjukdomen (riket 75%). 3. Tillgänglighet inom länssjukvården Staten har avsatt 1,25 mdkr per år under tre år för att öka vårdens tillgänglighet. En översiktlig åtgärdsplan fastställdes av styrelsen i november Vår andel av statsbidraget är 18 mkr per år samt 7 mkr i ram för kökortningsmedel för Landstingets medel skall enligt nu föreliggande detaljplanering användas för följande ändamål:

3 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 3 (13) Kortning av väntetider Fullfölja åtaganden från 2001, ROPA och HIÖÖ Forsatt satsning inom barn- och ungdomspsykiatri (PUB besök, ökad produktion centrala mödra- och barnhälsovården) Fortsatt satsning på ögon och öron (gråstarrsoperationer + 125, mottagningsbesök ) Fortsatt satsning på psykiatrin Köp av urologi Utökad medicinsk service Utökad operationsverksamhet Tillkommande kostnader för medicinsk service Metodutveckling länssjukvården Genombrottsprojektet (Landstingsförbundets projekt för att hjälpa landstingen att öka tillgängligheten inom vården): 0,6 mkr 2002 och 1,2 mkr 2003, Vårdprocesser enligt ICP-modell: 04, mkr 2002 och 0,8 mkr 2003 KUA - klinisk utbildningsavdelning: 0,3 mkr 2002, 1,5 mkr 2003 och 1,5 mkr 2004 Akutläkarprojektet: 0,5 mkr 2002 Vårdplatsutnyttjande: 0,8 mkr 2002, 0,5 mkr 2003 Psykosomatisk 0,2 mkr 2002, ev samma belopp 2003 och 2004 Medicinskt färdigbehandlade 0,3 mkr 2002 och 0,3 mkr 2003 Summa år 2002: 3,1 mkr 4. Prognos per februari Prognosen per februari visar ett resultat på 31,3 mkr för helår. Enligt budget skall resultatet uppgå till 38,0 mkr för helår. För följande förvaltningar redovisas underskott: för primärvårdsförvaltningen 11,4 mkr, för länssjukvårdsförvaltningen 10,6 mkr, för tandvårdsförvaltningen 3,0 mkr, för Emefté resultatenhet 5,3 mkr och Emefté anslagsfinanserad 1,6 mkr.

4 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 4 (13) 31 Yttrande över EU-kommissionens vitbok Styrelseformer i EU (KOM ) (915/2001) Landstinget har fått möjlighet av EU-kommissionen att avge yttrande över vitboken Styrelseformer i EU (KOM ). I vitboken diskuteras hur styrelseformerna i EU skall kunna göras mera demokratiska och effektiva. Syftet är att stärka legitimiteten för EU bland medlemsländernas medborgare. Vitboken innehåller förslag om ökad kontakt mellan regioner och kommissionen, tydligare roller för EU:s institutioner och effektivare beslutshantering. Förslag till yttrande har utarbetats av länsutvecklingsutskottet gemensamt med Landstinget Västernorrland. Yttrande avges till EU-kommissionen enligt utarbetat förslag. 32 Fjärrvärmeanslutning Torsta och Rösta till Jämtkrafts distributionsnät (Jll 194/2002) Landstinget upphandlade och tecknade 1994 ett 15 årigt värmeleveransavtal med dåvarande Energima Norr AB, som i dagsläget kostar landstinget ca 130 tkr/år för Torsta. Avtalet ägs idag av Jämtkraft efter ett antal företagsköp.värmen produceras av Jämtkraft i den flispanna som landstinget äger. Landstinget planerade under att även värmeförsörja Rösta från Torstas pannanläggning, för att sänka energikostnaderna och CO 2 utsläppen. Jämtkraft har övertagit fjärrvärmeproduktionen inom Krokoms kommun och planerar att under 2002 bygga ut fjärrvärmenätet i Ås och koppla samman nätet med Östersund. Med anledning av detta har i diskussionen med Jämtkraft följande förslag framtagits.

5 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 5 (13) Jämtkraft övertar kostnadsfritt landstingets flispannanläggning och värmekulvert på Torsta och ansluter både Torsta- och Röstaanläggningen till planerat fjärrvärmenät, för en total anslutningsavgift av 500 tkr. Landstinget får behålla nuvarande energitaxa till år 2009 på Torsta. Därefter kommer normaltaxa att debiteras, som i dagsläget skulle ge en årskostnad på ca 370 tkr för Torsta. Jämtkraft övertar ansvaret för kommande underhåll och risken för eventuella haverier av pannanläggningen och värmekulvert under kvarvarande avtalsperiod. Pannanläggningen kommer att nyttjas av Jämtkraft för att klara spetslaster och som reservaggregat i fjärrvärmesystemet. Alternativ Om landstinget väljer att i dagsläget inte ansluta Torsta, utan själv producera värmen efter att nuvarande värmeleveransavtal utgår, kommer produktionskostnaden att bli högre än kostnaden för fjärrvärme. En värmeproduktion i egen regi kommer att kräva stora reinvesteringar i kulvert- och pannanläggningen och ökade driftkostnader (egen personal eller driftavtal). Förslag Förslaget att överlåta pannanläggningen i dagsläget, med bibehållen värmetaxa till år 2009, är för landstinget det mest fördelaktiga. Konsekvenser Planerad investering på 900 tkr för att ansluta Rösta till pannanläggningen på Torsta utgår. I investeringsplanen för år 2001 fanns anslutning av Rösta till panncentralen på Torsta upptagen som fastighetstekniska åtgärder. Eftersom anslaget i investeringsplanen för fastighetstekniska åtgärder borttagits fr o m 2002, föreslås att anslutningen finansieras med underhållsmedel i fastighetsenhetens driftsbudget. Avskrivning av restvärdet för pannanläggningen som skall göras i bokslut Förslaget innebär att Åsskolorna får oförändrade lokalkostnader p g a fjärrvärmeanslutningen fram till Efter värmeleveransavtalets utgång kommer energikostnadsökningen att bli lägre än om pannanläggningen bibehålles. Samråd har skett med förvaltningschefen för länsutvecklingsförvaltningen samt landstingets investeringssamordnare. 1. Pannanläggningen överlåtes vederlagsfritt till Jämtkraft.

6 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 6 (13) 2. Uppdrag till förvaltningschefen vid Emefté att upprätta och underteckna erforderliga avtal, servitut eller ledningsrätter samt markarrenden. 33 Fastställande av signalskyddsplan (Jll 197/2002) Överstyrelsen för civilberedskap (ÖCB) har regeringens uppdrag att samordna signalskyddsverksamheter inom det civila försvaret. Varje myndighet som innehar signalskyddssystem skall i en signalskyddsplan beskriva organisation vid myndigheten och ange vilka uppgifter och åtgärder som krävs för att säkerställa signalskyddet. Förslag till signalskyddsplan för Jämtland läns landsting har utarbetats vid landstingets kansli. I signalskyddsplanen ingår de system som finns tillgängliga, var de förvaras och hur de ska tillämpas enligt ÖCBFS 2000:3. Utarbetat förslag till plan för signalskydd fastställes. 34 Östersunds sjukhus, ombyggnad av operationsrum (Jll 615/2001) Fyra av totalt tolv operationsrum vid lasarettet är avsevärt mindre till ytan än övriga. Kringutrustning vid operationer blir mer och mer utrymmeskrävande, varför dessa fyra mindre operationssalar blir väldigt trånga och svåra att arbeta i. Arbetsmiljöinspektionen har i skrivelse till länssjukvården påtalat dessa brister och ställt krav på åtgärdande. Förslaget från utredningens sida är att slå samman två små rum till ett stort. Det totala antalet operationsrum blir efter ombyggnad tio. Detta lägre antal rum än nuvarande kommer i framtiden att kompenseras då man från länssjukvården vill bygga en dagoperationsenhet med två operations-

7 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 7 (13) salar, för att där utföra enklare operationer som ej behöver belasta den nuvarande operationsavdelningen. Landstingsfullmäktige beslöt , 89, att i investeringsplanen avsätta 15 miljoner kronor för ombyggnad av IVA-HIA op och dagkirurgi. Kommentaren i investeringsplanen är att kostnaden är uppskattad och högst osäker beroende på omfattningen. En fördjupad utredning av hela projektet har gjorts under vintern 2001/2002. Omfattningen av IVA- HIA dagkirurgi har fått en egen utredning och operationsrummen har brutits ut ur projektet och redovisas här separat. Utrustning till operationsrummen låg 2001 ej under utrustning fastighet och har därför ej budgeterats i kalkylplanen. Från 2002 skall operationsutrustningen överföras till utrustning fastighet och har därför nedan redovisats som en fastighetsinvestering. I ombyggnaden har medtagits renluftstak i kalkylen för de nyskapade rummen. Detta fanns ej med i tidigare kalkyl. Renluftstaket förbättrar möjligheten att undvika infektioner i samband med operationer. Kalkylen för ombyggnad, av fyra små operationssalar till två större, har beräknats till 4,5 miljoner kronor. Utrustningen har beräknats till 3 miljoner kronor. I utrustningskostnaden har medtagits nya operationsbord och nya operationspendlar till de nyskapade rummen. Detta utrustningsutbyte är nödvändig eftersom den gamla utrustningen är utsliten och saknar reservdelar. På sikt måste hela operationsavdelningen nyutrustas. 1. Ur investeringsplanen för avsatta medel för IVA HIA op och dagkirurgi 15 miljoner, avsätts 4,5 miljoner för ombyggnad och 3 miljoner för utrustning av två nyskapade operationsrum vid lasarettet. 2. Projektet ges omgående igångsättningstillstånd. 35 Likviditetsrapport (Jll 66/2002) Likviditetsrapporten per den 28 februari 2002 visar samt kommenterar landstingets prognostiserade samt verkliga likviditet under februari Dessutom visas landstingets utestående placeringar och lån. En kommentar ges till periodens räntetutveckling. Likviditetsrapporten noteras till protokollet.

8 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 8 (13) 36 Anmälan av inkomna handlingar (Jll 8/2002) Information om till styrelsen inkomna handlingar enligt upprättad förteckning noteras till protokollet. 37 Anmälan av delegationsbeslut (Jll 24/2002) Enligt landstingsstyrelsens delegationsordning, fastställd av styrelsen , 141, skall beslut som fattats efter delegation från styrelsen anmälas vid styrelsens nästa sammanträde. Information om delegationsbeslut enligt upprättad förteckning noteras till protokollet. Ärenden till landstingsfullmäktige 38 Avveckling av Stiftelsen Festspelen i Östersund (Jll 176/2002) Styrelsen för Stiftelsen Festspelen i Östersund har beslutat be stiftarna godkänna att stiftelsen avvecklas genom likvidation, då balansräkningen uppvisar ett negativt eget resultat. Kvarvarande stiftare är förutom Jämtlands läns landsting Östersunds kommun och Heimbygda Hembygdsförbund för Jämtlands län. Stiftelsen Festspelen i Östersund - tidigare Musikveckan i Jämtland/Härjedalen - har sedan 1965 arrangerat en musikvecka. Verksamheten har varit föremål för olika diskussioner och utredningar genom åren. Den senaste genomfördes 1995, vilket resulterade i namnbyte till Musik vid Storsjön och att fler kommuner involverades i arrangemanget. Evenemanget har sedan dess kantats av osäkra ekonomiska planeringsförutsättningar. Eftersom kommunen och landstinget enligt stiftelsen inte

9 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 9 (13) kan ge de ekonomiska tillskott som behövs för att arrangera musikveckan, har styrelsen beslutat avveckla stiftelsen under ordnade former. Stiftelsen Festspelen, som är en rörelsedrivande stiftelse, kan avvecklas genom likvidation, om tillgångarna understiger skulderna. Att så är fallet framgår av upprättad kontrollbalansräkning, som uppvisar ett underskott på 300 kronor och 33 öre. Enligt stiftelsens stadgar ska beslut om upplösning av stiftelsen godkännas av stiftarna. Beslut om likvidation fattas av tingsrätten. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Jämtlands län landsting godkänner att Stiftelsen Festspelen i Östersund upplöses genom likvidation. 2. Beslutet gäller under förutsättning att övriga stiftare fattar motsvarande beslut. 39 Kulturprogram för Jämtlands län (Jll 423/2001) Efter beslut hos kommunförbundet och landstingsfullmäktige har representanter för länets kommuner och länsutvecklingsutskottet arbetat fram ett förslag till kulturprogram för Jämtlands län. Förslaget är omarbetat utifrån de yttranden som lämnades över det remissförslag som utsändes hösten Länsutvecklingsutskottet har överlämnat förslaget till landstingsstyrelsen. Inriktningen är att landstinget och länets kommuner ska ställa sig bakom förslaget till kulturprogram. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Förslag till kulturprogram för Jämtlands län fastställs.

10 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 10 (13) 40 Årsredovisning 2001 (Jll 83/2002) Enligt Lag om kommunal redovisning ( SFS 1997:614) skall den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. I årsredovisningen skall även ingå sådan verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Årets resultat uppgår till 24,6 mkr. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 24,2 mkr. I det senare medräknas inte realisationsvinster. Årets resultat har belastats med nedskrivning av värdet på den del av landstingets pensionsplaceringar som är placerad i aktier med 1,5 mkr. Eftersom aktierna fortfarande kvarstår i landstingets ägo är inte värdeminskningen realiserad. Utestående kundfordringar, äldre än ett år har av försiktighetsskäl värderats till noll. Det medför att resultatet försämrats med 1,7 mkr. I årets resultat ingår extra bidrag till Länstrafiken i Jämtland AB med 1,6 mkr för att täcka förväntat underskott. De åtgärder som landstinget åtog sig i samband med försäljningen av Frösö Strand har fullföljts till en kostnad om 4,7 mkr vilken belastar årets resultat. Årets budgeterade resultat var 63,7 mkr varför utfallet gentemot budget är - 39,1 mkr. Bättre utfall när det gäller skatteintäkter och finansnetto uppväger förvaltningsorganisationens resultat. Resultatet av den samfällda redovisningen, dvs landstinget samt bolagen och stiftelsen, uppgår till 25,5 mkr. Här ingår resultaten från förvaltningsorganisationen, Landstingsbostäder, Länstrafiken, Jämtlands läns museum och ALMI Företagspartner. I ärendet ingår också årsredovisning från Stiftelsen Undsättningsfonden. 1. Årsredovisningen överlämnas till landstingets revisorer för granskning. 2. Årsredovisningen överlämnas till landstingsfullmäktige. 3. Årsredovisningen för Stiftelsen Undsättningsfonden överlämnas till landstingsfullmäktige. 4.Utestående kundfordringar till ett värde av kronor avskrivs

11 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 11 (13) Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Årsredovisning för år 2001 godkänns. 2. Landstingets ombud vid årsstämmorna för Länstrafiken i Jämtland AB, ALMI Företagspartner Jämtland AB samt Landstingsbostäder i Jämtland AB bemyndigas att på respektive stämma rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Analys av förvaltningarnas resultat (Jll 83/2002 I ärendet redovisas en sammanfattning av den gjorda analysen av förvaltningarnas resultat utifrån den resultatdialog som landstingsdirektören haft med respektive förvaltning. Sammanfattningen inkluderar förvaltningens verksamhetsberättelse samt den uppföljning av fastställda krav som gjordes per den 30 november Det som redovisas och kommenteras är i första hand avvikelser från uppställda krav och budget. I övrigt hänvisas till respektive förvaltnings verksamhetsberättelse. Nedan redovisas kort några synpunkter per förvaltning. Länssjukvård Det är angeläget att länssjukvården utvecklar bättre metoder för resultatuppföljningen som mycket tydligare fokuserar på hälsovinst. På kort sikt kan produktionsmåtten förbättras genom mätning av vårdtyngdspoäng. Viktigt är också att nivån på de förväntade resultaten på de olika resultatmåtten så objektivt som möjligt kan bedömas (benchmarking) av utomstående utifrån ett resursperspektiv. Det är även önskvärt att länssjukvården kan utveckla olika produktivitetsmått, dvs. bättre redovisa hur mycket produktion som erhålls per tidsenhet. Mycket otillfredsställande att vissa områden år efter år går med mycket stora underskott. Primärvård Primärvården bör se över sina resultatmått och återkomma med förslag på mått som mäter måluppfyllelsen ( så god hälsostatus som möjligt ) på ett så adekvat sätt som möjligt. Önskvärt är att dessa mått kan fungera på lång sikt vilket möjliggör bättre jämförelser över tiden. Produktionsmåtten uttryckta i kronor bör utvecklas (t.ex. kostnad per läkarbesök vid de olika hälsocentralerna). Angeläget är då att relevanta overheadkostnader fördelas ut. Det är även önskvärt att primärvården kan utveckla olika produktivitetsmått, dvs. bättre redovisa hur mycket produktion som erhålls per tidsenhet. Enheten för samhällsmedicin och folkhälsa bör tydliggöra uppgift, verksamhetsmål och

12 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 12 (13) resultatmått. Mycket otillfredsställande att vissa basenheter år eftet år går med mycket stora underskott. Folktandvård Prognoserna bör kunna förbättras. Produktionsmåtten kvantitativt och uttryckta i kronor bör utvecklas (t.ex. antal patientbesök alternativt kostnad per tandläkarbesök vid de olika tandklinikerna). Angeläget är då att relevanta overheadkostnader fördelas ut. Det är även önskvärt att Folktandvården kan utveckla olika produktivitetsmått, dvs. bättre redovisa hur mycket produktion som erhålls per tidsenhet vid de olika klinikerna. Dentallabbets produktion måste göras tydligare, likaså bör något resultatmått utvecklas för labbet. Översyn av kapiteringsersättningen bör genomföras. Visar resultatet att ersättningen ligger på rätt nivå ska förvaltningen återföra pengar till Landstinget. Viktigt att vuxentandvården är kostnadsneutral och bär sina egna kostnader. Mycket otillfredsställande med det stora underskottet. Länsutveckling Otillfredsställande med underskottet i Åsbygdens naturbruksgymnasium. Organisationsbidragens effekter för länets utveckling måste tydliggöras. Även näringslivsenhetens effekter på sysselsättning och länsutveckling bör göras tydligare. Att förvaltningen har en nettokostnad för gymnasieutbildningen på 293 kr är otillfredsställande då köpande kommuner har kostnadsansvar för utbildningen. Landstingets kansli Otillfredsställande att förvaltningen redovisar stora överskott. Resultatmått för servicekontorets olika verksamheter bör tas fram till nästa år. Förvaltningsgemensamma krav bör ställas på privata vårdgivare. Mätning av hälsovinster avseende privata vårdgivare bör utvecklas. Emefté Analysen kring personaluppgifterna bör förbättras. Viktigt att besparingseffekten vid upphandling görs entydig och pedagogisk. Landstingshälsan Förvaltningen bör utveckla olika typer av produktionsmått samt redovisa antal fakturerande timmar per direkt produktiv. Även underlaget för prissättningen bör redovisas för de olika befattningskategorierna. Över-/underskott Eftersom landstinget, enligt beslut i landstingsplanen , går över till en ny modell för över- och underskott och för att underlätta förvaltningarnas arbete med att nå ett nollresultat föreslås att inget underskott förs över till år Två förvaltningar får däremot ta med del av överskott; Länsutvecklingsförvaltningen, 100 tkr, eftersom förvaltningen under året på ett utmärkt sätt jobbat för att kostnaderna ska understiga

13 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 13 (13) intäkterna. Emefté anslagsfinansiering, 220 tkr för projektet med arbetstidsförkortning eftersom detta blev förskjutet med två månader. Landstingets kansli driver några projekt (kompetensförsörjningsprojektet, Eivorprojektet m.m.) där vissa icke förbrukade medel önskas bli överförda till år På grund av förvaltningens överskott under år 2001 görs dock bedömningen att dessa projekt ska kunna drivas vidare inom nu beviljad budgetram varför någon framställning om överföring inte beviljas. Visar avstämningen vid första delårsbokslutet innevarande år att utrymme för att driva projekten vidare inte föreligger kan frågan om överföring tas upp igen. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Uppdrag till länssjukvården att lämna en grundlig analys av vad som år 2001 bidragit till det stora underskottet i samband med delårsbokslutet per april. 2. Till länsutvecklingsförvaltningen överförs 100 tkr av överskottet år Till Emefté, anslagsverksamheten, överförs 220 tkr av överskotter för projektet arbetstidsförkortning. 4. Särskilda budgetberedningens yttrande över revisorernas och patientnämndens verksamhetsberättelser överlämnas till landstingsfullmäktige.

14 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 14 (13)