Regional plan för katastrof och beredskap. 1. Regional plan katastrof och beredskap Landstinget Dalarna enligt bilaga b godkänns

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional plan för katastrof och beredskap. 1. Regional plan katastrof och beredskap Landstinget Dalarna enligt bilaga b godkänns"

Transkript

1 ~ Landstinget DALARNA Central förvaltning Administrativ enhet BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum Sida 1 3) Dnr Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Regional plan för katastrof och beredskap Ordförandens förslag 1. Regional plan katastrof och beredskap Landstinget Dalarna enligt bilaga b godkänns Sammanfattning Den regionala planen är en ramplan för hur hälso- och sjukvård ska organiseras och ledas vid allvarliga händelser, stora olyckor, katastrofer, extra ordinära händelser och svåra påfrestningar. För att klara av att hantera en stor olycka/katastrof, allvarlig händelse eller svår påfrestning, måste Landstinget Dalarna veta vilka risker som finns inom det egna länet, vilka konsekvenser en händelse kan få och vilka resurser som finns tillgängliga inom länet, men också inom angränsande län/region. Föreslagen plan är en reviderad version av den plan som antogs Ett antal delplaner har även tillkommit. Planen revideras på grund av förändringar i verksamheter, samhället och omvärlden. Exempel på förändringar är: Anpassning efter nya lagar och föreskrifter som tillkommit Ändrad organisation sjukvårdsgrupp, som nu utgörs av ambulanssjukvården RAKEL-kommunikationen som tillkommit som ett nytt krisled ningssystem ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Regional plan katastrof och beredskap Landstinget Dalarna inklusive delbilagor Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Katastrofer är sällsynta i Dalarnas län med det har ändå inträffat händelser i och utanför länet som påverkat landstinget. Exempel på händelser i närtid är tsunamin 2004, bussolyckan i Gagnef 2008 och svininfluensautbrottet 2009/2010. Av erfarenhet så vet man att stora olyckor inträffar och vid dessa har Landstinget Dalarna en central roll gällande hälso- och sjukvård. :-...,,.~" -,,: Postadress Box Falun \ Besöksadress Vasagatan 27 Falun ~"'-';~Ji';l# li~ Kontakt Org.nr: '.Ai!i!!il!";".;t+,;.;,;:,; Handläggare Boberg ngela Beredskapssamordnare

2 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum Dnr Sida 2 3) Det är svårt att hålla en beredskap inför det oväntade som man inte vet om/när det inträffar och vad skadorna på samhället blir. Landstinget Dalarna måste ha en regional plan som tydliggör hur ansvaret fördelas och hur arbetet ska genomföras vid en allvarlig eller extraordinär händelse. Mål med arbetet avseende katastrofberedskapen i Landstinget Dalarna är: Utifrån risk- och sårbarhetsanalyser initiera åtgärder som minskar faran för stora olyckor och katastrofer i länet. Minimera konsekvenserna för drabbade gällande såväl psykosociala som somatiska följdverkningar vid allvarlig händelse eller katastrof. Vid en allvarlig händelse kunna mobilisera och omfördela resurserna så att normala medicinska kvalitetskrav kan upprätthållas för alla drabbade och vid tillfällen då landstinget inte kan upprätthålla normala medicinska kvalitetskrav ändå sträva efter högsta tänkbara kvalite. Att samverkande myndigheter på ett tillfredsställande sätt kan omhänderta drabbade vid en olycka med ett farligt ämne. Ambulanssjukvården i Dalarna ska tillhandahålla ambulanssjukvård och sjuktransporter för befolkningen i Dalarna och i akuta situationer nå 90 % av befolkningen inom 30 minuter. Dra erfarenheter av utbildningar/övningar samt inträffade händelser såväl inom länet som nationellt och internationellt. Återföra och sprida kunskap och information gällande forskning, utveckling i kris och katastrofberedskap. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Ersättningen för Tjänsteman i Beredskap TB) håller nu på att ses över och kan komma att öka. Det finns därför ett behov av att i framtiden se över funktionens kostnader och anpassa budgeten därefter. Kostnaderna för Rakel, som är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning, har också ökat. Detta beror på att avgiftstaket har avskaffats fr.o.m. 1 januari Juridik Landsting har en rad åligganden vad beträffar katastrof, kris och beredskap. Nya bestämmelser har tillkommit sedan 2006 års plan antogs vilket är ett av skälen till att planen behövt revideras. Tillämpliga författningar gällande kris och beredskap finns förtecknade på s. 51 i den regionala planen.

3 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum Dnr Sida 3 3) Miljö, patientperspektiv, likabehandling, barnkonsekvens, folkhälsa och konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta i ärendet. Samverkan med fackliga organisationer nformation enligt MBA 10 kommer att äga rum Uppföljning Uppföljning av detta beslut ska ske i samband med verksamhetsuppföljning och årsredovisning.

4 1'1 Landstinget DALARNA Regional Plan Katastrof och Beredskap Landstinget Dalarna Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-xx-xx ) ~

5 nnehållsförteckning Förord... 3 Mål för katastrofberedskapen i Landstinget Dalarna... 4 Ansvar och befogenheter... 5 Lagen om extraordinär händelse i fredstid hos kommun och landsting... 6 Ledning nationell, regional och lokal nivå... 7 Risker Risk och sårbarhetsanalyser Resurser TB Regional sjukvårdsledning Lokal sjukvårdsledning Beredskapsnivåer Sjukvårdsinrättningarnas katastrofplanering Vårdcentralernas uppgifter i krisorganisationen Sjukvårdsgrupp Sjukvårdsrådgivningen, 1177 Dalarna Funktonssäkerhetldriftsäkerhet inom hälso- och sjukvården Olycka med farliga ämnen Ledning vid större händelse/kärnteknisk olycka Psykosocialt omhändertagande inom Landstinget Epidemisk beredskap Säkerhetsarbete inom Landstinget Dalarna nternationella organisationer Kommunerna Polisens uppgifter Samverkande myndigheter Samverkansavtal inom norden Registrering och identifiering...40 Avlidna Utrymning/evakuering av sjukvårdsinrättning...42 nformation Höjd beredskap inför krig Förkortningar/Ordförklaringar Lagar,författningar m.m gällande kris - och beredskap Bilagor Planer och del planer ) 2

6 Förord Katastrofer är tack och lov sällsynta i vårt län/land men det har ändå varit händelser i vårt län som påverkat vårt landsting. Omhändertagandet av överlevande efter tsunamin 2004 i Thailand, bussolyckan i Gagnef 2008, svininfluensautbrottet 2009/2010. Däremot vet vi av erfarenhet att större olyckor inträffar då vi minst anar det. Landstingets hälso- och sjukvård har en central roll vid allvarliga händelser, stora olyckor/katastrofer, extraordinära händelser och vid svåra påfrestningar på samhället. Skadade människor ska snabbt tas omhand på ett kvalificerat sätt, ofta under svåra betingelser. Då är det viktigt att sjukvården fungerar utan störningar. Händelserna i Norge, regeringskansliet i Oslo och ute på ön Utöya, 22 juli personer fick sätta livet till i Oslo och 69 personer på Utöya. Självmordsattentat på Drottninggatan i Stockholm den 11 december 2010 är exempel på hur riskbilden har förändrats och att det även händer i Sverige. Vårt moderna samhälle har också blivit mer sårbart i takt med att teknikberoendet ökat. Den Centrala Medicinska Katastrofplanen är en ramplan för hur länets hälso- och sjukvård ska organiseras och ledas vid allvarliga händelser, stora olyckor, katastrofer, extraordinära händelser och svåra påfrestningar. Det är inte helt okomplicerat att hålla en beredskap inför "det som inte får hända". För att vi ska klara av att hantera en stor olycka/katastrof, allvarlig händelse eller svår påfrestning, måste vi veta vilka risker som finns inom det egna länet, vilka konsekvenser en händelse kan få och vilka resurser som finns tillgängliga inom länet, men också inom angränsande län/region. Säkerhet och beredskap är en slags försäkring i vården och där vi i alla sammanhang bör tänka säkerhet och beredskap. Det är viktigt att vi inventerar risker inom alla våra verksamheter, analyserar sannolikhet och konsekvens aven eventuell händelse och att vi alla, oavsett funktion i landstinget, tar lärdom av det som har hänt. Kompletteringar och revideringar kommer vid behov att genomföras minst en gång per år i den webbaserade version av planen som finns på Landstingets ntranät under katastrof och beredskap. ngalill Persson Ordförande Landstingsstyrelsen Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör Anders Nordahi Säkerhetschef ngela Boberg Beredskapssamordnare ) 3~

7 Mål för katastrofberedskapen i Landstinget Dalarna El Utifrån risk och - sårbarhetsanalyser initiera åtgärder som minskar faran för stora olyckor och katastrofer i länet. C!l Minimera konsekvenserna för drabbade gällande såväl psykosociala som somatiska följdverkningar vid allvarlig händelse eller katastrof. fil Vid en allvarlig händelse kunna mobilisera och omfördela resurserna så att normala medicinska kvalitetskrav kan upprätthållas för alla drabbade och vid tillfällen då vi inte kan upprätthålla normala medicinska kvalitetskrav ändå sträva efter högsta tänkbara kvalite. fl Att vi samverkande myndigheter, på ett tillfredsställande sätt, kan omhänderta drabbade vid en olycka med ett farligt ämne. Ambulanssjukvården Dalarna ska tillhandahålla ambulanssjukvård och sjuktransporter för befolkningen i Dalarna och i akuta situationer nå 90 % av befolkningen inom 30 minuter. " Dra erfarenheter av utbildningar/övningar samt inträffade händelser såväl inom länet som nationell/internationellt. e Aterföra och sprida kunskap och information gällande forskning, utveckling i kris och katastrofberedskap. ) 4

8 Ansvar och befogenheter Krisberedskap i samhället Krishanteringssystemet i Sverige är uppbyggt för att möta allt från en begränsad händelse i fred till en vidgad hotbild från kriser till krig. Krishanteringssystemet i Sverige bygger på tre centrala principer: Ansvarsprincipen nnebär att den som har ansvar för en viss verksamhet under normala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar för verksamheten under en kris eller krigssituation. Likhetsprincipen nnebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska vara densamma under kris och krig. Närhetsprincipen nnebär att den kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Ansvarsområden mellan olika myndigheter krishanteringssystemet gäller dels sektorsansvar och dels områdesansvar: Sektorsansvar betyder att varje myndighet och organisation ansvarar för sitt eget verksamhetsområde. Ansvaret för samhällets räddningstjänst delas av staten och kommunerna. Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvården såväl i fred som vid höjd beredskap, vid större händelser i samråd med Socialstyrelsen, landstingens tillsynsmyndighet. Ett geografiskt områdesansvar innebär att en aktör har ett stödjande samordningsuppdrag för samverkande aktörer vid vissa händelser/kriser som berör flera sektorer utan att därmed ta över verksamhetsansvaret från någon myndighet. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället. På den nationella nivån är det regeringen som är områdesansvarig, på regional nivå har Länsstyrelsen ett områdesansvar och på lokal nivå har kommunerna ett områdesansvar. Landstinget Landstingets verksamhetsansvar för hälso- och sjukvården är utgångspunkt för landstingens uppgift i samhällets krishanteringssystem. Det betyder att ansvaret för hälso- sjukvården under normala förhållanden också gäller under störda förhållanden. Landstinget skall kunna upprätta samhällsviktig verksamhet oavsett krisens omfattning och karaktär, samt kunna tillgodose de särskilda behov av information och stöd till enskilda som uppstår i samband med en kris. Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall landstingen erbjuda god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom länet. Den som tillfälligt vistas inom länet ska också få vård. Landstinget har också huvudansvaret för sjuktransporter. De regler och författningar som gäller för hälso- och sjukvården gäller således även inom ambulanssjukvården För att kunna motsvara lagens krav skall landstinget utbilda/öva sin personal och ha planer för olika händelser. ) 5 ~

9 'O O O o 74 hälso- och sjukvårdens ansvarsområde ingår GAmbulanssjukvården G Bedömning av och information om vårdbehovets art och omfattning till berörda samarbetspartner '" Omedelbara livräddande åtgärder G Bedömning och prioritering av skadade G Säkrande av livsviktiga funktioner före transport och sjuktransport av skadade G Atgärder för att minska risken för komplikationer och onödigt lidande under transport fl) Fördelning av skadade mellan olika sjukvårdsinrättningar Cll Ansvar för transport av skadade till vårdinrättning Cll Aterkommande rapportering till räddningsledare, polis, larmcentral och berörda sjukvårdsinrättningar. Detta kräver fullgott samband mellan sjukvårdsinrättning, ledningsplats, uppsamlingsplats och sjuktransportfordon mj. l) Psykiskt och socialt omhändertagande av direkt eller indirekt drabbade fl) nformation till allmänhet och massmedia men även inom den egna sjukvårdsorganisationen fl) Särskild planering för omhändertagande av döda t.ex. bårhusplatser fl Smittskydd e Säkerhetsskydd Lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting Lag 2006:544 Syftet med lagen 1 Kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar Lagen föreskriver att landstingsfullmäktige ska inrätta en krisledningsnämnd. Landstinget Dalarna är det arbetsutskottet som utgör krisledningsnämnd. 3 Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion och beslutar i sådana fall att så skall ske. Ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall därefter snarast anmälas till nämnden. Krisledningsnämnden får befogenheter i den utsträckning som fullmäktige beslutat i reglementet för nämnden. Landstinget är genom lagen skyldiga att en gång per mandatperiod, anta en plan för hur extra ordinära händelser ska hanteras. Enligt lagen om extraordinära händelser kan landstinget begära bistånd från andra landsting och vice versa. Krisledningsnämnd Krisledningsnämnden består av politiker som informeras eller kallas in vid en extraordinär händelse. Krisledningsnämndens roll är att fatta normativa beslut. Det kan t.ex. vara beslut som innebär tillfälligt förändrad verksamhets/uppdragsinriktning, eller då beslut behövs för stöd av en akut extraordinär och kostnadskrävande insats. ) 6

10 ledning nationell, regional och loka! nivå Samverkan är nödvändig för ledning och samordning av räddningsinsatser. Hälso- och sjukvården samverkar främst med angränsande landsting, kommunal och statlig räddningstjänst, larmcentraler, polis och länets kommuner. Ledning på nationell nivå Socialstyrelsen Vid omfattande händelser när flera landsting berörs aven händelse, kan socialstyrelsen vid behov, vara behjälplig med att omfördela resurser mellan länen. Socialstyrelsens uppgift är att med experthjälp, utrustning och material stödja landstingen vid allvarliga händelser. Utrustning för förstärkning till vårdarbetet och drift av verksamhetens anläggningar kan vid behov rekvireras från socialstyrelsens beredskapsförråd. Särskilda expertgrupper finns bland annat inom nukleära, biologiska, kemiska, radioaktiva områden och psykosociala området. Socialstyrelsens resurser efterfrågas via Socialstyrelsens TB tjänsteman i beredskap) via SOS Alarm. Ledning på regional nivållandstingsnivå Regional sjukvårdsledning Vid en allvarlig händelse när det finns behov att samordna hälso- och sjukvårdens resurser aktiveras regional sjukvårdsledning via TB. Landstinget ska ha planer för katastrofmedicinsk och psykosocial beredskap och en organisation, Regional Sjukvårdsledning, som är utbildad och tränad för att klara olika allvarliga händelser samt Krisledningsnämnd vid extraordinär händelse. Ledning på Lokal nivå Sjukhus Det ska på respektive sjukhus finnas utbildade övade personer som ingår i Lokal sjukvårdsledning Vårdcentral Alla vårdcentraler skall vid en bekräftad händelse där aktuell vårdcentral blir involverad, kunna tillskapa en Lokal sjukvårdsledning, om det så bara är bestående av bara en person, en person/funktion, som Regional sjukvårdsledning kan samverka med. Ledning på skadeplats/sjukvårdsledning på skadeplats På en skadeplats skall det alltid finnas en med väst utmärkt, Sjukvårdsledare och en Medicinskt ansvarig. Vid en "misstänkt allvarlig händelse" kontaktar Sjukvårdsledaren via SOS Alarm TB. Då TB bekräftat allvarlig händelse, är det medicinskt ansvarig på regional nivå som stöder Sjukvårdsledare/Medicinskt ansvarig på skadeplats. Om landstingets resurser inte räcker till kontaktar TB andra landstinglland, såsom Norge. ) 7 ~

11 Risker Vårt moderna svenska samhälle är komplicerat och sårbart. Riskbilden har förändrats och är svårbedömd. Riskerna för påfrestningar i fred ökar, medan omvärldsutvecklingen innebär minskat krigshot. Kemiska och biologiska olyckor, olyckor med radioaktiv strålning och hot om sabotage och terrorism har fått ökad aktualitet. Terroristattacker världen över har visat att det otänkbara ändå är möjligt och att vi är sårbara långt utöver vad vi kunnat föreställa oss. Vi reser allt mer. Svenska medborgare kan drabbas vid allvarliga händelser i andra länder och behöva svensk sjukvård både på plats och vid hemkomsten. Dominerande risker i Sverige är dock brandolyckor med transportmedel och kemiska olyckor. Vägtrafiken i Sverige orsakar varje år cirka 350 dödsfall och omkring personer blir skadade. Risker - oönskade händelser i länet Hela världen uppvisar nya hotbilder och katastrofsituationer som återkommande måste inventeras, analyseras och utvärderas. Hotbilderna måste även ställas mot sjukvårdens utveckling och möjlighet att hantera en katastrofsituation. De dominerande katastrofriskerna i länet är El Trafikolyckor e Bränder fil Olyckor med farligt gods. Länet har ett flertal industrier som hand har kemiska produkter. Den största risken, vad gäller farligt gods, är ändå transporterna till industrin, på väg/järnväg. G Järnvägsolyckor med stort antal passagerare e Flyget El Fjällanläggningarna med ett stort antal människor e Oväder med långa elavbrott som följd, samt extrem väder lp Dammar med översvämningsrisker El Epidemier, t.ex. en influensaepidemi e Publika evenemang e Social oro fil Kärntekniks olycka nationellt/internationellt El Vulkanutbrott i annat land med askmoln som följd e Tekniska avbrott/nterna Nödlägen Terrorism ) 8

12 Vägtrafikolyckor Sjukvården berörs ofta av trafikolyckor. Flera större vägar, med mycket genomfartstrafik medför trafikolyckor. Vinterhalvåret innebär särskilt stora risker när ca människor reser till och från fjällen i Dalarna. En olycka med många skadade i den norra länsdelen är ett allvarligt problem med tanke på avstånden till sjukhus. Detta kräver en god planering, i samverkan med de samverkande organisationerna, angränsande landsting, men också med Norge. Bränder och bombhot i landstingets byggnader Stora bränder i byggnader där många människor vistas servicehus, köpcentrum, hotell, restauranger etc.) kan utvecklas till mycket svåra påfrestningar för sjukvården. Vid bränder kan kemiska ämnen utveckla mycket giftiga gaser som kan orsaka många och svåra skador. Brand på sjukhus ställer speciellt stora krav på förebyggande verksamhet och planering. Antalet brännskadeplatser i landet är litet och gör att alternativa lösningar och vård utanför landets gränser måste planeras. Riks sjukvård Brännskador finns i Uppsala och Linköping. Mot verksamhet eller mot enskild person kan bombhot aldrig förutses. Fjällområdena, där ett stort antal människor vistas, utgör en påfallande risk. Farligt gods - Kemisk olycka Sverige transporteras årligen 21 miljoner ton brandfarliga, explosiva, kemiska och toxiska produkter på väg och järnväg, ofta genom tätbebyggda områden. Dessutom används inom såväl industrin som i hemmen mängder av olika kemikalier, av vilka flera har skadeverkan på både människa och miljö. På länets vägar går dagligen många transporter av farligt gods, som kan orsaka stor förödelse. Mängder av farligt gods transporteras även på järnväg och innebär en allvarlig risk. Borlänge med sin rangerbangård 1 av 4 i Sverige) är en uppenbar risk, där bland annat gaser som förvaras under övertryck utgör en stor risk. Järnvägsstationen Avesta/Kl)ilbo med sin placering mitt i samhället är utsatt. Där passerar ett stort antal tåg lastade med farliga ämnen. Länet har dessutom ett flertal industrier som handhar kemiska produkter. JärnvägsolyckorFlygolyckor En relativt omfattande järnvägstrafik finns i länet. Ett stort antal personer transporteras dagligen i vårt län med tåg till och från bland annat Stockholm. Dala Airport, Borlänge, länets största flygplats, innebär ytterligare en risk. Störst sannolikhet för olyckor är vid start och landning. De senaste åren har ett stort antal reguljärflyg till olika länder stationerats på Dala Airport, vilket också medför en ökad risk. Mora/Siljan flygplats måste också tas med iriskkalkylen. En flygolycka kräver som regel mycket stora sjukvårdsresurser och väl fungerande samverkan med andra räddningsorgan och landsting. Det kan bli nödvändigt att söka stöd och hjälp från närliggande landsting för att klara bemanningen vid en långvarig räddningsinsats. ) 9 ~

13 Fjällolyckor - Liftolycka/annan olycka i fjällanläggningarna Risken för liftolycka, lavin eller annan olycka på fjället eller inom fjällan läggningarna finns. Naturkatastrofer/klimatförändringar Risken för naturkatastrofer med många skadade och döda är tämligen obefintlig i länet, som i Sverige i sin helhet. Det inträffar dock varje år händelser som här kan jämföras med naturkatastrofer och som kan påverka enskilda människor. Exempel på detta är höga vattenflöden. Länet skulle kunna drabbas av t.ex. snöoväder, stormar, regn, extrem värme, och där risken för långvariga avbrott inom el och tele är påfallande. Vi har även fått erfara askmoln efter vulkanutbrott som påverkat infrastrukturen. Landstinget har så smått påbörjat sitt arbete med planering då det gäller klimatförändringar och inte minst då det gäller planering av byggnader inom hälso- och sjukvården. Dammolycka länet finns ca 600 dammar, varav ca 200 större. Ägarna ansvarar för att säkerhetsföreskrifterna efterlevs bestämmelserna i RDA och Miljöbalken). Ägarna ansvarar också för att rapportera incidenter. Trängslet dammen i Älvdalens kommun är den största dammen inom länet ägare Fortum Kraft AB) och den damm som vid olycka skulle ge de största konsekvenserna. Här finns ett säkerhetssystem med ett flertal kontroll/larmpunkter. länet finns en gemensam plan för eventuellt dammbrott i till exempel Trängslet länet finns ytterligare ett antal dammar i högsta konsekvensklass, där ett ras skulle utgöra risk för människoliv. Landstingets uppgifter vid dammolycka El s El El El El El El Så snabbt som det är möjligt ta reda på framkomliga vägar Tidigt behöva sörja för att det finns andra transportfordon än vägburna ambulanser såsom tex helikopter. nventera om Landstinget Dalarna har patienter som vårdas i hemmet Ambulansen kan behöva som sjukvårdskunniga) bemanna olika uppsamlingsplatser i olika kommuner Landstinget bör så snart det är möjligt skaffa sig information om vilka vårdcentraler som behöver utrymmas/stängas Mora lasarett, vad behöver dom planera för; personal som inte tar sig till/från arbetet bo kvar/hur/var)? Planera för patienter som inte kan skrivas hem Kontakta patienter som inte kan ta sig till sjukhuset/mottagningen Planera för att ändå kunna ta emot personer som på grund av vatten/smutsigt vatten blivit skadade Adjungera Smittskyddsläkaren då det gäller smutsigt vatten Planera för såväl intern som extern information i samverkan ) 10 ~

14 Allvarlig smitta bekräftades Pandemi i Asien, vilket ledde till att hela världen uppmanades att vaccinera sig/sitt folk, så även Sverige. Samtliga landsting lade ner ett stort antal timmar i pandemiplan och många andra förberedelser inför "pandemin" Det blev dock aldrig någon egentlig pandemi. Landstingets epidemiberedskap ligger till grund för organisation och åtgärder vid epidemisk katastrof som innebär att smittan är omfattande och att sjukvårdsresurserna är otillräckliga. Exempel på stora epidemiska utbrott och andra allvarliga epidemiska situationer: e Omfattande skador på vattenledningar som ger stort antal sjuka. e Omfattande utbrott av matförgiftningar G nfluensapandemi e Bioterroristattack med många drabbade o Smitta från kök räknas som ett stort internt hot, t.ex. salmonella. Det kan ge stora konsekvenser för såväl patienter som personal. Landstingets kostservice på respektive ort har i samverkan med kommunernas kostservice, tagit ett gemensamt beslut om ömsesidig hjälp till varandra vid händelser som gör att det egna köket inte kan fungera/servera mat till dem som i normala fall nyttjar den servicen. Publika evenemang Stora publika evenemang och större idrottsevenemang kan utgöra en ökad risk, vilket ställer krav på en särskild planering av sjukvårdens katastrofberedskap vid varje enskilt tillfälle. Psykiskt sjuka/våldsbenägna missbrukare Den här gruppen av människor är också en risk som samhället måste räkna med. Oftast handlar det om en ensam person som i olika situationer sporras till att utföra våldsamma handlingar. Sjöolyckor Sjöarna Siljan, Orsasjön, Runn och Barken har en omfattande och livlig fritidsbåtsverksamhet. Sommartid förekommer frekventa nöjeskryssningar med många människor ombord. ) 11 ~

15 OOOO?O Radioaktivt utsläpp/joniserad strålning Länet har inga kärnkraftverk, men risken för att länet ska drabbas p.g.a. av haveri i exempelvis Sverige eller andra länder kan inte uteslutas. Länsstyrelsen ansvarar för kärnkraftberedskapen i länet. Den viktigaste uppgiften i händelse av olycka med utsläpp av radioaktiva ämnen är att skydda allmänheten. Annan olycka med radioaktivt inslag, som till exempel en trafikolycka med radioaktiv last, handhas av den vanliga kommunala räddningstjänsten. Sjukhusen handhar isotoper och risken för en olycka kan inte helt uteslutas. Risker finns under transport till sjukhuset, vilket sker med både bil och flyg. För landstinget finns en radiakplan. Landstinget har från och med 2012 nya instrument för att mäta radioaktiv strålning. ntensimeter, kontaminationsdetektor, persondosimeter. Sjukhusfysiker skall informeras när dessa används. Gruva nom länet finns gruvor som har en fungerande gruvdrift, där rasrisk, annan händelse i gruvan inte helt kan uteslutas. Tekniska avbrott/interna nödlägen Förutom den personella och materiella beredskapen inför allvarliga händelser behövs en god teknisk beredskap. Socialstyrelsen kräver hög säkerhet hos sjukvårdshuvudmännen vad gäller byggnads- och försörjningsteknik. Huvudansvaret för att tekniken och systemen svarar mot kraven vilar på respektive förvaltningschef. Risken för olyckor inom sjukvårdens olika vårdinrättningar kan inte uteslutas. Till Exempel avbrott på röntgen, driftstörningar, brand, gasläckage, förorenat vatten, elavbrott, ventilationsproblem, tele-lit-system som inte fungerar ändamålsenligt med mera, kan få förödande konsekvenser för sjukvården. Täta kontroller och analyser av infrastrukturen är nödvändiga. T -säkerhet Möjligheterna till datakommunikation förändras ständigt med nya tillämpningsområden och kraftfullare teknik. stort sett all verksamhet inom landstinget är beroende av ständigt fungerande T-stöd, som i sin tur ställer ökade krav på tillgänglighet, spårbarhet, sekretess och tillförlitlighet. Traditionella gränser mellan aktörer förändras och ansvarsgränser flyttas. Det ställer större krav på kompetenta kravställare och på avtal mellan kund och leverantör av T-baserade funktioner och T-stöd. Televäxel Landstinget har en extern entreprenör som sköter televäxeln. Det ställer stora krav på ett integrerat samarbete växel/landstinget. Driftproblem måste hanteras så att minsta möjliga störningar uppstår i vården. Plan för åtgärder vid störningar finns upprättad. ) 12 ~

16 Terrorism och sabotage Den internationella terrorismen har berört Sverige i liten grad. Det finns inhemska grupper som kan utgöra ett framtida hot. Biologiska vapen har vid flera tillfällen varit aktuella för sådana grupper. Möjligheter finns att lamslå/ändra informationen via datanät. Självmordsattentat på Drottninggatan i Stockholm den 11 december 2010 är ett exempel på att det händer i Sverige. Händelserna i Norge i regeringskansliet i Oslo och ute på ön Utöya, 22 juli 2011 är ytterligare ett exempel att det händer i vår närhet. Då fick 7 personer sätta livet till i Oslo och 69 personer på ön Utöya. ) 13 ~

17 Risk och Sårbarhetsanalyser Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag 2006:544 Kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar Analys och planering 1 Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Analysen skall ligga till grund för landstingets plan för extraordinära händelser). Utbildning och övning 8 Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Rapportering 9 Kommuner och landsting skall hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel och hur åtgärderna påverkat beredskapsläget. Kommuner och landsting skall vid extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer: - lägesrapporter och information om händelse- utvecklingen - tillståndet och den förväntade utvecklingen - vidtagna och planerade åtgärder ) 14

18 Resurser Att ha en beredskap inför olika allvarliga händelser kräver kompletterande utrustning och utbildning. Landstinget har normalt stora resurser. Vid en omfattande händelse med många skadade skulle vårdplatser, operationskapacitet och transportresurser inte räcka till. Då krävs hjälp från andra landsting och även angränsande land. Landstinget kan även i fredstid låna material från statens beredskapslager såsom specifika läkemedel. Socialstyrelsens tjänsteman i beredskap kan besluta om utlämning. Ambulansen dag arbetar ca 260 medarbetare inom ambulanssjukvården Dalarna, sammantaget med sjuktransportverksamheten. nom länet finns 12 ambulansstationer. Totalt omfattar verksamheten 35 ambulanser varav 18 utgör dygnsambulanser och 5 dagambulanser. Av de 35 ambulanserna är 23 i drift vardagar. Under vintersäsongen finns förstärkta resurser placerade i Sälen. Utöver detta finns 13 fordon som tillhör en separat enhet för sjuktransporter. Ambulanssjukvården fungerar även som sjukvårdsgrupp samt utför fullständig personsanering prehospitalt. Mobil personsanering/uppsamlingsplats/container Det finns i länet fyra kombinerade mobila saneringsstationer/uppsamlingsplatser placerade på räddningstjänsten i: Avesta, Borlänge/Gustafs, Ludvika och Mora. De är utrustade med: o Tält att användas som uppsamlingsplats o Saneringstält med tempererat vatten Bårar med liggunderlag, filtar, badlakan och tvättsvampar o Saneringskitt före/efter sanering o Vattenflaskor för egen spolning/rengöring av ansiktet o Syrgasutrustning, för 16 personer o Plastsäckar/säckhållare o Värdepåsar/Märkpennor vattenfasta) o Kommunikationsmöjligheter o Personlig skyddsutrustning. De flesta räddningstjänster i länet kan med hjälp av tält tillskapa uppsamlingsplatser med värme och ljus, liksom bårar och filtar y---\ ) 1\ l ) 15 \ 1r~

19 Container i Ludvika Placerad på Räddningstjänsten i Ludvika och utgör en länsresurs. här finns inga tält, man går in i containern) Den aktiveras via SOS Alarm som "Värmestuga" och bemannas efter behov. Sjukvårdsbandvagn Landstinget förfogar över tre "sjukvårds bandvagnar" som är utrustade med 8-10 bårplatser, där drabbade kan vårdas i ljus och värme. sjukvårdsbandvagnen är utrustad så att man enkelt kan upprätta ett tält att vårda i.) Sjukvårdsbandvagnarna är placerade på räddningstjänsten i Borlänge, Mora och Transtrand. De larmas ut på anmodan av räddningsledaren via SOS Alarm, transporteras ut av räddningstjänsten. Upprättas av räddningstjänsten i samverkan med ambulanssjukvården Ambulanssjukvården bemannar Sjukvårdsbandvagnen på plats. Personlig skyddsutrustning för personal Socialstyrelsen har tidigare lånat ut så kallad "Personlig skyddsutrustning" till alla landsting. Från och med 2012 får vi själva köpa in dessa. Utrustningen är planerad att användas vid tillfällen då man får larm om olycka med farligt ämne eller då det finns risk för smitta. Sjukhusen: jacka/byxa och batteridriven andningsmask Ambulansen: Jacka/byxa och en personlig skyddsmask 90, utrustningen skall finas med i samtliga ambulanser. På samtliga ambulansstationer finns ett fåtal "Flykthuvor" planerat att användas av; vikarier/elever och eventuellt anhörig. Från 2013 utgörs saneringsgrupper av ambulanssjukvården, då sanering av patient ska göras på skadeplats. Alla som arbetar i skadeområdet ska bära tydliga markeringar av sin funktion Patologen: Här har man också utrustats med jacka/byxa och batteridriven andningsmask. ) 16 ~

20 Specialutbildad personal Ett antal personer utbildas/informeras för att inneha funktionen tjänsteman i beredskap, TB. CD Ambulanssjukvården runt om i länet har utbildats i att fungera som Sjukvårdsgrupplresurs på skadeplats. CD Ambulanssjukvården är utbildad för att kunna genomföra FUllständig personsanering på skadeplats såväl vid den lilla som en större händelse med farliga ämnen. Gl På respektive akutmottagning, beslutar sjukhusen själva vilken personalgrupp som ska ha till uppgift att på sjukhuset, i den fasta saneringsstationen utföra fullständig personsanering.. il Läkare/sjukhusfysiker med specifika kunskaper vid olyckor med farliga ämnen. e Smittskyddsläkare och smittskyddssjuksköterska, Hygien sjuksköterskor på Smittskyddsenheten i Falun. e Regional PKL, regional PKL chef ingår i Regional Sjukvårdsledning Lokal PKL med möjligheter att bemanna upprättat "Stödcenter" med stödpersoner, finns på AvestalFalu/Mora lasarett. Vid specifika händelser där insatspersonalen blivit utsatt för något alldeles speciellt, finns specifikt"utbildade personer. PKL ombesörjer att dessa larmas in och informeras om var behövande personal befinner sig. G varje verksamhet skall det finnas en planering för att vid behov ta hand om utsatt insatspersonal/all personal ) 17

21 Larm TB Vid allvarlig händelse eller misstänkta allvarliga händelser inom landstinget tas i första hand kontakt med Tjänsteman i beredskap TB) via landstingets växel eller via SOS Alarm. Allvarlig händelse innebär en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Tjänsteman i beredskap ska i initialt skede kunna verifiera uppgifter larma vidare, samordna det inledande arbetet samt informera om den allvarliga händelsen! TB kontaktar omedelbart Bakjouren på närmaste akutsjukhus eller omedelbart den funktion som händelsen kräver. TB finns dygnet runt, året runt, på regional nivå. TB, har också till uppgift att avvisa eller bekräfta en allvarlig händelse. Vid en bekräftad allvarlig händelse, är TB initialt Regional sjukvårdsledning i sin allra minsta form. Bekräftad allvarlig händelse Då TB bekräftat allvarlig händelse, informeraslarmas Regional sjukvårdsledning in till i "Centralen" på landstingets huvudkontor, Regional sjukvårdslednings ledningsplats. Ledning på regional nivå T8 i regional sjukvårdsledning första hand fortsätter aktuell TB att inneha TB-funktionen, då TB vid tillfället innehas av den person som ska fungera som Medicinska ansvarig på regional nivå, tar Beredskapssamordnaren över TB-funktionen Regional sjukvårds ledning Vid en allvarlig händelse när det finns behov att samordna hälso- och sjukvårdens resurser aktiveras regional sjukvårdsledning via T8. Då något av länets sjukhus antagit någon typ av beredskapshöjning och där TB inte varit involverad, skall TB omgående informeras, då det kommer att påverka beredskapen i stort i länet. TB tar då ställning till huruvida, Regional sjukvårdsledning behöver larmas in/informeras. Regional sjukvårdsledning aktiveras även då en händelse eller ett hot bedöms kunna leda till omfattande påverkan på landstinget, eller då regional eller nationell samverkan begärs från annan myndighet eller organisation.. Regional sjukvårdsledning kan vid behov vända sig till krisledningsnämnden för vissa beslut, t.ex. om budgetöverskridande. ) 18 \ ~

22 regional sjukvårdsledning ingår: l> Landstingsdirektör/biträdande l> Chefsläkare l> nformationscheflwebbredaktör l> Personal direktör!) PKL-chef fl Verksamhetschef Ambulanssjukvården fl T-chef o T -Driftchef fl Säkerhetschef ~ Chef fastighet o Förvaltningschef Landstingsservice l) Landstingets Beredskapssamordnare o RAKEL-support G Förvaltare av tekniken i Centralen o Sekreterare Ledningen kan förstärkas av fler specialister beroende på händelsens art och omfattning t.ex. smittskyddsläkare, läkare med specialkunskaper om farliga ämnen, sjukhusfysiker, samverkanspolis etc. Arbete i Regional sjukvårdsledning/särskild sjukvårdsledning Vid en "bekräftad allvarlig händelse övergår landstinget i en specifik krisorganisation, bestående aven "Särskild sjukvårdsledning" läs, Regional sjukvårdsledning på regional nivå, Lokal sjukvårdsledning på lokal nivå. Den regionala sjukvårdsledningen har planeringsansvaret för olika tänkbara allvarliga händelser i länet. Till planeringsarbetet bör knytas ett antal funktioner som utgör referensgrupp till regionala sjukvårdsledningen, såsom: fl) Chefsläkarna l> Specialist akutverksamheten C1l Specialist hematologi C1l Specialist sjukhusfysiker fl Smittskyddsläkare Stabschef för Regional sjukvårdsledning leder arbetet och fördelar uppgifter inom områdena: m Sjukvårdsledare " Medicinskt ansvarig m Resursansvarig " Ambulans/andra sjuktransporter " nformationsansvariglwebbredaktör m Analysansvarig m PKL-Chef m RAKELansvarig El Sekreterare m Förvaltare/teknisk ansvarig i Centralen B TB " Samverkanspolis ) 19 \ CW~

23 Sjukvårdsledare Landstingsdirektör) för den regionala sjukvårdsledningen kan vid behov vända sig till krisledningsnämnden för vissa beslut, t.ex. om budgetöverskridanden. Regionala sjukvårdsledningens uppgifter: Cll e C! fl Cl El Cll fl fil o fil El fl Ett övergripande ansvar för all sjukvård i länet nitiera och organisera den regionala sjukvårdsledningen och vid behov utöka ledningen vid allvarlig händelse. Hålla kontakt med sjukvårdsledaren på skadeplatsen, vidarebefordra information från skadeplatsen till regional sjukvårdsledning, som vidarebefordrar informationen till de Lokala sjukvårdsledningarna nventera och samordna landstingets resurser nitiera och upprätthålla kontakten med andra landsting/län/andra myndigheter, såväl lokala som centrala Övergripande ansvar för all information både internt och externt Vid behov kontakta krisledningsnämnden Samverka med skadeplatsen/länsstyrelsen om information till anhöriga, personal och allmänheten Kontakta växeln, Högre Medicinsk Kompetens, HMK, och sjukvårdsrådgivningen, 1177 dalarna, för att informera om inträffad händelse och inriktnings beslut Bevaka att det kommer till stånd ett psykosocialt omhändertagande för såväl insatspersonal, anhöriga som drabbade. Bistå skadeplatsen med efterfrågade resurser Planera för avlösning i den regionala sjukvårdsledningen Ansvara för övergripande dokumentation och utvärdering av insatsen. Ledning vid allvarlig händelse/extraordinär händelse ) 20 ~

24 Lokal sjukvårdsledning På lokal nivå sköts beredskapsplaneringen av speciellt utsedda personer vid Avesta, Falu, Mora lasarett och Säters sjukhus samt Jourmottagningen Ludvika och på våra vårdcentraler. Bakjour och sjuksköterska på respektive sjukhus utgör lokal sjukvårdsledning tills den lokala sjukvårdsledningen är på plats och övertar ledningen för sjukhuset. Chef för Lokal PKL ingår i lokal sjukvårdsledning på respektive sjukhus. Det ska på varje sjukhus finnas en utbildad och övad Lokal sjukvårdsledning. Varje sjukhus har ansvar för att leda och samordna det egna sjukhusets resurser vid en allvarlig händelse, eller annan allvarlig störning i den egna verksamheten. Länets sjukhus ska ha förberedda lokaler anpassade för att omedelbart efter larm klara ledning och samverkan vid allvarlig händelse. Detta innebär säkrade möjligheter till kommunikation och samverkan såväl inom sjukhuset som mot den regionala sjukvårdsledningen. Samverkan med andra län sker inte på lokal nivå utan är en uppgift för regional ledning om denna är aktiverad. Övergripande uppgifter för lokal sjukvårdsledning e nventera det egna sjukhusets materiella och personella behov fl nformera regional sjukvårdsledning om det egna sjukhusets resurser e Upprätthålla samband med regional sjukvårdsledning e Ge regional sjukvårdsledning fakta om drabbade som tagits om hand som underlag för information till medier och allmänhet fl Samverka med regional sjukvårdsledning i såväl medicinska/psykosociala som personella frågor e Planera för uthållighet e Avveckla lokal sjukvårdsledning, i samråd med regional sjukvårdsledning " Utvärdera insatsen Sjukvårdsledningsplatser Sjukvårdsledningsplatser för regional och lokala ledningsgrupper finns förberedda med datorer, telefon/faxlinjer, RAKEL telefoner och plottingtavlor för lägesredovisning. Rummen är rustade för att klara el bortfall och långvariga händelser. Då Centralen, ledningsplats för Regional sjukvårdsledning, av olika orsaker inte går att använda så kan Landstinget i andra hand utnyttja SOS Alarm som ledningsplats. Andra alternativa ledningsplatser är: Länsstyrelsen, Polismyndigheten Dalarna ) 21 ~

25 Beredskapsnivåer Sjukvården måste ha en organisation som kan förändras med uppgiften. Vid risk för, eller vid inträffad allvarlig händelse, ska akutsjukvården kunna skapa resurser för att möta det aktuella behovet. Sjukvården bör gradvis kunna höja sin förmåga/kapacitet utifrån en normalberedskap. Följande beredskapsnivåer ska kunna tillskapas: Stabs läge Så snart det föreligger en misstanke eller hot om att det kommer att råda obalans mellan sjukvårdsbehov och den normala sjukvårdens tillgängliga resurser. nnebär att ledningen håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen. Förstärkningsläge nnebär att katastrofledningen vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner inom sjukvården, som t.ex. akutmottagningllvalrtg osv. beroende på händelsens art. Katastrofläge nnebär att alla de funktioner inom sjukvården/verksamheten som krävs för att ta hand om ett stort antal skadade tas i anspråk. Ledningen tar alla nödvändiga resurser i anspråk, såväl materiella som personella. ) 22 ~

26 Sjukvårdsinrä.ttningarnas katastrofplanering Lokal sjukvårdsledning, sjukhus/vårdcentraler På samtliga sjukhus, inklusive Säters Sjukhus, finns en utsedd Lokal Beredskapssamordnare. Samtliga vårdcentraler ska ha utsett ett Beredskapsombud. lokal Beredskapssamordnaren samråd med regional Beredskapssamordnare svarar Loka/ Beredskapssamordnare för att: il Planer upprättas och revideras e All berörd personal får information och utbildning o Det finns utrustning och förråd samt att underhåll finns ordnat El Utvärdering av inträffad händelse kommer till stånd Katastrofplaner på sjukvårdsinrättning Sjukhusen i Avesta, Falun, Mora, Säter samt Jourmottagningen i Ludvika har en skriven katastrofplan. Planerna ska anpassas till den regionala planen och enligt socialstyrelsens anvisningar. En katastrofplan för sjukhus, bör innehålla uppgifter om: o El el fil e e e CD CD El e Larm inom och utanför sjukvårdsinrättningen Beredskapsgrader Atgärdskortlchecklistor för alla befattningshavare/funktioner som ingår i beredskapen Gränssättande resurser Personalförsörjning Rutiner för mottagande och fördelning av patienter Rutiner för registrering av drabbade Ledning, samverkan och samband nformation internt och externt till anhöriga och massmedier i samråd med Regional Sjukvårdsledning. Psykologiskt och socialt omhändertagande av drabbade, anhöriga och personal. nternt nödläge/stor allvarlig händelse t.ex. brand på sjukhuset och utrymningsplan/ersättningsavdelning. Planen ska också ange hur man ska agera vid interna allvarliga händelser, t.ex. brand och bombhot, utrymningsplan, oplanerat stopp i telefonin, T-avbrott, extrem väder eller annan intern händelse. Katastrofplanen ska förvaras lätt tillgänglig på berörda arbetsplatser. Planerna ska uppdateras och revideras fortlöpande. Den ska även ligga tillgänglig på Navet samt vara utskriven. Personalen ska vara informerad om planen och nyanställd personal ska få utbildning om krisberedskapen i landstinget och få kännedom om den egna avdelningen/verksamhetens/motsvarande katastrofplan. ) 23 ~

27 Vårdcentralernas uppgifter i krisorganisationen Samtliga vårdcentraler, bör ha en enkel plan för hur man ska agera, vid tillfällen då det inträffar en stor allvarlig händelse, nära aktuell vårdcentral, där olika vårdcentraler i länet kan behöva agera. Då vi på förhand aldrig kan säga var en allvarlig händelse ska inträffa bör alla vårdcentralerna runt om i länet vara beredda, att vid behov vara en del i vår krisorganisation genom att vid en större allvarlig händelse i dess närhet: l! Kunna ta emot, prioritera och behandla lätt skadade, chockade och oskadade Fungera som värmestuga alternativt! som uppsamlingsplats i väntan på slutdestination för lätt skadade/oskadade Ta hand om involverade i en allvarlig händelse som kan behöva ett psykosocialt omhändertagande Ta emot annan vårdcentrals patienter Sjukvårdsgrupp utgörs avambulanssjukvården Utöver den sjukvårdspersonal som finns i olika sjuktransportfordon finns det vid en allvarlig händelse möjlighet att sända ut ytterligare sjukvårdsgrupp till skadeplatsen. Med uppgift att stödja Sjukvårdsledare/Medicinskt ansvarig med att fungera som: l> Stabsresurs till SL l> Dokumentera l Avtransport Ledare El Ansvarig på Uppsamlingsplats o Arbeta på Uppsamlingsplats l Sektorsansvarig Följande riktlinjer ska följas: El e G l Sjukvårdsgrupp kan begäras ut av sjukvårdsledare på skadeplats vid allvarlig händelse eller av TB. Begäran om sjukvårdsgrupp skall gå via TB till ACB Ambulanschef i Beredskap), som via SMS larmar ut sjukvårdsgrupp från ambulanssjukvården till skadeplats Hur många sjukvårdsgrupper som ska larmas ut bestäms utifrån skadeplatsens/sjukvårdsledarens behov. Transport ut till skadeplatsen sker i huvudsak med blåljusfordon eller ambulansens egna fordon. läkare på skadeplats Bör i första hand rekryteras från anestesin och opererande specialiteter. vissa fall kemiska olyckor) kan läkare med kompetens från internmedicinllungmedicin behöva ingå i sjukvårdsgruppen. Bör i första hand vara läkare som av eget intresse valt att ingå i den jourlinjen. ) 24 ~

28 Sjukvårdsrådgivningen, 1177 Dalarna Roll vid en bekräftad allvarlig händelse Vid en allvarlig händelse med personskador är det initialt alltid polisens uppgift att svara på frågor från oroliga anhöriga och i de fall polisen vet vart den skadade förts informera den som ringer, till vilket sjukhus den anhörige förts. Det kan ändå finnas andra frågeställningar/behov från allmänheten där vi ser 1177 Dalarna som en fin resurs; sprida information, styra om patientströmmar, ge information om egenvård vid t.ex. pandemier, ge standardiserade behandlingsprinciper vid råd om egenvård vid t.ex. olyckor med farliga ämnen Dalarna och Regionala sjukvårdsledningen har vid en Allvarlig händelse ett nära samarbete, då det är regionala sjukvårdsledningen som ansvarar för all den information som lämnas via 1177 Dalarna. Tack vare möjligheterna i 1177 Dalarna att kunna koppla över "sjukvårdsrådgivningen" till angränsande landstingllän kan 1177 Dalarnas telefonlinjer vid en allvarlig händelse användas som landstingets nformationskanalupplysningskana. Telefonnummer, ett s.k. "nödnummer" måste då aktiveras. Med kort varsel kan 1177 Dalarna, genom att ringa in ytterligare personal bemanna ett antal telefonlinjer för att beijäna allmänheten med att svara på frågor från oroliga anhöriga Dalarna kan vara en resurs som: l nformerar om var involverade i en allvarlig händelse befinner sig. l Sprida information.. Styra om patientströmmar. l Ge information om egenvård vid t.ex. pandemier/annan aktuell sjukdom. " Ge råd vid olyckor med "farliga ämnen" ) 25 ~

29 FlrnktiorDssäkerhetldriftsäkerhet inom hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdens beredskapsplanering har tidigare i stor utsträckning varit inriktad på att klara en katastrof utanför sjukhuset, medan de interna katastrofriskerna i form av brand och driftstörningar varit mindre uppmärksammade. de framtida lokala katastrofplanerna ska därför stor vikt fästas vid utformningen av sjukvårdsinrättningarnas interna katastrofberedskap. Vid ny-, om- och tillbyggnad av sjukvårdslokaler bör större vikt läggas vid byggnadsstorlek, goda brand- och rökgasavgränsningar, utrymningsmöjligheter etc. Explosioner, brand och andra farliga händelser i sjukhusmiljö kräver robusta byggnader och uthålliga försörjningssystem. Säkerhetskraven motiverar särskilda förebyggande åtgärder i form av tillförlitliga brandavgränsningar och utrymningsvägar. Sådana åtgärder ingår i de totala beredskapsförberedelserna, liksom organisation av undsättningsarbete och särskilda övningar för att träna personal och räddningstjänstpersonal inför olyckor i den speciella miljö som ett sjukhus är. Risken för spridning av kemiska substanser i sjukhuset vid behandling av patienter som har varit indragna i olyckor med kemikalier måste beaktas. Detta kräver särskilda byggnadstekniska åtgärder som t.ex. saneringsslussar vid akutintag. Och specifikt utrustade saneringsmöjligheter. Det ska finnas väl förankrade rutiner för hurvem som kan stänga av ventilationen, på sjukhusl sjukvårdsinrättningar vid larm om allvarlig händelse med farliga ämnen; giftig rök; eller annat farligt ämne som läcker ut, i närheten av aktuell sjukvårdsinrättning. nom Landstinget Dalarna bör det finnas väl förankrade rutinerhandlingsplaner, vid såväl elavbrottotjänligt vatten som vid problem med värmen eller ventilationen. Det bör också ingå rutiner för hur verksamheterna ska informeras om t.ex. oljänligt vatten. Tekniken inom vården har fått en alltmer utökad funktion, inom nästan all vård, är tekniken en viktig faktor att ta hänsyn till. All journalhanteringlremisser till olika verksamheter, Röntgen, remisser för prover, läkemedel, ja det mesta inom vården är digitaliserat. Det är därför av stor vikt att "ALL" personal är väl förtrogen med olika reservrutiner. Att man blivit introducerad om hur verksamheten ska bedrivas vid de tillfällen då tekniken inte fungerar. ) 26 ~

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006 ~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en

Läs mer

Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011. Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser

Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011. Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011 Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser Rev 2011-10-26 2012-01-11 Britt Knutas Bilaga 4 - Landstinget Dalarnas förmåga

Läs mer

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att samhället är sårbart. Stora olyckor

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade:

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade: Landstinget Blekinge Landstingets revisorer Räkenskapsår 2010 Datum 2010-10-07 Till Från Angående Landstingets förtroendevalda revisorer Ernst & Young AB, Andreas Endrédi Grundläggande granskning / hearing

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Giltighet Tills vidare. Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskapsenheten

Läs mer

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013 Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap Vilhelmina 17-18 april 2013 Carina Clemin 2013 1 Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget är att: Minimera konsekvenserna för såväl somatiska

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Krisledningsnämnden Plan för extraordinära händelser Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Bilagor Bilaga 1a Åtgärdsplan för ordförande i KLN Bilaga 1b Åtgärdsplan för övriga medlemmar i

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Krisledningsplan för Hässleholms kommun

Krisledningsplan för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 40, 2010-05-31 Register INLEDNING OCH BAKGRUND 3 DEFINITION AV EXTRAORDINÄR HÄNDELSE ENLIGT 4 1 KAP 2006:544 3 RISK- OCH

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap; SFS 2006:544 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 Plan för hantering av extraordinära händelser Antagen av KF 5 2(12) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Mål...3 2. Organisation, larmning, start...5 2.1 Kriterier

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser KRISLEDNINGSPLAN Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser enl. lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder

Läs mer

S Krisledningsnämnden Reglemente

S Krisledningsnämnden Reglemente www.hassleholm.se S Krisledningsnämnden Reglemente Diarienummer: 2015/377 170 Fastställt den: 2015-09-28 122 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige För uppföljning

Läs mer

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 Revidering antagen av kommunstyrelsen 2012-12-04 290

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser 1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga

Läs mer

Sjukvårdspersonalen i akutbilarna har hög medicinsk kompetens. Oftast ingår en anestesisjuksköterska

Sjukvårdspersonalen i akutbilarna har hög medicinsk kompetens. Oftast ingår en anestesisjuksköterska Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 1(20) Övergripande regional katastrofplan a ens termer och begrepp Bilaga B akutbil alarmering ambulans ambulanslarm ambulanssjukvård ARCC ATLS bil bemannad med

Läs mer

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun med bilagorna Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Kinda kommun. Risk och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-28

Läs mer

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Hemställan från Dalarnas Forskningsråd om administrativt stöd för återstående avvecklingsåtgärder

Hemställan från Dalarnas Forskningsråd om administrativt stöd för återstående avvecklingsåtgärder BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2013-01-28 Sida 1 (2) Ledningsenhet Dnr LD12/00725 Uppdnr 428 2013-01-14 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-01-28 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa Bild 1 KARINA TERP UNIVERSITETS ADJUNKT OCH SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I ANESTESI Bild 2 Jordbävningar Vulkanutbrott Atmosfäriska störningar (orkaner, översvämningar) Svältkatastrofer Epidemier Naturkatastrofer

Läs mer

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan Socialförvaltningen Datum: 2013-09-25 Socialförvaltningen Handläggare: Sara Brodin Direktnr: 0322-61 72 29 Beteckning: 2013.199 SN Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Socialförvaltningens

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Innehållsförteckning: 1. Inledning...3 2. Mål...3 3. Organisation...4

Läs mer

KRIS- OCH KATASTROFPLAN

KRIS- OCH KATASTROFPLAN KRIS- OCH KATASTROFPLAN Upprättad 2009-11-26 Reviderad 2010-08-07 1. SYFTE OCH MÅL Syftet med kris- och katastrofplanering vid Föreningen Ekonomerna vid Stockholms universitet är att skapa handlingsberedskap

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

I Central förvaltning Personalen het

I Central förvaltning Personalen het . Landstinget II DALARNA I Personalen het ~'taga BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen LS ~ 1 ~i A Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02597 Uppdnr 643 2013-10-21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-11-04

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga

Läs mer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008)

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008) Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningen Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap Handläggare: Ulla Hedström, REK YTTRANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 1 (6) Förslag till handbok

Läs mer

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2013-09-13 AN 2013/322 1 (2) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 Berit.heidenfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Handlingsplan

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Dnr UFV 2015/1058 Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställd av: Rektor 2015-09-29 Rev. 2015-10-27 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Krishantering

Läs mer

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-04-27, 119 och är gällande för mandatperioden 2015-2018. Ängelholms kommun 262

Läs mer

Krishanteringsplan för Region Halland

Krishanteringsplan för Region Halland 1 Krishanteringsplan för Region Halland 1. BAKGRUND 1.1 Region Halland Region Halland ansvarar för hälso- och sjukvård, tandvårdsamt regional utveckling. Planen är övergripande tidigare utarbetade krishanteringsplaner,

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser 2016-2019 Diarienr: 2015-000542 Antagen av Kommunfullmäktige den 29 mars 2016 35 1 Innehåll Krisberedskapen i Laholms kommun...

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

I Central förvaltning Administrativ enhet

I Central förvaltning Administrativ enhet ., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Kris- och katastrofplan

Kris- och katastrofplan Kris- och katastrofplan Norrbottens läns landsting Gäller från 2016-09-28 Innehållsförteckning Kris- och katastrofplan för Norrbottens läns landsting... 3 Inledning... 3 Mål och syfte... 3 Mål... 3 Syfte...

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade

Läs mer

Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten,

Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten, Styrande regeldokument Policy Sida 1 (5) Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten, 2017 2019 Kriskommunikationsplanen gås igenom årligen. Den uppdateras vid behov och skall då på nytt godkännas av

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER för SKYDDS- OCH SÄKERHETSARBETET I SOLLENTUNA KOMMUN Fastställda av kommunstyrelsen 1996-04-25, 56 Reviderade av kommunstyrelsen 2000-02-24, 26 Reviderade

Läs mer

Kris- och katastrofplan Norrbottens läns landsting

Kris- och katastrofplan Norrbottens läns landsting Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (12) Kris- och katastrofplan Norrbottens läns landsting Sida 2 (12) Innehåll Kris- och katastrofplan Norrbottens läns landsting... 1 Inledning... 3 Mål och syfte...

Läs mer

Regional kris och katastrofplan för Landstinget Västmanland

Regional kris och katastrofplan för Landstinget Västmanland Regional kris och katastrofplan för Landstinget Västmanland RIKTLINJE 2 (43) INNEHÅLL 1 FÖRORD...4 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KRIS OCH KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAP...4 2.1 Krishanteringssystemets uppbyggnad...4

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 (8) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 Plan för hantering av extraordinära händelser Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Risk-

Läs mer

Krislednings- och informationsplan

Krislednings- och informationsplan Krislednings- och informationsplan för Nora kommuns verksamheter vid en extraordinär händelse och vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-26, 49 Reviderad 2007, 59 KRISLEDNINGSPLAN...

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...

Läs mer

Kommunal krisledningsplan

Kommunal krisledningsplan Kommunal krisledningsplan vid extraordinära händelser i Värnamo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-08-30, 119 Kommunal krisledning Denna plan äger tillämpning för kommunens ledning vid extraordinära

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN 1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar

Läs mer

Dokumenthanteringsplan Stödjande processer i Mölndals stad

Dokumenthanteringsplan Stödjande processer i Mölndals stad KS 216/16 Dokumenthanteringsplan Stödjande processer i Mölndals stad 2.7 Kris och säkerhet Antagen av Kommunstyrelsen 2016-08-24 169 Gäller från och med 2016-01-01 Verksamhetsområde 2. Stödjande process

Läs mer

Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor Dnr: ST 2013/

Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor Dnr: ST 2013/ Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor 2013-08-19 Dnr: ST 2013/333-1.1 Beslutat av: Rektor 2013-08-19 Dnr: ST 2013/333-1.1 1. Inledning 3 2. Vad är en kris vid Linnéuniversitetet?

Läs mer

Svar på revisorernas granskning av förekomst av bisysslor

Svar på revisorernas granskning av förekomst av bisysslor BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2013-01-28 Sida 1 (3) Personalenhet Dnr LD12/03031 Uppdnr 397 2013-01-14 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-01-28 Landstingsstyrelsen

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 STRÖMSTADS KOMMUN KRISBEREDSKAP KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 LEDNINGSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17, reviderad av Kommunfullmäktige 2013-04-25. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer POSOM psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer 2013-02-19 2013-02-19 1 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 2 1.1 Psykiskt och socialt omhändertagande... 2 1.2 Samarbetsorgan...

Läs mer

Regional kris- och katastrofplan för Landstinget Blekinge

Regional kris- och katastrofplan för Landstinget Blekinge p Regional kris- och katastrofplan för Landstinget Blekinge Planen antagen av Landstingsfullmäktige den 23 april 2013 Reviderad och beslutad av landstingsdirektören 2015 Revideras senast 2017 Landstinget

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Dnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN

Dnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN 2015 03 26 Dnr: 2014 000094 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvarsprincipen... 2 Bemanning och inkallning av informationsorganisationen... 2 Lokaler... 3 Kommunikationsarbete

Läs mer