Underlag till föreslagna områden av riksintresse för rennäringen i Jämtlands län
|
|
- Oliver Eriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REMISSFÖRSLAG Underlag till föreslagna områden av riksintresse för rennäringen i Jämtlands län Enligt Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. ska Sametinget som statlig myndighet inom sitt verksamhetsområde ha uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden. Sametinget ska efter samråd med Boverket samt de länsstyrelser och andra myndigheter som nämns i förordningen och som är berörda, lämna uppgifter i skriftlig form till länsstyrelserna om områden som myndigheterna bedömer vara av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken. Sametinget bedömer att övriga berörda myndigheter är Försvarsmakten, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sveriges geologiska undersökningar, Statens energimyndighet, Banverket och Vägverket. I miljöbalken 3kap 5 anges att: "...Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller yrkesfisket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket..." Bakgrund På direktiv av Jordbruksverket arbetade Länsstyrelsen i Jämtlands län fram ett förslag till områden av riksintresse för rennäringen under år Jordbruksverket beslutade 2005 att förslå områden av riksintresse för rennäringen inom Norrbottens och Västerbottens län, men valde att inte lämna något förslag rörande Jämtlands län övertog Sametinget ansvaret att vara central förvaltningsmyndighet för rennäringen och genom en förändring i hushållningsförordning som trädde i kraft 1 juli 2008 blev Sametinget även den myndighet som ska peka ut områden av riksintresse för rennäringen. 1
2 Sametinget utgår i sitt arbete med detta förslag, från samma direktiv och riktlinjer som såväl tidigare Lantbruksstyrelsen som Jordbruksverket tagit fram. Sametinget grundar sitt förslag på de områden som Länsstyrelsen i Jämtlands län arbetat fram med några justeringar. Det förslag som nu remitteras omfattar förslag till riksintresse för rennäringen inom Frostviken norra, Ohredahke, Jiingevaerie, Jovnevaerie, Kall och Njaarke samebyar. Övriga samebyar inom Jämtlands- och Dalarnas län remitteras vid ett senare tillfälle. Definitioner Riksintressena består av kärnområden och strategiska områden, de senare i form av svåra passager och flyttleder med tillhörande rastbeten. Kärnområden är områden som utgör kraftcentum inom samebyn. Sådana bör skyddas därför att de har en totalkvalitet som har avgörande betydelse för möjligheterna att varaktigt bedriva renskötsel inom samebyn. De tillfredsställer renens behov av betesro och utrymme och de besöks återkommande. Dessa områden det kan vara ett eller flera inom en sameby nyttjas för att hålla renen stationär inom såväl åretruntmarkerna som inom vinterbetesmarkerna de tider detta är nödvändigt. Även områden som behövs för renhjordens reproduktion brunstland och kalvningsland hör hit. Flyttleder, svåra passager och rastbeten benämns gemensamt strategiska platser. Dessa områden behöver skyddas för att renskötseln ska klara av nödvändiga förflyttningar rörelser mellan olika kärnområden eller från kärnområden till andra betesområden. Flyttleder Flyttlederna visar de förflyttningar som sker med renhjordarna mellan olika årstidsland. Flyttlederna kan vara röjda eller särskilt iordningställda. I flertalet fall är de dock helt omarkerade och utgörs av naturligt avgränsade stråk i topografin, ex myrstråk, isbelagda sjöar och vattendrag osv. Någon generell minsta bredd på leden anges inte, utan leden är säkrare ju bredare den är. Den bör vara flera hundra meter bred och skogspartier med begränsad sikt måste avlösas av öppna avsnitt, myrar, isbelagda sjöar osv. där hjorden åter kan tryckas in från sidorna. Vissa leder används regelbundet och andra mer sällan. De flyttleder som nyttjas ofta är viktigast men även en tillfälligt nyttjad led kan vara viktig och kanske oumbärlig ett år då förhållandena är sådana att alternativa flyttleder saknas. I redovisningarna har leden en standardbredd på 600 meter. Det är flyttleden som funktion som avses skyddas som riksintresse vilket innebär att den yta som redovisas i materialet ska ses som ett stöd för vilket område som kan komma att anses vara av riksintresse. Rastbeten Dessa utgörs av mindre områden utefter flyttled, vilka är nödvändiga för att leden ska kunna nyttjas. Ju tätare det är mellan dessa, desto större möjlighet har man att genomföra en lyckad renflyttning. Vid svår terräng och när flera hjordar använder leden, krävs ännu fler 2
3 rastbeten. Rastbetet ger föda och vila för renhjorden och underlättar att hålla den samlad så att flyttningen kan fortsätta. De domineras av lavmarker, men kan också vara områden med annan vegetationstyp exempelvis i anslutning till beteshagar. Ytan har ingen exakt avgränsning utan anger det huvudsakliga området under normala förhållanden. Svåra passager Renens betesvanor skiljer sig från många andra betesdjur. Istället för att under en hel dag beta av ett mindre område mera noggrant rör sig renen under barmarksbete ständigt över ett större område. Vid förflyttningar mellan betesområden både med samlad hjord och vid strövbetning är det ofta svårt att få renarna att passera t ex. branta sluttningar, vadställen, tät vegetation mm. Då kan små störningar medföra att renarna vägrar att flytta genom passagen. I närheten av dessa bör alla aktiviteter, som renarna kan se eller höra när de passerar, så långt som möjligt förhindras. Data för utsökning av förslag Som utgång för utsökning av lämpliga riksintressen har nedanstående datakällor använts. - Samebyarnas Markanvändningsredovisning, irenmark (reviderad 2003 efter detta har enstaka ajourhållning gjorts på objektsnivå) - Vegetationsdata från kartskåpet för rennäringen - Riksintressen 1990 samt det förslag till riksintresse Länsstyrelsen i Jämtlands län arbetat fram för Jordbruksverkets räkning Samebyarnas markanvändningsredovisning, databasen irenmark Från samebyarnas markanvändningsredovisning har skikten Anl, Betesomr, Bete, Stratomr, Led, och Renen nyttjats. Skikten i Samebyarnas Markanvändningsredovisningar har producerats genom skärmdigitalisering med Röda kartan som Bakgrund. Områden som har sökts ut och redovisas som förslag är: Ur skiktet Bete - Särskilt Viktigt Vinterbete - Trivselland - Hänglavsområde Ur skiktet Stratomr - Svåra passager - Uppsamlingsområden Ur skiktet Led - Flyttleder Ur skiktet Renen 3
4 - Kalvningsland Skiktet Sameby har använts som bakgrundsskikt och för arealberäkningar för respektive sameby. Vegetationsdata ur kartskåpet för rennäringen Utsökning av vegetationsklasserna "grönbete mkt god" och "vinterbete mkt god". Dessa klasser har använts som stöd för den geografiska avgränsningen de föreslagna områdena. Äldre riksintressedata 1990 Riksintresse data från tidigare riksintressen i Jämtlands län har varit uppdelat i 3 skikt. Skikten har slagits samman till ett riksintresseskikt med möjlighet att söka ut enskilda samebyar. Verktyg Vid produktionen har ArcMap 9.3 använts för bearbetning, analys och kartframställning. 4
5 Sametingets förslag till områden av riksintresse för rennäringen Kartor De avgränsade förslagen redovisas avgränsade på kartor i PDF-format på medföljande cd-skiva. Frostvikens Norra sameby Skårnja - Raukasjö Området omfattas till stora delar av trivselland, i de sydvästra delarna redovisar Samebyn särskilt viktigt vinterbete Borgafjällen Området utgörs i sin helhet av kalvningsland och trivselland. De centrala delarna präglas av mkt bra renbete Dabbnäs Området utgörs i sin helhet av ett större sammanhängande hänglavsområde. I de sydvästra delarna redovisar Samebyn särskilt viktigt vinterbete. De centrala delarna innehåller stora inslag av mkt bra renbete Näsåker Området utgörs i sin helhet av mkt bra renbete. Större delar av området utgörs av hänglavsmarker. Flera uppsamlingsområden är belägna inom området. Ohredahke sameby Väktarmon Området omfattas i sin helhet av kalvningsland och trivselland och utgörs till övervägande delen av mkt bra renbete Sielkentjakke Området omfattas i sin helhet av kalvningsland och trivselland och utgörs till övervägande delen av mkt bra renbete. I områdets sydvästra del finns ett flertal för samebyn viktiga anläggningar. I området förekommer samebyns basverksamhet sommartid. Betydelsefullt uppsamlingsområde för renar Uredakke 5
6 Området omfattas i sin helhet av kalvningsland och trivselland och utgörs till övervägande delen av mkt bra renbete Sielkentjakke-östra Området omfattas i sin helhet av kalvningsland och trivselland Sjoutnäset Området omfattas i sin helhet av trivselland och till övervägande delen av kalvningsland. Ett större uppsamlingsområde är beläget inom området. I anslutning till detta finns flera för samebyn viktiga anläggningar Stor-Jougdan Området omfattas till sin helhet av ett större hänglavs/uppsamlingsområde. Stora delar av området består av mkt bra renbete Bastunäsfjället Området omfattas i sin helhet av kalvningsland och trivselland. Inom området finns flera för samebyn viktiga anläggningar. Stora delar av området består av mkt bra renbete. Är även uppsamlingsområde och i västra delen finns viktiga anläggningar för skiljningar under hösten Svansele och öster därom Området består till större delen av ett hänglavsområde. Genom området löper flera flyttleder. Inom området finns flera mindre partier med mkt bra renbete Björnberget Inom området som till sin helhet består av särskilt viktigt vinterbete, ryms flera uppsamlingsområden och flyttleder. Området består till stora delar av mkt bra renbete Strömsnäs Området utgörs av särskilt viktigt vinterbete och består till stor del av mycket bra renbete Jansjöområdet Området består till stora delar av särskilt viktigt vinterbete och innehåller ett större uppsamlingsområde samt flera flyttleder Paljakkaområdet Området består i sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och innehåller större uppsamlingsområden samt flera flyttleder Näverbodarna Området består i sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och innehåller flera uppsamlingsområden som samtidigt är trivselområden. 6
7 Jiingevaerie sameby Hotagsfjällen Området omfattas i sin helhet av kalvningsland och trivselland och består till övervägande delen av mycket bra renbete Valsjöbyn, Hothagen, StorFoskvattnet, Hökvattnet Området omfattas i sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och hänglavsområden. Området innehåller stora delar med mkt bra renbete. Hotagen Området omfattas i sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och hänglavsområden. Området innehåller stora delar med mkt bra renbete. Stor-Foskvattnet Området omfattas i sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och hänglavsområden. Området innehåller stora delar med mkt bra renbete. Hökvattnet Området utgörs till sin helhet av hänglavsområde och särskilt viktigt vinterbete. Området domineras av partier med mkt bra bete Munsfjället Området utgörs till sin helhet av kalvnings- och trivselland och domineras av partier med mkt bra bete Stor-Fulvurn Området omfattas till sen helhet av särskilt viktigt vinterbete och hänglavsområden. I områdets sydvästra delar dominerar marker med mkt bra vinterbete Älgflon Kärnområde som innehåller mycket bra vinterbete med lavbeklädda myrmarker. Särskilt viktigt vinter Mårdsjö, Handog Området omfattas till sen helhet av särskilt viktigt vinterbete och innehåller flera uppsamlingsområden samt flyttleder. Inom området finns flera trivselland. 7
8 15310 Hög-Hanåsen Området omfattas till sen helhet av särskilt viktigt vinterbete och innehåller ett uppsamlingsområde samt flera flyttleder. Området innehåller inslag av mkt bra vinterbete Sidsjö Området omfattas till sen helhet av särskilt viktigt vinterbete och utgörs till största delen av trivselland. Inom området finns flera uppsamlingsområden Hällsjömon Området omfattas till sen helhet av särskilt viktigt vinterbete. Inom området finns stora inslag av mkt bra vinterbete samt flera uppsamlingsområden. Jovnevaerie sameby Offerdalsfjällen Området utgörs i sin helhet av kalvnings- och trivselland. Området domineras av mkt bra vinterbete Skärvången Området domineras av mkt bra vinterbete Änge Området innehåller flera flyttleder och uppsamlingsområden och domineras av mkt bra vinterbete Skärvången Området innehåller stora inslag av mkt bra bete Bringåsen Området omfattas i sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och innehåller stora inslag av mkt bra bete. Området genomkorsas av flera flyttleder och innehåller flera uppsamlingsområden Gråsjön Området omfattas i sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och innehåller stora inslag av mkt bra bete. Flera flyttleder genomkorsar området. 8
9 Njaarke sameby Sösjöfjällen Området omfattas i sin helhet av trivsel och kalvningsland. Mkt bra renbete dominerar området. Områdets västra-nordvästra delar innehåller hänglavsområden. I området finns flera viktiga anläggningar Järpen Området omfattas till sin helhet av särskilt viktigt vinterbete. Flera flyttleder genomkorsar området som även innehåller flera uppsamlingsområden Bodsjö Området omfattas till sin helhet av särskilt viktigt vinterbete. I norra delen finns ett större uppsamlingsområde. Området har inslag av mkt bra vinterbete. Kall sameby Kodalshöjden Området domineras av hänglavspartier och avsnitt med mkt bra bete. Anjan Området omfattas till sin helhet av trivselland. I södra delen finns hänglavsområde. I området finns flera anläggningar. Segerån Området omfattas i sin helhet av hänglavsområden. Området genomkorsas av flera flyttleder och innehåller stora inslag av mycket bra bete. Åreskutan Området omfattas till sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och domineras av mycket bra renbete. I området finns flera uppsamlingsområden. Skäckerfjällen Området omfattas till sin helhet av kalvnings- och trivselland. Inom området finns stora inslag av mkt bra bete. I östra delen finns hänglavsområden. 9
10 Middagsfjället Är ett oexploaterat och viktigt betesområde för samebyn. Fungerar som trivselland för renarna dit renarna drar sig själva under hösten. Området används även som vinterbete för en av samebyns vinterbetesgrupper. 10
Bilaga 3G BILAGA G RENNÄRING. Allmänt kring renskötsel
Bilaga 3G Allmänt kring renskötsel Renskötseln är en arealkrävande och extensiv näring i behov av stora betesarealer. Varje betesområde har egenskaper som gör det värdefullt under olika perioder på året.
Läs merNovember 2011. Manual för beteslandsindelning
November 2011 Manual för beteslandsindelning Ägare Leif Jougda Ansvariga personer Förslag och synpunkter skickas till Leif Jougda leif.jougda@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Volgsjövägen 27 912 32 Vilhelmina
Läs merManual för beteslandsindelning. version mars 2017
Manual för beteslandsindelning version mars 2017 Ägare Leif Jougda Ansvariga personer Förslag och synpunkter skickas till Leif Jougda leif.jougda@gmail.com Sametinget Versionshantering Versionsnr Datum
Läs merBoverket och riksintressena. Otto Ryding
Boverket och riksintressena Otto Ryding Boverkets roll Allmän uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden Uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden enligt 4 kap. MB Verka för samordning
Läs merRiksintressen inom Rans sameby
Riksintressen inom Rans sameby Områdesbeskrivningar av varje område av riksintresse inom Rans sameby. Områdena finns utritade i karta i Rennäringens tittskåp Ren2000. Dessa områdesbeskrivningar kan också
Läs merLIS-analys och motstående intressen - Arvidsjaurs kommun
Arvidsjaurs kommun Lis analys och motstående intressen Árviesjávrien kommuvdna Samrådshandling 2013.05.20 LIS-analys och motstående intressen - Arvidsjaurs kommun LIS-analys och motstående intressen Introduktion
Läs merRiksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier
Riksintressen Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Peter Åkerhammar Enheten för mineralinformation och gruvnäring
Läs merTipsa gärna skogsstyrelsen om alternativen i rullgardinsmenyerna bör justeras permanent.
2014-05-26 1(2) Anvisningar till blanketten SAMRÅD MELLAN SKOGSBRUK OCH RENNÄRING Till ansökan om tillstånd eller anmälan om avverkning inom renskötselns året-runt-marker skall, där samrådsskyldighet föreligger,
Läs merLIS Boende och motstående intressen
LIS Boende och motstående intressen LIS-område 1 Västra Kikkejaur Fornlämningar Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Husgrund, historisk Övrig kulturhistorisk lämning tid (2st) Härd (4st) Fast fornlämning
Läs merUtvecklingsplaneringen är antagen av samebyn och avser att vara byns egen.
FÖRORD Utvecklingsplaneringen är upprättad av länsstyrelsens rennäringsenhet i direkt samverkan med Frostvikens mellersta sameby. Planeringen består av två delar, första delen innehåller redovisning av
Läs merVilhelmina Södra sameby
Vilhelmina Södra sameby En beskrivning av samebyns förutsättningar, markanvändning och renskötsel 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Samerna har sedan mycket lång tid tillbaka varit bosatta i det som nu kallas
Läs merTill: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Skåne län
1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Clas Magnusson Tel: 08-698 12 23 clas.magnusson @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2010-06-03 Dnr 521-4668-07 Rv Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen
Läs merPlaneringsunderlag för landsbygdsutveckling i strandnära läge
Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Planeringsunderlag för landsbygdsutveckling i strandnära läge Översikts- och tillväxtplan för Arvidsjaurs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merNorra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse
Projekt Tre Toppar Projekt Tre Toppar syftar till att skapa nya skidområden på Städjans väst- och ostsluttning. Det kommer även medföra en sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen. Projektet innebär
Läs merä 10 Vuollerim Töre Samebygräns # # # # Råneå Moskosel 13 Boden # # # Piteå
Udtja sameby 1 5 4 7 Kärnområde av riksintresse Adak ä 10 9 11 15 16 Arealredovisning för kärnområden av riksintresse 8 K Harads Gunnarsbyn Morjärv 14 2 3 Svartlå Arjeplog 12 Töre KalixSangis Samebygräns
Läs merRenar och snöskotertrafik
Renar och snöskotertrafik www.snöskoterrådet.se Tips och råd om hur du som snöskoterförare kan visa hänsyn och respekt om du möter renar på din färd Att komma ut i naturen en gnistrande vacker vårvinterdag
Läs merExploateringen av Norrland ökar! Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel. Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar!
Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel Exploateringen av Norrland ökar! Eivind Torp Mittuniversitetet Umeå 2014-02-18 Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar! kolonisationen
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 1 april 2010 SÖKANDE Vapstens sameby Ombud: Advokaten Camilla Wikland och jur. kand. John Antonson Gärde Wesslau Advokatbyrå i Göteborg AB Kungsgatan
Läs merFrågor och svar om rennäringen
Frågor och svar om rennäringen Renantal Hur många renar finns i Västerbotten idag? År 2000 finns det ca 54 000 renar i Västerbotten. Totalt i Sverige finns det ca 230 000 renar. Har antalet renar varit
Läs merVill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!
Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.
Läs merversion mars 2017 Manual för leverans av renbruksplan från samebyarna
version mars 2017 Manual för leverans av renbruksplan från samebyarna Ägare Leif Jougda Ansvariga personer Förslag och synpunkter skickas till Leif Jougda leif.jougda@gmail.com Sametinget Versionshantering
Läs merRiksintressesystemet. Otto Ryding
Riksintressesystemet Otto Ryding Boverkets roll Boverket ska verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av 3 och 4 kap. MB Myndigheterna ska efter samråd med
Läs merSamråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?
Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet
Läs merPLANBESKRIVNING. Allmänningsskogen s:1 Stor-Mattaure DETALJPLAN. Samrådshandling MBR 2012/512. Arjeplogs kommun
Arjeplogs kommun Samrådshandling 2015-03-09 MBR 2012/512 PLANBESKRIVNING Allmänningsskogen s:1 Stor-Mattaure DETALJPLAN Arjeplogs kommun, Norrbottens län Upprättat av GG-arkitekter Förslag till detaljplan
Läs merFÖRORD. Utvecklingsplaneringen är antagen av samebyn och avser att vara byns egen. Länsstyrelsen i Jämtlands län Rennäringsenheten
FÖRORD Utvecklingsplaneringen är upprättad av länsstyrelsens rennäringsenhet i direkt samverkan med Hotagens sameby. Planeringen består av två delar, första delen innehåller redovisning av markanvändningen
Läs merBeslut angående tillfälligt förbud mot terrängkörning inom Gebnafjäll, Storumans och Vilhelmina kommuner
1(5) Vapsten sameby inger-ann@vapstensameby.se angående tillfälligt förbud mot terrängkörning inom Gebnafjäll, Storumans och Vilhelmina kommuner (2 bilagor) Länsstyrelsen beslutar, med stöd av 3 terrängkörningslagen
Läs merVINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning
Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parken: Mörttjärnberget Bräcke
Läs merDOM 2011-11-23 Stockholm
SVEA HOVRÄTT Rotel 060102 DOM 2011-11-23 Stockholm Mål nr Sid 1 (17) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, miljödomstolen, dom 2010-12-21 i mål nr M 145-10, se bilaga KLAGANDE OCH MOTPARTER Jiingevaerie
Läs merMottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil
Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429); SFS 2010:930 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skogsvårdslagen
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter en varg i Västerbottens län
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: 010-698 13 16 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2014-02-27 Ärendenr: NV-01485-14 Enligt sändlista Ansökan om skyddsjakt efter en varg
Läs merYTTRANDE AVSEENDE DS 2016:27 OCH FRÅGOR KRING 2009-ÅRS RENSKÖTSELKONVENTION
Näringsdepartementet YTTRANDE AVSEENDE DS 2016:27 OCH FRÅGOR KRING 2009-ÅRS RENSKÖTSELKONVENTION Vapstens sameby ( Samebyn ) har beretts möjlighet att yttra sig över den utredning som f.d justitierådet
Läs merSkogsbruk - Rennäring. Renskogsavtal. Underlag CSG Persåsen 11 aug 2015
Skogsbruk - Rennäring Renskogsavtal Underlag CSG Persåsen 11 aug 2015 Renskogsavtal - uppdrag Regeringsuppdrag till Skogsstyrelsen 2013..analysera behovet och förutsättningarna att arbeta med s.k. renskogsavtal.
Läs mervindkraft Sammanställt av Åsa Laurell
Bliekevare vindkraftspark i Dorotea kommun. Foto: Åsa Laurell Fallgropar i MKB vid tillståndsansökan för vindkraft Sammanställt av Åsa Laurell FÖRST BERÖM! --- Rundringning g bland länen (Jämtland, Skåne,
Läs merVindkraftprojektet Skyttmon
Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.
Läs merLänsstyrelsens sammanfattande redogörelse för Bräcke kommun, del 2.
Samhällsenheten Redogörelse Datum 2018-03-05 401-15380-18 Dnr (anges vid skriftväxling) Bräcke kommun bygg-miljonamnden@bracke.se Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse för Bräcke kommun, del 2. Inledning
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (12) meddelad i Stockholm den 25 maj 2012 SÖKANDE Vapstens sameby, 895400-2948 Ombud: Advokat Camilla Wikland och jur. kand. Karl Larsson Gärde Wesslau Advokatbyrå Kungstorget
Läs merTerrängkörningsförordning (1978:594)
Skatter m.m./vägtrafikförfattningar m.m. 1 Körning på barmark 1 [9021] När ärenden eller åtgärder inte kan utföras på något annat lämpligt sätt får trots 1 [9001] första stycket 1 terrängkörningslagen
Läs merStorumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20
Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt
Läs merSamrådsredogörelse 2016-02-08 Arjeplogs kommun MBR 2012/512. Detaljplan för ALLMÄNNINGSSKOGEN s:1, Stor-Mattaure Arjeplogs kommun, Norrbottens län
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Standardförfarande Detaljplan för ALLMÄNNINGSSKOGEN s:1, Stor-Mattaure Arjeplogs kommun, Norrbottens län Ett förslag till detaljplan för del av fastigheten Allmänningsskogen s:1, daterat
Läs merYttrande i mål nr 1128-13 angående skyddsjakt av varg; fråga om inhibition
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-01-23 Ärendenr: NV-00653-13 Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 STOCKHOLM Yttrande i mål nr 1128-13 angående skyddsjakt av varg; fråga om inhibition
Läs merISSN Sametinget föreskriver med stöd av 13 Viltskadeförordningen (2001:724) följande.
Sametingets författningssamling Sametinget Adolf Hedinsvägen 58 981 33 Kiruna Tfn 0980 780 30 Fax 0980 780 31 ISSN 1654 0549 Föreskrifter om bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar STFS
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merVindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan
Vindenergi och Rennäring i samverkan Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Det här kapitlet innehåller riktlinjer för hur en MKB för vindkraft inom renskötselområdet bör arbetas fram. Vad bör en MKB innehålla?
Läs merSAMRÅDSREDOGÖRELSE. Bjurholms kommun har reviderat förslag till översiktsplan Samrådshandling februari 2012 vilken varit ute på samråd under
SAMRÅDSREDOGÖRELSE SAMRÅDSREDOGÖRELSE Bjurholms kommun har reviderat förslag till översiktsplan Samrådshandling februari 2012 vilken varit ute på samråd under perioden 2012-03-12-2012-04-22. Samrådshandlingarna
Läs merFörslag till beslut om gränsdragning
SAMETINGET Förslag till beslut om gränsdragning Gran sameby, Malå sameby, Maskaure sameby, Ran sameby, Svaipa sameby, Dnr 2007-12 2011-02-22 Förslag till beslut om fastställda gränser mellan samebyarna
Läs merTillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten
Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron Musselseminarium Stenungsund 2013-10-28 Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten ANSÖKAN TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH DRIVA EN VATTENBRUKSANLÄGGNING
Läs merSAMRÅDSREDOGÖRELSE. E10, Kulleribacken. Kiruna kommun, Norrbottens län. Vägplan, Projektnummer:
SAMRÅDSREDOGÖRELSE E10, Kulleribacken Kiruna kommun, Norrbottens län Vägplan, 2015-11-12 Projektnummer: 139633 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev 2.0 Trafikverket Postadress: Box 809, 971 25 Luleå E-post:
Läs merInnehållsförteckning 1 INLEDNING ORIENTERING BAKGRUND OCH SYFTE NULÄGESBESKRIVNING... 6
Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 ORIENTERING... 4 1.2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 1.3 NULÄGESBESKRIVNING... 6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFTUTBYGGNAD... 7 2.1 KRAFTVERKSTEKNIK... 7 2.2 HÄLSA OCH
Läs merDOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060203 DOM 2018-05-03 Stockholm Mål nr M 1802-17 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2017-02-03 i mål nr M 1475-15, se bilaga A PARTER Klagande Jovnevaerie
Läs merVindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan
Vindenergi och Rennäring i samverkan Detta är rennäring Det här kapitlet är en kunskapssammanställning om rennäring och den samiska kulturen. Kapitlet är en bakgrund till riktlinjerna inom projektet VindRen.
Läs merUTFALL AV PRODUKTIONSMODELL B Åhman, SLU,
UTFALL AV PRODUKTIONSMODELL B Åhman, SLU, 2018-03-16 I nedanstående beräkningar har renlängd och slaktdata per region och år använts för att beräkna förlust till rovdjur enligt det förslag som presenterats
Läs merKap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Läs merPorjus. Jokkmokk. Moskosel. Arvidsjaur. Adak. Gargnäs. Gl t ä k. Arealredovisning för kärnområden av riksintresse
Tuorpon sameby Straumen uske gna n Sulitj elma aby 1 Samebygräns Laisvall Jåhkågasska Luokta-Mávas 2 Sor sele 1 Odlingsgräns en Arjeplog 10 Gargnäs 3 Svår passage av riksintresse Rastbete av riksintresse
Läs merPM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
Läs merVägledning för nationella myndigheters underlag, beslut och redovisning rörande anspråk på riksintressen i 3 kap. miljöbalken
Promemoria Datum 2017-02-07 3.4.1 Diarienummer 3190/2014 Till Riksintressemyndigheterna Vägledning för nationella myndigheters underlag, beslut och redovisning rörande anspråk på riksintressen i 3 kap.
Läs merBeslut om skyddsjakt efter varg i Västerbottens län
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: 010-698 1771 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2014-03-27 Ärendenr: NV-02396-14 Malå skogssameby Brunträsk 4 930 70 Malå Beslut om skyddsjakt
Läs merBeslut angående tillfälligt förbud mot terrängkörning inom Norra Gardfjället, Storumans och Vilhelmina kommuner
1(5) Vapstens sameby inger-ann@vapstensameby.se angående tillfälligt förbud mot terrängkörning inom Norra Gardfjället, Storumans och Vilhelmina kommuner (2 bilagor) Länsstyrelsen beslutar, med stöd av
Läs merRennäringen i Sverige
Rennäringen i Sverige Rennäringen i Sverige Rennäringen är en näring som är beroende av stora betesarealer. Den bedrivs genom att renarna strövar eller drivs mellan olika betesmarker. Betesmarkerna har
Läs merRiksintresse enl. 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken
Riksintresse enl. 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken Kort om SGU Vilka ämnen och material berörs? SGU:s geologiska information Hur arbetar SGU med riksintressen? Nya kriterier vid utpekanden Under handläggning
Läs merTilläggsplan för vindkraft
Tilläggsplan för vindkraft Storuman och Sorsele kommuner Erika Arklöf Bakgrund Syftet med projektet var att underlätta pågående och kommande etableringar av vindkraft i Storumans och Sorsele kommuner.
Läs merBeslut. Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning
2017-11-30 FM2017-3631:2 Sida 1 (6) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning HKV PROD INFRA Camilla Bramer,
Läs mer4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Regeringsbeslut IV 3 Näringsdepartementet 2017-02-23 N2017/01278/FJR N2017/01423/SUN Sametinget Box90 981 22 Kiruna Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 1:22 Främjande av rennäringen m.m.
Läs merAnsökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter varg i Dalarnas län och Jämtlands län
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Grudin, Ingela Tel: 010-698 12 46 Ingela.grudin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-02-27 Ärendenr: NV-00248-14 Ruvhten sijte Ansökan om skyddsjakt efter varg
Läs merMiljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN
Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl
Läs merQemensara deklaration. Älvdalens kommuns fjällvärld
/ lidyd L i n uveräiklspian nivuaibmä IMJIIIIIUII 93-06- 3 0 *5 Qemensara deklaration om Älvdalens kommuns fjällvärld i Mot bakgrund av - fjällvärldens stora betydelse för naturvård, friluftsliv, turism
Läs merAnsökan om dispens från artskyddsförordningen (2007:845)
Ansökan om dispens från artskyddsförordningen (2007:845) Innehåll 1. Sökande och fastighet... 2 2. Beskrivning av verksamheten... 3 3. Områdesbeskrivning... 3 3.1 Landskapsbild... 3 4. Berörda arter...
Läs merEr överklagan av Miljö- och byggnämnden i Kiruna kommuns beslut den 15 april 2010, dnr L0720-2009 79-10
1(6) Gabna sameby Box 89 981 22 Kiruna Er överklagan av Miljö- och byggnämnden i Kiruna kommuns beslut den 15 april 2010, dnr L0720-2009 79-10 Beslut bifaller överklagandet och upphäver det överklagade
Läs merTerrängkörningsförordning (1978:594)
Start Dokument & lagar Terrängkörningsförordning (1978:594) Terrängkörningsförordning (1978:594) Svensk författningssamling 1978:594 t.o.m. SFS 2014:1237 SFS nr: 1978:594 Departement/myndighet: Miljö-
Läs merVINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning
Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parkerna: Stamåsen Bodhögarna
Läs merReningsverk Bydalen - Geologi
Geokonsult Åre Strandvägen 28 83005 Järpen Telefon 072 7192086 Johan.kjellgren@geokon.se www.geokon.se SWECO Environment Kjell Jonsson Reningsverk Bydalen - Geologi 2014-09-19 Bakgrund Med anledning av
Läs merEXAMENSARBETE. Rennäringen och Vindkraftsexploatering. Vem skyddar samerna? Sandra Hansson 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap
EXAMENSARBETE Rennäringen och Vindkraftsexploatering Vem skyddar samerna? Sandra Hansson 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Läs merRiksintressen. Mugdim Islamovic Enheten för Georesurser
Riksintressen Riksintresse enl. 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken vilka ämnen och material berörs? Hur arbetar SGU med riksintressen? Nya kriterier vid utpekanden Under handläggning Mugdim Islamovic Enheten
Läs merRennäringslag (1971:437)
Särskilda trafikförfattningar m.m./jakt och fiske 1 Renskötselrätt Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (1993:36). 1 [5101] Den som är av samisk härkomst (same) får enligt bestämmelserna
Läs merBeslut angående tillfälligt förbud mot terrängkörning inom Norra Gardfjället, Storumans och Vilhelmina kommuner
1(5) Arkivbeteckning Vapstens sameby inger-ann@vapstensameby.se angående tillfälligt förbud mot terrängkörning inom Norra Gardfjället, Storumans och Vilhelmina kommuner Länsstyrelsen beslutar, med stöd
Läs merAnsökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m.
Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning
Läs mer, # "" if. Regeringskansliet S imed iggc Silmicrl iggic. ,., Snumicdigkic ltij'citilssvh I'N I'e STINUSkflHSIIL LSC
REMISSVAR Sida 1 av 3 _ 2018 11 16 dnr 5.2.1-2018 1005 A $, # _ "" if sinned iggi Regeringskansliet S imed iggc Silmicrl iggic,., Snumicdigkic ltij'citilssvh I'N I'e STINUSkflHSIIL LSC Yttrande avseende
Läs merVINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15
Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering
Läs merSvensk rovdjursförvaltning - Regional förvaltning, vem gör vad? Johan Nyqvist, rovdjursförvaltare, Länsstyrelsen i Jämtlands län
Svensk rovdjursförvaltning - Regional förvaltning, vem gör vad? Johan Nyqvist, rovdjursförvaltare, Länsstyrelsen i Jämtlands län Rovdjursförvaltning Rovdjursförvaltningen är ordnad i flera lager, som en
Läs merBeskrivning av ärendet. Beslut Östersundsvägen Lit
1 (7) Miljöskyddsenheten Jerry Joelsson 010-2253250 Hjorts Entreprenad och Linjebygg AB Östersundsvägen 63 83631 Lit Föreläggande enligt miljöbalken för byte av befintlig luftledning samt nyanläggning
Läs merPM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun
Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband
Läs merRiksintressen mm. Hushållning med mark och vatten 3 kap MB (ej 4 kap MB) Eva Hägglund SKL
Riksintressen mm Hushållning med mark och vatten 3 kap MB (ej 4 kap MB) Eva Hägglund SKL Allmänna intressen Riksintressen Stora opåverkade områden Ekologiskt särskilt känsliga Jord och skogsbruk Rennäring,
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning Rennäring
Dnr. MBN 2012-300 Version Plannr. 1 D2039 Miljökonsekvensbeskrivning Rennäring Detaljplan för del av fastigheten Pitholm 13:171 Piteå kommun, Norrbottens län Upprättad av: WSP, Samhällsbyggnad, Umeå Postadress
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för Harbro backe
2017-11-30 reviderad 2018-07-26 1 [5] Referens David Ekberg Anders Forsberg av detaljplan för Harbro backe Orenteringskarta över området en av detaljplan för Harbro backe är framtagen som ett underlag
Läs merFastställande av bevarandeplaner för Natura 2000-områden inom Jämtlands län
1 (6) Naturvårdsenheten Per Tidlund 010-2253454 Enligt sändlista Fastställande av bevarandeplaner för Natura 2000-områden inom Jämtlands län Länsstyrelsen i Jämtland fastställer genom kungörelse i länstidningarna,
Läs merFöreläggande enligt miljöbalken för anläggande av skoterleder i Umfors, Klippen och Hemavan,
1(6) Storumans kommun Siv Forsberg siv.forsberg@storuman.se Arkivbeteckning 525 Föreläggande enligt miljöbalken för anläggande av skoterleder i Umfors, Klippen och Hemavan, Storumans kommun (2 bilagor)
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den
Läs merSAMRÅDSREDOGÖRELSE. Väg 370 Nölviken. Malå kommun, Västerbottens län. Vägplan Projektnummer: ,TRV 2015/101450
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 370 Nölviken Malå kommun, Västerbottens län Vägplan 2016-03-03 Projektnummer: 137580,TRV 2015/101450 1 Trafikverket Postadress: 972 42, Luleå, Besöksadress: Sundsbacken 2-4, 972
Läs merVersion 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband
Läs merRastplats vid väg E45, Häggenås
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Rastplats vid väg E45, Häggenås Östersunds kommun, Jämtlands län Vägplan, 2015-04-16 Projektnummer: 145408 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev 1.0 Trafikverket Postadress: Kyrkgatan
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har
Läs merTerrängbeskrivning för inbjudan och tävlings-pm
STÖDDOKUMENT Terrängbeskrivning för inbjudan och tävlings-pm VERSION 2019-02-18 Syfte och målgrupp Syftet är att ge stöd i arbetet med att ta fram en så bra terrängbeskrivning för deltagarna som möjligt.
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum: 2005-03-30
Läs merBeställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen
Naturinventering Väsjö norra, Sollentuna Juni 2011 Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen Utfört av: Tengbomgruppen AB. Medverkande: Jenny Andersson och Agnetha Meurman.
Läs merSamrådsredogörelse till samrådsförslag för tillägg till Strömsunds kommuns översiktsplan - vindkraft
Samrådsredogörelse till samrådsförslag för tillägg till Strömsunds kommuns översiktsplan - vindkraft Miljö- och byggavdelningen 2019-05-17 Förslaget till tillägg till översiktsplan för Strömsunds kommun,
Läs merPlaneringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Läs merLänsstyrelsen Jämtlands län Samhällsenheten Karin Johansson
Länsstyrelsen Jämtlands län Samhällsenheten Karin Johansson BESLUT 1 (7) Datum Dnr (anges vid skriftväxling) 2016-04-11 258-4518-15 Handölsdalens Sameby c/o Jonas Kråik Hallvägen 21 830 05 Järpen Länsstyrelsens
Läs merAvverkning som berör höga naturvärden
MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling
Läs merPåverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena
14-09-11 Samhällsbyggnadsförvaltningen Lysekils kommun Påverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena Detaljplan för Norra Skalhamn Lysekils kommun Detaljplanområdet för Norra Skalhamn
Läs mer