Nationalekonomi & statistik ÖVERSIKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationalekonomi & statistik ÖVERSIKT"

Transkript

1 Nationalekonomi & statistik ÖVERSIKT Svenska för nationalekonomer & statistiker 2008 Åbo universitet / Språkcentret Lektor Ilkka Norri (red.) 03/2008

2 Förord 2 Sedan många år tillbaka har den s.k. tjänstemannakursen i svenska för vissa ämnen i samhällsvetenskapliga fakulteten vid Åbo universitets språkcenter bestått av tre delar. Gruppen har 30 timmar kontaktundervisning, där man koncentrerar sig på muntliga färdigheter samt på att skriva uppsatser och referat, o.d. Studerandena läser och övar grundgrammatiken via webben med hjälp av Språknätet som planerades och konstruerades redan på senare delen av 1990 talet i samarbete mellan språkcentren i fyra finländska högskolor, Åbo universitet, Tammerfors universitet, Helsingfors universitet samt institutionen för språk och kommunikation vid Helsingfors handelshögskola. Denna del innehåller även en grupp övningar under titeln Människan i arbetslivet. Övningarna rapporteras med hjälp av en studiedagbok som sedan ges till läraren. För det tredje skriver studerandena självständigt en essä om ett fritt valt område inom nationalekonomi eller statistik. Detta häfte är en samling av dessa essäer. Endast de grövsta felen och stilbrotten har rättats. Vitsordet kan man få veta genom att kontakta läraren. Den här delen är nu första gången med på kursen för naturveteskapare och statistiker. All återkoppling (feedback) är ytterst värdefullt. Åbo , Ilkka Norri, FL, lektor i svenska

3 3 Innehåll Statistik 1. Statistikens historia Tero Löytänä 4 2. Beskrivande statistik Vesa Mäkiaho 5 3. Bootstrapmetod Anna Wiksten 6 Nationalekonomi 4. Finska bankkrisen i början av 1990 talet Niko Inkinen 7 5. Arbetslöshet Santeri Saarnijoki 8 6. Inflation Jukka Mattila Penningpolitik Mirka Karusalmi Information i ekonomi Kimmo Haapakangas Perfekt konkurrens Marianna Salminen Monopol Heidi Suinila Tariffer Pasi Achrén Vad är rättsekonomi? Tarja Kangasmaa Spelteori Jose Hämäläinen Stackelbergmodellen Roni Tuominen Utsläppsrätter Jarkko Juutinen John Maynard Keynes Lauri Laalo Sir John Richard Hicks ( ) Riku Suntio Milton Friedman Juho Parviainen Robert Solow Kari Kekola John Forbes Nash Jr Jere Helenius Utländska direkta investeringar Sami Ahma aho 29 Mera statistik 22. Arbetsfaser i statistiska undersökningar Henrik Grönblom 30

4 4 1. Statistikens historia Tero Löytänä Statistikens rötter finns i England där man uppfann statistik på 1600 talet. I Tyskland började man studera statistik på 1700 talet. Statistiken hade ett starkt samband med statskunskap länge, tills ämnet började som egen vetenskapsgren på 1800 talet. Det hände i Frankrike där man började undersöka människor och deras egenskaper. Det viktigaste enstaka namnet i den dåtida världen var Karl Friedrich Gauss. Statistiken i Finland Statistik är ett ord som man uppfann på 1800 talet i Finland. Begreppet betyder siffror som visas i bestämd ordning. Det viktigaste producenten av statistiker i Finland är Statistikcentralen (Tilastokeskus). Dessa undersökningar är viktiga för allmän ekonomi. EU och Statistikcentralen har definierade principer för statistiker. Statistikerna måste vara pålitliga, opartiska, aktuella, öppna för alla och enhetliga. Om man har gjort en privat undersökning, kan man inte utbreda information. Data och information Det finska ordet tieto har många olika betydelser. Först kan det vara en finsk översättning för det latinska ordet data. Data betyder för det första en grupp av märken och symboler. För det andra är det en översättning för ordet information. Man kan beskriva information så att om informationen förökas innebär det att osäkerhet förminskas. För det tredje betyder det finska ordet tieto kunskapen. Kunskapen kan förökas om data och information är bra men det är inte någon självfallenhet. Kunskapen är också subjektiv. Statistikens grundbegrepp Empirisk undersökning riktas mot en population. En population formas av anlag. I en undersökning är man reguljärt intresserad av några egenskaper. När man mäter en egenskap man får parametrarnas värde. Från många värden formas parametrarnas fördelning. Frekvensfördelningen formas från parametrarnas olika värden och antal. Alla parametrar formar tillsammans en observation och alla observationer formar någonting som brukar kallas för data. Olika former av undersökning När en population är ändlig är det möjligt att utföra en samlad undersökning. En god sida i en samlad undersökning är att man får precisa resultat. Men i allmänhet blir kostnaderna mycket skyhöga om populationen är stor. Ett billigare och snabbare sätt är utföra en sampelundersökning. I en sampelundersökning har alla anlag samma möjlighet att bli utvalda. I en förklarande undersökning är man intresserad av beroendeförhållandet mellan parametrar.

5 2. Beskrivande statistik 5 Vesa Mäkiaho Beskrivande statistiker står för att beskriva fenomen i forskningsmaterialet. Meningen är att få färre siffror ut av källmaterialet så det är lättare att förstå. Dessa metoder hjälper forskare att se hurdant materialet är vid första anblicken. Man delar de beskrivande statistikerna i siffror som definierar lägesparameter i x axeln och siffror som definierar fördelningens form. Man kräver minst 30 variabler för att definiera dessa siffror pålitligt. Lägesparameter Lägesparametrar beskriver fördelningens form, d v s att man frågar var de flesta variabelvärden ligger. Sådana parametrar är median, undre kvartil, övre kvartil, kvartilavstånd, fraktiler, typvärde och medelvärde. Median är det variabelvärde som delar upp materialet i två lika stora delar. Först måste man visserligen ordna observationerna enligt storlek. Undre kvartil underskrids av högst 25 procent av observationerna samtidigt som den överskrids av högst 75 procent av dem. Övre kvartil underskrids av högst 75 procent av observationerna samtidigt som den överskrids av högst 25 procent av dem. Kvartilavstånd är avståndet mellan övre och undre kvartilen. Fraktiler delar upp materialet i k lika stora delar. Typvärde eller modalvärde är det variabelvärde som har den största frekvensen. Medelvärde är summan av samtliga observationer i materialet delad med antalet observationer. Det är den mest kända och utnyttjade lägesparametern. Spridningsmått Mått som beskriver variationen i ett statistiskt material eller en fördelning. Sådana är variationsbredd, varians, standardavvikelse, variationskoefficient, snedhet och excess. Variationsbredd är skillnaden mellan det största och det minsta variabelvärde som förekommer. Man kan alternativt säga: skillnaden mellan den största och den minsta observationen. Standardavvikelse är det vanligaste måttet på spridningen i ett statistiskt material eller i en fördelning. Varians är standardavvikelsen i kvadrat (symbolen är s 2 ). Dessa är mått på hur utspridd fördelningen är kring medelvärdet. Variationskoefficient är standardavvikelse dividerad med medelvärdet. Man kan använda det för att jämföra olika variablers spridningar. Snedhet är måttet som visar om fördelning är symmetrisk. Excess eller kurtosis är egenskaper som har att göra med hur flat eller toppig en fördelning är.

6 6 Användning Alltid måste man använda dessa lägesparametrar och spridningsmått tillsammans. Så kan man ha en exakt bild av fördelningen. I allmänhet måste man klara upp vilka fördelningens topp och form är samt var majoriteten observationer ligger. Den beskrivande statistiken koncentrerar information till mindre och fattlig form. Härefter börjar man söka en lämplig modell för data. 3. Bootstrapmetod Anna Wiksten I statistisk slutledning är målsättningen att lära sig från det observerade. Man observerar ett sampel för att göra slutsatser över populationen. Statistik är en teori för datainsamling. Statistikens teori handlar om bästa metoder för att extrahera information. En ganska ny metod är bootstrap. Bootstrap presenterades första gången cirka 35 år sen av Bradley Efron. Bootstrap är en datorintensiv metod för statistisk slutledning. Bootstrap håller om att simulera nya sampel från det observerade samplet eller från en distribution. Sen kan man räkna vissa fakta genom att använda av det simulerade samplet. Ofta är man intresserad av en storhet (till exempel medeltal, eller median) i en population. Om man inte kan undersöka hela populationen, kan man ta ett sampel av den populationen. Från samplet kan man kalkylera ett estimat för den storheten. Det räcker inte att veta, vad estimatet är. Man borde också veta, hur exakt estimatet är. För att uppskatta exaktheten, kalkylerar man medelfelet. Det är ungefär så, att i 95% av fallen, är storheten i populationen knappt två medelfel från estimatet. För medeltalets estimat finns det en enkel formel för medelfel, men för många andra estimat finns det ingen formel. Då kan man använda bootstrapmetoden. Med bootstrap kan man kalkylera medelfel fast för alla estimat och det är också ganska lätt med en dator. Till exempel, om man hade ett sampel från en distribution och man ville ha ett estimat för median och också veta medelfelet i estimatet, kunde man använda bootstrap. Hur fungerar bootstrap? Man har ett sampel med n observationer. Man kan ta nya sampel från det originala samplet. Deras antal kan vara någonting mellan och alla sampel är lika stora som det originala samplet. Om man sedan kalkylerar estimaten från alla sampel och sen kalkylerar standardavvikelsen av estimat, får man ett estimat för medelfelet. Till exempel, om det originala samplet är (3,5,6,2,4,5), är ett möjliga bootstrapsampel (5,5,3,4,2,2). Så en observation från det originala samplet kan uppträda mera än en gång och några observationer uppträder inte en enda gång. Den här metoden kallas för icke parametrisk bootstrap. Parametrisk bootstrap är ett annat slags bootstrap. Parametrisk bootstrap brukas på samma vis som icke parametrisk. Där är det bara så, att man inte tar de nya samplen från det originala samplet. I parametrisk bootstrap tar man samplen från en distribution. Till exempel, om man tänker, att det

7 7 originala samplet är från normaldistribution, kalkylerar man medeltal och varians från det originala samplet. Sen simulerar man sampel från normaldistributionen med dess medeltal och varians. Det finns också många andra applikationer för bootstrap än kalkyleringen av medelfel. Till exempel används det för att kalkylera systematiskt fel, konfidensintervall, etc. 4. Finska bankkrisen i början av 1990 talet Niko Inkinen Före själva bankkrisen gjorde man drastiska institutionella förändringar i Finland. Finland hade länge varit en planekonomi, men i slutet av 1980 talet tog Finland ett steg mot ett marknadsekonomiskt system. Rörligt kapital och den rörliga inhemska penningmarknaden var en realitet. Finsk ekonomi överhettades och banken hade inga restriktioner på kreditmarknaden. Det var också möjligt att ta privata lån från utlandet. Kreditmarknaden växte explosionsartat och hejdlöst. Majoriteten lån investerades i fast egendom. Den rörliga kreditmarknaden fördubblade priserna på realegendom. Bankerna tog stora risker, eftersom konkurrensen var hård. Pengarna flödade till Finland eftersom, räntan var högre än i andra europeiska länder. Situationen såg ut som en stor bubbla. Nuförtiden kan vi säga att det var bubblan som sedan sprack. Kapitalet började flöda ut från landet och konkurser och arbetslöshet var nu en realitet. Bankerna hade massor av problem, eftersom deras kunder hade problem. Den egentliga bankkrisen började 1991 och den försvann Finsk regering och parlament grundade en fond som hjälpte det finska banksystemet att bli av med dåliga lån. Bankerna smältes samman och regeringen fortsatte att finansiera dem. Banksystemet fick äntligen överskott år 1996 och krisen var förbi. Kiander&Vartia (The great depression of the 1990s in Finland) säger att, bankerna överskattade marknaden och undervärderade kreditrisken. De säger också att en överraskande recession var den viktigaste orsaken till bankkrisen. 5. Arbetslöshet Santeri Saarnijoki Arbetslöshet är ofta ett stort bekymmer inom politiken och vållar alltid mycket diskussion. Arbetslösheten är en av de största riskfaktorerna för fattigdom och kan också minska personens mentala krafter och sänka arbetsförheten med tiden. Nationalekonomiska verkningar av arbetslöshet är till exempel minskning av produktiviteten och växande kostnader av social trygghet. Statistikföring kring arbetslöshet Kriterierna på arbetslöshet varierar mellan olika länder. I Finland anser man att en person är arbetslös när han eller hon är utan arbete, har sökt jobb under föregående fyra veckors tid och kan ta emot

8 arbete inom två veckor. Man är oarbetslös när han har förvärvsarbetat åtminstone en timme i veckan eller bara tillfälligt är borta från jobbet. Arbetslösheten mäts vanligen med arbetslöshetstalet, som är arbetslösas andel av arbetskraften. Den andra vanliga måttstocken för arbetslöshet är sysselsättningsgrad, som är åringars, som arbetar, andel av befolkning med samma åldersfördelning. Arbetskraftsandel är åringars andel av arbetskraft. De här mätarna visar sysselsättningsläget ur olika synvinklar. Arbetslöshetsstatistiken räknar inte med så kallad grå arbetskraft, som jobbar utanför statistiken. 8 Taulukko 1: Finlands arbetslöshetstal (stapeldiagrammet, skalan på vänster sida) och sysselsättningsgrad (linjen, skalan på höger sida). När man granskar arbetslöshet måste man även beakta säsongomväxlingen. Säsongomväxling förorsakas av förändringar enligt årstiden i arbetstillgång och efterfrågan. Till exempel i början och i slutet av skolåret är säsongväxlingen omfattande. Olika typer av arbetslöshet Säsongarbetslöshet förorsakas av arbetsefterfrågans variation enligt årstiden. Friktionsarbetslöshet beror på att man inte hittar ett nytt jobb genast och är arbetslös en liten tid. Konjunktursarbetslöshet förekommer i samband med konjunkturväxlingar. Under lågkonjunkturer är arbetsefterfrågan mindre och under högkonjunkturer är den högre än den är under normala konjunkturer. Strukturell arbetslöshet som också kallas för naturlig arbetslöshet. Strukturell arbetslöshet beror på strukturförändringar i ekonomi. Strukturförändringar överför arbetsefterfrågan på nya sektorer. Arbetstillgång anpassar sig inte till förändringen tillräckligt snabbt och det leder till arbetslöshet.

9 9 Arbetskraftspolitik Med arbetskraftspolitk strävar man direkt efter lägre arbetslöshetstal. Däremot inverkar den ekonomiska politiken indirekt på arbetslöshet. Trots detta ökar en tillräckligt stor ekonomisk tillväxt arbetsefterfrågan och minskar arbetslösheten. Ändå, i Finland efter den stora konjunktursvackan i början av 1990 talet, stannade arbetslöshetstalet högt trots att vid den tiden var det högkonjunktur. Orsaken till att arbetslösheten stannade högt var att arbetarnas produktivitet hade växt och efterfrågan på nya arbetare blev mindre. Många stater subventionerar arbetslösa människor med arbetslöshetsersättning. I Finland består systemet av två delar, av arbetsmarknadsstöd och av arbetslöshetsdagpenning. Arbetslöshetsdagpenning är inkomstbunden och man är berättigad till den högst i 500 dagar. Staten kan också bjuda utbildning för arbetslösa, så att deras kunskaper och färdigheter bibehålls tidsenliga. Ytterligare kan staten erbjuda sysselsättningsstöd på företag och så här minska arbetslösheten. 6. Inflation Jukka Mattila Inflation handlar om stigande priser, och definieras vanligtvis som en ökning av prisnivån. Det betyder att penningvärdet urholkas. Alla prisökningar är inte inflation, priset på olja till exempel stiger när oljeresurserna blir knappare. Dessa prisökningar kallar man ofta relativa prisförändringar, inte inflation. Så kan man inte titta på hur ett enskilt pris förändras, utan man måste titta på hur den allmänna prisnivån stiger. För att vi kan tala om inflation, ska det vara så att nästan alla priser stiger. Ekonomer definierar inflation ofta som en ökning av penningmängden. Priserna stiger och pengarnas värde urholkas. Inflation kan uppstå på flera sätt, men det mest kända exemplet är att centralbanker trycker för stora mängder sedlar. Det leder till väldigt hög inflation, hyperinflation, som har förekommit till exempel i Tyskland efter Första världskriget. Det finns också andra sätt som inflation kan uppstå på. I samband med ett ekonomiskt uppsving vill folk ofta köpa mera varor än företagen kan producera. En följd av detta är att priserna går upp. Ett andra sätt är om kostnaderna att producera stiger. Ifall priset på olja stiger, betyder det att de blir dyrare att producera motorbränslen. Prisen för motorbränslen stiger. En andra viktig anledning av inflation är stigande löner. Det betyder att produktionskostnader stiger också, och företagen höjer priserna som kompensation. Inflation kan också uppstå på grund av förväntningar. Om folk tror att priser ska stiga, vill det ha högre löner för att kunna behålla sin levnadsstandard. Om arbetsgivarna går med på at höja löner, måste företagen igen kompensera det med högre priser, och den allmänna prisnivån förändras. Förväntningar på högre inflation kan således bli en självuppfyllande profetia: när man förväntar stigande priser, vill man ha högre löner, och priserna måste sedan också stiga. Det flesta centralbanker fokuserar på att hålla inflationen låg och stabil. Hög och särskilt labil inflation kan vara dålig för ekonomin. Hög och varierande inflation ökar osäkerheten i ekonomin. En överraskande inflationsutveckling kan minska spararnas pengar, och de vill ha en försäkring mot den risken. Det medför extra kostnader. Varierande inflation försvårar också långsiktig planering man

10 10 kan inte veta hur mycket kostnaderna ska vara i framtiden. Hög inflation är också dåligt för internationella affärer ifall inhemska priser är mycket större än utländska, försvagas exporten. För att bekämpa inflation definierar centralbankerna ofta ett inflationsmål. För ECB är detta mål två procent. Det betyder att centralbanken ska inrikta mot att bevara inflationen i cirka två procent. Det betyder att den årliga ökningen av konsumentprisindex bord vara cirka 2 procent. Varför står målet inte i 0 procent? Deflation, som man brukar kalla för en faktura i allmän prisnivå, kan skapa problem. Eftersom framtidens priser ska vara lägre än dagens, väntar hushållen med att konsumera, företagen skjuter å sin sida upp investeringarna, och produktionen faller. Den tekniska utvecklingen till exempel betyder också att inflation mätt med konsumentprisindex överskattar den faktiska ökningstakten. Om priserna på datorer har stigit 10 procent men de har blivit 20 procent mer effektiva, kan man inte säga att priset på datorer faktisk har stigit. Dessutom för att kämpa både hög inflation och undvika deflation behöver man ett inflationsmål som är större än 0 procent. Centralbankerna kämpar mot inflation genom penningpolitik och politikerna genom finanspolitik. Genom penningpolitiken kan centralbanken manipulera räntor, och därigenom inflation. Med finanspolitik kan man kontrollera utgifter, löner, och så vidare, för att hålla styr på en alltför stor förbrukning eller för att stimulera ekonomin. 7. Penningpolitik Mirka Karusalmi Centralbanken idkar penningpolitik. Centralbankerna har ensamrätt för emissionen av sedlar. Varje stat har sin egen centralbank, som tar hand landets penningpolitik. Nationalekonomer definierar peng, en modell som är något, som är generellt godkänt och vad man kan betala nyttigheter, service eller skulder med. Pengens uppgifter är att verka som ett bytesmedel, som värdes mått och som ett värdes förvarare. Pengen måste vara lätt att transportera och dela, det måste ha ett relativt stadigt värde, och det borde vara generellt godkänd. Det är händigt, att nyttigheternas och services priser anmäls med hjälp av bara ett värdemått. Då blir marknaden effektivare genom att priserna lättare kan jämföras med varandra. Kreditgivning Bankerna har inte likvärdig mängd kontanter som depositioner, för att dess verksamhet kunde vara lönsam. En rationell bank lånar en del av sina depositioner, vilket leder till så kallad kreditutvidgning. Kassareservkrav och diskontränta reglerar kreditgivningen. Kassareservkravet reglerar bankens möjligheter att skaffa pengar, t.ex. ett större kassareservkrav reducerar pengens utbud. Ju högre räntan är, desto mindre är pengens efterfrågan, eftersom alternativa investeringsobjekt med ränteintäkt är då mer lönsamma än lågproduktiv, men riskfri peng. Europas ekonomiska och monetära union Med Europas ekonomiska och monetära union (EMU) behövde man en gemensam centralbank för hela euroområdet. Den här uppgiften började Europas centralbank ta hand om sedan år Europas centralbank är ansvarig för hela euroområdets penningpolitik. Nuförtiden kan nationella

11 11 banker inte idka självständig penningpolitik, utan de fungerar som en del av Europas centralbanksystem. Centralbanken och räntor Centralbanken kan inte placera både räntan och pengens utbud, utan pengens efterfrågan bestäms på grund av räntan. Penningpolitikens mål ansluter sig inte ofta direkt till att kontrollera pengens mängd, utan att nå en stadig prisnivå. Till exempel Europas centralbanks primära mål är att garantera att konsumentpriserna stiger under 2 %. För att nå målet, behöver centralbanken penningpolitikens medel. Räntan är en av centralbankens medel. Med räntor kan centralbanken verka på både produktion och sysselsättning. I sluten ekonomi verkar realräntans förändringar på konsumtions och investeringsefterfrågan, vilket leder till ändringar i produktionen och i sysselsättningen. Till exempel en del av konsumtionen är finansierad med lånade pengar, vars förmånlighet och tillgång inverkar på penningpolitiken. En hög räntenivå höjer priset på lånet, eftersom banker kan bjuda lån mindre än tidigare. Räntorna verkar också på investeringsefterfrågan, när höga räntorna reducerar intäkters nuvärde och ökar alternativa användningsbruks intäkt. Räntorna har en viktig roll i ekonomi och särskilt i penningpolitiken. Centralbanker har möjlighet att verka på räntor med penningpolitiken och genom det på hela ekonomin. Penningpolitikens medel Penningpolitikens medel är alltså kassareservkravet, diskonträntan och öppenmarknadsoperationer. Kassareservkravs, d v s kassareservens relation till depositioner, åtstramning reducerar alltså pengens utbud. Diskonträntan betyder räntan, som centralbanken lånar pengar till affärsbanker med. Om kassareserv minskar under vad som krävs, måste banken låna från centralbanken. Vi kan alltså se diskonträntan som ett straff för för små reserver. Ju högre diskonträntan är, desto större är bankernas sporre för att ha extrareserver. Extrareserverna förminskar pengfaktorn och reducerar på det här sättet pengens utbud. Nuförtiden är centralbankens viktigaste medel ändå öppenmarknadsoperationerna. Till exempel när centralbanken säljer värdepapper, reducerar det pengens mängd, vilket leder till reducering av pengens utbud. Det här verkar igen på hela ekonomin. 8. Information i ekonomi Kimmo Haapakangas Ett grundaxiom på konkurrensmarknaden är att information är komplett. Komplett information betyder att både köpare och säljare har full vetskap om priset, kvalitet och kvantitet om förnödenhet. Ofta är kvaliteten lätt att identifiera, men det finns också många förnödenheter som inte har så lätt identifierad kvalitet. Om informationen är komplett, reflekteras skillnaden i kvalitet av produkter och service i deras marknadspriser. Produkter med god kvalitet har högre priser och konsumenterna vill betala mer för den än för en produkt med sämre kvalitet. Det uppstår effektivitetsproblem om den andra parten inte kan identifiera kvaliteten av produkten före beslutet. Ett typiskt exempel på det är arbetskraft, lägenhet och begagnade bilar. Det är svårt för

12 arbetsgivare att veta om arbetstagarens begåvningar eller för konsumenter att veta om hurdan historia en begagnad bil har före beslutet. Ofta har köparen sämre information om förnödenheten än säljaren. Denna situation kallas för ofullkomlig information. Marknadens förfall Effekter av ofullkomlig information kan finnas på nästan alla marknader där det inte är möjlig för konsumenter att få information om kvalitet eller kvalitetsskillnader av produkten eller att få information är för dyrt. Möjligheten att bringa produkten av sämre kvalitet till marknaden kan göra det oekonomisk att producera produkter av god kvalitet. Då åsidosätter en dålig produkt en bra produkt, eftersom det är för dyrt att få information. Å andra sidan, om produktionskostnaderna för en dålig produkt är högre än det pris som konsumenterna vill betala för det, då finns det inget utbud. Då har möjligheten att producera dåliga produkter totalt fördärvat marknaden. Adverse selection Situationen där brist på informationen leder till det att marknader inte fungerar effektivt eller fungerar inte alls kallas för adverse selection. Det kan översättas till fördärvlig eller olycklig rekrytering. Människor har olika risker att bli sjuka eller falla i olyckshändelse och försäkringsbolag säljer olika försäkringar. De som har större risk att bli sjuka tar förstås en försäkring oftare än de som har mindre risker. Försäkringsbolaget vet det och sätter ett högre pris. Nu de som har mindre risk kanske tycker att försäkringen är för dyr och tar den inte alls. I Finland har fördärvlig rekrytering eliminerats så att sjukdomförsäkringen är obligatorisk för alla. Moral hazard Moral hazard kan översättas till moral risk eller sedefördärv eller sedeförfall, också sedeupplösning (tapainturmelus). Om du har tagit en försäkring till ditt cykel har du inget intresse att låsa det, eftersom om det blev stulen skulle du få ersättning från försäkringsbolaget. Ökandet av ägarens vårdslöshet betyder att risken att cykeln blir stulen ökar. Om försäkringsbolag inte kan notisera hur människor ta hand om sina cyklar måste de ta mera pengar från alla försäkringstagare. Detta problem kan elimineras med att sätta en självriskandel till försäkringar. Både adverse selection och moral hazard medför ineffektivitet till ekonomin när resultaten jämförs med marknadsbalansen i handeln med komplett information. Den offentliga makten kan förbättra effektiviteten genom att stifta lagar och ge förordningar Perfekt konkurrens Marianna Salminen Den perfekt konkurrens är en av nationalekonomis teoretiska modeller. Modellen avbildar en marknadsform, där ingen konsument eller producent har en sådan marknadskraft, som kan påverka marknadspriserna. Alla konsumenter och producenter behöver bara acceptera marknadspriset, som

13 13 är givet och ingen aktör kan själv bestämma över priset på någon vara eller produkt. Perfekt konkurrens är en förutsättning för att teorin om utbud och efterfrågan ska gälla. Teorin om utbud och efterfrågan På marknaden råder knapphet. Man kan inte köpa otaligt mycket varor och så måste man sträva efter en så stor behovstillfredsställelse som möjligt. Den efterfrågade mängden är större ju lägre produktens pris är. Det här beroendet kallas för efterfrågekurva och kurvan lutar nedåt när på den vertikala axeln mäts priset och på den horisontella mäts den efterfrågade kvantiteten. Man antar också att företag strävar efter att maximera sina vinster. Ju dyrare produkten är, desto mera vill företag bjuda till marknaden. Samma sak ses från en utbudskurva, som lutar uppåt när på den vertikala axeln mäts priset och på den horisontella mäts utbudets kvantitet. Jämvikt Om man kombinerar efterfrågekurvan och utbudskurvan, reder man marknadens jämviktspris. Kurvorna korsar varandra bara en gång i en punkt. Den här punkten visar den mängden och det priset på marknaden, där konsumenter och producenter samtidigt kan förverkliga sina planer och vara nöjda. Köpare vill köpa på jämviktspris en precis lika stor mängd som försäljaren vill sälja. Så är det utbud och efterfrågan, som styr försäljningen, i stället att en enskild producent eller konsument reglerar priset själva. Villkor för perfekt konkurrens det finns massor av köpare och säljare på marknaden, och var och en har bara en liten marknadsdel alla aktörer vet allt om allt och alla, det vill säga att det finns perfekt information på marknaden marknaden tillåter fri in och utgång alla bjudna produkter på marknaden är homogena; kunden ska kunna hitta likvärdiga produkter hos många försäljare Alla villkor måste vara uppfyllda, för att det skulle gälla en perfekt konkurrens. Fast den perfekta konkurrensen är den effektivaste marknadsformen, uppnås en helt perfekt konkurrens emellertid aldrig. I själva verket råder det olika ofullkomliga konkurrenser på marknaden, vilket kan bero på informationsknapphet mellan aktörer på marknaden eller på så kallade marknadsmisslyckanden, det vill säga att prismekanismen i vissa situationer inte fungerar väl och inte förmår sätta priser i rätt nivå. Den traditionell nationalekonomin anser ändå, att man alltid borde sträva efter en perfekt konkurrens och undvika företagets karteller, eftersom det leder till ett så effektivt ekonomiskt slutresultat som möjligt.

14 10. Monopol 14 Heidi Suinila Monopol är en ofullständig form av konkurrensen. När monopolställning råder, är det bara en säljare som inte möter konkurrens. Monopolställningens existens kan man analysera på följande sätt. Först måste man lokalisera ett geografiskt område och marknader, där säljaren har monopolställning. Det geografiska området kan endast vara ett län, hela Finland, Norden eller hela Europa. Säljaren kan ha monopolställning i ett län i landet, men har det inte i hela landet. Säljaren kan också ha monopolställning till exempel på apelsinmarknaden men inte på alla fruktmarknader. Monopolföretaget kan alltså besluta om antingen kvantiteten av de varor som tillverkas, eller också om kostnaderna av de varor som säljs. Om företaget beslöt över båda, skulle det inte få sälja hela produktionen. Efterfrågekurvan, som företag i en fullständig konkurrens möter, är rak. Åter möter monopolföretaget marknadens efterfrågekurva eller det möter den nedgående efterfrågekurvan. Eftersom monopolföretaget inte möter konkurrens, har det inte en sporre att utveckla sin produktion eller förbättra sin effektivitet. Den här bristen länder konsumenterna till skada. I monopolställningen måste konsumenterna betala ett högre pris än priset, som de skulle betala på marknader med fullständig konkurrens. Företagen inom en fullständiga konkurrens utövar marginalkostnadsprissättning men monopolföretaget gör det inte, eftersom den kunde vara förlustbringande. Efterfrågekurvan, som företag möter inom fullständig konkurrens pris kvantitet Efterfrågekurvan, som monopolföretaget möter pris kvantitet

15 Monopol kan delas i två grupper: rättsliga monopol och naturliga monopol. Det är fråga om det rättsliga monopolet, när det konstateras i lagen att bara ett företag kan utöva verksamhet på marknaden. Ett exempel på ett rättsligt monopol är Alko Ab. För ett företag eller ett kollektiv kan beviljas uteslutande rätt att utöva somlig näring. Motsvarande situation råder, när det är fråga om näring vars idkande kräver tillstånd och ett tillstånd beviljas bara för en företagare och ingen annan. Ett exempel på den här situationen är Rundradion Ab (Rissanen, Tiili & Mäkinen: Markkinaoikeuden perusteet s.59 61). Det rättsliga monopolet bildas också, när man beviljar ett patentskydd till exempel för en viss tillverkningsmetod. Ett exempel på det här patentskyddet var företaget Motorolas mobiltelefons ackumulatorbatteri med vibrerande alarm. Det är fråga om det naturliga monopolet, när det på marknaden är lönsamt att ha endast ett företag. Skalfördelen kan förknippas med det naturliga monopolet. Nyttighetens produktion eller leverans kan kräva höga fasta kostnader och låga rörliga kostnader. Ett exempel på den här situationen är Fortum Oyj. Att bygga kraftledningar och hela elektricitetsnätet kostar mycket men överföringskostnaderna är inte proportionellt så stora. Det naturliga monopolet kan alstras till följd av den låga efterfrågan. Då klarar bara ett företag sig på marknaden (Aalto Setälä, Kärkkäinen, Lehto, Petäjäniemi Björklund & Stenborg: Kilpailulait ja julkiset hankinnat s.116) Tariffer Pasi Achrén Frihandel gagnar alla nationer. Det är basen för diskussionen om internationell kommers. En massa litteratur är skriven för att bestyrka denna synpunkt. Emellertid tror många nationers styresmän att de måste sätta vissa gränser för importen och exporten. En av de mest populära formerna av begränsning är tariffer. Tariff är skatt som betalas för importen av produkten. Beskyddning Ett argument är att den inhemska produktionen är så liten eller har just börjat utveckla, att det inte är rationellt att sätta det i direkt konkurrens med de kanske mycket stora internationella konkurrenterna. Det här argumentet används i synnerhet av de underutvecklade nationerna. Det finns dock ingenting som skulle tillförsäkra, att industribranschen som utvecklas bakom en beskyddande mur av tariffer någonsin skall utveckla till en tillräcklig effektiv industri som kan konkurrera med stora multinationella företag. Det vill säga, att även om industrin utvecklar, ska den kanske aldrig bli så effektiv att tarifferna kan upphävas. Företagen på en sådan bransch är beskyddade mot konkurrens och därför behöver de inte operera så effektivt som möjligt. Det kan operera effektivt men de behöver nödvändigtvis inte göra det. Situationen liknar monopolen, som enligt teorin ökar priser och sänker produktiviteten. Om ett tariffsättande land är litet, förändrar tariffen inte de internationella priserna för produkten. Dessutom samma produkt, om den är importerad, ska vara dyrare både för producenten och för konsumenten. Man kan anta att producenten tillstyrker användning av tariffer och konsumenter

16 motstår dem. Tariffen förleder fler producenter till branschen och transfererar delen av efterfrågan till inhemska produkter. Det är inte självklart att produktionen ökar men resurser skall koncentreras. Dessa resurser kunde vara använt annanstans. Den inhemska produktionen minskar i sin helhet. Självständighet Motiven för störning av frihandeln kan också vara tron på att nationen borde försäkra självförsörjandet på branschen. Man tycker att man inte kan lita enbart på importen av vissa viktiga produkter. I Finland har det varit särskilt svårt att lägga av matproduktionen och jordbruket i allmänhet. Producenter har haft stöd av många olika typer, bland dem tariffer ställda för importen av många slags produkter. Om man vill bevara den inhemska produktionen, även om det inte är effektivt, då måste man bara räkna hur mycket man är villig att betala för det. Beskyddning kommer alltid med en prislapp. Internationell välfärd De länder som har styrka, d v s deras beslut att använda tariffer förändrar priserna på den internationella marknaden, kan inledningsvis alstra mera välfärd genom förbättrad bytesbalans. Med tiden kommer denna fördel att försvinna. Vad stannar kvar är att både produktion och konsumtion blir på lägre nivå än utan tariffer. Alla nationer kunde konsumera mera, om man avskaffade tarifferna. Vad är nettoeffekten för användningen av tariffer? Det kommer att sänka internationell välfärd inalles, men kan förbättra välfärden inom länderna med styrka. Om en liten nation kan beskydda någon ny eller viktig industrin för att ge den tid att utveckla kan nettoeffekten vara positiv för dem också. Det avkräver alltså att industrin verkligen utvecklar sig bakom muren. Slutligen måste man förstå att politiker kan göra hur som helst och kan alltid säga att teorin stöder deras beslut. Om man talar om ett utvecklat samhälle då är valet inte så svårt, därför att frihandeln ger ju mera av allt. Politiker förlorar makten, men det är en helt annan sak Vad är rättsekonomi? Tarja Kangasmaa Den rättsekonomiska forskningen har varit speciellt populär i det angloamerikanska vetenskapssamhället, särskilt i Förenta staterna. Rättsekonomerna analyserar rättsnormer, eller i allmänhet interaktion mellan rätt och ekonomi, från ekonomisk synpunkt. Dess strävan är att förklara juridiska evenemang genom att tillämpa ekonomiska grundaxiom åt dem. Den ekonomiska analysen av rättsordning kan divideras i två delar på grund av forskningens mål. Analysen av marknadsuppdrag baserar sig historiskt på Adam Smiths forskningar medan Ronald H. Coase och Guido Calabresi har skapat villkor till analysen av andra funktioner. Rättsekonomi ger svar på normativa frågor, såsom hurdan rättsordning borde vara, eller varför fenomen är arrangerade på ett visst sätt i lagstiftningen. Från annan infallsvinkel kan man forska i lagstiftelsens nationalekonomiska konsekvenser och rättsekonomi kan även beskriva reella argument som kan

17 stärka grunden för avgörandet. Härnäst betecknas hur de viktigaste begreppen lämpar sig för juridiska fenomen och till slut presenteras en rättsekonomisk tillämpning. Centrala grundbegrepp Preferenser och nytta. Preferenserna reflekterar människornas värderingar, t.ex. i kriminalrättsekonomisk teori tänker man att brottets förövare värderar inkomst eller förmögenhet oberoende av hur de är skaffade. Emellertid minskar det förväntade straffet förövarens nytta. Om man illustrerar skattebedrägeri, kan man argumentera att striktare straff och större sannolikheten av gripande minskar skattebedrägeris frestelse, medan högre marginalskattegraden ökar den. Rationalitet. Grunden av rättsekonomi är det vanliga axiomet att parterna agerar rationellt: de maximerar sin egen ekonomiska nytta med villkor som definieras om information. Axiomet av rationalitet passar synnerligen bra till sådana rättstvister, i vilka kravet av skadestånd är den centrala frågan. I stället att analysera t.ex. familjerättsliga tvistemål från den här synpunkten saknar förmånlighet. Effektivitet och rättvisa. Lagstiftelsen bör syfta på effektivitet och rättvisa på samma tid. Ofta argumenteras det att den viktigaste strävan borde vara den effektiva allokeringen av knappa resurser, eftersom man därefter kan uppnå rättvisa genom inkomstfördelningen. Risk. Riskhantering är förstås ett relevant begrepp i finansierings och försäkringsjuridik. En annan intressant synpunkt är att man även kan tillämpa riskaversion till rättsväsendet. Domvillor kan delas i två grupper: (1) oskyldig döms eller (2) skyldig lämnas obestraffad. Emedan domaren strävar efter att minimera (1) typens villor, skall sannolikheten av (2) typens villor öka. Asymmetrisk information. Problemet av asymmetrisk information yppar sig när en eller flera parter har privat insikt. Det är också iakttagits i lagstiftelsen; både konsumentskydd och prövotid i arbetsavtalslagen skyddar avtalsparten som är svagare. Stordriftsfördelar. Stordriftsfördelar associeras vanligen med varuproduktion, men företeelsen har betydelse även i övrigt. T.ex. placeringsfonderna erbjuder på storinvesterares fördelar, eftersom småinvesterarna har möjlighet att sprida värdepappersportföljs ägande. Företagen kan också skapa stordriftsfördelar genom att utnyttja standardavtal, därför att de minimerar kostnaderna som vållas av avtalens utformning. Alternativkostnad. Alternativkostnaderna av en viss aktion är lika stora som förlorad nytta från den bästa alternativa proceduren. T.ex. lagstiftaren förutsätter att läkemedel bör genomgå omfattande testningar, innan de kan bli godkända och släppta ut på marknaden, något som betyder alternativkostnader mellan säkerhet och överflödiga förväntningar. Externalitet. I praktiken finns det mångfaldiga externa effekter: både positiva och negativa. Genom skatter eller t.ex. miljöskyddslagens begränsningar kan marknadsaktörer fås att ta hänsyn till negativa externaliteter, så att de skall bli internaliserade. Gärningar som har positiva externa effekter, kan främjas t.ex. genom subventioner. 17

18 18 Förutsättningar till förlikningsuppgörelsen av en rättstvist Motiverat med den rättsekonomiska analysen kan det civilrättsliga tvistemålet divideras i fyra skeden: Det första är förseelsen vilken funktionerar som anledningen till följande process. Under det andra skedet får den skadelidande bestämma, om han eller hon skall framställa yrkande och hurdant för skadevållaren. Det tredje är perioden mellan framställningen av yrkandet och början av rättegången. Då deltar både käranden och svaranden i förberedande samråd som har en viktig funktion: medlingen stödjer parterna att komma överens utom domstolen. Det fjärde, och det sista, skedet är rättegång i domstolen. Axiomet av rationalitet ändå begränsar den rättsekonomiska analysen till rättegångarna vilka parterna har satt i gång för att begära ekonomisk nytta. Förlikningsuppgörelsen av en rättstvist är ekonomiskt både för parterna och för samhället, fast å andra sidan möjligheten att medla skall försvaga rättegångens skrämmande effekt att inte vidta skadande åtgärder. Den vänskapliga lösningen av rättetvist är möjlig, om och endast om kärandens förväntade vinst från rättegång är max lika stor som svarandens förväntade förlust. Höga rättegångskostnader, kärandens relativa optimism av skadeståndsbelopp och parternas riskaversion skall förbättra sannolikheten att uppnå en förlikningsuppgörelse. I stället skall kärandens relativa optimism av talans framgång, asymmetrisk information och strategisk interaktion öka sannolikheten att hamna i rättegång. Allokeringen av alla rättegångskostnader på parten som förlorar målet har en dubbelriktad effekt till sannolikheten av förlikningsuppgörelse, om det jämförs med den amerikanska praktiken där den förlorade inte behöver ersätta motpartens rättegångskostnader. Dels accentuerar det här ersättningskravet parternas optimism och leder till fler rättegångar när käranden relativt starkt tror på sin vinst. Dels resulterar det i flera förlikningsuppgörelser, eftersom käranden är relativt pessimistisk mot talans framgång och eftersom ersättningsrisken av motpartens kostnader gör förlusten kostsammare. 13. Spelteori Jose Hämäläinen Spelteori är ett delområde av tillämpad matematik. Den används speciellt inom nationalekonomin, men också inom andra samhällsvetenskapliga ämnen, till exempel sociologi. Spelteori har också varit ett viktigt verktyg inom evolutionsteori, politik och nuförtiden också inom datateknik. Ändå är det viktigaste användningsändamålet inom den ekonomiska analysen. I allmänhet räknas John von Neumann som den första spelteoretikern. Han publicerade boken Theory of Games and Economic Behavior år 1944 med Oskar Morgenstern. Före den här boken hade Von Neumann också publicerat några artiklar om spelteori. Vanligtvis delas spelteori i två former: spel på strategisk form och spel på extensiv form. Ofta förutsätter man att spelarna är rationella och att de väljer sina bästa alternativ i båda spel.

19 19 Spel på strategisk form I strategiska spel väljer spelarna sina handlingsalternativ samtidigt och oberoende av varandra. Ingen spelare vet, vad den andra spelaren har valt. Vanligtvis presenteras strategiska spel med hjälp av en spelmatris, men det blir svårt, om det finns många spelare. Om det finns två spelare, kallas den ena radspelare och den andra kolonnspelare. (A,B) i matrisen betyder nyttan för spelarna. A symboliserar nyttan för spelare 1 och B berättar nyttan för spelaren2. Ju större är nyttan, desto bättre för spelaren. Spelare 2 håller tyst Spelare 2 vittnar Spelare 1 håller tyst Spelare 1 vittnar (3,3) (1,4) (4,1) (2,2) Ett välkänt exempel av spel på strategisk form är fångarnas dilemma. Två fångar, 1 och 2, ställs inför ett val: om en vittnar och den andra håller tyst, får den som vittnade bara ett litet straff, och den som höll tyst, blir dömt till tio års fängelse. Om båda håller tyst, döms båda till ett års fängelse. Om båda vittnar mot varandra, får båda två års fängelse. Båda fångarna måste göra sitt val, men ingen vet vad den andra kommer att välja. Resultatet är att båda vittnar. Om 1 håller tyst, är det bättre för 2 att vittna. Om 1 vittnar, är det bättre för 2 också att vittna. Den är alltså en dominerande strategi för båda spelare. Spel på extensiv form Spel på extensiv form presenteras ofta i trädgraf. I sådana spel väljer spelarna sina val oliktidigt. Knutar i grafen visar vem som gör sitt val. Spelen kan formas så att spelarna vet vad andra har valt, eller så att de inte vet. I exemplet finns det två spelare: 1 och 2. Först väljer spelaren 1: han väljer antingen F eller U. Härefter väljer spelaren 2, och han kan välja A eller R. Om spelaren 1 har, till exempel, valt U, väljer spelaren 2 alternativet A, förstås. Då får spelaren 1 nyttan 8 och spelaren 2 nyttan 2. Om spelaren 2 väljer R, får båda nyttan 0.

20 20 Andra spel Om spelarna kan göra bindande avtal, kallas spelet koalitionsspel. Spelen kan också vara ändlösa. Nollsummespel är ett spel i vilken en spelare kan dra mera nytta bara så att den andra spelare hjälper, men då mister den som har hjälpt sin egen nytta. I nollsummespel är summan av vinster och förluster noll. Kända spelteoretiker Det finns många kända spelteoretiker, och kanske de mest kända är John Forbes Nash och, förstås, John von Neumann. John Nash definierade den optimala strategin för spel av många spelare på 1950 talet. Strategin kallas nuförtiden Nashjämvikt. Nash fick nobelpriset år Andra kända spelteoretiker är Reinhard Selten, John Harsanyi, Robert Auman och Thomas Shelling som alla också har fått nobelpriset. 14. Stackelbergmodellen Roni Tuominen Heinrich von Stackelberg presenterade Stackelbergmodellen år Modellen är en systematisk teori om oligopolmarknadens beteende och den hör till de s.k. konjunkturella variationsmodellerna. Modellen innebär att företagen maximerar sin vinst så att de antar att konkurrentens produktion förblir stabil. Man använder modellen ofta att beskriva sådana branscher där ett (oftast det största) företag är en klart dominerande, naturlig marknadsledare. Andra företag, som kallas efterföljare, anpassar sig till marknadsledarens beslut. Alla företag är medvetna om både sitt eget företags och om de andra företagens roll. Produktionsplaneringens viktigaste förändringsfaktorer är produktionens storlek, som i Stackelbergmodellen innebär att marknadsledaren är en storleksledare medan de efterföljande företagen kallas för storlekens efterföljare. Granskningen avgränsas nu till ett duopol. Det finns i princip fyra roller för ledaren och efterföljaren i denna modell. Dessa är: Både A och B är efterföljare. A är marknadsledaren medan B är efterföljaren. B är marknadsledaren medan A är efterföljaren. Både A och B strävar efter att bli marknadsledare. A och B är efterföljare När ett företag följer ett annat och anpassar sin produktion enligt denna princip, maximerar företagen sin vinst enligt Cournots modell. Med andra ord strävar båda företagen efter att maximera sin vinst på basis av diverse prognoser. Fortsättningsvis antar bägge företagen att konkurrenten inte reagerar på det egna företagets lösningar. Den situation då företagen inser att deras prognoser verkligen motsvarar varandras produktion kallas för Cournots jämvikt. För att upprätthålla jämvikten etableras företagens vinstmaximeringsfunktioner.

21 Antaget att företagen A och B producerar exakt samma produkter i en given kvantitet, given bransch beror produktens pris på marknadens totala efterfrågan, Q = q a + q b. Företagens vinster är: e e π = p( q + q ) q C ( q ) = R( q + q ) C ( q ) a a b a a a a b a a q a 21 och q b, i en e e π b = p( qb + qa ) qb Cb ( qb ) = R( qb + qa) Cb ( q b ), där är A s uppskattning av B s produktion och vice versa. För att företagens vinst kan maximeras bör det vara: e e dπ a dr( qa + q b ) dπ b dr( qa + q b ) = Ca '( qa ) = MRa MC a = 0 = Cb '( qb ) = MRb MC b = 0 dqa dq a och dqb dq b När den andra gradens villkor är i kraft kan man göra upp så kallade realfunktioner. Realfunktionerna ger företagens produktionsmängd som en funktion som gäller konkurrentens produktion. P g a detta följer de företagens indifferenskurva via den lokala maximen. Marknaden är i Courtnots jämvikt där * * företagens reaktionskurvor skär varandra i punkt e, på produktionsnivå ( q a, q b ). e q b A är marknadsledare och B efterföljare När A är marknadsledare och B efterföljaren är vinstmaximeringen knuten till produktionsbesluten av A. Eftersom A vet hur beter B sig, maximerar A sin egen vinst med en begränsning av B s realfunktion. B s realfunktionen är nu max π a = p( qa + φ ( qa )) qa Ca( q a ) q φ ( ) a. a q a. Lösningens grafiska avbildning visar att A väljer en sådan produktionsnivå var indifferenskurva tangerar B s reaktionskurva. Punkt S 1 är Stackelbergs jämvikt. Ledarföretagets vinst är betydligt större som vid Cournots jämvikt. Å andra sidan är efterföljarens betydligt lägre. När B är marknadsledaren och A efterföljaren är situationen en den föregåendes spegelbild. Jämvikten är här händelse i punkt S 2. A och B strävar att bli marknadsledare q b s1 φ ( q ) a S 1 s1 b φ ( q ) e S 3 s3 S 2 s2 φ ( q ) b a φ ( q ) Eftersom marknadsledarens position är oftast ekonomiskt lönande, antog Stackelberg att företagen oftast strävade efter at vara det. Detta skulle i figuren innebära att jämvikten är i punkten S 3. Företagens resultat skulle vara dåligt p.g.a. det låga marknadspriset. Fortsättningsvis skulle båda företagen bli besvikna om det skulle förvänta att konkurrenten skulle agera som en efterföljare. Punkt S 3 är Stackelbergs ojämvikt varifrån utvecklingen kan leda till många olika håll. Som en följd kan där uppstå ett priskrig, som leder till att den andra parten verkligen underkastar sig och blir efterföljare. Även en kartell är möjlig, i fall företagen inser risken med ett priskrig. Det slutgiltiga resultatet är dock omöjligt att förutspå. q a s1

22 15. Utsläppsrätter 22 Jarkko Juutinen Enligt Hardin ( 1968 ) använder individer naturresurser så mycket och snabbt som möjligt, om de resurserna är gratis. Då finns det en fara att de avgränsade naturresurserna snabbt tar slut och man måste börja reglera. Många olika teorier har vuxit inom samhällsekonomin p g a olika åsikter om olika sätt att reglera naturresurser. Pigou har kommit till det resultatet, att det är samhällets ansvar att reglera naturresurser. Montgomery ( 1972 ) kom fram med idén om utsläppsrätter, som kunde hjälpa till att förbättra natursituationen med hjälp av marknadsekonomiska system. Den första uppgiften är att bestämma så noggrant som möjligt den tillåtna nivån av utsläppen och företaget får därefter utsläppsrätt. Rätten bestämmer hur mycket ett företag kan producera utsläpp och företagen kan sälja och köpa rätter till och från varandra. Om ett företag försöker sänka kostnaderna till minimum och rättsmarknaderna baserar sig på tävling, kan man enligt Montgomery bevisa att man får den önskade miljöeffekten med optimala helhetskostnader. Effekten av utsläppshandel till företaget är det blir kostnader som beror på att de måste skaffa sig utsläppsrätter och hålla sina löften. 16. John Maynard Keynes Lauri Laalo Lord Keynes ( ) är utan tvivel en av de mest viktiga figurerna inom nationalekonomins historia. Han är mest känd för sina åsikter om statens roll i ekonomin. Enligt hans åsikt bör staten göra omfördelningar för att överbrygga ekonomiska kriser. Han är anfader till vad som i dagligt tal kallas för keynesianism. Keynesianism Tesen är att staten kan bekämpa arbetslösheten genom en aktiv finanspolitik. Vid en högkonjunktur så blir det oftast inflation i ekonomin och då skulle man driva en kontraktil politik. Samma sak gäller då vid en lågkonjunktur då arbetslösheten ofta är hög. Om man då driver en expansiv politik så kan arbetslösheten minska. I korthet innebär keynesianism att staten aktivt skall bekämpa konjunktursvängningar, genom att spara pengar och höja skatter när konjunkturen är hög, och investera dem i stora statliga projekt eller sänka skatter när konjunkturen är låg. Keynesianismen kritiserades på sin tid av till exempel Fredrich Hayek.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Nationalekonomi för aktuarier

Nationalekonomi för aktuarier Nationalekonomi för aktuarier Mårten Larsson Nationalekonomiska institutionen marten.larsson@ne.su.se kurshemsida: http://kurser.math.su.se/ 1 MT7016 NATIONALEKONOMI FÖR AKTUARIER 7,5hp (avancerad nivå)

Läs mer

Uppgift 1 (Företagsekonomi):

Uppgift 1 (Företagsekonomi): Uppgift 1 (Företagsekonomi): Beskriv kapitalvärdemetoden. (5 p) Beskriv kapitalvärdemetoden (5p) s326 Kapitalvärdemetoden kallas också för nuvärdemetoden. Vid användning av metoden jämförs en investerings

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator: Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten

Läs mer

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ. Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och

Läs mer

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng) Uppgift 1: poäng Uppgift 1 (10 poäng) a) Vilka av följande värdepapper köps och säljs på penningmarknaden? (rätt eller fel) (5 p) Rätt Fel statsobligationer [ ] [ ] aktier [ ] [ ] kommuncertifikat [ ]

Läs mer

Utbudet på arbetskraft

Utbudet på arbetskraft Arbetsmarknaden Arbetsmarknaden är var individer (arbetstagare) säljer ut sin arbetskraft (specialkunnande+tid) mot betalning. Arbetsmarknaden har en utbudssida, en efterfrågesida och ett pris lönen. Så

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014

Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014 Marknad och Politik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 23-05-2016 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Totalt

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Internationell Handel

Internationell Handel Internationell handel: OSS: kap. 19; [KW: kap. 17]. Internationell Handel Sammanfattning Detta kapitel använder teorierna om fördelar med specialisering och handel som först introducerades i början av

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = 2.2856 Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = 2.2856 Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 Företag B: Mo = 4, Md = 6, m = 5.34666..., Ql = 4, Q3 = 6 c. Företag A: s = 2.2856

Läs mer

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi med tillämpningar, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar

Läs mer

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2013

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2013 URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2013 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 7 poäng. Om det poängtal

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

Svar till ÖVNING 4. SVAR

Svar till ÖVNING 4. SVAR Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös. SVAR: Arbetsgivaren vill hellre

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Momentguide: Nationalekonomiska teorier Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat

Läs mer

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

Ifylles av examinator Namn: Uppgift 1: poäng Personbeteckning: GALLRINGSFSÖRHÖR 11.6.1999. Uppgift 1 (10 poäng)

Ifylles av examinator Namn: Uppgift 1: poäng Personbeteckning: GALLRINGSFSÖRHÖR 11.6.1999. Uppgift 1 (10 poäng) Ifylles av examinator Namn: Uppgift 1: poäng Personbeteckning: Uppgift 1 (10 poäng) 1. Betrakta följande enkla modell av arbetsmarknaden. Antag att företagens efterfrågan på arbete är 0 om lönen är större

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi

Tentamen i Nationalekonomi Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim

Läs mer

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder.

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder. 1 GRUNDKURS I NATIONALEKONOMI: MAKROEKONOMI Tentamen NAMN: MATRIKELNR: Examinator: Jonas Lagerström Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Förklara alltid dina svar tydligt och visa att du förstår

Läs mer

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior National- och företagsekonomi HT 2009-09-06 Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior Boken är indelad i fem delar 1) Introduktion till ekonomiskt tänkande och marknadsmodellen 2) Konsumenten

Läs mer

KAPITALMARKNADEN (S.84-98)

KAPITALMARKNADEN (S.84-98) FLASKHALS Definition: flaskhalsar bromsar upp processer tillfälligt och hämmar utökandet. Kan vara i t.ex. arbetsmarknaden, produktionen eller försäljningen. Detta kan uppstå för att företaget lider brist

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6) Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv 16 Augusti 2016 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D. Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M Kompendium nationalekonomi Makro Hip2 Vt 2014 Det ekonomiska kretsloppet och multiplikatoreffekten Det har vi talat om tidigare och man bör kunna det nu också. Konjunkturer

Läs mer

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET: INFORMATION VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? M A P KVALITET? M A P PRISER? HUR LÖSA PROBLEM MED BRISTANDE INFORMATION? LÖNAR DET SIG ATT BEGRÄNSA INFORMATION? I så fall när och för vem?

Läs mer

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning F-underlag, NEK Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning Individer Samhällen Företag Resurser Produktion Konsumtion Välfärd Resurserna är knappa och har

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

2 Dataanalys och beskrivande statistik

2 Dataanalys och beskrivande statistik 2 Dataanalys och beskrivande statistik Vad är data, och vad är statistik? Data är en samling fakta ur vilken man kan erhålla information. Statistik är vetenskapen (vissa skulle kalla det konst) om att

Läs mer

Varför försäkringar?

Varför försäkringar? F5 - Försäkring 1 Varför försäkringar? Fullständig information, vad finns det då för skäl att försäkra sig? Osäkerhet (stokastiska utfall) Riskaversion => efterfrågan på försäkringar 2 Osäkerhet Livslängd

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni.

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni. Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni. 1 Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni Monopol risdiskriminering Monopolistisk Konkurrens Chamberlinmodellen Oligopol Spelteori Cournotmodellen Bertrandmodellen

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader

Läs mer

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2 LÖSNINGSFÖRSLAG Fråga 1 (4+3+3 p) a) Substitut fyller ungefär samma funktion, kan ersätta varandra. En ökad inkomst borde medföra att Ey (fler har råd att köpa den dyrare, men bättre varianten), vilket

Läs mer

Makroekonomi med mikrofundament

Makroekonomi med mikrofundament Makroekonomi med mikrofundament Per Krusell Institutet för Internationell Ekonomi (och Princeton U) 14 Oktober 2008 14 Oktober 2008 1 / 12 Bakgrund: Keynesiansk makroteori Ett antal ekvationer i våra makrovariabler.

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer