Nationalekonomi & statistik ÖVERSIKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationalekonomi & statistik ÖVERSIKT"

Transkript

1 Nationalekonomi & statistik ÖVERSIKT Svenska för nationalekonomer & statistiker 2008 Åbo universitet / Språkcentret Lektor Ilkka Norri (red.) 03/2008

2 Förord 2 Sedan många år tillbaka har den s.k. tjänstemannakursen i svenska för vissa ämnen i samhällsvetenskapliga fakulteten vid Åbo universitets språkcenter bestått av tre delar. Gruppen har 30 timmar kontaktundervisning, där man koncentrerar sig på muntliga färdigheter samt på att skriva uppsatser och referat, o.d. Studerandena läser och övar grundgrammatiken via webben med hjälp av Språknätet som planerades och konstruerades redan på senare delen av 1990 talet i samarbete mellan språkcentren i fyra finländska högskolor, Åbo universitet, Tammerfors universitet, Helsingfors universitet samt institutionen för språk och kommunikation vid Helsingfors handelshögskola. Denna del innehåller även en grupp övningar under titeln Människan i arbetslivet. Övningarna rapporteras med hjälp av en studiedagbok som sedan ges till läraren. För det tredje skriver studerandena självständigt en essä om ett fritt valt område inom nationalekonomi eller statistik. Detta häfte är en samling av dessa essäer. Endast de grövsta felen och stilbrotten har rättats. Vitsordet kan man få veta genom att kontakta läraren. Den här delen är nu första gången med på kursen för naturveteskapare och statistiker. All återkoppling (feedback) är ytterst värdefullt. Åbo , Ilkka Norri, FL, lektor i svenska

3 3 Innehåll Statistik 1. Statistikens historia Tero Löytänä 4 2. Beskrivande statistik Vesa Mäkiaho 5 3. Bootstrapmetod Anna Wiksten 6 Nationalekonomi 4. Finska bankkrisen i början av 1990 talet Niko Inkinen 7 5. Arbetslöshet Santeri Saarnijoki 8 6. Inflation Jukka Mattila Penningpolitik Mirka Karusalmi Information i ekonomi Kimmo Haapakangas Perfekt konkurrens Marianna Salminen Monopol Heidi Suinila Tariffer Pasi Achrén Vad är rättsekonomi? Tarja Kangasmaa Spelteori Jose Hämäläinen Stackelbergmodellen Roni Tuominen Utsläppsrätter Jarkko Juutinen John Maynard Keynes Lauri Laalo Sir John Richard Hicks ( ) Riku Suntio Milton Friedman Juho Parviainen Robert Solow Kari Kekola John Forbes Nash Jr Jere Helenius Utländska direkta investeringar Sami Ahma aho 29 Mera statistik 22. Arbetsfaser i statistiska undersökningar Henrik Grönblom 30

4 4 1. Statistikens historia Tero Löytänä Statistikens rötter finns i England där man uppfann statistik på 1600 talet. I Tyskland började man studera statistik på 1700 talet. Statistiken hade ett starkt samband med statskunskap länge, tills ämnet började som egen vetenskapsgren på 1800 talet. Det hände i Frankrike där man började undersöka människor och deras egenskaper. Det viktigaste enstaka namnet i den dåtida världen var Karl Friedrich Gauss. Statistiken i Finland Statistik är ett ord som man uppfann på 1800 talet i Finland. Begreppet betyder siffror som visas i bestämd ordning. Det viktigaste producenten av statistiker i Finland är Statistikcentralen (Tilastokeskus). Dessa undersökningar är viktiga för allmän ekonomi. EU och Statistikcentralen har definierade principer för statistiker. Statistikerna måste vara pålitliga, opartiska, aktuella, öppna för alla och enhetliga. Om man har gjort en privat undersökning, kan man inte utbreda information. Data och information Det finska ordet tieto har många olika betydelser. Först kan det vara en finsk översättning för det latinska ordet data. Data betyder för det första en grupp av märken och symboler. För det andra är det en översättning för ordet information. Man kan beskriva information så att om informationen förökas innebär det att osäkerhet förminskas. För det tredje betyder det finska ordet tieto kunskapen. Kunskapen kan förökas om data och information är bra men det är inte någon självfallenhet. Kunskapen är också subjektiv. Statistikens grundbegrepp Empirisk undersökning riktas mot en population. En population formas av anlag. I en undersökning är man reguljärt intresserad av några egenskaper. När man mäter en egenskap man får parametrarnas värde. Från många värden formas parametrarnas fördelning. Frekvensfördelningen formas från parametrarnas olika värden och antal. Alla parametrar formar tillsammans en observation och alla observationer formar någonting som brukar kallas för data. Olika former av undersökning När en population är ändlig är det möjligt att utföra en samlad undersökning. En god sida i en samlad undersökning är att man får precisa resultat. Men i allmänhet blir kostnaderna mycket skyhöga om populationen är stor. Ett billigare och snabbare sätt är utföra en sampelundersökning. I en sampelundersökning har alla anlag samma möjlighet att bli utvalda. I en förklarande undersökning är man intresserad av beroendeförhållandet mellan parametrar.

5 2. Beskrivande statistik 5 Vesa Mäkiaho Beskrivande statistiker står för att beskriva fenomen i forskningsmaterialet. Meningen är att få färre siffror ut av källmaterialet så det är lättare att förstå. Dessa metoder hjälper forskare att se hurdant materialet är vid första anblicken. Man delar de beskrivande statistikerna i siffror som definierar lägesparameter i x axeln och siffror som definierar fördelningens form. Man kräver minst 30 variabler för att definiera dessa siffror pålitligt. Lägesparameter Lägesparametrar beskriver fördelningens form, d v s att man frågar var de flesta variabelvärden ligger. Sådana parametrar är median, undre kvartil, övre kvartil, kvartilavstånd, fraktiler, typvärde och medelvärde. Median är det variabelvärde som delar upp materialet i två lika stora delar. Först måste man visserligen ordna observationerna enligt storlek. Undre kvartil underskrids av högst 25 procent av observationerna samtidigt som den överskrids av högst 75 procent av dem. Övre kvartil underskrids av högst 75 procent av observationerna samtidigt som den överskrids av högst 25 procent av dem. Kvartilavstånd är avståndet mellan övre och undre kvartilen. Fraktiler delar upp materialet i k lika stora delar. Typvärde eller modalvärde är det variabelvärde som har den största frekvensen. Medelvärde är summan av samtliga observationer i materialet delad med antalet observationer. Det är den mest kända och utnyttjade lägesparametern. Spridningsmått Mått som beskriver variationen i ett statistiskt material eller en fördelning. Sådana är variationsbredd, varians, standardavvikelse, variationskoefficient, snedhet och excess. Variationsbredd är skillnaden mellan det största och det minsta variabelvärde som förekommer. Man kan alternativt säga: skillnaden mellan den största och den minsta observationen. Standardavvikelse är det vanligaste måttet på spridningen i ett statistiskt material eller i en fördelning. Varians är standardavvikelsen i kvadrat (symbolen är s 2 ). Dessa är mått på hur utspridd fördelningen är kring medelvärdet. Variationskoefficient är standardavvikelse dividerad med medelvärdet. Man kan använda det för att jämföra olika variablers spridningar. Snedhet är måttet som visar om fördelning är symmetrisk. Excess eller kurtosis är egenskaper som har att göra med hur flat eller toppig en fördelning är.

6 6 Användning Alltid måste man använda dessa lägesparametrar och spridningsmått tillsammans. Så kan man ha en exakt bild av fördelningen. I allmänhet måste man klara upp vilka fördelningens topp och form är samt var majoriteten observationer ligger. Den beskrivande statistiken koncentrerar information till mindre och fattlig form. Härefter börjar man söka en lämplig modell för data. 3. Bootstrapmetod Anna Wiksten I statistisk slutledning är målsättningen att lära sig från det observerade. Man observerar ett sampel för att göra slutsatser över populationen. Statistik är en teori för datainsamling. Statistikens teori handlar om bästa metoder för att extrahera information. En ganska ny metod är bootstrap. Bootstrap presenterades första gången cirka 35 år sen av Bradley Efron. Bootstrap är en datorintensiv metod för statistisk slutledning. Bootstrap håller om att simulera nya sampel från det observerade samplet eller från en distribution. Sen kan man räkna vissa fakta genom att använda av det simulerade samplet. Ofta är man intresserad av en storhet (till exempel medeltal, eller median) i en population. Om man inte kan undersöka hela populationen, kan man ta ett sampel av den populationen. Från samplet kan man kalkylera ett estimat för den storheten. Det räcker inte att veta, vad estimatet är. Man borde också veta, hur exakt estimatet är. För att uppskatta exaktheten, kalkylerar man medelfelet. Det är ungefär så, att i 95% av fallen, är storheten i populationen knappt två medelfel från estimatet. För medeltalets estimat finns det en enkel formel för medelfel, men för många andra estimat finns det ingen formel. Då kan man använda bootstrapmetoden. Med bootstrap kan man kalkylera medelfel fast för alla estimat och det är också ganska lätt med en dator. Till exempel, om man hade ett sampel från en distribution och man ville ha ett estimat för median och också veta medelfelet i estimatet, kunde man använda bootstrap. Hur fungerar bootstrap? Man har ett sampel med n observationer. Man kan ta nya sampel från det originala samplet. Deras antal kan vara någonting mellan och alla sampel är lika stora som det originala samplet. Om man sedan kalkylerar estimaten från alla sampel och sen kalkylerar standardavvikelsen av estimat, får man ett estimat för medelfelet. Till exempel, om det originala samplet är (3,5,6,2,4,5), är ett möjliga bootstrapsampel (5,5,3,4,2,2). Så en observation från det originala samplet kan uppträda mera än en gång och några observationer uppträder inte en enda gång. Den här metoden kallas för icke parametrisk bootstrap. Parametrisk bootstrap är ett annat slags bootstrap. Parametrisk bootstrap brukas på samma vis som icke parametrisk. Där är det bara så, att man inte tar de nya samplen från det originala samplet. I parametrisk bootstrap tar man samplen från en distribution. Till exempel, om man tänker, att det

7 7 originala samplet är från normaldistribution, kalkylerar man medeltal och varians från det originala samplet. Sen simulerar man sampel från normaldistributionen med dess medeltal och varians. Det finns också många andra applikationer för bootstrap än kalkyleringen av medelfel. Till exempel används det för att kalkylera systematiskt fel, konfidensintervall, etc. 4. Finska bankkrisen i början av 1990 talet Niko Inkinen Före själva bankkrisen gjorde man drastiska institutionella förändringar i Finland. Finland hade länge varit en planekonomi, men i slutet av 1980 talet tog Finland ett steg mot ett marknadsekonomiskt system. Rörligt kapital och den rörliga inhemska penningmarknaden var en realitet. Finsk ekonomi överhettades och banken hade inga restriktioner på kreditmarknaden. Det var också möjligt att ta privata lån från utlandet. Kreditmarknaden växte explosionsartat och hejdlöst. Majoriteten lån investerades i fast egendom. Den rörliga kreditmarknaden fördubblade priserna på realegendom. Bankerna tog stora risker, eftersom konkurrensen var hård. Pengarna flödade till Finland eftersom, räntan var högre än i andra europeiska länder. Situationen såg ut som en stor bubbla. Nuförtiden kan vi säga att det var bubblan som sedan sprack. Kapitalet började flöda ut från landet och konkurser och arbetslöshet var nu en realitet. Bankerna hade massor av problem, eftersom deras kunder hade problem. Den egentliga bankkrisen började 1991 och den försvann Finsk regering och parlament grundade en fond som hjälpte det finska banksystemet att bli av med dåliga lån. Bankerna smältes samman och regeringen fortsatte att finansiera dem. Banksystemet fick äntligen överskott år 1996 och krisen var förbi. Kiander&Vartia (The great depression of the 1990s in Finland) säger att, bankerna överskattade marknaden och undervärderade kreditrisken. De säger också att en överraskande recession var den viktigaste orsaken till bankkrisen. 5. Arbetslöshet Santeri Saarnijoki Arbetslöshet är ofta ett stort bekymmer inom politiken och vållar alltid mycket diskussion. Arbetslösheten är en av de största riskfaktorerna för fattigdom och kan också minska personens mentala krafter och sänka arbetsförheten med tiden. Nationalekonomiska verkningar av arbetslöshet är till exempel minskning av produktiviteten och växande kostnader av social trygghet. Statistikföring kring arbetslöshet Kriterierna på arbetslöshet varierar mellan olika länder. I Finland anser man att en person är arbetslös när han eller hon är utan arbete, har sökt jobb under föregående fyra veckors tid och kan ta emot

8 arbete inom två veckor. Man är oarbetslös när han har förvärvsarbetat åtminstone en timme i veckan eller bara tillfälligt är borta från jobbet. Arbetslösheten mäts vanligen med arbetslöshetstalet, som är arbetslösas andel av arbetskraften. Den andra vanliga måttstocken för arbetslöshet är sysselsättningsgrad, som är åringars, som arbetar, andel av befolkning med samma åldersfördelning. Arbetskraftsandel är åringars andel av arbetskraft. De här mätarna visar sysselsättningsläget ur olika synvinklar. Arbetslöshetsstatistiken räknar inte med så kallad grå arbetskraft, som jobbar utanför statistiken. 8 Taulukko 1: Finlands arbetslöshetstal (stapeldiagrammet, skalan på vänster sida) och sysselsättningsgrad (linjen, skalan på höger sida). När man granskar arbetslöshet måste man även beakta säsongomväxlingen. Säsongomväxling förorsakas av förändringar enligt årstiden i arbetstillgång och efterfrågan. Till exempel i början och i slutet av skolåret är säsongväxlingen omfattande. Olika typer av arbetslöshet Säsongarbetslöshet förorsakas av arbetsefterfrågans variation enligt årstiden. Friktionsarbetslöshet beror på att man inte hittar ett nytt jobb genast och är arbetslös en liten tid. Konjunktursarbetslöshet förekommer i samband med konjunkturväxlingar. Under lågkonjunkturer är arbetsefterfrågan mindre och under högkonjunkturer är den högre än den är under normala konjunkturer. Strukturell arbetslöshet som också kallas för naturlig arbetslöshet. Strukturell arbetslöshet beror på strukturförändringar i ekonomi. Strukturförändringar överför arbetsefterfrågan på nya sektorer. Arbetstillgång anpassar sig inte till förändringen tillräckligt snabbt och det leder till arbetslöshet.

9 9 Arbetskraftspolitik Med arbetskraftspolitk strävar man direkt efter lägre arbetslöshetstal. Däremot inverkar den ekonomiska politiken indirekt på arbetslöshet. Trots detta ökar en tillräckligt stor ekonomisk tillväxt arbetsefterfrågan och minskar arbetslösheten. Ändå, i Finland efter den stora konjunktursvackan i början av 1990 talet, stannade arbetslöshetstalet högt trots att vid den tiden var det högkonjunktur. Orsaken till att arbetslösheten stannade högt var att arbetarnas produktivitet hade växt och efterfrågan på nya arbetare blev mindre. Många stater subventionerar arbetslösa människor med arbetslöshetsersättning. I Finland består systemet av två delar, av arbetsmarknadsstöd och av arbetslöshetsdagpenning. Arbetslöshetsdagpenning är inkomstbunden och man är berättigad till den högst i 500 dagar. Staten kan också bjuda utbildning för arbetslösa, så att deras kunskaper och färdigheter bibehålls tidsenliga. Ytterligare kan staten erbjuda sysselsättningsstöd på företag och så här minska arbetslösheten. 6. Inflation Jukka Mattila Inflation handlar om stigande priser, och definieras vanligtvis som en ökning av prisnivån. Det betyder att penningvärdet urholkas. Alla prisökningar är inte inflation, priset på olja till exempel stiger när oljeresurserna blir knappare. Dessa prisökningar kallar man ofta relativa prisförändringar, inte inflation. Så kan man inte titta på hur ett enskilt pris förändras, utan man måste titta på hur den allmänna prisnivån stiger. För att vi kan tala om inflation, ska det vara så att nästan alla priser stiger. Ekonomer definierar inflation ofta som en ökning av penningmängden. Priserna stiger och pengarnas värde urholkas. Inflation kan uppstå på flera sätt, men det mest kända exemplet är att centralbanker trycker för stora mängder sedlar. Det leder till väldigt hög inflation, hyperinflation, som har förekommit till exempel i Tyskland efter Första världskriget. Det finns också andra sätt som inflation kan uppstå på. I samband med ett ekonomiskt uppsving vill folk ofta köpa mera varor än företagen kan producera. En följd av detta är att priserna går upp. Ett andra sätt är om kostnaderna att producera stiger. Ifall priset på olja stiger, betyder det att de blir dyrare att producera motorbränslen. Prisen för motorbränslen stiger. En andra viktig anledning av inflation är stigande löner. Det betyder att produktionskostnader stiger också, och företagen höjer priserna som kompensation. Inflation kan också uppstå på grund av förväntningar. Om folk tror att priser ska stiga, vill det ha högre löner för att kunna behålla sin levnadsstandard. Om arbetsgivarna går med på at höja löner, måste företagen igen kompensera det med högre priser, och den allmänna prisnivån förändras. Förväntningar på högre inflation kan således bli en självuppfyllande profetia: när man förväntar stigande priser, vill man ha högre löner, och priserna måste sedan också stiga. Det flesta centralbanker fokuserar på att hålla inflationen låg och stabil. Hög och särskilt labil inflation kan vara dålig för ekonomin. Hög och varierande inflation ökar osäkerheten i ekonomin. En överraskande inflationsutveckling kan minska spararnas pengar, och de vill ha en försäkring mot den risken. Det medför extra kostnader. Varierande inflation försvårar också långsiktig planering man

10 10 kan inte veta hur mycket kostnaderna ska vara i framtiden. Hög inflation är också dåligt för internationella affärer ifall inhemska priser är mycket större än utländska, försvagas exporten. För att bekämpa inflation definierar centralbankerna ofta ett inflationsmål. För ECB är detta mål två procent. Det betyder att centralbanken ska inrikta mot att bevara inflationen i cirka två procent. Det betyder att den årliga ökningen av konsumentprisindex bord vara cirka 2 procent. Varför står målet inte i 0 procent? Deflation, som man brukar kalla för en faktura i allmän prisnivå, kan skapa problem. Eftersom framtidens priser ska vara lägre än dagens, väntar hushållen med att konsumera, företagen skjuter å sin sida upp investeringarna, och produktionen faller. Den tekniska utvecklingen till exempel betyder också att inflation mätt med konsumentprisindex överskattar den faktiska ökningstakten. Om priserna på datorer har stigit 10 procent men de har blivit 20 procent mer effektiva, kan man inte säga att priset på datorer faktisk har stigit. Dessutom för att kämpa både hög inflation och undvika deflation behöver man ett inflationsmål som är större än 0 procent. Centralbankerna kämpar mot inflation genom penningpolitik och politikerna genom finanspolitik. Genom penningpolitiken kan centralbanken manipulera räntor, och därigenom inflation. Med finanspolitik kan man kontrollera utgifter, löner, och så vidare, för att hålla styr på en alltför stor förbrukning eller för att stimulera ekonomin. 7. Penningpolitik Mirka Karusalmi Centralbanken idkar penningpolitik. Centralbankerna har ensamrätt för emissionen av sedlar. Varje stat har sin egen centralbank, som tar hand landets penningpolitik. Nationalekonomer definierar peng, en modell som är något, som är generellt godkänt och vad man kan betala nyttigheter, service eller skulder med. Pengens uppgifter är att verka som ett bytesmedel, som värdes mått och som ett värdes förvarare. Pengen måste vara lätt att transportera och dela, det måste ha ett relativt stadigt värde, och det borde vara generellt godkänd. Det är händigt, att nyttigheternas och services priser anmäls med hjälp av bara ett värdemått. Då blir marknaden effektivare genom att priserna lättare kan jämföras med varandra. Kreditgivning Bankerna har inte likvärdig mängd kontanter som depositioner, för att dess verksamhet kunde vara lönsam. En rationell bank lånar en del av sina depositioner, vilket leder till så kallad kreditutvidgning. Kassareservkrav och diskontränta reglerar kreditgivningen. Kassareservkravet reglerar bankens möjligheter att skaffa pengar, t.ex. ett större kassareservkrav reducerar pengens utbud. Ju högre räntan är, desto mindre är pengens efterfrågan, eftersom alternativa investeringsobjekt med ränteintäkt är då mer lönsamma än lågproduktiv, men riskfri peng. Europas ekonomiska och monetära union Med Europas ekonomiska och monetära union (EMU) behövde man en gemensam centralbank för hela euroområdet. Den här uppgiften började Europas centralbank ta hand om sedan år Europas centralbank är ansvarig för hela euroområdets penningpolitik. Nuförtiden kan nationella

11 11 banker inte idka självständig penningpolitik, utan de fungerar som en del av Europas centralbanksystem. Centralbanken och räntor Centralbanken kan inte placera både räntan och pengens utbud, utan pengens efterfrågan bestäms på grund av räntan. Penningpolitikens mål ansluter sig inte ofta direkt till att kontrollera pengens mängd, utan att nå en stadig prisnivå. Till exempel Europas centralbanks primära mål är att garantera att konsumentpriserna stiger under 2 %. För att nå målet, behöver centralbanken penningpolitikens medel. Räntan är en av centralbankens medel. Med räntor kan centralbanken verka på både produktion och sysselsättning. I sluten ekonomi verkar realräntans förändringar på konsumtions och investeringsefterfrågan, vilket leder till ändringar i produktionen och i sysselsättningen. Till exempel en del av konsumtionen är finansierad med lånade pengar, vars förmånlighet och tillgång inverkar på penningpolitiken. En hög räntenivå höjer priset på lånet, eftersom banker kan bjuda lån mindre än tidigare. Räntorna verkar också på investeringsefterfrågan, när höga räntorna reducerar intäkters nuvärde och ökar alternativa användningsbruks intäkt. Räntorna har en viktig roll i ekonomi och särskilt i penningpolitiken. Centralbanker har möjlighet att verka på räntor med penningpolitiken och genom det på hela ekonomin. Penningpolitikens medel Penningpolitikens medel är alltså kassareservkravet, diskonträntan och öppenmarknadsoperationer. Kassareservkravs, d v s kassareservens relation till depositioner, åtstramning reducerar alltså pengens utbud. Diskonträntan betyder räntan, som centralbanken lånar pengar till affärsbanker med. Om kassareserv minskar under vad som krävs, måste banken låna från centralbanken. Vi kan alltså se diskonträntan som ett straff för för små reserver. Ju högre diskonträntan är, desto större är bankernas sporre för att ha extrareserver. Extrareserverna förminskar pengfaktorn och reducerar på det här sättet pengens utbud. Nuförtiden är centralbankens viktigaste medel ändå öppenmarknadsoperationerna. Till exempel när centralbanken säljer värdepapper, reducerar det pengens mängd, vilket leder till reducering av pengens utbud. Det här verkar igen på hela ekonomin. 8. Information i ekonomi Kimmo Haapakangas Ett grundaxiom på konkurrensmarknaden är att information är komplett. Komplett information betyder att både köpare och säljare har full vetskap om priset, kvalitet och kvantitet om förnödenhet. Ofta är kvaliteten lätt att identifiera, men det finns också många förnödenheter som inte har så lätt identifierad kvalitet. Om informationen är komplett, reflekteras skillnaden i kvalitet av produkter och service i deras marknadspriser. Produkter med god kvalitet har högre priser och konsumenterna vill betala mer för den än för en produkt med sämre kvalitet. Det uppstår effektivitetsproblem om den andra parten inte kan identifiera kvaliteten av produkten före beslutet. Ett typiskt exempel på det är arbetskraft, lägenhet och begagnade bilar. Det är svårt för

12 arbetsgivare att veta om arbetstagarens begåvningar eller för konsumenter att veta om hurdan historia en begagnad bil har före beslutet. Ofta har köparen sämre information om förnödenheten än säljaren. Denna situation kallas för ofullkomlig information. Marknadens förfall Effekter av ofullkomlig information kan finnas på nästan alla marknader där det inte är möjlig för konsumenter att få information om kvalitet eller kvalitetsskillnader av produkten eller att få information är för dyrt. Möjligheten att bringa produkten av sämre kvalitet till marknaden kan göra det oekonomisk att producera produkter av god kvalitet. Då åsidosätter en dålig produkt en bra produkt, eftersom det är för dyrt att få information. Å andra sidan, om produktionskostnaderna för en dålig produkt är högre än det pris som konsumenterna vill betala för det, då finns det inget utbud. Då har möjligheten att producera dåliga produkter totalt fördärvat marknaden. Adverse selection Situationen där brist på informationen leder till det att marknader inte fungerar effektivt eller fungerar inte alls kallas för adverse selection. Det kan översättas till fördärvlig eller olycklig rekrytering. Människor har olika risker att bli sjuka eller falla i olyckshändelse och försäkringsbolag säljer olika försäkringar. De som har större risk att bli sjuka tar förstås en försäkring oftare än de som har mindre risker. Försäkringsbolaget vet det och sätter ett högre pris. Nu de som har mindre risk kanske tycker att försäkringen är för dyr och tar den inte alls. I Finland har fördärvlig rekrytering eliminerats så att sjukdomförsäkringen är obligatorisk för alla. Moral hazard Moral hazard kan översättas till moral risk eller sedefördärv eller sedeförfall, också sedeupplösning (tapainturmelus). Om du har tagit en försäkring till ditt cykel har du inget intresse att låsa det, eftersom om det blev stulen skulle du få ersättning från försäkringsbolaget. Ökandet av ägarens vårdslöshet betyder att risken att cykeln blir stulen ökar. Om försäkringsbolag inte kan notisera hur människor ta hand om sina cyklar måste de ta mera pengar från alla försäkringstagare. Detta problem kan elimineras med att sätta en självriskandel till försäkringar. Både adverse selection och moral hazard medför ineffektivitet till ekonomin när resultaten jämförs med marknadsbalansen i handeln med komplett information. Den offentliga makten kan förbättra effektiviteten genom att stifta lagar och ge förordningar Perfekt konkurrens Marianna Salminen Den perfekt konkurrens är en av nationalekonomis teoretiska modeller. Modellen avbildar en marknadsform, där ingen konsument eller producent har en sådan marknadskraft, som kan påverka marknadspriserna. Alla konsumenter och producenter behöver bara acceptera marknadspriset, som

13 13 är givet och ingen aktör kan själv bestämma över priset på någon vara eller produkt. Perfekt konkurrens är en förutsättning för att teorin om utbud och efterfrågan ska gälla. Teorin om utbud och efterfrågan På marknaden råder knapphet. Man kan inte köpa otaligt mycket varor och så måste man sträva efter en så stor behovstillfredsställelse som möjligt. Den efterfrågade mängden är större ju lägre produktens pris är. Det här beroendet kallas för efterfrågekurva och kurvan lutar nedåt när på den vertikala axeln mäts priset och på den horisontella mäts den efterfrågade kvantiteten. Man antar också att företag strävar efter att maximera sina vinster. Ju dyrare produkten är, desto mera vill företag bjuda till marknaden. Samma sak ses från en utbudskurva, som lutar uppåt när på den vertikala axeln mäts priset och på den horisontella mäts utbudets kvantitet. Jämvikt Om man kombinerar efterfrågekurvan och utbudskurvan, reder man marknadens jämviktspris. Kurvorna korsar varandra bara en gång i en punkt. Den här punkten visar den mängden och det priset på marknaden, där konsumenter och producenter samtidigt kan förverkliga sina planer och vara nöjda. Köpare vill köpa på jämviktspris en precis lika stor mängd som försäljaren vill sälja. Så är det utbud och efterfrågan, som styr försäljningen, i stället att en enskild producent eller konsument reglerar priset själva. Villkor för perfekt konkurrens det finns massor av köpare och säljare på marknaden, och var och en har bara en liten marknadsdel alla aktörer vet allt om allt och alla, det vill säga att det finns perfekt information på marknaden marknaden tillåter fri in och utgång alla bjudna produkter på marknaden är homogena; kunden ska kunna hitta likvärdiga produkter hos många försäljare Alla villkor måste vara uppfyllda, för att det skulle gälla en perfekt konkurrens. Fast den perfekta konkurrensen är den effektivaste marknadsformen, uppnås en helt perfekt konkurrens emellertid aldrig. I själva verket råder det olika ofullkomliga konkurrenser på marknaden, vilket kan bero på informationsknapphet mellan aktörer på marknaden eller på så kallade marknadsmisslyckanden, det vill säga att prismekanismen i vissa situationer inte fungerar väl och inte förmår sätta priser i rätt nivå. Den traditionell nationalekonomin anser ändå, att man alltid borde sträva efter en perfekt konkurrens och undvika företagets karteller, eftersom det leder till ett så effektivt ekonomiskt slutresultat som möjligt.

14 10. Monopol 14 Heidi Suinila Monopol är en ofullständig form av konkurrensen. När monopolställning råder, är det bara en säljare som inte möter konkurrens. Monopolställningens existens kan man analysera på följande sätt. Först måste man lokalisera ett geografiskt område och marknader, där säljaren har monopolställning. Det geografiska området kan endast vara ett län, hela Finland, Norden eller hela Europa. Säljaren kan ha monopolställning i ett län i landet, men har det inte i hela landet. Säljaren kan också ha monopolställning till exempel på apelsinmarknaden men inte på alla fruktmarknader. Monopolföretaget kan alltså besluta om antingen kvantiteten av de varor som tillverkas, eller också om kostnaderna av de varor som säljs. Om företaget beslöt över båda, skulle det inte få sälja hela produktionen. Efterfrågekurvan, som företag i en fullständig konkurrens möter, är rak. Åter möter monopolföretaget marknadens efterfrågekurva eller det möter den nedgående efterfrågekurvan. Eftersom monopolföretaget inte möter konkurrens, har det inte en sporre att utveckla sin produktion eller förbättra sin effektivitet. Den här bristen länder konsumenterna till skada. I monopolställningen måste konsumenterna betala ett högre pris än priset, som de skulle betala på marknader med fullständig konkurrens. Företagen inom en fullständiga konkurrens utövar marginalkostnadsprissättning men monopolföretaget gör det inte, eftersom den kunde vara förlustbringande. Efterfrågekurvan, som företag möter inom fullständig konkurrens pris kvantitet Efterfrågekurvan, som monopolföretaget möter pris kvantitet

15 Monopol kan delas i två grupper: rättsliga monopol och naturliga monopol. Det är fråga om det rättsliga monopolet, när det konstateras i lagen att bara ett företag kan utöva verksamhet på marknaden. Ett exempel på ett rättsligt monopol är Alko Ab. För ett företag eller ett kollektiv kan beviljas uteslutande rätt att utöva somlig näring. Motsvarande situation råder, när det är fråga om näring vars idkande kräver tillstånd och ett tillstånd beviljas bara för en företagare och ingen annan. Ett exempel på den här situationen är Rundradion Ab (Rissanen, Tiili & Mäkinen: Markkinaoikeuden perusteet s.59 61). Det rättsliga monopolet bildas också, när man beviljar ett patentskydd till exempel för en viss tillverkningsmetod. Ett exempel på det här patentskyddet var företaget Motorolas mobiltelefons ackumulatorbatteri med vibrerande alarm. Det är fråga om det naturliga monopolet, när det på marknaden är lönsamt att ha endast ett företag. Skalfördelen kan förknippas med det naturliga monopolet. Nyttighetens produktion eller leverans kan kräva höga fasta kostnader och låga rörliga kostnader. Ett exempel på den här situationen är Fortum Oyj. Att bygga kraftledningar och hela elektricitetsnätet kostar mycket men överföringskostnaderna är inte proportionellt så stora. Det naturliga monopolet kan alstras till följd av den låga efterfrågan. Då klarar bara ett företag sig på marknaden (Aalto Setälä, Kärkkäinen, Lehto, Petäjäniemi Björklund & Stenborg: Kilpailulait ja julkiset hankinnat s.116) Tariffer Pasi Achrén Frihandel gagnar alla nationer. Det är basen för diskussionen om internationell kommers. En massa litteratur är skriven för att bestyrka denna synpunkt. Emellertid tror många nationers styresmän att de måste sätta vissa gränser för importen och exporten. En av de mest populära formerna av begränsning är tariffer. Tariff är skatt som betalas för importen av produkten. Beskyddning Ett argument är att den inhemska produktionen är så liten eller har just börjat utveckla, att det inte är rationellt att sätta det i direkt konkurrens med de kanske mycket stora internationella konkurrenterna. Det här argumentet används i synnerhet av de underutvecklade nationerna. Det finns dock ingenting som skulle tillförsäkra, att industribranschen som utvecklas bakom en beskyddande mur av tariffer någonsin skall utveckla till en tillräcklig effektiv industri som kan konkurrera med stora multinationella företag. Det vill säga, att även om industrin utvecklar, ska den kanske aldrig bli så effektiv att tarifferna kan upphävas. Företagen på en sådan bransch är beskyddade mot konkurrens och därför behöver de inte operera så effektivt som möjligt. Det kan operera effektivt men de behöver nödvändigtvis inte göra det. Situationen liknar monopolen, som enligt teorin ökar priser och sänker produktiviteten. Om ett tariffsättande land är litet, förändrar tariffen inte de internationella priserna för produkten. Dessutom samma produkt, om den är importerad, ska vara dyrare både för producenten och för konsumenten. Man kan anta att producenten tillstyrker användning av tariffer och konsumenter

16 motstår dem. Tariffen förleder fler producenter till branschen och transfererar delen av efterfrågan till inhemska produkter. Det är inte självklart att produktionen ökar men resurser skall koncentreras. Dessa resurser kunde vara använt annanstans. Den inhemska produktionen minskar i sin helhet. Självständighet Motiven för störning av frihandeln kan också vara tron på att nationen borde försäkra självförsörjandet på branschen. Man tycker att man inte kan lita enbart på importen av vissa viktiga produkter. I Finland har det varit särskilt svårt att lägga av matproduktionen och jordbruket i allmänhet. Producenter har haft stöd av många olika typer, bland dem tariffer ställda för importen av många slags produkter. Om man vill bevara den inhemska produktionen, även om det inte är effektivt, då måste man bara räkna hur mycket man är villig att betala för det. Beskyddning kommer alltid med en prislapp. Internationell välfärd De länder som har styrka, d v s deras beslut att använda tariffer förändrar priserna på den internationella marknaden, kan inledningsvis alstra mera välfärd genom förbättrad bytesbalans. Med tiden kommer denna fördel att försvinna. Vad stannar kvar är att både produktion och konsumtion blir på lägre nivå än utan tariffer. Alla nationer kunde konsumera mera, om man avskaffade tarifferna. Vad är nettoeffekten för användningen av tariffer? Det kommer att sänka internationell välfärd inalles, men kan förbättra välfärden inom länderna med styrka. Om en liten nation kan beskydda någon ny eller viktig industrin för att ge den tid att utveckla kan nettoeffekten vara positiv för dem också. Det avkräver alltså att industrin verkligen utvecklar sig bakom muren. Slutligen måste man förstå att politiker kan göra hur som helst och kan alltid säga att teorin stöder deras beslut. Om man talar om ett utvecklat samhälle då är valet inte så svårt, därför att frihandeln ger ju mera av allt. Politiker förlorar makten, men det är en helt annan sak Vad är rättsekonomi? Tarja Kangasmaa Den rättsekonomiska forskningen har varit speciellt populär i det angloamerikanska vetenskapssamhället, särskilt i Förenta staterna. Rättsekonomerna analyserar rättsnormer, eller i allmänhet interaktion mellan rätt och ekonomi, från ekonomisk synpunkt. Dess strävan är att förklara juridiska evenemang genom att tillämpa ekonomiska grundaxiom åt dem. Den ekonomiska analysen av rättsordning kan divideras i två delar på grund av forskningens mål. Analysen av marknadsuppdrag baserar sig historiskt på Adam Smiths forskningar medan Ronald H. Coase och Guido Calabresi har skapat villkor till analysen av andra funktioner. Rättsekonomi ger svar på normativa frågor, såsom hurdan rättsordning borde vara, eller varför fenomen är arrangerade på ett visst sätt i lagstiftningen. Från annan infallsvinkel kan man forska i lagstiftelsens nationalekonomiska konsekvenser och rättsekonomi kan även beskriva reella argument som kan

17 stärka grunden för avgörandet. Härnäst betecknas hur de viktigaste begreppen lämpar sig för juridiska fenomen och till slut presenteras en rättsekonomisk tillämpning. Centrala grundbegrepp Preferenser och nytta. Preferenserna reflekterar människornas värderingar, t.ex. i kriminalrättsekonomisk teori tänker man att brottets förövare värderar inkomst eller förmögenhet oberoende av hur de är skaffade. Emellertid minskar det förväntade straffet förövarens nytta. Om man illustrerar skattebedrägeri, kan man argumentera att striktare straff och större sannolikheten av gripande minskar skattebedrägeris frestelse, medan högre marginalskattegraden ökar den. Rationalitet. Grunden av rättsekonomi är det vanliga axiomet att parterna agerar rationellt: de maximerar sin egen ekonomiska nytta med villkor som definieras om information. Axiomet av rationalitet passar synnerligen bra till sådana rättstvister, i vilka kravet av skadestånd är den centrala frågan. I stället att analysera t.ex. familjerättsliga tvistemål från den här synpunkten saknar förmånlighet. Effektivitet och rättvisa. Lagstiftelsen bör syfta på effektivitet och rättvisa på samma tid. Ofta argumenteras det att den viktigaste strävan borde vara den effektiva allokeringen av knappa resurser, eftersom man därefter kan uppnå rättvisa genom inkomstfördelningen. Risk. Riskhantering är förstås ett relevant begrepp i finansierings och försäkringsjuridik. En annan intressant synpunkt är att man även kan tillämpa riskaversion till rättsväsendet. Domvillor kan delas i två grupper: (1) oskyldig döms eller (2) skyldig lämnas obestraffad. Emedan domaren strävar efter att minimera (1) typens villor, skall sannolikheten av (2) typens villor öka. Asymmetrisk information. Problemet av asymmetrisk information yppar sig när en eller flera parter har privat insikt. Det är också iakttagits i lagstiftelsen; både konsumentskydd och prövotid i arbetsavtalslagen skyddar avtalsparten som är svagare. Stordriftsfördelar. Stordriftsfördelar associeras vanligen med varuproduktion, men företeelsen har betydelse även i övrigt. T.ex. placeringsfonderna erbjuder på storinvesterares fördelar, eftersom småinvesterarna har möjlighet att sprida värdepappersportföljs ägande. Företagen kan också skapa stordriftsfördelar genom att utnyttja standardavtal, därför att de minimerar kostnaderna som vållas av avtalens utformning. Alternativkostnad. Alternativkostnaderna av en viss aktion är lika stora som förlorad nytta från den bästa alternativa proceduren. T.ex. lagstiftaren förutsätter att läkemedel bör genomgå omfattande testningar, innan de kan bli godkända och släppta ut på marknaden, något som betyder alternativkostnader mellan säkerhet och överflödiga förväntningar. Externalitet. I praktiken finns det mångfaldiga externa effekter: både positiva och negativa. Genom skatter eller t.ex. miljöskyddslagens begränsningar kan marknadsaktörer fås att ta hänsyn till negativa externaliteter, så att de skall bli internaliserade. Gärningar som har positiva externa effekter, kan främjas t.ex. genom subventioner. 17

18 18 Förutsättningar till förlikningsuppgörelsen av en rättstvist Motiverat med den rättsekonomiska analysen kan det civilrättsliga tvistemålet divideras i fyra skeden: Det första är förseelsen vilken funktionerar som anledningen till följande process. Under det andra skedet får den skadelidande bestämma, om han eller hon skall framställa yrkande och hurdant för skadevållaren. Det tredje är perioden mellan framställningen av yrkandet och början av rättegången. Då deltar både käranden och svaranden i förberedande samråd som har en viktig funktion: medlingen stödjer parterna att komma överens utom domstolen. Det fjärde, och det sista, skedet är rättegång i domstolen. Axiomet av rationalitet ändå begränsar den rättsekonomiska analysen till rättegångarna vilka parterna har satt i gång för att begära ekonomisk nytta. Förlikningsuppgörelsen av en rättstvist är ekonomiskt både för parterna och för samhället, fast å andra sidan möjligheten att medla skall försvaga rättegångens skrämmande effekt att inte vidta skadande åtgärder. Den vänskapliga lösningen av rättetvist är möjlig, om och endast om kärandens förväntade vinst från rättegång är max lika stor som svarandens förväntade förlust. Höga rättegångskostnader, kärandens relativa optimism av skadeståndsbelopp och parternas riskaversion skall förbättra sannolikheten att uppnå en förlikningsuppgörelse. I stället skall kärandens relativa optimism av talans framgång, asymmetrisk information och strategisk interaktion öka sannolikheten att hamna i rättegång. Allokeringen av alla rättegångskostnader på parten som förlorar målet har en dubbelriktad effekt till sannolikheten av förlikningsuppgörelse, om det jämförs med den amerikanska praktiken där den förlorade inte behöver ersätta motpartens rättegångskostnader. Dels accentuerar det här ersättningskravet parternas optimism och leder till fler rättegångar när käranden relativt starkt tror på sin vinst. Dels resulterar det i flera förlikningsuppgörelser, eftersom käranden är relativt pessimistisk mot talans framgång och eftersom ersättningsrisken av motpartens kostnader gör förlusten kostsammare. 13. Spelteori Jose Hämäläinen Spelteori är ett delområde av tillämpad matematik. Den används speciellt inom nationalekonomin, men också inom andra samhällsvetenskapliga ämnen, till exempel sociologi. Spelteori har också varit ett viktigt verktyg inom evolutionsteori, politik och nuförtiden också inom datateknik. Ändå är det viktigaste användningsändamålet inom den ekonomiska analysen. I allmänhet räknas John von Neumann som den första spelteoretikern. Han publicerade boken Theory of Games and Economic Behavior år 1944 med Oskar Morgenstern. Före den här boken hade Von Neumann också publicerat några artiklar om spelteori. Vanligtvis delas spelteori i två former: spel på strategisk form och spel på extensiv form. Ofta förutsätter man att spelarna är rationella och att de väljer sina bästa alternativ i båda spel.

19 19 Spel på strategisk form I strategiska spel väljer spelarna sina handlingsalternativ samtidigt och oberoende av varandra. Ingen spelare vet, vad den andra spelaren har valt. Vanligtvis presenteras strategiska spel med hjälp av en spelmatris, men det blir svårt, om det finns många spelare. Om det finns två spelare, kallas den ena radspelare och den andra kolonnspelare. (A,B) i matrisen betyder nyttan för spelarna. A symboliserar nyttan för spelare 1 och B berättar nyttan för spelaren2. Ju större är nyttan, desto bättre för spelaren. Spelare 2 håller tyst Spelare 2 vittnar Spelare 1 håller tyst Spelare 1 vittnar (3,3) (1,4) (4,1) (2,2) Ett välkänt exempel av spel på strategisk form är fångarnas dilemma. Två fångar, 1 och 2, ställs inför ett val: om en vittnar och den andra håller tyst, får den som vittnade bara ett litet straff, och den som höll tyst, blir dömt till tio års fängelse. Om båda håller tyst, döms båda till ett års fängelse. Om båda vittnar mot varandra, får båda två års fängelse. Båda fångarna måste göra sitt val, men ingen vet vad den andra kommer att välja. Resultatet är att båda vittnar. Om 1 håller tyst, är det bättre för 2 att vittna. Om 1 vittnar, är det bättre för 2 också att vittna. Den är alltså en dominerande strategi för båda spelare. Spel på extensiv form Spel på extensiv form presenteras ofta i trädgraf. I sådana spel väljer spelarna sina val oliktidigt. Knutar i grafen visar vem som gör sitt val. Spelen kan formas så att spelarna vet vad andra har valt, eller så att de inte vet. I exemplet finns det två spelare: 1 och 2. Först väljer spelaren 1: han väljer antingen F eller U. Härefter väljer spelaren 2, och han kan välja A eller R. Om spelaren 1 har, till exempel, valt U, väljer spelaren 2 alternativet A, förstås. Då får spelaren 1 nyttan 8 och spelaren 2 nyttan 2. Om spelaren 2 väljer R, får båda nyttan 0.

20 20 Andra spel Om spelarna kan göra bindande avtal, kallas spelet koalitionsspel. Spelen kan också vara ändlösa. Nollsummespel är ett spel i vilken en spelare kan dra mera nytta bara så att den andra spelare hjälper, men då mister den som har hjälpt sin egen nytta. I nollsummespel är summan av vinster och förluster noll. Kända spelteoretiker Det finns många kända spelteoretiker, och kanske de mest kända är John Forbes Nash och, förstås, John von Neumann. John Nash definierade den optimala strategin för spel av många spelare på 1950 talet. Strategin kallas nuförtiden Nashjämvikt. Nash fick nobelpriset år Andra kända spelteoretiker är Reinhard Selten, John Harsanyi, Robert Auman och Thomas Shelling som alla också har fått nobelpriset. 14. Stackelbergmodellen Roni Tuominen Heinrich von Stackelberg presenterade Stackelbergmodellen år Modellen är en systematisk teori om oligopolmarknadens beteende och den hör till de s.k. konjunkturella variationsmodellerna. Modellen innebär att företagen maximerar sin vinst så att de antar att konkurrentens produktion förblir stabil. Man använder modellen ofta att beskriva sådana branscher där ett (oftast det största) företag är en klart dominerande, naturlig marknadsledare. Andra företag, som kallas efterföljare, anpassar sig till marknadsledarens beslut. Alla företag är medvetna om både sitt eget företags och om de andra företagens roll. Produktionsplaneringens viktigaste förändringsfaktorer är produktionens storlek, som i Stackelbergmodellen innebär att marknadsledaren är en storleksledare medan de efterföljande företagen kallas för storlekens efterföljare. Granskningen avgränsas nu till ett duopol. Det finns i princip fyra roller för ledaren och efterföljaren i denna modell. Dessa är: Både A och B är efterföljare. A är marknadsledaren medan B är efterföljaren. B är marknadsledaren medan A är efterföljaren. Både A och B strävar efter att bli marknadsledare. A och B är efterföljare När ett företag följer ett annat och anpassar sin produktion enligt denna princip, maximerar företagen sin vinst enligt Cournots modell. Med andra ord strävar båda företagen efter att maximera sin vinst på basis av diverse prognoser. Fortsättningsvis antar bägge företagen att konkurrenten inte reagerar på det egna företagets lösningar. Den situation då företagen inser att deras prognoser verkligen motsvarar varandras produktion kallas för Cournots jämvikt. För att upprätthålla jämvikten etableras företagens vinstmaximeringsfunktioner.

21 Antaget att företagen A och B producerar exakt samma produkter i en given kvantitet, given bransch beror produktens pris på marknadens totala efterfrågan, Q = q a + q b. Företagens vinster är: e e π = p( q + q ) q C ( q ) = R( q + q ) C ( q ) a a b a a a a b a a q a 21 och q b, i en e e π b = p( qb + qa ) qb Cb ( qb ) = R( qb + qa) Cb ( q b ), där är A s uppskattning av B s produktion och vice versa. För att företagens vinst kan maximeras bör det vara: e e dπ a dr( qa + q b ) dπ b dr( qa + q b ) = Ca '( qa ) = MRa MC a = 0 = Cb '( qb ) = MRb MC b = 0 dqa dq a och dqb dq b När den andra gradens villkor är i kraft kan man göra upp så kallade realfunktioner. Realfunktionerna ger företagens produktionsmängd som en funktion som gäller konkurrentens produktion. P g a detta följer de företagens indifferenskurva via den lokala maximen. Marknaden är i Courtnots jämvikt där * * företagens reaktionskurvor skär varandra i punkt e, på produktionsnivå ( q a, q b ). e q b A är marknadsledare och B efterföljare När A är marknadsledare och B efterföljaren är vinstmaximeringen knuten till produktionsbesluten av A. Eftersom A vet hur beter B sig, maximerar A sin egen vinst med en begränsning av B s realfunktion. B s realfunktionen är nu max π a = p( qa + φ ( qa )) qa Ca( q a ) q φ ( ) a. a q a. Lösningens grafiska avbildning visar att A väljer en sådan produktionsnivå var indifferenskurva tangerar B s reaktionskurva. Punkt S 1 är Stackelbergs jämvikt. Ledarföretagets vinst är betydligt större som vid Cournots jämvikt. Å andra sidan är efterföljarens betydligt lägre. När B är marknadsledaren och A efterföljaren är situationen en den föregåendes spegelbild. Jämvikten är här händelse i punkt S 2. A och B strävar att bli marknadsledare q b s1 φ ( q ) a S 1 s1 b φ ( q ) e S 3 s3 S 2 s2 φ ( q ) b a φ ( q ) Eftersom marknadsledarens position är oftast ekonomiskt lönande, antog Stackelberg att företagen oftast strävade efter at vara det. Detta skulle i figuren innebära att jämvikten är i punkten S 3. Företagens resultat skulle vara dåligt p.g.a. det låga marknadspriset. Fortsättningsvis skulle båda företagen bli besvikna om det skulle förvänta att konkurrenten skulle agera som en efterföljare. Punkt S 3 är Stackelbergs ojämvikt varifrån utvecklingen kan leda till många olika håll. Som en följd kan där uppstå ett priskrig, som leder till att den andra parten verkligen underkastar sig och blir efterföljare. Även en kartell är möjlig, i fall företagen inser risken med ett priskrig. Det slutgiltiga resultatet är dock omöjligt att förutspå. q a s1

22 15. Utsläppsrätter 22 Jarkko Juutinen Enligt Hardin ( 1968 ) använder individer naturresurser så mycket och snabbt som möjligt, om de resurserna är gratis. Då finns det en fara att de avgränsade naturresurserna snabbt tar slut och man måste börja reglera. Många olika teorier har vuxit inom samhällsekonomin p g a olika åsikter om olika sätt att reglera naturresurser. Pigou har kommit till det resultatet, att det är samhällets ansvar att reglera naturresurser. Montgomery ( 1972 ) kom fram med idén om utsläppsrätter, som kunde hjälpa till att förbättra natursituationen med hjälp av marknadsekonomiska system. Den första uppgiften är att bestämma så noggrant som möjligt den tillåtna nivån av utsläppen och företaget får därefter utsläppsrätt. Rätten bestämmer hur mycket ett företag kan producera utsläpp och företagen kan sälja och köpa rätter till och från varandra. Om ett företag försöker sänka kostnaderna till minimum och rättsmarknaderna baserar sig på tävling, kan man enligt Montgomery bevisa att man får den önskade miljöeffekten med optimala helhetskostnader. Effekten av utsläppshandel till företaget är det blir kostnader som beror på att de måste skaffa sig utsläppsrätter och hålla sina löften. 16. John Maynard Keynes Lauri Laalo Lord Keynes ( ) är utan tvivel en av de mest viktiga figurerna inom nationalekonomins historia. Han är mest känd för sina åsikter om statens roll i ekonomin. Enligt hans åsikt bör staten göra omfördelningar för att överbrygga ekonomiska kriser. Han är anfader till vad som i dagligt tal kallas för keynesianism. Keynesianism Tesen är att staten kan bekämpa arbetslösheten genom en aktiv finanspolitik. Vid en högkonjunktur så blir det oftast inflation i ekonomin och då skulle man driva en kontraktil politik. Samma sak gäller då vid en lågkonjunktur då arbetslösheten ofta är hög. Om man då driver en expansiv politik så kan arbetslösheten minska. I korthet innebär keynesianism att staten aktivt skall bekämpa konjunktursvängningar, genom att spara pengar och höja skatter när konjunkturen är hög, och investera dem i stora statliga projekt eller sänka skatter när konjunkturen är låg. Keynesianismen kritiserades på sin tid av till exempel Fredrich Hayek.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Svar till ÖVNING 4. SVAR

Svar till ÖVNING 4. SVAR Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös. SVAR: Arbetsgivaren vill hellre

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng) Uppgift 1: poäng Uppgift 1 (10 poäng) a) Vilka av följande värdepapper köps och säljs på penningmarknaden? (rätt eller fel) (5 p) Rätt Fel statsobligationer [ ] [ ] aktier [ ] [ ] kommuncertifikat [ ]

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M Kompendium nationalekonomi Makro Hip2 Vt 2014 Det ekonomiska kretsloppet och multiplikatoreffekten Det har vi talat om tidigare och man bör kunna det nu också. Konjunkturer

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark.

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark. NATIONALEKONOMI VFTF01 Höstterminen 2010 Examinator: Åsa Hansson Skriftlig tentamen Datum: 2010 10 18 Tid: 8.00 13.00 Plats: E:3308, E:3319, E:3336 Anvisningar: Besvara frågorna på lösa ark om inget annat

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG.

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift : poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 16.6.2003 Uppgift 1 (10 poäng) FLERVALSUPPGIFT RINGA IN RÄTT ALTERNATIV RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Momentplanering: Samhällsekonomi

Momentplanering: Samhällsekonomi Momentplanering: Samhällsekonomi Ekonomi betyder hushållning, hushållning med knappa resurser, vilket alltid har varit en faktor i människors liv, även på samhällsnivån ända sedan samhällen började växa

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Att tänka som en ekonom

Att tänka som en ekonom INTRODUKTION TILL NATIONALEKONOMI Att tänka som en ekonom Viktigt syfte med kursen: Att medvetet kunna inta ett nationalekonomiskt förhållningssätt till olika typer av ekonomiska problem. Att tänka som

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och

Läs mer

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Kapitel 7 Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Nu har vi analyserat de tre viktigaste företeelser inom makroekonomin var för sig: konjunktur, tillväxt, och arbetslöshet. I och med

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors 2 Jag ska börja med att tacka för inbjudan att komma hit och tala om hur man ska se på behovet av finanspolitiska stimulanser. Det har

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Varför finns Finansinspektionen? Finansinspektionen (FI) arbetar för att kunder i Finland tryggt ska kunna sköta sina ärenden hos tjänsteleverantörer

Läs mer

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET: INFORMATION VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? M A P KVALITET? M A P PRISER? HUR LÖSA PROBLEM MED BRISTANDE INFORMATION? LÖNAR DET SIG ATT BEGRÄNSA INFORMATION? I så fall när och för vem?

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 9 Råvaror 1 Innehåll 1. Att investera i råvaror 2. Uppkomsten av en organiserad marknad 3. Råvarumarknadens aktörer 4. Vad styr råvarupriserna? 5. Handel med råvaror 6. Spotmarknaden och terminsmarknaden

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Lagnummer: Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013. Semifinalstentamen. 1. Marknadsföring och organisation (5 poäng)

Lagnummer: Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013. Semifinalstentamen. 1. Marknadsföring och organisation (5 poäng) Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013 Semifinalstentamen 1. Marknadsföring och organisation (5 poäng) Beskriv de, enligt Kotler, fem viktigaste faktorerna du vid marknadsföringsstudier bör ta hänsyn till

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ROB HART Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Vi kommer

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer