JAG BOR SJÄLV, INTE ENSAM. Användningen av ordet själv i dagens svenska

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "JAG BOR SJÄLV, INTE ENSAM. Användningen av ordet själv i dagens svenska"

Transkript

1 JAG BOR SJÄLV, INTE ENSAM Användningen av ordet själv i dagens svenska Laura Grönroos Pro gradu -tutkielma Pohjoismaiset kielet Kieli- ja käännöstieteiden laitos Turun yliopisto Marraskuu 2012

2 TURUN YLIOPISTO Kieli- ja käännöstieteiden laitos/humanistinen tiedekunta GRÖNROOS, LAURA: Jag bor själv, inte ensam. Användningen av ordet själv i dagens svenska. Pro gradu -tutkielma 104 s. Pohjoismaiset kielet Marraskuu 2012 Kieli on jatkuvassa muutoksessa, ja tutkielmani aihe on eräs ruotsin kielessä tapahtuva kielenkäytön muutos. Selvitän tutkielmassani sanan själv ( itse ) käyttöä tämän päivän ruotsissa. Sanaa själv on alettu käyttää sanan ensam ( yksin ) sijasta tai yhdessä sanan ensam kanssa yhteyksissä, joissa pelkkä ensam olisi norminmukainen. Tutkielmassani kuvaan sanan själv käyttöä ja selvitän, mitä sana nykyään ruotsinkielisten mielestä tarkoittaa. Keskityn pääsääntöisesti ruotsinruotsiin ja sen käyttäjiin. Ensisijaisena aineistona käytän Internetin blogeja ja keskustelupalstoja, mutta joitain esimerkkejä uudenlaisesta käytöstä olen löytänyt myös päivälehdistä. Aineistoni koostuu 180 esimerkistä, jotka olen ryhmitellyt käyttötavan, kontekstin ja merkityksen mukaan, minkä lisäksi olen analysoinut kielenkäyttäjien omia kommentteja ja keskusteluita sanasta själv. Analysoin yksittäisiä tekstejä seikkaperäisesti. Teoreettisena lähtökohtana käytän semantiikan malleja prototyypeistä ja merkitysketjuista. Tutkimusmetodini on siis deskriptiivinen ja vertaileva. Sanan själv norminvastainen käyttö merkityksessä yksin on ollut käytössä Ruotsissa jo kauan, mutta käyttö tuntuu lisääntyneen viime vuosien aikana. Etsin tutkielmassani syitä tälle muutokselle ja sen leviämiselle. Yksi syy vaikuttaisi olevan sanojen själv ja ensam läheinen merkityssuhde, joka mahdollistaa niiden sekoittamisen sekä tietyt sanonnat, jotka kenties entisestään hämärtävät rajaa sanojen välillä. Lisäksi sana ensam vaikuttaa saaneen negatiivisen vivahteen, minkä vuoksi sen käyttöä vältetään. Tutkielmassani käy ilmi, että sana själv tuntuu tarkoittavan kielenkäyttäjille ensisijaisesti yksin, mutta se näyttää viittaavan myös itsenäisyyteen ja naimattomuuteen. Tämän lisäksi sanaa själv käytetään edelleen myös norminmukaisessa merkityksessä itse. Sanan ensam merkityssisältöön koetaan sen sijaan kuuluvaksi asioita kuten yksinäisyys tai hylätyksi jääminen. Asiasanat ruotsin kieli, ruotsinruotsi, semantiikka, sosiolingvistiikka, merkitykset

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1Syfte och frågeställning Material och metod Avhandlingens disposition 6 2 Betydelse och användning Om betydelse Om användning 11 3 Språkets sociala sida Sociolingvistik vad är det? Språklig variation och attityder till språket 15 4 Språklig förändring Hur och varför förändras språk? Semantisk förändring 26 5 Språket på nätet 31 6 Tidigare forskning och iakttagelser Själv och ensam enligt ordböcker Själv enligt grammatikor Tidigare iakttagelser av själv i betydelsen utan sällskap 41 7 Materialanalys Materialinsamling Vad kan man göra själv? Olika betydelser hos orden själv och ensam Språkbrukarnas egna resonemang Det nya användningssättet i olika texttyper Möjliga förklaringar till betydelseförändringen Diskussion 84 8 Sammanfattning 89 Källor 91 Lyhennelmä 96

4 1 Inledning Språket förändras hela tiden. Nya ord tas i bruk eller ord får nya betydelser och användningssätt (Dahl 2000: 103). Sådana ord i dagens svenska och i synnerhet i Sverige är orden själv och ensam. Båda orden tycks ha fått nya betydelsenyanser. Orden används i dag ofta i sådana betydelser som avviker från de traditionella ordboksbetydelserna, d.v.s. ordet själv i andra betydelser än utan hjälp och ensam i andra än utan sällskap t.ex. jag bor själv i betydelsen jag bor på egen hand. (De språkliga exemplen i den löpande texten är mina egna om inte annat nämns.) Exempel 1 visar hur användningen av ordet själv har förändrats. Kursiveringarna är mina om inte annat nämns. Exempel 1. Diskussionsforum. Inlägget skrivet , hämtat Är det fel att sakna tiden man var singel och bodde själv? Jag har blivit osäker. Jag vet inte längre om jag vill ha barn med honom. Jag är inte lika säker längre, på att han är "den mannen" för mig. Ibland saknar jag tiden jag var singel och bodde själv, är det fel att sakna den tiden? Texten måste tolkas som är det fel att sakna tiden man var singel och bodde ensam/på egen hand. Ordet själv har alltså här betydelsen utan sällskap, eller på egen hand d.v.s. själv har tagit betydelsen hos ordet ensam som i sin tur har fått en ny eller i alla fall snävare betydelse, ensambliven eller utan sällskap mot sin vilja. Användningen av ordet själv i andra än de normenliga betydelserna utan hjälp respektive utan sällskap är något som inte har utforskats i någon nämnvärd grad. Därför är det motiverat att skriva en avhandling om det. Jag utgår från att orden själv och ensam i normenligt bruk betyder utan hjälp respektive utan sällskap. I det nya användningssättet som jag utforskar i föreliggande avhandling betyder själv utan sällskap och ensam ensambliven. Härnäst kommer jag att använda dessa betydelser som utgångspunkt då jag jämför det gamla eller det normenliga respektive det nya eller det normbrytande sättet att använda orden själv och ensam. 2

5 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med min avhandling är att beskriva användningen av ordet själv i dagens svenska. Fokus ligger på ordet själv, men jag utreder även bruket av ordet ensam, men i en betydligt mindre grad. Jag återkommer till detta när jag redogör för min materialinsamling i avsnitt 7.1. Dessutom försöker jag ta reda på vad ordet egentligen i dag betyder för svenskspråkiga språkbrukare, om språkförändringen kommenteras på något sätt och vad som kan ligga bakom förändringen. Mina forskningsfrågor är: Hur och i hurdana sammanhang används själv? Vad betyder ordet i dag för språkbrukarna? Hur kommenteras språkförändringen? Vad verkar bruket bero på och vilka faktorer kan ha lett till dagens situation? Föreliggande avhandling är alltså en deskriptiv studie av användningen av orden själv och ensam i dagens svenska. Fokus ligger på ordet själv av den anledningen att ordet verkar ha tagit en del av användningsområdet för ordet ensam. Detta innebär att själv i dag används mera än ensam och mera än förr. Jag återkommer till detta i samband med materialanalysen i kapitel 7. Det som framgår tydligt av mitt material är att det förekommer språklig variation i svenskan vad gäller själv och ensam. (För mer om språklig variation, se avsnitt 3.2). Enligt Dahl (2000: 131) kan variation vara ett tecken på en pågående språkförändring. Att granska en möjligen pågående språklig förändring är utmanande men jag tar stöd i Einarsson (2009: 239) som konstaterar att det är möjligt att studera en språklig förändring medan den sker. 1.2 Material och metod Jag använder bloggar och diskussionsfora på Internet som primärmaterial för min undersökning. Ordet blogg härstammar från engelskans weblog. En blogg är en 3

6 nätsida där upphovsmannen eller -männen skriver inlägg med mer eller mindre jämna mellanrum (Crystal 2006: 15). Crystal (ibid.) påpekar att det finns bloggar av varierande slag: allt från personliga dagböcker med endast få textrader till långa essäer om något allmänt intresserande ämne. Därtill kan en blogg ha en eller flera skribenter och vara interaktiv eller inte, d.v.s. möjliggöra kommentarer eller inte. Baron (2010: 109) tillägger att en blogg även kan vara öppen endast för en viss grupp. Som gemensamma drag för bloggar nämner Baron (2010: 110) det att de är textbaserade även om en stor del av bloggarna i dag har inslag av både ljud och bild, inläggen i bloggarna presenteras i omvänd kronologisk ordning, d.v.s. det nyaste inlägget först, bloggarna uppdateras ofta och bloggarna innehåller länkar till andra nätsidor. Baron (ibid.) poängterar dock att de två sistnämnda kriterierna inte gäller alla bloggar i dag. Hon (2010: 20) redogör vidare för historien bakom bloggar och bloggande och konstaterar att bloggandet allt sedan termen blogg blev vedertagen i slutet av 90-talet har blivit enormt populärt. Baron (2010: 110) listar tre huvudtyper av bloggar: nyhetsbloggar, dagböcker och bloggar där skribenten delar med sig av sin expertis om något. Majoriteten av bloggarna i mitt material är dagboksbloggar. Meldré (2002: 76) diskuterar vad ett diskussionsforum är och konstaterar att det ofta skapas kring ett gemensamt intresse hos deltagarna. På ett diskussionsforum kan man debattera fritt i på forumet redan existerande diskussioner eller starta egna. Deltagarna kan kommentera, ställa frågor och besvara dem, informera, argumentera, uttrycka åsikter och få svar, tips och råd av andra deltagare. Oftast är det möjligt att vara anonym eller skriva under pseudonym på ett forum. Deltagandet är tidsoberoende eftersom meddelandena sparas och ofta är tillgängliga på forumet under en relativt lång tid. Detta möjliggör att man kan fortsätta en diskussion när man vill. Orsaken till att jag valt att samla in mitt primärmaterial på Internet är karaktären hos språket på nätet. Med språket på nätet avser jag här den skrivna språkvariant d.v.s. det sätt att använda språket (för mer om språkvarianter, se kap. 4) som används på nätet och som kännetecknas av talspråksdrag och vardaglighet. Som Crystal (2001: 24f.) konstaterar liknar språket på Internet i många avseenden talat språk och detta 4

7 verkar vara själva kärnan i nätspråket. Det förekommer all slags språkanvändning på nätet, men jag fokuserar på sådant skrivet språk som ligger nära talspråket. Skribenterna skriver om teman som de inte anser att kräver ett vårdat språk (vardagligt liv, resande, känslor o.d.). De skriver till vänner och bekanta eller t.o.m. obekanta, men huvudsakligen till personer som känner till temat i fråga. Språket på sådana nätsidor skiljer sig troligen inte mycket från det språk som människor talar. (För mera om nätspråk, se kap. 5) När människor känner att de kan tala naturligt utan ansträngning får man en bild av hur språket egentligen ser ut. Mitt material består av 180 textfragment från olika nätsidor och ett fragment ur en papperstidning. Som ett fragment har jag räknat både ett blogginlägg på två rader och diskussioner eller krönikor på två sidor. Detta medför sig att de 180 fragmenten innehåller flera ställen där ordet själv eller ensam används på ett normbrytande sätt. På grund av detta är det sammanlagda antalet förekomster av ordet själv eller ensam över 500. Materialet är samlat under åren och majoriteten av inläggen är från svenska nätsidor även om några finska sidor också förekommer. Jag har delat in exemplen i grupper enligt vilka andra ord orden själv eller ensam används tillsammans med, vad orden betyder i den kontext där de används, vad skribenterna själva anser om sina ordval och i hurdana texttyper orden förekommer. Jag redogör mer ingående för mitt material i avsnitt 7.1. I analysen använder jag mig av Taylors (1995) teorier om semantiska prototyper, betydelsekedjor och familjelikhet. Jag återkommer till detta i avsnitt 2.1 om betydelse. Min forskningsmetod är deskriptiv och jämförande. Infallsvinkeln är kvalitativ. Mitt material ger inte en slutgiltig bild av alla sätt orden själv och ensam används på och vilka användningssätt eller betydelser som är vanligare än andra, men visar ett urval exempel på ordens användning. Syftet med uppsatsen är inte att presentera statistiska fakta om hur orden själv och ensam används och i vilka betydelser utan att presentera några användningssätt och betydelser samt diskutera möjliga orsaker till variationen i användningen av själv och ensam. 5

8 1.3 Avhandlingens disposition I det följande (kap. 2) kommer jag att diskutera begreppet betydelse med hjälp av semantik och pragmatik. I kapitel 3 för jag en sociolingvistisk diskussion kring språklig variation och i kapitel 4 redogör jag för språklig förändring med fokus på semantisk förändring. I kapitel 5 presenterar jag forskning om nätspråk. Jag redogör för tidigare forskning och iakttagelser om själv i betydelsen utan sällskap i kapitel 6. I samma kapitel redogör jag för hur och i vilka betydelser orden själv och ensam har använts och används i dag enligt ordböcker och grammatikor. Jag analyserar mitt material och diskuterar resultaten i kapitel 7. Till sist sammanfattar jag min undersökning i kapitel 8. 6

9 2 Betydelse och användning I föreliggande avhandling ligger fokus på betydelsen hos och användningen av ordet själv, närmare bestämt i dagens svenska då orden används på ett normbrytande sätt. (Mer om det normenliga sättet i kapitel 6.) Innan jag börjar behandla ordet själv ska jag diskutera begreppet betydelse allmänt både ur semantisk (avsnitt 2.1) och pragmatisk (avsnitt 2.2) synvinkel. 2.1 Om betydelse Semantiken forskar i ordens betydelse (Malmgren 1994: 14). Att ange betydelsen t.ex. för ordet hus, en byggnad avsedd för människor att bo i, hör till de enklaste fallen. Men vad innebär det egentligen att beskriva ett ords betydelse? Enligt Dahllöf (1999: 19) blir frågan vad är betydelse för något? egentligen vad vet man då man vet vad ett uttryck betyder? om man accepterar en kunskapsbaserad syn på språket. (Jag bortser här från den mer filosofiskt inriktade diskussionen om betydelse som sanningsvillkor, abstrakta idéer, mentala objekt o.d.) Vad bör man alltså veta för att kunna beskriva ett ords betydelse? Malmgren (1994: 14ff.) redogör för olika sätt att beskriva ords betydelser. Centralt för dem alla är att man känner till andra ord vars betydelse ligger nära det ords som definieras. Ett sätt är att granska hur något ord förhåller sig till andra liknande eller närliggande ord. Ord med samma eller närliggande betydelse kallas för synonymer, t.ex. orden flicka och tjej. Det finns dock få synonymer enligt den stränga definitionen att två ord som är synonymer måste vara bytbara mot varandra i alla kontexter. Hyperonymer och hyponymer är ord med närliggande betydelser men till skillnad från synonymers horisontella likhet är det vid hypero- och hyponymer fråga om en vertikal relation, d.v.s. att det ena ordet är ett överordnat begrepp till det andra, t.ex. ordet leksak är hyperonym till ordet docka och docka är hyponym till leksak. Ett annat sätt är att granska betydelseomfång. Då handlar det om mängden 7

10 referenter som ordet kan syfta till. Orden hus och leksak kan syfta på en mycket större mängd referenter än orden radhus och docka. Däremot har orden radhus och docka ett större betydelsedjup, d.v.s. orden berättar mera om referenten, än orden hus och leksak. Ord vars betydelse ligger nära varandra kan dessutom betraktas som ett s.k. semantiskt fält där varje ords betydelse bildas av olika komponenter. En del komponenter är gemensamma för alla ord i fältet men orden skiljer sig från varandra vad gäller vissa andra komponenter. Med hjälp av en komponentanalys kan man definiera ord som delar en del betydelsekomponenter, d.v.s. vars betydelse ligger nära varanda, men som inte riktigt är synonymer. Orden hus, koja, herrgård, ladugård och stuga har alla betydelsen byggnad. Genom att dela upp orden i olika betydelsekomponenter kan vi konstatera att hus är större än koja men mindre än herrgård. Då vet vi att koja har betydelsen liten byggnad medan herrgård har betydelsen stor byggnad. Vidare kan vi konstatera att hus har betydelsekomponenten avsett för människor till skillnad från ladugård som bär betydelsekomponenten för boskap. Ytterligare går det att göra en skillnad mellan hus och stuga som har betydelsekomponenterna avsett att bo i respektive avsett för att tillbringa sommar i. Ovan har jag presenterat olika sätt att beskriva ords betydelser. De har alla inneburit kategorisering av ord på något sätt. Kategorisering är något centralt för människor och språkbruket är ett sätt att kategorisera, ordna verkligheten (Taylor 1995: 1ff.). Taylor (ibid.) visar hur språkbrukare skapar kategorier i verkligheten snarare än att kategorierna existerar färdigt. Den centrala frågan är huruvida verkligheten styr språket eller tvärtom. Forskarna anser att verkligheten i sig inte är uppdelad i färdiga kategorier utan att det är språkbrukarna som indelar verkligheten med hjälp av språket. Ett ofta citerat exempel på detta är färger. Verkligheten innehåller miljoner olika färger d.v.s. ljus på olika våglängder men mänskliga språk uttrycker oftast endast ett tiotal ord för olika grundfärger (utöver dem finns olika nyanser, t.ex. ljusgrön). Att svenskspråkiga uppfattar ett visst ljus på en viss våglängd som grönt och ett annat som grönaktigt gult säger inte så mycket om verkligheten utan endast att svenskan har ett ord för något som språkbrukare ser som grönt men inget för det grönaktiga gula. Ett annat språk kan ha ett ord för den färg som ligger mellan gult 8

11 och grönt. Färger är ett enkelt exempel på hur människor kategoriserar verkligheten med hjälp av språket. Taylor (1995: 22ff.) redogör för olika teorier om kategorier och konstaterar att de kan anses ha fått sin början med Aristoteles som hävdade att en kategori indelar världen i två grupper, i dem som tillhör kategorin och dem som inte gör det. Enligt Aristoteles finns det inga mellanformer. Om ett djur kategoriseras som en hund kan det inte samtidigt tillhöra kategorin [katt] utan måste vara en hund helt och hållet och inte bara delvis eller på sätt och vis. För att kunna tillhöra en kategori måste objektet alltså inneha vissa drag, d.v.s. alla medlemmar i kategorin ska ha samma drag enligt Aristoteles. Taylor (1995: 38ff.) nämner Wittgensteins begrepp spel som ett exempel på en kategori där alla medlemmar inte delar alla drag. Exempelvis fotboll och patiens har knappast mycket gemensamt och ändå kallas båda för spel. Hur ska man beskriva vad ordet spel betyder när man inte hittar ett enda gemensamt drag för alla spel? Hur är det t.ex. möjligt att så olika tidsfördriv eller hobbyer kan ha samma namn, alltså spel? En möjlig förklaringsmodell enligt Taylor (1995: 40ff.) är s.k. prototypmodeller där objekt tillhörande en kategori inte behöver dela alla drag med andra medlemmar i samma kategori och dragen utgör en skala i stället för ett antingen eller-alternativ som i Aristoteles teori med entydiga kategorier. De flesta medlemmarna i kategorin [fågel] kan t.ex. flyga och sjunga men pingvinen som varken flyger eller sjunger är också en fågel, dock kanske inte den mest prototypiska typen av fågel. I de mest prototypiska spelen tävlar man mot sin motståndare men ändå räknas patiens som ett spel. Taylor (1995: 59) definierar en prototyp som en schematisk representation av den konceptuella kärnan i en kategori. Prototyper kan fungera som referensramar vid kategorisering av oklara objekt och de mest prototypiska objekten i en kategori liknar mest själva prototypen. Som problem eller som brister i prototypmodellen nämner Taylor (1995: 60) det att t.ex. vissa mänskliga personlighetsdrag är svåra (eller omöjliga) att definiera och beskriva utan att ge enskilda fall av beteende som exempel. En prototyp är inte heller en samling av enskilda fall. Hur bör man då definiera t.ex. feghet och beskriva prototypisk 9

12 feghet? Ett ytterligare problem är själva begreppet likhet. Om de mest prototypiska objekten i en kategori liknar mest den abstrakta prototypen, hur vet man vilket objekt som liknar prototypen mer än andra? Hur mäter man likhet? Taylor (1995: 53) påpekar att fördelen med prototypkategorier är att de är flexibla och därför kan assimilera nya objekt och därmed också utvidga betydelseinnebörden för kategorin. Ett begrepp som har med prototypkategorier att göra är polysemi, d.v.s. att uttryck har flera betydelseinnebörder. Sjöström (2001: 52) konstaterar att polysemi är vanligt i mänskliga språk, men språkbrukarna tänker inte vanligtvis på det eftersom kontexten avslöjar vilken betydelse är aktiverad. Taylor (1995: 264) menar att en klar majoritet av orden i ett språk är mer eller mindre polysema. Taylor (1995: 99ff.) redogör grundligt för begreppen polysemi, monosemi och homonymi och skillnaden mellan dem. Ett ord eller ett uttryck är polysemt då det har flera olika betydelser som ändå är på något sätt besläktade med varandra, t.ex. fågel kan syfta på flera olika slags fåglar. Pingvin är däremot ett monosemt ord eftersom det endast har en betydelseinnebörd. Substantivet vara och verbet vara är i sin tur homonyma eftersom de är två ord med helt obesläktade betydelser som har samma skriv- och uttalsform. Som Taylor (1995: 102) påpekar är gränsen mellan polysema, monosema och homonyma ord långt ifrån klar i de flesta av fallen. Taylor (1995: 99) konstaterar vidare att flera språkliga kategorier är polycentriska i stället för monocentriska, d.v.s. kategorierna har flera kärnor. Potentiella medlemmar i kategorier kan likna bara en av dessa flera kärnor. Han (1995: 103) dryftar hur en periferisk medlem i en kategori med tiden kan bli mer central och anmärkningsvärd till den grad att den blir en kärna så att kategorin har två kärnor. Taylor (1995: 108) illustrerar processen med en enkel figur: A -> B -> C -> D osv., där varje bokstav representerar en betydelsekärna som för betydelseförändringen vidare genom att assimilera nya möjliga betydelser till kategorin. Nya betydelser utvecklas sedan till nya kärnor. Detta är ytterst centralt i min avhandling eftersom en sådan process verkar ha skett med betydelsen av ordet själv. Jag återkommer till detta i samband med materialanalysen i kapitel 7. 10

13 Ett och samma ord kan syfta på flera olika objekt som har något, måhända väldigt abstrakt, gemensamt. Detta kallar Taylor (1995: 39) för family resemblance (familjelikhet, min översättning). Olika spel eller fåglar är olika som medlemmarna i en familj men de har samtidigt något så centralt gemensamt att de har samma namn. Man kan fråga sig om de olika betydelserna hos ordet själv kan ha en liknande familjelikhet som olika spel. Mer om detta i kapitel 7. Enligt Taylor (1995: 142) är fördelen med familjelikhet vid analys av polysema, d.v.s. ofta oklara lexikaliska enheter, den att forskare inte längre är tvungna att leta efter och komma på en strikt betydelsekärna för varje kategori. Detta har ofta lett till flera otillfredsställande undantag och från början polysema ord har blivit homonymer. Därför har polysemi setts som ett arbiträrt och ostrukturerat fenomen. Teorin om familjelikhet och polycentriska kategorier betonar däremot strukturen i polysemin. Att beskriva betydelsen hos konkreta substantiv som hus, leksak mm. är relativt enkelt men mer komplicerat är t.ex. ordet spel. Att beskriva den exakta betydelsen hos orden själv och ensam är också förhållandevis svårt. Jag återkommer till betydelsen hos de två orden i kapitel 6 där jag presenterar olika ordboksdefinitioner. I avsnitt 7.3 diskuterar jag betydelsen hos orden själv och ensam i mitt material. 2.2 Om användning Inom semantiken diskuterar man betydelsen hos ord och uttryck men semantik är inte den enda disciplin inom vilken man forskar i betydelse. Pragmatiken, en annan disciplin, har en annan infallsvinkel på betydelse. Inom pragmatiken intresserar man sig för vad språk används till och vad språkbrukare menar med olika uttryck (Dahllöf 1999: 138). Vad ett ord betyder är inte alltid samma som språkbrukaren menar med ordet. Exempelvis kan vi föreställa oss en situation där en talare ställer frågan kan du öppna fönstret? Att svara ja, det kan jag vore märkligt eftersom talaren egentligen menade det är varmt och jag skulle vilja att du öppnade fönstret. Däremot om 11

14 talaren ställer samma fråga till ett litet barn, kan svaret ja, det kan jag vara lämpligt. Ett uttryck kan alltså ha olika betydelser beroende på situationen. De enskilda orden i frågan betyder ändå samma sak i båda fallen. Dahllöf (1999: 138f.) påpekar att semantiska teorier är oförmögna att förklara detta. Men med hjälp av pragmatiken kan man förklara fall som jag beskrev ovan. Pragmatiken intresserar sig för den kommunikativa dynamiken i ords betydelser medan semantiken behandlar språk ur ett statiskt perspektiv. Enligt Dahllöf (ibid.) tar pragmatiken upp grunderna för mänsklig kommunikation, eftersom språken rimligtvis existerar därför att de tjänar människors syften i olika aktiviteter. Inom pragmatiken forskar man alltså i frågor såsom vad språkbrukare menar med sitt språkbruk och hur de vill påverka sina medmänniskor med hjälp av språket. I föreliggande avhandling analyserar jag mitt material både i den bemärkelsen vad orden själv (och ensam) tycks betyda och i den bemärkelsen vad skribenten tycks mena med orden. Det är dock inte alltid möjligt eller ändamålsenligt att särskilja dessa aspekter. Mitt mål är att fastställa något allmänt om betydelsen hos orden själv (och ensam) i dagens svenska (något som faller under semantiken) men eftersom mitt material består av enskilda fall av språkbruk måste jag ta hänsyn även till pragmatiken. I detta kapitel har jag allmänt diskuterat begreppet betydelse både ur semantisk och pragmatisk synvinkel. Jag har redogjort för hur ords eller uttrycks betydelser kan granskas och definieras. I avsnitt 7.3 behandlar jag betydelsen hos orden själv (och ensam) i inläggen i mitt material. Före det presenterar jag en annan väsentlig disciplin för min avhandling, nämligen sociolingvistiken. 12

15 3 Språkets sociala sida I min avhandling forskar jag i både språklig variation och förändring. Språklig variation i den bemärkelsen att språkbrukare använder både ordet ensam och själv i betydelsen utan sällskap. Och förändring i den bemärkelsen att språkbrukare mer och mer använder ordet själv i stället för ordet ensam i betydelsen utan sällskap. Variation och förändring är centrala forskningsområden inom sociolingvistik. I detta kapitel redogör jag för vad sociolingvistik är och diskuterar orsakerna till och följderna av språklig variation. 3.1 Sociolingvistik vad är det? Enligt Nordberg (2008: 11f.) kan sociolingvistik ses som en särskild vetenskap eller som ett perspektiv på språket och ett sätt att förklara och beskriva språkliga fenomen. Vilket man än väljer är det fråga om att man betonar den sociala sidan av språket. Språket används för att kommunicera, d.v.s. människor talar med varandra och detta gör språket framför allt till en social verksamhet. Språkbrukarna är ofta inte medvetna om de sociala signaler som sänds via språket men signalerna styr i hög grad deras eget språkbruk och vad de anser om andra. Nordberg (ibid.) poängterar att allt vi yttrar har en social innebörd och därmed sociala konsekvenser. Språkliga olikheter, som jag bor själv / jag bor ensam, är inte endast lingvistiska utan också sociala fakta, d.v.s. att välja att använda antingen själv eller ensam innebär att man ger en viss bild av sig själv till meddelandets mottagare. Att tala dialekt eller standardspråk sänder en signal om hurdan talaren är som person. Språkbrukarna gör oftast valet omedvetet precis som mottagarna, d.v.s. lyssnarna eller läsarna tolkar språkliga val som signaler om talaren. Som Einarsson (2009: 19) uttrycker det: Språk är en stor del av ett samhälle; språkliga företeelser är en särskild sorts sociala företeelser, och sociala företeelser är i stor utsträckning språkliga. 13

16 Sundgren (2008: 84) konstaterar att sociolingvistiken uppkom på 1960-talet även om det redan tidigare hade gjorts studier som kan klassificeras som språksociologiska. Einarsson (2009: 20f.) konstaterar att hela vetenskapsgrenen växte fram som en protest mot den strukturella språkforskningen som enligt de första sociolingvisterna helt hade glömt och försummat språkets sociala dimension. Eftersom språket är socialt till sin natur anser sociolingvister att endast utforskandet av det verkliga och naturliga språket berättar något om människan och hennes språk. Och det verkliga och naturliga språket innehåller alltid variation och står alltid i förändring. När språk ses som en social företeelse som påverkar människors relationer och som en så central del av samhället och mänskligt beteende som just inom sociolingvistik är det givet att det är svårt att kort och koncist definiera vad sociolingvistik är och vad sociolingvister egentligen forskar i. Nordberg (2008: 13) ger den allmänna formuleringen att sociolingvistik är studiet av det ömsesidiga förhållandet mellan språk och samhälle. Einarsson (2009: 15) påpekar att sociolingvistik ibland uppfattas som en synonym till språksociologi som i sin tur kan ses som sociologi som fokuserar på språkfrågor medan sociolingvistik är en gren av språkvetenskapen med intresse för sociologiska fenomen. Jag kommer att använda termen sociolingvistik härefter. Nordberg (2008: 15f.) redogör närmare för vad sociolingvister forskar i. Sociolingvistik befattar sig med allt som har med samhälle och språk att göra. Forskningsområdena inom sociolingvistiken kan delas in i olika nivåer, från makro till mikro, utgående ifrån hur stora sociala enheter det är fråga om. Sociolingvistisk forskning på makronivån kan handla t.ex. om en hel nation och dess språkpolitik medan forskning på mikronivån fokuserar t.ex. på analys av ett samtal mellan några individer. Min undersökning om variationen mellan själv och ensam och förändringen från ensam till själv ligger mitt emellan dessa poler. Einarsson (2004: 16) definierar sociolingvistik som studiet av språklig variation och förändring i ett socialt och kulturellt perspektiv. Nordberg (2008: 20f.) konstaterar att många helt enkelt likställer studiet av språklig variation och förändring med 14

17 sociolingvistik. Med språklig variation avses hur ett språk kan talas på olika sätt och språklig förändring innebär helt enkelt det hur alla levande språk hela tiden förändras. Sundgren (2008: 85) påpekar att förändring och variation hänger nära ihop eftersom förändring förutsätter och föregås av språklig variation. Detta för mig till nästa avsnitt om språklig variation. 3.2 Språklig variation och attityder till språk Alla mänskliga språk varierar på flera olika sätt och det har de alltid gjort (Sundgren 2008: 71). Enligt Ferdinand de Saussure beror detta på att språket är arbiträrt till sin karaktär (Culler 1994: 40). Att en möbel man sitter på som rymmer en person heter en stol på svenska och a chair på engelska (mitt exempel) är helt arbiträrt, d.v.s. det handlar om konventioner. Relationen mellan själva föremålet (referenten) och det språkliga tecknet, d.v.s. ordet, är alltså endast en konvention och ordet innehåller ingenting obligatoriskt eller nödvändigt i det avseendet att det måste vara just det utan att kunna vara något annat. (ibid.) Taylor (1995: 6) konstaterar att inte bara relationen mellan referenten och tecknet är arbiträr utan även relationen mellan betydelsen och tecknet. Han (1995: 15) påpekar emellertid att språket med sitt sätt att indela verkligheten inte är helt och hållet arbiträrt utan det finns naturliga anledningar till att något nämns med ett visst tecken och att en viss betydelse överhuvudtaget finns, t.ex. i människans perception och kognition Som jag diskuterat ovan varierar språk socialt. Ungdomar talar t.ex. annorlunda än vuxna och läkare talar annorlunda än rörmokare. Men språket varierar också över tid: den svenska som talas i dag ser annorlunda ut än den som talades för två hundra år sedan. Detta kallas för diakronisk variation. Att det förekommer olika dialekter av ett och samma språk beror på att språk varierar geografiskt (regional variation). En och samma person talar dessutom sannolikt annorlunda med familjen än med chefen. Detta utgör den fjärde variationen, nämligen den situationella. (Dahl 2000: 115f.) Språkförändringen kring ordet själv kan sägas ha med alla fyra variationstyper att göra. Att använda själv i betydelsen utan sällskap verkar ha blivit vanligare under 15

18 de sista åren (diakronisk variation). Yngre personer använder ordet oftare än äldre talare (social variation) och bruket verkar vara vanligare i Sverige än i Svenskfinland (regional variation). Själv i betydelsen utan sällskap tycks därtill vara ett drag i talspråksaktiga register (situationell variation). Sundgren (2008: 71) redogör för den särskilda vetenskapsgren inom sociolingvistiken som fokuserar på språklig variation och förändring, variationslingvistik. Enligt variationslingvistiken är variation både interindividuell och intraindividuell, d.v.s. språket varierar såväl mellan olika människor som hos en och samma individ i olika situationer. Som Nordberg (2008: 20) påpekar är variationen emellertid inte kaotisk utan strukturerad och förutsägbar och den följer vissa regler som styrs av sociala eller situationsrelaterade faktorer. Det går alltså att urskilja vissa varieteter inom ett och samma språk. Utöver dialekter, d.v.s. regionala skillnader inom ett språk kan man även tala om kronolekter då man vill markera skillnaden mellan språk som talas av olika generationer (Einarsson 2004: 182). Kvinnor använder språket på ett annat sätt än män och termen som syftar på språket hos olika kön är sexolekt (Einarsson 2004: 171). Termen sociolekt syftar på hur människor i olika sociala klasser talar olika (Einarsson 2004: 146f.). Einarsson (2009: 216) påpekar att det utöver olika lekter även finns andra sätt att kategorisera språklig variation. Termen register syftar på vad man gör med språket: om man pratar om vad man ska äta till middag med familjen eller om man predikar i kyrkan. Talaren kan vara samma person men sättet att tala är förmodligen inte detsamma i båda fallen. Stil i sin tur syftar på hur man säger det man säger t.ex. hur formell eller informell man är. Einarsson (ibid.) diskuterar även gränserna mellan begreppen lekt, register och stil och konstaterar att de är ofta svåra att dra. Hur faktorer som ålder, kön, samhällsklass m.m. påverkar språket är en av de mest centrala frågorna inom sociolingvistiken. Det är emellertid omöjligt för mig i denna studie att ta faktorer som kön, ålder, yrke, utbildning eller samhällsklass i betraktande eftersom jag inte har tillgång till dessa bakgrundsfakta om skribenterna i 16

19 mitt material. Jag kan endast beakta vissa kännetecken i ungas respektive vuxnas, kvinnors respektive mäns sätt att använda språket och gissa om skribenten i exemplet är en t.ex. ung flicka eller en vuxen man. Attityder till språk är ofta relaterade till språklig variation och förändring. Här spelar språkets funktion som identitets- och gruppmarkör en avgörande roll. Att olika människor (grupper) talar olika leder till situationer där människor indelas i grupper (vi och de) enligt just sättet att tala. Språkliga förändringar frambringar ofta starka reaktioner för och mot. Förändringar ses inte sällan som språkets förfall. (Dahl 2000: 96.) I exempel 2 skriver en noggrann läsare en kommentar till en svensk tidning där journalisten har skrivit att någon äter själv. Exempel 2. Läsarkommentar. Tidning, nätupplaga. er_du_sjalv_eller_ater_du_ensam/ Inlägget skrivet , hämtat "Äta själv" är inte OK. "Själv" är helt enkelt inte en synonym till "ensam", hur man än vrider och vänder på det. En journalist ska skriva korrekt svenska och knappt tillåta "själv" i den betydelsen ens i citat. Skribenten anser att tidningar bör följa språkets normer oavsett hur folk råkar uppleva orden. Som Dahl (2000: 95) påpekar ser språkbrukare ofta inte på språkliga normer som godtyckliga konventioner utan som absoluta, eviga sanningar som inte får förändras. Många språkbrukare har alltså starka åsikter om och attityder till språket. Einarsson (2009: 217f.) diskuterar begreppet attityd och nämner att attityder är ett grundläggande forskningsområde inom socialpsykologin men även inom sociolingvistiken. En attityd kan definieras som en konsekvent benägenhet att reagera och bete sig på ett visst sätt mot en viss företeelse, t.ex. tycka om en viss dialekt och därför lätt reagera gillande mot människor som talar den dialekten. En attityd kan förstås också vara negativ. Människor har medvetet eller omedvetet attityder till allt möjligt: olika språk, olika människogrupper och inte minst till sig 17

20 själva och sitt språk. Einarsson (ibid.) påpekar vidare att det oftast är omöjligt att dra en gräns mellan attityder till ett språk och till en människogrupp. Bijvoet (2008: 120) går ett steg längre och konstaterar att attityder till olika språk, dialekter eller andra varianter såsom sociolekter, sexolekter eller andra sätt att använda ett visst språk inte alls är attityder till språket i sig utan attityder till talarna av språket eller dialekten i fråga. Labov (2001: 6) tar upp språkbrukarnas negativa attityder till språkförändring: även om attityden till alla andra nya innovationer, t.ex. tekniska apparater eller musikstilar kan vara, och oftast är det också, väldigt positiva, möts språkliga innovationer nästan aldrig med glädje. Crystal (2006: 1) konstaterar samma. Melander (2008: 327) påpekar att det ofta är omöjligt att objektivt avgöra vilket uttryckssätt som är bättre än ett annat. Vilka kriterier ska man använda sig av? När människor diskuterar språk är det ofta attityder som ställs emot varandra. Så kallade fel är sällan fel utan det är snarare fråga om att alla uttryckssätt är korrekt men utifrån olika principer och regler. Melander (ibid.) vill därför snarare se diskussionerna om vad som är rätt eller vad som är fel som diskussioner om normkonflikter där en del har en viss språkkänsla som föreskriver en viss variant medan andra har en annan känsla. Språkkänslan utgör normen för språkbrukarna. Den varierar mellan olika individer men på det stora hela är den gemensam för talarna som helhet; annars skulle kommunikationen inte fungera. Melander (2008: 327) påpekar vidare att det finns en norm som har en speciell ställning och det är det så kallade standardspråket. Många språkbrukare drar likhetstecken mellan standardspråket, d.v.s. den variant som beskrivs i ordböcker och grammatikor, och det bästa eller det mest korrekta språket, det man egentligen borde använda. I exempel 2 ovan är det just fråga om att skribenterna anser att man borde följa standardspråkets konventioner medan andra har en annan språkkänsla som de bygger på. Individens språkkänsla och attityd är här en och samma sak: om ens språkkänsla säger att uttrycket X är gångbart är ens attityd förmodligen också positiv till X och tvärtom. 18

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Lexikal semantik Lingvistik 1 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantiska egenskaper Komponentanalys Prototypteori Relationer mellan ord Kognitiv lexikal semantik Uppsala universitet 2 Semantiska egenskaper

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, , Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta

Läs mer

Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil. Ellen Breitholtz 2008-08-27

Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil. Ellen Breitholtz 2008-08-27 Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil Ellen Breitholtz 2008-08-27 Fyra delar av vår identitet Ursprung - dialekt Klass - sociolekt Kön - sexolekt Ålder - kronolekt

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär.

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 2 SPRÅKSOCIOLOGI SPRÅKLIG VARIATION, fortsättning (kap 7) KVANTITATIVA STUDIER Inom forskningen kring regional och

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12.

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12. Skapa en fiktiv person Du har nu jobbat i flera veckor med att bekanta dig med olika termer i språksociologin, samt diskuterat hur de kan användas. Nu är det dags att skapa en person utifrån din egen fantasi

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår

Läs mer

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv

Läs mer

Svenska. Ämnets syfte

Svenska. Ämnets syfte Svenska SVE Svenska Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator.

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator. prövning sva 01 Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Svenska som andraspråk 1 Kurskod SVASVA01 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Språksociologi Å ni ba : va fan dillar na om?

Språksociologi Å ni ba : va fan dillar na om? Språksociologi Å ni ba : va fan dillar na om? Idiolekt Varje unik individ har sitt eget unika sätt att prata. Ingen annan människa pratar precis som du. Tjenare! Hej där! Yo! Hallå! Tja! God dag! Idiolekt

Läs mer

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 Förmågor i fokus formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning. SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav

Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Varför svenska? Vi använder språket för att kommunicera, reflektera och utveckla kunskap uttrycka vår personlighet lära känna våra medmänniskor och vår omvärld

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad Svenska åk 9 Krönika (resonerande text) Svenska Förmågan: Att skriva Skriva en text med enkel språklig variation och textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET (FINSKA) OCH FRÄMMANDE SPRÅK FINSKA Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen A-lärokursen i finska. Mål för undervisningen Innehåll Föremål

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Kommunicera förbättringar

Kommunicera förbättringar Kommunicera förbättringar www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Prövningens delar Prövningen består av tre delar: en uppsats, ett muntligt anförande och en inlämningsuppgift.

Prövningens delar Prövningen består av tre delar: en uppsats, ett muntligt anförande och en inlämningsuppgift. Svenska 1, 100 poäng Kurskod: SVESVE01 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats Skolverket.

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Kognitiv semantik Föreläsning 3 Uppsala universitet 1 Kognitiv semantik det finns ingen skillnad mellan språklig kunskap och allmän n tänkandet alla språkliga nivåer är r sammankopplade Uppsala universitet

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Terminologiska undersökningstyper. Terminologisk metaforskning

Terminologiska undersökningstyper. Terminologisk metaforskning 1 Anita Nuopponen Terminologisk analys som forskningsmetod Den teori och de analysmetoder som har utvecklats för terminologiarbetet kunde till en stor del också ses som en del av vilken som helst forskningsprocess.

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Kärlekens språk En analys

Kärlekens språk En analys (publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer