Farliga förbindelser? Statens förändrade gränser, näringslivets nya möjligheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Farliga förbindelser? Statens förändrade gränser, näringslivets nya möjligheter"

Transkript

1 Farliga förbindelser? Statens förändrade gränser, näringslivets nya möjligheter

2 Stockholm School of Economics Institute for Research är en självständig forskningsstiftelse, grundad Institutet har till ändamål att bedriva kvalificerad akademisk forskning inom det ekonomiska fältet som syftar till att förena vetenskaplig stringens med empirisk relevans. I dess styrelse ingår professorer och andra representanter ur fakulteten vid Handelshögskolan i Stockholm. Institutet uppmuntrar och bistår de vid institutet verksamma forskarna i arbetet med att kommunicera sin forskning. Syftet med institutets publikationer är att sprida forskning om företag och samhälle. Styrelseordförande: Professor Johnny Lind Institutets chef: Johan Söderholm Adress Stockholm School of Economics Institute for Research Box 6501, SE Stockholm, Sverige Besöksadress: Sveavägen 65, Stockholm Telefon: +46(0)

3 Farliga förbindelser? Statens förändrade gränser, näringslivets nya möjligheter Daniel Castillo

4 PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatt- och affärsrådgivning med medarbetare och 130 kontor runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med medarbetare i 158 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd. Ämnesord: Stat, näringsliv, marknadsreformer, informella relationer, korruption, demokrati ISSN: ISBN: SIR och författaren, 2013 Omslag och formgivning: Petra Lundin, Manifesto Sättning: Manifesto, Omslagsfoton: Lasse Lychnell Bilder inlaga: Lasse Lychnell, Distribuerad av: Stockholm School of Economics Institute for Research Box 6501, SE Stockholm, Sverige Tryck: Exakta Printing, 2013 Papper: Miljöcertifierat enligt FSC 4

5 forskning i fickformat Forskning i Fickformat är en vetenskaplig skriftserie som ges ut av stiftelsen Stockholm School of Economics Institute for Research i samarbete med revisions- och rådgivningsföretaget PwC. Syftet är att sprida aktuell forskning om företag och samhälle. Författarna är huvudsakligen nydisputerade forskare från svenska universitet och högskolor. Varje forskare formulerar fritt innehållet i sin skrift. Serieredaktörer är Johan Berglund och Filip Wijkström. Tidigare utgivna titlar i serien Forskning i Fickformat Alexandersson, Gunnar (2011) Den svenska buss- och tågtrafiken: 20 år av avregleringar Breman, Anna (2008) Forskning om filantropi. Varför skänker vi bort pengar? Dahl, Matilda (2012) Granskningssamhället och det nya Europa. När de baltiska staterna sattes på prov Dahl, Matilda (2012) Under Scrutiny. The Magic of Measurability and the Baltic States Entry Into the EU Hagberg, Axel (2009) Bankkrishantering Henriksson, Lars (2009) Marknad eller reglering? Vägval för europeisk telekommunikation Holmquist, Carin (2011) Kvinnors företagande kan och bör det öka? Kraus, Kalle (2008) Sven eller pengarna? Styrningsdilemman i äldrevården Krohwinkel-Karlsson, Anna (2009) Oändliga projekt? Om projektförvaltningens tidsproblematik Melén, Sara (2010) Globala från start. Småföretag med världen som marknad Ottosson, Mikael (2011) Skogsindustrin och energiomställningen Petrelius Karlberg, Pernilla (2008) Vd under press om medialiseringen av näringslivets ledare Portnoff, Linda (2008) Musikbranschens styrningsproblematik Schriber, Svante (2009) Att realisera synergier: Ledning av värdeskapande vid företagsköp Sjöström, Emma (2010) Ansiktslösa men ansvarsfulla? Institutionella ägare och en hållbar utveckling Törn, Fredrik (2010) Utmana varumärket! Ökad effektivitet med inkongruent kommunikation Beställningar kan skickas via e-post till: 5

6 Innehåll Förord 7 Inledning 11 En kort historia om statens uppkomst 21 Perspektiv på statens gränser 33 Nya relationer mellan staten och näringslivet sponsring av statliga myndigheter 43 När det går snett korruptionsskandalen inom Systembolaget 61 Gränsförhållanden i förändring 79 Referenser 97 6

7 Förord Staten och näringslivet relation i förändring Förändrade gränser är temat för denna skrift av Daniel Castillo, där fokus ligger på den långa, och mångsidiga relationen mellan stat och näringsliv. Han pekar på hur den traditionella separationen mellan stat och näringsliv genomgått en stark förändring de senaste 20 åren en förändring som gett upphov till nya typer av intressekonflikter, kompromisser samt påverkat synen på demokratin. Drivkraften bakom har varit decentraliseringar, avregleringar, bolagiseringar och privatiseringar, det vill säga på många sätt ett paradigmskifte som brukar kallas New Public Management (NPM). Skiftet innebär att den offentliga sektorn lånat arbetssätt från den privata. Det har bidragit till den förändrade relationen mellan stat och näringsliv, som ibland gett upphov till skandaler och riskfyllda förhållanden. Kontakter av utbyteskaraktär Daniel Castillo bygger sin studie kring teorier om organisationsgränser och ekonomiska utbyten samt kopplar även resonemangen till en analys av sponsring av statlig verksamhet och korruption inom Systembolaget. Han beskriver hur statliga reformer inspirerade av marknadens logik skapat nya öppningar i statens relation till företagen och gett upphov till att fler formella och informella kontakter av utbyteskaraktär uppkommit. Detta har i sin tur öppnat möjligheter för privata intressen att erhålla privilegier och inflytande över statliga verksamheter. Staten har å sin sida försökt kontra denna utveckling, bland annat genom att förtydliga och förstärka gränserna via fler regler och riktlinjer. Daniel Castillo betvivlar att denna moteld är framgångsrik och menar att den lägger ett större ansvar på enskilda tjänstemän, deras personliga integritet och moral. Han slutsats är att statens botemedel riskerar att bli verkningslöst 7

8 i ett läge då den sociala sammanflätningen mellan stat och näringsliv redan är långt driven. Etablera ett nytt kontrakt Jag är väl förtrogen med de utvecklingstrender Daniel Castillo pekar på. Vad gäller relationer mellan offentliga och privata aktörer ser vi idag en upplösning av gamla roller, uppdrag och etiska koder. Arenan för dialog och samverkan mellan dessa aktörer omdefinieras i snabb takt. Vad som nu behövs är en uppriktig debatt om gränsdragningsfrågor, men också ett nytt socialt kontrakt kring hur relationer ska hanteras. Frågan spetsas till i de»hybridverksamheter«som idag ägs av aktörer från olika sektorer, det vill säga där privata, statliga, kommunala och ideella ägare blandas. Inte sällan är dessa hybrider viktiga delar i det som brukar kallas»innovationsekosystemet«, som består av organisationer vars främsta syfte är att skapa tillväxt. Här ska privatkapitalismens krav på vinst förenas med de offentliga organisationernas strävan efter högkvalitativa verksamheter, där pengar bara är ett medel för att fullborda denna strävan. Jag håller med Daniel Castillo om att ansvaret knappast kan skjutas över till enskilda individer och deras moral även om denna är mycket viktig! Som jag ser det måste utgångspunkten främst tas i ett uppdaterat regelverk för Corporate Governance, det vill säga för styr- och ledningsfunktionerna i organisationer och strukturer, som i allt högre grad lever i symbios med varandra. Det förutsätter tydliga lagar och regler för ägare, styrelse, ledning och revisorer samt för deras alltmer komplexa samverkan med olika aktörer. Lika viktigt är det att först och främst anlägga ett externt perspektiv på centrala frågor om etik och moral, till exempel genom att just fokusera på hur gränssnittet mellan privat och offentligt bör hanteras. Vad gäller New Public Management gissar jag att vi på sikt kommer att säga adjö till detta begrepp och snarare tala om New Public Service. Med det menas ett sammanhang där medborgaren är en aktiv part kanske till och med en medskapare som inte förminskas till att bara vara en kund i mängden bland alla andra. Jan Sturesson, Global Leader, Government & Public Services, PwC 8

9

10 10

11 Inledning»Staten är baserad på en motsägelse; motsägelsen mellan det offentliga och privata livet, mellan universella och partikulära intressen«(marx 1844) 1 Staten och kapitalet, dom sitter i samma båt. Om man tänker på de senaste årens skandaler kring mutor och vänskapskorruption ligger den gamla punkdängans slagord ibland nära till hands. 2 För hur kan man annars förstå varför politiker, statliga och kommunala tjänstemän låter sig bjudas på lyxiga resor och köksrenoveringar eller, i de mer allvarliga fallen, väljer att ta emot mutpengar av representanter från det privata näringslivet? Läser man mellan raderna kan man misstänka att det förekommit någon form av vänskapliga relationer mellan tjänstemän i offentlig sektor respektive näringslivet i flertalet av dessa händelser. En sådan skandal var muthärvan i Systembolaget 2003, då butikschefer blev mutade av ett flertal olika alkoholimportörer. Istället för agera neutralt gentemot importörerna tog sig vissa butikschefer friheten att manipulera sortimentet till några importörers fördel. Detta gynnade importörerna i den hårda konkurrensen som uppstått efter distributionsmonopolets 1. Ett citat, i min översättning, hämtat ur en artikel av Karl Marx i Vorwarts!, No.63, August För ordningens skull bör jag tillägga att punkdängan egentligen var en proggdänga den ur sprung liga versionen skrevs av Blå Tåget och hette Den ena handen vet vad den andra gör från

12 avreglering i samband med Sveriges EU-inträde Som belöning fick butikscheferna av några importörer pengar, presentkort, fina viner och trevliga utlandsresor. Ett annat uppmärksammat fall var skandalen i Göteborg där kommunala tjänstemän i bland annat kommunens bostads bolag åtalades för att ha tagit emot varor och tjänster av lokala byggföretag på ett misstänkt otillbörligt sätt. Allt detta, och lite till, i ett land som enligt internationella jämförelser ligger i topp bland de minst korrupta länderna i världen. Det finns också exempel på händelser som inte har uppmärksammats i samma utsträckning som mutaffärerna, men som ändå handlar om problematiska relationer mellan stat och näringsliv. Ett sådant fall är den privata sponsringen av statliga kulturmyndigheter som Dramaten, Moderna muséet eller Historiska muséet. Flera kritiska röster höjdes mot dessa affärsuppgörelser eftersom man ansåg att de statliga myndigheternas autonomi, neutralitet och oberoende hotades. Punkdängan till trots kan dock Sverige karaktäriseras som ett land där statsförvaltningen under en lång tid upprätthållit en relativt stor distans till privata intressen i näringslivet. Sverige har i internationell jämförelse haft en unikt svag sammanblandning mellan ekonomi, politik och stat, åtminstone mellan 1870 och Svenska statstjänstemän var under denna period något av en socialt isolerad elit som inte hade särskilt mycket kontakt med vare sig kommersiella företag eller politiska partier (Ehn 1998). I detta sammanhang brukar man tala om antingen social sammanflätning eller social differentiering. En stat med hög grad av social sammanflätning innebär att de statsanställda i hög grad har starka sociala band till sin omgivning och att de också rekryteras på basis av dessa relationer. Oftast bygger dessa band på familjetillhörighet, partitillhörighet eller födelseort men det kan också handla om att de är involverade i egna eller andras företag. En socialt differentierad stat innebär istället motsatsen, då tjänstemännen inte rekryteras utifrån vilken familj, parti eller område de härstammar från, vilket betyder ett betydligt mindre samröre med mäktiga personer eller grupper vars beteende de är satta att kontrollera (Myrdal 1970). 12

13 Men åter till skandalerna. Vad är det som gör att statligt eller kommunalt anställda involverar sig i otillbörliga relationer med företag? Vissa skulle nog hävda att både tjänstemännen och företagarna är omoraliska och lite giriga och visst kan det vara så. I den vardagliga debatten och i nyhetsmedia är det också vanligt att hänfalla till mer psykologiserande förklaringar av denna problematik. Men dessa ger inte någon särskilt bra förklaring av dessa fenomen på ett mer allmänt plan. Alla människor kan ju vara både omoraliska och giriga beroende på vilken situation vi ställs inför. Den här skriften kommer istället att handla om hur vi kan förstå förändringar i relationen mellan staten och näringslivet i Sverige utifrån en organisationssociologisk ståndpunkt. Jag vill hävda att det är i detta spänningsfält som det finns en potential att förstå skandalernas uppkomst på ett mer övergripande och i min mening tillfredsställande sätt än att leta efter förklaringar i människors moral och personlighet. Den huvudsakliga fråga som behandlas framöver är vilka sociala krafter som är betydelsefulla för hur separationen mellan staten och näringslivet eroderas respektive upprätthålls. Gränser mellan stat och näringsliv en demokratisk nödvändighet? Idén om distans, eller separation, mellan staten och näringslivet ligger i linje med idealbilden av en modern demokratisk stat. Detta gäller inte endast mellan stat och näringsliv utan en liknande grundläggande separation handlar om den mellan statlig förvaltning och politik. Sverige har en lång tradition av tydliga gränser mellan politikernas respektive tjänstemännens arbetsuppgifter. Men varför är separationen mellan staten och dess omgivning så viktig? En berömd amerikansk organisationsforskare uttrycker sig på detta sätt:»a democracy cannot be sustained unless the separation of public power from private power is maintained.«(etzioni 1988:133) Utifrån detta sätt att tänka är det alltså problematiskt för demokratin om den offentliga sektorn tillåts bli penetrerad av privata intressen. När man inom forskningen talar om denna separation menar man oftast att privata intressen inte ska tillåtas kontrollera de centrala politiska beslut som fattas i staten, men separationen mellan stat och omgivning är relevant 13

14 på statens alla nivåer. Alltså även på gräsrotsnivå på exempelvis försäkringskassan, arbetsförmedlingen eller skatteverket. Trots att den demokratiska problematiken är tydlig när det gäller relationerna mellan staten och dess omgivning är det inte främst detta man diskuterat inom politiken eller forskningen de senaste åren. Istället har man talat om faran med att låta staten kontrollera och ingripa i den privata intressesfären till exempel på marknader av olika slag. Man har då hävdat att näringslivet och de privata intressena måste få följa sin egen logik, och inte låta sig påverkas av statliga ingrepp. Det är dock fullt möjligt att vända på problematiken och ställa sig frågan om vad som händer med demokratin om privata intressen tillåts penetrera den statliga verksamheten. En viktig byggsten i tankemodellen om separation, som härstammar från den franske filosofen Montesquieu och hans teorier om maktdelning, är att stater behöver rättfärdiga sin makt över medborgarna. Stater behöver med andra ord legitimitet. Man brukar tala om att det finns två vägar till legitimitet, nämligen genom folkmakt respektive konstitutionalism. Genom att vi som medborgare deltar i en demokratisk beslutsprocess med återkommande val rättfärdigas också statens maktutövning. Men det räcker inte enligt de flesta forskare med regelbundna val vi måste också veta att vi som medborgare har rättigheter, att det råder rättsäkerhet och att makten delas (Rohtstein 1992). Som medborgare behöver vi alltså lita på att staten fullföljer sitt uppdrag i medborgarnas tjänst och att statsanställda inte missbrukar den myndighetsutövande makt den fått av folket. Motsatsen, godtycklig maktutövning, kan visa sig som partiskhet i vissa frågor eller gentemot vissa grupper eller så kan det röra sig om ämbetsmän som utför vissa tjänster mot betalning eller gynnar släktingar. Statliga förändringsprocesser De senaste decennierna har det funnits anledning att ifrågasätta den tidigare relativt strikta separationen mellan stat och näringsliv i Sverige. Allt sedan 1980-talets början har staten genomgått flera och omvälvande förändringar då det uppstod en efterfrågan på reformer av den offentliga förvaltningen. Byråkratifrågan var aktuell och många krävde politiska förändringar. På flera håll började krav ställas på att byråkratin var alltför omänsklig och tungrodd. Samtidigt menade många att den klas- 14

15 siska byråkratimodellen, med dess opersonliga, hierarkiska och tekniska organisation, inte var lämpad för den nya tidens föränderlighet och komplexitet. Staten kunde med andra ord inte möta de krav som den snabbt föränderliga omvärlden ställde och tvingades därför anta nya verksamhetsformer. Vid 1990-talets början inleddes därför något man skulle kunna känneteckna som en era av statlig omvandling där föreställningar om decentralisering, avreglering, avknoppning, bolagisering och privatisering fick ökat utrymme. Nya marknader konstruerades, där både nya och gamla organisationer konkurrerade om utrymmet där också organisationerna blev mer autonoma. Försöken att marknadsanpassa staten brukar gå under samlingsnamnet New Public Management (NPM) som är en global trend av nyliberalt influerade ideal som under och 1990-talet har fungerat som en allmän modell för den offentliga sektorns reformer. Reformtrenden kan sägas ha uppkommit i Storbritannien under Margaret Thatchers styre och var då starkt ideologiskt präglad, men efterhand har dock NPM presenterats som reformer grundade på expertis istället för ideologi. I praktiken är det dock problematiskt att skilja mellan expertis och ideologi. Att hävda expertis kan i många sammanhang vara ett sätt att dölja ideologiska intressen och på så sätt förenkla maktutövning. Grundantagandet inom NPM är alltså att den offentliga sektorns verksamhet kan effektiviseras genom att låna nya arbetssätt från det privata näringslivet. En central del i denna omvandling av staten kan förstås som förändringar i relationer mellan organisationer (Ahrne och Papakostas 2002). När det blir fler myndigheter och statligt och privat ägda företag uppstår desto fler mellanorganisatoriska relationer med större ömsesidigt beroende. Samtidigt kan man tala om att informella relationer mellan organisationer fått ökad betydelse, bland annat på grund av att upphandling och kontraktsutformning skapar täta personliga kontakter mellan parterna där förtroende är väldigt viktigt. Samtidigt, menar många forskare, har dessa statliga reformer förändrat själva de statliga organisationerna. Den amerikanska organisationsforskaren Mary-Jo Hatch skriver till exempel: 15

16 »The idea inspires views of a future in which organizations are much smaller, more fluid and flexible than they are now, with invisible or no boundaries between the organization and its external environment.«(hatch 1997:26) En tes som fått allt mer stöd i både den allmänna och den vetenskapliga debatten är att statens makt har spridits åt flera håll och vissa argumenterar att där vi förut kunde ana gränser mellan staten och dess omgivning har dessa suddats ut till oigenkännlighet. Det finns också de forskare som till och med hävdar att gränser är irrelevanta i moderna stater (Kopecky och Mudde 2003). Statens inre gränser Att separationen, eller gränserna som är det begrepp jag kommer att använda i fortsättningen, mellan stat och omgivning skulle ha upphört att existera är ett påstående som är alldeles för enkelt och överdrivet. Jag tror inte heller att det ligger någon vidare sanning i det. För att förstå förändringar i relationen mellan staten och näringslivet i Sverige kommer jag i den här skriften använda mig av teorier om organisationer. Ett skäl till att använda denna utgångspunkt är att det är ett etablerat sociologiskt perspektiv på staten. Genom att betrakta staten och den offentliga sektorn som en organisation eller egentligen som en sammanslutning av många olika typer av organisationer kan vi också lättare förstå hur staten förändras och vilka relationer som finns mellan den offentliga sektorns organisationer och andra organisationer. Andra teoretiska synsätt på staten som inte har organisationen som utgångspunkt riskerar därför att se stater som enbart politik eller byråkrati, oftast på grund av det alltför övergripande perspektivet. Jag kommer i fortsättningen emellanåt tala om staten som om den vore en enhetlig aktör. Detta är främst för att förenkla språkbruket. När»staten«agerar sker det i olika organisatoriska kontexter genom att människor fattar olika beslut. Till att börja med behöver vi förstå vad en organisation är. Man brukar prata om att det finns åtminstone tre typer av organisationer; stater, företag och frivilligorganisationer eller föreningar (Ahrne 1990). För att en organisation ska kunna definieras som en organisation behövs med- 16

17 lemmar, hierarki, regler och resurser och dessutom kontroll av både medlemmar och resurser. Men var börjar och slutar en organisation? Sociologen Göran Ahrne menar att en organisations omgivning börjar vid dess gränser (Ahrne 1989). En värld av organisationer är därför en värld av gränser, även i det så kallade globala samhället. Ser man till staten är kanske de territoriella gränserna det första man tänker på när man talar om gränser. Dessa är oftast lätta att peka ut, i alla fall på en karta. I verkligheten varierar det om vi kan observera hur dessa gränser markeras. En passage av gränsen mellan Norge och Sverige gör många besvikna gränsen syns knappt till. Nationalstater har emellertid inte endast yttre geografiska gränser de inre gränserna är av naturliga skäl fler till antalet och av olika karaktär eftersom det inom stater finns en mängd olika organisationer som staten gränsar mot. I Sverige har olika omständigheter gjort att statens geografiska gränser inte utsatts för särskilt stora förändringar eller hot under de senaste två århundradena. De inre gränserna har dock varit betydligt mer omstridda. Kampen om hur och var statens gränser ska dras och vilken innebörd dessa bör ha är något som hela tiden pågår, med allt vad detta innebär av intressekonflikter och kompromisser. Det är mot statens inre organisationsgränser jag riktar min uppmärksamhet i denna skrift. Att tala om statens inre gränser är att använda ett abstrakt språkbruk och tankemönster. De här gränserna är inte lika lätta att hitta och de är mångdubbelt så komplexa som nationsgränser. Jag kommer att utveckla tankarna kring organisationsgränser i ett senare avsnitt, men så länge får vi nöja oss med att konstatera att de ytterst handlar om att skilja verksamheter och resurser från vad som kan betraktas som en organisations omgivning. Eftersom organisationer är beroende av sina relationer med omvärlden innebär det att helt slutna organisationer i praktiken är otänkbara. Organisationer måste alltså kontrollera gränserna och relationerna över dessa på något sätt för att kunna avgöra vad som tillhör dem och vad som inte gör det. Min utgångspunkt är att för statens del är denna form av»gränskontroll«en viktig del av upprätthållandet av separationen mellan staten och dess omgivning. Det övergripande syftet med denna skrift är att analysera och problematisera själva förutsättningarna för skandalerna och andra problematiska förhållanden som jag nämnde i inledningen. Jag kommer att placera 17

18 analysen på organisationsnivå och studera hur de sociala relationerna mellan företrädare för, å ena sidan, staten och, å andra sidan, näringslivet har förändrats. Detta innebär att vi kan få ett konkret grepp om den något abstrakta tanken om separation mellan olika samhällssfärer, som staten och näringslivet utgör. De studier som ligger till grund för den här analysen är hämtade från min avhandling, Statens förändrade gränser. En studie om sponsring, korruption och relationen till marknaden (Castillo 2009, Stockholms universitet). För det första kommer vi att få följa utvecklingen av en typ av nya relationer mel lan staten och näringslivet, nämligen företagens sponsring av statliga kulturmyndigheter. Sponsring innebär att en organisation, oftast ett företag, åtar sig att bekosta en viss organiserad verksamhet för att få reklam eller PR i utbyte. Sponsring är något som sker inom lagens gränser, även om vi längre fram kommer se att sponsring under lång tid var en mycket svagt reglerad interaktionsform i staten. För det andra ska vi även titta närmare på ett fall när relationerna mellan stat och näringsliv har spårat ur. I detta avsnitt handlar det om den korruptionsskandal som avslöjades inom Systembolaget Här är det tvärtom mot sponsringsfallet tal om olagliga och dolda relationer mellan stat och företag. Båda fallen är exempel på statens interaktion med företag. Samtidigt är de också exempel på olika gränsföreteelser. Grundidén med sponsring är att en organisation kan ta del av ett, vanligtvis, immateriellt värde (associationsvärde) genom att bidra med pengar till en organiserad verksamhet, vilket förutsätter att det finns en tydlig gräns och skillnad mellan organisationerna. På samma sätt bygger fenomenet korruption på gränsen mellan innanför och utanför. En muta syftar till att få en organisationsrepresentant att handla eller avstå från att handla, mot erhållandet av exempelvis pengar, för att gynna någon utanför organisationen. Fallen är tänkta att illustrera hur de marknadsinspirerade förvaltningsreformer jag tidigare nämnt gett upphov till interaktion som utmanar statens gränser och i sin tur också frammanar ett agerande från staten. Jag kommer alltså även att belysa hur staten har hanterat de förändringar som reformerna medförde utifrån ett legitimitetsperspektiv, vilket handlar om de ansträngningar staten gör för att upprätthålla bilden av den demokratiskt viktiga separationen. En av mina förhoppningar är att vi ska få mer kunskap om vad som händer med staten när 18

19 marknadsmodeller införs, särskilt i relation till uppkomsten av korruption och maktmissbruk i staten. Disposition De två nästkommande kapitlen innehåller en genomgång av de teorier som jag använder mig av för att analysera statens relation till näringslivet. Jag kommer å ena sidan att presentera En kort historia om statens uppkomst och skiftande förhållande till omgivningen. Detta är en historisk genomgång av hur den svenska staten har utvecklats över tid där jag övergripande belyser hur staten kommit att bli en modern byråkratisk stat med tydliga skiljelinjer mellan byråkrati, politik och ekonomi. Å andra sidan kommer det följande kapitlet Perspektiv på statens gränser gå närmare in på teorier om staten som en organisation med gränser. Här presenterar jag mer detaljnära teori om hur separationen mellan stat och näringsliv kan analyseras. Det fjärde och det femte kapitlet handlar om de två fallstudierna. Först kommer jag att beskriva framväxten av den privata sponsringen av statliga myndigheter i Sverige och diskutera hur staten har förhållit sig till denna fråga de senaste åren och vilka reformer som initierats på området. Jag kommer sedan att gå in på hur sponsring av statliga myndigheter går till i praktiken och hur interaktionen mellan stat och företag i detta sammanhang har utvecklats. Sedan går jag vidare med fallet om korruptionen inom Systembolaget och diskuterar vilka förutsättningar och reformer som varit viktiga för dessa händelser. Här kommer stor vikt läggas vid avregleringen av det svenska distributionsmonopolet för alkohol som inleddes vid Sveriges inträde i EU I det sjätte och sista kapitlet, Gränsförhållanden i förändring, gör jag en sammanfattande analys av marknadsreformernas konsekvenser för separationen mellan stat och näringsliv. 19

20 20

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Får jag lov? Lovisa Näslund FÖRTROENDESKAPANDE BLAND KONSULTER OCH TEATERREGISSÖRER FORSKNING I FICKFORMAT

Får jag lov? Lovisa Näslund FÖRTROENDESKAPANDE BLAND KONSULTER OCH TEATERREGISSÖRER FORSKNING I FICKFORMAT Får jag lov? FÖRTROENDESKAPANDE BLAND KONSULTER OCH TEATERREGISSÖRER Lovisa Näslund FORSKNING I FICKFORMAT I Forskning i Fickformat är en vetenskaplig skriftserie som ges ut av stiftelsen Stockholm School

Läs mer

Finansens folkdräkt. Charlotta Bay OM ATT ÖVERSÄTTA EKONOMI SÅ FOLK FÖRSTÅR FORSKNING I FICKFORMAT

Finansens folkdräkt. Charlotta Bay OM ATT ÖVERSÄTTA EKONOMI SÅ FOLK FÖRSTÅR FORSKNING I FICKFORMAT Finansens folkdräkt OM ATT ÖVERSÄTTA EKONOMI SÅ FOLK FÖRSTÅR Charlotta Bay FORSKNING I FICKFORMAT Forskning i Fickformat är en vetenskaplig skriftserie som ges ut av stiftelsen Stockholm School of Economics

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/) Lektion 15 SCIC 10/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

Läs mer

Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag

Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag Morgonrock Fredag 14 februari, Vetenskapens Hus i Luleå Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag PERNILLA PETRELIUS KARLBERG, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS KS/HMS Styrsystem Nordic Crane Group Dokumenttitel Etiske retningslinjer Utarbetat av/datum Cecilie Sandvik/10.10.11 Dokumenttyp Dokument Dok.nr 2-NCG-D80 Företagsnamn Nordic Crane Group AS Godkänt av

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 Blad 1 Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 1. Inledning Riktlinjerna har tagits fram i syfte att förhindra och förebygga

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

gott samhälle Hur utvecklar man ett P för att undvika korruption?

gott samhälle Hur utvecklar man ett P för att undvika korruption? Hur utvecklar man ett gott samhälle P för att undvika korruption? Korruptionen är - trots att vi internationellt står oss rätt bra - utbredd i Sverige, åtminstone enligt 40 procent av de tillfrågade i

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Näringslivet är utsatt för bedrägerier och andra ekonomiska brott. Antalet bedrägerier har ökat de senaste

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Utbildningskatalog hösten 2008. Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning

Utbildningskatalog hösten 2008. Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning Utbildningskatalog hösten 2008 Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning , mål, målgrupp och innehåll i alla kursbeskrivningar Budgetprocessen i Regeringskansliet blir alltmer omfattande och innefattar

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Anna Maria Szczepanska E-post: annszc@hv.se Kurs: EOA100 Högskolan Väst 1 Ur Lindblad-Gidlund et al 2010 Förvaltning och medborgarskap i förändring

Läs mer

Godkännande av Dunis affärsetiska policy

Godkännande av Dunis affärsetiska policy Godkännande av Dunis affärsetiska policy Duni som företag och dess medarbetare ska följa god affärssed och agera i enlighet med koncernens etiska normer och förväntningar. Denna affärsetiska policy anger

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28 28 Kommunkontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00, Fax: 0506-362 81 Policy mot mutor och bestickning

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN 1 För att kunna gå vidare måste vi veta var vi befinner oss just nu Är vi framgångsrika eller bara bra eller.. 2 VARFÖR BRY SIG OM OMVÄRLDEN? BEROENDE

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Loomis AB UPPFÖRANDEKOD. Loomis AB, Vallgatan 11 plan 4, Box 902, 170 09 Solna Växeltelefonnummer: 08-522 920 00, www.loomis.com

Loomis AB UPPFÖRANDEKOD. Loomis AB, Vallgatan 11 plan 4, Box 902, 170 09 Solna Växeltelefonnummer: 08-522 920 00, www.loomis.com Loomis AB UPPFÖRANDEKOD Loomis AB, Vallgatan 11 plan 4, Box 902, 170 09 Solna Växeltelefonnummer: 08-522 920 00, www.loomis.com 2 av 5 Ramar för Loomis uppförandekod Loomis uppförandekod skall spegla våra

Läs mer

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION 1 / 4 Bästa leverantör! Sapa är en internationell och diversifierad industrikoncern. Sapas värderingar och principer för hållbar utveckling är

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Yttrande över Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Yttrande över Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande över Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) DIK har tagit del av departementspromemorian Högskolestiftelser en ny verksamhetsform

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Bjurholms kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Bjurholms kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Bjurholms kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-22 10 Syftet med en uppförandekod Många förtroendevalda tycker att klimatet inom det politiska livet i våra dagar

Läs mer

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01 Vår uppförandekod Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14 1 Inledning De allra flesta företag har en fastställd uppförandekod, eller Code of Conduct som många kallar den. För

Läs mer

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013 TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas Chefsbarometer 2013 Tid för ledarskap om chefers förutsättningar Sveriges chefer ägnar nästan en dag per vecka åt uppgifter som inte känns meningsfulla eller till och med onödiga.

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Etik i samhälle, företagande och ledarskap

Etik i samhälle, företagande och ledarskap Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap UPPFINNARKOLLEGIET Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap Förord Sjunkande etisk standard förebådar kulturers och nationers förfall.

Läs mer

Policy avseende otillbörliga förmåner

Policy avseende otillbörliga förmåner KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-30, 8 Gäller fr o m den 1 februari 2014 Policy avseende otillbörliga förmåner för förtroendevalda och anställda inom Värnamo kommun 1 (6)

Läs mer

Ledarskap inom universitetsvärlden

Ledarskap inom universitetsvärlden Ledarskap inom universitetsvärlden Universitet kommer från ordet sammanslutning. Sammanslutning mellan lärare, studenter samt studenter emellan. Just att samlas kring idéer och kunskap av ett gemensamt

Läs mer

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter CODE OF CONDUCT 1 Innehåll 3 Förord av koncernchefen 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas 5 Midsonas 6 grundläggande principer 6 Respekt för mänskliga rättigheter 6 Miljö 7 Respekt för lagstiftning 7

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Ger dig personlig assistans

Ger dig personlig assistans Ger dig personlig assistans Livskraft, Utveckling, Närhet och Aktivitet är våra ledord Alla som har rätt till assistans bör jämföra olika anordnare och därefter bestämma vem som skall få förtroendet att

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar. Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet

Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar. Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet Nya kommunikativa sammanhang Identitetsförvirring Medialisering Risk Globalisering

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider

Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider Brå i samverkan med Försvarsmakten, Säkerhetspolisen, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket,

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Innehållsförteckning Policy om tagande och givande av muta... 3 Allmänt...3 Syfte...3 Tagande

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun

Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-02-02 (Formaliareviderad 2015-09-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern

Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern Beslutad av Kommunstyrelsen den 2013-05-29 78 Innehållsförteckning Allmänt...3 Syfte...3 Muta och bestickning...3

Läs mer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1 Offentliga e-tjänster

Läs mer