Fjärran men nära. Unga bygger nätverk över haven

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fjärran men nära. Unga bygger nätverk över haven"

Transkript

1 Fjärran men nära Unga bygger nätverk över haven 1

2 Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar inom fyra verksamhetsområden: Vi fördelar bidrag och arbetar med metodutveckling inom ungas Fritid och föreningsliv samt inom Internationellt ungdomsutbyte. Vi stödjer utvecklingen av Kommunal ungdomspolitik och följer upp den Nationella ungdomspolitiken. Innehåll 3 Förord 4 Inledning 6 Vilse bland förväxlingar Krönika: John Hultén 8 Journalisterna 10 Östersjön runt 12 Ansikte mot ansikte 14 Resan som inte tar slut Krönika: Tori Carlsson 16 Samer, gruvor och örnar 18 Miljöbyte med Ryssland 20 I filmens värld 22 Unga tillgång i Barents Krönika: Birgitta Nilsson tjejer 26 Tio dagar i polen 28 Afrikansk dans bland granarna 30 Att göra skillnad på riktigt Krönika: Åsa Olsson 32 Språket som språngbräda 34 Inflytande ett flytande begrepp 36 Viktiga händelser 38 Tips, tips, tips Handlingsplaner Ungdomsstyrelsen 2003 redaktörer Roger Johansson/Ingrid Bohlin text Thimothy Hebb grafisk form Christián Serrano omslagsbild Christián Serrano tryckeri Kristianstads Boktryckeri AB distribution Ungdomsstyrelsen, Ringvägen 100, Box 17801, Stockholm tfn fax e-post webbplats 2

3 Förord Ungdomar en kraft för utveckling av nätverk I Fjärran men nära berättar vi om elva projekt som alla handlar om samma sak nämligen ungdomsprojekt i Barents- och Östersjöregionen. Alla har också fått stöd genom Allmänna arvsfondens satsning Ungdomssamarbete i Barents- och Östersjöregionen. Projekten skiljer sig åt på flera sätt. De har olika teman, de är olika typer av organisationer och föreningar, men de kan alla ge oss inspiration inför framtida projekt. I skriften hittar ni också fyra personliga reflektioner på hur det är att jobba internationellt inom denna region och varför det är så viktigt att göra det. Skribenterna har under flera år arbetat inom olika typer av organisationer och på olika nivåer, såväl lokal, regional som nationell. Genom deras reflektioner får vi inblick i vad en gemensam region kan innebära för människorna i dessa områden. De ungdomsprojekt som har fått stöd från Barents- och Östersjösatsningen bygger var för sig en bro över gränserna broar av större förståelse och gemenskap som tillsammans bildar ett stort nätverk av kontakter mellan individer och föreningar. Vi hoppas att skriften ska ge er inspiration att utveckla egna internationella ungdomsprojekt i Barents- och Östersjöregionen. Och att boken väcker er nyfikenhet för de kulturer och människor som ofta upplevs så fjärran men ändå är så nära vår region så att alla blir en del av det växande nätverket. Roger Johansson handläggare Ungdomsstyrelsen 3

4 Inledning Bakgrund Barents- och Östersjöregionen består av elva länder; Sverige, Norge, Island, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Polen och Tyskland. I många århundraden har människor samarbetat och byteshandlat mellan dessa stater. Intensiteten i dessa kontakter har dock varierat över tid. Under 1700-talet var det övergripande syftet med kontakterna att vinna ekonomiska fördelar på bekostnad av sina grannländer, att kontrollera viktiga handelshamnar och handelsvägar. Under 1900-talet försvårades allt samarbete av olika ideologiska ståndpunkter. Oavsett tidpunkt har samarbetet i regionen främst rört statliga myndigheter eller företag. De senaste tio åren har det hänt något. Samarbete sker inte längre enbart på statlig nivå genom till exempel Utrikesdepartementet eller mellan företag. Aktörer som kommuner, ungdomsorganisationer, fritidsgårdar och arbets-marknadssatsningar har byggt upp nätverk och kontakter för att utbyta erfarenheter om hur andra samhällsmedborgare ser på demokrati, inflytande, rasism och på sin vardag. Syftet med samverkan är nu att bygga upp en gemensam region byggd på nyfikenhet för grannländernas kulturer, traditioner och vardagsliv. Detta har inneburit en stor omsvängning i synen på hur vi förhåller oss till varandra det handlar inte längre enbart om att få utan att båda parter tjänar på och utvecklas av samarbete. 4

5 Regeringens stöd till ungdomssamarbete Den svenska staten anser det viktigt att ge ungdomar möjlighet att utveckla kontakter i Barents- och Östersjöregionen. Utöver deltagande i EU:s olika stödprogram som inkluderar staterna i regionen har regeringen avsatt särskilda nationella medel för att öka kontakterna mellan unga i regionen. Ungdomssamarbete i Barents- och Östersjöregionen För samarbete på ungdomsområdet i Barents- och Östersjöregionen har regeringen skapat en särskild satsning som förvaltas av Ungdomsstyrelsen. Det var i samband med Baltic Sea Ministers Conference i Visby 1998 som regeringen genom Allmänna arvsfonden initierade denna satsning som kommer att pågå fram till den sista december Totalt har 19 miljoner kronor avsatts för att bidra till utvecklingen i regionen genom att uppmuntra det internationella samarbetet mellan ungdomsorganisationer. Från 1998 fram till slutet av november 2002 hade totalt 244 ansökningar inkommit och 145 fått stöd. Den vanligaste typen av projekt inom satsningen är ungdomsutbyten. Det finns dock möjligheter att göra en rad andra typer av projekt, till exempel anordna utbildningar för unga ideella ungdomsledare, internationella seminarier för fältassistenter eller utveckla gemensamma webbplatser med debatt och omröstning i olika frågor. De projekt som ska prioriteras är: utbyten för ungdomar och ungdomsledare gemensamma utbildningar och kontaktskapande verksamheter för ungdomar och ungdomsledare utveckling av informations- och erfarenhetsutbyte, särskilt över Internet och via lokala och regionala stödcentra dokumentation, översättning och distribution av informationsmaterial De projekt som omfattar minst tre länder och projekt som är förankrade i Barentsregionen prioriteras särskilt. Speciellt uppmuntras projekt där ungdomar ur ursprungsfolken* i Barentsregionen deltar. Endast ideella ungdomsföreningar som finns i Sverige kan skicka ansökan till Ungdomsstyrelsen. *Ursprungsfolken i Barentsregionen är: samer, komi, vepser och nenetser. 5

6 Krönika Text: John Hultén, projektledare Östersjöinstitutet Vilse bland förväntningar Jag besökte nyligen en stad i Grekland. Före resan föreställde jag mig ett landskap av vita stenhus med vinrankor som klättrade uppför väggarna, strålande sol och klarblått vatten. Verkligheten var en storstad med trafikkaos, trasiga trottoarer och slitna, smutsiga betongbyggnader till och med solen lyste med sin frånvaro. Staden motsvarade knappast mina förväntningar, tanken slog mig att den snarare stämde in på den gängse bilden av en stad i Ryssland eller Litauen. Grekland ska vara värme, färg och glada bartenders Östeuropa grå betong och sura babusjkor. Den gråa och trista bild av Östeuropa som etsat sig fast på många svenska näthinnor gör att ett ungdomsläger i Portugal eller en termins studier i Canada lockar mer än ett besök i Kaliningrad eller studier vid ett universitet i Riga. Det är lätt att gå vilse bland förväntningarna. Möten ger motbilder Jag tror att fördomar är något mycket naturligt. Vi försöker skapa ordning i en kaotisk värld genom att förenkla och generalisera. Problemet är förstås när dessa generaliseringar bygger på okunskap snarare än kunskap, och när de leder till bilder av vår omvärld som är enbart positiva eller enbart negativa. Skolan är viktig för att vi ska få mer kunskap men för att vi ska kunna förstå något så subtilt som kulturella olikheter krävs mer än skolböcker, vi behöver lära oss genom direkta möten med människor från andra kulturer. På Östersjöinstitutet arbetar vi med att skapa just sådana möten mellan ungdomar; det gör vi genom att arrangera utbytesveckor, stipendier för utlandsstudier och mötesplatser på Internet. 6

7 Nyligen arrangerade vi en utbytesvecka med 40 ungdomar från tio länder i Östersjöregionen. En tjej från Tyskland sa så här efteråt: Före mötet såg jag det bara som en veckas ledighet från skolan och jag förväntade mig inte att bryta några fördomar, men det funkade verkligen! Jag är övertygad om att hon har rätt, ungdomsutbyten fungerar verkligen och därför är de viktiga för att öka förståelsen mellan människor. I Östersjöregionen är sådan förståelse en förutsättning för framtida samarbete om viktiga saker som ekonomisk utveckling, politisk stabilitet och lösningar på miljöproblem. Ungdomsnätverk populära Jag har under de två år som jag arbetat med ungdomssamarbete i Östersjöregionen försökt skapa mig en överblick över vilka nätverk som finns och vad för sorts projekt som pågår. I början tyckte jag att det verkade finnas hur många som helst. Att alla nätverk och projekt av någon anledning heter ungefär likadant bidrog till förvirringen; BYA, BYS, BYF, BSYP, BYC och BSYF är några exempel. Efterhand insåg jag att det inte var riktigt lika många som jag först trodde, men det finns en hel del. Lite förenklat brukar jag dela in dessa nätverk och projekt i två huvudkategorier: dels de som riktar sig mot frivilliga organisationer, dels de som är inriktade mot skolor. En annan indelning kan göras mellan multilaterala utbyten som omfattar alla, eller i alla fall många, länder i regionen, och de utbyten som är bilaterala och som alltså bara omfattar två. Sammantaget pågår en hel del och det är kul att så många organisationer har ett genuint intresse för att genomföra projekt med ungdomar i Östersjöregionen. En tysk forskare konstaterade nyligen att ungdomsnätverk var de vanligast förekommande nätverken bland frivilliga föreningar i regionen. Också mellan kommuner är ungdomsutbyten vanliga. Av Sveriges 289 kommuner har nästan 200 en eller flera vänorter i Central- och Östeuropa och ungdomsutbyten är vanliga inslag i dessa vänrelationer. Många ungdomar har således sedan kalla krigets slut haft möjlighet att delta i utbyten i Östersjöregionen. Men för att kunna bekämpa de fördomar vi fortfarande har måste ännu fler ges chansen att delta. BYA Baltic Youth Assembly BYS Baltic Youth Symposium BYF Baltic Youth Forum BSYP Baltic Sea Youth Project BYC Baltic Youth Conference BSYF Baltic Sea Youth Festival 7

8 Journalisterna En e-postlista blev upptakten till ett internationellt seminarium mellan studenter kring Östersjön och en chans att verkligen lära känna varandra. Vi planerade upplägget ihop med de utländska studenterna, säger Maria Staf som ingick i den svenska planeringsgruppen. Mötet mellan de svenska, baltiska och ryska journalistikstudenterna ägde rum under tre dagar i början av augusti På antroposofernas kursgård utanför svenska Järna träffades 34 deltagare, de flesta var runt 22 år. De svenska deltagarna var inte främlingar för de övriga. Svenskarna hade redan i ett annat projekt rest runt och hälsat på de andra studenterna i Barentsoch Östersjöregionen. Åtskilliga hade dessutom läst varandras inlägg på e-postlistan Baltic Journalist, som utgör basen i detta utbyte. Så det var egentligen ingen is som behövde spräckas. Men utbytet hade också gått att genomföra utan den personliga kontakten vi redan hade, säger Maria. Likheter och olikheter Man presenterade sig för varandra i små grupper på fem personer. Introduktionen bestod av att lekfullt presentera sig i den stora gruppen genom att göra det via den lilla, berättar Maria. De frågor som sedan diskuterades involverade alla och rörde bland annat de populistiska stereotyper de olika länderna har av varandra. Som till exempel att svenskar är kalla och ryssar hetlevrade. Och efter att ha tittat på en dokumentärfilm om hemlösa i Tartu i Estland började man spontant diskutera journalistisk etik. Matti Kark som gjort filmen är med i nätverket. Han fick berätta hur han fick alla att ställa upp. Han hade bara pratat med dem, inte betalat något. Två litauiskor berättade då att det är vanligt att de som intervjuas får något för att ställa upp. Det visade sig att en del deltagarna var motståndare till att ge gåvor för att få intervjuer, medan andra tyckte att det var väl inte fel, det gick ju mycket snabbare då, fortsätter Maria. Det blev en mycket intressant diskussion. Den var definitivt inte enkel- 8

9 Foto: Maria Staf riktad. De olika nationaliteterna frågade varandra lika mycket. Vi hade en jämbördig relation mellan varandra i diskussionen, förtydligar Maria. Det mest givande med mötet var, enligt Maria, att en grupp människor samlades från länder som vi svenskar har en ganska konstig syn på. Och det var roligt att se att man skapade kontakter över gränserna. Förhoppningsvis kan de bestå och ge väldigt mycket. Blandat bra vid matbordet Vad kan de nya kontakterna vara bra för i framtiden? Jo, för att byta erfarenheter, tipsa varandra om artikelidéer och få låna en säng om man är på besök och ska skriva reportage, svarar Maria, som pluggar journalistik vid Södertörns Högskola. En lärdom från mötet, anser Maria, var att det hade varit bättre om man kunnat undvika att det blev uppdelat efter språk och nationalitet vid matbordet. Och programmet borde ha planerats noggrannare. Vi hade för lite tid. Vi hade behövt tänka ett varv till. För att få lite fart på mejlandet till e- postlistan har deltagarna beslutat sig för att det inte ska vara något nivåkrav på inläggen. Man ska kunna skriva vad som helst, då blir det lättare att hålla liv i mejlandet. På den listan kan man numera läsa allt från små hälsningar till hur det står till med det litauiska folkets tilltro till medierna. Hon hoppas att det blir ett bestående nätverk på sikt. Det vore roligt att utvidga det till andra länder. Men det får inte ske för fort, då riskerar det att bli alltför löst. Deltagarnas reaktioner; om mötet har motsvarat förväntningarna, vad som var bra respektive dåligt, med mera har samlats i en rapport. Det mest positiva i det fallet, tycker Maria, är att deltagarna var mest missnöjda med att maten var vegetarisk. Då kan man nog känna sig rätt nöjd. Projektruta Svensk organisation: Baltic Journalists i samverkan med Studiefrämjandet i Huddinge-Botkyrka Projektnamn: Baltic Journalists Sommarkonferens Projektledare: Maria Staf Tema: Projektet syftade till att bygga upp ett nätverk av journalister från Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Sverige. Under tre dagar utbytte de kunskaper och erfarenheter från respektive länder. E-post: 9

10 Östersjön runt Flera nya europeiska länder är på väg in i EU. Vi vill låta dem möta några som redan har erfarenhet av Europa, säger Jesper Magnusson, huvudkoordinator för Östersjönätverket The Baltic Sea Federalists (BSF). Förbundet Unga Européer i Sverige, som är den ansvariga organisationen, är partipolitiskt och religiöst obundet. I nätverket BSF ingår även dess systerorganisationer i Finland, Ryssland, Estland, Litauen, Lettland, Polen, Tyskland, Danmark och Norge. Nätverket ska hjälpa de olika organisationerna att planera nya aktiviteter och gemensamt bli starkare i sitt arbete mot ett mer demokratiskt och enat Europa. Via sin huvudorganisation JEF (på europeisk nivå) har Unga Européer sedan möjlighet att påverka EU-kommissionen och EU-parlamentet. Växande nätverk Det var i september 2001 som Jesper och en kille från Tyskland fick idén att bilda ett nätverk för Östersjöregionen. I dag har nätverket växt och de samarbetande organisationerna har drygt medlemmar tillsammans som nås av tre olika e-postlistor och en egen tidning. Nu kan vi också träffas och lyssna på varandras olika perspektiv på Europa. Vissa länder har kommit långt medan andra är på väg in, säger Jesper, som fick upp ögonen för EU-frågan 1992 och engagerade sig i folkomröstningskampanjen två år senare. Hittills har de träffats åtta gånger. Hur många som möts beror på vilken sorts träff det är. Till de möten som är mindre intensiva brukar det komma mellan fem och tio deltagare. Till de större med seminarier och där man diskuterar nätverket och politik kan deltagarna bli mellan 30 och 70 personer. Nätverket ger ut en tidning som Jesper ansvarar för. Den debatt som förs där och det tema som tas upp påverkar ofta vilka frågor som diskuteras under nästa träff. Numret som håller på att färdigställas 10

11 Foto: Emma Bohlin handlar om rasism och främlingsfientlighet. Två företeelser som förefaller spridda i Baltikum, fortsätter Jesper. I somras på lägret i Lettland märktes det rasistiska tendenser från vissa länder. Det är oroande. Så nu diskuterar vi integrationsproblematiken i Östersjöområdet. Jesper anser att det är positivt att nätverket tillåter en objektiv diskussion om detta svåra ämne. Många kunniga i nätverket De tre e-postlistorna garanterar den kommunikation som krävs för att hålla nätverket igång. Den första bildar ett virtuellt redaktionsråd för tidningen, där diskuteras det flitigt. Den andra utgörs av ett 40-tal deltagare som tar beslut om träffar, aktiviteter och vilka frågor som ska diskuteras. Den tredje är en ren informationskanal till medlemmarna. Men om man inte träffas ansikte mot ansikte går nätverket sönder, säger Jesper. Än så länge är nätverket mycket löst, det finns ännu inga stadgar. Det räcker fortfarande med medlemmarnas engagemang för att nätverket ska frodas. Han är också stolt över att så många kunniga personer har involverat sig. Det är en bra spridning. Det finns flera statsvetare som specialiserat sig på EU:s olika delar. Om vi ska sätta oss in i något område kan den person som behärskar det bäst utbilda oss andra, säger Jesper, som själv snart lägger fram sin doktorsavhandling i mikrobiologi. Och härnäst? I början av 2003 ska nätverket driva en gymnasiekampanj med debatter och seminarier om aktuella EU-frågor. Vi håller även på att ta fram gemensamma argument och ett gemensamt kampanjmaterial för de framtida EUfolkomröstningarna i Östersjöområdet, förklarar Jesper. Projektruta Svensk organisation: Förbundet Unga Européer Samarbetsorganisationer: Europaeisk ungdom, Danmark; Mosavahe, Estland, JEF- Fin, Finland; Lietuvos Jaunieji Europos Federalisai, Lettland; Klubs Maja jaunatne vienotai Eiropei, Litauen; Europeisk Ungdom, Norge; JEF-PL, Polen; Molodye Rossisyskieye Federalisty Russia; Ryssland; JEF-Schleswig Holstein Projektnamn: Barents- och Östersjösamarbete Projektledare: Jesper Magnusson Tema: Utveckla nätverket och samarbetet mellan EU-federalistiska ungdomsorganisationer i Barents- och Östersjöregionen. E-post: Webbadress: 11

12 Ansikte mot ansikte Att enbart bygga nätverk via Internet är svårt. Det är först när man träffas i verkliga livet som man kan knyta djupare kontakt. Vi blev snabbt goda vänner när vi äntligen träffades, säger Monika Laurinaviciute, en av cirka 20 moderatorer på E-parliaments webbplats för unga runt Östersjön. Avsikten med att mötas ansikte mot ansikte i Karlskrona under den första tredagarsträffen i augusti 2001 var tydlig. Man skulle planera skapandet av webbforumet E-parliament. När detta skrivs i början av november 2002 finns det 350 registrerade medlemmar på webbplatsen. Mellan 30 och 50 av dem är, enligt Monika, mycket aktiva med att skriva inlägg och delta i omröstningar. Aktiva medlemmar De ämnen som debatteras nu rör allt från om reklamannonsering borde regleras eller ej till gisslantragedin i Moskva. Medlemmarna får själva vara med och rösta fram de ämnen som debatteras. Vi som är moderatorer kontrollerar att inga förnedrande omdömen smyger sig in, säger Monika som är från hamnstaden Klaipeda i Litauen. Många länder deltar: Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Sverige. De omkring 20 ungdomarna som är moderatorer är i åldrarna 17 till 25 år. De flesta är runt 18 år. E-parliaments webbplats, som lanserades i februari 2002, är avsedd som ett forum där unga kan diskutera angelägna frågor och rösta om dem. Nu uppvaktar man dessutom politiker för att få genomslag för de åsikter som utkristalliserats på webbplatsen. Våren 2003 ska vi bli mer aktiva på lokal nivå men redan nu besöker vi skolor, bibliotek och andra offentliga rum för att berätta om vår verksamhet. 12

13 Foto: Mikael Persson Möten styr verksamheten Monika berättar att deras arbete redan har resulterat i fler medlemmar. För det krävs en insats för att delta. Två till tre timmar i veckan, uppskattar Monika. Själv försöker hon delta varje dag. När man är moderator jobbar man i par under tre veckor. Denna vecka är Monika och hennes partner ansvariga för förslagen på sajten. Nästa vecka måste de se till att diskussionerna fungerar. Och veckan därpå har de hand om röstandet. Moderatorerna har inte bara träffats i Karlskrona, utan också en handfull dagar i Nida (Litauen) i maj 2002 respektive Sopot (Polen) i september. Varje möte har haft ett tema. I Karlskrona var det, som sagt, grunderna för ett webbforum som diskuterades, liksom den tekniska aspekten. Då lärde moderatorerna känna varandra. På de två efterföljande träffarna har de utvärderat webb-platsen och diskuterat dess framtid. På varje möte försöker vi förbättra något, säger Monika. Nu skriver vi artiklar för nationella tidningar för att nå fler ungdomar. Monika berättar om sitt intryck av det första mötet. En kulturell skillnad mellan Monikas landsmän och svenskarna blev särskilt tydlig. Svenska ungdomar diskuterar mer än vi gör. Jag tycker att det är bra med debatt, det är demokratiskt. Hon har också upptäckt att finländare rent språkligt kan förstå estländare, litauer kan förstå letter och svenskar kan förstå danskar. Men det språk som används på webbplatsen är engelska. När Monika får frågan varför hon pratar så bra engelska svarar hon att det är E-parliaments förtjänst. Projektruta Svensk organisation: Stiftelsen Östersjöinstitutet Projektnamn: E-parliament.net Projektledare: John Hultén Tema: Webbplats där unga människor kan introducera och diskutera olika frågor. Efter att frågan diskuterats genomförs omröstning genom vilken samtliga deltagare tar ställning i frågan. E-post: Webbadress: 13

14 Krönika Text: Tori Carlsson, A-net, Ånäset Resan som inte tar slut En webbadress för ungdomsutbyte gav möjligheterna - vi tog chansen, hoppade på tåget och hänger fortfarande med. Under resans gång har vi haft många spännande möte, bland annat i länder i Östersjöregionen och Ryssland. I Ryssland hittade vi en bra samarbetspartner. Vi upplevde många spännande situationer då deras verklighet skiljer sig mycket från vår. Bland annat fick vi uppleva hur stolta ryssarna var över sin egen kultur och sina skolor. De tog oss med på en rundvandring i en skola och visade sina klassrum. Våra svenska ungdomar tyckte att klassrummen var torftiga och i behov av renovering, själva var de stolta. En beväpnad vakt satt i skolan dygnet runt. Något våra ungdomar hade svårt att förstå varför måste man vakta en skola? Vem skulle vilja gå dit i onödan? De låter oss också vara med på en musiklektion. Instrumenten är hemgjorda och rätt konstiga, men alla är med spelar och sjunger. Man kan se att de har kul. När vi sedan får se en uppvisning av folkdanser blir vi riktigt avundsjuka på vad de kan. Sedan är det vår tur. Vi får inta scenen. Skolans elever och lärare sitter nedanför och ställer frågor om Sverige och vår kultur. Nu vill de att vi ska sjunga och dansa för dem. Hjälp! I all hast kommer vi på små grodorna. Varför vi vet så lite om våra egna traditioner? Tack för att vi fick vara med och höja medvetenheten om vår egen kultur. Olika men lika Vi svenskar är rätt bortskämda och äter inte gärna vad som helst. Man har kommit långt i att förstå en annan kultur och en annan livsstil, när man ler och säger: Soppan är god, fast det är både fiskögon och huvuden i soppan. Då har man förstått att de egentligen bjuder oss på det bästa. Att jämföra livssituationer, intressen och framtidstro i de olika länderna är viktigt. Baltländerna och Ryssland har samma typ av glesbygd som vi har så samtidigt som vi kan hjälpa dem med nya idéer så kan vi också lära oss av dem. Demokrati och jämställdhet är något som våra svenska ungdomar är bra på och som vi kan dela med oss av. Dessa länder har lyckats med att bevara sina 14

15 gamla traditioner, något som vi i Sverige är dåliga på. Våra ungdomar har lärt sig av deras sätt att vara och uppskattar sin egen situation bättre. Det är viktigt att se likheterna i stället för att bara se olikheterna. Hela Ånäset inspirerat Av naturliga skäl är det inte särskilt många från Europa som åker upp till norra Norrland och Ånäset. Robertsfors kommun är liten med cirka invånare. Därför känns det extra viktigt att kunna ge våra ungdomar en möjlighet att vidga sina vyer och se att även om vi tror att vi är olika så är vi i grunden väldigt lika och att det bara är omslaget som skiljer. Drivkraften och arbetsglädjen är att se hur mycket våra ungdomar utvecklas från att knappt våga säga ett enda ord till att stå upp inför en stor publik och våga prata och berätta om vad de har gjort på engelska. Eller när lärarna från skolan frågar vad som har hänt när tysta, försynta Margit ställt sig upp i klassrummet och för första gången haft en åsikt. Hela samhället har blivit engagerat och numera höjer ingen på ögonbrynen när någon pratar ett annat språk utan svarar glatt med några fraser på engelska. Så man kan säga att det inte bara är ungdomarna som vågar mera. Vi blir hela tiden fler och fler i vår förening. En av verksamhetens grundtankar är att låta ungdomarna växa genom ökat ansvar och nya erfarenheter. Våra unga ledare har många nya idéer för framtiden. Så det är ingen tvekan om att resan fortsätter. Foto: Emma Bohlin 15

16 Samer, gruvor och örnar I gruvstaden Apatity på södra delen av Kolahalvön ska de samiska ungdomsfrågorna stå i centrum. Jag hoppas att utbytet med de blivande ungdomsledarna kommer igång före jul 2002, säger Kurt Vannebäck, ordförande i Unga Örnar Norrbotten och en av de två initiativtagarna till utbytet i Ryssland. Det blir första träffen för ungdomarna som kommer från fyra olika länder och utbytet ska pågå under fyra dagar. Det var under den gångna vintern som Kurt och flera andra ledare träffade ett stort antal ungdomar i Apatity och började fundera på ett utbyte. I Apatity har samekulturen nyligen börjat komma tillbaka. Under Sovjettiden skulle man smälta in som same. De förryskades och diskriminerades, säger Kurt. De som ska delta är mellan 17 och 25 år. Fem är från Sverige, lika många är från Norge och Finland. Tio kommer från Ryssland. Några är samer. Skapa nätverk Kurts personliga förhoppning är att få igång en rysk motsvarighet till den svenska arbetarrörelsens barn- och ungdomsorganisation Unga Örnar. Kanske kan vi bidra med kunskap om hur en demokratisk förening fungerar. Som till exempel hur ett möte går till och hur alla får möjlighet att påverka i gruppen. Dessa ungdomar kommer att spela en avgörande roll i Ryssland om tio år. För de nordiska deltagarna blir utbytet en möjlighet att lära sig mer om den ryska kulturen. Våra samhällen fungerar olika även om vi surfar på Internet allihop, som Kurt uttrycker det. 16

17 Foto: Emma Bohlin Och då är samarbetet kring den samiska kulturen en väg dit. Min önskan är att etablera ett nätverk som blir varaktigt. Att det blir naturligt med utbyten mellan länderna. Redan nu håller vi på att bygga en e-postlista. Deltagarna har värvats på olika sätt. I Sverige kommer de från Unga Örnar i Norrbotten, i Ryssland kommer de via en miljöorganisation på Kolahalvön. Det är alltså i Apatity ungdomarna ska lära känna varandra, diskutera bilderna de olika nationaliteterna har av varandra, prata om erfarenheter samt syna kulturella skillnader och likheter, berättar Kurt. Därför ska ländernas deltagare blandas i mindre grupper. Grupperna kommer att få lära sig mer om de ryska samerna av en kvinna som är chef för museet i Apatity och som har skrivit flera böcker om de ryska samerna. När vi presenterade våra idéer blev hon mycket intresserad. Så hon ska vara med som stöttepelare i den ryska delen. Vi tittar förstås också på Museet i Apatity som har en stor samisk avdelning, tillägger Kurt. Kan gå fel Kurt är full av tillförsikt. Han ser ingen stor fara som lurar framöver. Det ska bli spännande att se hur vi lyckas övervinna språkhindren. Alla talar inte engelska så vi tar med tolkar. I nästa stund lägger han till: Samtidigt måste man ta med i beräkningen att saker alltid kan gå fel. Som transporter. Det vet han. Kurt har jobbat med ungdomsläger förut. Nästa steg kan bli att vi ordnar ett läger för samiska ungdomar i Sameland i Norge eller Sverige. Sommaren 2003 planeras ett motsvarande möte som det i Apatity i Kiruna. Om man hinner ha det under sommarlovet blir det en vecka långt. Hans dröm är att så frön till ett varaktigt kontaktnät som kan leva sitt eget liv. Projektruta Svensk organisation: Unga Örnar Norrbotten Samarbetsorganisationer: Framfylkingen, Norge; Nuorten Kotkaienen Keskusliitto, Finland; Ekonord, Ryssland Projektnamn: Den samiska kulturen i Barentsregionen idag Projektledare: Kurt Vannebäck Tema: Att bilda ett ungdomsnätverk i Baterntsregionen för att öka kunskapen om och stärka den samiska kulturen idag. E-post: Webbadress: 17

18 Miljöutbyte med Ryssland Under flera decennier har Sverige byggt upp en stark miljörörelse. I Ryssland har man precis börjat. Där anser man att det är omöjligt att påverka stora företag, säger Alexei Usov, en av fyra ledare för miljöutbytet Barents Green Community. Mötet ägde rum utanför ryska Arkhangelsk. Under tio dagar i oktober 2002 samlades tolv ungdomar mellan 18 och 20 år från Sverige och Ryssland. Syftet med utbytet var att, som det står i projektansökan, låta ungdomarna acquire new environmental and management skills. Snart ska Finland, som också ingår i Barents Green Community, och Ryssland mötas på samma plats och göra ett liknande utbyte. Nästan genast märkte Alexei av skillnaderna mellan den svenska och ryska synen på vilket miljöarbete som är möjligt. Ryssarna skrattade när vi sa att det skulle gå att påverka myndigheter och företag att arbeta för en bättre miljö, säger Alexei. Några av de ryska ungdomarna tyckte att om man inte vill ha stora industrier i sin närhet, då får man flytta ut på landet. Konsumentmakt Ryssarna menade också att man får lösa ekologiska problem på egen hand, till exempel att rena dricksvattnet i hemmen och inte på fabriken. Allt eftersom utbytet fortskred blev de ryska ungdomarna mer övertygade om att det kan gå att påverka även myndigheter och företag. De hade inte tänkt på att konsumenterna påverkar produktionen med sina köpbeslut, säger Alexei, som till vardags är lärare i ryska, engelska, franska och datanätverk vid Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda. Svenskarna som deltog kom från Alexeis skola eller så var de miljöintresserade ungdomar från Norrland, ryssarna tillhörde en miljöorganisation i Arkhangelskregionen, Terra Incognita. Det handlade mycket om att dela med sig av sina erfarenheter till varandra. Alla deltog i gruppdynamiska övningar för att lära känna varandra och lyssna på varandras åsikter. Man hade också kulturkvällar, vilka Alexei tyckte var mycket givande. Så det var också ett rent ungdomsutbyte mellan länderna. De fick insikt i hur man tänker och löser problem i varandras länder. I Ryssland finns det betydligt färre statliga fonder att söka pengar från för föreningarna. 18

19 Foto: Emma Bohlin Där är det mer vanligt att föreningar erbjuder kurser till allmänheten eller söker medel från icke-statliga fonder. Manual för miljöarbete Arbetet var upplagt i blandade grupper (4 5 personer i varje) som fick diskutera olika frågor och sedan redovisa dessa för de övriga deltagarna. De hann med flera omgångar per dag. Exempelvis diskuterade deltagarna hur man bäst informerar ungdomar i skolor och föreningar. De fick också lära sig hur man upptäcker föroreningar i naturen. Just nu håller ledarna och ungdomarna på att sammanställa en manual med resultaten från projektet. Där ska förslagen om hur man effektivt bedriver miljöarbete i Ryssland presenteras. Och hur man involverar folk och når ut. Manualen ska tryckas och läggas ut på Internet. Manualen utgör det ramverk som behövs för att bedriva miljöarbete, fortsätter Alexei. Han hoppas att ungdomarna går vidare med egna projekt. Finns det något han ångrar? Jo, han skulle gärna ha velat att det förberedande mötet, när några ungdomar plus ledare från varje land träffades i mitten av 2001, sett annorlunda ut. Vi borde ha pratat mer med varandra om avsikten med och upplägget av utbytet i Arkhangelsk. Ungdomarna hade sedan kunnat sprida den informationen till sina kompisar. Ett annat tips är att informera mer om programmet i förväg, säger Alexei. Den webbsida som lanserats i december 2001 räckte inte till. Alltför få av ryssarna hade tillgång till Internet och många av svenskarna sa att de inte hade tid att läsa och skicka inlägg. Projektruta Svensk organisation: Sverige-Finska folkhögskolan Samarbetsorganisationer: Youth Ecological Movement Terra Incognita, Ryssland; Institute of Ecological Problems of the North, Ryssland; Institute of Humanities in Murmansk, Ryssland Projektnamn: Barents Green Community Projektledare: Alexei Usov Tema: Syftet med projektet var att bygga upp kontakterna mellan miljögrupper i Barentsområdet samt att utbyta kunskaper, arbetssätt och erfarenheter inom miljöområdet. E-post: Webbadress: 19

20 I filmens värld Om tre dagar, tidigt på lördag morgon, ska de träffas i Jakobsbergs centrum. Då åker sju förväntansfulla tjejer från Sverige till Vilnius för att umgås och diskutera med lika många litauiska tjejer. Mörka Sara Makboul och blonda Josefin Eriksson är två av dem. De kommer från Jakobsberg och är 16 år. Sara och Josefin ser fram emot utbytet. Det ska bli kul att uppleva en annan miljö och med egna ögon se hur de bor och lever i Litauen, säger Josefin och lutar sig tillbaka i stolen. De berättar att de sett Lukas Moodyssons smärtsamma film Lilja 4-ever om en ung flicka någonstans i forna Sovjet som luras till Sverige och tvingas in i prostitution. Jag har en bild av att det är smutsigt och finns prostituerade där. Men vår tolk säger att det påminner om Sverige, fortsätter Josefin. Tufft att ena Vi träffas på Socialförvaltningen i Jakobsberg. Här finns också fältarbetaren Ingela Oskarsson, som leder den svenska gruppen. Det är Ingela som tillsammans med litauiska Dalia Stakënaitë står bakom utbytet. Hon vet vad hon vill uppnå med utbytet: Jag hoppas att de får ökad insikt både om sig själva och om andra. Att de får bättre förståelse för tjejers villkor i andra länder. En annan förhoppning är att de ska förstå hur bra de har det i Sverige, säger Ingela. Hon hoppas att tjejerna ska konfrontera sig själva, se sig själva med andras 20

21 Foto: Emma Bohlin ögon. Därför ska de bland annat prata om hur de ser på skolan, familjen och droger. Deltagarna har själva bestämt vilka ämnen som ska diskuteras. Den svenska gruppen består av två undergrupper. I den ena finns främst svenska tjejer som Socialförvaltningen har kommit i kontakt med genom sina fältarbetare. Den andra undergruppen, där två av tre har invandrarbakgrund (Josefins och Saras grupp), är mer inriktad på studier än att vistas i centrum på kvällarna. Det tuffa har varit att få ihop de här två svenska grupperna till en grupp. Om jag skulle göra om detta skulle jag endast ha en grupp från början, säger Ingela. Satsa på planeringen Mycket var förankrat hos tjejerna men en sak kunde ha gjorts annorlunda. Tjejerna skulle nog ha fått vara med tidigare i planeringen. Men jag är nöjd över samarbetet med Litauen. Vi har e-postat till varandra och Dalia har förankrat utbytet hos sina tjejer. Men Josefin och Sara tycker att de visst har fått vara med att planera. Ledarna skrev upp schemat och ville ha vår respons. Vi ändrade en sak. I stället för två dagar på landsbygden blir det bara en, säger Josefin nöjt. Ingela trycker också på att man måste avsätta tillräckligt med tid till förberedelserna. Som att tänka igenom vad man verkligen vill uppnå med resan och hela utbytet. Personligen tycker hon att det ska bli intressant att se hur de litauiska socialarbetarna arbetar. Hon tror att deras beslutsvägar är kortare. En 21-årig tjej följer med och tolkar så Ingela tror inte att språket blir något större problem. Jag är nyfiken på om resan kommer att ge tjejerna något eller om den bara blir en kul grej, säger hon. Hon vill även att den svenska utvärderingen ska bli jämförbar med litauernas. Då går det att verkligen analysera resultatet. När svenskarna kommer tillbaka till Jakobsberg ska en kollega till Ingela intervjua de svenska deltagarna. Om intryck, upplevelser och vad de fått ut av mötet med de litauiska tjejerna. Projektruta Svensk organisation: Fältverksamhetsenheten, Järfälla Samarbetsorganisation: All saints parish, Litauen Projektnamn: Tjejgruppresa till Litauen Projektledare: Ingela Oskarsson Tema: Tre tjejgrupper, två svenska och en litauisk, upptäcker varandras kulturer och diskuterar värderingar kring skolgång, droger och livet. E-post: 21

22 Krönika Text: Birgitta Nilsson, Länsstyrelsen i Västerbottens län Unga tillgång i Barents Unga människor (som jag själv ) är ofta ganska fördomsfria, tänkte jag. Vi följer inga invanda mönster från den statliga sektorn, skolan eller något företag. Vi tänker fritt och agerar utifrån det. Kanske, om man samlar unga människor från hela Barentsregionen, så kommer något bra ut av det något för framtiden! Jag kom i kontakt med Barentsregionen för första gången när jag jobbade i Föreningen Norden i Umeå. Jag skulle arrangera en träff för ungdomar i de norra delarna av Sverige, Finland och Norge. Då slog det mig att jag kanske även skulle bjuda in ryska deltagare för att se om vi kunde samarbeta. Under förberedelserna kom jag fram till att just de norra delarna av dessa länder redan har ett regionalt samarbete Barentssamarbetet. Men vad går det ut på? Varför samarbetar man i detta stora geografiska område där inte ens alla delar gränsar till varandra? Många funderingar dök upp i mitt huvud. BRYF bildas Så småningom fick jag lära mig hur samarbetet mellan offentliga strukturer i Barentsregionen fungerar och upptäckte att där inte fanns rum för några unga åsikter eller idéer. Det blev ännu en anledning till att sammanföra unga människor och försöka påverka det etablerade samarbetet. Efter ett antal träffar och konferenser där ungdomar från olika organisationer möttes och diskuterade bildades BRYF Barents regional youth forum. Ett nätverk öppet för alla, en platt organisation med kontaktpersoner i varje land. Ett samarbete som byggde på fri vilja och eget engagemang. Syftet? Att göra unga röster hörda i denna struktur, att bidra till att förutsättningarna blev bättre för unga människor att mötas och arbeta i gemensamma projekt över landgränser. 22

23 Det etablerade systemet sög så småningom upp mig och nu arbetar jag på länsstyrelsen i Västerbotten. De andra entusiasterna började jobba, flyttade så som det blir när man blir äldre. Det etablerade Barentssamarbetet har dock tagit till sig tanken på förnyelse i form av att satsa på att ge ungdomar de förutsättningar som behövs. Nytt handlingsprogram Det regionala handlingsprogrammet, The Barents Regional Youth Programme för ungdomsfrågor, antogs 2002 av regionala samarbetsorganisationen BEAR (Barents Euro Arctic Region). Förhoppningen är att detta program ska förverkligas med hjälp av en grupp personer från de deltagande länderna som kan följa upp programmet. Det handlar om att underlätta utbyten av olika slag genom att informera om vilka möjligheter som finns och genom att påverka beslutsfattare. Men det handlar även om att få ett ungdomsperspektiv på de frågor som rör hela Barentssamarbetet; miljö, näringsliv, kultur m.m. Den bästa dynamiken får man med en blandning av unga och äldre nytt tänkande och erfarenhet i kombination. BRYF finns inte kvar som ett aktivt nätverk idag, men det kan mycket väl återuppstå! En ungdomskoordinator kommer från och med i höst att arbeta i Murmansk, men har hela Barentsregionen som arbetsfält. Det är ett gemensamt initiativ från medlemsländerna i Barentsrådet där Anna Lindh just nu är ordförande. I Västerbotten samarbetar vi med den ryska republiken Karelen men även med de nordliga län som deltar i Barentsregionen. Vi försöker ta vara på de ungdomsinitiativ som dyker upp. 23

24 36 tjejer I projektet Girlpower möts fyra tjejgrupper från Sverige, Finland, Estland och Lettland för att byta erfarenheter och växa. Målet är att de ska få bättre självförtroende och jag tycker att det fungerar jättebra, säger Matilda Stefansson, 19, som är ungdomsledare under utbytet. För än så länge har de 36 tjejerna mellan 14 och 17 år träffats två gånger. Två återstår. Det har blivit åtta dagar i mars 2002 i västerbottniska Ånäset med omkring 800 invånare, och lika många dagar i augusti i lettiska Aluksne. Idén att sammanföra några tjejer från Östersjöregionen föddes på ett kontaktmöte i oktober De sex ledarna, varav tre är svenska, träffades sedan i januari 2002 och planerade det första mötet i Sverige. Samma mål Matilda betonar att det är angeläget att alla ledarna träffas för att se till att man verkligen fungerar ihop. Alla har olika uppfattning om vad ett ungdomsutbyte handlar om. Därför är det viktigt att diskutera ihop sig, så att alla strävar åt samma håll, säger Matilda, som är med i A-net ungdomsforum. A-net är en ideell förening som inriktar sig på internationellt arbete med ungdomar, främst genom ungdomsutbyten som här i projektet Girlpower. Det är viktigt att diskutera med tjejerna under hela processen för att de ska känna delaktighet, fortsätter Matilda. De har bland annat fått berätta om sina förväntningar och vad de vill uppnå. Målet är, förutom att de ska få bättre självförtroende, att de får växa och stärkas i mötet med andra kulturer. Bara på de här första mötena har det varit tydligt. Mest syntes det på dem som var blyga i början. De har börjat ta initiativ. Andra har lärt sig att visa större hänsyn, säger Matilda. Hon menar att det till stor del beror på att det bara är tjejer som deltar. Matilda berättar vad en av tjejerna sa: Det bästa med att det bara är tjejer är att alla får ta lika mycket plats om det hade varit 24

25 Foto: Tore Carlsson killar med hade många av tjejerna inte vågat prata lika mycket. Matilda har själv deltagit i liknande utbyten tidigare. Hon beskriver det som att det man tar med sig hem är att kunna stå upp inför andra och ha en åsikt. Är det något hon önskar hade gjorts annorlunda? Jo, att det nätverksbyggande forumet på Internet fungerade bättre. Det är inte riktigt igång, men vi jobbar på det. Det är verkligen viktigt att ha kontakt på nätet mellan träffarna. Samma sorts tankar Lika viktigt var det att de svenska tjejerna lärde känna varandra innan det första mötet ägde rum. Så vad har ni kommit fram till hittills? Tjejerna tycker själva att de är mycket lika fast de kommer från olika kulturer. De är i samma ålder och har samma sorts tankar och funderingar. Alla länder firar midsommar men på olika sätt, fortsätter Matilda. Det blev en hel del aktiviteter och diskussioner. Tjejerna började med en äventyrsbana, som innehöll moment där de fick släppa fram varandra och samarbeta. De hade dessutom en sminkövning och en skådespelare bjöds in för att berätta om hur kroppsspråket fungerar. Lekar som svetsar samman gruppen är också viktiga, säger Matilda. Jag tycker om lekar när alla får vara delaktiga i gruppen, inte när en enskild pekas ut. Det är särskilt viktigt i början när alla är osäkra. Visst kan språket vara ett hinder för vissa. Men Matilda betonar att det är så mycket förutom ord man kan använda för att kommunicera. Det sista planerade utbytet sker i Finland sommaren Där kommer det material som producerats att sammanställas. Tjejerna ska också göra en liten skrift ihop. Jag hoppas de ska fortsätta hålla kontakten, att de ska bli vänner för livet. Så att banden mellan länderna växer och blir starka. Projektruta Svensk organisation: A-net, Ånäset, Robertsfors kommun. Samarbetsorganisationer: Humanities Polytechnic/Torneå Unit, Finland; Rouge Youth Center, Estland; STILI, Lettland. Projektnamn: Girlpower Projektledare: Matilda Stefansson Tema: Fyra tjejgrupper från Sverige, Finland, Estland och Lettland möts för att diskutera hur det är att vara ung tjej i respektive land samt för att göra en tidning tillsammans. E-post: Webbadress: 25

26 Tio dagar i Polen Ingen visste vad det skulle resultera i när nio svenska, tio polska och tio norska ungdomar levde ihop och upplevde Polen gemensamt under tio dagar i augusti Det började i Demokrati- och antirasismprojektet i Alingsås. Därifrån kom de svenska ungdomarna, fyra tjejer och fem killar mellan 15 och 17 år. De hade inte så stor vana av andra kulturer samtidigt som flera hade invandrarbakgrund. Det var helt underbart att planera resan till Polen med ungdomarna, säger Lena Eriksson, en av initiativtagarna. Planeringen visade sig vara en viktig del av projektet. När vi bestämde oss för att resa till Polen var det naturligt att det skulle handla om Auschwitz och andra världskriget, säger Lena Eriksson, som tidigare var fritidsledare men numera jobbar med administration inom kommunen. Genom dessa två teman skulle man sedan bygga diskussionerna med den internationella gruppen. Smärtsamt besök När den svenska gruppen skulle sättas samman var det mycket strul, fortsätter Lena. Redan inför resan diskuterade de svenska ledarna begrepp som respekt med ungdomarna. Är respekt att skapa rädsla hos andra eller är det att visa ömsesidig hänsyn? Lena tror att ungdomarna har förändrats av resan till Polen. 26

27 Foto: Lena Eriksson Det verkar som om vi hjälpt till att öppna en annan tankebana. Att de inte ser vuxna som ett hot lägre, utan mer som medmänniskor. Hon berättar att det som bland annat bidrog till det var besöket i Auschwitz. Där fick de se en film om koncentrationslägret och hur de polska judarna hade det före kriget. En stark upplevelse var när en svensk kille med zigenskt påbrå fick tända ett ljus vid muren där. Det syntes tydligt hur smärtsamt det var för honom. Provocera fram reaktioner Ungdomarna diskuterade och gjorde affischer med teckningar, collage, funderingar och dikter som sedan visades upp för alla andra. De intervjuade också invånarna i staden Myslacovicés. Då ställdes frågor om främlingsfientlighet. Diskussionerna kretsade mycket kring fördomar. Inte någon av ungdomarna sa sig ha några fördomar. Men ledarna nöjde sig inte med det svaret utan såg till att provocera fram reaktioner. Då blev det i stället en diskussion om hur fördomar kan ändras och hur man kan ta reda på att man har fördomar, berättar Lena. Det blev en bra kontakt mellan ungdomarna. Även i matsalen satt de i mixade grupper. Det var ett medvetet val av ledarna och gällde alla områden. Och jag vet att det pågår mycket sms:ande och e-postande mellan nationaliteterna nu efteråt, säger Lena. Om hon ska ge ett tips till andra som planerar liknande utbyten är det att åka tåg om det är möjligt. Då hinner de svenska ungdomarna och ledarna lära känna varandra. I det här fallet var dessutom några av tjejerna från en annan ungdomsgård i Alingsås. Tågresan tog 24 timmar mellan Sverige och Polen. Även de vuxna ledarna håller kontakt via Internet. Det blir ett nätverk när man umgås i tio dagar. Minnena av Polenresan har blivit en liten bok där ungdomarna uttrycker sina upplevelser på olika sätt. Projektruta Svensk organisation: Noltorps fritidsgård, Villan och de 30 lärjungarna Samarbetsorganisationer: Lilleström Youth Centre, Norge; Klub Europejski, Polen Projektnamn: Konsekvenser av andra världskriget Projektledare: Lena Eriksson Tema: Studera och diskutera antirasism igår och idag. Ungdomarna gjorde studiebesök samt hade diskussionsgrupper och värderingsövningar. 27

28 Afrikansk dans bland granarna Långt ute i skogen bröt ungdomarna isen med afrikansk dans som sedan övergick i estnisk folkdans. Det var 30 mycket olika ungdomar från Tallinn, Köpenhamn och Malmö som träffades i projektet Future Visions för att lära känna varandra. Trots skillnaderna blev de goda vänner, säger Jessica Hultzén, en av initiativtagarna till projektet. Future Visions gick ut på att ge ungdomar verktyg i form av kunskap för att driva egna projekt. Flera kunniga föreläsare bjöds in för att berätta om hur man planerar projekt, skriver projektansökningar och söker pengar. Det var tio svenska ungdomar med invandrarbakgrund från stadsdelsnämnderna Södra Innerstaden och Rosengård som deltog från Malmö. Jessica beskriver stadsdelarna som präglade av stor arbetslöshet och sociala problem, men med mycket positiv energi och kraft. Tio unga kom även från Tallinn och lika många från Köpenhamn. Möten i skogen Ungdomarna från Estland uppfattades i början som töntiga av flera svenska och danska ungdomar. De kom vattenkammade varje morgon, bar skjorta och slips. Ungdomarna som blir utvalda att följa med därifrån är de exemplariska studenterna. De danska ungdomarna uppfattades däremot av de svenska ungdomarna som värre än dem själva, säger Jessica. Hon berättar om en kväll i Danmark. När vi en kväll var på ett ungdomshus reagerade de svenska ungdomarna starkt på att några av de danska drack öl och rökte hasch. Detta ledde till diskussioner om synen på droger i de olika länderna. Ungdomarna träffades två gånger, den första gången fyra dagar i svenska Osby och sedan ytterligare fyra dagar i danska Sorø. Det var ingen slump att mötena förlades ute i skogen. Då kunde ingen smita iväg in till centrum. Ungdomarnas olikheter gjorde det viktigt att bryta isen. Ledarna valde att göra det på ett litet annorlunda sätt. De fick bland annat dansa afrikansk dans. I början var det bara två som vågade eller ville, men efter ett tag dansade alla. Sedan gjorde de en lägereld och dansade runt den. 28

29 Foto: Emma Bohlin Några dagar senare dansade alla estnisk folkdans. Jessica berättar om hur speciellt det blev. Det var en fantastisk känsla att se alla dansa. Då var de verkligen på lika villkor. Ingen tänkte längre på vilket språk de andra pratade eller vilket land de kom från. Ingen respekt för vuxna Trots olikheterna blev alla ungdomarna goda vänner, fortsätter Jessica. Kärlek uppstod till och med. En dansk kille, som vill bli UFO-expert, blev ihop med en estnisk tjej, som håller på med teater. Det var bara under vissa av våra övningar och diskussioner som gruppen kunde ryka ihop. Till exempel hade vi en interkulturell övning där man fick välja vem man ville färdas tillsammans med i en trång kupé. De fick välja mellan olika ytterligheter. Jessica berättar om övningen. En estnisk tjej vägrade till exempel att sitta bredvid en aidssjuk man. En dansk kille blev mycket upprörd och påpekade att hiv inte smittar via luften. Han berättade också att flera av hans vänner är hivsmittade. Ungdomarna valde projektgrupp efter intresse. Totalt blev det sju grupper, och i varje grupp fanns representanter från de olika länderna. Några av projektidéerna som arbetet utmynnade i handlade om övernaturliga fenomen, turnerande gatuteater och ensamma människor. Jessica berättar också om vad hon lärde sig om sin svenska yrkesroll: Det blev väldigt tydligt att det är slappt i Sverige. Ofta har ungdomar ingen respekt för vuxna här. Men hon tycker även att det var svårt att jobba med den estniska ledaren. Hennes engelska var alltför dålig, samtidigt som de estniska ungdomarna behärskade språket. Det innebar att det uppstod många missförstånd och att mycket tid ägnades åt att reda ut dem. Projektruta Svensk organisation: Stadsdelsförvaltningen Södra Innerstaden samt Rosengård, Malmö Samarbetsorganisationer: Indre Östebro i Köpenhamn, Danmark; Youth Board of Tallin, Estland. Projektnamn: Future Visions MCT Projektledare: Jessica Hultzén Tema: Syftet med projektet var att utveckla, testa och utvärdera metoder som kan bidra till att ungdomar får större tillgång till resurser och verktyg för att bli aktiva på lokal, regional eller europeisk nivå. 29

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Målet är mer än resan

Målet är mer än resan Målet är mer än resan vinster med internationellt ungdomssamarbete vinster 1med internationellt ungdomssamarbete Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Peter Nilsson Telefon 0709-719924 2010-03-02. Fördjupad information om BYGE! (Mars 2010)

Peter Nilsson Telefon 0709-719924 2010-03-02. Fördjupad information om BYGE! (Mars 2010) BYGE! BALTIC YOUTH GOES EUROPE Peter Nilsson Datum Telefon 0709-719924 2010-03-02 Fördjupad information om BYGE! (Mars 2010) Vad är BYGE!? BYGE! är ett tvåårigt utvecklingsprojekt som leds av Kommunförbundet

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office Utbytesstudier Din väg till nya upplevelser International Office Ta chansen att bli utbytesstudent! Som student vid Umeå universitet kan du studera vid något av våra drygt 440 partneruniversitet runt om

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

SVC Svedijos verslo centras

SVC Svedijos verslo centras God morgon! Jag heter Rima Ingstad. Sedan åtta år tillbaka driver jag ett företag i Vilnius, SVC Svedijos verslo centras (på svenska Svenska Handelscentrum). Jag arbetar med affärskontakter mellan litauiska

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för Fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Introduktion Vävaren har funnits som fritidsgård sedan starten 1996. Strömsbro IF driver gården som ligger

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007 Under 2 timmar samtalade vi med representanter för elevrådet i Vänersborg.

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Connecting Lives, Sharing Cultures Ta hem världen till dig Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Att vara värdfamilj är att växa som individer, lära nytt & få uppleva ett fantastiskt år tillsammans. Att

Läs mer

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Ungas sätt att göra skillnad Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Den 18-19 maj 2013 anordnade Nytänk den andra av de 4 inspirationsträffar som projektet kommer att hålla under

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

Hallands 4H för ungdomar, av ungdomar nr 2 2010

Hallands 4H för ungdomar, av ungdomar nr 2 2010 Månadsbladet Hallands 4H för ungdomar, av ungdomar nr 2 2010 Hej allihopa! Jag hoppas att ni har haft en härlig påskhelg! Här på 4H:s expedition i Falkenberg är förberedelserna för årets stämma i full

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

NORD 1 PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR. Bakgrund och syfte

NORD 1 PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR. Bakgrund och syfte 1 PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR Bakgrund och syfte RFSL NORD har under de gångna åren genomgått en omformning som förening. Vårt verksamhetsområde har utvidgats från tio till nitton kommuner i Norrbotten och

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Internationella projekt

Internationella projekt Internationella projekt i ett ungdomspolitiskt perspektiv 1 Del 7 i serien Hej kommun! Kontakta gärna oss om du har frågor: tfn: 08-462 53 50 e-post: info@ungdomsstyrelsen.se Källor: Ungdomsstyrelsens

Läs mer

Inledning. Om besöket

Inledning. Om besöket Inledning Vi är mycket glada att du valt att se föreställningen Hatets Röst. Redan nu får du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig verktygen för att kombinera styrkan i pjäsen med våra övningar.

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Redo att leda. ett nätverk för kvinnliga ledare inom Scouterna

Redo att leda. ett nätverk för kvinnliga ledare inom Scouterna Redo att leda ett nätverk för kvinnliga ledare inom Scouterna Kvinna, scout & ledare? Missa inte chansen att delta i Scouternas nystartade nätverk för kvinnliga ledare. Nätverket Redo Att Leda erbjuder

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

Örninfo. Februari 2015 Gratis biobiljetter till alla barn! Unga Örnar Väst. Postadress: Stenebyvägen 3 461 71 Trollhättan. Telefon: 0739-08 46 71

Örninfo. Februari 2015 Gratis biobiljetter till alla barn! Unga Örnar Väst. Postadress: Stenebyvägen 3 461 71 Trollhättan. Telefon: 0739-08 46 71 Örninfo Februari 2015 Gratis biobiljetter till alla barn! Unga Örnar Väst Postadress: Stenebyvägen 3 461 71 Trollhättan Telefon: 0739-08 46 71 E-post: Unga Örnar Väst info@vast.ungaornar.se Distriktsombudman

Läs mer

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL Juni 2012

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL Juni 2012 VETA MER OM EU EU:s klimatåtgärder Klimatförändringen är en av de viktigaste frågorna just nu och EU har tänkt omfatta energi- och klimatpaket med de ambitiösa målen för 2020. Man kallar det ClimateAction

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 Oktober och nästan hela november har gått sedan sist och oj vad vi har hunnit med mycket! Barnen har fått sina mitterminsbetyg de har

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Ung och Aktiv i Europa 1 YOUTH IN ACTION

Ung och Aktiv i Europa 1 YOUTH IN ACTION Ung och Aktiv i Europa 1 YOUTH IN ACTION Jag har lärt mig att tänka på att alla inte har samma förutsättningar som vi i Sverige och att man ska ta vara på sina möjligheter. Man tjänar ingenting på att

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

När pedagogiken blir verklig är alla vinnare

När pedagogiken blir verklig är alla vinnare När pedagogiken blir verklig är alla vinnare Ett spännande sätt att både ta ansvar och stimulera teknikintresse och nyfikenhet. En skola mitt i verkligheten Johan Drott, forskningschef på Gambro Gränslösa

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Konferens Årets Ungdomskommun 2009

Konferens Årets Ungdomskommun 2009 Vad har varit bra? Konferens Årets Ungdomskommun 2009 Utvärdering 5 st god/underbar mat 4 st sveriges ungdomsråd 4 st mycket bra talare 3 st allt har varit bra 3 st bra mix av föreläsare 3 st bra upplägg

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer