D E L 1 P A R T I L L E

Transkript

1 ÖV E R S I K T S P L A N D E L 1 P A R T I L L E S A M R Å D S H A N D L I N G

2 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E Innehåll del 1 Partille 2035 Mål och visioner... 7 Grunden till vår översiktsplan... 7 Så tänker vi kring samhällsplanering i Partille... 8 Övergripande strategier med hållbarhet i fokus... 8 Så planerar vi mark för olika ändamål i Partille... 9 Så ska planen genomföras Plankarta för ÖP 2035 så ska mark och vatten användas Så här beskriver vi översiktsplanen på kartan Utveckling av kommundelar, områden och stråk Kommundelarnas utveckling A. Furulund/Tingsängen/Brännet B. Jonsered C. Jeriko/Råhult D. Lexby E. Kåhög F. Mellby/Ögärdet/Paradiset/Partille station G. Södra Partille centrum/ Björndammen/Björnekulla

3 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E H. Södra Partille centrum/skulltorp I. Södra Partille centrum/ Stärtered J. Södra Partille centrum/ Kåbäcken K. Centrala Partille L. Sävedalen M. Öjersjö N. Lexbydal Stråkens och områdenas utveckling och funktion Viktiga nav: Centrala Partille, Göteborgsvägen, Vallhamra, Furulunds centrum, centrala Öjersjö, Jonseredsvägen O. Mellbyleden, Mellbymotet P. Sävedalen, Finngösa, Vallhamra Q. Landvettervägen, Tingsvägen, Furulund, Tingsängen, Brännet, Mellbymotet R. Jonsered, Jerikolänken, E S. Lexbyvägen, Lexbydalsvägen, Lexby, Kåhög, Brodalslänken T. Västra stambanan U. Säveån (blå koppling) V. Naturstråk (gröna kopplingar) Sociala-, ekonomiska- och ekologiska konsekvenser

4 Del 1 P A R T I L L E

5 Barnen målar framtidens Partille. Bildläraren Linda Sondell lät konstelever på Kulturskolan fantisera om framtiden. 5

6 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E N Ä R A S T O R S T A D E N N Ä R A V A R D A G S L I V E T N Ä R A V A R A N D R A VÅ R A 6 M Å L O M R Å D E N N Ä R A N Ä R I N G S L I V E T N Ä R A K U LT U R E N N Ä R A N Ä T U R E N 6

7 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E Mål och visioner Grunden till vår översiktsplan Partille kommuns vision är att vi alla ska kunna leva mitt i det goda livet. I visionen Partille mitt i det goda livet ingår övergripande mål, värdegrund och verksamhetsidé för kommunen. Lägg därtill kommunens tre värdeord: Allas lika värde, professionalitet och framåtanda. Dessa ord ska genomsyra allt inom Partille kommun. Oavsett vem du är ska du alltid bemötas gott, professionellt och med framåtanda i Partille kommun. Läs mer om kommunens visionsarbete på partille.se/vision. Sex målområden har arbetats fram för att tydliggöra kommunens inriktning mot ett hållbart ekonomisk, ekologiskt och socialt samhälle ur ett globalt perspektiv. Målområdena grundar sig på kommunens vision mitt i det goda livet. Dessa sex målområden ligger som grund för hur vi tänker kring samhällsplaneringen i Partille kommun. Läs mer om våra målområden på partille.se/malomraden2035 i broschyren Välkommen till Partille 2035 som antogs av kommunfullmäktige Välkommen till Partille 2035 Partille befinner sig mitt i det dynamiska och expansiva nav som Göteborgsregionen är. Kommunens strategiska läge; nära till allt både inom Partille och utanför kommunens gränser, gör Partille till en attraktiv plats att växa upp, leva och att arbeta på. Efterfrågan på bostäder och mark för företag är stort och en gemensam utmaning för alla regionens kommuner. Samtidigt värderas naturen allt högre och efterfrågan på naturliga områden för invånarnas rekreation och återhämtning växer. Genom att förtäta bebyggelsen i Partille och genom att skapa en blandad bebyggelse både med bostäder och verksamheter, lyckas vi ta tillvara på de båda värdena. I en tid och i en region där allt snurrar snabbt, har Partille ett bra utgångsläge. Genom medveten samhällsplanering har tillgängligheten till service på nära håll och möjligheten att få ihop livspusslet på en plats ökat. Här är det nära till varandra, till beslutsfattare och mötesplatser för alla. Det lockar människor och företag att etablera sig i Partille. 7

8 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E Så tänker vi kring samhällsplanering i Partille Övergripande strategier med hållbarhet i fokus Förnyelse, förädling och förvaltning ska ske i jämn och stabil takt. Hållbarhet står i fokus och det gäller såväl ekologisk som ekonomisk och social. Därför utgår vi från den naturliga miljön i samhällsbyggnaden och utvecklar områden utifrån de värden som finns. Vi arbetar alltid med trygghet och tillgänglighet i fokus. Den fysiska strukturen är ett sätt att nå de sociala målen. BALANS Vi ska sträva efter att använda marken i god balans mellan förnyelse, förädling och långsiktig förvaltning. EFFEK TIVITET I första hand ska vi nyttja den infrastruktur och den service som finns. Ny mark tas endast i anspråk där det krävs för en naturlig utveckling av kommunens bebyggelsestruktur. FÖRTÄTNING Genom variation och mångfald ska vi förtäta och komplettera vid befintliga bebyggelseområden samt längs kollektivtrafikstråk. NATURLIGA NAV OCH MÖTES- PLATSER Vi ska skapa förutsättningar för fungerande nav med plats för möten av olika karaktär och funktion. Vi ska också verka för tydliga kopplingar i - och mellan- de olika kommundelarna. 8

9 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E Så planerar vi mark för olika ändamål i Partille Nav och mötesplatser Planering av nav och mötesplatser ska ske där det finns goda förutsättningar att skapa tillgängliga och naturliga platser för olika typer av möten. Genom att knyta ihop olika områden med hjälp av gemensamma aktiviteter, verksamheter och service förbättras integrationen och vi använder resurserna på ett bättre sätt. Service Planering av utrymme för offentlig och kommersiell service ska alltid ske vid de naturliga mötesplatserna och gå hand i hand med demografi och befolkningsutveckling. Planeringen ska underlätta att utvecklingen sker jämnt och stabilt i takt med efterfrågan. Genom att göra kopplingarna mellan olika områden tydligare blir det lättare för människor att gemensamt använda den offentliga och kommersiella servicen. När vi planerar för ny service är det viktigt att lokalerna är flexibla och tillgängliga och över tid kan användas för olika typer av verksamheter. Bostäder När vi planerar för bostäder gör vi det i första hand där det redan finns infrastruktur och service. Det innebär att befintliga områden kan utvecklas och växa genom naturliga årsringar. Förädling och förtätning ska ske före ny exploatering. När nya bostäder byggs ska det samplaneras med utbudet av offentlig- och kommersiell service och kollektivtrafik. Vi strävar alltid efter en blandstad med variation och mångfald och god tillgång till natur, kultur, fritid och rekreation. Områden ska alltid ha tydliga, trygga och användbara mötesplatser. Dessutom ska de kopplas samman på ett naturligt och tillgängligt sätt för alla trafikslag. Bostadsbyggandet ska ske i en jämn och stabil takt i enlighet med Bostadsförsörjningsprogrammet. Fritid, rekreation och kultur När vi planerar i områden med fritids-, rekreations- och kulturvärden är målet att både stärka värdena och öka tillgängligheten så fler kan ta del av dem. Samtidigt underlättar vi för naturliga möten mellan människor från olika områden. Natur Vid planering i naturmiljöer ska utgångspunkten vara den naturliga miljön. Utvecklingen i ett område ska ske utifrån de värden som finns där. Det ska vara lätt för människor från olika närliggande områden att nå naturen. Den planering som berör större naturområden och stråk ska ske i samklang med den lokala och regionala planeringen. 9

10 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E Trafik I takt med förtätningen av blandstaden ska vi planera och underlätta för yteffektiva och kapacitetsstarka färdmedel som kollektivtrafik, gång och cykel. Samtidigt kommer bilen inom överskådlig framtid ha en fortsatt framträdande roll. Därför ska vi planera så att man ska kunna köra bil på ett effektivt sätt i tydliga stråk som är anpassade efter den omgivande naturen och bebyggelsen. Göteborgsregionen har gemensamt tagit fram en strukturbild som visar ett antal korridorer som är prioriterade och som ska ligga till grund för vår planering. Planeringen ska även öppna för regionala tvärförbindelser och bra kommunikation i nord-sydlig riktning inom kommunen. Dessutom behövs nya infrastrukturstråk skapas för att vi ska kunna använda vår mark mer effektivt. Näringsliv- verksamheter/arbetsplatser När vi talar om verksamhetsbebyggelse ingår små- och storskalig handel, service, kontor, verksamhetslokaler med mera. Planering av mark för de här typerna av verksamheter ska kunna ingå i blandstaden, i samklang med övrig bebyggelse. Detta gör att vi får mer levande miljöer både dagoch nattetid. Det ger i sin tur naturliga nav och mötesplatser. Tillgänglig kollektivtrafik och god infrastruktur är förutsättningar för blandstadens utveckling. Inom områdena kan ytor som är mindre lämpliga för bostäder istället användas för verksamheter. Näringsliv- verksamheter/industri När vi ska utveckla mer renodlade verksamhets- och industriområden ska det samordnas med den regionala planeringen kring stråk för verksamhet och industri. Utvecklingen av verksamhets- och industriområden ska även ske i balans med den lokala och regionala infrastrukturutvecklingen. Även här är tillgänglig kollektivtrafik en förutsättning. Den här typen av industriområden ska inte utvecklas i direkt koppling till bostäder, offentlig service eller andra skyddsvärda användningsområden. 1 0

11 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E Så ska planen genomföras Här beskriver vi översiktsplanens utvecklingsdelar på ett övergripande sätt. Vi beskriver även hur planen ska genomföras och varför. Kartan Användning av mark och vatten (bilaga 1) beskriver kommunens intentioner om användningen av mark och vatten. Den strukturbild som Göteborgsregionens kommunalförbund GR tagit fram över regionens utvecklingsstråk ska vara styrande för regionens och Partille kommuns utveckling. Strukturbilden är motiverad ur ekonomiska-, ekologiska - och sociala perspektiv. I takt med att den regionala strukturbilden genomförs växer efterfrågan på mark inom stråken, vilket leder till att markvärdena höjs. Det ger förutsättningar för fortsatt byggande och tillväxt. När noderna (naven) i strukturbilden stärks så växer även intresset för marken strax intill noderna. Det vill säga att befintliga bebyggelseområden invid transportoch kollektivtrafikstråk växer årsringsvis. Den organiska tillväxten inifrån och ut går i linje med kommunens översiktsplan och ambition om tillväxt. Med flexibilitet och planberedskap ges kommunen rätt förutsättningar att i samverkan med marknadskrafterna förstärka rätt områden i rätt tid, i enlighet med planerna för den regionala utvecklingen. I första hand ska därför centrala Partille och övriga centrala delar med goda kopplingar till naven fortsätta att expandera och förtätas. Detta ska ske i god balans med natur- och kulturvärden. I centrala Partille genomförs under planperioden en genomgripande förvandling som tar oss från förort till förstad. I de södra delarna av centrala Partille Björndammen och Björnekulla förväntas det byggas en stor mängd bostäder de kommande åren. I Furulund, med nya områden som Tingsängen och Brännet, förväntas bebyggelsen förtätas och kompletteras i hög takt, nära i tid. Detta kommer också att innebära nya kompletterande lösningar för infrastrukturen. Även i de norra delarna av centrala Partille förväntas utveckling i form av naturliga årsringar, i takt med att de infrastrukturella förhållandena förbättras. På detta sätt kan markanvändningen i områdena bli mer effektiv. Kraften i byggandet av förstaden Partille skapar förutsättningar för omgivande bebyggelse och miljöer att utvecklas. Det sker genom förstärkning och komplettering av befintlig bebyggelse med fokus på blandstadens variation och mångfald. Begreppet blandstad ska genomsyra all planering så att ytor för verksamheter, kommersiell- och offentlig service skapas i takt med att bebyggelsen 1 1

12 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E förtätas och kompletteras. Detta ska även ske i balans med natur-, kultur-, och friluftsvärden. Områden ska skapas som genererar miljöer där folk vill vara och där sociala möten genererar ytterligare kraft och utveckling. Kommunens olika delar utgörs redan idag av olika grader av blandstad, med varierande karaktärer. Områdena präglas dessutom av olika ambitioner om variationsrikedom. Därför varierar behovet av komplettering och förtätning för de olika områdena och avvägningen sker med olika utgångspunkter. Mindre centralt belägna områden som Jonsered och Öjersjö behöver tillföras extra drivkraft för att kunna utvecklas till att vara hållbara bebyggelseområden. Jonsered måste nå en kritisk befolkningsmassa för att kunna bära sin egen service och kunna utvecklas av egen kraft. En viktig förutsättning för att underlätta för ytterligare expansion av Jonsereds samhälle är att tillgängligheten till det planerade Mossenområdet norr om E20 löses på ett bra sätt. Mossenområdet skulle kunna nås genom ett nytt eller utbyggt mot på E20 vid Jeriko/Jonsered samt genom befintliga anslutningsvägar till området. Öjersjö behöver kompletteras med närservice och mötesplatser för att innehålla det en bra boendeort måste ha för att vara hållbar. Sävedalen växer av egen kraft men behöver nya trafiklösningar för att områden, stråk och funktioner ska utvecklas och fungera på lite längre sikt. En helhetssyn kring utvecklingen av infrastrukturstråk och kopplingar är mycket central för kommunen på både kort och lång sikt. Utvecklingen kring Landvettervägen och dess kopplingar är en central fråga för Partilles utveckling. Vägen går genom kommunens hjärta och det är här bebyggelsen förväntas öka som mest. Samtidigt måste utvecklingen gå hand i hand med de regionala krav och de miljömål som ställs. Det behövs ett stort tillskott av bostäder i ett bärkraftigt samhälle. Därför är Landvettervägens utveckling till en stadsgata av central betydelse. Vidare är det mycket viktigt att lösningarna för kopplingarna mot E20 utförs med ett helhetstänk som gynnar en hållbar samhällsplanering i Partille. 1 2

13 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E

14 1 4 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E

15 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E Plankarta för ÖP 2035 så ska mark och vatten användas Så här beskriver vi översiktsplanen på kartan Översiktsplanen beskrivs med hjälp av kartan Användning av mark och vatten (bilaga 1). Markanvändningen beskrivs med hjälp av olika färger eller raster. Avgränsningarna mellan de olika användningarna ska tolkas utifrån en ungefärlig utbredning. I teckenförklaringen till plankartan framgår till exempel att Blandstad är bebyggelseområden som ska innehålla en väl avvägd variation mellan bostäder, arbetsplatser, service, fritid, rekreation, kultur och natur. Avvägningen ska göras med avstamp i de befintliga förutsättningarna för respektive område, tillsammans med ÖP:ns övergripande strategier med hållbarhet i fokus. Områden för ny bebyggelse redovisas inte specifikt på kartan och inte heller redovisas exakt vad nytillkommande bebyggelse ska bestå av. På plankartan beskrivs i stället att vissa större markområden, belägna i direkt anslutning till den befintliga blandstaden, ska prövas för kompletterande bebyggelse. Dessa områden kallas i ÖP 2035 för Kompletterande blandstad, se nedan. I övrigt förutsätts ny bebyggelse inrymmas inom områden som på kartan redovisas med Blandstad. Även när det gäller specifika områden för verksamheter/industri redovisas områden för Kompletterande verksamhet/industri på kartan. Dessa områden är inte belägna i direkt anslutning till befintliga bebyggelseområden, utan är endast förslag till nya områden för just verksamhet/industri. Hur kommundelarna bör utvecklas över tid beskrivs med hjälp av bokstäverna A-V på kartan med hänvisning till text i del 1. Bokstäverna används endast för att definiera respektive områdes ungefärliga utbredning. Utvecklingen inom respektive område bör inte ske i konflikt med den markanvändning som beskrivs på kartan. Teckenförklaring på kartan: BLANDSTAD Bebyggelseområde som ska innehålla en väl avvägd variation mellan bostäder, arbetsplatser, service, fritid, rekreation, kultur och natur. KOMPLETTERANDE BLANDSTAD Kompletterande blandstad invid bebyggelseområden. VERKSAMHETER/ARBETSPLATSER Blandstad med övervägande del arbetsplatser. VERKSAMHETER/INDUSTRI Verksamhetsområde utan inslag av bostäder. KOMPLETTERANDE VERKSAMHET/INDUSTRI Kompletterande verksamhetsområde utan inslag av bostäder. NATUR, KULTUR OCH FRITID Sammanhängande delvis anlagda natur- och kulturmiljöer med fritids- och rekreationsvärden. Kan även innehålla bebyggelse på naturens och kulturens villkor där den kompletterar och förstärker områdets befintliga karaktär. MARKRESERV Områden som ska hållas tillgängliga för möjlig framtida blandstad. A-V NATUR Upplevelsen orörd naturmark med frilufts- och rekreationsvärden. Vattendrag VIKTIGA NAV Plats för möten av olika karaktär och funktion. JÄRNVÄG Reserverad mark som ska hållas tillgänglig för järnväg. VÄGRESERVAT Reserverad mark som ska hållas tillgänglig för möjlig framtida infrastruktur. Koppling av strategisk och social betydelse som ska utvecklas Grön/blå koppling för att säkerställa stråk för flora och fauna UTVECKLING AV KOMMUNDELAR, OMRÅDEN OCH STRÅK Utvecklingsinriktningarna för kommundelar, områden och stråk beskrivs med hjälp av bokstäverna A-V på kartan, som hänvisar till beskrivningar i kapitlet Utveckling av kommundelar, områden och stråk, med start på sidan 16. De utvecklingsinriktningar som beskrivs ska ske med utgångspunkt från den mark- och vattenanvändning som redovisas på kartan Användning av mark och vatten. 1 5

16 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E Utveckling av kommundelar, områden och stråk Kommundelarnas utveckling Vid framtida planering i Partille kommun ska vi se till varje kommundels utvecklings potential och behov. Hur vi gör det på bästa sätt finns sammanfattat nedan, fördelat per kommundel. Kartan Användning av mark och vatten (bilaga 1) beskriver kommunens intentioner om användningen av mark och vatten. Hur kommundelarna bör utvecklas över tid beskrivs med hjälp av bokstäverna A-N på kartan med tillhörande text. Bokstäverna används också för att definiera respektive områdes ungefärliga utbredning. Utvecklingen inom respektive område bör inte ske i konflikt med den mark användning som beskrivs på kartan. A FURULUND/TINGSÄNGEN/BRÄNNET I och i kring detta område, mitt i kommunen, ska bebyggelsen förtätas och kompletteras i hög takt, nära i tid, som en del av centrala Partilles blandstad. Den stora expansionen kräver kompletterande infrastrukturlösningar. Därför och dubbelsidig bebyggelse av varierande karaktär. Förtäta och komplettera med ny blandstadsbebyggelse i naturliga årsringar. planerar vi att: Skapa utrymme för mötesplatser. Ge utrymme för att stärka den kommersiella och offentliga servicen i navet Furulunds centrum. Utveckla Landvettervägens och Tingsvägens karaktär som stadsgator med förbättrade kopplingar Stärka stadsgator, lokalgator och infarter till området för att göra en naturlig utveckling av området möjlig. Tillgängliggöra närheten till natur och rekreationsområden. Förstärka och bevara viltpassager. B JONSERED I Jonsereds samhälle behövs nya bostäder för att stärka befolkningsunderlaget för offentlig- och kommersiell service. Därför planerar vi att: Förädla och förtäta bebyggelsen för att kunna bevara och förstärka det levande samhällets karaktär. Utveckla, tillgängliggöra och stärka det historiska kultur arvet med dess speciella bebyggelse-, boende- och verksamhetsmiljö. Säkerställa kopplingarna till Kåhög och centrala Partille. Förbättra cykelförbindelserna mot Lerum. Skapa utrymme för ett gott serviceutbud. Säkerställa och tillgängliggöra kopplingarna till natur- kulturoch rekreationsområdena. Bevara och stärka naturrekreations- och kul turmiljön. Tillgängliggöra och stärka naturmiljön kring Säveån. Tydliggöra och utveckla tillgängligheten för alla trafikslag till pendeltågsstationen och ortens besöksmål. Anpassa planeringen för att vidareutveckla orten som besöksmål. Tydliggöra Jonseredsvägens funktion som stadsgata. Komplettera Jonsered med bebyggelse området Mossen som en naturlig årsring i sydost. 1 6

17 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E C JERIKO/RÅHULT När infrastrukturen förstärkts och bättre kopplar ihop områdena kommer utvecklingen av Jeriko och Råhult som en naturlig följd. Därför planerar vi att: Utveckla det nya verksamhetsområdet Jeriko. Se Råhult som en framtida markreserv. Området tas inte i anspråk förrän det kan betraktas som en naturlig årsring för bebyggelseutvecklingen. D LEXBY Här kommer utvecklingen att ske gradvis under lång tid och på längre sikt. Därför planerar vi att: Förstärka gång- och cykeltrafiken som kopplar mot centrala Partille, intilliggande områden och rekreationsområden. Förstärka tillgängligheten till befintliga mötes platser och platser för aktivitet, rek reation och natur, från Partille centrum och intilliggande områden. Främja förädling och förtätning. Visa stor hänsyn till kultur-, natur- och rekreationsvärden vid utvecklingen av Lexby by. Ta vara på det stora kulturella värde som odlingslandskapen i Lexby-Kåhög har. E KÅHÖG I området förväntas en sparsam förtätning av blandstaden med utgångspunkt från den befintliga karaktären i området. Därför planerar vi att: Möjliggöra bättre kopplingar till centrum för gång- och cykeltrafik och förbättra förutsättningarna för kollektivtrafik. Varsamt förtäta och förädla befintlig bebyggelse. Bibehålla karaktären av bebyggelse i samklang med skog och natur. Fortsätta förvalta Kåhögs jordbruks samhälle, främst utifrån dess kultur- och rekreationsvärden. Tillgängliggöra och stärka naturmiljön kring Säveån. Ta vara på det stora kulturella värde som odlingslandskapen i Lexby-Kåhög har. 1 7

18 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E F MELLBY/ÖGÄRDET/PARADISET/ PARTILLE STATION Utvecklingen i områdena bör ske gradvis och efter det att en fördjupad studie för området Partille station, Mellby och Ögärdet tagits fram. Nära i tid behövs åtgärder för att utveckla navet kring Partille station och centrum. I takt med att de infrastrukturella förhållandena blir bättre öppnas också möjligheter att förädla områdena. Därför planerar vi att: Utveckla bebyggelsen som gränsar till Göteborg, i samverkan med Göteborgs stad. Förstärka kopplingarna mellan Göteborg och Partille i nordsydlig och öst-västlig riktning. Knyta bebyggelsen närmre Partilles centrala delar och stationsområdet. Det sker natur ligt genom bättre förbindelser och mer attraktiv och tät blandstadsbebyggelse. Bebygga stationsområdet och ge platsen förutsättningar för att vara en regional knutpunkt och mötesplats som en viktig del i Partille centrum. Förstärka kopplingarna mellan tåg- och busstationer. Stärka kollektivtrafikstråken och infrastrukturen för alla trafikslag, för att bättre knyta ihop områdena med centrala Partille och Göteborg. Förtäta, förädla och komplettera befintlig bebyggelse i samklang med skog och natur samt i harmoni med befintliga kultur värden. Permanenta, förädla och förtäta befintliga verksamhetsområden mellan Utbyvägen och E20 i samklang med utveckling av nord-sydlig infrastruktur. G SÖDRA PARTILLE CENTRUM/ BJÖRNDAMMEN/BJÖRNEKULLA I och i kring dessa områden ska den befintliga blandstaden förtätas och kompletteras. Däri ska tillkomma en stor mängd bostäder under de kommande åren. Det är en naturlig fortsättning på den kraftiga förtätningen av blandstaden i Partille centrum. Därför planerar vi att: Bevara och förstärka området Björndammen som aktivitetscentrum och mötesplats. Stärka Landvettervägens karaktär som stadsgata med förbättrade kopplingar över Landvettervägen och dubbelsidig bebyggelse. Tydliggöra områdenas entréer mot stadsgatan. Förstärka gång- och cykeltrafiken som kopplar mot centrala Partille, intilliggande områden och rekreationsområden. Främja förädling, förtätning och komplettering. Utveckla ny kompletterande blandstadsbebyggelse vid Björnekulla som en ny årsring och förstärkning av södra Partille centrum. Tillgängliggöra områden för rekreation och natur i samband med ny bebyggelse. Utveckla och förstärka kollektivtrafiken utmed Landvettervägen. Dra nytta av närheten till befintlig kollektivtrafik och därför förtäta kraftfullt. 1 8

19 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E H SÖDRA PARTILLE CENTRUM/ SKULLTORP I området förväntas en kontinuerlig förtätning av blandstaden. Ny varierad bostadsbebyggelse med kopplingar mot centrum ska prioriteras ur sociala hållbarhetsperspektiv. Därför planerar vi att: Utveckla ny blandstadsbebyggelse inom området som en förstärkning av Partille centrum. Förädla området närmast Partille centrum och E20 för att främja social hållbarhet och trygghet. Området ska även förtätas med ny bebyggelse och ges nya kopplingar över E20. Förtäta och förädla befintlig bebyggelse i samklang med skog, natur och rekreation. Förstärka tillgängligheten med gång-, cykel- och kollektivtrafiken som kopplar mot centrum, Furulundsområdet, Björnekulla och Kåbäcken. Skapa utrymme för småskalig kommersiell och offentlig service och mötesplatser. Stärka befintliga mötesplatser. Dra nytta av närheten till befintlig kollektivtrafik och därför förtäta kraftfullt. I SÖDRA PARTILLE CENTRUM/ STÄRTERED I området förväntas en kontinuerlig förtätning av blandstaden, med utgångspunkt från den befintliga karaktären i området. Därför planerar vi att: Möjliggöra bättre kopplingar till södra Partille centrum för gångoch cykeltrafik. Förstärka kopplingarna i östvästlig riktning inom området. Förstärka bebyggelsen i naturliga årsringar för att knyta samman bebyggelseområden i södra Partille. Möjliggöra mötesplatser och tillgång till lokal, småskalig service. J SÖDRA PARTILLE CENTRUM/ KÅBÄCKEN I området förväntas en kontinuerlig förtätning av blandstaden, med utgångspunkt från den befintliga karaktären i området. Därför planerar vi att: Möjliggöra bättre kopplingar till södra Partille centrum för gångoch cykeltrafik och förbättra förutsättningarna för kollektivtrafik. Förstärka kopplingarna i östvästlig riktning inom området. Stärka befintliga mötesplatser. Förstärka bebyggelsen genom naturliga årsringar för att knyta samman områden i södra Partille. 1 9

20 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E K CENTRALA PARTILLE Partille centrum är en regional knutpunkt och regiondelscentrum. Centrala Partille är kommunens kärna. Här genomförs under de närmaste åren ett stort antal byggprojekt. I byggandet av en modern blandstad går vi från att vara en förort till att bygga en förstad där det är nära till allt. Utvecklingen pågår för fullt och ska prioriteras och fortsätta kontinuerligt. Därför planerar vi att: intilliggande områden. Utöka kopplingarna i nord-sydlig riktning. Ta in naturen i centrum. Visa upp och göra Säveån tillgänglig. Utveckla verksamhetsområdena i de öst ligaste delarna av centrala Partille i samklang med det nya handelsområdet Partille Port och ny infrastruktur. Skapa en levande stadsmiljö med fler tydliga mötesplatser inom området. Förstärka centrala Partilles förutsättningar för att vara en regional knutpunkt och mötes plats med tillgänglighet till service. Förstärka förutsättningarna för kollektivtrafiken och kopplingarna mellan tåg- och busstationer. Fortsätta utveckla bostäder, handel och service för att stärka kommunens centrala nav och göra miljön levande. Förstärka tillgängligheten till platser för aktivitet, rekreation och natur i intilliggande områden. Förstärka kopplingarna för gång- och cykeltrafik med trygga passager mellan centrala Partille och Förädla och förtäta i de befintliga verksamhetsområdena mellan Lexbyvägen och E20. Göra områdena tillgängliga för kollektiv-, gång- och cykeltrafik. Skapa förutsättningar för fler kopplingar till Lexbyvägen för alla trafikslag. Bland annat genom en länk vid Brodalen. Förädla och förtäta i de befintliga verksam hetsområdena kring Säveån, öster om Skulltorpsmotet och väster om Partille motet. Främja tydliga kopplingar mot Partille centrum. Förädla och tillgängliggöra områdena även för att stärka natur- och rekreationsvärden vid Säveån. Dra nytta av närheten till befintlig kollektivtrafik och därför förtäta kraftfullt. 2 0

21 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E L SÄVEDALEN I delar av södra Sävedalen ska blandstaden förstärkas i takt med att nya och kompletterande infrastrukturlösningar tas fram. I norra Sävedalen förväntas en kontinuerlig varsam förtätning av blandstaden, med utgångspunkt från den befintliga karaktären i området och ny varierad bostadsbebyggelse. Därför planerar vi att: Varsamt förtäta bebyggelsen i norra Sävedalen. Stärka kopplingen för gång- och cykeltrafik mellan Sävedalen och Björndammen/Furulund till Partille centrum, via Finngösa. Utveckla Ugglumsleden med en omgivande tätare bebyggelsestruktur till en stadsgata och Vallhamra torg till ett lokalt kommer siellt nav med många mötesplatser. Förstärka och komplettera södra Sävedalen genom nya bebyggelseområden i kombination med förtätning. Förtätning ska ske genom variation och mångfald. Förädla och tillgängliggöra befintliga park- och naturstråk i Sävedalen i nära koppling till befintlig och ny bebyggelse. Stärka kollektivtrafikstråken och infrastrukturen för alla trafikslag. Komplettera och främja kopplingarna till centrala Partille, Mellby/ Utby/Gamlestaden och Göteborg. Fortsätta utveckla Göteborgsvägen som ett lokalt kommersiellt nav med många mötesplatser. Skapa nya rekreations- och mötesplatser och förädla de befintliga. Förtäta och förädla i det befintliga verksamhetsområdet mellan Säveån och E20 och stärka kopplingarna till befintlig och ny infra struktur. Förädla och tillgängliggöra områdena vid Säveån för att stärka natur- och rekreationsvärden. M ÖJERSJÖ Efter genomförandet av redan planerat byggande ska utvecklingen präglas av en sparsam förtätning av blandstaden. Därför planerar vi att: Skapa utrymme för nya tillgängliga mötesplatser. Skapa utrymme för att stärka den kommersiella och offentliga servicen kring Gökegård som tydligt nav och mötesplats. Utveckla området i en tätare bebyggelsestruktur. För att det ska finnas underlag för offentlig- och kommersiell service behöver det bo fler i området. Förtätning ska ske genom variation och mångfald. Tillgängliggöra natur- och rekreationsområden. Göra sammanhängande grönstråk tydligare. Säkerställa och bevara nödvändiga naturstråk. Förstärka kopplingen för gång- och cykeltrafik genom Öjersjö utmed Nya Öjersjö vägen och mellan de olika närliggande områdena. Knyta samman Öjersjö med Sävedalen genom ett gång- och cykelstråk. Skapa utrymme för verksamheter/ arbetsplatser i blandstaden utmed Landvettervägen. Stärka kollektivtrafikstråken och infrastrukturen för alla trafikslag, för att främja kopplingarna till centrala Partille och Göteborg. 2 1

22 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E N LEXBYDAL Området betraktas som en framtida mark reserv som eventuellt tas i anspråk på lång sikt. Därför planerar vi att: Lexbydalsvägens funktion som en förbindelse mellan väg 190 och E20, via Brodalen, kommer sannolikt att bli viktigare på sikt som en regional förbindelse. En sådan utveckling öppnar för framtida områden som kan växa fram i balans med natur- och kulturintressen i Lexbydal. Lexbydal ses som en framtida markreserv. Området tas inte i anspråk förrän det kan betraktas som en naturlig årsring för bebyggelseutvecklingen. När det byggs nytt ska det ske i samklang med skog och natur. Stråkens och områdenas utveckling och funktion I Partille har vi ett antal stråk och områden som behöver utvecklas för att bidra till både kommunens och regionens utveckling. I de kommande styckena beskriver vi vad som är viktigt för att dessa ska utvecklas och fungera. Kartan Användning av mark och vatten (bilaga 1) beskriver kommunens intentioner om användningen av mark och vatten. Hur stråk och områden bör utvecklas över tid beskrivs med hjälp av den röda symbolen för Viktiga nav, de gula punkterna för Markreserv och med hjälp av bokstäverna O-V för övriga viktiga stråk. Bokstäverna används för att visa respektive stråks ungefärliga läge. Utvecklingen för respektive stråk bör inte ske i konflikt med den markanvändning som beskrivs på kartan. 2 2

23 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E VIKTIGA NAV: CENTRALA PARTILLE, GÖTEBORGSVÄGEN, VALLHAMRA, FURULUNDS CENTRUM, CENTRALA ÖJERSJÖ OCH JONSEREDSVÄGEN 1. Centrala Partille 2. Göteborgsvägen 3. Vallhamra 4. Furulunds centrum 5. Centrala Öjersjö 6. Jonseredsvägen Dessa områden utgör i dag och framöver betydelsefulla mötesplatser av olika karaktär med kommersiell och offentlig service som ska stärkas och utvecklas. Områdena är viktiga nav i kommunen. Det är viktigt att dessa nav fortsätter att utvecklas i god balans med den utveckling som sker i centrala Partille. Detta så att tillgång och tillgänglighet till lokal kommersiell- och offentlig service optimeras. Våra nav har även goda förutsättningar att planeras på ett sätt som främjar en ökad andel resor med hållbara färdmedel som kollektivtrafik, gång- och cykel. Det utrymme som krävs för att säkerställa kollektivtrafikens framkomlighet i de aktuella områdena utreds vidare i kommunens Trafikstrategi och detaljplanering för området. Ur ett regionalt perspektiv är Partille centrum dessutom en knutpunkt och regiondelscentrum, där centrala Partille är kommunens kärna. MARKRESERV Områdena Råhult och Lexbydal ska ses som framtida markreserv. Områdena tas inte i anspråk förrän de kan betraktas som naturliga årsringar för bebyggelseutvecklingen. Hur och var eventuell utbyggnad kan komma att ske i dessa områden ska prövas mot de värden och förhållanden som då råder i de aktuella områdena. 2 3

24 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E O MELLBYLEDEN, MELLBYMOTET Kommunens infrastruktur förväntas kompletteras med en Mellbyled och ett Mellbymot på kort sikt. Mellbyleden blir en logisk tvärkoppling mellan E20 och väg 190, som på sikt förstärker nuvarande koppling mellan E20 och E45/E6. Därmed förbättras tillgängligheten inom östra Storgöteborg. En förlängning av Mellbyleden med tillhörande Mellbymot på E20 gör det möjligt att avlasta Utbyvägen, Lexbyvägen, Kung Göstas väg samt Partillemotet. Det gör att trafikens påverkan i Partille centrum minskar och att de aktuella vägarna skulle kunna integreras bättre i stadsmiljön. I kommunens kommande detaljplanering och Trafikstrategi ska kollektivtrafikens framkomlighet och kopplingen mellan östra Göteborg och Partille centrum säkerställas. Utbyvägens möjligheter som ett stärkt kollektivtrafikstråk ska utredas. Även kommunens framtida utvecklingsmöjligheter vid Järnringen och Ögärdet främjas av både Mellbyleden och ett nytt Mellbymot. Motet blir även en naturlig plats för att knyta samman södra Sävedalen med E20 och centrala Partille, via en ny Finngösa väg. Mellbyleden kan bidra till bättre kopplingar till Norra Sävedalens industriområde. I översiktsplanen för Partille kommun finns ett vägreservat markerat för förlängningen av Mellbyleden samt för ett nytt Mellbymot. Exakt placering av led och mot är osäker och måste avvakta kommande utredningar. Reservatetet illustreras därför endast genom en streckmarkering vars läge kan komma att ändras framöver. P SÄVEDALEN, FINNGÖSA, VALLHAMRA Sävedalens trafiklösningar haltar sedan lång tid tillbaka. Vanliga villagator trafikeras av på sikt orimliga trafikmängder och är på flera håll tveksamma ur trafiksäkerhetssynpunkt. Med hänsyn till både kommande stadsutveckling, och det ökande behovet av hållbara kopplingar, betraktas idén om en förbindelse mellan Ugglumsleden och Finngösa som ett attraktivt alternativ. Förbindelsen skulle vara en naturlig koppling i nordostlig riktning från södra Sävedalen och Vallhamra torg till E20 och centrala Partille. Det skulle skapa en huvudinfart till Säve dalen, samtidigt blir framkomligheten bättre när norra Sävedalens villagator avlastas. Via en ny Finngösaväg knyts därmed södra Sävedalen samman med E20 och Partille centrum. Den nya kopplingen förväntas ske nära i tid. Lösningen med en ny förbindelse genom Finngösa måste utföras så att natur- och rekrea tionsvärdena i området samtidigt stärks och tillgängliggörs. Kommunens utvecklingsplaner för Sävedalen, som bland annat innebär förtätning och omdaning av Ugglumsleden till en gata med stadskvaliteter, ökar behovet av en sammanhängande struktur. Det behövs bättre kopplingar mot Partille centrum och E20 och centrala Partille, utöver de som i dag utgörs av Brattåskärrs vägen, Stora Ringvägen och Göteborgsvägen. I översiktsplanen för Partille kommun finns ett vägreservat markerat för Finngösa vägen. Exakt placering av vägen är osäker och måste avvakta kommande utredningar. Sträckningen illustreras därför endast genom en streckmarkering vars läge kan komma att ändras framöver. Tidigare utlagt spårvägsreservat utmed Ugglumsleden tas bort. I kommande planering i enlighet med översiktplanens intentioner avses befintligt vägutrymme kunna omvandlas till stadsgata, med en omgivande tätnande bebyggelsestruktur. Det utrymme som krävs för att säkerställa kollektivtrafikens framkomlighet i det aktuella stråket utreds vidare i kommunens trafikstrategi och i aktuella detaljplaner för området. 2 4

25 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E Q LANDVETTERVÄGEN, TINGSVÄGEN, FURULUND, TINGSÄNGEN, BRÄNNET, MELLBYMOTET Landvettervägens regionala funktion som en tvärförbindelse mellan E20 och riksväg 40 ökar i takt med kommunernas utvecklingsplaner i Storgöteborg. Landvettervägens utformning och funktion måste dock ta hänsyn till befintlig och ny bebyggelse längs med vägen. Bebyggel sens framväxt kring Landvettervägen är av stor betydelse för kommunens hållbara utveckling. Hos Västra Götalandsregionen och Trafik verket pågår ett arbete för att klargöra vilka kapacitetshöjande åtgärder som krävs för att tillgodose det framtida transportbehovet i stråket. Den redan beslutade ombyggnaden av Landvettervägen på sträckan Bårhult Åstebo gör att det finns behov av ytterligare kapacitetshöjande åtgärder i stråkets norra del. Våren 2016 saknas beslut om hur den tillkommande trafiken ska tas om hand norr om Åstebo, på den av Trafikverket ägda Landvettervägen. Kommunens mål är att minska Landvettervägens områdespåverkan norr om Åstebo. En översyn av sträckan från Åstebo till Partillemotet bör därför göras tillsammans med Trafikverket. På kort sikt kan framkomligheten mellan Åstebo och E20 lösas genom en finmaskig struktur där trafiken fördelas mellan Landvettervägen och Tingsvägen. Både Landvetter vägen och Tingsvägen behöver utvecklas till kapacitetsstarka stadsgator. Detta för att möta behovet av förtätning kring vägarna och ett ökat resande med hållbara färdmedel för alla trafikslag. De kapacitetsstarka stadsgatorna behövs även för att möta det ökade transportbehovet i stråket. En finmaskig framkomlighet via Landvettervägen och Tingsvägen ger dessutom tydliga kopplingar mot Partille centrum och Partille Port. Stadsgatorna ska omges av en hållbar blandstad varvid befintlig bebyggelse ska kompletteras med ytterligare bebyggelse. I möjligaste mån ska bebyggelsen utmed stadsgatorna utökas till att vara dubbelsidig med en blandning av bostäder, arbetsplatser och verksamheter närmare vägen, efter avvägning av vad som är möjligt utifrån platsens förutsättningar. Furulund ska utvecklas som nav och mötes plats och kompletteras med blandstad i Brännet området och i Tingsängen. Kommunens planerade komplettering av bebyggelse öster om Furulund och vid Tingsängen ska knytas till Furulunds centrum, Landvettervägen och Tingsvägen. Trafikförsörjningen i Furulundsområdet ska vara av finmaskig karaktär och därmed ske från flera håll: via Tingsängen, via befintliga Furulund samt eventuellt från en ny vägkoppling mellan Åste bo och Tingsängen. Landvettervägen förväntas få en kapacitetsstark kollektivtrafik som gör det möjligt att resa snabbt både till Partille Centrum och vidare till centrala Göteborg. I kommunens kommande detaljplanering och Trafikstrategi ska kollektivtrafikens framkomlighet i det aktuella stråket säkerställas. Stråkets möjligheter att utvecklas till en stadsgata med framkomlighet för olika trafikslag ska utredas. Kollektivtrafiken och cykelförbindelserna i stråket behöver förstärkas. Landvettervägen kan på sikt få en viktig roll som en del av förbättrade kommunikationer i Storgöteborg, med kopplingar mellan rv 40, E20, E45 och E6. I det läget behöver den finmaskiga trafikförsörjningen på stadsgatorna i Partille kompletteras med nya kapacitets starka förbindelser till E20. Kapacitetsstarka kopplingar bör då skapas via en tunnel för en sträcka mellan Åstebo och Mellbymotet och genom en Jerikolänk med ett nytt mot vid E20 i Jonsered/ Jeriko. 2 5

26 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E R JONSERED, JERIKOLÄNKEN, E20 På sikt behöver den finmaskiga trafikförsörjningen på stadsgatorna i Partille kompletteras med nya kapacitetsstarka förbindelser till E20. Det behövs en länk som underlättar regionala kopplingar mellan E20, riksväg 40 och Landvetter flygplats. Stadsbebyggelsen i Partille behöver avlastas från tung trafik så att vi kan fortsätta utvecklingen med fler bostäder och verksamheter. En tvärled mellan Landvettervägen och Jeriko/Jonsered bedöms då vara ett möjligt alternativ. En Jerikolänk är dessutom en mycket viktig förutsättning för en framtida utveckling av markreservområdet Råhult. Ett nytt eller utbyggt mot på E20 vid Jeriko/Jonsered har stor betydelse för tillgänglig heten till det planerade Mossenområdet norr om E20. Motet är också viktigt för det plane rade verksamhetsområdet vid Jeriko och utredningsområdet för eventuell framtida bebyggelse i Råhult söder om E20. I översiktsplanen för Partille kommun finns ett vägreservat markerat för Jeriko länken. Exakt placering av länk och mot är mycket osäker och måste avvakta kommande utredningar. Reservatetet illustreras därför endast genom en streckmarkering vars läge kan komma att ändras framöver. För att stärka Jonsereds samhälle vill kommunen utveckla Jonseredsvägen till en levande stadsgata. Det förutsätter att den tunga trafiken genom det kulturhistoriskt värdefulla samhället begränsas i största möjligaste mån. S LEXBYVÄGEN, LEXBYDALSVÄGEN, LEXBY, KÅHÖG, BRODALSLÄNKEN Lexbydalsvägens funktion som en förbindelse mellan väg 190 och E20 kommer sannolikt bli viktigare på sikt som en regional förbindelse. En sådan utveckling öppnar för framtida områden som kan växa fram i balans med natur- och kulturintressen i Lexbydal. En förutsättning för denna utveckling är en ny vägförbindelse över järnvägen, vid Brodalen. På detta sätt kan E20 via Skulltorpsmotet, Brodalen och Lexbydal knytas samman med väg 190. Denna koppling ger även ett mer robust vägnät för Kåhög och Lexby och har betydelse för en naturlig utveckling av blandstaden. I översiktsplanen för Partille kommun finns vägreservat markerat för en framtida Brodalslänk och för en förstärkt Lexbydalsväg. Exakt placering och utformning av länken är osäker och måste avvakta kommande utredningar. Vägreservatet illustreras därför endast genom streckmarkeringar vars lägen kan komma att ändras framöver. 2 6

27 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E T VÄSTRA STAMBANAN Västra stambanan har en kraftig social påverkan på kommunen idag. Skulle en eventuell expansion bli verklighet så påverkar det kringliggande områden, även om störningen redan finns. Eftersom störningen redan upplevs som allvarlig kan inte ens marginella försämringar accepteras. Trafikverket och Partille kommun måste konsekvent arbeta för att minska järnvägens påverkan på livet i Partille avseende buller, vibrationer och framkomlighet, samt arbeta för att minska barriäreffekterna. Samtidigt måste Partille kommun planera för att möjliggöra för en stadsbebyggelse som ligger nära inpå järn vägen. En förstärkt spårbunden kollektivtrafik öppnar möjligheterna för en allt starkare utveckling av de norra delarna av centrala Partille, Mellby och Lexby. En utveckling av stationsområdena i Partille och Jonsered är en viktig fråga för att stärka knutpunkterna och kopplingarna inom kommun och region. U SÄVEÅN (BLÅ KOPPLING) Säveån bidrar starkt till en god vistelsemiljö med närhet till stora naturvärden där den genomkorsar kommunen. Ån bidrar också med så kallade ekosystemtjänster i form av bland annat biologisk mångfald, rekreation och upplevelser, vattentjänster med mera. Naturvärdena är betydelsefulla i den urbana miljön i centrala Partille. I kommunens utbyggnadsplanering ska Säveån göras mer tillgänglig. Samtidigt ska den vårdas i en varsam balans mellan den bebyggda miljön och skyddandet av Säveåns känsliga natur- och vattenkvaliteter. Säveån ska ses som en viktig resurs i samhällsplaneringen. Det är viktigt att skydda livsmiljöer för känsliga arter i och vid ån, liksom att bevara trädridåer och andra värdefulla strandmiljöer på platser där det behövs för en livskraftig flora och fauna för Säveån. Miljön kring Säveån omfattas av riksintresse för naturvård. Det innebär att åtgärder och insatser som kan påverka riksintressenas värden negativt ska minimeras så långt det är möjligt. Säveån är också klassad som ett Natura 2000-område och har därför en särskild bevarandeplan. Riksintressen är områden eller anläggningar som har stort värde eller stor betydelse i ett nationellt perspektiv. Ett riks intresse innebär inte förbud mot åtgärder, däremot får inte riksintresset skadas. Kring Säveån och dess biflöden kan det finnas områden med skredrisk. I samband med all samhällsplanering kring Säveån ska skred risker utredas för aktuella områden. Utmed ån, främst i centrala Partille, har omfattande stabilitetsåtgärder utförts i samband med att ny bebyggelse har uppförts. 2 7

28 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E V NATURSTRÅK (GRÖNA KOPPLINGAR) I kommunen finns ett antal stora sammanhängande naturområden. Dessa områden, grönkilar, bildar bland annat en av regionens stora gröna korridorer, via Härskogen och Kåsjön, som i stort sett löper ända in till Göteborgs centrala delar. Det är viktigt att ta tillvara dessa sammanhängande områden för naturupplevelser och friluftsliv och för att bevara de naturliga ekosystemen och dess tjänster. Viltpassager i Öjersjö och Furulund är viktiga funktioner i grönkilen. Om ett sammanhängande naturstråk påverkas av utvecklingsplaner är det viktigt att de identifierade värdena i stråket som helhet inte störs. Till exempel ska riksintressen i området i stort förbli orörda i sin kvalitet. Det är också viktigt att hänsyn tas till de ekosystemtjänster som erhålls från de stora naturstråken. På kartan Användning av markoch vatten, bilaga 1, pekas ett antal gröna kopplingar ut. Dessa är i dag svaga länkar som behöver säkerställas för att stärka de sammanhängande naturstråken med deras flora och fauna. 2 8

29 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E Sociala-, ekonomiska- och ekologiska konsekvenser Genom översiktsplanen arbetar vi för att uppfylla de sex målområdena: nära storstaden, nära varandra, nära vardagslivet, nära näringslivet, nära kulturen, nära naturen. När vi genomför översiktsplanen ger det ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser. Översiktsplanen belyser och tydliggör vilka behov som finns för att vi ska kunna ha en god balanserad utveckling ur alla aspekter. Planen beskriver vad som behövs för att bevara, stärka och utveckla kommundelar, stråk och funktioner för att ta hänsyn till ekonomiska, ekologiska- och sociala värden. Fungerande kopplingar och stråk För att underlätta för utvecklingen av mark i efterfrågade lägen arbetar vi för fungerande kopplingar och stråk. I första hand med utgångpunkt i befintliga stråk, men även nya infrastrukturstråk behöver skapas och kompletteras för att vi ska kunna använda marken effektivt. Tätheten kring vägarna är en ekonomisk och teknisk utmaning som vi antar för att av ekonomiska skäl utnyttja marken bättre och av sociala skäl utforma en trevlig sammanhållen och trygg bebyggelse. En förändring från leder till stadsgator innebär att marken kan användas mer effektivt när bebyggelsen kan komma närmre vägen. Därmed kan det innebära att vi kan avvakta med att ta i anspråk andra framtida utbyggnadsområden. Att låta ny bebyggelse i första hand utgå ifrån befintlig infrastruktur bidrar till stora ekonomiska och miljömässiga besparingar jämfört med nyinvesteringar. De kapacitetsstarka stadsgatorna behövs även för att möta det ökade transportbehovet i stråken. Stadsgatorna ska omges av en hållbar blandstad varvid befintlig bebyggelse ska kompletteras med ytterligare bebyggelse. I möjligaste mån ska bebyggelsen utmed stadsgatorna utökas till dubbelsidig bebyggelse, med en blandning av bostäder, arbetsplatser och verksamheter närmare vägen, efter avvägning av vad som är möjligt utifrån platsens förutsättningar. Avvägningen ska främja framkomlighet och god bebyggd stadsmiljö som kan skapas med hjälp av tekniska lösningar och modern arkitektur för att främja en hållbar utveckling. För att minimera risker och störningar för boendemiljöerna placeras i första hand byggnader för andra ändamål än boende i de mest utsatta lägena. Kopplingarna över vägarna ska förstärkas, förtydligas och utökas. Nya och kompletterande infrastrukturlösningarna i föreslagen utbyggnad ska leda till ett robust och hållbart resultat. Dessa lösningar innebär ofta stora ekonomiska insatser, men tack vare kommunens kompakta format 2 9

30 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E bör god effekt kunna fås ur varje investerad krona. När vi genomför översiktsplanen i dessa delar krävs god och långsiktig ekonomisk planering och en anpassning efter rådande ekonomiska förutsättningar. Stärkt blandstad tar vara på resurserna Partilles ambition om att gå från förort till förstad och befolkningsmässigt växa med cirka en procent per år innebär att vi behöver bygga tätare. Ambitionen är att förtäta genom variation och mångfald. Kommunen vill skapa en tätare bebyggelsestruktur med hänvisning till en hållbar planeringsstrategi utifrån ett ekonomiskt- ekologiskt-, och socialt perspektiv. Se Övergripande strategier med hållbarhet i fokus på sidan 8. Genom förtätning kan antalet transporter minskas samtidigt som servicen och infrastrukturen utnyttjas på ett mer effektivt sätt. Detta ger både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Förtätning innebär ofta svårare och mer långdragna planeringsprocesser, eftersom det ofta är en mer komplex situation när redan i anspråktagna områden ska påverkas av nya hus och anläggningar. För att under dessa förhållanden hålla befolkningsutvecklingsmålet i en jämn- och stabil takt måste både små förtätningsprojekt och planering för större områden ske parallellt. Med tätare bebyggelse följer att mindre yta avsätts för exempelvis funktioner som parkering. Nya former av parkeringslösningar och en starkt vidareutvecklad kollektivtrafik är förutsättningar för att genomföra den tätare staden ur alla hållbarhetsperspektiv. Vidare behöver äldre befintliga verksamhetsområden förädlas för att kunna erbjuda nya ytor för näringslivet. Det behövs även nya utrymmen för arbetsplatser integrerade i blandstaden för att få önskad effekt ur hållbarhetsperspektiven. Effektiv markanvändning på begränsad yta Då kommunens markreserv är begränsad är det av stor betydelse att marken används effektivt i samklang med blandstadsutvecklingen. Marken ska användas i god balans med befintliga natur-, kultur- och friluftsvärden. Avvägningen mellan intressena ska också göras i god balans mellan förnyelse, förädling och långsiktig förvaltning. Begränsade ytor ställer högre krav på hur bebyggelse och anläggningar utformas. Att hålla en hög kvalitet när det gäller både innehåll och användning är resurskrävande på kort sikt. På längre sikt bidrar det istället till ekonomisk hållbarhet. Mark som används för odling i form av jord- och skogsbruk ska i första hand bevaras utifrån sitt värde ur natur-, kultur- och rekreationsperspektiv. Skulle naturmark behöva tas i anspråk för utbyggnad av blandstaden ska stor hänsyn tas till det väsentliga värdet för respektive intresse. Påverkan får inte bli av 3 0

31 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 1, P A R T I L L E större betydelse. Blandstadsutbyggnaden ska istället bidra till en utveckling så att de bevarandevärda stråken och områdena med natur-, kultur- och friluftsvärden i hög grad stärks och görs tillgängliga. Nära varandra i trygga miljöer I den tätare förstaden med tydligare och mer tillgängliga kopplingar mellan områden och målpunkter skapas bättre förutsättningar för social interaktion och möten. När vi får möjlighet att förstärka och komplettera blandstaden genom mångfald och variation får vi stora positiva sociala konsekvenser. Den sociala planeringen fokuserar på att underlätta för ett hållbart vardagsliv med närhet och tillgänglighet till vardagens behov och en möjlighet att leva nära varandra genom dagliga möten i trygga miljöer. Den sociala planeringen ger i sin tur ekonomiska konsekvenser. På kort sikt är trygghetsskapande åtgärder i planeringen kostsamma då utformningen av blandstaden behöver styras mot de bästa sociala valen snarare än de mest ekonomiska valen. På längre sikt kommer den samhällsekonomiska kalkylen dock att påverkas mycket positivt genom att den sociala hållbarheten förstärks. Tvärkopplingar mellan kommundelar och omkringliggande kommuner underlättar även för social integration. 3 1

32

33 ÖV ERSIK TSPL A N D E L 2 PA R T I L LE 2035 FÖ R U T SÄT T N I N G A R O CH HÄNSYNSTAG A N D E N SA M R Å DSHANDLING

34 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N

35 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Innehåll del 2 Förutsättningar och hänsynstaganden Partille i dag och framöver...6 Viktiga förutsättningar att ta hänsyn till vid all planering...7 Bebyggelse utanför planlagt område... 7 Fördjupningar av översiktsplanen... 8 Fördjupningar av översiktsplanen som inte är aktuella...8 Gällande fördjupade översiktsplaner och andra planeringsunderlag...8 Nya fördjupningar...10 Så skyddas natur och friluftsliv Naturvårdsplan...12 Stora opåverkade områden, sammanhängande grönstråk och gröna zoner...13 Naturreservat Strandskydd...18 LIS-områden...18 Så skyddas kulturmiljöer, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen och fornlämningar Dagvatten...22 Vattentäkt och vattenskyddsområde...22 Avlopp och avfall...23 Järnväg...38 Linbana...39 Fibernätet...39 Idrott, föreningsliv och besöksnäring Så hanterar vi risker Områden för störande verksamhet...42 Förorenad mark...42 Skredrisk...42 Extremt väder och översvämning...43 Farligt gods...43 Buller och vibrationer från väg och järnväg...44 Övrigt buller...45 Radon...45 Riksintressen Naturvård, friluftsliv, kulturmiljövård...47 Kommunikationer...49 Totalförsvaret...49 Miljökvalitetsmål, energiplan och miljökvalitetsnormer Nationella och lokala miljökvalitetsmål...51 Energiplan för Partille kommun...52 Miljökvalitetsnormer...52 Regionala och mellankommunala frågor Generella samverkansfrågor...53 Samverkan med Härryda kommun...57 Samverkan med Lerums kommun...58 Så hanteras areella näringar Jordbruk och odlingslandskap...24 Trygghet och folkhälsa Bostadsförsörjning Kommunikationer och trafikslag...32 Kollektivtrafik...34 Trafikreservat...35 Gångtrafik...37 Cykeltrafik...38

36 Del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HÄNSYNSTAGANDEN

37

38 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Partille i dag och framöver Att som Partille gå från förort till förstad innebär att kommunen är sammankopplad med en betydligt större stad. Kommunen växer ifrån en del av de karaktäristiska dragen för en förort och går mot en mer blandad och förtätad bebyggelse som även växer på höjden. Partille blir en förstad med tillgång till mycket av det som en stad behöver. Av Partilles cirka bostäder (2016) är knappt hälften småhus. Partille kommun har som mål att nå invånare kring år Efter en mer intensiv tillväxperiod är målet att växa med cirka 1 procent per år över tid, för att ha en tillväxt i en jämn och stabil takt. Utvecklingstakten är förstås mycket konjunkturberoende. Då Partille går från att vara förort till Göteborg till att vara mer av en förstad, och därmed mer ömsesidigt integrerad med Göteborg, skapas möjligheter och fördelar. Till exempel får näringslivet nära tillgång till ett stort upptagningsområde med kompetent arbetskraft. Vidare har invånarna i Partille ett stort utbud av kultur, handel och arbetsplatser. Partille behöver i större mån än många andra liknande kommuner ta hänsyn till sin geografiska profil. Kommunen är liten till ytan och präglas av att ytan är kuperad kring en dalgång. Dessutom finns strukturella barriärer som till exempel Västra stambanan, E20, Säveån och naturskyddade områden. Detta gör att tillgången på mark är starkt begränsad och att den huvudsakliga möjligheten till att växa är genom förtätning. För näringslivets del innebär det att platskrävande verksamheter är svåra att etablera i kommunen. Partille har en förhållandevis ung och välutbildad befolkning. Precis som i det svenska samhället i stort ser ut Partille ut att gå mot en befolkning med allt fler äldre. Även andelen yngre kommer att öka jämfört med tidigare. En konsekvens av detta är att den arbetande delen av befolkningen under en period kommer att bli mindre. En trolig utveckling är dock att pensionsåldern kommer att ses över och en större andel av befolkningen kommer att jobba längre. För första gången har också Partille kommun fler män än kvinnor. När det gäller inkomster ligger Partille över genomsnittet och arbetslösheten är (2016) något lägre jämfört med övriga landet. De flesta arbetstillfällena i Partille kommun finns inom vård, omsorg, utbildning och handel. Det finns över företag i Partille kommun (2016). Den största arbetsgivaren är Partille kommun. Partille räknas dock som en boendekommun vilket innebär att en stor del av befolkningen arbetar utanför kommunen. Nästan dubbelt så många invånare lämnar varje dag Partille kommun för att arbeta i en annan kommun än de som kommer hit för att arbeta. I takt med att kommunen bygger blandstad förväntas statistiken förändras i och med att fler verksamheter och arbetsplatser tillförs kommunen. 6 Partille går en intensiv och delvis omdanande utveckling till mötes.

39 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Viktiga förutsättningar att ta hänsyn till vid all planering (Riktlinjer, rekommendationer och förordnanden) Här beskriver vi de förutsättningar och hänsynstaganden som måste beaktas när vi prövar att utveckla kommunen enligt översiktsplanens plankarta Användning av mark och vatten, bilaga 1. Hänsyn, skyddande och bevarande beskrivs på kartan, bilaga 2. Utifrån detta anger vi kommunens riktlinjer eller rekommendationer. Dessutom beskriver vi hur markanvändningen regleras av lagar och förordnaden, som vi också förhåller oss till i ÖP Bebyggelse utanför planlagt område I Partille är det endast ett fåtal områden som inte är detaljplanelagda som är bebyggda eller belägna i direkt anslutning till bebyggelse. I en detaljplan prövas markens lämplighet för ett visst ändamål. Lämpligheten kan även prövas vid ett bygglov. Men om exploateringen är av större karaktär eller kan ha stor påverkan på omgivningen är det effektivare att pröva lämpligheten med en detaljplan. Hänsyn, skyddande, bevarande, bilaga 2 Målet är att all nybyggnation ska ske inom detaljplanelagt område. Avvägningar kan dock i speciella fall göras för att främja förstärkning och förnyelse i linje med områdets karaktär, i samklang med natur- och kulturvärden. I vissa fall kan därmed åtgärder tillåtas inom områden utan detaljplan. Enligt plan- och bygglagen (PBL) 9 kap 4 medges vissa lättnader i bygglovsplikten för bebyggda bostadsfastigheter som ligger utanför detaljplan och utom samlad bebyggelse. Hela Partille kommun bedöms dock som sammanhållen bebyggelse, vilket definieras som grupper om hus där de bebyggda tomterna gränsar till varandra. 7

40 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Fördjupningar av översiktsplanen När det krävs en ökad detaljeringsgrad inom ett visst geografiskt område kan en fördjupning av översiktsplanen upprättas. Fördjupningar. Utdrag ur kartan Hänsyn, skyddande, bevarande, bilaga 2 Fördjupningar av översiktsplanen som inte är aktuella När vi sett över tidigare upprättade fördjupningar av föregående översiktsplan konstaterar vi att några av planerna helt eller delvis är genomförda. Vissa planer är delvis inaktuella och därför inte vägledande som underlag vid förändring av användningen av mark och vatten. Nedan anges de i dag gällande antagna fördjupningar som finns i kommunen. Vid eventuell konflikt mellan de gällande fördjupade översiktplanerna och ÖP2035 ska ÖP2035 gälla. Gällande fördjupade översiktsplaner och andra planeringsunderlag Inom kommunen finns sju gällande fördjupningar (2016) som beskriver inriktningen för specifika områden inom kommunen. Se kartan Hänsyn, skyddande, bevarande (bilaga 2). 8

41 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Områdesplan för Kåsjöns friluftsområde (antagen av kommunfullmäktige ) Sedan 1987 finns en antagen friluftsplan för Kåsjöområdet. Områdesplanens syfte är dels att ge underlag för säkerställande av området som ett friluftsområde, dels att vara underlag för konkreta utbyggnadsåtgärder samt bevarande- och skötselåtgärder i området. Planen är i princip genomförd genom inrättande av naturreservat. Området är även av riksintresse för friluftslivet. De mer utvecklingsinriktade delarna förtydligas i planen för Kåsjön-Åstebo nedan. Fritidsområdet vid Kåsjön-Åstebo, översiktsplan för del av Partille kommun (antagen av kommunfullmäktige ) Översiktsplanen för Kåsjön- Åstebo anger att området vid Kåsjön- Åstebo ska bevaras som fritidsområde. Avsikten är att åstadkom ma ett fritidsområde där olika anläggningar och typer av aktiviteter stödjer varandra och ges möjlighet till fortsatt utveckling. Planen ersätter delvis områdesplanen för Kåsjöns friluftsområde. Samhällsintressen i området som infrastrukturella åtgärder och regional sammanhållen grönstruktur kommer att ha en viss påverkan på översiktsplanen för Kåsjön-Åstebo. Ambitionen i ÖP2035 är att utvecklingen inte påtagligt ska påverka värdena för friluftsområdet i sin helhet, men att utvecklingen kan innebära en mer bebyggd miljö på naturens och kulturens villkor. Stor hänsyn måste även tas till den gröna kopplingen i området för att säkerställa stråk för flora och fauna. Fördjupad översiktsplan och genomförandeprogram för Paradisets friluftsområde (antagen av kommunfullmäktige ) Planens syfte är dels att ge underlag för skydd av området som ett friluftsområde, dels att vara underlag för beslut om konkreta utbyggnadsåtgärder samt bevarande och skötselåtgärder i området. Planen är av bevarandekaraktär avseende naturvärdena och ger vägledning vid utveckling av friluftslivet. Mycket små tillskott av bebyggelse, någon enstaka villa, har tillkommit längs den södra kanten sedan planen antogs. ÖP 2035 innebär en möjlighet att pröva en viss kompletterande blandstad och förtätning. Detta i direkt anslutning till befintlig bebyggelse invid Mellby/Ögärdet och den fördjupade översiktsplanens södra utkant. Dock bör hänsyn tas till främjande av tillgänglighet och entréer till friluftsområdet. Översiktsplan för Öjersjö, del av Partille kommun (antagen av kommunfullmäktige ) Planen är i princip utbyggd. Dagens tankar om Öjersjös utveckling skiljer sig delvis från tidigare då kommunen nu vill uppnå en tätare bebyggelsestruktur än villastadens. ÖP 2035 innebär därför en delvis ändrad inriktning med en tätare bebyggelsestruktur inom områdena. Kommunen avser att upphäva översiktsplanen för Öjersjö. Översiktsplan för Jonsered (antagen av kommunfullmäktige ) Översiktsplanen omfattar Jonsered, Amerikaområdet och herrgårdsmiljön samt övriga bostadsfastigheter i Bokedalen. Planen visar hur riksintresset för kulturmiljövården kan utgöra utgångspunkt för samhällets framtid. Pla- 9

42 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N nen ger rekommendationer för hur Jonsered i en varsam takt kan utvecklas utan att de unika kvaliteterna förvanskas. Delar av översiktsplanen är ersatt av den fördjupade översiktsplanen för Jeriko-Jonsered som föreslår en tätare bebyggelsestruktur av Mossen för att bära kollektivtrafik och service. Översiktsplanen för Jonsered är under genomförande i sina huvudsakliga delar. Dock planeras nu en något tätare bebyggelsestruktur med högre andel bostäder, företrädesvis genom detaljplanering för Jonsereds fabriker (2016). Detta sker i linje med intentionerna i ÖP Planerna för Jonsered innebär nu en utveckling mot en mer förädlad och förtätad bebyggelse för att kunna bevara och förstärka det levande samhällets karaktär. För koloniområdet Amerika finns specifika områdesbestämmelser som antogs av kommunfullmäktige , med syfte att ge ett skydd och strukturerad reglering för befintlig och ny bebyggelse i koloniområdet. Fördjupad översiktsplan Jeriko-Jonsered (antagen av kommunfullmäktige i Partille och Lerums kommuner ) Det övergripande syftet med planeringen av Jerikoområdet är att genom ett nytt, attraktivt verksamhetsområde i direkt anslutning till E20 skapa möjlighet för en utveckling av näringslivet i regionen och i kommunerna Lerum och Partille. Planeringen syftar även till att uppföra bostäder i anslutning till Jonsered. Bostäder kompletterar såväl Jonsereds samhälle som verksamheterna och ger en mångfald i utvecklingen av området. Bostäder ger även ett ökat underlag för olika typer av samhällsfunktioner. Trafikverkets arbete med ny och förstärkt tvärförbindelse mellan E20 och riksväg 40 pågår. Utfallet av studierna av tvärförbindelsen har betydelse för genomförandet av den fördjupade översiktsplanens intentioner. Fördjupad översiktsplan för centrala Partille (antagen av kommunfullmäktige ) Planens ambition är att beskriva en hållbar struktur för en utbyggnad av Partille centrum. Den fördjupande översiktsplanen för området bidrar till att skapa samordning och en gemensam vision för centrums fortsatta utveckling. Planen är under genomförande (2016) och är i överensstämmande med ÖP Nya fördjupningar För delar av ÖP2035 kan kommunen komma att göra olika former av fördjupningar. Dessa föreslås för områden där det krävs en ökad detaljeringsgrad eller där målkonflikter är särskilt komplicerade. Fördjupningarna ska även göras för att visa på respektive områdes behov av utveckling i ett större sammanhang. Områden där fördjupningar föreslås är: Mellby/Ögärdet/Partille station Mellby/Ögärdet- mellankommunalt och regionalt perspektiv Furulund/Tingsängen/Brännet Södra Partille centrum/björndammen/björnekulla Utformning av nya stråk och stadsgator 10

43 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Så skyddas natur och friluftsliv I blandstaden ska närheten till natur och rekreation vara möjlig i olika skalor och utgöras av olika värden och kvaliteter. Blandstaden ska innehålla en väl avvägd variation mellan bostäder, arbetsplatser, service, fritid, kultur och natur. På kartan Användning av mark och vatten (bilaga 1) illustreras blandstaden med gul färg. I Partille finns många och stora bevarandevärda områden som omfattas av planer för natur-, frilufts- och kulturvård samt av riksintressen och områden för Natura Kommunens största områden för natur, friluftsliv och rekreation ligger kring Kåsjön och Maderna- Härskogen i hjärtat av kommunen, i Paradiset i Partilles nordvästra del och i Bokedalen i nordost. I ÖP 2035 rekommenderas att naturvärdena i dessa områden ska göras tillgängliga och bevaras i god balans med kommunens utveckling. Hanteringen av dessa områden beskrivs i kommunens Naturvårdsplan. På kartan Användning av mark och vatten (bilaga 1) illustreras dessa områden med natur-, kultur-, fritids- och rekreationsvärden med ljusgrön färg. Områdena definieras som: Sammanhängande delvis anlagda naturoch kulturmiljöer med fritids- och rekreationsvärden. Kan även innehålla bebyggelse på naturens och kulturens villkor där den kompletterar och förstärker områdets befintliga karaktär. I naturreservat, kulturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, djur- och växtskyddsområden, miljöskyddsområden, Natura2000-områden, landskapsbildskyddsområden och vattenskyddsområden beslutar länsstyrelsen om eventuell dispens vid prövning av utveckling inom, eller i närheten, av dessa områden. 11

44 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N De större naturområden i Partille som är särskilt värdefulla att bevara och utveckla med hänsyn till naturvårdens och friluftslivets intressen är följande: Bokedalen (kommunalt naturreservat, Natura 2000, riksintresse, se kapitlet om naturreservat) Knipeflågsbergen (kommunalt naturreservat, se kapitlet om naturreservat) Björnareåsen (statligt naturreservat, se kapitlet om naturreservat) Jonsereds strömmar (statligt naturreservat, se kapitlet om naturreservat) Maderna (Natura 2000, riksintresse, myrskyddsplan, se kapitlet om riksintresse) Säveån (Natura 2000, riksintresse, se kapitlet om riksintresse) Brodalsbäckens vattensystem (riksintresse, se kapitlet om riksintresse). Delsjöområdet och Härskogen (riksintresseområden för friluftsliv, se kapitlet om riksintresse) Kåsjöns friluftsområde (områdesplan för Kåsjön, se kapitlet om fördjupningar) Fritidsområdet vid Kåsjön-Åstebo (översiktsplan för del av Partille kommun, se kapitlet om fördjupningar) Paradisets friluftsområde (fördjupad översiktsplan och genomförandeprogram, se kapitlet om fördjupningar) Naturvårdsplan Syftet med Partille kommuns naturvårdsplan är att på ett samlat sätt beskriva kommunens naturtyper och naturvärden i olika områden. I planen redovisas och beskrivs skyddad natur i Partille, biotopskydd, artsskydd, naturvård, inventerade naturvärden med mera. Planen ska fungera som underlag vid samhällsplanering. Den beskriver även de hänsynsnivåer Bild på minipartillekarta med hänsynsnivåer, finns ännu inte men ska ha samma storlek som övriga minikartor. Hänsynsnivåer, utdrag ur Naturvårdsplan. 12

45 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N som Partille kommun anser ska gälla för skyddsvärda miljöer i Partille. Dessa hänsynsnivåer ska beaktas i samband med planarbete och i samband avvägningar som ska göras i enlighet med kommunens övergripande strategier med hållbarhet i fokus. Se Övergripande strategier sid xx. Samtidigt är syftet med naturvårdsplanen att binda ihop praktiskt naturvårdsarbete inom kommunen med de av kommunfullmäktige antagna miljömålen. Den ska även vara underlag för det kontinuerliga arbetet med skötsel av naturområden. Dessutom är naturvårdsplanen en informationskälla för utflykter och friluftsliv. Stora opåverkade områden, sammanhängande grönstråk och gröna zoner Länsstyrelsen gjorde 1998 en analys av stora opåverkade områden i länet med utgångspunkt från en rad kriterier. Analysen visade att endast den sydöstra delen av Partille, det vill säga Härskogsområdet, kan definieras som stort och opåverkat. Med hänsyn till att Partille är en liten men tätbefolkad kommun nära en storstad är det viktigt att ta tillvara de sammanhängande områdena som finns för naturupplevelser och friluftsliv. Det är också viktigt att bevara de naturliga ekosystemen och dess tjänster. Dessa sammanhängande områden grön kilar bildar bland annat en av regionens stora gröna korridorer, via Härskogen och Kåsjön. Stråket löper i stort sett ända in till Göteborgs centrala delar. Viltpassager i Öjersjö och Furulund är viktiga funktioner i grönkilen. Stora grönstråk i blandstaden I takt med att bebyggelsen utvecklas behöver i viss mån även utkanter 13

46 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N av de stora naturområdena i kommunen tas i anspråk och bli en del av blandstaden. Om ett sammanhängande naturstråk påverkas av utvecklingsplaner är det viktigt att de identifierade värdena i stråket som helhet inte störs. Till exempel ska riksintressen i området i stort förbli orörda i sin kvalitet. Kvalitetsbedömningen i respektive område avses bland annat framgå i naturvårdsplanens hänsynsnivåer och i naturvärdesinventeringar i samband med planarbete. Det är också viktigt att hänsyn tas till de ekosystemtjänster som erhålls från de stora naturstråken. Att lyckas behålla en biologisk mångfald är av stor betydelse för att ekosystem ska fungera och göra nytta. Naturens utrymme att utöva sina tjänster minskar i takt med att mark och vattenmiljöer tas i anspråk. Biologisk mångfald främjar även folkhälsan då många natur- och kulturmiljöer är viktiga områden för rekreation och friluftsliv. Kommunen avser att arbeta med kartläggning av ekosystemtjänster. På kartan Användning av mark- och vatten pekas ett antal gröna kopplingar ut. Dessa är i dag svaga länkar som behöver säkerställas för att stärka de sammanhängande naturstråken. Här pekas även Säveån ut i form av en blå koppling. Se även kapitel Stråkens och områdenas utveckling och funktion där vi beskriver vad som är viktigt för att dessa stråk ska bidra till kommunens och regionens utveckling. Gröna zoner i blandstaden Det är viktigt att värna tillgången till gröna zoner i blandstaden. Med ökad efterfrågan av bland annat fler bostäder, som främst ska skapas genom förtätning av befintliga bebyggelseområden, kan en del av de mindre naturområdena i blandstaden delvis behöva tas i anspråk. Inför planeringsarbete är det viktigt att alltid studera den övergripande gröna struktur som finns i berörda områden och i deras stora omland. Detta för att vid varje tillfälle kunna göra avvägningar kring aktuellt områdes närhet till natur- och rekreation, i olika skalor och av olika karaktärer. Den natur som skulle 14

47 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N kunna komma i fråga för eventuell bebyggelse ska utgöras av områden vars värden och kvaliteter ändå kan bevaras i området, eller på annat sätt tas tillvara på annan likvärdig plats. Kompletterande och fördjupad kunskap om specifika värdefulla naturområden inhämtas fortlöpande i samband med de naturvärdesinventeringar som görs när detaljplaner tas fram, med utgångspunkt från Naturvårdsplanen. Kommunen avser att ta fram en grönstrukturplan som även inbegriper kultur- och rekreationsvärden. Analyser av värdefull mark för lek- och rekreationsvärden är också verktyg som vi kontinuerligt arbetar med. Naturreservat och Natura områden. Utdrag ur kartan Hänsyn, skyddande och bevarande, bilaga 2 Naturreservat I kommunen finns idag (2016) fyra naturreservat, se nedan. Naturreservaten kan vara antingen statliga eller kommunala. I Madernaområdet planeras för ytterligare ett statligt naturreservat. Översiktsplanens intentioner är att fortsatt bevara och vårda värdena i naturreservaten. Se kartan Hänsyn, skyddande, bevarande (bilaga 2). 15

48 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Jonsereds strömmar Innefattar de ur naturvårdssynpunkt allra mest värdefulla strömsträckorna och strandskogarna i Säveåns nedre Natura 2000-område. Syftet är bland annat att skydda och återställa vattenmiljöerna i ån och därmed livsmiljöerna för känsliga arter som lax, asp, havsnejonöga, ål och öring. Man vill också bevara trädridåer och andra värdefulla strandmiljöer och gynna ett rikt vattenanknutet fågelliv med arter som kungsfiskare, forsärla och strömstare. Knipeflågsbergen Syftet med reservatet i Knipeflågsbergen är att bevara ett relativt orört och oexploaterat område med skog, hällmarker, myrar och sjöar där man värnar om områdets flora och fauna samtidigt som man ger friluftslivet möjligheter till naturupplevelser i ett stort, relativt orört vildmarksområde. Reservatet ingår i Kåsjöns friluftsområde vilket gör att friluftslivet i området är prioriterat. Bokedalen Området inom Bokedalens naturreservat har stor betydelse för den biologiska mångfalden då det med sin blandning av ädellövskogar, äldre tallskog och betesmarker hyser en mycket artrik fauna och flora. Bokedalen har också betydelse för det rörliga friluftslivet och där finns bland annat en kulturstig och möjligheter till naturundervisning. Landskapet har stora skönhetsvärden och ligger i en värdefull kulturmiljö. Björnareåsen Ändamålet med Björnareåsens reservat är att bevara och utveckla områdets biologiska värden, vara gynnsam för den vetenskapliga naturvården och för allmänhetens möjlighet till naturupplevelser. Området ska kunna fungera som en uppehållsplats för hotade och sällsynta arter med möjlighet för spridning till omgivande naturmiljöer. 16

49 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Natura 2000 Natura 2000-områdena ska skyddas, skötas och förvaltas på ett hållbart sätt så att naturvärdena bevaras. Syftet är att bidra till att bevara och skydda den biologiska mångfalden och därigenom hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. I Sverige har dessa områden skydd enligt 7 kap miljöbalken och ofta i kombination med föreskrifter inom naturreservat. Sedan 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000-områden även klassade som riksintressen. Varje enskilt Natura 2000-område ska ha en egen bevarandeplan. Planerna utarbetas och fastställs av länsstyrelsen som även är ytterst ansvarig för att målsättningen med området uppfylls. Natura 2000-områden i Partille: Se kartan Hänsyn, skyddande, bevarande (bilaga 2) Säveån, nedre delen Området omkring Säveån omfattas av strandskydd, men är samtidigt ett Natura 2000-område med en egen bevarandeplan. Enligt den ska området bevaras som ett vattendrag av fennoskandisk typ, med särskilt mål att bibehålla en långsiktigt livskraftig laxstam och goda livsbetingelser för de kungsfiskare som finns i området. Bokedalen Bokedalen är kommunalt naturreservat sedan Syftet är att värna det landskap och den kulturmiljö som finns i området, samtidigt som den biologiska mångfalden och diversiteten ska bevaras. Bevarandeplanen för den del av reservatet som också är Natura område är fastställd och innehåller bevarandemål och åtgärder som ska följas. Maderna och Haketjärn Delar av områdets södra och östra partier omfattas av strandskydd enligt miljöbalken. Området omfattas av myrskyddsplan och delar av Maderna och Haketjärn ingår i ett Natura 2000-område. Arbetet med att utreda förutsättningarna för reservatsbildning är påbörjat. Bevarandeplanen för området fastställdes och innehåller både bevarandemål och åtgärder. Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Sumpskogar och skogar på fastmarksholmar och i kantzoner bör inte avverkas. I stort sett hela området planeras ingå i ett större tätortsnära statligt reservat med bland annat Lilla Bråtatjärn och Högaråsmossen. 17

50 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Strandskydd Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet (7 kap 13 miljöbalken). Strandskydd omfattar normalt land- och vattenområden intill 100 meter från strandlinjen. Se kartan Hänsyn, skyddande, bevarande (bilaga 2). Länsstyrelsen får i enskilda fall besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. I beslut från länsstyrelsen i Västra Götalands län gäller 300 meter strandskydd för Aspen, Åstebotjärnen, Långevatten, Hindtjärnen, Maderna och Haketjärnen samt 200 meter för Björketjärnen L, Björketjärnen St, Hålsjön L, Hålsjön St, Kåsjön L, Kåsjön St, Långevattnet Ö, Prästtjärnen och Säveån. I vissa områden har anpassning av strandskyddsgränsen gjorts, med hänsyn till vägar, befintlig bebyggelse, speciellt höga naturvärden, detaljplaner och dylikt. För att få bygga, gräva, anlägga eller på annat sätt påverka strandskyddsområdet krävs dispens. För att få dispens från strandskyddet krävs ett särskilt skäl och att syftet med strandskyddet inte påverkas negativt. I de flesta fall är det kommunen som prövar ansökningar om dispens. LIS-områden Kommuner har möjlighet att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) i sina översiktsplaner. Områdena ska vara lämpliga för landsbygdsutveckling och av begränsad omfattning så att strandskyddets syften tillgodoses. Partille kommun har inga LIS- områden med anledning av att kommunen inte har några landsbygdsområden. 18

51 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Så skyddas kulturmiljöer, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen och fornlämningar I ÖP 2035 rekommenderas att områden med höga kulturvärden ska stärkas och tillgängliggöras. Kulturmiljöernas betydelse som besöksmål ska utvecklas. På kartan Användning av mark och vatten (bilaga 1) illustreras även dessa områden med ljusgrön färg. Områdena definieras som: Sammanhängande delvis anlagda natur- och kulturmiljöer med fritids- och rekreationsvärden. Kan även innehålla bebyggelse på naturens och kulturens villkor där den kompletterar och förstärker områdets befintliga karaktär. I ÖP 2035 behandlas även områden som utgör värdefulla odlingslandskap som en del av kulturmiljön. I länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden finns områdena Lexby by, Kåhögs gård, Brodalen och Bokedalen omnämnda som värdefulla odlingslandskap. Mindre områden och specifika kulturminnen kan även inbegripas i blandstaden, som på kartan (bilaga 1) illustreras med gul färg. Kulturmiljöer i Partille kommun - program för bevarande och utveckling 19

52 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Objekt och kultur miljöer med höga bevarandevärden. Kulturmiljöer Ett kulturmiljöprogram, Kulturmiljöer i Partille kommun - program för bevarande och utveckling, togs fram och antogs av fullmäktige i Partille Kulturmiljöprogrammet ska fungera som ett instrument och underlag för översiktlig planering, detaljplanering, bygglov och förändringar i infrastruktur i kommunen. I programmet redovisas ett antal objekt och kulturmiljöer med höga bevarandevärden. Här redovisas även kommunens rekommendationer till förhållningssätt och bevarande av dessa. För översikt över kulturmiljöer, se kartan Hänsyn, skyddande, bevarande (bilaga 2). Kulturmiljöprogrammet utgör i sig inget skydd för enskilda byggnader eller miljöer. Det är viktigt att värna bebyggelse från olika epoker så länge de bidrar till en bra helhet i blandstaden. Kulturmiljön är en naturlig och viktig del i blandstaden. Inför planeringsarbete är det viktigt att alltid förhålla utbyggnadsplaneringen till historiskt värdefulla miljöer och byggnader. Generellt gäller att kulturmiljöer alltid ska behandlas varsamt och undersökas extra i varje specifikt fall där något objekt kan komma att beröras av pågående planering. 20

53 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresse för kulturmiljövård behandlas under rubrik Riksintresse. Fornlämningar Information om fasta fornlämningar finns i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister samt redovisas i Kulturmiljöer i Partille kommun - program för bevarande och utveckling. Länsstyrelsen fattar beslut i fornminnesärenden. Byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen Byggnader som har högt kulturhistoriskt värde kan av länsstyrelsen förklaras som byggnadsminnen. I samband med byggnadsminnesförklaringen upprättas särskilda skyddsföreskrifter. Även kyrkor omfattas av särskilda bestämmelser enligt kulturminneslagen. Både kyrkliga kulturminnen och byggnadsminnen handläggs av länsstyrelsen. För översikt över dessa kulturminnen, se kartan Hänsyn, skyddande, bevarande (bilaga 2). 21

54 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Så hanteras vatten och avlopp Huvuddelen av kommunen avvattnas mot Säveån som utgör Göta Älvs största biflöde, men viss avvattning sker även mot övriga bäckar samt mot Kåsjön, Hålsjöarna och Delsjöarna. I Partille finns ett antal ekologiskt känsliga vattenområden bland andra Säveån, Brodalsbäckens vattensystem, Stora och Lilla Ramsjön, Aspen, Prästtjärn, Stora och Lilla Kåsjön, Maderna-Haketjärn, Stora och Lilla Hålsjön. Samtliga dessa sjöar och vattendrag har strandskydd och flera ligger dessutom i områden som har skydd av varierande slag, till exempel som naturreservat. Bild på Dagvattenpolicy, kommer när den är färdig Dagvattenpolicy Dagvatten Partille kommuns dagvattenpolicy ger riktlinjer för hantering av dagvatten på all mark inom kommunens gränser. Generellt gäller att dagvatten i första hand ska planeras för en öppen och ekologisk dagvattenhantering och utformas med hänsyn till platsens förutsättningar, dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet, efter bedömning. Vattentäkt och vattenskyddsområde Kommunens huvudvattentäkt är Kåsjön, vilken omges av ett vattenskyddsområde. Utöver det finns det en grundvattenförekomst i Jonsered. Det finns även en vattentäkt i Delsjöområdet som används av Göteborgs stad. Detta vattenskyddsområde sträcker sig delvis in över Partille kommuns gräns. Se kartan Hänsyn, skyddande, bevarande (bilaga 2). Inom ett vattenskyddsområde finns bestämmelser för verksamheter som riskerar att förorena vattnet på både kort och lång sikt. Till exempel gäller det hantering av kemikalier och spridning av bekämpningsmedel. Restriktioner inom ett vattenskyddsområde omfattar bland annat anläggning av enskilda avlopp, markarbeten, anläggandet av väg och transport av farliga ämnen. Ett skyddsområde avgränsas och delas in i olika zoner beroende på vattnets rinntid till uttagspunkten (primär-, sekundär- och tertiär skyddszon). Strängast bestämmelser finns i zonen närmast uttagspunkten (primär). I vattenskyddsområden beslutar länsstyrelsen om eventuell dispens. För att tillgodose kommunens vattenbehov och minska sårbarheten köper Partille en mindre del av sitt vattenbehov från Göteborg. Det finns även ledningar för reservvattenförsörjning till Härryda. Partilles nya vattenverk (invigt 2016) har kapacitet att försörja hela kommunen med vatten underbegränsade tidsperioder. 22

55 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Avlopp och avfall Större delen av befintlig bebyggelse i kommunen har kommunalt VA-nät, det finns dock viss bebyggelse med enskilda avlopp i bl.a. Lexbydal och Råhult. Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag har byggt en spillvattentunnel från Furulund i Partille till Stora Bråta i Lerum varvid kommunerna behöver samarbeta kring drift och underhåll av spillvattenhanteringen. Partille tillsammans med flera andra kommuner skickar sitt avloppsvatten till Ryaverken i Göteborg. Avfallshanteringen sker genom Renova som ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Stenungsund och Öckerö (2016). Kommunerna samverkar genom en avfallsplan, A2020, samt kring återvinningscentralerna som finns i regionen. 23

56 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Så hanteras areella näringar Jordbruk och odlingslandskap Endast cirka fyra procent av kommunens areal utgörs av åker- och betesmark. I kommunen finns endast en så kallad jordbruksenhet kvar, Kåhögs gård. Till brukningsenheten hör även åker- och betesmark i Bokedalen. Några gårdar i Lexbydal har jordbruk som komplement till annan verksamhet. Ängs- och betesmarker finns i Lexbydal, Öjersjö, Bokedalen, utefter Säveån och i området kring Brodalsbäcken. Stora delar av dessa områden har höga natur- och bevarandevärden. Jordbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Att ta jordbruksmark ur produktion för till exempel igenplantering får ske först efter att anmälan gjorts till länsstyrelsen, om inte åtgärden är av ringa betydelse för jordbruket på brukningsenheten eller för natur- och kulturmiljön. I ÖP 2035 behandlas även områden som utgör värdefulla odlingslandskap som en del av kulturmiljön. I länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden finns områdena Lexby by, Kåhögs gård, Brodalen och Bokedalen omnämnda som värdefulla odlingslandskap. Det är viktigt att så långt som möjligt endast varsamt ta odlingslandskapens utkanter i anspråk för eventuell utveckling av blandstaden. Det ska då ske i samklang med, och väl avvägt mot, såväl natur- som kulturintressen. 24

57 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Målsättningen är att bevara och tillgängliggöra jordbruks- och odlingsmarken i Partille främst för dess natur-, kultur- och friluftsvärden och som en del av blandstaden. På kartan Användning av mark och vatten (bilaga 1) illustreras bland annat jordbruks- och odlingsmarker med ljusgrön färg. De ljusgröna områdena definieras som: Sammanhängande delvis anlagda natur- och kulturmiljöer med fritids- och rekreationsvärden. Kan även innehålla bebyggelse på naturens och kulturens villkor där den kompletterar och förstärker områdets befintliga karaktär. Skog Skog är en nationell tillgång som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk (3 kap 4 miljöbalken). Enligt skogsvårdslagen definieras skogsmark som mark lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Den skogsmark som skulle kunna bedömas vara produktiv utgör cirka en tredjedel av Partille kommuns yta. I första hand kan dock inte skogen i Partille kommun beskrivas som en näring med avkastningskrav. Skogsmarken i Partille finns till stor del i områden som avses bevaras främst för sina natur-, kultur- och friluftsvärden. Detta gör att en avvägning måste göras mellan dessa intressen och skogsbrukets avkastningskrav. Skogen förvaltas företrädesvis för att bevara och tillgängliggöra natur- och friluftsvärden samtidigt som skogen producerar virke. För all kommunägd skog finns så kallade gröna skogsbruksplaner. I Naturvårdsplanens naturvärdeinventering beskrivs, i enlighet med informationen från skogsbruksplanerna, vilka skogsbestånd som innehar höga naturvärden och som därför bör skötas och bevaras för att främja detta. På kartan Användning av mark och vatten (bilaga 1) kan markanvändningen skog illustreras både med ljusgrön och grön färg. De ljusgröna områdena definieras som: Sammanhängande delvis anlagda natur- och kulturmiljöer med fritids- och rekreationsvärden. Kan även innehålla bebyggelse på naturens och kulturens villkor där den kompletterar och förstärker områdets befintliga karaktär. De gröna områdena definieras som: Upplevelsen orörd naturmark med frilufts- och rekreationsvärden. 25

58 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Trygghet och folkhälsa Folkhälsoarbete handlar om att alla samhällssektorer ska bygga in hälsoaspekter i sina ordinarie planer och beslut. I kommunens folkhälsoplan för står det att den folkhälsopolitiska policyn för Partille kommun har som övergripande mål att Partille ska vara en kommun där människor ges möjlighet att leva ett bra liv. I Partille ska alla verka för att främja livsvillkoren och livsbetingelserna för hela befolkningen i syfte att skapa en god och jämlik hälsa. Speciell uppmärksamhet ska ägnas åt de grupper bland befolkningen som uppvisar en sämre hälsa. Den enskilde individen har både en möjlighet och ett ansvar att själv påverka sin hälsa. Partille kommun utvecklas genom att gå från förort till förstad. Genom en hållbar planering främjas tillgång till allt ett samhälle och en blandstad behöver. Begreppet blandstad ska genomsyra all planering så att ytor för verksamheter, kommersiell- och offentlig service, natur, kultur, och rekreation skapas. Detta ska ske i takt med att bostadsbebyggelsen förtätas och kompletteras genom variation och mångfald. Blandade upplåtelseformer och varierad bebyggelse förbättrar möjligheterna att bo i området i olika stadier av livet, oavsett social eller ekonomisk situation. Blandningen ger bättre förutsättningar för att skapa trygghet, trivsel och mångfald jämfört med segregerade områden. Med hjälp av fysisk planering kan vardagssysslor underlättas, möjligheter att arbeta nära hemmet skapas och tryggheten ökas. Bostäder som planeras längs med stråk och invid mötesplatser, med verksamheter i bottenvåningen, bidrar till trygghet och inverkar på hur integrerat ett område kan bli. Platser ska skapas där natt- och dagbefolkningen möts så att området alltid är fyllt med liv och rörelse. Genom att se till helheten kan vi även planera så att områden samutnyttjar det utbud av service och funktioner som finns. Då kan en integration av olika åldrar och intressen främjas ytterligare. I en tätare bebyggelsestruktur är det extra viktigt att de miljömässiga aspekterna som ljus, luft och grönska framhålls för att stärka den sociala hållbarheten. Begreppet social hållbarhet innebär för översiktsplanen att fokusera på de faktorer som planering kan påverka, såsom trivsel, trygghet, integration, mångfald och jämställdhet. Trygghets- och säkerhetsaspekter ska alltid beaktas vid utformning av det offentliga rummet och av trafikmiljöer. Kommunen avser arbeta med sociala konsekvensanalyser i all fysisk planering. Genom planerade insatser som främjar fysisk aktivitet kan kommunen främja socialt hållbara miljöer, trygghet och folkhälsa. Med hjälp av god belysning, tillgänglighet och överblickbarhet kan trygga och säkra miljöer skapas. Kommunen avser därför att kontinuerligt arbeta med kartläggningar och utvärderingar av kommunens lekplatser, rekreationsområden och möteplatser. Både kvalitativa grönytor och andra platser där människors vägar korsas ska tas till vara i stadsplaneringen som naturliga mötesplatser av olika karaktär. Vidare avser kommunen arbeta med utbyggnad av säkra och tillgängliga gång- och cykelvägar samt med belysningsprogram. 26

59 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Bostadsförsörjning Eftersom kommunen har som riktmärke (2016) att nå cirka invånare omkring år 2020 bör bostadsbyggandet intensifieras de närmast kommande åren. På lite längre sikt har kommunen som mål att följa Göteborgsregionens befolkningsutvecklingsmål om cirka en procent per år, över tid. Vi ska sträva efter att använda marken i god balans mellan förnyelse, förädling och långsiktig förvaltning och utveckla kommunen i en jämn och stabil takt. Var och vilken typ av bostäder som ska byggas är frågor som hanteras i samband med kommunens bostadsförsörjningsprogram, och i detaljplaneringen efter avstämning mot översiktsplanens intentioner. Från och med 1 januari 2001 gäller lagen om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen, SFS 2000:1383 med tillägg SFS 2002:104. Enligt lagen ska varje kommun planera bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan leva i goda bostäder. Partille kommun har tidigare antagit ett bostadsbyggnadsprogram som numera benämns som bostadsförsörjningsprogrammet. Det ska vara del av en samlad strategi som beskriver var nya bostäder förväntas byggas, vilken typ av bostäder som ska byggas samt ungefär hur många. När nya bostäder ska byggas beror på många faktorer. Viktigt är dock att byggviljan finns. Bostadsförsörjningsprogrammet ska tillsammans med översiktsplanen vara en informationskälla för privatpersoner, företag och organisationer som har intresse av planerat byggande i Partille. Bostadsbyggandet ska ske i en jämn och stabil takt i enlighet med bostadsförsörjningsprogrammet. Bostadsbyggandet påverkar utvecklingen i andra kommunala verksamheter som till exempel barnomsorg, utbildning och teknisk infrastruktur. Bostadsförsörjningsprogrammet ska fungera som underlag och styrdokument vid planering av kommunalteknisk försörjning och offentlig service. Eftersom bostadsbyggandet är av väsentlig betydelse för kommunens verksamheter och budget är det viktigt att de resonemang som ligger till grund för planeringen är väl förankrade. Bostadsförsörjningsprogrammet är en av de förutsättningar som ligger till grund för befolkningsprognosen och detaljplanearbetet. Generellt ska bostäder företrädesvis byggas invid befintlig infrastruktur och service så att befintliga områden kan utvecklas och stärkas genom naturliga årsringar. Ny bebyggelse ska ske i samklang med tillgänglig kollektivtrafik. Nya bostäder ska samplaneras med utbud av offentlig och kommersiell service, i en blandstad där befintlig service kan samutnyttjas. Förädling och förtätning ska ske före ny exploatering. En blandstad med variation och mångfald ska alltid eftersträvas. Blandstaden ska innehålla en väl avvägd variation mellan bostäder, arbetsplatser, service, fritid, kultur och natur. Bebyggelseområden ska alltid innefatta tydliga och användbara trygga mötesplatser. Kommunen avser att arbeta med sociala konsekvensanalyser för att säkerställa att de sociala aspekterna tillgodoses i all planering. Genom tillgängliga kopplingar för alla trafikslag ska alla områden naturligt knytas samman. 27

60 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Områden för ny bostadsbebyggelse redovisas inte specifikt på plankartan för ÖP På kartan beskrivs i stället att vissa större markområden, belägna i direkt anslutning till den befintliga blandstaden, ska prövas för kompletterande bebyggelse. Dessa områden kallas i ÖP 2035 för kompletterande blandstad. I övrigt förutsätts ny bostadsbebyggelse inrymmas inom områden som på kartan redovisas med blandstad som pågående användning. I planen finns även angivet markreservsområden som skulle kunna utvecklas på mycket lång sikt. 28

61 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Näringsliv Kommunen är liten till ytan och präglas av att ytan är kuperad kring en dalgång. Dessutom finns strukturella barriärer som till exempel Västra stambanan, E20, Säveån och naturskyddade områden. Detta gör att tillgången på mark är starkt begränsad och att den huvudsakliga möjligheten till att växa är genom förtätning. För näringslivets del innebär det att platskrävande verksamheter är svåra att etablera i kommunen. Områden för verksamheter är i dag i mycket stor utsträckning koncentrerade till Säveåns dalgång i anslutning till E20 samt utmed Landvettervägen. I Ögärdet finns bland annat transport- och logistikorienterade verksamheter och i Brodalen mindre verksamheter, bland annat i industrihotell. En del verksamheter finns även på avskilda plaster i blandstaden och kan så vara där det är förenligt med en tätnande blandstad. Störande verksamheter ska i första hand hänvisas till Mellbyfältet och det planerade området för näringsliv i Jeriko. På Mellbyfältet finns det i dag (2016) återvinning, avfallshantering samt många små bilverkstäder, billackering med mera. Det råder brist på lämpliga verksamhetstomter för nya intressenter. Det kan finnas möjligheter att förädla de befintliga verksamhetsområdena, men det behöver även tas fram nya utrymmen för arbetsplatser i blandstaden. Detta behövs för att tillgodose företagens önskemål och kraven på näringslivsutveckling. Kommunen avser ta fram ett program för mark- och näringsliv. Programmet syftar till att beskriva kommunens planer för att ta fram mark för näringslivet på kort, medel och lång sikt. Kommunen antog under 2013 en näringslivspolicy där kommunens övergripande arbete och målsättningar i näringslivsfrågor beskrivs. På kartan Användning av mark och vatten (bilaga 1) skiljs på områden för verksamhet/arbetsplatser och på områden för verksamhet/industri. I enlighet med ÖP2035 ska de mer personalintensiva verksamheterna, efter lämplighetsprövning, inrymmas på mark med pågående markanvändning blandstad. Detta, där så behövs för att komplettera den blandade staden. I övrigt förutsätts verksamheter placeras inom områden avsedda för just verksamheter/arbetsplatser ( blandstad med övervägande del arbetsplatser ) eller verksamheter/industri ( verksamhetsområden utan inslag av bostäder ). I planen redovisas även kompletterande områden för verksamheter/industri och markreservsområden som skulle kunna utvecklas på mycket lång sikt. Generellt gäller att förstärkning av renodlade verksamhets- och industriområden ska ske i samplanering med den regionala planeringen och infrastrukturutvecklingen. En viktig förutsättning för verksamhetsområdena är även tillgänglig kollektivtrafik. Utveckling av renodlade verksamhets- och industriområden ska ske i områden utan direkt koppling till bostadsbebyggelse och offentlig service eller andra skyddsvärda användningsområden. Näringslivet i Partille präglas av många små företag. Med tanke på den små- 29

62 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N skaliga företagsstrukturen i kommunen är det även betydelsefullt att kunna bedriva den lilla verksamheten i bostaden eller i anslutning till denna. Kommunen ska verka för en utveckling av verksamheter, arbetsplatser och näringsliv i samklang med övrig bebyggelse i blandstaden. Det är viktigt för att stärka levande miljöer, både dag- och nattetid. Områden för näringsliv: I Öjersjö planeras för ett nytt nav för service och möten inom detaljplanen för Gökegård. Områdena för verksamheter/arbetsplatser kring Furulund och Landvettervägen ska fortsätta att utvecklas som en del av blandstaden. I höjd med Öjersjö planerar vi att avsätta mark för nya verksamheter. I Furulunds centrum ska utrymme skapas för att stärka den kommersiella och offentliga servicen i det lokala navet. Landvettervägens och Tingsvägens karaktärer som stadsgator ska förstärkas med förbättrade kopplingar och dubbelsidig bebyggelse av varierande karaktär. Verksamhetsområdet kring kommungränsen vid Ögärdet ska utvecklas i samklang med Göteborgs stad och nya infrastrukturella förutsättningar. Verksamhetsområdena mellan Utbyvägen och E20 ska permanentas, förädlas och förtätas i samklang med utvecklingen av nord-sydlig planerad infrastruktur. Partille stationsområde ska utvecklas så att platsen ges förutsättningar för att vara en regional knutpunkt och mötesplats med tillgänglighet till service och centrum. Centrala Partilles förutsättningar att vara ett regionalt nav och mötesplats innebär fortsatt utveckling av handel och service i blandstaden. Verksamhetsområdena i de östligaste delarna av Partille centrum ska utvecklas i samklang med det nya handelsområdet kring Partille Port. De befintliga verksamhetsområdena kring Säveån, öster om Skulltorpsmotet och väster om Partillemotet, ska förtätas och förädlas. De centralt belägna verksamhetsområdena i dalgången, i området mellan Lexbyvägen och Säveån, ska förädlas och förtätas i samklang med blandstadens utveckling. Göteborgsvägen ska fortsätta att utvecklas som ett lokalt, kommersiellt nav med många mötesplatser. Norr om motorvägen i Sävedalen ska det befintliga verksamhetsområdet mellan Säveån och E20 förädlas och förtätas och dess kopplingar till befintlig och ny infrastruktur ska stärkas. Kring Vallhamra torg och utmed Ugglumsleden avses blandstaden kompletteras med arbetsplatser och service. Vallhamra torg utvecklas till ett lokalt kommersiellt nav med många mötesplatser. Befintligt vägutrymme ska omvandlas till stadsgata med en omgivande tätnande bebyggelsestruktur. Verksamhetsområdet i Jonsereds samhälle ligger i en miljö med natur- och kulturhistoriska värden där verksamheterna ska behållas som en del av blandstaden och det historiska arvet. Jonsereds 30

63 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N samhälle ska stärkas som nav. Under 2013 antogs en fördjupad översiktsplan för Jeriko-Jonsered där avsikten är att skapa stora platser för näringsliv på gränsen mellan Lerum och Partille. 31

64 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Kommunikationer och trafikslag Partille är i dag en kommun som är starkt definierad av infrastruktur. E20, Landvettervägen och Västra stambanan är riksintressen och därmed prioriterade för framkomligheten i de nationella systemen. Den största delen av godstransporterna sker också utmed E20, Landvettervägen och Västra stambanan. I Trafikverkets planeringsunderlag Funktionellt prioriterat vägnät pekas ut vilka vägar som är viktigast för regional och nationell tillgänglighet. Underlaget utgör ett förhållningssätt som ska vara vägledande för transportsystemets funktion, utformning och användning. Här beskrivs att E20:s funktion, som en del i stomvägnätet, är att tillgodose långväga och dagliga persontransporter, godstransporter och kollektivtrafik. Landvettervägens funktion är enligt planeringsunderlaget att tillgodose behovet av dagliga personresor samt kollektivtrafik. Samtidigt som det är en tillgång för kommunen att ha viktiga transportleder och stråk innebär det också en påverkan på omgivningen. Väg och järnväg skapar barriärer i staden och orsakar buller. Där transportlederna ansluter till det lokala vägsystemet uppstår stora trafikplatser som behöver anpassas till stadens förutsättningar. Dessutom sammanfaller även dessa stråk i stor utsträckning med de stråk där kommunen planerar att utveckla bebyggelsen. Det innebär stora utmaningar både tekniskt och ekonomiskt för att göra en förtätning möjlig och samtidigt tillgodose de regionala och nationella tranportbehoven. Kommunens ambition är dock att vägsystemet i det nya Partille inte ska präglas av transportleder för genomfartstrafik. Tanken är istället att vägsystemet främst ska ha karaktären av stadsgator, där kollektivtrafiken, cyklister och fotgängare ges ett stort utrymme och där trafiken anpassar sig till omgivningen och bidrar till liv, rörelse och trygghet. En finmaskig struktur och framkomlighet, i kombination, ska prägla tranporter i och genom kommunen. I praktiken innebär detta att hastigheten på stadsgatorna på sikt kan bli lägre samtidigt som framkomligheten för biltrafiken behålls. Det kan också innebära att bebyggelsen kan närma sig gatan och bli tätare. Det är viktigt att behovet av särskilda skyddsåtgärder, som exempelvis byggnadstekniska åtgärder och sänkta hastigheter, utreds strategiskt i ett tidigt skede. Detta för att kvaliteten på både bebyggelse och infrastruktur ska vara hög. För att minimera risker och störningar för boendemiljöerna placeras i första hand byggnader för andra ändamål än boende i de mest utsatta lägena. I kommunens trafikstrategi ska kommunens långsiktiga planering av trafiken och dess trafikslag göras tydligt. Vidare avser kommunen att kontinuerligt uppdatera sin trafiknätsanalys, som bland annat belyser transportslagens prioritering i olika stråk och ligger till grund för kommunens åtgärdsplanering. Under rubriken Stråkens och områdenas utveckling och funktion i del 1, beskrivs hur de viktigaste tvärförbindelserna och stråken förväntas utvecklas och bidra till kommunens och regionens utveckling. 32

65 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Kollektivtrafik En överenskommelse om att öka kollektivtrafikandelen till 40 procent i förhållande till bil har gjorts inom ramen för regionens målbild för kollektivtrafiken (K2020). Det innebär att resurser och fokus behöver läggas på arbetet med att underlätta för kollektivtrafik, cykel och fotgängare i Partille. Sedan 2014 har Partille tillsammans med Göteborg, Mölndal och Västra Götalandsregionen arbetat med att ta fram en gemensam målbild för stadstrafikens stomnät. Det avser den kapacitetsstarka kollektivtrafiken i tätortsområdet som består av pendeltåg, spårvagn, expressbuss och stombuss. Målbilden kommer att utgöra en fördjupning av det långsiktiga utvecklingsbehovet av kollektivtrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille och är samtidigt en konkretisering av kommunernas viktigaste styrdokument, som översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram. Inom ramen för målbildsarbetet ingår att peka ut vilka infrastrukturåtgärder som är nödvändiga för att möta framtidens behov av kollektivtrafik. De huvudstråk som identifierats som särskilt viktiga för stomnätet i Partille är sträckorna E20/Partille centrum till kommungränsen mot Göteborg, Ugglumsleden/Vallhamra till kommungränsen mot Göteborg samt Landvettervägen/Furulund till Partille centrum. Utöver dessa stråk är även Gamla Kronvägen ett viktigt huvudstråk för kollektivtrafik liksom Utbyvägen mellan Göteborg och Partille centrum. Partille centrum är i målbildsarbetet utpekat som en regional port och en tyngdpunkt. Det är av stor betydelse att kollektivtrafikstråken knyts samman i kommunens viktigaste nav Partille centrum. Kollektivtrafiken ska ges en hög prioritet i trafiksystemet. Den huvudsakliga utvecklingsstrategin är att utnyttja och förstärka befintlig kollektivtrafikstruktur och arbeta för att öka utbudet i utpekade kollektivtrafikstråk. Dessutom ska det på olika sätt bli lättare för invånarna att ta sig till sin närmaste hållplats. Gång- och cykelvägar ska naturligt ledas till hållplatserna, som i sin tur ska vara placerade strategisk i anslutning till mötesplatser och nav där vi har ett flöde av människor. På detta sätt skapar vi även trygga miljöer. Majoriteten av kommunens invånare ska ha gångavstånd till en hållplats utmed något av huvudstråken. Även verksamheter och arbetsplatser ska ha god tillgång till kollektivtrafik på nära håll. I kommunens trafikstrategi är avsikten att redogöra för utpekade och prioriterade kollektivtrafikstråk med bäring på var förtätning och komplettering av blandstaden planeras. Det finns två pendeltågsstationer i kommunen, Partille station och Jonsereds station. Med den planerade Västlänken kommer det bli än mer attraktivt att ta pendeltåget till både Göteborg, Mölndal och andra delar av Västra Götaland och Halland. En utveckling av närområdet vid stationerna är en viktig fråga för framtiden för både resenärer och verksamheter. Närheten till tåget kommer också att bli en allt viktigare tillgång för näringslivet. Pendeltågsstationen i Partille är tillsammans med busstationen i Partille centrum det huvudsakliga navet för Partilles kollektivtrafik. E20 och Västra stambanan är kommunens huvudstråk för kollektivtrafiken. 33

66 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Trafikreservat I översiktplanen använder vi begreppet vägreservat för att beskriva vägsträckningar som kommunen avser hålla möjliga för framtida infrastruktur. Exakt placering och utbredning av respektive vägreservat är osäker och måste avvakta kommande utredningar. Sträckningarna illustreras därför endast genom en streckmarkering eller med hjälp av en riktningspil på kartan Användning av mark- och vatten (bilaga 1) och utgör alltså inget exakt avgränsat markreservat. Mellbyleden I översiktsplanen för Partille kommun finns ett vägreservat markerat för förlängningen av Mellbyleden samt för ett nytt Mellbymot. Exakt placering av Mellbyled och mot är osäker och måste avvakta kommande utredningar. Sträckningen illustreras därför endast genom en streckmarkering vars läge kan komma att ändras framöver. Se vidare under rubrik Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid xx. Brodalslänken I översiktsplanen för Partille kommun finns vägreservat markerat för en framtida Brodalslänk och för en förstärkt Lexbydalsväg. Lexbydalsvägens funktion som en förbindelse mellan väg 190 och E20, via Brodalen, kommer sannolikt bli viktigare på sikt som en regional förbindelse. Exakt placering av länken och förstärkningen av Lexbydalsvägen är osäker och måste avvakta kommande utredningar. Sträckningen illustreras därför endast genom en streckmarkering (riktningspil) vars läge kan komma att ändras framöver. Se vidare under rubrik Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid xx. Finngösa Med hänsyn till både kommande stadsutveckling, och det ökande behovet av hållbara kopplingar, betraktas idén om en förbindelse mellan Ugglumsleden och Finngösa som ett attraktivt alternativ. Förbindelsen skulle vara en naturlig koppling i nordostlig riktning från södra Sävedalen och Vallhamra torg till ett nytt Mellbymot vid E20. Det skulle skapa en huvudinfart till Sävedalen. Via en ny Finngösaväg knyts därmed södra Sävedalen samman med E20 och Partille centrum. I översiktsplanen för Partille kommun finns ett vägreservat markerat för Finngösavägen. Exakt placering av vägen är osäker och måste avvakta kommande utredningar. Sträckningen illustreras därför endast genom en streckmarkering vars läge kan komma att ändras framöver. Se vidare under rubrik Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid xx. Jeriko Jerikolänken är ett alternativ, som en kapacitetstark vidareutveckling av Landvettervägen, för att koppla mot E20. I översiktsplanen för Partille kommun finns ett vägreservat markerat för Jerikolänken. Exakt placering av vägen är mycket osäker och måste avvakta kommande utredningar. Reservatetet illustreras därför endast genom en streckmarkering (rikt- 34

67 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N ningspil) vars läge kan komma att ändras framöver. Se vidare under rubrik Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid xx. Bårhult Åstebo Södra Landvettervägen kan på sikt på sikt bli viktig som en del av förbättrade kommunikationer i Storgöteborg, med kopplingar mellan E20, E45 och E6. Den redan beslutade ombyggnaden av den Trafikverksägda Landvettervägen på sträckan Bårhult Åstebo, väg 535, är en första åtgärd för detta syfte. Exakt placering av vägen är i vissa delar något osäker och måste avvakta kommande utredningar. Reservatetet illustreras därför endast genom en streckmarkering vars läge kan komma att ändras framöver. Se vidare under rubrik Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid xx. Spårvägsreservat En förlängning av spårvägssystemet till södra Sävedalen har länge funnits med som en utbyggnadsidé. I slutet av 1980-talet gjordes en förstudie som studerade en spårvägsutbyggnad från Östra sjukhuset till Vallhamra, alternativt till Puketorp. Frågan har också översiktligt behandlats inom ramen för regionens målbild för kollektivtrafiken (K2020). I Göteborgs översiktsplan från 2009 anges en förlängning av spårvägen från Östra sjukhuset till södra Sävedalen. Partille har med stöd i målbildsarbetet för stadstrafikens stomnät gjort bedömningen att det inte behövs ett spårvägsreservat in i Sävedalen. Inriktningen är i stället att stråket ska förstärkas med ett utvecklat stombussystem eller liknande. I kommande planering, i enlighet med översiktplanens intentioner, avses befintligt vägutrymme utmed aktuell sträcka i Sävedalen kunna omvandlas till stadsgata, med en omgivande tätnande bebyggelsestruktur. Det utrymme som krävs för att säkerställa kollektivtrafikens framkomlighet i det aktuella stråket utreds vidare i kommunens trafikstrategi och i aktuella detaljplaner för området. Se vidare under rubrik Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid xx. Gångtrafik En viktig del i arbetet med att utveckla Partille från förort till förstad är att säkerställa goda förutsättningar att ta sig fram till fots. Gångnäten i staden ska vara sammanhängande och gena med tydliga förbindelser både lokalt och i staden som helhet. Vidare behöver gångnätet utformas med hög standard i en trivsam miljö som upplevs som trygg och säker. En tät stad med närhet till kollektivtrafik, nav och målpunkter främjar gångtrafiken. Detta skapar livfulla stadsdelar, möjlighet till möten och naturupplevelser och är välgörande både för människor och för miljö. Gångnätet ska planeras med fokus på att ge goda möjligheter för barn att röra sig i sitt närområde och kunna nå viktiga målpunkter. En stad som fungerar bra för barn är en stad som blir bra för alla. 35

68 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Cykeltrafik Satsningar som får fler att cykla är samhällsekonomiskt lönsamt och en förutsättning för att skapa hållbara stadsmiljöer. Partille har i dag en förhållandevis låg andel cyklister, vilket innebär att det finns en stor potential för att öka cyklandet. Många av de cykelresor som görs i kommunen sker i öst-västlig riktning, vilket framförallt beror på lokaliseringen av målpunkter och kommunens topografi. En hög kvalitet på cykelnätet har stor betydelse för Partilles möjlighet att utvecklas till en attraktiv och livaktig stad. Cyklisters behov av goda transportmöjligheter tillgodoses genom ett sammanhängande cykelnät som präglas av närhet, orienterbarhet och flexibilitet. Partilles målsättning är att skapa bättre möjligheter till ett vardagsliv utan bil, där kommunens invånare i större utsträckning väljer att cykla. Huvudcykelnätet och det lokala cykelnätet behöver utvecklas och kopplas samman med varandra och med viktiga målpunkter i staden. Detta så att både långväga pendlingsresor och kortare lokala resor underlättas. Cykelnätet ska också vara en del i ett större, regionalt sammanhang och kopplas samman med angränsande kommuners cykelnät. Den bebyggelseutveckling som planeras i centrala Partille är mycket viktig för att tillgodose cykelns intressen. Genom en tät och effektiv markanvändning kan cykelavstånden kortas ner och åstadkomma bra cykelvägar så att andelen cykelresor kan öka. Det skapar i sin tur bättre stadsmiljöer och främjar människors hälsa och livskvalitet. Även den tekniska utvecklingen av cyklar kommer sannolikt att främja fler långa cykelresor. Cykelfrågorna behöver arbetas igenom på ett mer genomgripande sätt, vilket vi avser göra i en kommande trafikstrategi. Även regionalt pågår ett samarbete för att lyfta cykelfrågorna. Järnväg Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar och går tvärs igenom Partille kommun i öst-västlig riktning. Sträckan mellan Göteborg och Alingsås är i dag hårt belastad, vilket gör att ett flertal olika åtgärder för att stärka kapaciteten utreds. Trafikverket konstaterar i sin åtgärdsvalsstudie att en utbyggnad av ytterligare spår genom Partille på sikt är önskvärd och några olika alternativ lyfts fram. Järnvägen är viktig för Partille, dels för persontransporter, dels som en strukturerande faktor. Västra stambanan innebär en kraftig barriär som delar kommunen i två delar och har en kraftig områdespåverkan i form av buller och vibrationer. Västra stambanan har även en kraftig social påverkan på kommunen i dag. Skulle en eventuell expansion bli verklighet påverkar det kringliggande områden, även om störningen redan finns. Eftersom störningen redan upplevs som allvarlig kan inte ens marginella försämringar accepteras. Trafikverket och Partille kommun måste konsekvent arbeta för att minska järnvägens påverkan på livet i Partille avseende buller, vibrationer och framkomlighet samt arbeta för att minska barriäref- 36

69 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N fekterna. Samtidigt måste Partille kommun planera för att göra en stadsbebyggelse som ligger nära inpå järnvägen möjlig. En förstärkt spårbunden kollektivtrafik öppnar möjligheterna för en allt starkare utveckling av de norra delarna av centrala Partille, Mellby och Lexby. Ett annat mål är att på ett bättre sätt än i dag ta vara på de värden som det innebär att ha stopp för persontrafik på tågstationerna i Partille och Jonsered. Utveckling av stationsområdena är en viktig fråga för att stärka knutpunkterna och kopplingarna inom kommun och region. För att minska järnvägens barriäreffekt behövs fler passager. Dessa behövs i första hand för fotgängare och cyklister, men även för andra trafikslag. Linbana Linbana har visat sig vara ett bra komplement till övrig kollektivtrafik. Systemet har en hög kapacitet och är kostnadseffektivt, sett till både driftoch anläggningskostnad. I Göteborg har man studerat linbanor som ett bra komplement till övrig kollektivtrafik med anledning av de topografiska förutsättningar som finns i Göteborgsområdet. I Partille finns motsvarande förutsättningar och flera sträckningar bedöms vara intressanta att utreda vidare. Bland annat handlar det om kopplingarna till Partille centrum. I den fördjupade översiktsplanen för Jeriko/Jonsered anges linbana som en möjlig lösning för att koppla samman Jerikoområdet och Jonsereds station. Fibernätet Partille kommun har under 2015 tecknat samarbetsavtal med en aktör om att bygga fiber till hushåll och företag i kommunen. Avtalet innebär att alla hushåll i kommunen ska få möjlighet att beställa bredbandstjänster via fiber före den sista december

70 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Idrott, föreningsliv och besöksnäring I Partille finns ett stort antal föreningar som tillsammans har en mycket bred verksamhet. Det rika föreningslivet är mycket värdefullt för kulturoch fritidsverksamheten i Partille. I kommunen finns en rad olika anläggningar för kultur- idrott- och friluftsliv som ger ett brett utbud av fritidsaktiviteter. Kommunen har gjort stora satsningar på idrott- och kultur. Bland annat genom en helt ny multihall i form av Valhamra sportcenter, en helt ny arena Partille arena, idrottshall i Öjersjö, och genom om- och utbyggnad av Kulturum. Det nya kultur- och utbildningscentrumet (Kulturum) ska vara en levande mötesplats från tidig morgon till sen kväll vardag som helg. Här ska en ny förskola, ny grundskola, Partille gymnasium och Partille gymnasiesärskola samverka. Skolorna delar också ytor på ett helt nytt sätt med kulturskola, vuxenutbildningen, ungdomens hus, bibliotek, studieförbund, föreningar och andra aktörer inom utbildning och näringsliv. Partille arena kommer att erbjuda både idrotts- och kulturevenemang för cirka åskådare. I Öjersjö planeras för en ny idrottshall som en viktig del i den pågående utbyggnaden av blandstaden. Några specifika områden för nya fritids- och idrottsanläggningar redovisas inte i översiktplanen, eftersom dessa anläggningar förutsätts inrymmas i redovisade områden för blandstad. För det rörliga friluftslivet är kommunens natur- och kulturområden av stor betydelse. De större friluftsområdena är Kåsjöområdet, Paradiset och Bokedalen, där många av kommunens föreningar är aktiva. Genom kommunen sträcker sig Vildmarksleden och Bohusleden. Vidare har kommunen flera koloniområden, bland annat Amerika som är ett stort område i Jonsered. Kommunen har fina ridvägar och mountainbikeleder samt mark tillgänglig för motorcykelsport med mera. Det finns även goda möjligheter till bad och fritidsfiske. Av störst betydelse är laxfisket i Säveån. Det är viktigt att stärka, bevara och tillgängliggöra dessa områden för såväl friluftsliv som kommunens rika föreningsliv. Kommunen har även fina och välbevarade kulturmiljöer, bland annat i anslutning till Jonsered och Bokedalen. De befintliga natur- och kulturmiljöerna avses stärkas och utvecklas som rekreations- och besöksmål, i samklang med förstärkning av det levande samhällets karaktär och en hållbar boendemiljö. Kommunen ska fortsätta att utveckla platser för aktiviteter och möten, både för kommuninvånare och för besökare. Tillgängliga platser för möten av olika karaktär ska skapas och kompletteras. Blandstaden ska göra det möjligt att samutnyttja det befintliga och tillkommande serviceutbudet. 38

71 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Så hanterar vi risker Områden för störande verksamhet I Partille kommun finns ett antal mindre och mellanstora verksamheter som ger miljöpåverkan i form av buller och utsläpp i varierande grad. Nyetablering av miljöfarlig verksamhet prövas av olika instanser, beroende på dess omfattning och miljöfarlighet. Verksamheter med någon form av störande aktivitet finns i huvudsak inom industriområdet Mellbyfältet men också längs Industrivägen i norra Sävedalens industriområde och i Brodalens industriområde. I Ögärdet finns bland annat transport- och logistikorienterade verksamheter och i Brodalen en del mindre verksamheter, bland annat i industrihotell. I närheten av E20 samt utmed andra större transportstråk i kommunen finns även en del verksamheter av varierande karaktär och störningsgrad. En del verksamheter finns även på avskilda platser i blandstaden och kan så vara där det är förenligt med en tätnande blandstad. Utveckling av renodlade verksamhets- och industriområden ska ske i områden utan direkt koppling till bostadsbebyggelse, offentlig service eller andra skyddsvärda användningsområden. I första hand avses Mellbyfältet och det planerade området för näringsliv i Jeriko avsättas för störande verksamheter. Förorenad mark Översiktsplanen ger endast generella riktlinjer om försiktighet i områden för deponier och föroreningar i mark och vatten. I kommunen finns sex inventerade och dokumenterade gamla nedlagda deponier. Dessa deponier har bland annat använts för hushållsavfall, industriavfall och schaktmassor. I Partille kommun finns dessutom cirka 120 fastigheter som har identifierats som förorenade eller möjligen förorenade på grund av tidigare eller pågående verksamhet. Osäkerheten kring föroreningsgrad i riskklassade områden är stor. Det är därför nödvändigt med miljötekniska markundersökningar i varje enskilt fall. Detta för att man ska kunna göra en relevant bedömning av föroreningssituationen och därefter kunna ta ställning till om marken/fastigheten ska efterbehandlas/saneras. Kommunen avser ta fram en handlingsplan för hur dessa deponier ska undersökas ytterligare och åtgärdas för att minimera risken för miljön och människors hälsa. Skredrisk På uppdrag av Räddningsverket gjordes 1998 en översiktlig kartering av stabilitetsförhållandena i bebyggda områden i Partille kommun. Karteringen utgör ett stöd för kommunen om var skredrisker i kommunen kan föreligga. I karteringen anges var det kan finnas behov av detaljerade eller kompletterande stabilitetsutredningar. Stabilitetskarteringen är endast utförd för valda delar av kommunen, varför det kan finnas ytterligare områden med låg stabilitet. Karteringen visar bland annat att det finns 39

72 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N ett område med lutande lermark i Lexbydal. Generellt kan denna typ av områden med skredrisk finnas i anslutning till Säveån och dess biflöden. Statens geotekniska institut (SGI) har under 2016 utfört en fördjupad kartering, där skredrisker och konsekvenser vid skred vid Säveån har utretts. Se SGI:s kartering i kommunen. Vid aktuella åtgärder inom områden med skredrisk ska respektive detaljplans genomförbarhet utredas närmare. Extremt väder och översvämning Klimatförändringar kan innebära mer nederbörd med ett tätare intervall, samt högre vattennivåer i hav, sjöar och vattendrag. Inom översvämningshotade områden finns även risk för att vatten- och avloppsförsörjningen påverkas negativt genom att ledningssystem överbelastas och antalet bräddningar ökar. Även dagvattensystemen får en ökad belastning vid ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Vidare behöver såväl spillvatten- som dagvattennät dimensioneras efter förväntade klimateffekter i fortsatt planering. Det är framförallt områdena närmast Säveån i Partilles centrala delar och i Jonsered som det finns översvämningsrisker gjordes en översvämningsmodellering för Säveån. Under 2013 tog Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) fram en översvämningskartering utmed Säveån. Båda karteringarna bör ligga till grund för planering i anslutning till Säveån. Framtida prognoser kan dock innebära att karteringarna behöver uppdateras. I dagvattenutredningar för detaljplaner och i kommunens dagvattenpolicy beaktas hantering av nederbördsmängder med mera. Kommunen använder Länsstyrelsens stöd och rekommendationer om lämplig markanvändning och åtgärder för minskad risk för negativa följder av översvämningar. Farligt gods Farligt gods får först och främst transporteras på vägar som är tillåtna för genomfartstrafik för farligt gods, så kallade rekommenderade transportvägar. I Partille utgör E20 en rekommenderad transportled. Landvettervägen utgör en viktig regional förbindelse mellan riksväg 40 och E20, men är i dagsläget inte utpekad som transportled för farligt gods. Däremot finns inget gällande förbud för dessa transporter. Det är viktigt att kommunen tidigt i sin bebyggelseplanering tar hänsyn till riskerna med farligt gods på väg och järnväg. Huvudprinciperna för god planering med hänsyn till riskerna innefattar lämplig lokalisering och utformning av bebyggelse, skyddsavstånd och riskreducerande åtgärder. När bebyggelse planeras utmed vägar och järnvägar där farligt gods transporteras, kan en riskanalys eller riskbedömning krävas. Detta för att avgöra om det är möjligt att bygga där, samt om det krävs särskilda 40

73 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N skyddsåtgärder. Länsstyrelsen Västra Götaland antog 2006 en riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, som ska vara vägledande vid granskning av planärenden. Policyn innebär att en riskanalys ska genomföras när detaljplaner tas fram inom 150 meter från en farligt gods- led, oavsett om det gäller väg eller järnväg. Kommunens avsikt är att tillämpa denna policy i den kommunala planeringen. Motsvarande principer för säkerhetsavstånd till järnvägen formuleras i en skrift från Banverket och Räddningsverket som gavs ut Där anges att nya byggnader i normalfallet inte bör tillåtas inom 30 meter från spårmitt. I Partille sker den största delen av godstransporterna längs Västra stambanan, E20 och Landvettervägen. Detta sammanfaller med de stråk där det samtidigt föreslås förtätningar av bebyggelsen. Förstärkningsåtgärder på delar av Landvettervägen för att främja framkomligheten, i enlighet med Trafikverkets åtgärdsförslag, kan på längre sikt medföra att mängden transporter med farligt gods ökar. Det påverkar riskbilden och kan äventyra möjligheterna till förtätning utmed vägen. Kommunen avser utreda huruvida transporter av farligt gods framöver bör hänvisas till andra transportleder. Detta för att Landvettervägen, i enlighet med kommunens bebyggelseplanering, ska kunna utvecklas till en stadsgata med god framkomlighet och med en omgivande stadsbebyggelse. Buller och vibrationer från väg och järnväg Då Partille går från förort till förstad behöver kommande bebyggelse ha ett mer stadsmässigt förhållande till buller. Det innebär att toleransnivån för buller måste ställas i förhållande till det som en stad för med sig. I möjligaste mån ska bebyggelsen utmed stadsgatorna utökas till att vara dubbelsidigt bebyggda, med en blandning av bostäder, arbetsplatser och verksamheter närmare vägen, efter avvägning av vad som är möjligt utifrån platsens förutsättningar. Avvägningen ska främja framkomlighet och god bebyggd stadsmiljö som kan skapas med hjälp av tekniska lösningar och modern arkitektur för att främja en hållbar utveckling. För att minimera risker och störningar för boendemiljöerna placeras i första hand byggnader för andra ändamål än boende i de mest utsatta lägena. Trafikverket och Partille kommun måste konsekvent arbeta för att minska järnvägens och E20:s påverkan på livet i Partille avseende buller och vibrationer. Under 2012 utfördes en bullerkartläggning för vägtrafik på alla gator och vägar inom kommunen, inklusive Trafikverkets vägar: E20 och Landvettervägen. I utredningen ingick inte buller från tågtrafiken. I Partille finns en problematik med vibrationsstörningar med anledning av mäktiga lerlager i dalgången där E20 och Västra stambanan har sina sträckningar. Kommunen avser arbeta för att förhållandena för vibrationsstördafastigheter inte ens marginellt får försämras. 41

74 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Övrigt buller Högsta tillåtna bullernivåer från industrianläggningar och andra bullrande verksamheter är ofta reglerade i miljötillstånd för respektive verksamhet. Vilka restriktioner och skyddsavstånd som krävs ska utredas i samband med planläggning eller bygglovsprövning i anslutning till bullrande verksamheter. Som övrigt stöd vid planläggning och bygglovshantering i anslutning till bullrande verksamheter bör Naturvårdsverkets vägledning användas. Radon En markradonutredning för hela kommunen gjordes Några begränsade områden klassades som eventuella högriskområden där det förekommer granit och annan berggrund med något förhöjd radiumhalt. Själva dalgången är ett lågriskområde. I övrigt finns relativt stora områden med normalradonmark. Det innebär att markradonfrågan måste observeras vid varje detaljplaneläggning och bevakas vid bygglov enligt föreskrifter i Boverkets byggregler. Det finns ingen markradonutredning gjord för de delar av kommunen som inte utgjorde tätort 1989, exempelvis Öjersjö. Dessa områden behöver vid bygglov studeras extra, med radonmätning och radonsäker byggnation. Inga höga radonhalter har hittills konstaterats i dessa områden. En övergripande markradonutredning avses dock utföras för berörda områden. 42

75 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Riksintressen Riksintressen är områden eller anläggningar som har stort värde eller stor betydelse i ett nationellt perspektiv. Ett riksintresse innebär inte förbud mot åtgärder, däremot får inte riksintresset skadas. Inom kommunen finns riksintressen för naturvård, friluftsliv, kulturmiljövård och kommunikationer. Se kartan Hänsyn, skyddande, bevarande (bilaga 2). Riksintressena med tillgängliga värdebeskrivningar finns närmare redovisade hos respektive myndighet. I det följande sammanfattas riksintressena och beskrivs kort på vilket sätt riksintressena eventuellt berörs av översiktsplanens förslag. För fullständiga och löpande aktualiserade värdebeskrivningar hänvisas till respektive riksintressemyndighet. Riksintressen. Utdrag ur kartan Hänsyn, skyddande och bevarande, bilaga 2. Naturvård, friluftsliv, kulturmiljövård Riksintresseområden för naturvård Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen 43

76 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen. Inom varje naturgeografisk region har de områden valts ut som bäst företräder regionens olika landskaps- och naturtyper. Naturvårdsverket har beslutat om vilka områden man bedömer vara av riksintresse för naturvården. Sedan 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000-områden även klassade som riksintressen. För mer information om Natura 2000-områden, se separat rubrik på sid xx. Det pågår en översyn av riksintresseområdena (2016). Säveån och Brodalsbäcken (Säveån, Nääs, Öjared, Aspen NRO 14148) Avsikten med skötseln av Säveåns och Brodalsbäckens kulturlandskap är att dessa ska bevaras och vårdas så att vattenkvaliteten bibehålls. Båda områdena omfattas av riksintresse för naturvården, då kulturmarkerna kan påverkas negativt genom igenväxning och gödsling. Åtgärder och insatser som kan påverka värdena negativt ska så långt som möjligt minimeras. Säveån är också klassat som ett Natura 2000-område (SE ) och har en särskilt bevarandeplan. I kommunens utbyggnadsplanering ska Säveån göras mer tillgänglig. Samtidigt ska den vårdas i en varsam balans mellan den bebyggda miljön och skyddandet av Säveåns känsliga natur- och vattenkvaliteter. Säveån ska ses som en viktig resurs i samhällsplaneringen. Maderna och Haketjärn (Maderna, Haketjärn & Högaråsmossen NRO 14156) För närvarande (2016) pågår arbete med en reservatsutredning för att ytterligare öka skyddet för dessa våtmarker. Våtmarkernas naturvärden kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner är exempel på åtgärder som inte bör utföras. Området ingår i myrskyddsplan. Delar av området är Natura 2000-område. För Natura området gäller en bevarandeplan (SE Maderna och SE Bokedalen). Naturvärdena och Natura 2000-området måste särskilt uppmärksammas vid en utbyggnad av Jerikolänken men också om Råhult och Brännet byggs ut. Riksintresseområden för friluftsliv Områden av riksintresse för friluftsliv ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Vid urvalet av områden med riksintresse för friluftsliv har beaktats att många olika landskapstyper ska finnas representerade. Det pågår en översyn av riksintresseområdena (2016). Delsjöområdet (O 7) Friluftslivet i området kräver ett skogsbruk inriktat på tätortsnära skötsel där hänsyn till friluftslivet är nödvändig vid skogsbruksåtgärder. Ingen bebyggelse, upplag eller dylikt är tillåtet på området och ett reservatsbeslut har stärkt skyddet för denna del av Delsjöområdet. Till stor del sammanfaller Delsjöområdet inom Partille kommun med området som omfattas 44

77 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N av områdesplan för Kåsjöns friluftsområde. Planens syfte är att säkerställa området som friluftsområde och att utgöra underlag för utveckling, bevarande och skötsel av området. Inga förändringar som kan påverka riksintresset föreslås i ÖP2035. Härskogen (O 13) Friluftslivet i området kräver ett skogsbruk inriktat på tätortsnära skötsel där hänsyn till friluftslivet är nödvändig vid skogsbruksåtgärder. Ingrepp i vattensystem med störningar för fiske och kanoting måste undvikas. Riksintresset för friluftsliv i Härskogen bedöms påverkas lindrigt av den fördjupade översiktsplanen för Jeriko-Jonsered från år Om planerna för den fördjupade översiktsplanen för Jeriko-Jonsered verkställs kan Bohusleden som går genom området behöva läggas om. I det fallet föreslås gränsen för riksintresset få en ny sträckning med en mer naturlig dragning i förhållande till topografi och framtida bebyggelseområden. Även Jerikolänken kan komma att påverka riksintresset. Riksintresseområden för kulturmiljövård Områden av riksintresse för kulturmiljövården ska vara en miljö som är unik eller speciell i en region, riket eller internationellt sett. Kulturmiljöer av riksintresse ska visa samhällets utveckling, näringsliv, sociala villkor, byggnadsskick, olika estetiska ideal och hur människan utnyttjat tillgängliga naturresurser under olika tidsperioder. Hanteringen av riksintressen är en angelägenhet för både stat och kommun. Det är Riksantikvarieämbetet som bedömer om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården. I Partille finns ett område av riksintresse för kulturmiljövård. Jonsered Jonsereds samhälle med koloniområdet Amerika och Bokedalen är riksintresse för kulturmiljövården. Kommunens ambition för Jonsereds utveckling bedöms inte stå i strid med riksintresset. Översiktsplan för Jonsered visar hur Jonsered kan utvecklas så att de kulturhistoriska värdena bevaras. Inom hela planområdet gäller att all ändrad markanvändning kräver detaljplan. Jonsereds fabriksområde pekas i ÖP 2035 ut som blandstadsområde med verksamheter och bostäder. Bebyggelsen ska förädlas och förtätas för att kunna bevara och förstärka samhällets karaktär, de speciella bebyggelseoch verksamhetsmiljöerna och det historiska arvet. För koloniområdet Amerika finns gällande områdesbestämmelser från Bokedalen är naturreservat sedan I Kulturmiljöer i Partille kommun - program för bevarande och utveckling, finns en beskrivning av Jonsereds karaktärsdrag och rekommendationer. Programmet ska fungera som ett instrument och underlag vid detaljplanering och bygglov. 45

78 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Kommunikationer Trafikverket pekar ut anläggningar av riksintresse för väg, järnväg, luftfart och sjöfart. Att en anläggning pekas ut som riksintresse för kommunikationer innebär att den ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. Ny bebyggelse inom det område som påverkar en anläggning får inte påverka nuvarande eller framtida användning av anläggningen negativt. Väg De vägar som har riksintresseklassning inom kommunen är: Väg E20 som ingår i det nationella stamvägnätet och är förbindelselänk mellan Göteborgsregionen och Stockholmsregionen. Därmed är även dess anslutningar högt prioriterade. Landvettervägen som sträcker sig mellan Partillemotet vid E20 i centrala Partille och Bårhultsmotet vid riksväg 40 i Härryda kommun. Enligt Trafikverket är vägen av särskild betydelse för regionaleller interregional trafik och anses utgöra en östlig passage förbi Göteborg. På grund av detta är Landvettervägen utpekad som ett riksintresse. Det finns även ett möjligt framtida riksintresse i och med en kapacitetstark vidareutveckling av väg 535 (del av Landvettervägen) som i form av en Jerikolänk ska koppla mot E20. Se vidare under kapitel: Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid xx. Redan i dag finns ett markområde utpekat av Trafikverket som ett riksintresse för kommunikation för den korridor vari Jerikolänken kan komma att placeras. I översiktsplanen för Partille kommun finns ett vägreservat markerat för Jerikolänken. Exakt placering av vägen är mycket osäker och måste avvakta kommande utredningar. Kommunens vägreservat illustreras därför endast genom en streckmarkering (riktningspil) vars läge kan komma att ändras framöver. Järnväg Genom Partille kommun går Västra stambanan som är riksintresse för järnväg och förbinder Göteborg med Stockholm. I Partille finns två tågstationer (Partille centrum och Jonsered). Även stationsområden ingår i riksintresset. På sikt finns det behov av ökad spårkapacitet och en utbyggnad till fyra spår på Västra stambanan. Se vidare under kapitel Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid xx samt i avsnittet för kommunikationer och trafikslag på sidan xx. Totalförsvaret Riksintresset för totalförsvarets militära del kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. I Partille finns inga riksintressen som kan redovisas öppet, men de kan framför allt påverkas av uppförandet av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i ett tidigt skede i sådana plan- och bygglovärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 meter utanför och 45 meter innanför sammanhållen bebyggelse. 46

79 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Miljökvalitetsmål, energiplan och miljökvalitetsnormer Nationella och lokala miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen är satta för att inom en generation (till 2020) uppfylla en hållbar kvalitet och ett hållbart tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser. Miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft. 3. Bara naturlig försurning. 4. Giftfri miljö. 5. Skyddande ozonskikt. 6. Säker strålmiljö. 7. Ingen övergödning. 8. Levande sjöar och vattendrag. 9. Grundvatten av god kvalitet. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård. 11. Myllrande våtmarker. 12. Levande skogar. 13. Ett rikt odlingslandskap. 14. Storslagen fjällmiljö. 15. God bebyggd miljö. 16. Ett rikt växt- och djurliv. De nationella målen har anpassats och konkretiserats på regional nivå. Partille kommun arbetar efter sex lokala miljökvalitetsmål som antogs av kommunfullmäktige i december Miljökvalitetsmålen berör en begränsad klimatpåverkan (mål 1), en giftfri miljö (mål 4), levande sjöar och vattendrag (mål 8), myllrande våtmarker (mål 11), ett rikt odlingslandskap (mål 13) samt en god bebyggd miljö (mål 15). Målsättningen är dock att alla 16 miljökvalitetsmål ska implementeras i kommunens arbete. Energiplan för Partille kommun I april 2013 antog kommunfullmäktige Energiplan för Partille kommun som en del i att uppnå de lokala miljömålen. Syftet med den kommunala energiplanen är att kartlägga den nuvarande energisituationen och sätta upp mål och åtgärder för att åstadkomma en utveckling mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Målen är uppdelade i tre huvudområden; transporter, 47

80 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N planering och byggande samt energiproduktion och energianvändning. Energiplanen ska användas som ett instrument för att påverka användningen av energi så att effekterna på vår hälsa, miljö och klimat minimeras. Partille kommuns vision är att År 2050 har Partille kommun inga nettoutsläpp av växthusgaser och energiförbrukningen per invånare har minskat. Visionen ska nås genom att: Planering och byggnation sker på ett resurs- och energieffektivt sätt. Verka för att transporter inom och över kommungränsen sker på ett miljömässigt och hållbart sätt. Verka för att stimulera produktion och användning av förnyelsebar och miljömärkt energi. Hur visionen ska nås beskrivs i energiplanen med hjälp av mål och åtgärdsförslag. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är bindande nationella föreskrifter. För närvarande finns miljökvalitets normer för luft- och vattenkvalitet, buller samt för fisk- och musselvatten. Alla dessa är relevanta i Partille kommun. Enligt plan- och bygglagen får planläggning inte medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. Kommunen redovisar i kapitlet om Miljökonsekvensbeskrivning hur gällande miljökvalitetsnormer följs. 48

81 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Regionala och mellankommunala frågor Generella samverkansfrågor Partille ingår som en del i Västra Götalandsregionen samt i Göteborgsregionens kommunalförbund där samverkan sker i flertalet frågor. Regionens utveckling påverkar Partille genom att regionala intressen i vissa fall kan behöva prioriteras framför lokala. Regional samverkan är en förutsättning för en målinriktad, tydlig och stark utveckling. Det har tagits gemensamma beslut mellan deltagande kommuner i Göteborgsregionen kring mål, strategier och arbetsmetoder för att uppnå en uthållig tillväxt. Det pågår regionala samarbeten inom flera olika områden. Regional och mellankommunal samverkan bör kontinuerligt ske inom bland annat följande. Bostadsförsörjning Kommunen deltar i ett samarbete mellan kommuner i Göteborgsregionens kommunalförbund när det gäller att uppfylla den gemensamt beslutade strukturbilden. Samarbetet rör också frågor kring bostadsförsörjningen kopplad till strukturbilden. Infrastruktur Hos Västra Götalandsregionen och Trafikverket pågår ett arbete för att klargöra vilka kapacitetshöjande åtgärder som krävs för att tillgodose det framtida transportbehovet i regionen. Detta för att avlasta centrala Göteborg och förbättra lokala, regionala och nationella transporter. Exempelvis ökar Landvettervägens regionala funktion som en tvärförbindelse mellan E20 och riksvägväg 40 i takt med kommunernas utvecklingsplaner i östra Storgöteborg. I detta sammanhang är det viktigt att hänsyn tas till Partille kommuns behov av bebyggelseutveckling kring Landvettervägen. Näringsliv och handelsstruktur Kommunen är delaktig i ett samarbete med tretton kommuner inom Business Region Göteborg (BRG). Syftet är att bidra till långsiktig hållbar tillväxt i Göteborgsregionen och att främja vår gemensamma arbetsmarknadsregion. BRG vänder sig till företag i Göteborgsregionen som vill och kan växa, samt hjälper företag som vill etablera verksamhet i regionen. Det behöver samrådas mellan berörda kommuner angående planerad och pågående verksamhets- och handelsutbyggnad i kommunernas gränsområden. Detta för att etableringar i dessa områden kan komma att påverka näringslivsstruktur, handelsmönster med mera, både kommunalt och regionalt. Kollektivtrafik Partille har ett gemensamt stomnät tillsammans med Göteborg och Mölndal. Kommunerna arbetar tillsammans med Västra Götalandsregionen med en stomnätsstrategi för den mest kapacitetsstarka kollektivtrafiken i det gemensamma tätortsområdet. Från detta arbete skapas en ännu bättre sammankoppling mellan samhälls- och trafikplanering. Dessutom skapas 49

82 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N det ett långsiktigt underlag för utvecklingen. Gång- och cykelstråk Utveckling och förstärkning av tydliga kommunöverskridande gång- och cykelstråk behöver ske och måste föregås av samverkan mellan berörda kommuner. Natur- kultur- och friluftsområden Natur-, kultur- och friluftsvärdena inom grönstråken Delsjön- Härskogen och Säveån är mellankommunala intressen där samverkan kring planering och åtgärder bör utvecklas. Specifikt bör samverkan ske kring ekosystemtjänster i gränsområdena mellan kommunerna. Vattenförsörjning och avloppsvatten Partille köper en mindre del av sitt av sitt vattenbehov från Göteborg. Partille tillsammans med flera andra kommuner skickar sitt avloppsvatten till Ryaverken i Göteborg, varför en samordning kring verket krävs. Kommunen verkar genom samarbete med andra kommuner för en minskad sårbarhet i robusta system. Risk och säkerhet Samverkan krävs vad gäller översvämningsproblemen som kan uppstå i Säveån. I samverkan med övriga berörda kommuner inom regionen utbyts kunskap och erfarenheter. Avfall Samverkan sker kring avfallshantering genom Renova som ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Stenungsund och Öckerö. Dessutom sker samverkan genom en Avfallsplan (A2020) som alla nämnda kommuner har tagit fram och som har antagits i många av kommunerna. Samverkan sker även kring återvinningscentralerna som finns i regionen. 50

83 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Samverkan med Göteborgs stad Infrastruktur Lexbydal I översiktsplanen för Partille kommun finns ett vägreservat markerat för en framtida Brodalslänk. Se vidare under rubriken Utveckling av kommundelar och stråk. Eventuella planer om att på mycket lång sikt komplettera bebyggelsen i Lexbydal och skapa förutsättningar för en bättre tvärförbindelse mellan Gråbovägen och E20, skulle förutsätta tidiga diskussioner och samråd med Göteborg. Bland annat behövs samverkan kring frågor som rör Rågårdens industriområde i Göteborg och eventuellt tillkommande bostadsbebyggelse i Lexbydal. Mellbyleden I översiktsplanen för Partille kommun finns ett vägreservat markerat för förlängningen av en Mellbyled. I översiktsplanen för Göteborgs stad (ÖP2009) anges förbindelsen som en del av en koppling från E20 och norrut mot Angeredsbron och E6, där kopplingen kan förbättra trafiksituationen på båda sidor om kommungränsen. Mellbyleden påverkar även intilliggande verksamhetsytor i både Göteborg och Partille. Planeringen av Mellbyleden aktualiserar behovet av samplanering och avstämning av förutsättningar och önskemål mellan kommunerna och Trafikverket. Se vidare under rubriken Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid xx. Förutsättningarna bör även prövas inom ramen för en mellankommunal fördjupning. Västra stambanan och kombiterminal Vid utveckling av Västra stambanan, liksom vid eventuell utbyggnad av en kombiterminal i Sävenäsområdet, krävs det samverkan mellan Göteborg och Partille om utrymmen, anslutningar och tillgänglighet. Partilles verksamhetsområden i Mellby, och vid Industrivägen i norra Sävenäs, kan komma att beröras. Förutsättningarna bör prövas inom ramen för en mellankommunal fördjupning. Se vidare under rubriken Utveckling av kommundelar och stråk. Spårväg I översiktsplanen för Göteborgs stad (ÖP2009) anges ett reservat för förlängning av spårvägen förbi Östra sjukhuset och in i Sävedalen. Partille har gjort bedömningen att det inte behövs ett spårvägsreservat in i Sävedalen. Inriktningen är i stället att stråket kan förstärkas med ett utvecklat stombussystem eller liknande som på ett effektivt sätt tillgodoser samma behov som spårväg. Bergtäkt och framtida deponi i Lärjedalen Området med befintlig bergtäkt och eventuell deponi ligger strax norr om Partille kommun och i anslutning till Brodalsbäckens känsliga vattenområde. Efter avslutad bergtäkt pekas platsen ut för framtida deponi, enligt Göteborgs översiktsplan (ÖP2009). Området bedöms vara aktuellt 51

84 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N för framtida behandlingsanläggning/mellanlager för förorenade massor. Det kan medföra störningar som det behövs tas hänsyn till vid planering av Lexbydal. Brodalsbäcken är det mest betydelsefulla biflödet till Säveån i Partille. Bäckens biologiska värden i form av förekomst av havsöring har medfört att den klassas som riksintresse för naturvården. Samverkan krävs så att inte Säveån och dess kvaliteter skadas. Blandstadsbebyggelse i Östra Björkekärr, Gamlestaden och Bergsjön Östra Björkerkärr har byggts ut under de senare åren. Trafiken till Vallhamra torg kan möjligtvis påverkas, vilket det krävs en samverkan kring. Den stora tillkomsten av blandstadsbebyggelse i Gamlestaden och planerad bebyggelse i Bergsjön påverkar bland annat transporter över kommungränsen i dessa områden. Detta kan det också finnas behov av att samverka kring. Tillkommer fler bostäder eller verksamheter vid kommungränsen bör även samverkan ske mellan kommunerna för dessa delar. Verksamhetsområden i Utby/Fjällbo och i Ögärdet/Bergsjödalen I översiktsplanen för Göteborgs kommun (ÖP 2009) anges ett område för arbetsplatser med möjlig störande verksamhet norr om norra Sävedalens industriområde, mellan Säveån och Utbyvägen. Området är avsett att tas i anspråk på kort sikt. Utbyggnaden kan innebära att området ska angöras med ny väg från Industrivägen i Partille kommun. Utbyggnadsområdet behöver samrådas mellan kommunerna. Förutsättningarna bör prövas inom ramen för en mellankommunal fördjupning. Det behövs också samverkan kring utvecklingen av Bergsjödalens industriområde i Göteborgs stad och Ögärdets verksamhetsområde i Partille. Detta för att främja områdenas gemensamma utveckling i förhållande till den omgivande blandstadens utveckling. Förutsättningarna bör prövas inom ramen för en mellankommunal fördjupning. 52

85 Samverkan med Härryda kommun Utveckling av Öjersjö Härryda kommun planerar utbyggnad av bostäder vid Stora och Lilla Hålsjön på gränsen mot Partille kommun och Öjersjö. Ytterligare samråd kring utveckling av blandstaden i Öjersjö och dess angränsande områden kan därför krävas. Samarbete med Härryda behövs gällande väganslutningar, bebyggelse, grönstråk och övriga viktiga funktioner i en blandstad. Samverkan behövs även med anledning av den planerade utvecklingen av Landvetter och flygplatsen. Tvärförbindelsen Landvettervägen Samverkan med Härryda behövs med anledning av utvecklingen kring den planerade förstärkta kopplingen mellan riksväg 40 och E20. En första etapp är utbyggd och invigdes För etapp två, från Bårhultsmotet till Furulund, är byggstarten planerad till Sista etappen till E20 är inte beslutad. Se vidare under rubriken Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid xx. Vattenförsörjning och avloppsvatten Ledningar för reservvattenförsörjning finns till Härryda. Samverkan kring vattenförsörjningen bör utvecklas om förutsättningarna ändras. Natur och friluftsområden Natura 2000-området Maderna-Haketjärn ligger delvis i Härryda. Det kan krävas samverkan mellan kommunerna bland annat om det ska bildas ett naturreservat. 53

86 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N Samverkan med Lerums kommun Verksamhetsområde Under 2013 antogs en fördjupad översiktsplan för Jeriko-Jonsered med avsikten att skapa plats för näringsliv på gränsen mellan Lerum och Partille. Här krävs samverkan mellan kommunerna när det gäller den framtida utvecklingen av området. Vattenförsörjning och avloppsvatten Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag har byggt en spillvattentunnel från Furulund i Partille till Stora Bråta i Lerum. Samarbete kring drift och underhåll av spillvattnet krävs fortsättningsvis. 54

87 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 2, F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S T A G A N D E N 55

88 56

89 ÖV ERSIK TSPL A N D E L 3 PA R T I L LE 2035 M I L J Ö KO N S E K V E N S B E S K R I V N I N G SA M R Å DSHANDLING

90 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G

91 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G Innehåll del 3 Miljökonsekvensbeskrivning Inledning... 6 Konsekvenser av föreslagen mark- och vattenanvändning och föreslagna utvecklingsstrategier Bakgrund... 6 ÖP 2035 strategier och fokus... 7 Avgränsningar av konsekvensbedömningen... 8 Övergripande sociala-, ekonomiska, - ekologiska konsekvenser kopplade till uppfyllelsen av kommunens målbilder Områdena Natur, Friluftsliv och Kulturmiljö, Säveån Område Trafik Konsekvenser av nollalternativet jämfört med ÖP MKN och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer (MKN)...11 MKN Utomhusluft...11 MKN Omgivningsbuller...12 MKN Fisk- och musselvatten...12 MKN Vattenförekomster...13 Miljökvalitetsmålen Uppfyllelse av lokala miljökvalitetsmål genom planförslaget...15 Uppfyllelse av nationella (ej lokalt nedbrutna) miljökvalitetsmål genom planförslaget...17

92 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G Del 3 MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING

93 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G

94 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G Inledning I denna del ges en överblick över vilka konsekvenser översiktsplanen kan leda till. Såväl positiva- som negativa konsekvenser lyfts. Konsekvensbedömningarna görs med utgångspunkt från den utveckling som ÖP 2035 förväntas åstadkomma fram till år Här beskrivs även de områdesvisa målkonflikter som kan förväntas uppstå som konsekvens av översiktsplaneförslaget. Detaljeringsgraden på konsekvensbedömningarna beror på hur detaljerat planförslaget är utformat samt vilka bedömningsmetoder och aktuell kunskap som finns tillgänglig. Där aktuell kunskap saknas avser kommunen komplettera med bedömningsunderlag inför prövning i enlighet med översiktsplaneförslaget. Mer information om vad som måste beaktas när vi ska pröva att utveckla kommunen enligt översiktsplanens plankarta återfinns i översiktsplanens två andra delar. I översiktsplanens del 2 beskrivs de förutsättningar och hänsynstaganden som måste beaktas. Här beskrivs samhälleliga- och fysiska förutsättningar och förhållanden som kommunen vill belysa, bevara eller utveckla. I del 2 beskrivs områden för riksintressen, naturreservat, strandskyddsområden, vattenskyddsområden och Natura områden med mera. Här beskrivs allmänna intressen liksom regionala och mellankommunala frågor och avvägningar. Här hänvisas även till kommunens naturvårdsplan som ett viktigt underlag vid samhällsplanering. Syftet med Partille kommuns naturvårdsplan är att på ett samlat sätt beskriva kommunens naturtyper och naturvärden i olika områden. Även i Naturvårdsplanen redovisas och beskrivs skyddad natur i Partille. Här med beskrivningar av biotopskydd, artsskydd, naturvård, inventerade naturvärden med mera. Planen ska fungera som underlag vid samhällsplanering. Den beskriver även de hänsynsnivåer som Partille kommun anser ska gälla för skyddsvärda miljöer i Partille. Se Bilaga 4 Hänsynsnivåer. Dessa hänsynsnivåer ska beaktas i samband med planarbete och i samband avvägningar som ska göras i enlighet med kommunens övergripande strategier med hållbarhet i fokus. Bakgrund Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska översiktsplanens konsekvenser tydligt kunna utläsas. Enligt miljöbalkens (MB) 6 kapitel 11 ska dessutom översiktsplaner miljöbedömas. Syftet med denna miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. 6

95 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G Vi har valt att samlat bedöma konsekvenserna enligt kraven i både PBL och MB. Därför redovisas såväl miljömässiga, ekonomiska som sociala konsekvenser nedan. Miljöbalken ställer krav på redovisning av den betydande miljöpåverkan av planen. Konsekvensbeskrivningen lyfter fram vad som kan innebära betydande miljöpåverkan och vilka konsekvenser detta kan medföra. Tillsammans med en redovisning av nollalternativ uppfylls därmed lagkraven på miljöbedömning och konsekvensbeskrivning. ÖP 2035 strategier och fokus Genom ÖP 2035 arbetar kommunen för att uppfylla de sex målområden: nära storstaden, nära varandra, nära vardagslivet, nära näringslivet, nära kulturen, nära naturen. I översiktsplanen belyses och tydliggörs vilka behov som finns för att vi ska kunna ha en god balanserad utveckling ur alla aspekter. Planen beskriver även vad som behövs för att bevara, stärka och utveckla kommundelar, stråk och funktioner för att ta hänsyn till ekonomiska-, ekologiska- och sociala värden. I detta arbete tar kommunen hjälp av nedanstående övergripande strategier för att utveckla kommunen med hållbarhet i fokus: Förnyelse, förädling och förvaltning ska ske i jämn och stabil takt. Hållbarhet står i fokus och det gäller såväl ekologisk som ekonomisk och social. Därför utgår vi från den naturliga miljön i samhällsbyggnaden och utvecklar områden utifrån de värden som finns. Vi arbetar alltid med trygghet och tillgänglighet i fokus. Balans Vi ska sträva efter att använda marken i god balans mellan förnyelse, förädling och långsiktig förvaltning. Effektivitet I första hand ska vi nyttja den infrastruktur och den service som finns. Ny mark tas endast i anspråk där det krävs för en naturlig utveckling av kommunens bebyggelsestruktur. Förtätning Genom variation och mångfald ska vi förtäta och komplettera vid befintliga bebyggelseområden samt längs kollektivtrafikstråk. Naturliga nav och mötesplatser Vi ska skapa förutsättningar för fungerande nav med plats för möten av olika karaktär och funktion. Vi ska också verka för tydliga kopplingar i - och mellan- de olika kommundelarna. När översiktsplanen genomförs erhålls ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser samt områdespåverkan ur olika aspekter. Dessa konsekvenser belyser vi i denna miljökonsekvensbedömning. 7

96 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G Avgränsningar av konsekvensbedömningen Efter samråd med Länsstyrelsen konstateras att planförutsättningarna inom Partille kommun och de aktuella förslagen till planförändringar pekar på att en betydande miljöpåverkan kan bli aktuella inom områdena: trafik, Säveån, natur och friluftsliv och kulturmiljö. Härav ska miljökonsekvensbeskrivningen företrädesvis avgränsas till att behandla dessa områden. I beskrivningen av ovanstående områden har vi behandlat miljöfaktorerna Naturmiljö, Kulturmiljö, Friluftsliv och rekreation, Markförhållanden, Vattenförhållanden, Trafik och transporter, Trafikbuller, Barriäreffekter, Luftmiljö, Vibrationer, Hälsa och säkerhet, Energi och uppvärmning. Vissa miljöaspekter behandlas inte alls i miljökonsekvensbeskrivningen för ÖP 2035, antingen därför att de inte anses relevanta i översiktsplanen eller därför att planens miljöeffekter med avseende på dessa aspekter inte bedöms vara av speciell betydelse i sammanhanget. Konsekvenser av nollalternativet jämfört med ÖP 2035 En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt MB 6 kap 12 innehålla en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. Miljökonsekvensbeskrivningen för ÖP 2035 behandlar endast aktuellt planförslag samt nollalternativet, vilket innebär ÖP 05. Nollalternativet innebär sannolikt att kommunen behöver styra utvecklingen genom beslut om detaljplaner och bygglov utan någon tydlig vägledning i form av den helhetsbild som en översiktsplan innebär. Detta, eftersom den allmänna samhällsutvecklingen i vissa delar frångått ÖP 05:s intentioner, både i delar där denna ännu inte är genomförd och i dess genomförda delar. Dock är stora delar av Partilles tidigare översiktsplan- ÖP 05 - redan genomförd. Samhällsutvecklingen har lett till att Partille kommun står inför en ny verklighet på flera plan. Partille beskrivs nu som en del av Göteborgsregionens 8

97 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G sammanhängande stadsområde, där Partille centrum är en regional knutpunkt och regiondelscentrum, där centrala Partille är kommunens kärna. Planeringen i dag fokuserar därmed i högre utsträckning på att bygga en hållbar sammanhållen bebyggelse än vad den gör i ÖP 05. Det är därför som större sammanhållna och obebyggda områden enligt ÖP 2035 endast ska ses som markreserver för framtida byggande. Vidare beskrivs i ÖP 2035 att nya markområden endast ska tas i anspråk där det krävs för en naturlig utveckling av kommunens bebyggelsestruktur. I ÖP 2035 beskrivs även att infrastrukturstråken ska utvecklas tillsammans med den tätnande staden, till exempel genom att bygga stadsgator med bebyggelse på båda sidor. Vidare ska samhällsplaneringen genom den nya översiktsplanen vara ett tydligt medel för att nå de sociala hållbarhetsmålen där vi genom variation och mångfald ska förtäta, bygga på höjden och komplettera årsringsvis i befintliga lägen samt längs kollektivtrafikstråk. Enligt ÖP 2035 ska vi se till att befintliga och nya områden utgörs av blandstad där tillgången till allt som bidrar till en god livsmiljö finns nära. Det ska ske genom tydliga kopplingar för alla trafikslag, god kollektivtrafik och en varierad bebyggelse för olika ändamål. Viktigt i ÖP 2035 är att utvecklingen sker i god balans med natur- och kulturvärden. Vidare framhålls, mer än i ÖP 05, att samhället behöver tydliga, trevliga och trygga mötesplatser av olika karaktär. Detta gäller inte minst platser där trygghet och integration behöver främjas. Aktuellt planförslag har ett större fokus på förtätning och kompletterande bebyggelsen med variation i och kring befintlig bebyggelse och infrastrukturstråk än vad gällande översiktsplan (ÖP 05) har. Markanvändningen i planförslaget bedöms därmed ske på ett mer yteffektivt och mer långsiktig hållbart sätt, varför nollalternativet därmed, totalt sett, bedöms ge upphov 9

98 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G till större miljöpåverkan än planförslaget. Till skillnad från nollalternativet föreslås även i planförslaget att kommunens framtida vägsystem inte ska domineras av stora transportleder för genomfartstrafik utan istället tydligare präglas av stadsgator, där utvecklingen av kollektivtrafik och gång- och cykelvägnät underlättas. Detta kan få stor betydelse ur miljösynpunkt genom att andelen personresor med hållbara transportmedel kan öka, dock med en ökad risk för trafikrelaterad miljöpåverkan. Även utifrån detta perspektiv bedöms planförslaget kunna leda till en totalt sett mindre miljöpåverkan än nollalternativet. Den planering av ny trafikinfrastruktur som görs av Trafikverket gällande Landvettervägen och Mellbymotet förväntas kunna bli genomförd även i nollalternativet, dock utan att åstadkomma en lika hållbar samhällsutveckling, utifrån de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter som ÖP 2035 syftar till, genom bland annat utvecklingen mot stadsgator. Både i gällande ÖP 05 och i planförslaget tas hänsyn till värdefulla naturkultur- och rekreationsområden. Vid en högre utbyggnadstakt än i enlighet med ÖP 05, såsom föreslås i planförslaget, blir prövningen mot natur-, kultur- och rekreationsvärden av än större betydelse. Konsekvenserna för natur-, kultur- och rekreationsvärdena, både av nollalternativet (ÖP 05) och av planförslaget (ÖP 2035), bedöms dock sammantaget som relativt likvärdiga. Detta, eftersom planförslaget i högre grad utgår ifrån utveckling av befintliga bebyggelseområden, istället för ianspråktagande av ny mark, samtidigt som planförslaget innebär en högre utbyggnadstakt som kan medföra en större belastning på flera miljöfaktorer. 10

99 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G MKN och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer (MKN) Enligt 5 kap 1 Miljöbalken (MB) får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt (miljökvalitetsnormer) om det behövs för att skydda människors hälsa eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Vid all bebyggelseplanering ska gällande MKN beaktas. Förordningar om miljökvalitetsnormer (MKN) finns hittills framtagna för: utomhusluft omgivningsbuller fisk- och musselvatten vattenförekomster Hur planen medverkar till att MKN beaktas redogör vi för här: MKN Utomhusluft Gränsvärden för föroreningshalter i luft finns i miljökvalitetsnormer (MKN) som anger den högsta halten av föroreningar som kan få förekomma utan att människor och miljö tar skada (Luftkvalitetsförordning). Miljökvalitetsnormer finns bl.a. för kväveoxider, partiklar, bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon och bly. Det finns aktuella mätningar utförda i Partille kommun för kvävedioxid, partiklar och bensen. Den miljökvalitetsnorm som idag överskrids är värdet för kvävedioxid (NO2). MKN klaras för partiklar (PM10) och för bensen. Den senaste spridningsberäkningen av kvävedioxidhalten i Partille, från år 2012, visade att miljökvalitetsnormen klaras i hela kommunen. Under år 2010 utfördes mätningar av halten av partiklar (PM10) i kommunen och 2014 utfördes mätningar av bensen. Mätningarna av partiklar utfördes på utvalda gatu- och vägavsnitt på Göteborgsvägen, E20 Alingsåsleden, Gamla Kronvägen och Utbyvägen. Mätningarna visade att miljökvalitetsnormen även klaras för halten av partiklar och bensen på samtliga platser. Konsekvenser av planförslaget i förhållande till MKN för utomhusluft Översiktsplanen innebär en förtätning av bostäder, arbetsplatser m.m. och en koncentration av ny bebyggelse längs kollektivtrafikstråk och på gynnsamma avstånd till tågstation och busstopp. Detta bedöms resultera i ett högre utnyttjande av kollektivtrafik och en relativt lägre bilanvändning än vid den glesare exploatering i kommunen som tidigare varit vanlig. 11

100 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G Planförslaget innebär ett stort tillskott av trafikrörelser. Dock, beräknas utsläppen från vägtrafiken minska kraftigt i framtiden till följd av förbättrad reningsteknik i fordonen. Det bedöms därmed som sannolikt att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid inte kommer att överskridas i framtiden efter ett genomförande av översiktsplaneförslaget. Bedömningen är även att det inte förkommer risk att miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) överskrids. MKN Omgivningsbuller MKN gäller för omgivningsbuller enligt Förordning om omgivningsbuller. Det finns till följd av förordningen en skyldighet att genom att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Detta är en så kallad målsättningsnorm som inte redovisar några preciseringar av gränsvärden eller riktvärden. Det är därmed andra beslut och riktlinjer som blir styrande för hur trafikbullret inom det aktuella planområdet skall bedömas. Kommunen arbetar på många sätt med uppfyllandet av miljökvalitetsnormens målsättning. Bland annat har kommunen tagit fram en åtgärdsplan (Partille 2014) för bullerskyddsåtgärder längs statliga och kommunala vägar. I planen redovisas ett genomförande av fasadåtgärder för bostäder, skolor och förskolor. Arbetet sker även inom respektive detaljplanearbete. Konsekvenser av planförslaget gällande omgivningsbuller redovisas i kapitlet om Områdesvisa konsekvenser, avsnitt Trafik. MKN Fisk- och musselvatten I finns gräns- och riktvärden för vattnets temperatur, ph, syreinnehåll och halter av slam, nitriter, kolväten, olika metaller med mera angivna dels för laxvatten och dels för andra fiskvatten. I den förteckning Naturvårdsverket har upprättat över fiskvatten som ska skyddas (Naturvårdsverket 2002) finns Säveån med (längs sträckan från mynningen till Hedefors, såsom biflöde till Göta Älv). Därmed är MKN för fisk- och musselvatten relevanta för översiktsplanen. Konsekvenser av planförslaget i förhållande till MKN för fisk- och musselvatten Påverkan på MKN för fisk- och musselvatten till följd av åtgärder i enlighet med planförslaget, kan ske genom fysiska ingrepp i själva ån och i dess strandmiljöer, genom dagvattenpåverkan och genom ökad störning, vilken i sin tur kan ge försämrade livsvillkor för arter, däribland lax. Utbyggnader kan även medföra risk för att rikt- och gränsvärden för parametrarna temperatur, ph, syreinnehåll och halter av slam, nitriter, kolväten, olika metaller etc. överskrids. Vid utvecklingen av blandstaden i enlighet med översiktsplanens intentioner ska därför varje åtgärd utföras på naturens villkor efter nogsam avvägning och utredning. Vid eventuella åtgärder 12

101 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G invid Säveån är detta av största vikt för att inte negativt påverka gällande miljökvalitetsnormer (MKN) för fisk- och musselvatten för Säveån. Detta gäller vid åtgärder i centrala Partille, Mellby, Lexby, Kåhög och Jonsered. Genom att kommunens dagvattenpolicy ställer krav på ny bebyggelse finns det förutsättningar att utsläppen av zink, koppar och andra metaller till Säveån via dagvatten minskar. Dock är bedömningen att risken för påverkan på MKN för fisk- och musselvatten är liten med anledning av planens förslag om att stärka och tillgängliggöra naturstråket kring Säveån, förutsatt att de åtgärder som genomförs inte påverkar vattenmiljön nämnvärt, via fysiska ingrepp eller via dagvattenpåverkan. MKN Vattenförekomster Vattenmyndigheten fastställer bl. a. miljökvalitetsnormer och åtgärdsplaner för vattenförekomster. Enligt EU:s ramdirektiv för vatten skall alla vatten i Europa ha uppnått så kallad God ytvattenstatus år Arbetet i enlighet med EUs vattendirektiv ska dock fortsätta kontinuerligt mot fortsatta mål, främst till Inom kommunen finns ett flertal ytvattenförekomster och en grundvattenförekomst som omfattas av ramdirektivet för vatten. Berörda ytvattenförekomster är vattendragen Brodalsbäcken, Kåbäcken, Svartåbäcken och Säveån (delsträckorna Olskroken till Brodalen och Brodalen till Aspen) samt sjöarna Aspen och Stora Kåsjön. I Jonsered finns en grundvattenförekomst. Konsekvenser av planförslaget i förhållande till MKN för vattenförekomster Planförslaget medför en omfattande ökning av bostäder, verksamheter och vägar, framförallt inom redan bebyggda områden. Det kan finnas en risk för att planförslaget bidrar till att försvåra möjligheterna att uppnå god ekologisk status i berörda ytvatten- och grundvattenförekomster, även om dessa utbyggnadsområden förses med väldimensionerade och miljöanpassade dagvatten- och spillvattensystem. Påverkan är dock beroende på omfattningen och placeringen av framtida bebyggelse kring berörda ytvattenförekomster. Samtidigt kan vissa utbyggnader bidra till att äldre undermåliga dag- och spillvattensystem förbättras så att den ekologiska statusen påverkas positivt. 13

102 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G Miljökvalitetsmålen Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat ska utgöra en utgångspunkt för samhällets miljöarbete, enligt nedan tabell. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv De nationella målen har anpassats och konkretiserats på regional nivå. Partille kommun arbetar efter sex lokala miljökvalitetsmål som antogs av kommunfullmäktige i december Miljökvalitetsmålen berör en begränsad klimatpåverkan (mål 1), en giftfri miljö (mål 4), levande sjöar och vattendrag (mål 8), myllrande våtmarker (mål 11), ett rikt odlingslandskap (mål 13) samt en god bebyggd miljö (mål 15). Målsättningen är dock att alla 16 nationella miljökvalitetsmål ska implementeras i kommunens arbete. Genomförandet av ÖP 2035 bedöms vara relevant för, och ge effekter på följande lokala miljökvalitetsmål: begränsad klimatpåverkan (mål 1), en giftfri miljö (mål 4), levande sjöar och vattendrag (mål 8), myllrande våtmarker (mål 11), ett rikt odlingslandskap (mål 13), en god bebyggd miljö (mål 15). Dessutom bedöms följande nationella miljökvalitetsmål vara relevanta att konsekvensbedöma mot ÖP 2035: frisk luft (mål 2), bara naturlig försurning (mål 3), levande skogar (mål 12), samt ett rikt växt- och djurliv (mål 16). 14

103 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G Uppfyllelse av lokala miljökvalitetsmål genom planförslaget Här redovisas hur planen medverkar till att dessa mål uppfylls. Mer om detta finns att läsa i kommunens Lokala miljömål. Begränsad klimatpåverkan Planförslaget innebär stora ökningar både av antalet bostäder och av ytor för verksamheter. Vidare berörs kommunen av externa trafikökningar längs med de stora trafiklederna. Utan särskilda trafikpåverkande åtgärder skulle detta leda till stor ökning av antalet trafikrörelser inom kommunen. Med ÖP:ns förslag till lokalisering av bostäder och verksamheter samt åtgärder beträffande gång- och cykelvägar och den kollektiva trafiken, kommer påverkan sannolikt kunna begränsas. Vad gäller utsläppen av klimatgaser från vägtrafiken bedöms de beskrivna trafikökningarna kompenseras av minskande utsläpp per km från fordonen, till följd av effektivare motorer och byte till andra drivmedel. Därmed bedöms klimatgasutsläppen från trafiken delvis kunna minska fram till år Genom att lagstiftningen ställer krav på energieffektivt byggande förväntas klimatpåverkan till följd av uppvärmning av byggnader minskas. Samtidigt kräver själva byggandet av bostäder och verksamheter resurser i form av transporter, förbrukning av byggvaror och materiel med mera, vilket i sin tur bidrar negativt genom utsläpp av klimatgaser. Genom förtätning av befintliga bostads- och verksamhetsområden kan energianvändningen för uppvärmning minskas genom att fler flerbostadshus eller radhus byggs i stället för fristående småhus. Förtätning inom befintliga områden kan innebära att fjärrvärmeanslutning blir möjligt i områden där det i dagsläget inte varit möjligt. Planförslaget bedöms därför ha relativt liten påverkan på kommunens totala energiförbrukning. Genom planförslaget möjliggörs uppfyllandet av kommunens lokala delmål inom området Begränsad klimatpåverkan. Bland annat genom att planen främjar en ökad andel kollektivtrafikresande, att ny bebyggelse enligt planen ska uppföras i närhet av kollektivtrafikstråk, liksom att infrastruktur för alla trafikslag ska tillmötesgås. Giftfri miljö Partille kommun hyser flera gamla verksamhetsområden och deponier där det potentiellt kan finnas markföroreningar. I samband med föreslagna utbyggnader krävs att förekomst av markföroreningar undersöks och saneras vid behov. Saneringarna kommer att bidra till att förbättra situationen inom de utbyggnadsområden som berörs av markföroreningar och därmed bidra till ett uppfyllande av miljömålet. Under förutsättning att planerade utbyggnader sker i enlighet med framtagen dagvattenpolicy kan dagvattenhanteringen förbättras i vissa bebyggelseområden som idag har undermåliga system med påverkan på kommunens recipienter. 15

104 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G Genom planförslaget möjliggörs uppfyllandet av kommunens lokala delmål inom området Giftfri miljö. Bland annat genom att planen styrker en nogsam undersökning av områden för gamla deponier, vid aktuell planering. Vidare bidrar planen till att områden med markföroreningar renas i samband med aktuell planläggning. Mer om detta finns att läsa i kommunens Lokala miljömål och kommunens arbete med att nå de lokala delmålen. Levande sjöar och vattendrag Planförslaget kan innebära viss utbyggnad i närheten av Säveån. Härav är det av största vikt att noggranna utredningar och avvägningar görs innan åtgärder i denna miljö genomförs. Miljön kring ån påverkas även av trafikutvecklingen på väg E20 och Västra Stambanan genom buller, vibrationer, luftföroreningar etc. Även om åtgärder var för sig kan ge upphov till en liten påverkan på naturmiljö är det viktigt att den sammantagna miljöpåverkan på ån följs upp. Mer om detta finns att läsa i kommunens Lokala miljömål och kommunens arbete med att nå de lokala delmålen. Myllrande våtmarker Planförslaget innefattar vägutbyggnader i närhet till områden som omfattas av våtmarksområdet Maderna (Natura 2000). Härav är det av största vikt att noggranna utredningar och avvägningar görs innan åtgärder i denna miljö genomförs för bästa utförande så att dagvattenpåverkan och livsvillkor för arter med mera inte påverkas. Miljön kring våtmarksområdet Maderna kan även komma att påverkas av trafikutvecklingen genom buller, vibrationer, luftföroreningar etc. Genom planförslaget möjliggörs uppfyllandet av kommunens lokala delmål inom området Myllrande våtmarker. Bland annat genom att planen främjar att friluftsområden med naturvärden tillgängliggörs och bevaras. Mer om detta finns att läsa i kommunens Lokala miljömål och kommunens arbete med att nå de lokala delmålen. Ett rikt odlingslandskap Partille kommun har små ytor avsatta för odling. Planförslaget kan innebära att delar av detta odlingslandskap tas i anspråk för kompletterande bebyggelse som då uppförs på naturens och kulturens villkor. Målsättningen är att bevara och tillgängliggöra jordbruks- och odlingsmarken främst för dess natur-, kultur- och friluftsvärden och som en del av blandstaden så att inte odlingslandskapet och möjligheter till odling i områdena försvinner. Mer om detta finns att läsa i kommunens Lokala miljömål och kommunens arbete med att nå de lokala delmålen. God bebyggd miljö Att tillkommande bebyggelse koncentreras till redan bebyggda områden samt kompletterande områden för blandstad innebär bl.a. förbättrade förutsättningar för energieffektivisering, hållbart resande och hållbara transporter, samt avlopps-, dagvatten- och avfallshantering. En ökad 16

105 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G befolkningstäthet inom blandstaden ger även förutsättningar för bra livsmiljöer och minskade transporter. Samtidigt ökar riskerna för buller och andra störningar, men dessa bedöms kunna hanteras med en omsorgsfull utformning av bebyggelsen. Vidare kan planförslaget medföra att tätortsnära grönområden delvis tas i anspråk men samtidigt stärks kopplingarna till andra näraliggande och kvalitativa grönområden. Genom att upprätta en grönstrukturplan ska kommunen säkerställa att värdefulla grönytor tillgängliggörs. Vid förstärkning av blandstaden i enlighet med planförslaget förväntas inte landskapsbilden förändras nämnvärt. Genom planförslaget möjliggörs uppfyllandet av kommunens lokala delmål inom området God bebyggd miljö. Bland annat genom att planen främjar tillgängligheten till natur-, kultur-, och friluftsområden. Mer om detta finns att läsa i kommunens Lokala miljömål och kommunens arbete med att nå de lokala delmålen. Uppfyllelse av nationella (ej lokalt nedbrutna) miljökvalitetsmål genom planförslaget Här redovisas hur planen medverkar till att dessa mål uppfylls. Frisk luft För planförslagets effekter på trafikens omfattning, se under målet Begränsad klimatpåverkan. Gränsvärdet för det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft överskrids, enligt Luftvårdsförbundets mätningar av kvävedioxid år 2012, genom långa sträckor längs E20 i Partilles tätort. Gränsvärdena för miljökvalitetsmålet överskrids för år och/eller timme upp till cirka 200 meter från E20 där det idag finns både bostäder och allmänna platser. Mätningar av halten partiklar (PM10), utförda år 2010, visade även att det nationella miljökvalitetsmålet överskrids på samtliga mätplatser, både som årsmedelvärde och 90-percentilen av dygnsmedelvärdet. Vad gäller halten av bensen så klaras miljökvalitetsmålet enligt mätningar utförda år Vad gäller utsläppen av luftföroreningar från vägtrafiken förväntas dock generellt stora framtida minskningar mätta i utsläpp per fordonskilometer. Därför bedöms beräknade trafikökningar uppvägas av förändringar av fordonsparken. De nämnda gränsvärdena, inom miljökvalitetsmålet för Frisk luft, kommer på kort sikt vara svåra att uppfylla längs E20. Sannolikt kommer dock miljökvalitetsmålet Frisk luft i övriga kommunen att klaras, med en osäkerhet kring uppfyllandet gällande partikelhalten. Bara naturlig försurning Utsläppen från vägtrafik är en stor källa till försurning. För planförslagets effekter på trafikens omfattning, se under målet Begränsad klimatpåverkan. Levande skogar Planförslaget kan innebära att naturmark med skogsinslag kan komma att 17

106 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G påverkas i samband med byggnation. Detta kan gälla både naturområden som angränsar mot befintlig bebyggelse och utbyggnad inom föreslagna vägreservat. Störst påverkan kan förväntas vid eventuell framtida byggnation inom områden som utgör markreserver, i vad som idag utgörs av relativt orörd naturmark. Även omgivande naturmark kan beröras i varierande grad av indirekt påverkan via dagvatten, störning av växt- och djurliv eller försämrade livsvillkor för skyddsvärda arter etc. Hur stor påverkan blir beror på byggnationens omfattning och utformning. Härav är det av största vikt att noggranna utredningar och avvägningar görs innan åtgärder genomförs. Ett rikt växt- och djurliv Föreslagna blandstads- och verksamhetsområden och infrastrukturförändringar kan i varierande grad medföra konflikter med naturvärden, bevarandevärda naturmiljöer och mindre grönområden. Riskerna för att naturvårdsintressen ska påverkas av framtida byggnation är störst där föreslagen kompletterande bebyggelse delvis överlappar eller gränsar mot utpekade naturområden genom dagvattenpåverkan, buller etc. Föreslagen blandstadsutbyggnad och infrastrukturutbyggnad medför fysiska ingrepp. Hur stor påverkan blir beror på byggnationens omfattning och utformning. Härav är det av största vikt att noggranna utredningar och avvägningar görs innan åtgärder genomförs. 18

107 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G Konsekvenser av föreslagen mark- och vattenanvändning och föreslagna utvecklingsstrategier Planförslagets markanvändningskarta ger, bilaga 1, generella riktlinjer för olika utbyggnadsområden och markanvändning. Konsekvenserna av planförslaget kan variera beroende på bebyggelsens omfattning och placering och på hur olika miljöfaktorer hanteras i efterföljande planering. I MKB:n har härav bedömningen av konsekvenserna koncentrerats till planförslagets generella riktlinjer, med utgångspunkt i att de övergripande strategierna för kommunens planering, i enlighet med ÖP 2035, säkerställer viktiga avvägningar. Övergripande sociala-, ekonomiska, - ekologiska konsekvenser kopplade till uppfyllelsen av kommunens målbilder. Stärkt blandstad främjar hållbarheten När vi genomför översiktsplanen ger det ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser som måste vägas mot det förväntade resultatet av de planerade åtgärderna för att främja ett hållbart samhälle. Partilles ambition om att gå från förort till förstad och befolkningsmässigt växa med cirka en procent per år innebär att vi behöver bygga tätare. Ambitionen är även att förtäta genom variation och mångfald. Kommunen vill skapa en tätare bebyggelsestruktur med hänvisning till en hållbar planeringsstrategi utifrån ett ekonomiskt- ekologiskt-, och socialt perspektiv. Genom förtätning kan antalet transporter minskas samtidigt som servicen och infrastrukturen utnyttjas på ett mer effektivt sätt. Detta ger både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Förtätning innebär ofta svårare och mer långdragna planeringsprocesser, eftersom det ofta är en mer komplex situation när redan i anspråktagna områden ska påverkas av nya hus och anläggningar. För att under dessa förhållanden hålla befolkningsutvecklingsmålet i en jämn och stabil takt måste både små förtätningsprojekt och planering för större områden ske parallellt. Med tätare bebyggelse följer att mindre yta avsätts för exempelvis funktioner som parkering. Nya former av parkeringslösningar och en starkt vidareutvecklad kollektivtrafik är förutsättningar för att genomföra den tätare staden ur alla hållbarhetsperspektiv. 19

108 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G Vidare behöver äldre befintliga verksamhetsområden förädlas för att kunna erbjuda nya ytor för näringslivet. Det behövs även nya utrymmen för arbetsplatser integrerade i blandstaden för att få önskad effekt ur hållbarhetsperspektiven. Ekonomiska konsekvenser av planförslaget Då den yta av kommunen som inte är begränsad av restriktioner är liten är det av stor betydelse att marken används effektivt i samklang med blandstadsutvecklingen. Marken ska användas i god balans med befintliga natur-, kultur- och friluftsvärden. Avvägningen mellan intressena ska också göras i god balans mellan förnyelse, förädling och långsiktig förvaltning. Begränsade ytor ställer högre krav på hur bebyggelse och anläggningar utformas. Att hålla en hög kvalitet när det gäller både innehåll och användning är resurskrävande på kort sikt. På längre sikt bidrar det istället till ekonomisk hållbarhet. För att underlätta för utvecklingen av mark i efterfrågade lägen ska vi arbeta för fungerande kopplingar och stråk. I första hand med utgångpunkt i befintliga stråk, men även nya infrastrukturstråk behöver skapas och kompletteras, för att vi ska kunna använda marken effektivt. De nya och kompletterande infrastrukturlösningarna för vissa delar av föreslagen utbyggnad ska leda till ett robust och hållbart resultat. Dessa lösningar innebär dock ofta stora ekonomiska insatser. När vi genomför översiktsplanen i dessa delar krävs god och långsiktig ekonomisk planering och en anpassning efter rådande ekonomiska förutsättningar. Tätheten kring vägarna är en ekonomisk och teknisk utmaning som vi ska anta för att av ekonomiska skäl utnyttja marken bättre och av sociala skäl utforma en trevlig sammanhållen och trygg bebyggelse. En förändring från leder till stadsgator innebär att marken kan användas mer effektivt när bebyggelsen kan komma närmare vägen. Därmed kan det innebära att vi kan avvakta med att ta i anspråk andra framtida utbyggnadsområden. Att låta ny bebyggelse i första hand utgå ifrån befintlig infrastruktur bidrar till stora ekonomiska och miljömässiga besparingar jämfört med nyinvesteringar. Sociala konsekvenser av planförslaget De kapacitetsstarka stadsgatorna behövs även för att möta det ökade transportbehovet i stråken. Stadsgatorna ska omges av en hållbar blandstad varvid befintliga byggnader ska kompletteras med ytterligare bebyggelse. I möjligaste mån ska bebyggelsen utmed stadsgatorna utökas till att vara dubbelsidigt bebyggda, med en blandning av bostäder, arbetsplatser och verksamheter närmare vägen, efter avvägning av vad som är möjligt utifrån platsens förutsättningar. Avvägningen ska främja framkomlighet och god bebyggd stadsmiljö som kan skapas med hjälp av tekniska lösningar och modern arkitektur för att främja en hållbar utveckling. För att minimera risker och störningar för boendemiljöerna placeras i första hand byggnader för andra ändamål än boende i de mest utsatta lägena. Kopplingarna över vägarna ska förstärkas, förtydligas och utökas. I den tätare förstaden med tydligare och mer tillgängliga kopplingar mellan 20

109 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G områden och målpunkter skapas bättre förutsättningar för social interaktion och möten. När vi får möjlighet att förstärka och komplettera blandstaden genom mångfald och variation får vi stora positiva sociala konsekvenser. Den sociala planeringen fokuserar på att underlätta för ett hållbart vardagsliv med närhet och tillgänglighet till vardagens behov och en möjlighet att leva nära varandra genom dagliga möten i trygga miljöer. Den sociala planeringen ger i sin tur ekonomiska konsekvenser. På kort sikt är trygghetsskapande åtgärder i planeringen kostsamma då utformningen av blandstaden behöver styras mot de bästa sociala valen snarare än de mest ekonomiska valen. På längre sikt kommer den samhällsekonomiska kalkylen dock att påverkas mycket positivt genom att den sociala hållbarheten förstärks. Tvärkopplingar mellan kommundelar och omkringliggande kommuner underlättar även för social integration. Ekologiska konsekvenser av planförslaget Att låta ny bebyggelse i första hand utgå ifrån befintlig infrastruktur bidrar till stora ekonomiska och miljömässiga besparingar jämfört med nyinvesteringar. Mark som används för odling i form av jord- och skogsbruk ska i första hand bevaras utifrån sitt värde ur natur-, kultur- och friluftsperspektiv. Skulle naturmark behöva tas i anspråk för utbyggnad av blandstaden ska stor hänsyn tas till det väsentliga värdet för respektive intresse. Påverkan får inte bli av större betydelse. Blandstadsutbyggnaden ska istället bidra till en utveckling så att de bevarandevärda stråken och områdena med natur-, kultur- och friluftsvärden i hög grad stärks och görs tillgängliga. 21

110 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G Områdesvisa konsekvenser Konsekvensbeskrivningen lyfter fram vad som bedöms kunna ge särskilt stor miljöpåverkan, så kallad betydande miljöpåverkan, och vilka konsekvenser dessa kan medföra. Betydande miljöpåverkan bedöms kunna bli aktuell inom områdena Natur, Friluftsliv och Kulturmiljö, Säveån, Trafik. Härav ska miljökonsekvensbeskrivningen företrädesvis avgränsas till att behandla dessa områden. I beskrivningen av dessa aktuella områden behandlar vi följande miljöfaktorer: Inom områdena Natur, Friluftsliv och Kulturmiljö behandlas miljöfaktorerna: Naturmiljö, Kulturmiljö, Friluftsliv och rekreation, Markförhållanden, Vattenförhållanden, Energi och uppvärmning. Inom område Säveån behandlas miljöfaktorerna: Naturmiljö, Kulturmiljö, Friluftsliv och rekreation, Markförhållanden, Vattenförhållanden (Området Säveån beskrivs nedan i samband med beskrivningen av områdena Natur, Friluftsliv och Kulturmiljö) Inom område Trafik behandlas miljöfaktorerna: Trafik och transporter, Trafikbuller, Vibrationer, Barriäreffekter, Luftmiljö, Hälsa och säkerhet Nedan beskrivs områdesvis de miljökonsekvenser som i olika mån bedöms kunna uppkomma vid genomförandet av planförslaget. Vidare beskrivs kommunens förhållningssätt till dessa. Områdena Natur, Friluftsliv och Kulturmiljö, Säveån Utgångsläge Planförslaget innebär flera målkonflikter gentemot natur-, kultur- och friluftsvärden där nogsam avvägning är av största betydelse för att främja en långsiktigt hållbar utveckling utifrån både sociala- ekonomiska och ekologiska aspekter. Partille kommun är idag en relativt tätt bebyggd kommun med den mesta av bebyggelsen samlad i nära anslutning till kommunens centrala delar. Partille är till stor del uppbyggt kring E20 och västra stambanan. Båda dessa för kommunikationen i regionen viktiga stråk löper tvärs igenom kommunen i öst-västlig riktning. Kommunen har stora natur- och friluftsområden som delvis hyser höga värden. Kommunen hyser även höga kulturvärden, vilka är kopplade såväl till kulturlandskapet, bebyggelsen och fornlämningar. Många av kommunens skyddade natur- och kulturmiljöer har även höga rekreations- och friluftsvärden. 22

111 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G Miljön kring Säveån omfattas av riksintresse för naturvård. Säveån är också klassad som ett Natura 2000-område och har därför en särskild bevarandeplan. Kring Säveån och dess biflöden kan det finnas områden med skredrisk. Utmed ån, främst i centrala Partille, har omfattande stabilitetsåtgärder utförts i samband med att ny bebyggelse har uppförts. Planförslaget Stora delar av kommunens områden med höga natur-, kultur- och friluftsvärden har undantagits från föreslagna utbyggnadsområden, vilket minskar risken för konflikter mellan naturvårds- och friluftslivsintressen och föreslagna exploateringar väsentligt. Riskerna för att naturvårds- och friluftslivsintressen ska påverkas negativt av framtida bebyggelse är störst där föreslagna utbyggnadsområden delvis överlappar och eller gränsar mot utpekade naturområden. Bebyggelse kan förutom direkta ingrepp även ge upphov till indirekt påverkan via dagvattenpåverkan, buller, störning av växt- och djurliv etc. Bostads-, verksamhets- och vägutbyggnader i enlighet med planen kan även inverka på kulturmiljön och på hur kulturmiljön uppfattas och upplevs. Hur stor påverkan blir beror på byggnationens omfattning och utformning. Därför är det av största vikt att det sker noggranna utredningar och avvägningar innan åtgärder sker i de berörda och de angränsande områdena. I kommunens utbyggnadsplanering ska Säveån göras mer tillgänglig. Samtidigt ska den vårdas i en varsam balans mellan den bebyggda miljön och skyddandet av Säveåns känsliga natur- och vattenkvaliteter. Säveån ska ses som en viktig resurs i samhällsplaneringen. Betydande miljöpåverkan på områdena Natur, Friluftsliv och Kulturmiljö med anledning av planförslaget Kompletterande bebyggelse i Furulund/Brännet planeras där det delvis finns stora naturvärden; på Brännethöjden liksom en känslig bäckravin och naturskogsvärden. Föreslagen kompletterande bebyggelse vid Mossen, kan påverka naturoch friluftsvärden vid Korpåsberget. Kompletterande bebyggelse i Mellby kan beröra ett kulturlandskap med naturvärden kopplade till beteshävd, randlövskog, branter med mera. Kompletterande blandstad vid Björnekulla kan orsaka konflikt med de höga natur- och friluftsvärdena i området. Planerad utveckling i Finngösaravinen kan beröra höga naturvärden. Utveckling i anslutning till de värdefulla odlingslandskapen i Lexby Kåhög och i Bokedalen kan innebära en påverkan på naturoch kulturmiljön. Påverkan skulle kunna leda till att värdefulla odlingslandskap delvis går förlorade. Föreslagna markreserver i Lexbydal och Råhult/Jeriko kan på sikt medföra ingrepp i vad som idag utgörs av relativt orörd naturmark och mark för friluftsliv. Riksintresse för friluftsliv, myr- och sumpskogsområden i anslutning till 23

112 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G föreslaget verksamhetsområde vid Jeriko kan påverkas. En eventuell framtida Jerikolänk kan påverka naturvärden och riksintresset för friluftsliv i området. Föreslagen utveckling i miljöer med kulturvärden, såsom exempelvis i Jonsered och Bokedalen, kan komma i konflikt med områdenas höga kulturvärden. Kompletterande blandstadområdet vid Tingsängen kan påverka en större före detta avfallsdeponi för schaktmassor och avkalkat avloppsslam som ligger mitt i området. Bebyggelseutvecklingen kan innebära att mindre grönområden inom blandstaden och grönområden med funktion som spridningskorridorer för växter och djur, kan beröras. Planförslaget innebär en omfattande bebyggelseutveckling i kommunen vilket medför en kraftigt ökad belastning på befintliga VA-nät, dagvattensystem och dess recipienter. Planförslaget medför att energiförbrukningen inom planområdet ökar. Det gäller främst för uppvärmning av byggnader. Kommunens förhållning till planförslagets miljöpåverkan och konsekvens för områdena Natur, Friluftsliv och Kulturmiljö Oavsett hur väl bebyggelsen anpassas till naturvärdena och att förebyggande åtgärder genomförs, kommer naturmiljön att påverkas. I ÖP 2035 beskrivs därför att planeringen alltid ska utgå i från den naturliga miljön i samhällsbyggnaden och att områden ska utvecklas utifrån de värden som finns så att påverkan minimeras, oavsett utbyggnadsvolym. I kommunens Naturvårdsplan beskrivs med hjälp av hänsynsnivåer vilka områden som kommunen bedömer som värdefulla naturmiljöer som bör undantas från ianspråktagande. En grönstrukturplan ska tas fram för att kunna bevara och utveckla tydliga gröna zoner och grönstråk inom såväl kommundelar som kommunens som helhet. Den tätortsnära naturen är viktig för den vardagliga rekreationen och lekmöjligheter för de som bor i tätbebyggda områden. ÖP:ns ambition är att områden med natur-, kultur- och rekreationsvärden ska sparas och tillgängliggöras i och kring kommundelarna. I naturområdena kan väl anpassade utbyggnader för friluftslivet, som t.ex. stigar för att göra naturen tillgänglig, ske utan stor påverkan på naturmiljön. Inom blandstads- och verksamhetsområdena kan planförslaget bidra till att öka rekreationsvärdena om tydliga grönstråk, lekplatser, parker etc tillskapas inom bebyggelsen såsom en väsentlig del av blandstaden. Vid detaljplanering bör om möjligt kompensationsåtgärder utarbetas för att kompensera för de naturintrång som föreslås. Grönområden hyser inte alltid dokumenterat höga naturvärden, men har ofta ett värde både som spridningskorridorer för växter och djur och som närnatur för boende. De gröna kopplingar som pekas ut i ÖP:n mellan olika naturområden, för att säkerställa stråk för både djur- och växtliv och 24

113 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G friluftslivet, är positiva för naturmiljön. Planering av passage för vilt och friluftsliv pågår vid Kåsjön Åstebo inom ombyggnaden av väg 535. Det är viktigt att så långt som möjligt endast varsamt ta odlingslandskapens utkanter i anspråk för eventuell utveckling av blandstaden. Det ska då ske i samklang med, och väl avvägt mot, såväl natur som kulturintressen. Målsättningen är att bevara och tillgängliggöra odlingsmarken i Partille främst för dess natur-, kulturoch friluftsvärden och som en del av blandstaden. Kulturmiljön är en naturlig och viktig del i blandstaden. Höga kulturmiljövärden kan genom varsam hantering inbegripas och berika blandstaden utan stor påverkan på värdena. Graden av påverkan styrs till stor del av gestaltning och hänsynstaganden i förhållande till stadsbilden, landskapet, övrig bebyggelse och fornlämningar. Här har kommunens kulturmiljöprogram stor betydelse. I ÖP 2035 beskrivs att planeringen alltid ska utgå i från den naturliga miljön i samhällsbyggnaden och att områden ska utvecklas utifrån de värden som finns. Blandstaden ska innehålla en väl avvägd variation mellan bostäder, arbetsplatser, service, fritid, kultur och natur. Kommunens olika delar utgörs redan idag av olika grader av blandstad, med varierande karaktärer. Områdena präglas dessutom av olika ambitioner om variationsrikedom. Därför varierar behovet av komplettering och förtätning för de olika områdena och avvägningen sker med olika utgångspunkter. Vid detaljplanering och bygglovsprövningar behöver geotekniska undersökningar, stabilitetsutredningar och förekomst av potentiell förorenade områden utredas. Det är även viktigt att i samband med framtagandet av lämpliga grundläggnings- och stabilitetsåtgärder bedöma vilken miljöpåverkan dessa åtgärder kan ha på aktuellt område och dess omgivning. Detta för att undvika åtgärder som t.ex. medför att värdefulla natur-, kultur- och friluftvärden påverkas negativt eller försvinner genom tex utläggning av erosionsskydd, avschaktningar etc. Detta är särskilt viktigt vid utbyggnader kring Säveån, Brodalsbäcken och Finngösabäcken. Det är viktigt med miljötekniska markundersökningar i varje enskilt fall. Detta för att man ska kunna göra en relevant bedömning av föroreningssituationen och kunna ta ställning till om marken/ fastigheten ska efterbehandlas/saneras. Kommunen avser ta fram en handlingsplan för hur gamla deponier ska undersökas ytterligare och åtgärdas för att minimera risken för miljön och människors hälsa. Föreslagna utbyggnader inom kommunen bidrar till att förorenade områden saneras, vilket är positivt från miljösynpunkt. Även vägutbyggnader i enlighet med föreslagna vägreservat kan medföra ingrepp i värdefulla naturmiljöer, vilka kan minskas genom anpassning och åtgärder. Stabilitetsåtgärder etc. krävs ofta i denna typ av miljöer vilka kan beröra större områden än själva vägområdet. Utbyggnad i markreservsområden i Partille ska enligt planförslaget inte ske förrän förtätning och nybyggnation har skett i föreslagna och kompletterande blandstadsområden. Förtätning kan även innebära att redan hårdgjord mark tas i anspråk och att befintlig infrastruktur kan utnyttjas och utvecklas, vilket är 25

114 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G såväl yteffektivt och mer långsikt hållbart och därmed positivt ur miljösynpunkt. Vid all byggnation ska både VA- och dagvattenhanteringen följa kommunens riktlinjer för VA och dagvattenpolicyn, vilka ställer krav på omhändertagande och rening. Planförslaget innebär att viss naturmark tas i anspråk samt att förtätning sker inom befintliga bebyggda områden där såväl redan hårdgjorda ytor som mindre grönområden tas i anspråk för byggnader och nya hårdgjorda ytor. Därmed medför utbyggnaderna att andelen hårdgjorda ytor ökar, vilket generellt även ökar dagvattenbelastningen sett ur flödesoch föroreningssynpunkt. Genom dagvattensystem med bl.a. lokalt omhändertagande och effektiv rening av dagvattnet som tillser att vare sig flöden eller mängder ökar, bedöms belastningen på recipienterna dock kunna minskas. I samband med utbyggnader inom föreslagna blandstadoch verksamhetsområden finns dessutom möjlighet att åtminstone delvis bygga om äldre undermåliga dagvattensystem, vilket också bidrar till att minska dagvattenbelastningen från de olika kommundelarna. Det är därför viktigt att dagvattenhanteringen studeras vid detaljplanering. Planförslaget innebär även en ökad belastning på spillvattennätet med anledning av ökad bebyggelse. Tillkommande utbyggnader kopplas till befintligt VA-nät, vilket medför att mängden renat spillvatten som släpps ut i västerhavet ökar vid Ryaverket. Detta kan ge en något ökad belastning på havet. Vid förtätningen av befintlig bebyggelse kan även finnas risk för att befintligt spillvattennät överbelastas och antalet breddningar ökar, vilket negativt påverkar recipienterna. Om man i samband med förtätning i äldre bostads- och verksamhetsområden istället moderniserar befintliga spillvattensystem kan detta i sin tur bidra till en förbättrad spillvattenhantering. Det är därför viktigt att spillvattenhanteringen studeras vid detaljplanering. I fortsatt planering bör även höga vattenstånd i sjöar och vattendrag beaktas och utredas till följd av klimatförändringar. Även dagvattensystemen får en ökad belastning vid ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Genom förtätning av befintliga bostads- och verksamhetsområden kan energianvändningen för uppvärmning minskas genom att fler flerbostadshus eller radhus byggs i stället för fristående småhus. Förtätning inom befintliga områden kan innebära att fjärrvärmeanslutning blir möjligt i områden där det i dagsläget inte varit möjligt. Planförslaget bedöms därför ha relativt liten påverkan på kommunens totala energiförbrukning. Betydande miljöpåverkan på Säveån med anledning av planförslaget Alla former av åtgärder i och invid Säveån och dess biflöden kan förorsaka konflikt med de höga värdena för både naturvård och friluftsliv samt att stabilitetsförhållanden kan påverkas. Översvämningsrisken av Säveån kan enligt planförslaget företrädesvis påverka eventuell bebyggelse i områdena närmast Säveån i Partilles centrala delar och i Jonsered. 26

115 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G Miljön kring ån påverkas av trafikutvecklingen på väg E20 och Västra Stambanan genom buller, vibrationer, luftföroreningar etc. I kommunen och i synnerhet kring Säveån har det genom åren funnits verksamheter som har orsakat markföroreningar, vilka kan påverka eventuell byggnation i enlighet med planförslaget. Kommunens förhållning till planförslagets miljöpåverkan och konsekvens för Säveån Säveån är central i landskapsbilden för Partille kommun där den löper genom kommunen i öst-västlig riktning, mellan E20 och Västra stambanan. Landskapsbilden kring Säveån skiljer sig i dagsläget åt mellan olika platser. I planförslaget beskrivs därför att planeringen alltid ska utgå i från den naturliga miljön i samhällsbyggnaden och att områden ska utvecklas efter noggranna utredningar och avvägningar, utifrån de värden som finns så att påverkan minimeras, oavsett utbyggnadsvolym. Säveån är ett viktigt naturstråk med stora friluftsvärden som enligt planen ska stärkas och tillgängliggöras vilket bedöms som positivt för naturmiljön. Vid detaljplanering och bygglovsprövningar behöver geotekniska undersökningar, stabilitetsutredningar och förekomst av potentiell förorenade områden utredas. Det är även viktigt att i samband med framtagandet av lämpliga grundläggnings- och stabilitetsåtgärder bedöma vilken miljöpåverkan dessa åtgärder kan ha på aktuellt område och dess omgivning. Detta för att undvika åtgärder som t.ex. medför att värdefulla natur-, kultur- och friluftvärden påverkas negativt eller försvinner tex genom utläggning av erosionsskydd, avschaktningar etc. Detta är särskilt viktigt vid utbyggnader kring Säveån och dess biflöden. Planförslaget kan innebära viss utbyggnad i närheten av Säveån. Härav är det av största vikt att noggranna utredningar och avvägningar görs innan åtgärder i denna miljö genomförs. Miljön kring ån påverkas även av trafikutvecklingen på väg E20 och Västra Stambanan genom buller, vibrationer, luftföroreningar etc. Även om åtgärder var för sig kan ge upphov till en liten påverkan på naturmiljö är det viktigt att den sammantagna miljöpåverkan på ån följs upp. Det kan finnas en risk för att planförslaget bidrar till att försvåra möjligheterna att uppnå god ekologisk status i Säveån. Påverkan är dock beroende på omfattningen och placeringen av framtida bebyggelse. Samtidigt kan vissa utbyggnader bidra till att äldre undermåliga dag- och spillvattensystem förbättras. Genom att kommunens dagvattenpolicy ställer krav på ny bebyggelse finns det förutsättningar att utsläppen av zink, koppar och andra metaller till Säveån via dagvatten minskar, vilket kan bidra till att förbättra vattenkvaliteten för Säveån. Delar av Säveån är försett med översvämningsskydd på ömse sidor av ån. I samband med eventuella utbyggnader längs ån kan anläggning av ytterligare översvämningsskydd komma att krävas. Översvämningsrisken behöver även beaktas kring delar av vägnätet vid Säveån. Vidare är det viktigt att bedöma vilken påverkan eventuella översvämningsskydd eller andra åtgärder medför på naturmiljön, i synnerhet längs Säveån. 27

116 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G Område Trafik Utgångsläge Trafik och transporter, liksom transportsystemet som sådant, är inte i sig en miljöaspekt i miljöbalkens mening men kan vara grundorsaken till ett antal miljöstörningar och miljöproblem. Dit hör i första hand trafikbuller, utsläpp av klimatgaser och olika former av luftföroreningar, vibrationer samt risker till följd av transporter och bristande trafiksäkerhet. Även barriäreffekter, trängsel och visuella effekter kan ses som störningar. Partille är i dag en kommun som är starkt definierad av infrastruktur. E20, Landvettervägen och Västra stambanan är riksintressen och därmed prioriterade för framkomligheten i de nationella systemen. Den största delen av godstransporterna sker också utmed E20, Landvettervägen och Västra stambanan. Samtidigt som det är en tillgång för kommunen att ha viktiga transportleder och stråk innebär det också en påverkan på omgivningen. Väg och järnväg skapar barriärer i staden och orsakar buller. Där transportlederna ansluter till det lokala vägsystemet uppstår stora trafikplatser som behöver anpassas till stadens förutsättningar. Dessutom sammanfaller även dessa stråk i stor utsträckning med de stråk där kommunen planerar att utveckla bebyggelsen. Göteborgsregionen har gemensamt tagit fram en strukturbild som visar ett antal korridorer som är prioriterade och som ska ligga till grund för vår planering. Utvecklingen i kommunen påverkas bland annat av hur kollektivtrafikens andel av personresorna förändras, hur den framtida tågtrafiken på Västra stambanan kommer att se ut och hur den framtida trafiken på vägar utvecklas. Dessa tendenser har kommunen i olika utsträckning möjlighet att påverka eller förhålla sig till genom kommunens översiktsplanering. Samordningen mellan infrastrukturplanering och markanvändning är grundläggande för att åstadkomma ett hållbart trafiksystem. Nya vägobjekt i nya sträckningar innebär som regel en minskning av störningar på andra platser. Däremot innebär även ökad kapacitet i vägtransportsystemet att ny trafik alstras som ger upphov till nya miljöproblem. Enligt Resvaneundersökning 2011 (Göteborgsregionen m. fl. 2013) var andelen som åkte kollektivt i Partille klart lägre än i Göteborg, men betydligt högre än genomsnittet för kommunerna kring Göteborg. Beträffande särskilt cykel men även fotgängare var resandet i Partille mycket lägre än i Göteborg. Dvs andelen som använder bil i Partille var klart högre än i Göteborg och ganska nära bilandelen i övriga kommuner. Andelen som färdades kollektivt i Partille var 20 %, av alla dem som åkte bil eller kollektivt, enligt resvaneundersökningen. I Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen, K2020 (Göteborgsregionen 2009), som kommunerna i Göteborgsregionen slöt en överenskommelse om, beslutades att kollektivtrafiken ska stå för 40 % av alla motoriserade 28

117 Ö V E R S I K T S P L A N D E L 3, M I L J Ö K O N S E K V E N S B E S K R I V N I N G resor i Göteborgsområdet år Den aktuella Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 (Västra Götalandsregionen m.fl. remissutgåva mars 2016) är en vidareutveckling av K2020 som indikerar ett mål om en ännu högre andel kollektivtrafikresor till Således finns behov av markanta ökningar av resandet gällande både kollektivt resande och cykel i Partille. Planförslaget Den strukturbild som tagits fram gemensamt av Göteborgsregionen utgör grund för planförslaget. Planförslaget fokuserar på att ge förutsättningar till att bygga ett hållbart samhälle med strategin att kunna använda den infrastruktur och service som redan finns. Nya markområden ska endast tas i anspråk där det krävs för en naturlig utveckling av kommunens bebyggelsestruktur. Enligt planförslaget ska stråken tydliggöras för alla trafikslag för att underlätta för ett hållbart resande. Stråken ska utvecklas tillsammans med den tätnande staden, till exempel genom att bygga stadsgator med bebyggelse på båda sidor. Planeringen ska även öppna för regionala tvärförbindelser och bra kommunikation i nord-sydlig riktning inom kommunen. Dessutom behövs nya infrastrukturstråk skapas för att vi ska kunna använda vår mark mer effektivt. Detta innebär en balans mellan det regionala behovet av genomfartsleder och Partilles behov av att vägar utvecklas till hållbara stadsgator. Planförslaget främjar förtätning av blandstaden som ska möjliggöra utrymme och underlätta för yteffektiva och kapacitetsstarka färdmedel som kollektivtrafik, gång och cykel. Målbilden för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 siktar mot att fler kollektivtrafikresor ska kunna tas om hand i stadstrafikområdet, vilket även Partilles översiktsplan stödjer. Samtidigt kommer bilen inom överskådlig framtid ha en fortsatt framträdande roll. Därför ska vi planera så att man ska kunna köra bil på ett effektivt sätt i tydliga stråk som är anpassade efter den omgivande naturen och bebyggelsen. Betydande miljöpåverkan utifrån trafikutvecklingen med anledning av planförslaget Planförslaget föreslår att en stadsbebyggelse nära järnvägen ska göras möjlig, att stationsområdena ska utvecklas och att fler passager ska minska järnvägens barriäreffekt. Men samtidigt behöver kapaciteten på Västra stambanan på sikt förbättras vilket kan innebära en utbyggnad av fler järnvägsspår genom Partille. Därmed finns en risk för konflikter mellan planförslagets utbyggnadsplaner och Västra stambanan i egenskap av riksintresse, med anledning av ökat trafikbuller mm. Planförslaget innebär konsekvenser för trafikens totala miljöbelastning. Förslaget att utveckla vissa vägar för genomfartstrafik till stadsgator är förknippat med många målkonflikter bland annat gällande framkomlighet, kapacitet, riktvärden för buller, vibrationer och luftkvalitet. 29