Regional plan för katastrof och beredskap. 1. Regional plan katastrof och beredskap Landstinget Dalarna enligt bilaga b godkänns

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional plan för katastrof och beredskap. 1. Regional plan katastrof och beredskap Landstinget Dalarna enligt bilaga b godkänns"

Transkript

1 ~ Landstinget DALARNA Central förvaltning Administrativ enhet BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum Sida 1 3) Dnr Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Regional plan för katastrof och beredskap Ordförandens förslag 1. Regional plan katastrof och beredskap Landstinget Dalarna enligt bilaga b godkänns Sammanfattning Den regionala planen är en ramplan för hur hälso- och sjukvård ska organiseras och ledas vid allvarliga händelser, stora olyckor, katastrofer, extra ordinära händelser och svåra påfrestningar. För att klara av att hantera en stor olycka/katastrof, allvarlig händelse eller svår påfrestning, måste Landstinget Dalarna veta vilka risker som finns inom det egna länet, vilka konsekvenser en händelse kan få och vilka resurser som finns tillgängliga inom länet, men också inom angränsande län/region. Föreslagen plan är en reviderad version av den plan som antogs Ett antal delplaner har även tillkommit. Planen revideras på grund av förändringar i verksamheter, samhället och omvärlden. Exempel på förändringar är: Anpassning efter nya lagar och föreskrifter som tillkommit Ändrad organisation sjukvårdsgrupp, som nu utgörs av ambulanssjukvården RAKEL-kommunikationen som tillkommit som ett nytt krisled ningssystem ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Regional plan katastrof och beredskap Landstinget Dalarna inklusive delbilagor Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Katastrofer är sällsynta i Dalarnas län med det har ändå inträffat händelser i och utanför länet som påverkat landstinget. Exempel på händelser i närtid är tsunamin 2004, bussolyckan i Gagnef 2008 och svininfluensautbrottet 2009/2010. Av erfarenhet så vet man att stora olyckor inträffar och vid dessa har Landstinget Dalarna en central roll gällande hälso- och sjukvård. :-...,,.~" -,,: Postadress Box Falun \ Besöksadress Vasagatan 27 Falun ~"'-';~Ji';l# li~ Kontakt Org.nr: '.Ai!i!!il!";".;t+,;.;,;:,; Handläggare Boberg ngela Beredskapssamordnare

2 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum Dnr Sida 2 3) Det är svårt att hålla en beredskap inför det oväntade som man inte vet om/när det inträffar och vad skadorna på samhället blir. Landstinget Dalarna måste ha en regional plan som tydliggör hur ansvaret fördelas och hur arbetet ska genomföras vid en allvarlig eller extraordinär händelse. Mål med arbetet avseende katastrofberedskapen i Landstinget Dalarna är: Utifrån risk- och sårbarhetsanalyser initiera åtgärder som minskar faran för stora olyckor och katastrofer i länet. Minimera konsekvenserna för drabbade gällande såväl psykosociala som somatiska följdverkningar vid allvarlig händelse eller katastrof. Vid en allvarlig händelse kunna mobilisera och omfördela resurserna så att normala medicinska kvalitetskrav kan upprätthållas för alla drabbade och vid tillfällen då landstinget inte kan upprätthålla normala medicinska kvalitetskrav ändå sträva efter högsta tänkbara kvalite. Att samverkande myndigheter på ett tillfredsställande sätt kan omhänderta drabbade vid en olycka med ett farligt ämne. Ambulanssjukvården i Dalarna ska tillhandahålla ambulanssjukvård och sjuktransporter för befolkningen i Dalarna och i akuta situationer nå 90 % av befolkningen inom 30 minuter. Dra erfarenheter av utbildningar/övningar samt inträffade händelser såväl inom länet som nationellt och internationellt. Återföra och sprida kunskap och information gällande forskning, utveckling i kris och katastrofberedskap. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Ersättningen för Tjänsteman i Beredskap TB) håller nu på att ses över och kan komma att öka. Det finns därför ett behov av att i framtiden se över funktionens kostnader och anpassa budgeten därefter. Kostnaderna för Rakel, som är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning, har också ökat. Detta beror på att avgiftstaket har avskaffats fr.o.m. 1 januari Juridik Landsting har en rad åligganden vad beträffar katastrof, kris och beredskap. Nya bestämmelser har tillkommit sedan 2006 års plan antogs vilket är ett av skälen till att planen behövt revideras. Tillämpliga författningar gällande kris och beredskap finns förtecknade på s. 51 i den regionala planen.

3 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum Dnr Sida 3 3) Miljö, patientperspektiv, likabehandling, barnkonsekvens, folkhälsa och konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta i ärendet. Samverkan med fackliga organisationer nformation enligt MBA 10 kommer att äga rum Uppföljning Uppföljning av detta beslut ska ske i samband med verksamhetsuppföljning och årsredovisning.

4 1'1 Landstinget DALARNA Regional Plan Katastrof och Beredskap Landstinget Dalarna Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-xx-xx ) ~

5 nnehållsförteckning Förord... 3 Mål för katastrofberedskapen i Landstinget Dalarna... 4 Ansvar och befogenheter... 5 Lagen om extraordinär händelse i fredstid hos kommun och landsting... 6 Ledning nationell, regional och lokal nivå... 7 Risker Risk och sårbarhetsanalyser Resurser TB Regional sjukvårdsledning Lokal sjukvårdsledning Beredskapsnivåer Sjukvårdsinrättningarnas katastrofplanering Vårdcentralernas uppgifter i krisorganisationen Sjukvårdsgrupp Sjukvårdsrådgivningen, 1177 Dalarna Funktonssäkerhetldriftsäkerhet inom hälso- och sjukvården Olycka med farliga ämnen Ledning vid större händelse/kärnteknisk olycka Psykosocialt omhändertagande inom Landstinget Epidemisk beredskap Säkerhetsarbete inom Landstinget Dalarna nternationella organisationer Kommunerna Polisens uppgifter Samverkande myndigheter Samverkansavtal inom norden Registrering och identifiering...40 Avlidna Utrymning/evakuering av sjukvårdsinrättning...42 nformation Höjd beredskap inför krig Förkortningar/Ordförklaringar Lagar,författningar m.m gällande kris - och beredskap Bilagor Planer och del planer ) 2

6 Förord Katastrofer är tack och lov sällsynta i vårt län/land men det har ändå varit händelser i vårt län som påverkat vårt landsting. Omhändertagandet av överlevande efter tsunamin 2004 i Thailand, bussolyckan i Gagnef 2008, svininfluensautbrottet 2009/2010. Däremot vet vi av erfarenhet att större olyckor inträffar då vi minst anar det. Landstingets hälso- och sjukvård har en central roll vid allvarliga händelser, stora olyckor/katastrofer, extraordinära händelser och vid svåra påfrestningar på samhället. Skadade människor ska snabbt tas omhand på ett kvalificerat sätt, ofta under svåra betingelser. Då är det viktigt att sjukvården fungerar utan störningar. Händelserna i Norge, regeringskansliet i Oslo och ute på ön Utöya, 22 juli personer fick sätta livet till i Oslo och 69 personer på Utöya. Självmordsattentat på Drottninggatan i Stockholm den 11 december 2010 är exempel på hur riskbilden har förändrats och att det även händer i Sverige. Vårt moderna samhälle har också blivit mer sårbart i takt med att teknikberoendet ökat. Den Centrala Medicinska Katastrofplanen är en ramplan för hur länets hälso- och sjukvård ska organiseras och ledas vid allvarliga händelser, stora olyckor, katastrofer, extraordinära händelser och svåra påfrestningar. Det är inte helt okomplicerat att hålla en beredskap inför "det som inte får hända". För att vi ska klara av att hantera en stor olycka/katastrof, allvarlig händelse eller svår påfrestning, måste vi veta vilka risker som finns inom det egna länet, vilka konsekvenser en händelse kan få och vilka resurser som finns tillgängliga inom länet, men också inom angränsande län/region. Säkerhet och beredskap är en slags försäkring i vården och där vi i alla sammanhang bör tänka säkerhet och beredskap. Det är viktigt att vi inventerar risker inom alla våra verksamheter, analyserar sannolikhet och konsekvens aven eventuell händelse och att vi alla, oavsett funktion i landstinget, tar lärdom av det som har hänt. Kompletteringar och revideringar kommer vid behov att genomföras minst en gång per år i den webbaserade version av planen som finns på Landstingets ntranät under katastrof och beredskap. ngalill Persson Ordförande Landstingsstyrelsen Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör Anders Nordahi Säkerhetschef ngela Boberg Beredskapssamordnare ) 3~

7 Mål för katastrofberedskapen i Landstinget Dalarna El Utifrån risk och - sårbarhetsanalyser initiera åtgärder som minskar faran för stora olyckor och katastrofer i länet. C!l Minimera konsekvenserna för drabbade gällande såväl psykosociala som somatiska följdverkningar vid allvarlig händelse eller katastrof. fil Vid en allvarlig händelse kunna mobilisera och omfördela resurserna så att normala medicinska kvalitetskrav kan upprätthållas för alla drabbade och vid tillfällen då vi inte kan upprätthålla normala medicinska kvalitetskrav ändå sträva efter högsta tänkbara kvalite. fl Att vi samverkande myndigheter, på ett tillfredsställande sätt, kan omhänderta drabbade vid en olycka med ett farligt ämne. Ambulanssjukvården Dalarna ska tillhandahålla ambulanssjukvård och sjuktransporter för befolkningen i Dalarna och i akuta situationer nå 90 % av befolkningen inom 30 minuter. " Dra erfarenheter av utbildningar/övningar samt inträffade händelser såväl inom länet som nationell/internationellt. e Aterföra och sprida kunskap och information gällande forskning, utveckling i kris och katastrofberedskap. ) 4

8 Ansvar och befogenheter Krisberedskap i samhället Krishanteringssystemet i Sverige är uppbyggt för att möta allt från en begränsad händelse i fred till en vidgad hotbild från kriser till krig. Krishanteringssystemet i Sverige bygger på tre centrala principer: Ansvarsprincipen nnebär att den som har ansvar för en viss verksamhet under normala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar för verksamheten under en kris eller krigssituation. Likhetsprincipen nnebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska vara densamma under kris och krig. Närhetsprincipen nnebär att den kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Ansvarsområden mellan olika myndigheter krishanteringssystemet gäller dels sektorsansvar och dels områdesansvar: Sektorsansvar betyder att varje myndighet och organisation ansvarar för sitt eget verksamhetsområde. Ansvaret för samhällets räddningstjänst delas av staten och kommunerna. Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvården såväl i fred som vid höjd beredskap, vid större händelser i samråd med Socialstyrelsen, landstingens tillsynsmyndighet. Ett geografiskt områdesansvar innebär att en aktör har ett stödjande samordningsuppdrag för samverkande aktörer vid vissa händelser/kriser som berör flera sektorer utan att därmed ta över verksamhetsansvaret från någon myndighet. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället. På den nationella nivån är det regeringen som är områdesansvarig, på regional nivå har Länsstyrelsen ett områdesansvar och på lokal nivå har kommunerna ett områdesansvar. Landstinget Landstingets verksamhetsansvar för hälso- och sjukvården är utgångspunkt för landstingens uppgift i samhällets krishanteringssystem. Det betyder att ansvaret för hälso- sjukvården under normala förhållanden också gäller under störda förhållanden. Landstinget skall kunna upprätta samhällsviktig verksamhet oavsett krisens omfattning och karaktär, samt kunna tillgodose de särskilda behov av information och stöd till enskilda som uppstår i samband med en kris. Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall landstingen erbjuda god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom länet. Den som tillfälligt vistas inom länet ska också få vård. Landstinget har också huvudansvaret för sjuktransporter. De regler och författningar som gäller för hälso- och sjukvården gäller således även inom ambulanssjukvården För att kunna motsvara lagens krav skall landstinget utbilda/öva sin personal och ha planer för olika händelser. ) 5 ~

9 'O O O o 74 hälso- och sjukvårdens ansvarsområde ingår GAmbulanssjukvården G Bedömning av och information om vårdbehovets art och omfattning till berörda samarbetspartner '" Omedelbara livräddande åtgärder G Bedömning och prioritering av skadade G Säkrande av livsviktiga funktioner före transport och sjuktransport av skadade G Atgärder för att minska risken för komplikationer och onödigt lidande under transport fl) Fördelning av skadade mellan olika sjukvårdsinrättningar Cll Ansvar för transport av skadade till vårdinrättning Cll Aterkommande rapportering till räddningsledare, polis, larmcentral och berörda sjukvårdsinrättningar. Detta kräver fullgott samband mellan sjukvårdsinrättning, ledningsplats, uppsamlingsplats och sjuktransportfordon mj. l) Psykiskt och socialt omhändertagande av direkt eller indirekt drabbade fl) nformation till allmänhet och massmedia men även inom den egna sjukvårdsorganisationen fl) Särskild planering för omhändertagande av döda t.ex. bårhusplatser fl Smittskydd e Säkerhetsskydd Lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting Lag 2006:544 Syftet med lagen 1 Kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar Lagen föreskriver att landstingsfullmäktige ska inrätta en krisledningsnämnd. Landstinget Dalarna är det arbetsutskottet som utgör krisledningsnämnd. 3 Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion och beslutar i sådana fall att så skall ske. Ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall därefter snarast anmälas till nämnden. Krisledningsnämnden får befogenheter i den utsträckning som fullmäktige beslutat i reglementet för nämnden. Landstinget är genom lagen skyldiga att en gång per mandatperiod, anta en plan för hur extra ordinära händelser ska hanteras. Enligt lagen om extraordinära händelser kan landstinget begära bistånd från andra landsting och vice versa. Krisledningsnämnd Krisledningsnämnden består av politiker som informeras eller kallas in vid en extraordinär händelse. Krisledningsnämndens roll är att fatta normativa beslut. Det kan t.ex. vara beslut som innebär tillfälligt förändrad verksamhets/uppdragsinriktning, eller då beslut behövs för stöd av en akut extraordinär och kostnadskrävande insats. ) 6

10 ledning nationell, regional och loka! nivå Samverkan är nödvändig för ledning och samordning av räddningsinsatser. Hälso- och sjukvården samverkar främst med angränsande landsting, kommunal och statlig räddningstjänst, larmcentraler, polis och länets kommuner. Ledning på nationell nivå Socialstyrelsen Vid omfattande händelser när flera landsting berörs aven händelse, kan socialstyrelsen vid behov, vara behjälplig med att omfördela resurser mellan länen. Socialstyrelsens uppgift är att med experthjälp, utrustning och material stödja landstingen vid allvarliga händelser. Utrustning för förstärkning till vårdarbetet och drift av verksamhetens anläggningar kan vid behov rekvireras från socialstyrelsens beredskapsförråd. Särskilda expertgrupper finns bland annat inom nukleära, biologiska, kemiska, radioaktiva områden och psykosociala området. Socialstyrelsens resurser efterfrågas via Socialstyrelsens TB tjänsteman i beredskap) via SOS Alarm. Ledning på regional nivållandstingsnivå Regional sjukvårdsledning Vid en allvarlig händelse när det finns behov att samordna hälso- och sjukvårdens resurser aktiveras regional sjukvårdsledning via TB. Landstinget ska ha planer för katastrofmedicinsk och psykosocial beredskap och en organisation, Regional Sjukvårdsledning, som är utbildad och tränad för att klara olika allvarliga händelser samt Krisledningsnämnd vid extraordinär händelse. Ledning på Lokal nivå Sjukhus Det ska på respektive sjukhus finnas utbildade övade personer som ingår i Lokal sjukvårdsledning Vårdcentral Alla vårdcentraler skall vid en bekräftad händelse där aktuell vårdcentral blir involverad, kunna tillskapa en Lokal sjukvårdsledning, om det så bara är bestående av bara en person, en person/funktion, som Regional sjukvårdsledning kan samverka med. Ledning på skadeplats/sjukvårdsledning på skadeplats På en skadeplats skall det alltid finnas en med väst utmärkt, Sjukvårdsledare och en Medicinskt ansvarig. Vid en "misstänkt allvarlig händelse" kontaktar Sjukvårdsledaren via SOS Alarm TB. Då TB bekräftat allvarlig händelse, är det medicinskt ansvarig på regional nivå som stöder Sjukvårdsledare/Medicinskt ansvarig på skadeplats. Om landstingets resurser inte räcker till kontaktar TB andra landstinglland, såsom Norge. ) 7 ~

11 Risker Vårt moderna svenska samhälle är komplicerat och sårbart. Riskbilden har förändrats och är svårbedömd. Riskerna för påfrestningar i fred ökar, medan omvärldsutvecklingen innebär minskat krigshot. Kemiska och biologiska olyckor, olyckor med radioaktiv strålning och hot om sabotage och terrorism har fått ökad aktualitet. Terroristattacker världen över har visat att det otänkbara ändå är möjligt och att vi är sårbara långt utöver vad vi kunnat föreställa oss. Vi reser allt mer. Svenska medborgare kan drabbas vid allvarliga händelser i andra länder och behöva svensk sjukvård både på plats och vid hemkomsten. Dominerande risker i Sverige är dock brandolyckor med transportmedel och kemiska olyckor. Vägtrafiken i Sverige orsakar varje år cirka 350 dödsfall och omkring personer blir skadade. Risker - oönskade händelser i länet Hela världen uppvisar nya hotbilder och katastrofsituationer som återkommande måste inventeras, analyseras och utvärderas. Hotbilderna måste även ställas mot sjukvårdens utveckling och möjlighet att hantera en katastrofsituation. De dominerande katastrofriskerna i länet är El Trafikolyckor e Bränder fil Olyckor med farligt gods. Länet har ett flertal industrier som hand har kemiska produkter. Den största risken, vad gäller farligt gods, är ändå transporterna till industrin, på väg/järnväg. G Järnvägsolyckor med stort antal passagerare e Flyget El Fjällanläggningarna med ett stort antal människor e Oväder med långa elavbrott som följd, samt extrem väder lp Dammar med översvämningsrisker El Epidemier, t.ex. en influensaepidemi e Publika evenemang e Social oro fil Kärntekniks olycka nationellt/internationellt El Vulkanutbrott i annat land med askmoln som följd e Tekniska avbrott/nterna Nödlägen Terrorism ) 8

12 Vägtrafikolyckor Sjukvården berörs ofta av trafikolyckor. Flera större vägar, med mycket genomfartstrafik medför trafikolyckor. Vinterhalvåret innebär särskilt stora risker när ca människor reser till och från fjällen i Dalarna. En olycka med många skadade i den norra länsdelen är ett allvarligt problem med tanke på avstånden till sjukhus. Detta kräver en god planering, i samverkan med de samverkande organisationerna, angränsande landsting, men också med Norge. Bränder och bombhot i landstingets byggnader Stora bränder i byggnader där många människor vistas servicehus, köpcentrum, hotell, restauranger etc.) kan utvecklas till mycket svåra påfrestningar för sjukvården. Vid bränder kan kemiska ämnen utveckla mycket giftiga gaser som kan orsaka många och svåra skador. Brand på sjukhus ställer speciellt stora krav på förebyggande verksamhet och planering. Antalet brännskadeplatser i landet är litet och gör att alternativa lösningar och vård utanför landets gränser måste planeras. Riks sjukvård Brännskador finns i Uppsala och Linköping. Mot verksamhet eller mot enskild person kan bombhot aldrig förutses. Fjällområdena, där ett stort antal människor vistas, utgör en påfallande risk. Farligt gods - Kemisk olycka Sverige transporteras årligen 21 miljoner ton brandfarliga, explosiva, kemiska och toxiska produkter på väg och järnväg, ofta genom tätbebyggda områden. Dessutom används inom såväl industrin som i hemmen mängder av olika kemikalier, av vilka flera har skadeverkan på både människa och miljö. På länets vägar går dagligen många transporter av farligt gods, som kan orsaka stor förödelse. Mängder av farligt gods transporteras även på järnväg och innebär en allvarlig risk. Borlänge med sin rangerbangård 1 av 4 i Sverige) är en uppenbar risk, där bland annat gaser som förvaras under övertryck utgör en stor risk. Järnvägsstationen Avesta/Kl)ilbo med sin placering mitt i samhället är utsatt. Där passerar ett stort antal tåg lastade med farliga ämnen. Länet har dessutom ett flertal industrier som handhar kemiska produkter. JärnvägsolyckorFlygolyckor En relativt omfattande järnvägstrafik finns i länet. Ett stort antal personer transporteras dagligen i vårt län med tåg till och från bland annat Stockholm. Dala Airport, Borlänge, länets största flygplats, innebär ytterligare en risk. Störst sannolikhet för olyckor är vid start och landning. De senaste åren har ett stort antal reguljärflyg till olika länder stationerats på Dala Airport, vilket också medför en ökad risk. Mora/Siljan flygplats måste också tas med iriskkalkylen. En flygolycka kräver som regel mycket stora sjukvårdsresurser och väl fungerande samverkan med andra räddningsorgan och landsting. Det kan bli nödvändigt att söka stöd och hjälp från närliggande landsting för att klara bemanningen vid en långvarig räddningsinsats. ) 9 ~

13 Fjällolyckor - Liftolycka/annan olycka i fjällanläggningarna Risken för liftolycka, lavin eller annan olycka på fjället eller inom fjällan läggningarna finns. Naturkatastrofer/klimatförändringar Risken för naturkatastrofer med många skadade och döda är tämligen obefintlig i länet, som i Sverige i sin helhet. Det inträffar dock varje år händelser som här kan jämföras med naturkatastrofer och som kan påverka enskilda människor. Exempel på detta är höga vattenflöden. Länet skulle kunna drabbas av t.ex. snöoväder, stormar, regn, extrem värme, och där risken för långvariga avbrott inom el och tele är påfallande. Vi har även fått erfara askmoln efter vulkanutbrott som påverkat infrastrukturen. Landstinget har så smått påbörjat sitt arbete med planering då det gäller klimatförändringar och inte minst då det gäller planering av byggnader inom hälso- och sjukvården. Dammolycka länet finns ca 600 dammar, varav ca 200 större. Ägarna ansvarar för att säkerhetsföreskrifterna efterlevs bestämmelserna i RDA och Miljöbalken). Ägarna ansvarar också för att rapportera incidenter. Trängslet dammen i Älvdalens kommun är den största dammen inom länet ägare Fortum Kraft AB) och den damm som vid olycka skulle ge de största konsekvenserna. Här finns ett säkerhetssystem med ett flertal kontroll/larmpunkter. länet finns en gemensam plan för eventuellt dammbrott i till exempel Trängslet länet finns ytterligare ett antal dammar i högsta konsekvensklass, där ett ras skulle utgöra risk för människoliv. Landstingets uppgifter vid dammolycka El s El El El El El El Så snabbt som det är möjligt ta reda på framkomliga vägar Tidigt behöva sörja för att det finns andra transportfordon än vägburna ambulanser såsom tex helikopter. nventera om Landstinget Dalarna har patienter som vårdas i hemmet Ambulansen kan behöva som sjukvårdskunniga) bemanna olika uppsamlingsplatser i olika kommuner Landstinget bör så snart det är möjligt skaffa sig information om vilka vårdcentraler som behöver utrymmas/stängas Mora lasarett, vad behöver dom planera för; personal som inte tar sig till/från arbetet bo kvar/hur/var)? Planera för patienter som inte kan skrivas hem Kontakta patienter som inte kan ta sig till sjukhuset/mottagningen Planera för att ändå kunna ta emot personer som på grund av vatten/smutsigt vatten blivit skadade Adjungera Smittskyddsläkaren då det gäller smutsigt vatten Planera för såväl intern som extern information i samverkan ) 10 ~

14 Allvarlig smitta bekräftades Pandemi i Asien, vilket ledde till att hela världen uppmanades att vaccinera sig/sitt folk, så även Sverige. Samtliga landsting lade ner ett stort antal timmar i pandemiplan och många andra förberedelser inför "pandemin" Det blev dock aldrig någon egentlig pandemi. Landstingets epidemiberedskap ligger till grund för organisation och åtgärder vid epidemisk katastrof som innebär att smittan är omfattande och att sjukvårdsresurserna är otillräckliga. Exempel på stora epidemiska utbrott och andra allvarliga epidemiska situationer: e Omfattande skador på vattenledningar som ger stort antal sjuka. e Omfattande utbrott av matförgiftningar G nfluensapandemi e Bioterroristattack med många drabbade o Smitta från kök räknas som ett stort internt hot, t.ex. salmonella. Det kan ge stora konsekvenser för såväl patienter som personal. Landstingets kostservice på respektive ort har i samverkan med kommunernas kostservice, tagit ett gemensamt beslut om ömsesidig hjälp till varandra vid händelser som gör att det egna köket inte kan fungera/servera mat till dem som i normala fall nyttjar den servicen. Publika evenemang Stora publika evenemang och större idrottsevenemang kan utgöra en ökad risk, vilket ställer krav på en särskild planering av sjukvårdens katastrofberedskap vid varje enskilt tillfälle. Psykiskt sjuka/våldsbenägna missbrukare Den här gruppen av människor är också en risk som samhället måste räkna med. Oftast handlar det om en ensam person som i olika situationer sporras till att utföra våldsamma handlingar. Sjöolyckor Sjöarna Siljan, Orsasjön, Runn och Barken har en omfattande och livlig fritidsbåtsverksamhet. Sommartid förekommer frekventa nöjeskryssningar med många människor ombord. ) 11 ~

15 OOOO?O Radioaktivt utsläpp/joniserad strålning Länet har inga kärnkraftverk, men risken för att länet ska drabbas p.g.a. av haveri i exempelvis Sverige eller andra länder kan inte uteslutas. Länsstyrelsen ansvarar för kärnkraftberedskapen i länet. Den viktigaste uppgiften i händelse av olycka med utsläpp av radioaktiva ämnen är att skydda allmänheten. Annan olycka med radioaktivt inslag, som till exempel en trafikolycka med radioaktiv last, handhas av den vanliga kommunala räddningstjänsten. Sjukhusen handhar isotoper och risken för en olycka kan inte helt uteslutas. Risker finns under transport till sjukhuset, vilket sker med både bil och flyg. För landstinget finns en radiakplan. Landstinget har från och med 2012 nya instrument för att mäta radioaktiv strålning. ntensimeter, kontaminationsdetektor, persondosimeter. Sjukhusfysiker skall informeras när dessa används. Gruva nom länet finns gruvor som har en fungerande gruvdrift, där rasrisk, annan händelse i gruvan inte helt kan uteslutas. Tekniska avbrott/interna nödlägen Förutom den personella och materiella beredskapen inför allvarliga händelser behövs en god teknisk beredskap. Socialstyrelsen kräver hög säkerhet hos sjukvårdshuvudmännen vad gäller byggnads- och försörjningsteknik. Huvudansvaret för att tekniken och systemen svarar mot kraven vilar på respektive förvaltningschef. Risken för olyckor inom sjukvårdens olika vårdinrättningar kan inte uteslutas. Till Exempel avbrott på röntgen, driftstörningar, brand, gasläckage, förorenat vatten, elavbrott, ventilationsproblem, tele-lit-system som inte fungerar ändamålsenligt med mera, kan få förödande konsekvenser för sjukvården. Täta kontroller och analyser av infrastrukturen är nödvändiga. T -säkerhet Möjligheterna till datakommunikation förändras ständigt med nya tillämpningsområden och kraftfullare teknik. stort sett all verksamhet inom landstinget är beroende av ständigt fungerande T-stöd, som i sin tur ställer ökade krav på tillgänglighet, spårbarhet, sekretess och tillförlitlighet. Traditionella gränser mellan aktörer förändras och ansvarsgränser flyttas. Det ställer större krav på kompetenta kravställare och på avtal mellan kund och leverantör av T-baserade funktioner och T-stöd. Televäxel Landstinget har en extern entreprenör som sköter televäxeln. Det ställer stora krav på ett integrerat samarbete växel/landstinget. Driftproblem måste hanteras så att minsta möjliga störningar uppstår i vården. Plan för åtgärder vid störningar finns upprättad. ) 12 ~

16 Terrorism och sabotage Den internationella terrorismen har berört Sverige i liten grad. Det finns inhemska grupper som kan utgöra ett framtida hot. Biologiska vapen har vid flera tillfällen varit aktuella för sådana grupper. Möjligheter finns att lamslå/ändra informationen via datanät. Självmordsattentat på Drottninggatan i Stockholm den 11 december 2010 är ett exempel på att det händer i Sverige. Händelserna i Norge i regeringskansliet i Oslo och ute på ön Utöya, 22 juli 2011 är ytterligare ett exempel att det händer i vår närhet. Då fick 7 personer sätta livet till i Oslo och 69 personer på ön Utöya. ) 13 ~

17 Risk och Sårbarhetsanalyser Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag 2006:544 Kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar Analys och planering 1 Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Analysen skall ligga till grund för landstingets plan för extraordinära händelser). Utbildning och övning 8 Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Rapportering 9 Kommuner och landsting skall hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel och hur åtgärderna påverkat beredskapsläget. Kommuner och landsting skall vid extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer: - lägesrapporter och information om händelse- utvecklingen - tillståndet och den förväntade utvecklingen - vidtagna och planerade åtgärder ) 14

18 Resurser Att ha en beredskap inför olika allvarliga händelser kräver kompletterande utrustning och utbildning. Landstinget har normalt stora resurser. Vid en omfattande händelse med många skadade skulle vårdplatser, operationskapacitet och transportresurser inte räcka till. Då krävs hjälp från andra landsting och även angränsande land. Landstinget kan även i fredstid låna material från statens beredskapslager såsom specifika läkemedel. Socialstyrelsens tjänsteman i beredskap kan besluta om utlämning. Ambulansen dag arbetar ca 260 medarbetare inom ambulanssjukvården Dalarna, sammantaget med sjuktransportverksamheten. nom länet finns 12 ambulansstationer. Totalt omfattar verksamheten 35 ambulanser varav 18 utgör dygnsambulanser och 5 dagambulanser. Av de 35 ambulanserna är 23 i drift vardagar. Under vintersäsongen finns förstärkta resurser placerade i Sälen. Utöver detta finns 13 fordon som tillhör en separat enhet för sjuktransporter. Ambulanssjukvården fungerar även som sjukvårdsgrupp samt utför fullständig personsanering prehospitalt. Mobil personsanering/uppsamlingsplats/container Det finns i länet fyra kombinerade mobila saneringsstationer/uppsamlingsplatser placerade på räddningstjänsten i: Avesta, Borlänge/Gustafs, Ludvika och Mora. De är utrustade med: o Tält att användas som uppsamlingsplats o Saneringstält med tempererat vatten Bårar med liggunderlag, filtar, badlakan och tvättsvampar o Saneringskitt före/efter sanering o Vattenflaskor för egen spolning/rengöring av ansiktet o Syrgasutrustning, för 16 personer o Plastsäckar/säckhållare o Värdepåsar/Märkpennor vattenfasta) o Kommunikationsmöjligheter o Personlig skyddsutrustning. De flesta räddningstjänster i länet kan med hjälp av tält tillskapa uppsamlingsplatser med värme och ljus, liksom bårar och filtar y---\ ) 1\ l ) 15 \ 1r~

19 Container i Ludvika Placerad på Räddningstjänsten i Ludvika och utgör en länsresurs. här finns inga tält, man går in i containern) Den aktiveras via SOS Alarm som "Värmestuga" och bemannas efter behov. Sjukvårdsbandvagn Landstinget förfogar över tre "sjukvårds bandvagnar" som är utrustade med 8-10 bårplatser, där drabbade kan vårdas i ljus och värme. sjukvårdsbandvagnen är utrustad så att man enkelt kan upprätta ett tält att vårda i.) Sjukvårdsbandvagnarna är placerade på räddningstjänsten i Borlänge, Mora och Transtrand. De larmas ut på anmodan av räddningsledaren via SOS Alarm, transporteras ut av räddningstjänsten. Upprättas av räddningstjänsten i samverkan med ambulanssjukvården Ambulanssjukvården bemannar Sjukvårdsbandvagnen på plats. Personlig skyddsutrustning för personal Socialstyrelsen har tidigare lånat ut så kallad "Personlig skyddsutrustning" till alla landsting. Från och med 2012 får vi själva köpa in dessa. Utrustningen är planerad att användas vid tillfällen då man får larm om olycka med farligt ämne eller då det finns risk för smitta. Sjukhusen: jacka/byxa och batteridriven andningsmask Ambulansen: Jacka/byxa och en personlig skyddsmask 90, utrustningen skall finas med i samtliga ambulanser. På samtliga ambulansstationer finns ett fåtal "Flykthuvor" planerat att användas av; vikarier/elever och eventuellt anhörig. Från 2013 utgörs saneringsgrupper av ambulanssjukvården, då sanering av patient ska göras på skadeplats. Alla som arbetar i skadeområdet ska bära tydliga markeringar av sin funktion Patologen: Här har man också utrustats med jacka/byxa och batteridriven andningsmask. ) 16 ~

20 Specialutbildad personal Ett antal personer utbildas/informeras för att inneha funktionen tjänsteman i beredskap, TB. CD Ambulanssjukvården runt om i länet har utbildats i att fungera som Sjukvårdsgrupplresurs på skadeplats. CD Ambulanssjukvården är utbildad för att kunna genomföra FUllständig personsanering på skadeplats såväl vid den lilla som en större händelse med farliga ämnen. Gl På respektive akutmottagning, beslutar sjukhusen själva vilken personalgrupp som ska ha till uppgift att på sjukhuset, i den fasta saneringsstationen utföra fullständig personsanering.. il Läkare/sjukhusfysiker med specifika kunskaper vid olyckor med farliga ämnen. e Smittskyddsläkare och smittskyddssjuksköterska, Hygien sjuksköterskor på Smittskyddsenheten i Falun. e Regional PKL, regional PKL chef ingår i Regional Sjukvårdsledning Lokal PKL med möjligheter att bemanna upprättat "Stödcenter" med stödpersoner, finns på AvestalFalu/Mora lasarett. Vid specifika händelser där insatspersonalen blivit utsatt för något alldeles speciellt, finns specifikt"utbildade personer. PKL ombesörjer att dessa larmas in och informeras om var behövande personal befinner sig. G varje verksamhet skall det finnas en planering för att vid behov ta hand om utsatt insatspersonal/all personal ) 17

21 Larm TB Vid allvarlig händelse eller misstänkta allvarliga händelser inom landstinget tas i första hand kontakt med Tjänsteman i beredskap TB) via landstingets växel eller via SOS Alarm. Allvarlig händelse innebär en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Tjänsteman i beredskap ska i initialt skede kunna verifiera uppgifter larma vidare, samordna det inledande arbetet samt informera om den allvarliga händelsen! TB kontaktar omedelbart Bakjouren på närmaste akutsjukhus eller omedelbart den funktion som händelsen kräver. TB finns dygnet runt, året runt, på regional nivå. TB, har också till uppgift att avvisa eller bekräfta en allvarlig händelse. Vid en bekräftad allvarlig händelse, är TB initialt Regional sjukvårdsledning i sin allra minsta form. Bekräftad allvarlig händelse Då TB bekräftat allvarlig händelse, informeraslarmas Regional sjukvårdsledning in till i "Centralen" på landstingets huvudkontor, Regional sjukvårdslednings ledningsplats. Ledning på regional nivå T8 i regional sjukvårdsledning första hand fortsätter aktuell TB att inneha TB-funktionen, då TB vid tillfället innehas av den person som ska fungera som Medicinska ansvarig på regional nivå, tar Beredskapssamordnaren över TB-funktionen Regional sjukvårds ledning Vid en allvarlig händelse när det finns behov att samordna hälso- och sjukvårdens resurser aktiveras regional sjukvårdsledning via T8. Då något av länets sjukhus antagit någon typ av beredskapshöjning och där TB inte varit involverad, skall TB omgående informeras, då det kommer att påverka beredskapen i stort i länet. TB tar då ställning till huruvida, Regional sjukvårdsledning behöver larmas in/informeras. Regional sjukvårdsledning aktiveras även då en händelse eller ett hot bedöms kunna leda till omfattande påverkan på landstinget, eller då regional eller nationell samverkan begärs från annan myndighet eller organisation.. Regional sjukvårdsledning kan vid behov vända sig till krisledningsnämnden för vissa beslut, t.ex. om budgetöverskridande. ) 18 \ ~

22 regional sjukvårdsledning ingår: l> Landstingsdirektör/biträdande l> Chefsläkare l> nformationscheflwebbredaktör l> Personal direktör!) PKL-chef fl Verksamhetschef Ambulanssjukvården fl T-chef o T -Driftchef fl Säkerhetschef ~ Chef fastighet o Förvaltningschef Landstingsservice l) Landstingets Beredskapssamordnare o RAKEL-support G Förvaltare av tekniken i Centralen o Sekreterare Ledningen kan förstärkas av fler specialister beroende på händelsens art och omfattning t.ex. smittskyddsläkare, läkare med specialkunskaper om farliga ämnen, sjukhusfysiker, samverkanspolis etc. Arbete i Regional sjukvårdsledning/särskild sjukvårdsledning Vid en "bekräftad allvarlig händelse övergår landstinget i en specifik krisorganisation, bestående aven "Särskild sjukvårdsledning" läs, Regional sjukvårdsledning på regional nivå, Lokal sjukvårdsledning på lokal nivå. Den regionala sjukvårdsledningen har planeringsansvaret för olika tänkbara allvarliga händelser i länet. Till planeringsarbetet bör knytas ett antal funktioner som utgör referensgrupp till regionala sjukvårdsledningen, såsom: fl) Chefsläkarna l> Specialist akutverksamheten C1l Specialist hematologi C1l Specialist sjukhusfysiker fl Smittskyddsläkare Stabschef för Regional sjukvårdsledning leder arbetet och fördelar uppgifter inom områdena: m Sjukvårdsledare " Medicinskt ansvarig m Resursansvarig " Ambulans/andra sjuktransporter " nformationsansvariglwebbredaktör m Analysansvarig m PKL-Chef m RAKELansvarig El Sekreterare m Förvaltare/teknisk ansvarig i Centralen B TB " Samverkanspolis ) 19 \ CW~

23 Sjukvårdsledare Landstingsdirektör) för den regionala sjukvårdsledningen kan vid behov vända sig till krisledningsnämnden för vissa beslut, t.ex. om budgetöverskridanden. Regionala sjukvårdsledningens uppgifter: Cll e C! fl Cl El Cll fl fil o fil El fl Ett övergripande ansvar för all sjukvård i länet nitiera och organisera den regionala sjukvårdsledningen och vid behov utöka ledningen vid allvarlig händelse. Hålla kontakt med sjukvårdsledaren på skadeplatsen, vidarebefordra information från skadeplatsen till regional sjukvårdsledning, som vidarebefordrar informationen till de Lokala sjukvårdsledningarna nventera och samordna landstingets resurser nitiera och upprätthålla kontakten med andra landsting/län/andra myndigheter, såväl lokala som centrala Övergripande ansvar för all information både internt och externt Vid behov kontakta krisledningsnämnden Samverka med skadeplatsen/länsstyrelsen om information till anhöriga, personal och allmänheten Kontakta växeln, Högre Medicinsk Kompetens, HMK, och sjukvårdsrådgivningen, 1177 dalarna, för att informera om inträffad händelse och inriktnings beslut Bevaka att det kommer till stånd ett psykosocialt omhändertagande för såväl insatspersonal, anhöriga som drabbade. Bistå skadeplatsen med efterfrågade resurser Planera för avlösning i den regionala sjukvårdsledningen Ansvara för övergripande dokumentation och utvärdering av insatsen. Ledning vid allvarlig händelse/extraordinär händelse ) 20 ~

24 Lokal sjukvårdsledning På lokal nivå sköts beredskapsplaneringen av speciellt utsedda personer vid Avesta, Falu, Mora lasarett och Säters sjukhus samt Jourmottagningen Ludvika och på våra vårdcentraler. Bakjour och sjuksköterska på respektive sjukhus utgör lokal sjukvårdsledning tills den lokala sjukvårdsledningen är på plats och övertar ledningen för sjukhuset. Chef för Lokal PKL ingår i lokal sjukvårdsledning på respektive sjukhus. Det ska på varje sjukhus finnas en utbildad och övad Lokal sjukvårdsledning. Varje sjukhus har ansvar för att leda och samordna det egna sjukhusets resurser vid en allvarlig händelse, eller annan allvarlig störning i den egna verksamheten. Länets sjukhus ska ha förberedda lokaler anpassade för att omedelbart efter larm klara ledning och samverkan vid allvarlig händelse. Detta innebär säkrade möjligheter till kommunikation och samverkan såväl inom sjukhuset som mot den regionala sjukvårdsledningen. Samverkan med andra län sker inte på lokal nivå utan är en uppgift för regional ledning om denna är aktiverad. Övergripande uppgifter för lokal sjukvårdsledning e nventera det egna sjukhusets materiella och personella behov fl nformera regional sjukvårdsledning om det egna sjukhusets resurser e Upprätthålla samband med regional sjukvårdsledning e Ge regional sjukvårdsledning fakta om drabbade som tagits om hand som underlag för information till medier och allmänhet fl Samverka med regional sjukvårdsledning i såväl medicinska/psykosociala som personella frågor e Planera för uthållighet e Avveckla lokal sjukvårdsledning, i samråd med regional sjukvårdsledning " Utvärdera insatsen Sjukvårdsledningsplatser Sjukvårdsledningsplatser för regional och lokala ledningsgrupper finns förberedda med datorer, telefon/faxlinjer, RAKEL telefoner och plottingtavlor för lägesredovisning. Rummen är rustade för att klara el bortfall och långvariga händelser. Då Centralen, ledningsplats för Regional sjukvårdsledning, av olika orsaker inte går att använda så kan Landstinget i andra hand utnyttja SOS Alarm som ledningsplats. Andra alternativa ledningsplatser är: Länsstyrelsen, Polismyndigheten Dalarna ) 21 ~

25 Beredskapsnivåer Sjukvården måste ha en organisation som kan förändras med uppgiften. Vid risk för, eller vid inträffad allvarlig händelse, ska akutsjukvården kunna skapa resurser för att möta det aktuella behovet. Sjukvården bör gradvis kunna höja sin förmåga/kapacitet utifrån en normalberedskap. Följande beredskapsnivåer ska kunna tillskapas: Stabs läge Så snart det föreligger en misstanke eller hot om att det kommer att råda obalans mellan sjukvårdsbehov och den normala sjukvårdens tillgängliga resurser. nnebär att ledningen håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen. Förstärkningsläge nnebär att katastrofledningen vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner inom sjukvården, som t.ex. akutmottagningllvalrtg osv. beroende på händelsens art. Katastrofläge nnebär att alla de funktioner inom sjukvården/verksamheten som krävs för att ta hand om ett stort antal skadade tas i anspråk. Ledningen tar alla nödvändiga resurser i anspråk, såväl materiella som personella. ) 22 ~

26 Sjukvårdsinrä.ttningarnas katastrofplanering Lokal sjukvårdsledning, sjukhus/vårdcentraler På samtliga sjukhus, inklusive Säters Sjukhus, finns en utsedd Lokal Beredskapssamordnare. Samtliga vårdcentraler ska ha utsett ett Beredskapsombud. lokal Beredskapssamordnaren samråd med regional Beredskapssamordnare svarar Loka/ Beredskapssamordnare för att: il Planer upprättas och revideras e All berörd personal får information och utbildning o Det finns utrustning och förråd samt att underhåll finns ordnat El Utvärdering av inträffad händelse kommer till stånd Katastrofplaner på sjukvårdsinrättning Sjukhusen i Avesta, Falun, Mora, Säter samt Jourmottagningen i Ludvika har en skriven katastrofplan. Planerna ska anpassas till den regionala planen och enligt socialstyrelsens anvisningar. En katastrofplan för sjukhus, bör innehålla uppgifter om: o El el fil e e e CD CD El e Larm inom och utanför sjukvårdsinrättningen Beredskapsgrader Atgärdskortlchecklistor för alla befattningshavare/funktioner som ingår i beredskapen Gränssättande resurser Personalförsörjning Rutiner för mottagande och fördelning av patienter Rutiner för registrering av drabbade Ledning, samverkan och samband nformation internt och externt till anhöriga och massmedier i samråd med Regional Sjukvårdsledning. Psykologiskt och socialt omhändertagande av drabbade, anhöriga och personal. nternt nödläge/stor allvarlig händelse t.ex. brand på sjukhuset och utrymningsplan/ersättningsavdelning. Planen ska också ange hur man ska agera vid interna allvarliga händelser, t.ex. brand och bombhot, utrymningsplan, oplanerat stopp i telefonin, T-avbrott, extrem väder eller annan intern händelse. Katastrofplanen ska förvaras lätt tillgänglig på berörda arbetsplatser. Planerna ska uppdateras och revideras fortlöpande. Den ska även ligga tillgänglig på Navet samt vara utskriven. Personalen ska vara informerad om planen och nyanställd personal ska få utbildning om krisberedskapen i landstinget och få kännedom om den egna avdelningen/verksamhetens/motsvarande katastrofplan. ) 23 ~

27 Vårdcentralernas uppgifter i krisorganisationen Samtliga vårdcentraler, bör ha en enkel plan för hur man ska agera, vid tillfällen då det inträffar en stor allvarlig händelse, nära aktuell vårdcentral, där olika vårdcentraler i länet kan behöva agera. Då vi på förhand aldrig kan säga var en allvarlig händelse ska inträffa bör alla vårdcentralerna runt om i länet vara beredda, att vid behov vara en del i vår krisorganisation genom att vid en större allvarlig händelse i dess närhet: l! Kunna ta emot, prioritera och behandla lätt skadade, chockade och oskadade Fungera som värmestuga alternativt! som uppsamlingsplats i väntan på slutdestination för lätt skadade/oskadade Ta hand om involverade i en allvarlig händelse som kan behöva ett psykosocialt omhändertagande Ta emot annan vårdcentrals patienter Sjukvårdsgrupp utgörs avambulanssjukvården Utöver den sjukvårdspersonal som finns i olika sjuktransportfordon finns det vid en allvarlig händelse möjlighet att sända ut ytterligare sjukvårdsgrupp till skadeplatsen. Med uppgift att stödja Sjukvårdsledare/Medicinskt ansvarig med att fungera som: l> Stabsresurs till SL l> Dokumentera l Avtransport Ledare El Ansvarig på Uppsamlingsplats o Arbeta på Uppsamlingsplats l Sektorsansvarig Följande riktlinjer ska följas: El e G l Sjukvårdsgrupp kan begäras ut av sjukvårdsledare på skadeplats vid allvarlig händelse eller av TB. Begäran om sjukvårdsgrupp skall gå via TB till ACB Ambulanschef i Beredskap), som via SMS larmar ut sjukvårdsgrupp från ambulanssjukvården till skadeplats Hur många sjukvårdsgrupper som ska larmas ut bestäms utifrån skadeplatsens/sjukvårdsledarens behov. Transport ut till skadeplatsen sker i huvudsak med blåljusfordon eller ambulansens egna fordon. läkare på skadeplats Bör i första hand rekryteras från anestesin och opererande specialiteter. vissa fall kemiska olyckor) kan läkare med kompetens från internmedicinllungmedicin behöva ingå i sjukvårdsgruppen. Bör i första hand vara läkare som av eget intresse valt att ingå i den jourlinjen. ) 24 ~

28 Sjukvårdsrådgivningen, 1177 Dalarna Roll vid en bekräftad allvarlig händelse Vid en allvarlig händelse med personskador är det initialt alltid polisens uppgift att svara på frågor från oroliga anhöriga och i de fall polisen vet vart den skadade förts informera den som ringer, till vilket sjukhus den anhörige förts. Det kan ändå finnas andra frågeställningar/behov från allmänheten där vi ser 1177 Dalarna som en fin resurs; sprida information, styra om patientströmmar, ge information om egenvård vid t.ex. pandemier, ge standardiserade behandlingsprinciper vid råd om egenvård vid t.ex. olyckor med farliga ämnen Dalarna och Regionala sjukvårdsledningen har vid en Allvarlig händelse ett nära samarbete, då det är regionala sjukvårdsledningen som ansvarar för all den information som lämnas via 1177 Dalarna. Tack vare möjligheterna i 1177 Dalarna att kunna koppla över "sjukvårdsrådgivningen" till angränsande landstingllän kan 1177 Dalarnas telefonlinjer vid en allvarlig händelse användas som landstingets nformationskanalupplysningskana. Telefonnummer, ett s.k. "nödnummer" måste då aktiveras. Med kort varsel kan 1177 Dalarna, genom att ringa in ytterligare personal bemanna ett antal telefonlinjer för att beijäna allmänheten med att svara på frågor från oroliga anhöriga Dalarna kan vara en resurs som: l nformerar om var involverade i en allvarlig händelse befinner sig. l Sprida information.. Styra om patientströmmar. l Ge information om egenvård vid t.ex. pandemier/annan aktuell sjukdom. " Ge råd vid olyckor med "farliga ämnen" ) 25 ~

29 FlrnktiorDssäkerhetldriftsäkerhet inom hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdens beredskapsplanering har tidigare i stor utsträckning varit inriktad på att klara en katastrof utanför sjukhuset, medan de interna katastrofriskerna i form av brand och driftstörningar varit mindre uppmärksammade. de framtida lokala katastrofplanerna ska därför stor vikt fästas vid utformningen av sjukvårdsinrättningarnas interna katastrofberedskap. Vid ny-, om- och tillbyggnad av sjukvårdslokaler bör större vikt läggas vid byggnadsstorlek, goda brand- och rökgasavgränsningar, utrymningsmöjligheter etc. Explosioner, brand och andra farliga händelser i sjukhusmiljö kräver robusta byggnader och uthålliga försörjningssystem. Säkerhetskraven motiverar särskilda förebyggande åtgärder i form av tillförlitliga brandavgränsningar och utrymningsvägar. Sådana åtgärder ingår i de totala beredskapsförberedelserna, liksom organisation av undsättningsarbete och särskilda övningar för att träna personal och räddningstjänstpersonal inför olyckor i den speciella miljö som ett sjukhus är. Risken för spridning av kemiska substanser i sjukhuset vid behandling av patienter som har varit indragna i olyckor med kemikalier måste beaktas. Detta kräver särskilda byggnadstekniska åtgärder som t.ex. saneringsslussar vid akutintag. Och specifikt utrustade saneringsmöjligheter. Det ska finnas väl förankrade rutiner för hurvem som kan stänga av ventilationen, på sjukhusl sjukvårdsinrättningar vid larm om allvarlig händelse med farliga ämnen; giftig rök; eller annat farligt ämne som läcker ut, i närheten av aktuell sjukvårdsinrättning. nom Landstinget Dalarna bör det finnas väl förankrade rutinerhandlingsplaner, vid såväl elavbrottotjänligt vatten som vid problem med värmen eller ventilationen. Det bör också ingå rutiner för hur verksamheterna ska informeras om t.ex. oljänligt vatten. Tekniken inom vården har fått en alltmer utökad funktion, inom nästan all vård, är tekniken en viktig faktor att ta hänsyn till. All journalhanteringlremisser till olika verksamheter, Röntgen, remisser för prover, läkemedel, ja det mesta inom vården är digitaliserat. Det är därför av stor vikt att "ALL" personal är väl förtrogen med olika reservrutiner. Att man blivit introducerad om hur verksamheten ska bedrivas vid de tillfällen då tekniken inte fungerar. ) 26 ~

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Hemställan från Dalarnas Forskningsråd om administrativt stöd för återstående avvecklingsåtgärder

Hemställan från Dalarnas Forskningsråd om administrativt stöd för återstående avvecklingsåtgärder BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2013-01-28 Sida 1 (2) Ledningsenhet Dnr LD12/00725 Uppdnr 428 2013-01-14 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-01-28 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

I Central förvaltning Administrativ enhet

I Central förvaltning Administrativ enhet ., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare i Västra Götalandsregionen Verksamhetsrapport 2011 Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 1 Sammanfattning Under 2011 larmades regional tjänsteman

Läs mer

Extraordinära händelser

Extraordinära händelser Plan för hantering av Extraordinära händelser Eslövs kommun Kemikalieolycka Klimatförändringar BILLINGE Skred STOCKAMÖLLAN Smitta Brand STEHAG El-avbrott MARIEHOLM ESLÖV KUNGSHULT Snöoväder Ö STRÖ Våld

Läs mer

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier.

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. 10Sidan 1 av 10Sidan 1 av 10110101 Krishanteringsplan Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16, 101 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen

Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 1(9) Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 2(9) Syfte Syftet

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Akademiska sjukhusets beredskap sjukhusfysikerns roll. Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik

Akademiska sjukhusets beredskap sjukhusfysikerns roll. Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik Katastrofplan Lokaler / Utrustning Sjukhusfysikerns dagliga arbete Sjukhusfysikerns roll vid katastrofläge Kontaminerade patienter till AS kan även komma från:

Läs mer

Innehåll Regional katastrofplan

Innehåll Regional katastrofplan Innehåll Regional katastrofplan 1. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering... 5 1.2.1 Lagar och föreskrifter av betydelse för kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering... 5 1.2.2 Olika myndigheters

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Plan för en pandemisk influensa 1 (6) Dnr: KS 2008/461 Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Kommunstyrelsens plan för en pandemisk influensa (pandemi) kompletterar den kommunövergripande planen

Läs mer

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 0 Öste rå 30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Revidering av reglemente för Krisledningsnämnden Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN 2013-2014 1 (2) 2013-10-25 Innehållsförteckning 1. Inledning..........................................2 1.1 Grundprinciper 2 1.2 Riskbild Hultsfreds kommun 2 1.3

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

REGIONAL KATASTROF- MEDICINSK PLAN för Stockholms läns landsting

REGIONAL KATASTROF- MEDICINSK PLAN för Stockholms läns landsting REGIONAL KATASTROF- MEDICINSK PLAN för Stockholms läns landsting Ytterligare exemplar kan beställas från: REK, Box 22 550, 104 22 Stockholm, tel 08-737 34 02, fax 08-737 29 98 E-post: barbro.finneid@sll.se

Läs mer

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred.

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Fejmån våren 2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-26.

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA Kris och katastrofpärmen förvaras hos rektor Innehållsförteckning Krisberedskap på skolan Ansvarsfrågan Krisledningsgruppen på Södra Stockholms

Läs mer

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Krishanteringsplan Ledningsplan för hur Kumla kommun ska hantera extraordinära händelser samt beredskapsförberedelser enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings

Läs mer

Krisplan Intern version

Krisplan Intern version Krisplan Intern version Beslut: Högskolestyrelsen 2001-06-11 Revidering: Rektor 2011-11-21, 2014-12-01 Dnr: DUC 2011/1822/10 Gäller fr o m: 2014-12-01 Ersätter: Krisplan, inter version, DUC 2011/1822/10,

Läs mer

Svar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Nära och säker träning för funktionshi ndrade

Svar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Nära och säker träning för funktionshi ndrade I II ~. Landstinget BESLUTSUNDERLAG DALARNA Landstingsfullmäktige Central förvaltning O O O 5 O 4 Datum 2013-09-23 Sida 1 (2) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD13/00591 Uppdnr 490 2013-08-19 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Plan för POSOM. Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer i Oxelösunds kommun

Plan för POSOM. Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer i Oxelösunds kommun Bilaga 2 Plan för POSOM Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer i Oxelösunds kommun Denna plan avser kriser eller extraordinära händelser som inte kan hanteras inom befintlig

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Akutsjukvård. Från n nödnummer n till akutmottagning. 3 Hp Samverkan - Ledarskap 24 maj 2011 Polismyndigheten Mikael TörnblomT Ambulanssjukvård Peter Borovszky Räddningstjänsten nsten Martin Larsson Mål

Läs mer

Plan för den psykologisk-/psykiatriska katastrofberedskapen (psykosocialt omhändertagande) vid Hudiksvalls Sjukhus

Plan för den psykologisk-/psykiatriska katastrofberedskapen (psykosocialt omhändertagande) vid Hudiksvalls Sjukhus Upprättare: Sten Berglund Granskare: Per Forsman Fastställare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(9) Fastställandedatum 2011-10-25 Giltigt t.o.m. Tills vidare Plan för den psykologisk-/psykiatriska

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län

Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län Arbetsformer/ansvar Livräddande insatser Personanering (räddningstjönst) Het zon Särskild skyddsutrustning Varm zon Skyddsutrustning

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Tisdagen den 30 september 2014 genomfördes en samverkansövning med deltagare från Kristianstad Österlen Airport, räddningstjänst nordost, polis

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Subvention av avgift för preventivmedel

Subvention av avgift för preventivmedel Central förvaltning Datum 2013-01-28 Sida 1 (5) Medicinsk enhet Dnr LD12/03562 Uppdnr 412 2013-01-28 2013-02-18 Landstingsfullmäktige Subvention av avgift för preventivmedel Ordförandes förslag föreslår

Läs mer

Datum 2014-03-03 Sida 1 (3)

Datum 2014-03-03 Sida 1 (3) I II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet 000015 BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2014-03-03 Sida 1 (3) Dnr LD13/03336 Uppdnr 705 2014-01-20 Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund Dnr 50.2013.00009 sid 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2014-03-14 Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 1 Namn och säte Karlstadsregionens räddningstjänstförbund är ett

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020 kmc_ra_6_2 26-1-9 Lokala katastrofkommittén Vrinnevisjukhuset i Norrköping Christer Liedgren Kopia: Eva Bengtsson LiÖ katastrofberedskap Redovisning utav övning i lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun H Ä R J E D A L E N S K O M M U N Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun Upprättad 2006-06-13 Fastställd av kommunfullmäktige 2006-08-28 KRISHANTERINGSPLAN 2006-06-13 1(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Upprättad av Mark Boustedt, tf presschef Granskad av Monika Samuelsson, kommunikationsdirektör Fastställd av Carina Clemin, beredskapschef Reviderad den 2012-02-06 Version Dnr Kriskommunikationsplan kommunikationsinsatser

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Plan för den psykologisk-/psykiatriska katastrofberedskapen (psykosocialt omhändertagande) vid Gävle Sjukhus

Plan för den psykologisk-/psykiatriska katastrofberedskapen (psykosocialt omhändertagande) vid Gävle Sjukhus Upprättare: Charlotte Agnevik Jonsson Granskare: Per Forsman Fastställare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(9) Fastställandedatum 2011-10-12 Giltigt t.o.m. Tills vidare Plan för den psykologisk-/psykiatriska

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

Huvudförfattare: Noomi Jonsson, Västerbottens läns landsting och Henrik Östlund, Kemkoordinator Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Huvudförfattare: Noomi Jonsson, Västerbottens läns landsting och Henrik Östlund, Kemkoordinator Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Meddelande 3 2010 Utgiven av Länsstyrelsen Västerbotten 901 86 UMEÅ Telefon 090-10 70 00 www.lansstyrelsen.se/vasterbotten April 2010 Ansvarig utgivare: Ida Johansson, Länsstyrelsen Västerbotten Huvudförfattare:

Läs mer

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81 Pandemiplan Vännäs kommun Antagen Ks 2009 05 04, 81 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...3 1.1 Lagstiftning Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Plan för extraordinär händelse

Plan för extraordinär händelse Plan för extraordinär händelse Upplaga 2013-10-09 1 Innehåll 1. INLEDNING...3 2. SAMORDNING AV KOMMUNENS VERKSAMHET...4 2.1 Stab...5 2.2 Kansli och servicefunktion....5 2.3 Analysfunktion...6 2.4 Logistikfunktion...6

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

Struktur- och förändringsplan 2015: Landstingsgemensamt

Struktur- och förändringsplan 2015: Landstingsgemensamt BESLUTSUNDERLAG Central förvaltning Datum 2015-06-01 Sida 1 (4) Administrativ enhet Dnr LD15/01693 Uppdnr 1090 2015-06-01 2015-06-15 16 Landstingsfullmäktige Struktur- och förändringsplan 2015: Landstingsgemensamt

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen Höganäs Management System Page 1(5) Syfte och omfattning Katastrofledningsgruppen sammankallas primärt vid olyckor som förorsakat eller riskerar att förorsaka förluster av stora värden, människoliv eller

Läs mer

1.Se till att skadade/berörda får hjälp. 2.Kontakta någon i skolans krisledningsgrupp (adresslista s.2)

1.Se till att skadade/berörda får hjälp. 2.Kontakta någon i skolans krisledningsgrupp (adresslista s.2) Leksands folkhögskola Augusti 2012 Beredskapsplan vid krissituationer Vid en krissituation: 1.Se till att skadade/berörda får hjälp 2.Kontakta någon i skolans krisledningsgrupp (adresslista s.2) 3.Skolans

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS)

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS) () 1(7) Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska () Mottagande av larm Anteckna larmets innehåll och följ rapportmall. Vidarebefordran av larm Larm vidarebefordras till jourhavande anestesiolog

Läs mer

Krisstödet larmas enbart vid behov vid stabsläge och i sådana fall direkt från akutmottagningen.

Krisstödet larmas enbart vid behov vid stabsläge och i sådana fall direkt från akutmottagningen. Krisstödet larmas enbart vid behov vid stabsläge och i sådana fall direkt från akutmottagningen. Klockan/ signatur 1. Vid larm från akuten: Ta emot rapport om inträffad händelse och behovet av krisstöd

Läs mer

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser Konkretisering LSO-plan 1 (3) 8.J Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser 1 Syfte Kommunens handlingsplan enligt lagen om skydd mot olyckor respektive

Läs mer

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Antagen av kommunstyrelsen 2006-06-26 1 1. Allmänt POSOM är en ledningsfunktion för ledning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2013-06-17 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Kommunikationschef Tjänsteskrivelse Krisledningsplan Ärende 16 UTB 2013-297 Sammanfattning

Läs mer

Svar på skrivelser från Lokala hälso- och sjukvårdsberedningarna för Norra Dalarna och Västerdalarna-Nedansiljan angående Gränssjukvårdsförordningen

Svar på skrivelser från Lokala hälso- och sjukvårdsberedningarna för Norra Dalarna och Västerdalarna-Nedansiljan angående Gränssjukvårdsförordningen I ~ Landstinget _ DALARNA Ledningsenhet ~ILAGA L5 S> tita Datum 2014-06-02 Sida 1 (3) Dnr LD14/00115 Uppdnr 718 2014-05-12 s arbetsutskott 2014-06-02 Svar på skrivelser från Lokala hälso- och sjukvårdsberedningarna

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Samverkan i gränsområde

Samverkan i gränsområde Samverkan i gränsområde Foto: Görgen Åberg Gränsöverskridande sjukvårdsledning i fokus Fokus på gränsöverskridande sjukvårdsledning - Välkommen till nyhetsbrev april 2013 för projektet Samverkan i gränsområde.

Läs mer

Försäljning av fastigheten Ludvika Persbo 64:166, Länsarkivet Håksberg. 1. Fastigheten Ludvika Persbo 64:166 försäljs.

Försäljning av fastigheten Ludvika Persbo 64:166, Länsarkivet Håksberg. 1. Fastigheten Ludvika Persbo 64:166 försäljs. I Il ~ Landstinget DALARNA Central förvaltning Administrativ enhet 00001 9 BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2015-09-28 Sida 1 (2) Dnr LD15/01128 Uppdnr 1051 2015-09-14 Landstingsstyrelsen 2015-09-28

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Tid och plats: Kl. 13.15 16.00. Sunnanåsrummet/Förvaltningshuset Beslutande: Markus Evensson Ordförande (S) MonaWandel SRD Maj-Britt Tönners (C) Bo Hammarsten Anna-maria Winblad Ingvar Pettersson Sören

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Revidering av avgifter för utlämnande av kopior av journalhandlingar och övriga allmänna handlingar

Revidering av avgifter för utlämnande av kopior av journalhandlingar och övriga allmänna handlingar I ~ Landstinget _ DALARNA 000214 Central förvaltning 2014-06-16- -17 Sida 1 (3) Ledningsenhet Dnr LD14/01393 Uppdnr 781 2014-05-12 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2014-06-02 Landstingsstyrelsen 2014-06-16--17

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer