NARKOTIKASMUGGLING ORGANISATIONSMÖNSTER JOANNA PARTYKA SARA WESTERBERG hp Hälsa och samhälle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NARKOTIKASMUGGLING ORGANISATIONSMÖNSTER JOANNA PARTYKA SARA WESTERBERG. 61-90 hp Hälsa och samhälle"

Transkript

1 NARKOTIKASMUGGLING ORGANISATIONSMÖNSTER JOANNA PARTYKA SARA WESTERBERG C-uppsats i Kriminologi Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Kriminologi III Malmö 05/2012

2 DRUG TRAFFICKING ORGANIZATIONAL PATTERNS JOANNA PARTYKA SARA WESTERBERG Partyka, J & Westerberg, S. Narkotikasmuggling. Organisationsmönster. Examensarbete i kriminologi 15 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle. VT2012. Syftet med detta examensarbete är att redogöra för hur narkotikaverksamheten är organiserad rörande narkotikasmuggling. Dels genom att ta del av resultat presenterade i BRÅ-rapport 2005:11 Narkotikabrottslighetens organisationsmönster, dels för att sedan jämföra dessa resultat med resultaten framtagna genom utvalda domar avkunnade mellan år i Skåne. Därefter applicerades Webers byråkratiska organisationsteori på de framtagna resultaten. De centrala frågeställningarna som detta examensarbete bygger på är: Hur kan BRÅ:s resultat ifrån rapport 2005:11 gällande narkotikahandeln och dess organisationer appliceras på utvalda domar rörande narkotikasmuggling, avkunnade mellan ? samt Vad kännetecknar en organisation utifrån Webers organisationsteori och i vilken utsträckning kan hans teori appliceras inom narkotikasmuggling?. Resultaten visar att de organisationsmönster som framtagits av BRÅ, i stor utsträckning stämmer överrens med resultaten från de utvalda domarna, dock har ny data tillkommit genom denna undersökning som kompletterar den ovannämnda BRÅ-rapporten. Nyckelord: Kriminella nätverk, Narkotika, Narkotikabrottslighet, Narkotikasmuggling, Organisationsmönster, Organiserad brottslighet 1

3 Innehåll Förord Inledning Syfte och frågeställningar Frågeställningar Tidigare forskning Narkotikasmuggling en internationell översikt Narkotikasmuggling en lokal översikt Tidigare forskning kring organiserad brottslighet Narkotikabrottslighetens organisationsmönster (BRÅ 2005:11) Narkotikadistributörer en studie av grossisterna (BRÅ 2007:7) Teori Metod och data Datainsamlingsmetod Avgränsningar Urval Sökord Källkritik Definitioner Utveckling av analysmodell Etik Analys av datamaterial Metodproblem Resultat Hur kan BRÅ:s resultat ifrån rapport 2005:11 gällande narkotikahandeln och dess organisationer appliceras på utvalda domar? Egenskaper inom nätverken/organisationen Aktörer Egenskaper hos aktörerna Resurser Metoder inom gruppen Hur kan Webers organisationsteori appliceras på dessa resultat? Slutsats och diskussion Studiens brister och vidare forskning Framtiden Referenser Bilagor

4 Förord För inspiration samt råd om metoder för att undersöka narkotikasmugglingens organisationsmönster, riktas ett tack till Magnus Andersson, gruppchef för analysgruppen på kriminalunderrättelsetjänsten (Kut) i Malmö samt analytikern Carl Holgersson. Tack också till kammaråklagare Lars Wilhelmsson för hjälp med att få fram relevant datamaterial. Joanna Partyka & Sara Westerberg 3

5 1. Inledning Rättsväsendets traditionella inriktning att lagföra enskilda fokuspersoner inom narkotikaverksamheten har visat sig att inte vara effektiv vid bekämpning av den organiserade narkotikabrottsligheten. Detta på grund av att organisationer och nätverk kvarstår trots att enskilda aktörer lämnat verksamheten. Därför är det viktigt att känna till hur dessa nätverk ser ut för att kunna sätta in framgångsrika åtgärder (BRÅ 2005:11). Narkotikasmugglingen tog fart först på 60-talet, innan dess var det alkoholsmuggling som dominerade. Narkotikastrafflagen etablerades 1968 men den organiserade brottsligheten sågs inte som ett stort problem förrän på 70-talet. Brott mot smugglingslagen samt narkotikastrafflagen är en av många typer av brottslighet som kräver organisering och som skapar nätverk bland kriminella. Denna typ av brottslighet har sin grund i det kriminella samhället och styrs av dess icke- konformistiska regelsystem, där pengar är den största drivkraften (BRÅ 2005:11). Narkotikabrottslighetens aktörer köper, säljer och smugglar narkotika till mindre grossister. Processerna för inköp, smuggling och distribution är organiserade med hjälp av arbetsfördelningar och hierarkier där förtroende är en förutsättning för organisationens fungerande. Verksamheten som bedrivs av dessa grupperingar är brottslig och måste skyddas ifrån myndigheterna vilket skapar ett behov av att parterna i alla lägen måste hålla tyst. Att komma från samma land, stad eller vara släkt med varandra är några av de faktorer som stärker förtroendet och förenar (BRÅ 2007:7). I enlighet med detta är det viktigt för myndigheterna att regelbundet studera och ta del av den struktur som den kriminella verksamheten utgörs av, gällande bland annat arbetsfördelning, arbetsuppgifter samt metoder för att kunna sätta in framgångrika åtgärder. Denna uppsats avser att belysa hur narkotikasmugglingen är strukturerad utifrån en analysmodell som har baserats på de resultat som framtagits i BRÅ-rapport 2005:11, Narkotikabrottslighetens organisationsmönster. Uppsatsen bygger på en studie av avkunnade domar i Skåne mellan

6 2. Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att belysa hur narkotikasmugglingen är strukturerad och i vilken utsträckning de resultat som framställts i BRÅ (2005:11) Narkotikabrottslighetens organisationsmönster, kan appliceras på utvalda domar gällande grov narkotikasmuggling, avkunnade i Skåne mellan år Syftet är också att se över i vilken grad organiserad brottslighet förekommer inom de utvalda domarna samt hur detta kan belysas utifrån Webers byråkratiska organisationsteori. 2.1 Frågeställningar Hur kan BRÅ:s resultat ifrån rapport 2005:11 gällande narkotikahandeln och dess organisationer appliceras på utvalda domar rörande narkotikasmuggling, avkunnade mellan ? Vad kännetecknar en organisation utifrån Webers organisationsteori och i vilken utsträckning kan hans teori appliceras inom narkotikasmuggling? 5

7 3. Tidigare forskning 3.1 Narkotikasmuggling en internationell översikt En skattning som gjorts av United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC) visar att narkotikahandelns verksamhet uppgår mot 300 miljarder dollar. Denna summa gör narkotikaverksamheten till den 21:a största ekonomin i världen, en ekonomi som nästan motsvarar hela Sveriges BMP (SOU 2011:66) När det gäller efterfrågan har mellan 150 och 270 miljoner människor uppgett ha använt narkotika någon gång under det senaste året (SOU 2011:66). Enligt SOU 2011:66 har den olagliga narkotikahandeln utvecklat en global kriminell verksamhet som enskilda länder inte kan bekämpa på egen hand. Detta gör Sverige beroende av ett internationellt samarbete gällande den växande narkotikaverksamheten. Sverige är ett konsumtionsland där all olaglig narkotika som påträffas är praktiskt taget framställd samt olagligt insmugglad från något annat land (SOU 2011:66). Idag står Afghanistan för över 90 procent av den olagliga opium produktionen. Opium från dessa produktioner distribueras sedan till största del genom kriminella nätverk stationerade i Balkan (WEED, 2005). Några av Sveriges grannländer, bland annat Nederländerna, Polen, Belgien, Estland och Litauen är länder där stor del av de syntetiska drogerna tillverkas. Sveriges relation till Bolivia, Colombia och Peru som står för störst del av kokaodlingarna i världen, blir i synnerhet också en viktig aspekt. Eftersom stor del av narkotika som når den svenska narkotikamarknaden först passerar genom andra EU-länder blir polis- och tullsamarbetet, inom EU, en väldigt viktig del för ett brottbekämpande arbete. Svenska myndigheter har en viktig uppgift att stoppa samt bekämpa den gränsöverskridande handeln med narkotika som i de flesta fall styrs av globalt verksam organiserad brottslighet (SOU 2011:66) Narkotikasituationen i övrigt inom EU beskrivs allt mer komplex där bland annat smugglingsmönster genomgår ständiga och snabba förändringar. (SOU 2011:66). 3.2 Narkotikasmuggling en lokal översikt De flesta narkotikabeslagen sker i Skåne län vilket bland annat beror på de införselportar som finns tillgängliga, exempelvis Öresundsbron och en mängd olika sjööverfarter. Enligt statistik över beslagtagen narkotika i landet är särskilt Malmö utsatt där narkotikabeslag genomfördes mellan åren Av alla cannabis/cannabisharts beslagen i landet mellan år 2009 och 2011, som gick upp mot hela 2 262,2 kilo var 1 445,4 kilo, alltså mer än hälften beslagtaget i Malmö. År 2010 beslagtogs i hela landet sammanlagt 13,8 ton av drogen khat, varav 11,2 ton beslagtogs i trafiken över Öresundsbron som gränsar mellan Malmö och Köpenhamn (Tullverket.se). Nedanstående tabell visar tydligt att i relation till övriga län och population, står Skåne för största andelen av misstänkta för brott mot varusmugglingslagen. Skåne står också för en relativ hög procentuell andel misstänkta för brott mot narkotikastrafflagen i relation till population (CAN 117, 2009). 6

8 Tabell 1 Procentuell fördelning på län av misstänkta för brott mot varusmugglingslagen (narkotika) och misstänkta för brott mot narkotikastrafflagen. Genomsnitt (Ur CAN 117, 2009, s124) Population, alla åldrar Skåne Stockholm Västra Götaland Övriga län Totalt Misstänkta, varusmugglingslagen (narkotika) Misstänkta, narkotikastrafflagen Tidigare forskning kring organiserad brottslighet Det finns många definitioner för organiserad brottslighet men några återkommande element är bland annat; en kontinuerlig verksamhet, en verksamhet som arbetar för vinst, användandet av tvång eller hot och behovet av korruption för att kunna hålla verksamheten skyddad från myndigheterna (Albanese, 2000). En organiserad kriminell grupp behöver inte nödvändigtvis vara stor, två eller tre medlemmar kan ibland vara tillräckligt. En kriminell grupp kan vara organiserad utan att tillhöra en större organisation och brott kan vara organiserat utan att tillhöra en större kriminell grupp. En grupp kan vara kulturellt driven, som exempelvis maffiagrupper men kan också drivas av en specifik målsättning och där det inte finns någon större lojalitet mellan medlemmarna (Albanese, 2000). Etnicitet är inte någon direkt faktor i skapandet av kriminella grupper utan en sekundär faktor. Kriminella grupper bildas för att de har interagerat med varandra tidigare, exempelvis växt upp eller arbetat tillsammans, och att dessa sedan bibehåller kontakten i framtiden. Det är den lokala närheten till varandra (och lokala möjligheten att begå brott) som bildar en grupp vilket medför till att gruppmedlemmarna därmed kan härstamma från samma etnicitet (Albanese, 2000). Albanese (2000) har genom sin studie tagit fram tre element som är viktiga inom organiserad brottslighet: möjligheter, kriminell omgivning samt färdigheter (skills) som behövs för att ägna sig åt kriminell verksamhet. Dessa tre element menar Albanese, är olika för varje brottstyp. Det första elementet, möjligheter, skapas utifrån fem kategorier: ekonomiska förhållanden, myndigheternas förmåga att reglera verksamheten, verksamhetens förmåga att upprätthålla effektivitet, behovet av en produkt eller service och nya produkt/service-möjligheter som skapats genom sociala eller teknologiska förändringar. En kriminell omgivning skapas utifrån i vilken grad individuella brottslingar eller grupper kan dra nytta av dessa fem möjligheter och enligt Albanese kräver exempelvis narkotikaverksamheten färdigheter inom tillverkning och distribution (Albanese, 2000). 7

9 För att studera den organiserade brottsligheten är det viktigt att ha god kännedom om aktörerna som är involverade i verksamheten. Kriminalitet kännetecknas av gärningsmän som är impulsiva, risktagande och som söker snabb tillfredsställelse. Organiserad brottslighet kräver dock långsiktig planering och koordinering av flera människor, till exempel vid inköp av en vara och distribution. Därmed är organiserad brottslighet till stor del beroende av sociala kontakter (Van Koppen, De Poot & Blokland, 2010). Forskning visar att gärningsmän som ägnar sig åt organiserad verksamhet inte uppvisar samma problembeteende i tidig ålder som övriga gärningsmän. Aktörer inom kriminella organisationer påbörjar sin kriminella karriär i senare ålder som ett resultat av att den kriminella verksamheten ses som mer tilltalande än andra legala alternativ (Van Koppen et. al 2010). Organiserad brottslighet kan därmed förklaras bättre utifrån faktorer hos individen i vuxen ålder än utifrån uppvisandet av problembeteende i barndomen, som är det vanligaste sättet att förklara brottslighet på (Van Koppen, De Poot & Blokland 2010). Det är även viktigt att genomföra nätverksanalyser inom etablerade kriminella grupper utifrån en viktig aspekt, att en individ ingår i ett socialt system med flera aktörer och där de har en avgörande roll i varandras beslutstagande (Coles, 2001). En annan framgångsrik metod, och en metod som denna uppsats baseras på, är att analysera brottet i sig genom information tillgänglig i avkunnade domar. Natarajan och Belanger (1998) använde sig av avkunnade domar för att undersöka strukturer inom narkotikaverksamheten. Deras urval av 39 åtalade personer i New York kunde delas in i fyra huvudsakliga organisationskategorier: corporations (strukturerad), communal businesses, family businesses (löst strukturerad) och freelance. Dessa fyra former av smugglingsorganisationer kunde enligt dem ha paralleller mellan legitima näringslivsorganisationer. Natarajan och Belanger (1998), hävdade därför att den typologi de utvecklat kan ha en allmän giltighet. Ett av fallen omfattade en kokainorganisation som var ansvarig för att transportera cirka två till tio miljoner dollar värd narkotika per vecka och tog emot samt sålde hundratals kilo kokain varje månad. När det gäller Natarajan och Belangers ovannämnda typologi indikerade detta fall på att tillhöra en "corporate" organisation (Natarajan & Belanger, 1998). Denna uppsats avser att undersöka organistionsmönster inom narkotikasmuggling. Fokus ligger på BRÅ-rapport 2005:11 i analys av datamaterial, samt BRÅ-rapport 2007:7 som är ett komplement till den förstnämnda rapporten. De båda rapporterna ger en övergripande inblick i hur narkotikaverksamheten är strukturerad. Därför inkluderas rapporterna även i tidigare forskning Narkotikabrottslighetens organisationsmönster (BRÅ 2005:11) Narkotikabrottslighetens organisationsmönster (BRÅ 2005:11) är baserad på bland annat intervjuer med tjänstemän och interner samt domar och förundersökningsprotokoll gällande grov narkotikasmuggling år Den teori som boken utgår ifrån är att narkotikahandelns organisationsstruktur ska betraktas som vilken annan laglig organisationsstruktur som helst. Skillnaden är att produkten är illegal, att det kan förekomma våld eller hot och att man själv tar 8

10 hand om större konflikter som kan uppstå mellan olika organisationer och dess aktörer eftersom man inte vill blanda in rättsväsendet (BRÅ 2005:11). Enligt BRÅ är lojalitet och förtroende centralt inom narkotikahandeln och det som håller samman en organisation. Oftast är relationen mellan aktörerna etablerade sedan en lång tid tillbaka. (BRÅ 2005:11). BRÅ (2005:11) menar att det är svårt att splittra en etablerad narkotikaorganisation på grund av att huvudmännen sällan har direktkontakt med dem som är längre ner i hierarkin, personer som mestadels kommer till polisens kännedom. På så sätt bevaras organisationen eftersom det är svårt att få tag på de som styr (BRÅ 2005:11). En lönsam strategi för att finna huvudpersoner inom organisationen är att försöka spåra pengarna då det leder en fram till de verkligt skyldiga. Att spåra narkotika är också viktigt men det leder en ofta till människor som inte vet så mycket om själva organisationen eller människor som utnyttjats genom fattigdom (BRÅ 2005:11). I BRÅ-rapport 2005:11 har man funnit att de aktörer som ingår i narkotikaverksamheten oftast inte tillhör en gränsöverskridande organisation utan att de vanligen tillhör en gruppering. Därmed har BRÅ definierat vad som kännetecknar små respektive större gruppering och hur dess verksamhet är utformad (BRÅ 2005:11). Narkotikasmuggling i mindre grupper kan vara ett resultat av en impulsiv idé medan smuggling i de större grupperingarna är mer planerad då de ofta har mer resurser att tillgå. Båda grupperna har en stark lokal anknytning i det område där de har sin verksamhet då detta underlättar vidareförsäljning av narkotikan (BRÅ 2005:11). I små grupper brukar aktörerna inom gruppen själva utföra hela arbetet snarare än att de rekryterar någon utomstående. I större grupperingar är det vanligare att man rekryterar någon utomstående som kurir, mottagare eller förvarare av narkotika. Detta på grund av att dessa grupper har större ekonomiska resurser och därmed kan anlita utomstående personer för hjälp med en tjänst (BRÅ 2005:11). Som tidigare nämnt grundar sig narkotikahandeln ofta på starka sociala relationer. Detta förekommer oavsett om det är en liten eller en stor grupp, eller om det är en större organisation. Parterna är vanligtvis vänner, grannar eller släkt (BRÅ 2005:11). De större grupperingarna hade dock en mer präglad hierarki medan de mindre grupperna kännetecknades främst av kollektivism. Detta kan bero på att man i mindre grupper ofta tillsammans finansierade ett parti narkotika, istället för att ha någon ledare som betalade, vilket förekommer i stora grupper. Detta innebär också att de mindre grupperna har en mindre specificerad arbetsfördelning medan de större grupperna har en mer organisationsliknande arbetsfördelning (BRÅ 2005:11). Tack vara den etablerade hierarki som finns i större grupperingar förblir även ledarna anonyma för utomstående parter som rekryteras, exempelvis kurir och mottagare. Kontakten sker istället genom ett hierarkiskt led. I mindre grupper där det inte förekom samma hierarkiska struktur hade uppdragsgivaren direktkontakt med kuriren (BRÅ 2005:11). BRÅ skriver också att de större grupperna är mycket mer flexibla än de små grupperna och att mindre grupper har svårt att fortsätta sin verksamhet om någon 9

11 blir gripen. Större grupper berörs inte lika mycket av ett ingripande eftersom de ofta har flera led av personer som i första taget får ta smällen. De personer som blir gripna av polis har inte heller vanligen någon direktkontakt med de som driver verksamheten (2005:11). Vad gäller kontakter i utlandet är detta en förutsättning för att kunna köpa in narkotika. De mindre grupperna har oftast ingen etablerad kontakt utan letar upp en kontakt vid köptillfället. Pengarna överlämnas vanligen i samband med leveransen. Stora grupper har dock ett kontaktnät i utlandet för inköp och antingen svarade den svenska grupperingen för transporten av narkotikan eller så gjorde den utländska det. Större grupper kan ibland göra inköp på kredit då parterna känner varandra och ofta gjort affärer vid tidigare tillfällen (BRÅ 2005:11). Tabell 2. Grov indelning av små respektive stora grupperingar (Enligt BRÅ 2005:11) Narkotikadistributörer en studie av grossisterna (BRÅ 2007:7) BRÅ 2007:7 Narkotikadistributörer en studie av grossisterna är en fortsättning och utveckling av BRÅ 2005:11 Narkotikabrottslighetens organisationsmönster, där man valt att fortsätta studera narkotikamarknadens försäljare, grossisterna. Det är de som ansvarar för inköp av stora mängder narkotika för att sedan distribuera denna till grossister på lägre nivåer (BRÅ 2007:7). Enligt BRÅ är det möjligt att identifiera svaga sidor i grossistens kriminella affärsverksamhet genom att titta närmare på grossisten som aktör utifrån narkotikamarknadens kartläggning. På detta sätt kan man rikta brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder mot dem (BRÅ 2007:7). 10

12 Narkotika är oftast importerad och precis som andra importvaror passerar denna en led av distributörer, från grossister till detaljister. Att arbeta med att upptäcka svaga länkar i denna distributionskedja är en förutsättning som bör utnyttjas för att sätta in brottsbekämpande åtgärder. Rapport 2007:7 har i syfte att just identifiera dessa svaga punkter (BRÅ 2007:7) BRÅ delar in distributionskedjan i tre olika nivåer; hög, mellan och låg. De talar om att hög samt mellannivådistributörer har oftast mer avancerade affärsupplägg och arbetsledning där drivkraften är pengar. Detaljisterna samt en del av lågnivådistributörerna har främst i syfte att genom verksamheten finansiera sitt egna missbruk (BRÅ 2007:7). BRÅ bedömer att den lokala och regionala grossisten är viktigare för narkotikaverksamheten än den aktör som styr smugglingsoperationerna. Ledare kan bytas ut, medan grossister har en mer etablerad plats i hierarkin genom att under lång tid ha varit en del av den kriminella miljön. De har således byggt upp ett förtroende som gett dem bra kontakter. Grossisterna innehar ett etablerat nätverk genom att både ha kontakter med flera smugglare och leverantörer, samt kontakter till andra grossister och distributörer (BRÅ 2007:7). 11

13 4. Teori 4.1 Byråkratiska organisationsteori: Weber Weber ser en byråkratisk organisation som en rationell verksamhet och som den mest effektiva organisationsformen. Den byråkratiska organisationen är hierarkiskt strukturerad och ordnad efter regler och discipliner (Clegg, Kornberger & Pitsisö, 2007). Den byråkratiska organisationen drivs av en rationell- legal, auktoritär ledare. Denna ledare får sin respekt genom sitt arbete och den funktion som han eller hon besitter och inte av individuella drag eller egenskaper. Clegg et al. (2007) jämför denna typ av ledarskap med den respekt som polis eller militär inger genom sitt ämbete. Weber menar även att en byråkratisk organisation ska vara opartisk och att de som äger en produkt ska inte också hantera eller administrera den eftersom arbetet inte ska påverkas av ett ekonomiskt intresse (Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre, 2006). Enligt Weber finns det 6 element som gör en byråkratisk organisation framgångsrik (Macionis & Plummer, 2005). 1. Specialisering: Byråkratin utgörs av en strukturerad arbetsfördelning där varje individ har en specifik uppgift och ett särskilt ansvarsområde (Macionis & Plummer, 2005; Bruzelius & Skärvad, 2000). 2. Hierarki: Organisationen har en vertikal hierarkisk uppbyggnad där individerna har en överman som i sin tur ansvarar för sin överman. Detta innebär att information ska gå uppifrån och neråt eller vice versa, det vill säga genom den tjänsteman som står honom närmast i ledet (Macionis & Plummer, 2005; Bruzelius & Skärvad, 2000). 3. Regler och bestämmelser: Det är genom regler och bestämmelser som byråkratin utmärker sig för att vara en rationell organisation, då allt regleras efter förordningar. Weber menar att en organisation endast ska bygga på formellt fastställda regler. Formella regler avser föreskrifter och fastslagna regler som styr en organisation och som inte ifrågasätts. Informella regler däremot avser de regler som skapas efter normer och värdering, genom intresse och erfarenheter regler Oftast finns både informella och formella men Weber helt informella regler (Macionis & Plummer 2005; Bruzelius & Skärvad, 2000; Christensen, Laegreid, Roness & Rövik, 2005). 4. Teknisk kompetens: Denna typ av organisation kräver av sina tjänstemän att de har teknisk kompetens för det område de arbetar inom. Organisationen kontrollerar också vad sina tjänstemän presterar (Macionis & Plummer 2005; Bruzelius & Skärvad, 2000). 5. Opersonlighet: Byråkratiska organisationer ser inte till personliga egenskaper. All kontakt ska ske uniformsmässigt, det vill säga regleras efter normer och förordningar (Macionis & Plummer 2005; Bruzelius & Skärvad, 2000). 12

14 6. Formell skriven kommunikation: Allt ska dokumenteras och pappersarbete är en stor del av denna typ av organisation (Macionis & Plummer 2005; Bruzelius & Skärvad, 2000). Weber ser den byråkratiska organisationen som ett maskineri bestående av ett flertal kugghjul där alla aktörer måste respektera och underordnas regler och förordningar. Vid konflikter behöver de som styr i organisationen bara hänvisa till vilka regler som gäller, vilket är ett effektivt sätt att hantera konflikter på (Bruzelius & Skärvad 2000). Byråkratin passar för organisationer vars arbetsuppgifter är standardiserade och kan upprepas (Eriksson-Zetterquist et al. 2006). 13

15 5. Metod och data 5.1 Datainsamlingsmetod Uppsatsämnet valdes efter konsultation med Magnus Andersson, gruppchef för analysgruppen på kriminalunderrättelsetjänsten (Kut) i Malmö samt analytikern Carl Holgersson. Undersökningen baseras på data ur avkunnade domar. En avkunnad dom avser ett avslutat brottmål i rätten där endast den information som framkommit under huvudförhandling (rättegång) ligger till grund för domen (Domstol.se). Det material som används för denna undersökning omfattar beskrivningar av hur brottet har begåtts, det vill säga en sammanfattning av händelseförlopp från brottets planering till genomförandet. Undersökningen avser domar avkunnade mellan år 2007 och För att få tillgång till domar i tingsrätt samt hovrätt behövs specifika målnummer och med anledning av detta kontaktades Malmö åklagarkammare. Malmö åklagarkammare hänvisade i sin tur till kammaråklagare Lars Wilhelmsson som bland annat arbetar med narkotikamål vid internationella åklagarkammaren i Malmö, inom distrikt Skåne. Sökningen efter domar gjordes utifrån förutbestämda kriterier; endast domar rörande grov narkotikasmuggling med mer än 6 års fängelsestraff som påföljd, avkunnade mellan år i Skåne. Lars Wilhelmsson mailade de domar som uppfyllde kriterierna. Därefter togs personlig kontakt upp med både tingsrätt samt hovrätt som sedan omedelbart mailade de domar som begärdes ut. Lars Wilhelmsson har själv varit delaktig i flertalet av domarna som åklagare. Utformningen av rapporten har gjorts efter Hellström, L. Anvisningar för skrivande studenter. Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbeten. Litteratur som presenteras och inkluderas i analysen är BRÅ 2005:11 Narkotikabrottslighetens organisationsmönster, en rapport som kom till vår kännedom efter konsultation med kriminalunderrättelsetjänsten. 5.2 Avgränsningar BRÅ-rapport 2005:11 Narkotikabrottslighetens organisationsmönster som vi har valt att inkludera i vår analys utgörs av tre delstudier, Narkotikahandeln och dess organisationer, Narkotikabrottslingarnas nätverk samt Berättelser om narkotikabrottslighetens grupperingar, projekt och nätverk. Vi har dock valt att avgränsa oss till enbart den första delstudien, Narkotikahandeln och dess organisationer. Delstudie 1 bygger på en analys av 93 domar och redogör för hur narkotikaverksamheten är organiserad gällande aktörer, metoder och arbetsuppgifter. Delstudie 2 är en nätverksstudie som bland annat bygger på nationell statistik och är därför mindre användbar då denna uppsats endast är avgränsad till Skåne. Delstudie 3 baseras på kvalitativa intervjuer kring narkotikabrottsligheten. Eftersom delstudie 1 baseras på domar och innehåller tillräckligt med information kring narkotikaverksamheten har vi valt avgränsa oss till endast denna delstudie. 14

16 För att ytterligare avgränsa vårt material ställs vissa krav inför insamlingen av datamaterial som presenteras i avsnittet nedan Urval I kvalitativa studier väljs enheter ut via kriterier som forskaren själv skapar i syfte att öka förståelse och insikt. Eftersom denna uppsats är baserad på den kvalitativa forskningsprocessen har ett strategiskt urval använts som urvalsmetod i samband med att samla in data (Backman, 1998) Detta innebär att urvalet har gjorts efter relevans för problemställningen. Undersökningen baseras på avkunnade domar och valet av dessa har avgränsats genom specifika krav: Endast domar rörande grov narkotikasmuggling avkunnade mellan år Endast domar innehållande ett domslut på minimum 6 års fängelse Endast domar avkunnade i Skåne De utvalda kriterierna inför avgränsning av datainsamling har valts utifrån betydelsefulla aspekter. Tidsbegränsningen som domarna valdes utifrån, det vill säga beror på bland annat; BRÅ- rapporternas datum, 2005 samt Denna undersökning har i syfte att jämföra resultat vilket gör det viktigt att datamaterialet bör omfatta domar avkunnade senare än vad BRÅ genomförde sina studier. En tidslinje på 5 år verkade tillräcklig för variation mellan domarna. Att endast grov narkotikabrottslighet inkluderats i denna studie är dels för att avgränsa det tillgängliga materialet, dels för att öka möjligheterna för att kunna urskilja de organisationsmönster som enligt BRÅ finns inom narkotikasmuggling. Avgränsningen gällande minst 6 års fängelse gjordes för att endast inkludera grövre narkotikabrott. Det sista kriteriet var att inkludera domar avkunnade i Skåne. Denna avgränsning baserades på ett intresse för Malmö stad, då det finns en hypotes om att Malmö är en inkörsport för narkotikasmuggling genom sin anknytning till bland annat Danmark via Öresundsbron. Denna hypotes förstärks genom statistik från Tullverket som visar att Malmö står för den största delen av beslagtagen narkotika jämfört med hela landet. Den egentliga avgränsningen skulle till en början endast inkludera Malmö stad men då vissa domar har avkunnats i andra städer i Skåne, bland annat Ystad tingsrätt, valdes Skåne därför som område Sökord Vid sökning av litteratur samt artiklar via databaser eller bibliotek har följande sökord används: Narkotika, narkotikabrott, narkotikabrottslighet i Skåne, narkotikasmuggling, narkotikastrafflagen, organisationsmönster, organiserad brottslighet, smuggling. 15

17 5.3 Källkritik Litteratur valdes genom en enkel sökning via databaser som bland annat; Google Schoolar, Malmö Högskola bibliotekskatalog samt Statsbiblioteket Malmö. Efter att sökningen genomfördes valdes det material som ansågs relevant samt tillförlitligt. Det som avgjorde vilken litteratur som skulle inkluderas i undersökningen baserades på en kritisk granskning av materialet genom att ställa frågor som bland annat: Är författaren av källan pålitlig? Finns det en tydlig avgränsning/problemformulering? Är metoden relevant för frågeställningen? Är urvalet relevant för den formulerade problemställningen? Är resultatet logiskt och begripligt i överensstämmelse med verkligheten? (Backman, 1998) Eftersom syftet med denna uppsats är att jämföra avkunnade domar i Skåne med de resultat som har framtagits av BRÅ-rapport 2005:11, har vi i första hand använt källor från BRÅ. Detta kan medföra problem eftersom vi har använt oss av ett begränsat litteraturmaterial inför den genomförda analysen. Detta kan påverka analysen i den utsträckning att vi inte har haft tillräckligt nyanserat material att arbeta med och därmed låst oss fast vid de resultat som BRÅ kommit fram till. Genom Google Schoolar har vi sökt efter internationella artiklar kring narkotikasmuggling men funnit ett begränsat material att använda oss av. Då uppsatsen bygger på en jämförelsestudie, där BRÅs resultat har varit en utgångspunkt, har vi efter övervägande valt att fokusera på BRÅ-rapport 2005:11 i den första delen av analysen. 5.4 Definitioner De begrepp som används i denna uppsats är främst organisation, grupp samt nätverk. En organisation kan definieras som ett antal individer som utför olika arbetsuppgifter (arbetsfördelning och specialisering) på ett samordnat sätt (samordning, styrning och ledarskap) för att uppnå vissa mål (Bruzelius & Skärvad, 2000, s.16). Därav kännetecknas organisation av: arbetsfördelning och specialisering samordning och styrning ledarskap och mål (Bruzelius, & Skärvad 2000). Denna definition kan även härledas till Webers teori om en byråkratisk organisation då byråkratin grundar sig i dessa fyra delfunktioner. Weber betonar 16

18 dock även betydelsen av en stark hierarki och formella relationer inom organisationen (Bruzelius & Skärvad 2000). I BRÅ- rapport 2005:11 Narkotikabrottslighetens organisationsmönster, som används i denna studie har BRÅ valt att särskilja begreppet organisation från grupp. Grupp kan därefter delas in i liten grupp respektive stor grupp. Detta har utvecklats under avsnitten om tidigare forskning. BRÅ skriver att de aktörer som ägnar sig åt narkotikasmuggling sällan tillhör en organisation utan främst är en del av en stor eller liten gruppering. I de utvalda domarna indikerade 2 av 9 domar på att de inblandade aktörerna tillhörde en organisation, resterande tillhörde en grupp. I denna uppsats används dock begreppen organisation och grupp växelvis och mer som ett synonym till varandra. Detta beror på att resultaten visar att en stor eller liten grupp kan ha likande organisationsstruktur gällande roll- och arbetsfördelning, som BRÅ definierar är främst typiskt för en gränsöverskridande organisation. Resultaten visar att det är svårt att fastställa egenskaper som är typiska för en grupp respektive organisation, då dessa varierar väldigt mycket från fall till fall. Därför bör man undvika att använda begreppet grupp eller organisation som etiketter på det analyserade materialet och därmed låsa sig fast vid vad som kännetecknar en grupp respektive organisation. Hur man ska använda sig av benämningen grupp respektive organisation diskuteras vidare i slutdiskussionen och därför bör inte läsaren lägga för stor vikt vid de två begreppen och dess definition när denna tar del av det sammanställda resultatet. I BRÅ- rapporten har man också valt att särskilja begreppet organisation och nätverk genom två olika delstudier. I denna uppsats kommer dock begreppet nätverk användas i generell mening och innefatta de parter som är inblandade i narkotikasmuggling, oavsett om åtalet avser en mindre grupp eller större organisation. Vidare återfinns den lagliga definitionen för de brott som inkluderats i studien, Narkotikastrafflag (1968:64) samt Lag (2000:1 225) om straff för smuggling, i Bilaga Utveckling av analysmodell Analysmodellen som denna studie baseras på innefattar fem olika huvudkategorier: egenskaper hos organisationen/nätverket, aktörer, egenskaper hos aktörerna, resurser samt metoder inom gruppen. Dessa huvudkategorier har även BRÅ använt sig av som analysmodell i delstudien Narkotikahandeln och dess organisationer som ingår i BRÅ 2005:11 Narkotikabrottslighetens organisationsmönster. Under varje huvudkategori har ett antal frågor utformats för att underlätta analysen, frågor som använts som utgångspunkt i de utvalda domarna. Dessa frågor är dock framställda utifrån de resultat som BRÅ kommit fram till i sin studie. Skapandet av denna analysmodell grundar sig i tanken att jämföra resultaten från BRÅ-rapport 2005:11 med de utvalda avkunnade domarna. Nedan presenteras analysmodellen. 17

19 Analysmodell Egenskaper hos organisationen/nätverket Förekommer fler brottskategorier än grov narkotikasmuggling? Hur etableras organisationer och hur ser nätverken ut? I vilka länder befinner sig aktörerna, var kommer de ifrån ursprungligen, och vilka är de vanligaste inköpsländerna? Vilken typ av narkotika smugglas? Aktörer Vilka typer av roller hos aktörerna finns det inom narkotikasmuggling? Vilka arbetskategorier och arbetsuppgifter finns det? Egenskaper hos aktörerna Hur ser fördelningen ut mellan män och kvinnor? Vilka arbetsuppgifter inom narkotikasmuggling ägnar sig kvinnor åt? Resurser Vilka resurser används inom narkotikasmuggling gällande kunskap och kapital? Hur finansieras narkotikasmuggling och hur sker betalningen? Metoder inom gruppen Vilka metoder använder sig aktörerna av för att säkerställa en lyckad narkotikasmuggling? Vem har ansvaret för narkotikan? Förekommer svek eller andra handlingar som äventyrar framgångsrik narkotikasmuggling? Delstudien Narkotikahandeln och dess organisationer som huvudkategorierna skapats utifrån avser 93 domar, omfattande 120 dömda personer. Av dessa 120 personer, identifierades 88 enskilda aktörer/grupperingar som smugglare av narkotika. Detta var för att vissa domar hade personer som tillhörde samma gruppering. Av dessa, hade 55 stycken om hade tillräckligt med information för att kunna undersökas utifrån den utvalda anlysmodellen. (BRÅ 2005:11). Materialet som denna uppsats grundar sig på och som analyserats utifrån analysmodellen avser 9 avkunnade domar, omfattande 26 dömda personer. Det ursprungliga datamaterialet som tagits fram omfattade 10 avkunnade domar men efter den första genomgången av materialet konstanterades att en av domarna inte innehöll tillräckligt med information för att genomföra en analys. Med tanke på detta valdes denna dom bort och är därav inte inkluderad i denna studie. Varje dom har analyserats genom textanalys där materialet har dekontextualiserats utifrån de fem ovannämnda kategorierna. Detta med syfte att svara på de frågor som återfinns under varje huvudkategori. Dekontextualisering innebär att man utifrån tidigare fasställda teman lyfter ut delar av material från den ursprungliga kontexten, som man tycker stämmer överrens med dessa teman. (Malterud, 1998). Detta innebär att information från varje avkunnad dom som stämmer överens med de utvalda analyskategorierna har lyfts ut för att sedan diskuteras i relation till de resultat som framtagits av BRÅ-rapport 2005:11. 18

20 5.6 Etik Enligt Jacobsen (2007) bör en undersökning inkludera tre grundläggande etiska krav; informerat samtycke, krav på att bli korrekt återgiven samt krav på skydd av privatlivet. Respondenterna bör frivilligt delta i undersökningen samt vara informerade om de eventuella risker samt konsekvenser som medföljer vid deltagandet (Jacobsen 2007). Denna undersökning baseras på avkunnade domar som anses vara offentliga handlingar tillgängliga för allmänheten. I enlighet med detta är dessa redan etiskt prövade. Information som inkluderas i avkunnade domar så som personnummer, för-och efternamn samt bostadsadress presenteras inte i denna uppsats men finns dock tillgänglig. Målnummer som avser de inkluderade domarna kan återfinnas i bilagor. För att få tillgång till de avkunnade domarna krävs målnummer samt kontakt med tingsrätten eller hovrätten för att sedan kunna ta del av dem. Vid analys av material har enbart initialer av de tilltalade presenteras i figur 1 samt figur 2, på grund av att det konstanterades vara etiskt inkorrekt att presentera för-och efternamn för de tilltalade. 5.7 Analys av datamaterial Eftersom en dom är relativt omfattande och innehåller väldigt mycket information, krävdes en strukturerad analysmetod där relationen sinsemellan aktörer ritades upp i syfte att underlätta textanalysen. Denna analysmetod kompletterades sedan med andra ovannämnda metoder. Figurerna nedan beskriver relationen mellan ett antal tilltalade i 2 olika domar. Utöver detta tillkommer ett antal personer vars relation till de tilltalade inte gick att definiera. Detta kan medföra problem om dessa personer har en betydande roll inom gruppen. Om så är fallet kan det resultera i att en ritning av relationen sinsemellan aktörerna blir felaktig. Man ska dock inte spekulera vilken relation aktörerna har utifrån vad man själv tror, utan det måste finnas belägg för deras faktiska relationer. Nedan beskrivs de aktörer som enligt rätten bedömts ha haft en tydlig roll eller arbetsuppgift inom narkotikasmuggling i 2 olika domar. Figurerna är exempel på hur materialet i de utvalda domarna har bearbetats för att få överblick inför den dekontextualisering som senare genomfördes. Den första figuren illustrerar två grupper, en i Tyskland och en i Sverige som tillsammans har planerat och genomfört narkotikasmuggling. Gruppen i Sverige består av 3 personer, medan gruppen i Tyskland består av 2 personer. Relationen sinsemellan består av att gruppen i Sverige köper in narkotika från gruppen i Tyskland. Se Figur 1. Den andra figuren illustrerar däremot en gränsöverskridande organisation där aktörerna är placerade på olika platser i olika länder men som samtidigt tillhör en och samma verksamhet. Denna organisation är väl etablerad och har en präglad roll- och arbetsfördelning. Se Figur 2. 19

21 Figur 1. Figur 1. Relationer samt roller för aktörerna i målnummer B Varje aktör har benämnts med första initialen i namnet. Figuren består av två grupperingar, verksamma i Sverige och i Tyskland. Uppdragsgivaren i Sverige som också tycks vara huvudmannen har tillsammans med hjälp från en vän ordnat fram en narkotikaleverans från Tyskland. Han har haft direktkontakt med säljaren i Tyskland, som i denna figur benämns som uppdragsgivaren från Tyskland. Han har i sin tur har haft kontakt med kuriren. Mottagaren av narkotika har sedan transporterat narkotikan vidare efter överlämnande av den tyska uppdragsgivaren som vid tillfället även befann sig på plats. Vidare har uppdragsgivaren i Sverige enligt Tingsrätten haft ytterligare kontakt med en större organiserad narkotikaverksamhet i Sverige. 20

22 Figur 2. Figur 2. Relationer samt roller för aktörerna i målnummer B Varje aktör har benämnts med första initialen i namnet. Figuren ovan beskriver relationer samt vilka roller aktörerna har innehaft i denna gränsöverskridande organisation. Som tidigare nämnt har rollerna samt relationerna ritats upp på ett sådant vis för att kunna ge en översiktlig bild över materialet vid analysen. Detta eftersom det var problematiskt att hålla reda på vilka aktörer som innehade vilken roll och vilka relationer de hade sinsemellan. I denna dom kunde man identifiera tre olika länder som samarbetade. Sverige, Tyskland samt Nederländerna. Man kan tydligt se de roller som förekom samt vilka relationer som förekom mellan rollerna. 21

23 5.8 Metodproblem Ett metodproblem med att använda sig av domar är att endast den information som kommit till rättsväsendets kännedom analyseras. Detta innebär att materialet som använts är beroende av de insatser som genomförts från polisens sida och att det därmed kan finnas viktig information som inte inkluderas i domarna. Därmed blir det generaliseringsproblematik (BRÅ 2005:11). Vidare kan man diskutera ett problem gällande analysmodellen och kategorin Aktörer. Eftersom studien är baserad på avkunnade domar, där endast begränsad information är tillgänglig har det möjligen varit ett problem att uttala sig om de verkliga aktörerna. De som exempelvis framstår i domen som kurirer eller uppdragsgivare kanske kan ha en annan roll i den verkliga verksamheten som inte kommer till rättsväsendets kännedom. 22

24 6 Resultat 6.2 Hur kan BRÅ:s resultat ifrån rapport 2005:11 gällande narkotikahandeln och dess organisationer appliceras på utvalda domar? I detta avsnitt presenteras resultatet ur rapport 2005:11 Narkotikabrottslighetens organisationsmönster tillsammans med resultaten som framkommit genom analys av utvalda domar, avkunnade mellan Syftet är att jämföra resultaten men också att beskriva nya resultat som endast framkommit genom denna uppsats Egenskaper inom nätverken/organisationen. Enligt BRÅ (2005:11) är det vanligt att de som ägnar sig åt narkotikasmuggling även ägnar sig åt andra brottstyper. Inom detta fann BRÅ två typer, enskilda individer ur en grupp som begår brott på eget initiativ och brott som genomförs i grupp, som en del av organisationen (BRÅ 2005:11). Enligt BRÅ är de vanligaste brotten för enskilda aktörer bland annat trafficking av kvinnor, stöld och häleri medan cigarett/alkoholsmuggling, stöld, häleri samt diamant och falska sedelhandel är vanligast i grupp (BRÅ 2005:11). I de utvalda domarna mellan , som denna uppsats baseras på var det vanligt att de tilltalade var åtalade för andra brott än narkotikasmuggling. I ett fall stod en person som ensam åtalad för både häleri och vapenbrott i en dom med fem tilltalade. I en annan dom hade två av fem tilltalade begått ett flertal stölder från lastbilar. I samma dom var en aktör även åtalad för ringa narkotikabrott. Vårdslöshet med narkotika förekom av enskilda aktörer i två av de utvalda domarna. I de flesta fallen har de tilltalade som blivit dömda för grov narkotikasmuggling också blivit dömda för grovt narkotikabrott i samma mål, därutöver förekom även försök till grovt narkotikabrott. Enligt BRÅ är det vanligt att de inblandade inom narkotikasmuggling känner varandra sedan tidigare, exempelvis som barndomsvänner, grannar eller släktingar (BRÅ 2005:11). Detta förekom i de flesta fall i de utvalda domarna, åtminstone mellan de personer som hade en mer betydande roll som exempelvis uppdragsgivare och dess närmaste medhjälpare. Om de tilltalade inte kände varandra sedan tidigare, var det vanligt att relationen etableras genom en gemensam vän eller genom tidigare arbete, något som även BRÅ (2005:11) kom fram till i sin rapport. Relationen mellan kurir och uppdragsgivare var mindre etablerad, i vissa fall var de bekanta sedan något år tillbaka och i vissa fall värvades kuriren endast i syfte att transportera narkotikan. Detta är något som också överensstämmer med BRÅ (2005:11). I BRÅ-rapporten är det också tydligt att det finns en präglad arbetsfördelning om det är en etablerad organisation och ju högre organisationsgrad det finns, desto mer skyddade är ledarna. Detta innebär att det inte sker någon direktkontakt mellan exempelvis kurir och köpare (BRÅ 2005:11). I de utvalda domarna, som hade fler tilltalade och som visade tecken på att tillhöra en mer etablerad grupp eller organisation förekom det lite eller ingen kontakt mellan till exempel köpare och kurir utan att kontakten sinsemellan 23

25 istället förmedlades via en eller flera kontaktförmedlare. Detta beskrivs mer utförligt under det avsnitt som redogör för de aktörer och arbetsuppgifter som är vanligt förekommande inom narkotikasmuggling. Det är dock viktigt att poängtera att de utvalda domarna som studien bygger på endast redogör för relationen mellan de tilltalade och att det kan finnas flera personer som är inblandade men som inte har kommit till rättsväsendets kännedom. Därmed kan det vara svårt att veta om den person som enligt rätten är utpekad som köpare, faktiskt är den ursprungliga köparen, eller om personen egentligen bara är en kontaktförmedlare mellan köpare och kurir. Ett exempel på detta är ett fall där en kontaktförmedlare har utgett sig för att vara köpare i syfte att skydda den riktiga köparen. För detta fick han narkotika som han kunde använda för eget bruk. Ett av de viktigaste resultaten som BRÅ framställt genom sin studie är att starkt organiserad verksamhet vanligen består av olika grupper som är verksamma i olika länder och alltså inte av en enda gränsöverskridande organisation. Detta innebär att det är transaktionen mellan dessa grupper som är gränsöverskridande men att grupperna är verksamma i sina respektive länder (BRÅ 2005:11). Detta var väldigt tydligt i de domar som denna uppsats bygger på. Flertalet domar indikerade på att de tilltalade tillhörde olika grupperingar, en säljande grupp i utlandet, en köpande grupp i Sverige och att det var kurirer eller annan part som förmedlade kontakten sinsemellan. Det fanns dock två fall som visar tecken på en gränsöverskridande organisation. I den första domen hade de tilltalade smugglat narkotika vid flertalet tillfällen. Denna organisation bestod av en köpare i Norge, två huvudmän i Malmö varav den ena arbetade från Serbien i samband med att en transport skulle genomföras, en person som levererade pengar från köparen i Norge till den ena huvudmannen i Malmö, en mottagare av narkotikan i Norrköping och diverse kurirer (varav den ena greps på resa genom Balkan). Därutöver tillkommer säkerligen personer som inte kommit till rättsväsendets kännedom, exempelvis säljaren av narkotika. Att denna dom kan ses som en gränsöverskridande organisation beror på att de tilltalade placerat sig i olika länder och på olika orter i samband med att narkotikasmugglingen skulle genomföras, att det finns en så välstrukturerad arbetsfördelning och att de tilltalade genomfört narkotikasmuggling vid tidigare tillfällen. Den andra domen visade tecken på en gränsöverskridande organisation genom aktörernas ständiga rörlighet mellan Sverige, Nederländerna samt Tyskland. De olika aktörerna var stationerade i dessa tre länderna och hade regelbunden kontakt med varandra. Resor mellan dessa länder var vanligen minst en gång i månaden, ibland två. Denna organisation bestod av minst en kurir per land, det vill säga tre, samt två uppdragsgivare som samarbetade med varandra via telefon och vid enstaka tillfällen även via möten. Av de 107 dömda personer i BRÅ:s material, var 80 personer utländska medborgare och de fem vanligaste inköpsländerna var Nederländerna, Danmark, Spanien, Litauen och Tyskland. I en fjärdedel av de undersökta fallen så skulle transporten vidare till Norge och BRÅ-rapporten visar också att man vanligen smugglar endast en typ av preparat åt gången, oklart är dock om en organisation är specificerad på endast en typ av preparat (BRÅ 2005:11). Av de 26 dömda personer i de utvalda domarna för denna undersökning var 19 utländska 24

26 medborgare, varav 6 bosatta i Sverige. Därutöver tillkommer personer som varit delaktiga men inte dömda vid samma tillfällen och på grund av detta fanns inte heller någon information angående deras medborgarskap samt adress tillgänglig. Inköpsländerna som förekom i detta material var Nederländerna, Norge, Serbien, Tjeckien, Danmark, Costa Rica, Tyskland samt Polen. När det gäller själva narkotikan förekom smuggling av en typ av preparat åt gången endast bland 7 av 9 domar. Nedan presenteras en översiktlig sammanställning över insmugglade preparat, mängd samt vilken av de utvalda domarna det gäller. Tabell 3. Tabell över mängd samt typ av narkotika som smugglades i de utvalda domarna. Cannabis Cannabisharts Kokain Heroin Amfetamin B kg B ,5 kg B kg B ,951 kg B ,337 kg B kg 6 kg B ,353 kg 24,147 kg 1,622 kg 1,864 kg B ,250 kg B kg B kg Aktörer I detta avsnitt diskuteras de olika rollerna utifrån de kategorier som BRÅ framtagit i sin rapport. Begreppet uppdragsgivare används genomgående i hela texten och kommer inte diskuteras närmare då det är ett allmänt begrepp som beskriver en person som förmedlar en uppgift eller ett uppdrag till en annan person. Det är dock värt att nämna att uppdragsgivare inte nödvändigtvis behöver vara någon huvudman i narkotikasmugglingen, exempelvis köpare eller säljare, utan kan utgöras av en tredje part som inte har särskilt mycket insyn i verksamheten utan endast förmedlar kontakt mellan exempelvis köpare och kurir. Enligt BRÅ-rapporten har man delat upp aktörerna i fyra olika arbetskategorier; forsknings- och utvecklingsverksamhet, ekonomi, logistik och uppgifter under smugglingen. Som tidigare nämnt är det svårt att urskilja exakt vilken kategori de tilltalade tillhör, vilka roller och arbetsuppgifter de har. Detta för att det stundtals finns bristfällig information att tillgå och för att de tilltalade vanligen förnekar 25

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad l_ l KRISTIANSTADS Rotel 7 meddelad i Kristianstad JMålnrB396-12 ----------~~~~~=~---------- p ARTER (Antal tilltalade: l) Åklagare Extra åklagare Christer Almfeldt Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Svarsskrivelse Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2012-04-03 ÅM 2012/2362 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2012-03-23 B 965-12 Rotel 39 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CJ./. riksåklagaren

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m.

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Överklagande Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2014-01-08 ÅM 2013/10106 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Klagande

Läs mer

ORGANISERAD BROTTSLIGHET

ORGANISERAD BROTTSLIGHET ORGANISERAD BROTTSLIGHET WALTER KEGÖ Senior Fellow Detective Superintendent Västra Finnbodavägen 2 131 30 Nacka-Stockholm Tel: +46(0)8-41056968 E-mail: wkegö@isdp.eu PRESENTATION Narkotikindustrin i världen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2012 B 4468-11 KLAGANDE KP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m.

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m. Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-03-08 ÅM 2012/1639 Byråchefen Hedvig Trost Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM 1 Aktbilaga 42 HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 september 2012 B 1607-11 KLAGANDE 1. JN Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN 2. EP Ombud och offentlig försvarare: Advokat

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Människohandel för sexuella ändamål Lägesrapport

Människohandel för sexuella ändamål Lägesrapport Människohandel för sexuella ändamål Lägesrapport Lena Melin SamO-Kut Nord December 2008 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1. Uppdrag och syfte... 3 1.2. Inriktning och avgränsningar... 3 1.3. Metod... 3 2.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat RS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat JK. Ombud och offentlig försvarare: Advokat CW

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat RS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat JK. Ombud och offentlig försvarare: Advokat CW Sida 1 (18) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 december 2011 B 2521-11 KLAGANDE 1. AM Ombud och offentlig försvarare: Advokat RS 2. HS Ombud och offentlig försvarare: Advokat JK 3.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 B 2854-02 KLAGANDE K. S. Offentlig försvarare och ombud: advokaten P. M. MOTPART Riksåklagaren SAKEN Narkotikabrott m.m.

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-10-04 B 4371-11 Rotel 20. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-10-04 B 4371-11 Rotel 20. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (10) Datum Rättsavdelningen 2011-10-17 ÅM 2011/6400 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-10-04 B 4371-11 Rotel 20 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm JT./.

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde DE KRIMINELLA STRUKTURERNA Strukturer baserade på medlemskap Strukturer baserade på medlemskap, även kallade självmarkerande gäng, bär ofta markeringar som tydliggör medlemskapet i gänget. Det finns även

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juli 2012 B 965-12 KLAGANDE CJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat JvH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Kortanalys. Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan

Kortanalys. Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan Kortanalys Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan en beskrivning av utvecklingen åren 2000 2012 Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan en beskrivning av utvecklingen åren 2000 2012 Brå centrum

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned för samtliga tilltalade.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned för samtliga tilltalade. Svarsskrivelse Sida 1 (12) Datum Rättsavdelningen 2012-03-13 ÅM 2011/4235 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-06-21 B 5908-10 Rotel 35 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm LG m.fl../.

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008 ÅKLAGARMYNDIGHETEN Sida 1 (5) Kammaråklagare Charlotta Tanner Datum Dnr 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589 RIKSPOLISSTYRELSEN Ert datum Dnr Kriminalkommissarie Thomas Eriksson RKP A -102-963/09 Regeringen Justitiedepartementet

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (21) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 juli 2012 B 1018-12 KLAGANDE 1. NL Ombud och offentlig försvarare: Advokat SR 2. MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat LN MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007 ÅKLAGARMYNDIGHETEN 2008-10-02 ÅM-A 2008/0541 Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A-102-251/08 Magnus Törner, polisöverintendent Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m.

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28 28 Kommunkontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00, Fax: 0506-362 81 Policy mot mutor och bestickning

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

2014-04-02 meddelad i Göteborg

2014-04-02 meddelad i Göteborg Mål nr meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Gabriella Lundh Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Tilltalad LEIF Henry Pettersson, 511009-5030 Gyllenkrooksgatan

Läs mer

VÄRMLANDS TINGSRÄTT DOM -o~1 E~etl 2009-10-14 meddelad i Karlstad. PARTER (Antal tilltalade: 1)

VÄRMLANDS TINGSRÄTT DOM -o~1 E~etl 2009-10-14 meddelad i Karlstad. PARTER (Antal tilltalade: 1) 1 VÄRMLANDS TINGSRÄTT DOM -o~1 E~etl 2009-10-14 meddelad i Karlstad PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Katarina Lindberg Åklagarkammaren i Karlstad Tilltalad - Ombud: Advokat Bo Thorvinger

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Jag motsätter mig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Jag motsätter mig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-12-01 ÅM 2011/7069 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-10-28 B 2100-11 Rotel 35 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm BN./. riksåklagaren

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Aktbilaga 26 Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 juli 2009 Ö 5345-08 SÖKANDE AH Ombud: Advokat ED MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 B 4343-11 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PW Ombud och offentlig försvarare: JG SAKEN Grovt narkotikabrott

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

H./. riksåklagaren ang. häktning

H./. riksåklagaren ang. häktning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-05-27 Ö 2457-09 Rotel 27 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM H./. riksåklagaren ang. häktning Högsta domstolen

Läs mer

Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen.

Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen. Kommunens revisorer 2013-04-08 GRANSKNING AV INTERNKONTROLLPLANER I HÄRRYDA KOMMUN Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen. Rapporten

Läs mer

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31)

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Sida 1 (5) Utvecklingscentrum Malmö Datum Dnr ÅM-A 2015/0743 Kammaråklagare Anna Palmqvist Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Datalagring

Läs mer

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105.

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. 1. Bakgrund och definitioner Högskolan i Halmstad anser

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämping av korruption

Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämping av korruption Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämping av korruption 1 Syfte och principer I detta dokument beskrivs Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämpning av korruption. Syftet med riktlinjerna är att

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Webbaserad självbetjäning

Webbaserad självbetjäning Branschrapport /2011 Webbaserad självbetjäning En undersökning bland Sveriges IT- och supportansvariga 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Sid 3 Inledning Sid 3 Demografi Sid 4 Namn på supportfunktionen

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

Bättre webb för barn och unga!

Bättre webb för barn och unga! Bättre webb för barn och unga! Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Etik i samhälle, företagande och ledarskap

Etik i samhälle, företagande och ledarskap Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap UPPFINNARKOLLEGIET Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap Förord Sjunkande etisk standard förebådar kulturers och nationers förfall.

Läs mer

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet?

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet? Mutor och jäv Vad gäller i kommunal verksamhet? 1 Hur vill vi ha det i samhället.. och i vår egen kommunala verksamhet? I och med det som hänt i Göteborg har vi vaknat för att detta fenomen finns även

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

TÖI ROLLSPEL D 013 Sidan 1 av 8 Rättstolkning Huvudförhandling Narkotikabrott

TÖI ROLLSPEL D 013 Sidan 1 av 8 Rättstolkning Huvudförhandling Narkotikabrott TÖI ROSPE D 013 Sidan 1 av 8 Rättstolkning Huvudförhandling Narkotikabrott Ordlista narkotikabrott cannabisharts förverkad smugglarliga skugga någon pendeltåg sakframställning straffansvar spaningsroteln

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott

Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott Sida 1 (5) Kammaråklagare Nicklas Lagrell Ert datum Er beteckning Åklagarmyndigheten Brottmålsavdelningen Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott Sammanfattning Jag bestrider ändring

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer