Farliga förbindelser? Statens förändrade gränser, näringslivets nya möjligheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Farliga förbindelser? Statens förändrade gränser, näringslivets nya möjligheter"

Transkript

1 Farliga förbindelser? Statens förändrade gränser, näringslivets nya möjligheter

2 Stockholm School of Economics Institute for Research är en självständig forskningsstiftelse, grundad Institutet har till ändamål att bedriva kvalificerad akademisk forskning inom det ekonomiska fältet som syftar till att förena vetenskaplig stringens med empirisk relevans. I dess styrelse ingår professorer och andra representanter ur fakulteten vid Handelshögskolan i Stockholm. Institutet uppmuntrar och bistår de vid institutet verksamma forskarna i arbetet med att kommunicera sin forskning. Syftet med institutets publikationer är att sprida forskning om företag och samhälle. Styrelseordförande: Professor Johnny Lind Institutets chef: Johan Söderholm Adress Stockholm School of Economics Institute for Research Box 6501, SE Stockholm, Sverige Besöksadress: Sveavägen 65, Stockholm Telefon: +46(0)

3 Farliga förbindelser? Statens förändrade gränser, näringslivets nya möjligheter Daniel Castillo

4 PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatt- och affärsrådgivning med medarbetare och 130 kontor runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med medarbetare i 158 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd. Ämnesord: Stat, näringsliv, marknadsreformer, informella relationer, korruption, demokrati ISSN: ISBN: SIR och författaren, 2013 Omslag och formgivning: Petra Lundin, Manifesto Sättning: Manifesto, Omslagsfoton: Lasse Lychnell Bilder inlaga: Lasse Lychnell, Distribuerad av: Stockholm School of Economics Institute for Research Box 6501, SE Stockholm, Sverige Tryck: Exakta Printing, 2013 Papper: Miljöcertifierat enligt FSC 4

5 forskning i fickformat Forskning i Fickformat är en vetenskaplig skriftserie som ges ut av stiftelsen Stockholm School of Economics Institute for Research i samarbete med revisions- och rådgivningsföretaget PwC. Syftet är att sprida aktuell forskning om företag och samhälle. Författarna är huvudsakligen nydisputerade forskare från svenska universitet och högskolor. Varje forskare formulerar fritt innehållet i sin skrift. Serieredaktörer är Johan Berglund och Filip Wijkström. Tidigare utgivna titlar i serien Forskning i Fickformat Alexandersson, Gunnar (2011) Den svenska buss- och tågtrafiken: 20 år av avregleringar Breman, Anna (2008) Forskning om filantropi. Varför skänker vi bort pengar? Dahl, Matilda (2012) Granskningssamhället och det nya Europa. När de baltiska staterna sattes på prov Dahl, Matilda (2012) Under Scrutiny. The Magic of Measurability and the Baltic States Entry Into the EU Hagberg, Axel (2009) Bankkrishantering Henriksson, Lars (2009) Marknad eller reglering? Vägval för europeisk telekommunikation Holmquist, Carin (2011) Kvinnors företagande kan och bör det öka? Kraus, Kalle (2008) Sven eller pengarna? Styrningsdilemman i äldrevården Krohwinkel-Karlsson, Anna (2009) Oändliga projekt? Om projektförvaltningens tidsproblematik Melén, Sara (2010) Globala från start. Småföretag med världen som marknad Ottosson, Mikael (2011) Skogsindustrin och energiomställningen Petrelius Karlberg, Pernilla (2008) Vd under press om medialiseringen av näringslivets ledare Portnoff, Linda (2008) Musikbranschens styrningsproblematik Schriber, Svante (2009) Att realisera synergier: Ledning av värdeskapande vid företagsköp Sjöström, Emma (2010) Ansiktslösa men ansvarsfulla? Institutionella ägare och en hållbar utveckling Törn, Fredrik (2010) Utmana varumärket! Ökad effektivitet med inkongruent kommunikation Beställningar kan skickas via e-post till: 5

6 Innehåll Förord 7 Inledning 11 En kort historia om statens uppkomst 21 Perspektiv på statens gränser 33 Nya relationer mellan staten och näringslivet sponsring av statliga myndigheter 43 När det går snett korruptionsskandalen inom Systembolaget 61 Gränsförhållanden i förändring 79 Referenser 97 6

7 Förord Staten och näringslivet relation i förändring Förändrade gränser är temat för denna skrift av Daniel Castillo, där fokus ligger på den långa, och mångsidiga relationen mellan stat och näringsliv. Han pekar på hur den traditionella separationen mellan stat och näringsliv genomgått en stark förändring de senaste 20 åren en förändring som gett upphov till nya typer av intressekonflikter, kompromisser samt påverkat synen på demokratin. Drivkraften bakom har varit decentraliseringar, avregleringar, bolagiseringar och privatiseringar, det vill säga på många sätt ett paradigmskifte som brukar kallas New Public Management (NPM). Skiftet innebär att den offentliga sektorn lånat arbetssätt från den privata. Det har bidragit till den förändrade relationen mellan stat och näringsliv, som ibland gett upphov till skandaler och riskfyllda förhållanden. Kontakter av utbyteskaraktär Daniel Castillo bygger sin studie kring teorier om organisationsgränser och ekonomiska utbyten samt kopplar även resonemangen till en analys av sponsring av statlig verksamhet och korruption inom Systembolaget. Han beskriver hur statliga reformer inspirerade av marknadens logik skapat nya öppningar i statens relation till företagen och gett upphov till att fler formella och informella kontakter av utbyteskaraktär uppkommit. Detta har i sin tur öppnat möjligheter för privata intressen att erhålla privilegier och inflytande över statliga verksamheter. Staten har å sin sida försökt kontra denna utveckling, bland annat genom att förtydliga och förstärka gränserna via fler regler och riktlinjer. Daniel Castillo betvivlar att denna moteld är framgångsrik och menar att den lägger ett större ansvar på enskilda tjänstemän, deras personliga integritet och moral. Han slutsats är att statens botemedel riskerar att bli verkningslöst 7

8 i ett läge då den sociala sammanflätningen mellan stat och näringsliv redan är långt driven. Etablera ett nytt kontrakt Jag är väl förtrogen med de utvecklingstrender Daniel Castillo pekar på. Vad gäller relationer mellan offentliga och privata aktörer ser vi idag en upplösning av gamla roller, uppdrag och etiska koder. Arenan för dialog och samverkan mellan dessa aktörer omdefinieras i snabb takt. Vad som nu behövs är en uppriktig debatt om gränsdragningsfrågor, men också ett nytt socialt kontrakt kring hur relationer ska hanteras. Frågan spetsas till i de»hybridverksamheter«som idag ägs av aktörer från olika sektorer, det vill säga där privata, statliga, kommunala och ideella ägare blandas. Inte sällan är dessa hybrider viktiga delar i det som brukar kallas»innovationsekosystemet«, som består av organisationer vars främsta syfte är att skapa tillväxt. Här ska privatkapitalismens krav på vinst förenas med de offentliga organisationernas strävan efter högkvalitativa verksamheter, där pengar bara är ett medel för att fullborda denna strävan. Jag håller med Daniel Castillo om att ansvaret knappast kan skjutas över till enskilda individer och deras moral även om denna är mycket viktig! Som jag ser det måste utgångspunkten främst tas i ett uppdaterat regelverk för Corporate Governance, det vill säga för styr- och ledningsfunktionerna i organisationer och strukturer, som i allt högre grad lever i symbios med varandra. Det förutsätter tydliga lagar och regler för ägare, styrelse, ledning och revisorer samt för deras alltmer komplexa samverkan med olika aktörer. Lika viktigt är det att först och främst anlägga ett externt perspektiv på centrala frågor om etik och moral, till exempel genom att just fokusera på hur gränssnittet mellan privat och offentligt bör hanteras. Vad gäller New Public Management gissar jag att vi på sikt kommer att säga adjö till detta begrepp och snarare tala om New Public Service. Med det menas ett sammanhang där medborgaren är en aktiv part kanske till och med en medskapare som inte förminskas till att bara vara en kund i mängden bland alla andra. Jan Sturesson, Global Leader, Government & Public Services, PwC 8

9

10 10

11 Inledning»Staten är baserad på en motsägelse; motsägelsen mellan det offentliga och privata livet, mellan universella och partikulära intressen«(marx 1844) 1 Staten och kapitalet, dom sitter i samma båt. Om man tänker på de senaste årens skandaler kring mutor och vänskapskorruption ligger den gamla punkdängans slagord ibland nära till hands. 2 För hur kan man annars förstå varför politiker, statliga och kommunala tjänstemän låter sig bjudas på lyxiga resor och köksrenoveringar eller, i de mer allvarliga fallen, väljer att ta emot mutpengar av representanter från det privata näringslivet? Läser man mellan raderna kan man misstänka att det förekommit någon form av vänskapliga relationer mellan tjänstemän i offentlig sektor respektive näringslivet i flertalet av dessa händelser. En sådan skandal var muthärvan i Systembolaget 2003, då butikschefer blev mutade av ett flertal olika alkoholimportörer. Istället för agera neutralt gentemot importörerna tog sig vissa butikschefer friheten att manipulera sortimentet till några importörers fördel. Detta gynnade importörerna i den hårda konkurrensen som uppstått efter distributionsmonopolets 1. Ett citat, i min översättning, hämtat ur en artikel av Karl Marx i Vorwarts!, No.63, August För ordningens skull bör jag tillägga att punkdängan egentligen var en proggdänga den ur sprung liga versionen skrevs av Blå Tåget och hette Den ena handen vet vad den andra gör från

12 avreglering i samband med Sveriges EU-inträde Som belöning fick butikscheferna av några importörer pengar, presentkort, fina viner och trevliga utlandsresor. Ett annat uppmärksammat fall var skandalen i Göteborg där kommunala tjänstemän i bland annat kommunens bostads bolag åtalades för att ha tagit emot varor och tjänster av lokala byggföretag på ett misstänkt otillbörligt sätt. Allt detta, och lite till, i ett land som enligt internationella jämförelser ligger i topp bland de minst korrupta länderna i världen. Det finns också exempel på händelser som inte har uppmärksammats i samma utsträckning som mutaffärerna, men som ändå handlar om problematiska relationer mellan stat och näringsliv. Ett sådant fall är den privata sponsringen av statliga kulturmyndigheter som Dramaten, Moderna muséet eller Historiska muséet. Flera kritiska röster höjdes mot dessa affärsuppgörelser eftersom man ansåg att de statliga myndigheternas autonomi, neutralitet och oberoende hotades. Punkdängan till trots kan dock Sverige karaktäriseras som ett land där statsförvaltningen under en lång tid upprätthållit en relativt stor distans till privata intressen i näringslivet. Sverige har i internationell jämförelse haft en unikt svag sammanblandning mellan ekonomi, politik och stat, åtminstone mellan 1870 och Svenska statstjänstemän var under denna period något av en socialt isolerad elit som inte hade särskilt mycket kontakt med vare sig kommersiella företag eller politiska partier (Ehn 1998). I detta sammanhang brukar man tala om antingen social sammanflätning eller social differentiering. En stat med hög grad av social sammanflätning innebär att de statsanställda i hög grad har starka sociala band till sin omgivning och att de också rekryteras på basis av dessa relationer. Oftast bygger dessa band på familjetillhörighet, partitillhörighet eller födelseort men det kan också handla om att de är involverade i egna eller andras företag. En socialt differentierad stat innebär istället motsatsen, då tjänstemännen inte rekryteras utifrån vilken familj, parti eller område de härstammar från, vilket betyder ett betydligt mindre samröre med mäktiga personer eller grupper vars beteende de är satta att kontrollera (Myrdal 1970). 12

13 Men åter till skandalerna. Vad är det som gör att statligt eller kommunalt anställda involverar sig i otillbörliga relationer med företag? Vissa skulle nog hävda att både tjänstemännen och företagarna är omoraliska och lite giriga och visst kan det vara så. I den vardagliga debatten och i nyhetsmedia är det också vanligt att hänfalla till mer psykologiserande förklaringar av denna problematik. Men dessa ger inte någon särskilt bra förklaring av dessa fenomen på ett mer allmänt plan. Alla människor kan ju vara både omoraliska och giriga beroende på vilken situation vi ställs inför. Den här skriften kommer istället att handla om hur vi kan förstå förändringar i relationen mellan staten och näringslivet i Sverige utifrån en organisationssociologisk ståndpunkt. Jag vill hävda att det är i detta spänningsfält som det finns en potential att förstå skandalernas uppkomst på ett mer övergripande och i min mening tillfredsställande sätt än att leta efter förklaringar i människors moral och personlighet. Den huvudsakliga fråga som behandlas framöver är vilka sociala krafter som är betydelsefulla för hur separationen mellan staten och näringslivet eroderas respektive upprätthålls. Gränser mellan stat och näringsliv en demokratisk nödvändighet? Idén om distans, eller separation, mellan staten och näringslivet ligger i linje med idealbilden av en modern demokratisk stat. Detta gäller inte endast mellan stat och näringsliv utan en liknande grundläggande separation handlar om den mellan statlig förvaltning och politik. Sverige har en lång tradition av tydliga gränser mellan politikernas respektive tjänstemännens arbetsuppgifter. Men varför är separationen mellan staten och dess omgivning så viktig? En berömd amerikansk organisationsforskare uttrycker sig på detta sätt:»a democracy cannot be sustained unless the separation of public power from private power is maintained.«(etzioni 1988:133) Utifrån detta sätt att tänka är det alltså problematiskt för demokratin om den offentliga sektorn tillåts bli penetrerad av privata intressen. När man inom forskningen talar om denna separation menar man oftast att privata intressen inte ska tillåtas kontrollera de centrala politiska beslut som fattas i staten, men separationen mellan stat och omgivning är relevant 13

14 på statens alla nivåer. Alltså även på gräsrotsnivå på exempelvis försäkringskassan, arbetsförmedlingen eller skatteverket. Trots att den demokratiska problematiken är tydlig när det gäller relationerna mellan staten och dess omgivning är det inte främst detta man diskuterat inom politiken eller forskningen de senaste åren. Istället har man talat om faran med att låta staten kontrollera och ingripa i den privata intressesfären till exempel på marknader av olika slag. Man har då hävdat att näringslivet och de privata intressena måste få följa sin egen logik, och inte låta sig påverkas av statliga ingrepp. Det är dock fullt möjligt att vända på problematiken och ställa sig frågan om vad som händer med demokratin om privata intressen tillåts penetrera den statliga verksamheten. En viktig byggsten i tankemodellen om separation, som härstammar från den franske filosofen Montesquieu och hans teorier om maktdelning, är att stater behöver rättfärdiga sin makt över medborgarna. Stater behöver med andra ord legitimitet. Man brukar tala om att det finns två vägar till legitimitet, nämligen genom folkmakt respektive konstitutionalism. Genom att vi som medborgare deltar i en demokratisk beslutsprocess med återkommande val rättfärdigas också statens maktutövning. Men det räcker inte enligt de flesta forskare med regelbundna val vi måste också veta att vi som medborgare har rättigheter, att det råder rättsäkerhet och att makten delas (Rohtstein 1992). Som medborgare behöver vi alltså lita på att staten fullföljer sitt uppdrag i medborgarnas tjänst och att statsanställda inte missbrukar den myndighetsutövande makt den fått av folket. Motsatsen, godtycklig maktutövning, kan visa sig som partiskhet i vissa frågor eller gentemot vissa grupper eller så kan det röra sig om ämbetsmän som utför vissa tjänster mot betalning eller gynnar släktingar. Statliga förändringsprocesser De senaste decennierna har det funnits anledning att ifrågasätta den tidigare relativt strikta separationen mellan stat och näringsliv i Sverige. Allt sedan 1980-talets början har staten genomgått flera och omvälvande förändringar då det uppstod en efterfrågan på reformer av den offentliga förvaltningen. Byråkratifrågan var aktuell och många krävde politiska förändringar. På flera håll började krav ställas på att byråkratin var alltför omänsklig och tungrodd. Samtidigt menade många att den klas- 14

15 siska byråkratimodellen, med dess opersonliga, hierarkiska och tekniska organisation, inte var lämpad för den nya tidens föränderlighet och komplexitet. Staten kunde med andra ord inte möta de krav som den snabbt föränderliga omvärlden ställde och tvingades därför anta nya verksamhetsformer. Vid 1990-talets början inleddes därför något man skulle kunna känneteckna som en era av statlig omvandling där föreställningar om decentralisering, avreglering, avknoppning, bolagisering och privatisering fick ökat utrymme. Nya marknader konstruerades, där både nya och gamla organisationer konkurrerade om utrymmet där också organisationerna blev mer autonoma. Försöken att marknadsanpassa staten brukar gå under samlingsnamnet New Public Management (NPM) som är en global trend av nyliberalt influerade ideal som under och 1990-talet har fungerat som en allmän modell för den offentliga sektorns reformer. Reformtrenden kan sägas ha uppkommit i Storbritannien under Margaret Thatchers styre och var då starkt ideologiskt präglad, men efterhand har dock NPM presenterats som reformer grundade på expertis istället för ideologi. I praktiken är det dock problematiskt att skilja mellan expertis och ideologi. Att hävda expertis kan i många sammanhang vara ett sätt att dölja ideologiska intressen och på så sätt förenkla maktutövning. Grundantagandet inom NPM är alltså att den offentliga sektorns verksamhet kan effektiviseras genom att låna nya arbetssätt från det privata näringslivet. En central del i denna omvandling av staten kan förstås som förändringar i relationer mellan organisationer (Ahrne och Papakostas 2002). När det blir fler myndigheter och statligt och privat ägda företag uppstår desto fler mellanorganisatoriska relationer med större ömsesidigt beroende. Samtidigt kan man tala om att informella relationer mellan organisationer fått ökad betydelse, bland annat på grund av att upphandling och kontraktsutformning skapar täta personliga kontakter mellan parterna där förtroende är väldigt viktigt. Samtidigt, menar många forskare, har dessa statliga reformer förändrat själva de statliga organisationerna. Den amerikanska organisationsforskaren Mary-Jo Hatch skriver till exempel: 15

16 »The idea inspires views of a future in which organizations are much smaller, more fluid and flexible than they are now, with invisible or no boundaries between the organization and its external environment.«(hatch 1997:26) En tes som fått allt mer stöd i både den allmänna och den vetenskapliga debatten är att statens makt har spridits åt flera håll och vissa argumenterar att där vi förut kunde ana gränser mellan staten och dess omgivning har dessa suddats ut till oigenkännlighet. Det finns också de forskare som till och med hävdar att gränser är irrelevanta i moderna stater (Kopecky och Mudde 2003). Statens inre gränser Att separationen, eller gränserna som är det begrepp jag kommer att använda i fortsättningen, mellan stat och omgivning skulle ha upphört att existera är ett påstående som är alldeles för enkelt och överdrivet. Jag tror inte heller att det ligger någon vidare sanning i det. För att förstå förändringar i relationen mellan staten och näringslivet i Sverige kommer jag i den här skriften använda mig av teorier om organisationer. Ett skäl till att använda denna utgångspunkt är att det är ett etablerat sociologiskt perspektiv på staten. Genom att betrakta staten och den offentliga sektorn som en organisation eller egentligen som en sammanslutning av många olika typer av organisationer kan vi också lättare förstå hur staten förändras och vilka relationer som finns mellan den offentliga sektorns organisationer och andra organisationer. Andra teoretiska synsätt på staten som inte har organisationen som utgångspunkt riskerar därför att se stater som enbart politik eller byråkrati, oftast på grund av det alltför övergripande perspektivet. Jag kommer i fortsättningen emellanåt tala om staten som om den vore en enhetlig aktör. Detta är främst för att förenkla språkbruket. När»staten«agerar sker det i olika organisatoriska kontexter genom att människor fattar olika beslut. Till att börja med behöver vi förstå vad en organisation är. Man brukar prata om att det finns åtminstone tre typer av organisationer; stater, företag och frivilligorganisationer eller föreningar (Ahrne 1990). För att en organisation ska kunna definieras som en organisation behövs med- 16

17 lemmar, hierarki, regler och resurser och dessutom kontroll av både medlemmar och resurser. Men var börjar och slutar en organisation? Sociologen Göran Ahrne menar att en organisations omgivning börjar vid dess gränser (Ahrne 1989). En värld av organisationer är därför en värld av gränser, även i det så kallade globala samhället. Ser man till staten är kanske de territoriella gränserna det första man tänker på när man talar om gränser. Dessa är oftast lätta att peka ut, i alla fall på en karta. I verkligheten varierar det om vi kan observera hur dessa gränser markeras. En passage av gränsen mellan Norge och Sverige gör många besvikna gränsen syns knappt till. Nationalstater har emellertid inte endast yttre geografiska gränser de inre gränserna är av naturliga skäl fler till antalet och av olika karaktär eftersom det inom stater finns en mängd olika organisationer som staten gränsar mot. I Sverige har olika omständigheter gjort att statens geografiska gränser inte utsatts för särskilt stora förändringar eller hot under de senaste två århundradena. De inre gränserna har dock varit betydligt mer omstridda. Kampen om hur och var statens gränser ska dras och vilken innebörd dessa bör ha är något som hela tiden pågår, med allt vad detta innebär av intressekonflikter och kompromisser. Det är mot statens inre organisationsgränser jag riktar min uppmärksamhet i denna skrift. Att tala om statens inre gränser är att använda ett abstrakt språkbruk och tankemönster. De här gränserna är inte lika lätta att hitta och de är mångdubbelt så komplexa som nationsgränser. Jag kommer att utveckla tankarna kring organisationsgränser i ett senare avsnitt, men så länge får vi nöja oss med att konstatera att de ytterst handlar om att skilja verksamheter och resurser från vad som kan betraktas som en organisations omgivning. Eftersom organisationer är beroende av sina relationer med omvärlden innebär det att helt slutna organisationer i praktiken är otänkbara. Organisationer måste alltså kontrollera gränserna och relationerna över dessa på något sätt för att kunna avgöra vad som tillhör dem och vad som inte gör det. Min utgångspunkt är att för statens del är denna form av»gränskontroll«en viktig del av upprätthållandet av separationen mellan staten och dess omgivning. Det övergripande syftet med denna skrift är att analysera och problematisera själva förutsättningarna för skandalerna och andra problematiska förhållanden som jag nämnde i inledningen. Jag kommer att placera 17

18 analysen på organisationsnivå och studera hur de sociala relationerna mellan företrädare för, å ena sidan, staten och, å andra sidan, näringslivet har förändrats. Detta innebär att vi kan få ett konkret grepp om den något abstrakta tanken om separation mellan olika samhällssfärer, som staten och näringslivet utgör. De studier som ligger till grund för den här analysen är hämtade från min avhandling, Statens förändrade gränser. En studie om sponsring, korruption och relationen till marknaden (Castillo 2009, Stockholms universitet). För det första kommer vi att få följa utvecklingen av en typ av nya relationer mel lan staten och näringslivet, nämligen företagens sponsring av statliga kulturmyndigheter. Sponsring innebär att en organisation, oftast ett företag, åtar sig att bekosta en viss organiserad verksamhet för att få reklam eller PR i utbyte. Sponsring är något som sker inom lagens gränser, även om vi längre fram kommer se att sponsring under lång tid var en mycket svagt reglerad interaktionsform i staten. För det andra ska vi även titta närmare på ett fall när relationerna mellan stat och näringsliv har spårat ur. I detta avsnitt handlar det om den korruptionsskandal som avslöjades inom Systembolaget Här är det tvärtom mot sponsringsfallet tal om olagliga och dolda relationer mellan stat och företag. Båda fallen är exempel på statens interaktion med företag. Samtidigt är de också exempel på olika gränsföreteelser. Grundidén med sponsring är att en organisation kan ta del av ett, vanligtvis, immateriellt värde (associationsvärde) genom att bidra med pengar till en organiserad verksamhet, vilket förutsätter att det finns en tydlig gräns och skillnad mellan organisationerna. På samma sätt bygger fenomenet korruption på gränsen mellan innanför och utanför. En muta syftar till att få en organisationsrepresentant att handla eller avstå från att handla, mot erhållandet av exempelvis pengar, för att gynna någon utanför organisationen. Fallen är tänkta att illustrera hur de marknadsinspirerade förvaltningsreformer jag tidigare nämnt gett upphov till interaktion som utmanar statens gränser och i sin tur också frammanar ett agerande från staten. Jag kommer alltså även att belysa hur staten har hanterat de förändringar som reformerna medförde utifrån ett legitimitetsperspektiv, vilket handlar om de ansträngningar staten gör för att upprätthålla bilden av den demokratiskt viktiga separationen. En av mina förhoppningar är att vi ska få mer kunskap om vad som händer med staten när 18

19 marknadsmodeller införs, särskilt i relation till uppkomsten av korruption och maktmissbruk i staten. Disposition De två nästkommande kapitlen innehåller en genomgång av de teorier som jag använder mig av för att analysera statens relation till näringslivet. Jag kommer å ena sidan att presentera En kort historia om statens uppkomst och skiftande förhållande till omgivningen. Detta är en historisk genomgång av hur den svenska staten har utvecklats över tid där jag övergripande belyser hur staten kommit att bli en modern byråkratisk stat med tydliga skiljelinjer mellan byråkrati, politik och ekonomi. Å andra sidan kommer det följande kapitlet Perspektiv på statens gränser gå närmare in på teorier om staten som en organisation med gränser. Här presenterar jag mer detaljnära teori om hur separationen mellan stat och näringsliv kan analyseras. Det fjärde och det femte kapitlet handlar om de två fallstudierna. Först kommer jag att beskriva framväxten av den privata sponsringen av statliga myndigheter i Sverige och diskutera hur staten har förhållit sig till denna fråga de senaste åren och vilka reformer som initierats på området. Jag kommer sedan att gå in på hur sponsring av statliga myndigheter går till i praktiken och hur interaktionen mellan stat och företag i detta sammanhang har utvecklats. Sedan går jag vidare med fallet om korruptionen inom Systembolaget och diskuterar vilka förutsättningar och reformer som varit viktiga för dessa händelser. Här kommer stor vikt läggas vid avregleringen av det svenska distributionsmonopolet för alkohol som inleddes vid Sveriges inträde i EU I det sjätte och sista kapitlet, Gränsförhållanden i förändring, gör jag en sammanfattande analys av marknadsreformernas konsekvenser för separationen mellan stat och näringsliv. 19

20 20

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Förvaltningstraditioner. Karlsson kap 7

Förvaltningstraditioner. Karlsson kap 7 Förvaltningstraditioner Karlsson kap 7 1 2 Globalisering New Public Management har spritt sig över hela västvärlden Men det betyder inte att offentlig förvaltning ser likadan ut över hela världen Skillnaderna

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen Fastställd av styrelsen 2015-04-29 Uppförandekod för Indutrade-koncernen I Uppförandekoden ger oss vägledning, men det är det personliga ansvaret som spelar roll. II Bästa kollegor, Indutrade är en växande

Läs mer

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN 1 KEYNESIANISMENS PROBLEM Stagflation, dvs. hög inflation och hög arbetslöshet ska enligt Keynes inte kunna förekomma. Keynes menar att en ekonomi kan välja mellan arbetslöshet

Läs mer

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

Får jag lov? Lovisa Näslund FÖRTROENDESKAPANDE BLAND KONSULTER OCH TEATERREGISSÖRER FORSKNING I FICKFORMAT

Får jag lov? Lovisa Näslund FÖRTROENDESKAPANDE BLAND KONSULTER OCH TEATERREGISSÖRER FORSKNING I FICKFORMAT Får jag lov? FÖRTROENDESKAPANDE BLAND KONSULTER OCH TEATERREGISSÖRER Lovisa Näslund FORSKNING I FICKFORMAT I Forskning i Fickformat är en vetenskaplig skriftserie som ges ut av stiftelsen Stockholm School

Läs mer

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion

Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion Åsa Boholm Forskarworkshop i Pathways Tema: Policyprocesser, regelverk, lokalisering, markanvändning etc. Tisdagen

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Ett freds- och utvecklingsperspektiv på kommunernas dialogprocesser Inspel i Urban Research konferensen Framtidens stadsbyggnadsdialoger:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Finansens folkdräkt. Charlotta Bay OM ATT ÖVERSÄTTA EKONOMI SÅ FOLK FÖRSTÅR FORSKNING I FICKFORMAT

Finansens folkdräkt. Charlotta Bay OM ATT ÖVERSÄTTA EKONOMI SÅ FOLK FÖRSTÅR FORSKNING I FICKFORMAT Finansens folkdräkt OM ATT ÖVERSÄTTA EKONOMI SÅ FOLK FÖRSTÅR Charlotta Bay FORSKNING I FICKFORMAT Forskning i Fickformat är en vetenskaplig skriftserie som ges ut av stiftelsen Stockholm School of Economics

Läs mer

Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda baserad på lagar och förordningar som styr verksamheten

Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda baserad på lagar och förordningar som styr verksamheten Demokrati: all offentlig makt utgår från folket. Legalitet: den offentliga makten utövas under lagarna. Objektivitet, saklighet och likabehandling: alla är lika inför lag. Myndigheter och domstolar ska

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Förvaltningspolitik - sammanfattning

Förvaltningspolitik - sammanfattning Förvaltningspolitik - sammanfattning Förvaltningspolitik 12.12.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Traditionella förvaltningsmyndigheter Ministerstyre, en av de mera hierarkiska organisationerna

Läs mer

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed.

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed. 1(3) DNR: SLU ua 2013.1.1.1-2727 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Arbetsmiljö Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Ledningskansliet Handläggare: Per Andersson Beslutsdatum: 2013-06-20

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN 1 (5) UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2016-03-23 14 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum 2017-03-30 Beteckning

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/) Lektion 15 SCIC 10/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag

Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag Morgonrock Fredag 14 februari, Vetenskapens Hus i Luleå Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag PERNILLA PETRELIUS KARLBERG, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Shutterstock Jessica Algehed, Anders Sandoff, Christian Jensen, Filip Bladini, Jon Williamsson, och Klas Palm Affärsdriven hållbar

Läs mer

En handledning om gåvor och arrangemang inom Swedbanks svenska verksamhet

En handledning om gåvor och arrangemang inom Swedbanks svenska verksamhet En handledning om gåvor och arrangemang inom Swedbanks svenska verksamhet Inledning och syfte Swedbank är beroende av omvärldens och våra kunders förtroende. Allmänheten förväntar sig att Swedbank och

Läs mer

Den svenska paradoxen finns den?

Den svenska paradoxen finns den? Den svenska paradoxen finns den? Staffan Jacobsson Chalmers Tekniska Högskola Åsa Lindholm-Dahlstrand Halmstad Högskola En förhärskande föreställning Sverige satsar mycket på FoU men får inte ut mycket

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS KS/HMS Styrsystem Nordic Crane Group Dokumenttitel Etiske retningslinjer Utarbetat av/datum Cecilie Sandvik/10.10.11 Dokumenttyp Dokument Dok.nr 2-NCG-D80 Företagsnamn Nordic Crane Group AS Godkänt av

Läs mer

RESULTAT - dialogmöte. Sammanförfattat på Vårsta diakonigård Härnösand den 26 mars 2014 av parterna i Länsöverenskommelsen

RESULTAT - dialogmöte. Sammanförfattat på Vårsta diakonigård Härnösand den 26 mars 2014 av parterna i Länsöverenskommelsen RESULTAT - dialogmöte Sammanförfattat på Vårsta diakonigård Härnösand den 26 mars 2014 av parterna i Länsöverenskommelsen FÖRORD För drygt två år sedan togs det första steget på vägen mot en överenskommelse

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Akademiska värden. SUHF, HeLP 6 27 november 2014

Akademiska värden. SUHF, HeLP 6 27 november 2014 Akademiska värden SUHF, HeLP 6 27 november 2014 Budskap och fokus Utan akademiska värden inga universitet/högskolor! Alla vid u/h ska kunna tala om, försvara, tillämpa och utveckla akademiska värden! Universitet/högskolor

Läs mer

Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung*

Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung* LARS CALMFORS Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung* I en artikel i föregående nummer av Ekonomisk Debatt diskuterar Lars Jonung hur nationalekonomerna ska kunna kombinera rollen

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

HfR- konferens 7-8 maj Högskolans omvärld

HfR- konferens 7-8 maj Högskolans omvärld HfR- konferens 7-8 maj 2015 Högskolans omvärld Egenskaper hos framgångsrika organisationer Ett institutionellt perspektiv: Utveckling och tillstånd förklaras av normer och värderingar som styr och påverkar

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Affärsmässig samhällsnytta I samhällets tjänst, för det allmännas bästa

Affärsmässig samhällsnytta I samhällets tjänst, för det allmännas bästa kfs företagsservice ab besöksadress: Klarabergsviadukten 70, c 8 tr. postadress: Box 70362, 107 24 Stockholm telefon: 08-556 009 50. e-post: info@kfs.net webb: www.kfs.net Arbetsgivarorganisationen för

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Uppförandekod Vår vision Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Vi ska vara det ledande skogsföretaget

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning

Det svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning Det svenska politiska systemet Reformprocesser i offentlig förvaltning Uppläggning Reformer och omprövning: idéer och trender Reform av den offentliga sektorns organisation: privatisering, om (eller av-)

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling?

Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling? Vilka luckor har kommuner som NÄRINGSLIVET kan fylla? Nätverkande mötesplatser med både näringsliv och partners Kommunen har ingen produktionskapacitet till skillnad från företagen Att få till verkstad

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Anna Maria Szczepanska E-post: annszc@hv.se Kurs: EOA100 Högskolan Väst 1 Ur Lindblad-Gidlund et al 2010 Förvaltning och medborgarskap i förändring

Läs mer

Förvaltning och IT. Gidlund kap 10

Förvaltning och IT. Gidlund kap 10 Förvaltning och IT Gidlund kap 10 1 Tre skilda begrepp E-tjänster Myndighetsutövning via elektroniska kanaler E-förvaltning Insatser för att öka den inre effektiviteten E-demokrati Insatser för att öka

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Bon Voice samtalsmetod?

Bon Voice samtalsmetod? Bon Voice samtalsmetod? Bakgrund Denna samtalsidé är inspirerad av Café Philo, ett samtals-café för vardags-filosofiska frågor. Idén till lärande dialoger härstammar redan från Sokrates. Hans idé var att

Läs mer

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Näringslivet är utsatt för bedrägerier och andra ekonomiska brott. Antalet bedrägerier har ökat de senaste

Läs mer

Ledning. av företag och förvaltningar. Rolf Lind och Anders Ivarsson Westerberg (red.) Fjärde upplagan FORMER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRING SNS FÖRLAG

Ledning. av företag och förvaltningar. Rolf Lind och Anders Ivarsson Westerberg (red.) Fjärde upplagan FORMER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRING SNS FÖRLAG Ledning av företag och förvaltningar FORMER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRING Rolf Lind och Anders Ivarsson Westerberg (red.) * Fjärde upplagan SNS FÖRLAG SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Etik i samhälle, företagande och ledarskap

Etik i samhälle, företagande och ledarskap Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap UPPFINNARKOLLEGIET Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap Förord Sjunkande etisk standard förebådar kulturers och nationers förfall.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar. Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet

Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar. Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet Nya kommunikativa sammanhang Identitetsförvirring Medialisering Risk Globalisering

Läs mer

Företagarens vardag i Malmö 2014

Företagarens vardag i Malmö 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag i Malmö 2014 www.pwc.se/sma-medelstora-foretag SammanfattningResultat av den nationella undersökningen:

Läs mer

POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA

POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA 2.1.11 POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA KONTEXTER YLVA NORÉN BRETZER Politiskt förtroende är ett omdiskuterat tema inom statsvetenskapen, men har i hög utsträckning utforskats i ett länderjämförande perspektiv

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten

Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan för Riksbanken 2015-2018 Inriktningen för Riksbankens arbete de närmaste åren och utgångspunkten i kommande verksamhetsplaneringar

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer