Motion till riksdagen 1987/88 :A 733

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motion till riksdagen 1987/88 :A 733"

Transkript

1 Motion till riksdagen 1987/88 :A 733 av Lars Werner m. fl. (vpk) om en utredning om demokratiska rättigheter i arbetslivet inför 1990-talet Vänsterpartiet kommunisterna lägger i denna motion förslag om utvärdering av arbetsrättslagstiftningen - främst MBL- och förstärkning av de löneanställdas och fackföreningarnas inflytande genom ökade rättigheter. Hamn- och gruvstrejkerna markerade ett kraftfullt uppsving i arbetsplatskam pen. Klassamarbetet, saltsjöbadsandan samt 1928 års klasslagar började ifrågasättas på allvar. Å ren präglades av löften och beslut om arbetsrättslagar, som skulle vara stöd i kamp för "förnyelse av arbetslivets villkor". MBL var kronan på verket och utlovades ara den största reformen sedan allmänna rösträttens införande. Visst finns det inslag som gett de löneanställda och facken en starkare ställning. Men de nya arbetsrättslagarna - särskilt MBL - utgår från att befrämja samarbete i nya former mellan kapital och arbete. Facken har fått utvidgad förhandlings-och informationsrätt men är samtidigt bundna av hårdare fredsplikt under avtalsperiod. Samtidigt binder nya samarbetsavtal upp lokala fack allt hårdare i företags- och myndigheters arbetsorganisation och beslutsprocess talets första del präglades starkt av debatt om arbetslivets villkor och krav på ökade rättigheter för de lönearbetande. Tiden därefter har främst präglats av debatt om åtgärder mot arbetslöshet och om fördelningspolitiken. Det är olyckligt att debatten om arbetslivet trängts undan i en tid då arbetslivet är utsatt för snabbare omställning än någonsin genom tekniska och organisatoriska rationaliseringar på kapitalets villkor. Arbetar- och fackföreningsrörelsen har kommit på defensiven när det gäller arbetsrättsfrågor och utvecklingen i arbetslivet medan storkapitalet och dess främsta intresseorganisation, SAF, hela tiden utvecklar sin strategi för att binda upp de lokala facken. Varför sveks alla förväntningar hos de löneanställda om makt och förnyelse av arbetslivets villkor? Det är en central fråga för hela arbetarrörelsen att besvara. Många har trott och fortsätter att tro att kapitalismen kan tämjas genom samarbetslagar och samarbetsavtal. Men all erfarenhet - inte minst av arbetsrättslagarna och nya samarbetsavtal - visar att det inte går. Kamp för makt åt de löneanställda och deras fackliga organisationer 2

2 måste i stället utgå från att det finns en grundläggande motsättning mellan kapital och arbete och utifrån medvetenhet om att kapital och myndigheter alltid söker att neutralisera och binda upp fackföreningarna. Den avgörande makten i företagen och samhället utgår från äganderätten till produktionsmedlen. Men genom självständig kamp kan fackföreningarna påverka bl. a. arbetslivets villkor. Fackföreningarna måste vara självständiga gentemot stat, kapital och politiska partier och utveckla en strategi för självständig kamp - för demokratiska rättigheter i arbetslivet, facklig investeringskontroll och kontroll över teknikens användning och utveckling, bra fysisk arbetsmiljö utan arbetshets och utslagning och inte minst för en rättvisare fördelningspolitik. Fackföreningsrörelsen måste bredda och fördjupa arbetet med egna lokala, regionala och centrala investeringsprogram och ta kamp för dem mot storkapitalet och dess intresseorganisationer. Erfarenheterna från 1970-talets bredare arbetsplatskamp visar klart att det är stridbara lokala fack, som arbetar med egna alternativ och program och hållit rena partsförhållanden, som lyckats bäst - i såväl privat som offentlig sektor. Ypk är kritiskt till begreppet medbestämmande. Det suddar ut den grundläggande motsättningen i arbetslivet och samhället. Kapitalister och lönarbetande har skilda klassintressen och kan inte bestämma gemensamt. Däremot kan facket genom självständi -l kamp för egna alternativ tvinga fram eftergifter av arbetsköparna och påverka deras beslut. Ypk har sedan början av 1970 i utförliga motioner analyserat Svenska arbetsgivareföreningens strategi och maktmodell, när det gäller arbetsorganisation. Denna analys är väldokumenterad och känd i tidigare riksdagstryck och ligger till grund för förslagen i denna och andra motioner som gäller arbetslivet. Y pk har upprepade gånger föreslagit riksdagen besluta om konkreta demokratiska rättigheter i arbetslivet och pekat på att en rättighetslag bör läggas till grund för ett rättighetsavtal som bör ersätta de menlösa s. k. medbestämmandeavtalen. Inom fackföreningsrörelsens toppar och företrädare för SAP och borgerliga partier har länge hävdats att man först måste se vad de s. k. medbestämmandeavtalen kan ge de anställda innan man ser över och ändrar M BL. Nu har SAP:s kongress uttalat sig för en utvärdering och översyn av hela 1970-talets arbetsrättslagstiftning. Ypk välkomnar detta och understryker att en snabb utvärdering och ändring av M BL är särskilt viktig för att stärka de löneanställdas innytande. Skapa en rättighetslag, som kan ligga till grund för ett rättighetsavtal V pk föreslår att följande förstärkta eller nya rättigheter förs in i medbestämmandelagen - M BL: l. Utvidgad förhandlingsrätt och informationsrätt i alla frågor utan undantag att gälla även på koncernnivå Förhandlingsrätten måste omfatta alla frågor som den fackliga organisationen vill ta upp till förhandlingar, alla undantagsregler i lagen måste slopas. 3

3 Informationsrätten skall kunna utnyttjas utan att fackliga representanter blir belagda med sekretess av företag och myndighet, därför måste lagtexten ändras där informationsrätten beskär av sekretessreglerna. 2. Obegränsad strejkrätt - bort med strejkskadestånd och avskedande vid strejk Skall förhandlingsverksamheten för en fackförening vara meningsfull krävs att fackföreningen inte hindras att vidta stridsåtgärd, när den anser det befogat. Strejken är arbetarnas och fackföreningens främsta motvikt mot arbetsköparnas makt och ägande till produktionsmedlen. l lagen bör därför inskrivas att lokal och central facklig organisation har rätt till stridsåtgärder års klasslagar med strejkförbud satte en kraftig hämsko på den fackliga kampen. Under 1970-talet har strejkförbudet skärpts ytterligare. För första gången i svensk lagstiftning har dessutom införts anvisningar om att deltagande i strejk kan utgöra saklig grund för avskedanden. Sådana anvisningar finns i lagen om anställningsskydd som antogs 1973 och i medbestämmandelagen (MBL) som beslutades Strejkrätten är en av de mest grundläggande demokratiska fri- och rättigheterna. En kämpande fackföreningsrörelse och arbetarrörelse kan aldrig godkänna inskränkningar i strejkrätten eller att strejkande skall kunna avskedas. Orsakerna till strejkerna finns i huvudsak hos oresonliga arbetsköpare. Rättmätiga krav från de arbetande motarbetas och gör situationen ohållbar, vilket utmynnar i strejk. Oresonliga arbetsköpare kan provocera fram en konnikt och sedan med stöd av lagen avskeda de strejkande. Lagen och anvisningarna i lagen om anställningsskydd och medbestämmandelagen måste förändras. Vänsterpartiet kommunisterna kräver att deltagande i strejk aldrig får utgöra saklig grund för avskedande. Fackliga förtroendevalda känner det som en tung börda att behöva gå emot sina egna medlemmar, när dessa tvingas ta till strejkvapnet för att ge uttryck för berättigade krav. Lagen måste ge möjligheter för fackligt förtroendevalda att kunna solidarisera sig med medlemmarna, när dessa tvingas till konnikt 3. Förbud mot lockout Däremot bör lagstiftningen beröva arbetsköparna möjligheter att tillgripa lockout. Maktförhållandet mellan kapital och arbete är i grunden oförändrat. De senaste årens erfarenheter har givit otaliga exempel därpå; företagsnedläggelser, avskedanden, rationaliseringar, permitteringar etc. I kraft av sitt ägande till produktionsmedlen har kapitalägarna en nästan total överlägsenhet i frågor av avgörande betydelse för löntagare, regioner och hela samhällsekonomin. Allt tal om ''jämställda parter" med motsvarande konniktverktyg- strejk eller lockout - som balanserar varandra, är felaktigt och grundar sig på en borgerligt innuerad samhällsanalys. 4

4 4. Förstärkt förhandlingsrätt - Vetorätt Krav på facklig vetorätt avvisas ofta med att facken bara skulle säga nej till allt nytt. Det är ett felaktigt synsätt. De löneanställda är inte mot förändringar men de kräver möjligheter att påverka dem. Facklig vetorätt innebär främst en förstärkning av förhandlingsrätten. Med den utveckling som sker i arbetslivet är facklig vetorätt viktig främst på följande områden: Vid företagsnedläggningar och industriinvesteringar Vid utlandsinvesteringar och företagsfusioner Vid entreprenader och konsultverksamhet Vid rationaliseringar och ny teknik Ny teknik berör mer eller mindre arbetsvillkoren för de löneanställda. Det finns ett bestämt samband mellan teknik och arbetsorganisation. Ny teknik och arbetsorganisation ska få införas bara med fackets godkännande. 5. Mer tid för fackligt arbete Facket informeras och får förhandla om det mesta enligt MBL. Men facket saknar tid för att hinna utarbeta egna alternativ och har oftast ingen experthjälp. Det kan inte ens samla medlemmarna till fackmöte på betald arbetstid för att behandla kraven före förhandlingarna och än mindre arbeta med egna program och utredningar. Men när sedan förhandlingarna förs på arbetsköparens villkor, har facket varken strejkrätt eller vetorätt för att kunna understryka sina krav. Kapitalets makt är orubbad. Dess företrädare leder och fördelar arbetet på ett nytt sätt. De flesta s. k. medbestämmandeavtal ger rätt till S timmars fackföreningsmöten per år. Det är oftast informationsmöten. Fackföreningsmöten där man diskuterar egna alternativ samt förhandlings- och kampkrav på betald arbetstid förekommer inte. Arbetsköparna är totalt överlägsna när det gäller tillgång till expertis och utarbetande av sina alternativ på betald arbetstid. Lagstiftarna måste ge de lokala fackföreningarna ett bestämt antal timmar per medlem och år att användas till fackligt arbete. Forskare som anlitas av central eller lokal facklig organisation ska enligt lag ha fritt tillträde till arbetsplatsen. 6. Rätt till politisk verksamhet på arbetsplatserna Rätt till politisk verksamhet tillhör de grundlagsfästa demokratiska fri- och rättigheterna. Men i arbetslivet begränsas eller förnekas denna rätt i kraft av äganderätt och myndighetsbesjul Arbetsköparna bedriver varje dag politisk verksamhet på arbetsplatserna genom att påverka de anställda med sina värderingar. Denna rätt skall också de anställda och deras fackliga organisationer ha. Alla fackliga frågor är i grunden politiska frågor - även när de förs fram av partipolitiskt obundna organisationer. s

5 7. Rätt till internationella solidaritetsmanifestationer Kampen mot de transnationella bolagen och stöd för sociala och nationella befrielserörelser spelar en växande roll i den fackligt-politiska kampen i alla länder. l nternationella solidaritetsaktioner skall kunna genomföras utan hänsyn till lagstiftningen i andra länder. M o t. 1987/88 Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att framlägga förslag till demokratiska rättigheter i arbetslivet inför 1990-talet. Stockholm i januari 1988 Lars Werner (vpk) Bertil Måbrink (vpk) Jörn Svensson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk) Nils Berndtson (vpk) Inga Lantz (vpk) Karl-Erik Persson (vpk) Alexander Chrisopou/os (vpk) 6

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m.

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. Mot. J 971: 1118 12 Nr 1118 av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. l motion ll: 35 år 1970 (likalydande med I: 35) hemställdes om utredning och förslag

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Motion :618. Sammanfallning: Vänsterpartiet kommunisterna föreslår att lokal facklig

Motion :618. Sammanfallning: Vänsterpartiet kommunisterna föreslår att lokal facklig 15 Motion 1977178:618 av Lars Werner m. fl. om ''etorätt för facklig organisation mot nedläggning av företag, m. m. Sammanfallning: Vänsterpartiet kommunisterna föreslår att lokal facklig organisation

Läs mer

UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. '

UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. ' UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. ' Arbetsrättsreformen har av statsministern karaktäriserats som den viktigaste reformen sedan den allmänna rösträtten genomfördes. Vi anser en sådan bedömning

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Motion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk) Motion till riksdagen 1987/88: av Lars Werner m. fl. (vpk) om allas rätt till arbete Arbetslöshetsstatistikens baksida Sverige lever i dag i slutskedet av en högkonjunktur- en högkonjunktur som har gått

Läs mer

Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971. Mot. 1971 1472-1473. Nr 1472. av herr Hermansson i Stockholm m. fl.

Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971. Mot. 1971 1472-1473. Nr 1472. av herr Hermansson i Stockholm m. fl. Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971 Mot. 1971 1472-1473 Nr 1472 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 107 med förslag till lag om anställningsskydd för vissa arbetstagare,

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

UTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

UTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Klicka här Välkommen! för att ändra format Företaget och facket på Program Presentation Inledning Medbestämmandelagen (MBL) Facklig förtroendeman (FML) på Den svenska modellen på Förhandlingsmotparter

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

Välkommen till IF Metall

Välkommen till IF Metall Välkommen till IF Metall Välkommen till IF Metall 1 IF Metall är en facklig organisation som arbetar för att du och alla andra medlemmar ska behandlas rättvist och få bättre lön, bättre arbetsmiljö samt

Läs mer

ARBETSRÄTT. Daniel Nordström

ARBETSRÄTT. Daniel Nordström ARBETSRÄTT Daniel Nordström PRESENTATIONENS INNEHÅLL Juridiska begrepp Arbetsrätt Kollektivavtal Stridsåtgärder Medbestämmandelagen (MBL) Lagens om anställningsskydd (LAS) Arbetsmiljölagen Arbetstidslagen

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Motion till riksdagen 1985/86:98. Lar Werner m.fl. Lokal i ering av kemikalieinspektionen (prop. 1985/86: 19)

Motion till riksdagen 1985/86:98. Lar Werner m.fl. Lokal i ering av kemikalieinspektionen (prop. 1985/86: 19) l Motion till riksdagen 1985/86:98 Lar Werner m.fl. Lokal i ering av kemikalieinspektionen (prop. 1985/86: 19) Kemisamhället producerar och upptäcker ständigt fler kemiska föreningar. Klyftan mellan samhällets

Läs mer

Motion till riksdagen 1985/86:A 729

Motion till riksdagen 1985/86:A 729 Motion till riksdagen 1985/86:A 729 Lars Werner m. fl. (vpk) Facklig kontroll över teknikens användning och utveckling Den nya tekniken i arbetslivet innebär att "gamla" arbetsuppgifter försvinner samtidigt

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Skyddsombud i hundra år

Skyddsombud i hundra år Skyddsombud i hundra år skyddsombud i hundra år REGIONALT SKYDDS Arbetarnas ombud i skyddsfrågor föddes för hundra år sedan 1912. Det dröjde dock till 1938 innan de fick namnet skyddsombud. Med åren vann

Läs mer

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

/82:2438. Mot Motion. Lars Werner m. fl. Ny arbetstidslag m. m. (prop. 1981/82:154)

/82:2438. Mot Motion. Lars Werner m. fl. Ny arbetstidslag m. m. (prop. 1981/82:154) Motion Mot. 1981182 2438-2441 1981/82:2438 Lars Werner m. fl. Ny arbetstidslag m. m. (prop. 1981/82:154) V pk krber sextimmarsdag Genom arbetarrörelsens historia har kampen för kortare arbetstid varit

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta.

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta. Om konflikten inträffar 2016 Allt en måleriföretagare behöver veta. Moderna avtal! 3 Moderna avtal! Kollektivavtalet är det dokument som reglerar det formella förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Läs mer

Almega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017

Almega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Allmänt om förhandlingar Ha rätt attityd Respektera motparten, dess företrädare och de intressen de företräder Uppträd korrekt och proffsigt Håll dig till

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Allmänheten om den nya arbetsrätten 8 Copyright (c) 1996 Demoskop AB --Kön--- ------ Ålder ------ --- Utbildning --- --- Inkomst --- Kvin- 15-25-

Allmänheten om den nya arbetsrätten 8 Copyright (c) 1996 Demoskop AB --Kön--- ------ Ålder ------ --- Utbildning --- --- Inkomst --- Kvin- 15-25- Allmänheten om den nya arbetsrätten 7 --Kön--- ------ Ålder ------ --- Utbildning --- --- Inkomst --- Kvin- 15-25- 45-65- Grund Gymna- Hög- ALLA Män nor 24år 44år 64år 89år skola sium skola Hög Medel Låg

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

Motion J 981/82: 160. av Lars Werner m. fl. med anledning av proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag m. m.

Motion J 981/82: 160. av Lars Werner m. fl. med anledning av proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag m. m. 12 Motion J 981/82: 160 av Lars Werner m. fl. med anledning av proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag m. m. 1974 nr an tiillning skyddslag är på gott och ont. An tiillnings kyddet och dc längre

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum MEDBESTÄMMNDERÄTT PERSONLHNDBOK FGERST KOMMUN 2000-09-0 vsnitt (5) MEDBESTÄMMNDERÄTT MEDBESTÄMMNDELGEN - MBL Medbestämmandeformer I lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) finns de grundläggande reglerna

Läs mer

Motion till riksdagen 1985/86:L269

Motion till riksdagen 1985/86:L269 Motion till riksdagen 1985/86:L269 Agne Hansson (c) De små aktieägarnas ställning De små aktieägarnas ställning på aktiemarknaden måste stärkas. Den självsanering bland aktiemarknadens aktörer som länge

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89:A222 av Lars Werner m.fl. (vpk) Bättre arbetsmiljö. Mot. 1988/89 A Arbetsmiljöproblem är MBL-frågor

Motion till riksdagen. 1988/89:A222 av Lars Werner m.fl. (vpk) Bättre arbetsmiljö. Mot. 1988/89 A Arbetsmiljöproblem är MBL-frågor Motion till riksdagen 1988/89: av Lars Werner m.fl. (vpk) Bättre arbetsmiljö Mot. 1988/89-223 Utslitna ryggar, armar, händer, knän. stress och monotoni och vantrivsel. Allt färre når pensionsåldern, yngre

Läs mer

1978/79: Motion

1978/79: Motion lo Motion 1978/79: 2486 av Lars Werner m. fl. med anledning av propositionen 1978/79: 168 om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. propositionen föreslås en rad förändringar

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden Niklas Bruun Boel Flodgren Marit Halvorsen LIBER Innehåll Förkortningar i! 14 I. Den nordiska modellen för facklig verksamhet

Läs mer

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde Vårdförbundet avdelning Halland Antagen av styrelsen Sida 1 av 5 Inledning Vårdförbundet avdelning Halland

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Motioner nr år Mot Nr 227. av herr Hermansson m. fl. angående arbets- och anställningsförhållanden.

Motioner nr år Mot Nr 227. av herr Hermansson m. fl. angående arbets- och anställningsförhållanden. Motioner nr 227-232 år 1973 Mot. 1973 227-232 Nr 227 av herr Hermansson m. fl. angående arbets- och anställningsförhållanden. Förhållandena på arbetsplatserna präglas - som professor Walter Ko rpi uttrycker

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Motion 1983/84:15. Lars Werner m. n. statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp (prop. 1983/84:9)

Motion 1983/84:15. Lars Werner m. n. statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp (prop. 1983/84:9) 10 Motion 1983/84:15 Lars Werner m. n. statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp (prop. 1983/84:9) I proposition 1983/84:9 föreslås förändringar i statsbidragsreglerna beträffande barnomsorgen och

Läs mer

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom SKL/Pactas avtalsområde

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom SKL/Pactas avtalsområde FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom SKL/Pactas avtalsområde Vårdförbundet avdelning Halland Antagen av styrelsen Sida 1 av 5 Inledning Vårdförbundet avdelning Halland har ansvaret för den lokala

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Dina rättigheter på jobbet

Dina rättigheter på jobbet Dina rättigheter på jobbet Du har rättigheter! Du har rättigheter på ditt jobb. I denna folder får du reda på de viktigaste rättigheterna som finns med i arbetsrättslagstiftningen. Kräv dina rättigheter!

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Handels Steg 3 Lagarna

Handels Steg 3 Lagarna Handels Steg 3 Lagarna När jag gått steg 3 ska jag: Förstå värdet av den fackliga grundideologin och hur det fackliga löftet är kopplat till arbetsrätten Ha kännedom om arbetsrättslagarna, Arbetsmiljölagen

Läs mer

Goda skäl. att vara medlem i

Goda skäl. att vara medlem i Goda skäl att vara medlem i Det finns olika sätt att se på saker, ett är att säga skyll dig själv... Om du skadar dig på jobbet, inte får ut din semesterlön, din arbetsplats saknar omklädningsrum, eller

Läs mer

Motion till riksdagen 1985/86:246. Sivert Andersson m. fl. Vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare (prop.

Motion till riksdagen 1985/86:246. Sivert Andersson m. fl. Vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare (prop. Motion till riksdagen 1985/86:246 Sivert Andersson m. fl. Vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare (prop. 1985/86:67) Behandlingen av "svenska för invandrare" (sfi) Den 28 december

Läs mer

Experiment med företagsdemokrati

Experiment med företagsdemokrati CARL C:SON UGGLA: Experiment med företagsdemokrati Med en ökadföretagsdemokrati i form av självstyrande grupper förbättras den interna informationen. Den anställde tilldelas större ansvar och ökad medbestämmanderätt,

Läs mer

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Vägen till ett bättre arbetliv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Sverige i världen då och nu En återblick i den svenska historien Industrialisering och tillväxt men minskar fattigdomen?

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Motion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder

Motion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder Motion till riksdagen 1987 /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder Sjöfarten- en bransch i kris Den svenska sjöfarten är en bransch

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE?

VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE? ARBETSLIV VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE? 1. Vilka yrken ska ha hög respektive låg lön enligt dig? 2. Vilken funktion har lönen förutom som inkomst? 3. Vad tror du är den främsta orsaken till att

Läs mer

Välkommen! Klicka här för att ändra format Förhandla framgångsrikt 25 oktober 2016 Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Välkommen! Klicka här för att ändra format Förhandla framgångsrikt 25 oktober 2016 Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Välkommen! Förhandla framgångsrikt 25 oktober 2016 Anders Lenhoff, Almega Vad är arbetsrätt Bestämmelser som gäller förhållandet mellan arbetsgivare arbetstagare Lag Kollektivavtal Det enskilda anställningsavtalet

Läs mer

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89: So280

Motion till riksdagen 1988/89: So280 Motion till riksdagen 1988/89: So280 av Sten Andersson i Malmö (m) Välfårdspolitiken Sammanfattning I motionen uttalas stark kritik mot den välfårdspolitik som framförallt bär socialdemokratins kännetecken.

Läs mer

Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M)

Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M) Utlåtande 2016:179 RIX (Dnr 106-602/2016) Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Motion till riksdagen 1985/86:330

Motion till riksdagen 1985/86:330 -l Motion till riksdagen 1985/86:330 RolfClarkson m. fl. (m) Färjetrafiken till Gotland (pro p. 1985/86: l 05) l. Sammanfattning l motionen framförs förslag till hur trafiken mellan fastlandet och Gotland

Läs mer

Att anlita en arbetstagarkonsult. Pappers

Att anlita en arbetstagarkonsult. Pappers Att anlita en arbetstagarkonsult Pappers Att anlita en arbetstagarkonsult Innehållsförteckning Att anlita en arbetstagarkonsult För vad kan ni anlita en konsult? När ska ni anlita en konsult? Vilken nytta

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen 1992-02-28 och 1995-12-07) Inledning

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Kommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Kommittédirektiv Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden Dir. 2017:70 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga vissa ändringar

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Näringslivsansvarig Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills

Läs mer

Nr350. Mot. 1974: om avslag på det vilande förslaget till ny regeringsform, ny riksdagsordning, m. m.

Nr350. Mot. 1974: om avslag på det vilande förslaget till ny regeringsform, ny riksdagsordning, m. m. Mot. 1974:350 3 Nr350 av herr Hermansson m. fl. om avslag på det vilande förslaget till ny regeringsform, ny riksdagsordning, m. m. En reformering av Sveriges författning har sedan länge varit nödvändig.

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen

1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1884-2000 1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen 1971 års avtalsrörelse kom att bli den mest händelserika i SACOs historia och berörde i hög

Läs mer

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram Lika rätt ett Sverige för alla integrationsprogram Vi är alla olika men har lika värde och rätt 3 En lagstiftning 5 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration 6 Lika värde lika rätt

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Liten guide om offentliga upphandlingar Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Innehåll Varför en guide? Sid. 3 ILO:s åtta kärnkonventioner

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Studiecirklar För dig som är medlem i facket

Studiecirklar För dig som är medlem i facket LO:s medlemsförbund: Studiecirklar För dig som är medlem i facket 2005 Fackligt Lärcenter Skaraborg www.flc.nu i samverkan med Vad vill Facket? Arbeta för bättre villkor och bevaka att de lagar och avtal

Läs mer

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Till dig som jobbar inom Försvaret

Till dig som jobbar inom Försvaret Till dig som jobbar inom Försvaret Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Bra villkor När Sverige ställer

Läs mer

Om arbetslivet. Lgr 11

Om arbetslivet. Lgr 11 Om arbetslivet Centralt innehåll i samhällskunskap: Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, t ex arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt

Läs mer

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Välkommen! Arbetsrätt för nybörjare på Tomas Nordensson Flygare 11 oktober 2016 PROGRAM Inledning Medbestämmandelagen Anställningsformer Klicka Uppsägning här för att ändra format på Ledighetslagarna Facklig

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

FÖR EN DEMOKRATISK OCH OBEROENDE FACKFÖRENINGSRÖRELSE!

FÖR EN DEMOKRATISK OCH OBEROENDE FACKFÖRENINGSRÖRELSE! FÖR EN DEMOKRATISK OCH OBEROENDE FACKFÖRENINGSRÖRELSE! Resolution antagen av KAF:s sjunde kongress oktober 1980. Som bakgrund till resolutionen kan med fördel studeras KAF:s fackliga kursbok "För en kämpande

Läs mer

1971 konfliktade akademikerna på nytt

1971 konfliktade akademikerna på nytt AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och

Läs mer

1981/82:707. Ove Karlsson m. fl. Vissa skattefrågor i samband med jord- och skogsbrukets rationalisering. Motion

1981/82:707. Ove Karlsson m. fl. Vissa skattefrågor i samband med jord- och skogsbrukets rationalisering. Motion 15 Motion 1981/82:707 Ove Karlsson m. fl. Vissa skattefrågor i samband med jord- och skogsbrukets rationalisering Det är väl bekant att fastighetsförhållandena är mycket särpräglade inom stora delar av

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89: Ub589. av Lars Werner m. fl. (vpk) Högskoleutbildningen m. m. Läkarlinjen. Grundutbildningen för sjukgymnaster

Motion till riksdagen. 1988/89: Ub589. av Lars Werner m. fl. (vpk) Högskoleutbildningen m. m. Läkarlinjen. Grundutbildningen för sjukgymnaster Motion till riksdagen 1988/89: av Lars Werner m. fl. (vpk) Högskoleutbildningen m. m. I en annan motion till årets riksmöte för vi fram vissa principiella och övergripande synpunkter på högskoleutbildningen.

Läs mer