Anders Pemer (Attention), Emanuel Ksiazkiewicz (S)

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1[10] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Plats och tid Kommunalhuset Tumba rum 2:2, Alytus, kl 17:00-19:40 Beslutande Ebba Östlin (S), ordförande Pelle Kölhed (DHR), vice ordförande Adnan Issa (S) Urban Eriksson (SRF) Emanuel Ksiazkiewicz (S), tj er Lizzy Fredriksson (HRF) Christina Tibblin (M), tj er Eva-Britt Olsson (Astma och Allergi) Anita Nilsson (FP), tj er Anders Pemer (Attention) Eva Lorenz (Hjärt och lung) Ersättare Övriga deltagande Maria Mendoza (S), Anna-Maria Kölhed (DHR), Anneli Eriksson (SRF), Sylvia Sundevall (FHDBF), Kerstin Wennberg (FEB), Dan Lindström (RSMH) Ann Bjellert utvecklingsledare tillgänglighet kommunledningsförvaltningen, Lena-Maria Fritzberg säkerhetssamordnare kommunledningsförvaltningen Utses att justera Anders Pemer (Attention), Emanuel Ksiazkiewicz (S) Plats och tid för justering Kommunalhuset Tumba, 2 april Sekreterare Paragrafer 1-9 Clara Hansson Ordförande Ebba Östlin (S) Justerare Anders Pemer (Attention) ANSLAG/BEVIS Emanuel Ksiazkiewicz (S) Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Nämnd Sammanträdesdatum Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Anslaget den Nedtas den Förvaringsplats för protokollet Vård- och omsorgsförvaltningen Underskrift

2 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2[10] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Kommunens säkerhetsarbete med funktionshinderperspektiv Lena-Maria Frizberg, säkerhetssamordnare, informerar om kommunens säkerhetsarbete ur ett tillgänglighetsperspektiv. Presentationen bifogas protokollet. Eva Lorenz (hjärt- och lungsjukas förening) menar att alla kommunanställda borde få utbildning i hur man använder defibrillator och hjärt- och lungräddning. Lena-Maria Fritzberg tar med sig synpunkten. Defibrillatorns utformning diskuteras. Defibrillatorn är svår att använda av icke seende och personer med synnedsättning då knapparna är omärkta. Eva Lorenz, (hjärt- och lungsjukas förening) tar med sig frågan.

3 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3[10] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Översyn av kommunala rådet för funktionshinderfrågor Beslut Kommunala rådet för funktionshinderfrågor ställer sig bakom den tänkta linjen för förändring av rådet. Clara Hansson, handläggare vård- och omsorgsförvaltningen, berättar om översynen av kommunala rådet för funktionshinderfrågor (KRF). Presentationen bifogas protokollet. Kerstin Wennberg (FEB) anser att organisationernas representation är av stor vikt i ett forum som KRF. Ebba Östlin (S), ordförande kommunala rådet för funktionshinderfrågor och Ann Bjellert, utvecklingsledare tillgänglighet, informerar om förslag till förändring av KRF. Förslaget till förändring av KRF är att ansvaret för tillgänglighetsfrågorna likt övriga människorättsperspektiv ska ha sin politiska beredning hos demokratiberedningen. KRF föreslås ersättas av ett kommunalt nätverk med representation från demokratiberedningen, samtliga förvaltningar och bolag samt den lokala funktionshinderrörelsen. Det kommer förhoppningsvis leda till ett effektivare tillgänglighetsarbete och en tydligare förankring av funktionshinderperspektivet inom den kommunala organisationen. Kommunala rådet för funktionshinderfrågor ställer sig bakom den tänkta linjen för förändring av rådet.

4 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4[10] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, ny diskrimineringsgrund Pelle Kölhed (DHR) informerar om lagrådsremiss om bristande tillgänglighet och ny diskrimineringsgrund. Presentationen bifogas protokollet.

5 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5[10] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Ökad medvetenhet/kunskap om olika funktionsnedsättningar - Riksförbundet för social och mental hälsa Dan Lindström (RSMH) berättar om riksförbundet för social och mental hälsa och om hur RSMH arbetar och stöttar människor med psykisk ohälsa. Dan Lindström ger en historisk återblick av hur synen på psykisk ohälsa och hur samhället inställning och stöd har utvecklats fram till idag. Många människor drabbas någon gång i sitt liv av psykisk ohälsa. Många personer med psykisk ohälsa har även somatiska problem i och med att medicinerna ger kraftiga biverkningar. RSMH arbetar för att människor med psykisk ohälsa ska ges goda förutsättningar att komma tillbaka till ett gott liv. En del i detta arbete är att ordna aktiviteter för personer med psykisk ohälsa i syfte att bryta isolering. Rådande tabubeläggande av psykisk ohälsa diskuteras. Vidare diskuteras att det kan finnas luckor i samhällets stöd till människor med psykisk ohälsa.

6 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6[10] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Remissärenden - Tullinge idéhus, äldreplan och teknisk handbok för gata/park Beslut Kommunala rådet för funktionshinderfrågor har tagit del av informationen. Kommunala rådet för funktionshinderfrågor har fått möjlighet att yttra sig över två remisser; Tullinge idéhus och Tryggt att bli äldre i Botkyrka - äldreplan Organisationsrepresentanter kan skicka synpunkter på Tullinge idéhus till Ann Bjellert senast 18 april och synpunkter på Tryggt att bli äldre i Botkyrka äldreplan senast 16 maj till e-post ann.bjellert@botkyrka.se. Kommunala rådet för funktionshinderfrågor kommer att få tillfälle att yttra sig över teknisk handbok för gata/park. Handlingarna kommer att skickas ut vid senare tillfälle.

7 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7[10] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Ann Bjellert informerar Ann Bjellert, utvecklingsledare tillgänglighet, informerar om att: Handisams enkätundersökning har genomförts i kommunen. Representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen har utbildats i tillgänglighetsdatabasen. Nabeel Hasan har ansvar för tillgänglighetsfrågorna på samhällsbyggnadsförvaltningen. Skyltprogrammet är färdigt. Teknisk handbok för gata/park kommer att skickas på remiss där kommunala rådet för funktionshinderfrågor kommer att ges tillfälle att yttra sig. Taltidningens upphandkling är klar. Framöver kommer tidningen att komma ut regelbundet varannan vecka. Ett informationsråd kring taltidningen kommer att inrättas. Offentliga handlingar i form av pdf-filer på botkyrkas webb är inte tillgängliga. Pdf-filerna kommer att kunna bli tillgängliga först vid nästa upphandling, om cirka ett till två år. Valsedlar med punktskrift är beställda till folkomröstningen om en eventuell kommundelning. Handisams årliga konferens kommer att hållas i Luleå. Information om konferensen ges vid nästa sammanträde.

8 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8[10] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Ärendelistan Beslut Kommunala rådet för funktionshinderfrågor noterar följande ärenden till protokollet. Kontinuerlig utbildning av skolsköterskor, rektorer, hemkunskapslärare, skolmatspersonal, lokalvårdare och förskolepersonal kring allergifrågor. Förbud mot alla slags nötter ska gälla på samtliga förskolor och grundskolor. Kommunikationen med parkeringsbolagen ska kunna ske på annat vis än telefonsamtal, exempelvis textmeddelande och genom att skicka brev till postadress. Återkoppling från samhällsbyggnadsförvaltningen angående elöverkänsligas riksförbunds synpunkter i ärendet tillgänglighet för elöverkänsliga, sbf 2012:62.

9 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9[10] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Anmälningsärenden Till sammanträdet finns inga ärenden anmälda.

10 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10[10] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Övriga frågor Kerstin Wennberg (FEB) tar upp en remiss från Stockholms läns landsting angående trafikförändringar i SL-trafiken. Dokumentet skickas till deltagare i rådet för funktionshinderfrågor.

11 Säkerhetsarbete ur ett tillgänglighetsperspektiv Vårdagjämningen 2014 Lena Maria Fritzberg

12 Punkter jag kommer att tala kring Korta fakta om verksamhetsområdet trygghet och säkerhet Brandsäkerhet i kommunens verksamheter Var finns hjärtstartare i kommunen Tid för frågor och tankar kring säkerhet

13 Verksamhetsområdet trygghet och säkerhet Säkerhetschef Marcus Qvennerstedt Säkerhet Lena Maria Fritzberg Trygghet Beyron Ahxner Informationssäkerhet Carine Spång Försäkringar Anne Hajas

14 Lena Maria Fritzberg Säkerhetssamordnare Krisberedskap / Krisledning/ Krishantering Säkerhet Trygghet Informationssäkerhet Försäkringar Risk- och sårbarhetsanalyser SBA systematiskt brandskyddsarbete Skalskydd larm, lås, kamera Bevakning Marsh plus, kommunens skade- och incidentrapporteringssystem Våld och hot om våld Trygg på kartan

15 Lagar LEH LEH Lag (2006:544) om kommuners och Lag landstings (2006:544) åtgärder om inför och vid kommuners extraordinära och landstings händelser i fredstid åtgärder och höjd inför beredskap och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (Brand, drunkning, fallolyckor mm. ) LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

16 Att utgå ifrån vid identifiering av hot & risker och risker Miljö, Väder, Vind El, Vatten, V/A Terror, Hot, Våld, Olyckor, Brand Sjukdom, Personalbortfall Varumärke, PR, Media IT, Kommunikation, Information Intern/extern brottslighet Personskydd, Ledningsskydd, Mutor

17 Identifiering av hot och risker Hur Utgå från förvaltningens roll och ansvarsområde Titta både på interna och externa hot och risker Dra lärdom av tidigare händelser Övningar Kartläggning av samhällsviktig verksamhet och kritiskt beroende Varför Öka förvaltningens kunskap och medvetenhet i syfte att stärka sin egen och kommunens krisberedskap Finna orsaker som ligger till grund för att en händelse blir till en situation som allvarligt försämrar den egna förmågan Upptäcka kritiska beroenden inom och mellan verksamheter och geografiska områden

18 Vilka åtgärder behöver vidtas? Regelverk Metoder och arbetssätt Aktörer Teknik och infrastruktur

19 Brandskydd SBA Teknik Utbildning

20 Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

21 Portabla sprinkler

22 Anpassad utrymning

23 Brandskyddsutbildning Vård- och omsorgsförvaltningen & utbildningsförvaltningen har utbildat medarbetarna i brandskydd. Flertalet av kommunens verksamheter har utbildade brandskydds- och säkerhetskontrollanter. Fastighetsförvaltare och chefer har insiktsutbildats i brandskydd. Första hjälpen och hjärt-lungräddning, vissa även med defibrillator, har flera verksamheter utbildats i.

24 Hjärtstartare (defibrillatorer) Var finns hjärtstartare i kommunens verksamheter Kulturskolan Brunna IP Storvretshallen Ishuset Kommunalhuset Grannstödsbilen Räddningstjänstfordonen

25 Andra aktörer som har hjärtstartare Norsborgs vattenverk Tandea AB Riksteatern Folkets hus Hallunda Hornbach Atlas Copco ICA Maxi Botkyrka golfklubb Sigicon AB WBM Hyrkranar Nolek AB Alfa Laval De Laval kontor De Laval konferenscenter Svensk museitjänst Mötesplats Tumba Tumbascenen Brf Malmsjödalen

26

27

28 Frågor & tankar

29

30 Översyn av kommunala rådet för funktionshinderfrågor (KRF)

31 Hur? KRF en form av medborgardialog Underlag observation och kompletterande intervjuer Analys av underlaget utifrån SKLs material om medborgardialog

32 Erfarenheter av medborgardialog En god medborgardialog flera faktorer är viktiga att fundera över - Låta syftet styra - Vem lyssnar kommunen till - Perspektiv - rätt mandat och roll - Återkoppling

33 Slutsatser Utgångspunkt - kommunens behov av information om målgruppens synpunkter, åsikter, erfarenheter och upplevelser Tydliggöra syfte syftet ska styra arbetsformerna flexibilitet kring arbetsformer och med vilka kommunen rådfrågar Tydliggöra perspektiv och roller Bättre återkoppling

34 Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ny diskrimineringsgrund Bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering. Det är ett sätt att markera att självklara åtgärder inte ska ses som en gåva från goda givare utan en rättighet. Därför föreslår regeringen i dag en ny lag kring detta Integrationsminister Erik Ullenhag (FP). 3 mars 2014

35 Regeringen presenterade en lagrådsremiss om Bristande tillgänglighet som diskriminering den 3 mars Förslaget är därefter granskat av Lagrådet och regeringen ska lägga fram en proposition till riksdagen. Förslaget har sin grund i departementsskrivelsen Bortom fagert tal, Ds 2010:20, skriven av Hans Ytterberg som offentliggjordes i juni 2010.

36 Bakgrund Den 19 november 2010 gick remisstiden ut för förslaget i promemorian Bortom fagert tal (Ds 2010:20). I promemorian föreslås att det i diskrimineringslagen ( 2008:567) ska införas en ny bestämmelse om förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

37 I väntan på lagförslag Under tio års tid arrangerades årligen Tillgänglighetsmarschen, Sedan remisstidens utgång för promemorian Bortom fagert tal har Torsdagsaktionen stått utanför Rosenbad varje torsdagsmorgon och räknat dagarna för regeringens beredning, varje vecka, året om i nu 1200 dagar.

38 Intentionen Att införa bristande tillgänglighet som en form av diskriminering handlar om att öka friheten för den enskilde i det dagliga livet. Genom att lagstifta mot diskriminering på grund av bristande tillgänglighet får människor med funktionsnedsättning ett verktyg att agera och genomdriva sina rättigheter.

39 I lagförslaget anges - att med bristande tillgänglighet ska avses att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan sådan funktionsnedsättning.

40 Skälighet Vad som är skäligt i ett enskilt fall bör bedömas utifrån krav på tillgänglighet i lag eller annan författning och med hänsyn till bland annat ekonomiska och praktiska förutsättningar. Där det inte finns tillämpliga regler bör en skälighetsbedömning göras som kan leda till att enklare åtgärder kan komma ifråga.

41 Faktorer för bedömning av skäligheten Nyttan särskilt för personer med funktionsnedsättning, en verksamhets möjlighet att bära kostnaderna, möjligheten att förutse behovet av åtgärden, åtgärdens inverkan på verksamhetens innehåll, funktion eller organisation, samt påverkan på hälsa, säkerhet och kulturmiljö.

42 Vilka områden omfattas av lagen Förbudet föreslås gälla inom alla samhällsområden som omfattas av diskrimineringslagen, exempelvis utbildning, arbetslivet, hälso- och sjukvård samt varor och tjänster. Det kan handla om - Fysisk miljö - Brister i personlig service - Information - Undervisningslokaler och läromedel

43 Vems är perspektivet? Ytterberg har en tydlig intention att förebygga och bekämpa diskriminering. Det finns flera formuleringar i lagrådsremissen som har perspektivet att undvika att bli dömd för diskriminering, alltså den verksamhetsansvariges perspektiv.

44 En halv seger

45 Tisdagsaktionen vill förändra lagförslaget

46 Undantag för företag med färre än tio anställda Regeringen föreslår att företag med färre än tio anställda undantas. Det gäller för området varor och tjänster samt hälso-och sjukvård. Undantaget gäller småföretag oavsett verksamhetens ekonomi. I konsekvensutredningen hänvisas till att företag med färre än tio anställda enligt statistik från SCB från 2013 som säger att: 92 procent inom handel, 89 procent inom hotell och restaurang, 99 procent inom kulturen och 90 procent inom transport 93 procent inom hälso- och sjukvård av företagen därmed kommer att undantas av förslaget.

47 Varaktighetsrekvisitet Regeringen har i sitt förslag tillfört ett nytt rekvisit för att bedöma skäligheten: Varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde En omständighet som det bör läggas vikt vid är karaktären på förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde personen med funktionsnedsättning. Det kan inte ställas samma krav på åtgärder för tillgänglighet när det gäller kontakter av engångskaraktär som det kan göras i arbetslivet där avtalsförhållandet mellan parterna kan vara både långvarigt och omfattande.

48 Varaktighet Vi finner regeringens tillförda kriterium om varaktighet problematisk. I den motiverande texten ges bilden av att varaktighet endast kan komma ifråga inom arbetslivet och vid utbildning. Därmed kan uttolkningen komma att bli att lagen inte är tillämplig inom övriga samhällsområden som diskrimineringslagen täcker.

49 Undantag för den som hyr lokal Verksamhetsansvarig som hyr en lokal har inte rådighet över fastigheten står det i lagrådsremissen. Verksamhetsansvarig som inte får fastighetsägarens tillåtelse att göra förändringar i lokalen kan inte omfattas. Ytterberg hade ett förslag som gjorde att fastighetsägare kunde dömas till ersättning om de förhindrade åtgärder för tillgänglighet. Lagrådet har haft synpunkter på om fastighetsägare ska kunna lägga hinder i vägen för tillgänglighetsskapande åtgärder såsom regeringen föreslagit.

50 Undantag för bostäder Regeringen ger ingen tydlig motivering till varför bostäder undantas. Endast en remissinstans var mot förslaget. Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation. Detta innebär att den som tillhandahåller en bostad till allmänheten över huvud taget inte omfattas av förbudet. Annan lagstiftning gäller.

51 Endast tillgänglighet som fanns med i bygglov Formuleringarna i det som rör byggd miljö har tydligt perspektivet att undvika anspråk på diskrimineringsersättning, inte att bekämpa diskriminering. Verksamhetsutövaren ska kunna freda sig mot anspråk på diskrimineringsersättning. Om bygglovet är dåligt utformat riskerar krav för nybyggnad att undantas. Enkelt avhjälpta hinder kan eventuellt åberopas i vissa fall.

52 Undantag som rör transporter, i strid med EU-regler? Regeringen uttrycker i sitt lagförslag att allmänna platser i anslutning till transporttjänster faller utanför diskrimineringslagen. Likaså skriver regeringen att den tekniska utformningen av transportmedel inte anses utgöra enkla åtgärder för tillgänglighet, och därför inte bör anses skäliga. Lag om tillgänglig kollektivtrafik från 1979

53 Färre undantag inom arbetsliv och utbildning Inom arbetslivet och utbildning där det tidigare funnits ett diskrimineringsskydd inom högskola med mera, utvidgas skyddet till bland annat skola och praktik. Ett undantag gäller förfrågan om arbete inom arbetslivet. Inom utbildningsområdet finns en möjlig oklarhet när det gäller vad som omfattas bland annat eftersom det krävs sakliga förutsättningar att genomgå en utbildning. Vem som gör den bedömningen framgår inte. Lagrådet är kritiska till att den högre ambitionen inom arbetsliv och utbildning inte finns uttryckt i förslaget till lagtext.

54 Vad är bra Förslaget till lagstiftning innebär flera viktiga framsteg. Framförallt skulle den få en värdegrundande betydelse: Det slås fast i lag att det inte är acceptabelt att utan skälig anledning utestänga personer med funktionsnedsättning på grund av bristande tillgänglighet. En saknad pusselbit i den sammanhållna diskrimineringslagen kommer äntligen på plats.

55 För att det ska bli bra Ta bort undantagen. Följ Ytterbergs förslag. Prioriterat är att främst få bort: Undantaget för småföretag inom varu- och tjänstehandel samt inom hälso- och sjukvård. Rekvisitet om varaktighet i förhållandet mellan verksamhetsutövare och den enskilde.

56 Bra! Tillägget om bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. Ger den enskilde ett verktyg att kräva bättre tillgänglighet, förstärker gällande lagar. DO kan pröva fall om bristande tillgänglighet Verkar förebyggande!

57 Tack och hej!