Motion till riksdagen 1987/88 :A 733
|
|
- Jan Gustafsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Motion till riksdagen 1987/88 :A 733 av Lars Werner m. fl. (vpk) om en utredning om demokratiska rättigheter i arbetslivet inför 1990-talet Vänsterpartiet kommunisterna lägger i denna motion förslag om utvärdering av arbetsrättslagstiftningen - främst MBL- och förstärkning av de löneanställdas och fackföreningarnas inflytande genom ökade rättigheter. Hamn- och gruvstrejkerna markerade ett kraftfullt uppsving i arbetsplatskam pen. Klassamarbetet, saltsjöbadsandan samt 1928 års klasslagar började ifrågasättas på allvar. Å ren präglades av löften och beslut om arbetsrättslagar, som skulle vara stöd i kamp för "förnyelse av arbetslivets villkor". MBL var kronan på verket och utlovades ara den största reformen sedan allmänna rösträttens införande. Visst finns det inslag som gett de löneanställda och facken en starkare ställning. Men de nya arbetsrättslagarna - särskilt MBL - utgår från att befrämja samarbete i nya former mellan kapital och arbete. Facken har fått utvidgad förhandlings-och informationsrätt men är samtidigt bundna av hårdare fredsplikt under avtalsperiod. Samtidigt binder nya samarbetsavtal upp lokala fack allt hårdare i företags- och myndigheters arbetsorganisation och beslutsprocess talets första del präglades starkt av debatt om arbetslivets villkor och krav på ökade rättigheter för de lönearbetande. Tiden därefter har främst präglats av debatt om åtgärder mot arbetslöshet och om fördelningspolitiken. Det är olyckligt att debatten om arbetslivet trängts undan i en tid då arbetslivet är utsatt för snabbare omställning än någonsin genom tekniska och organisatoriska rationaliseringar på kapitalets villkor. Arbetar- och fackföreningsrörelsen har kommit på defensiven när det gäller arbetsrättsfrågor och utvecklingen i arbetslivet medan storkapitalet och dess främsta intresseorganisation, SAF, hela tiden utvecklar sin strategi för att binda upp de lokala facken. Varför sveks alla förväntningar hos de löneanställda om makt och förnyelse av arbetslivets villkor? Det är en central fråga för hela arbetarrörelsen att besvara. Många har trott och fortsätter att tro att kapitalismen kan tämjas genom samarbetslagar och samarbetsavtal. Men all erfarenhet - inte minst av arbetsrättslagarna och nya samarbetsavtal - visar att det inte går. Kamp för makt åt de löneanställda och deras fackliga organisationer 2
2 måste i stället utgå från att det finns en grundläggande motsättning mellan kapital och arbete och utifrån medvetenhet om att kapital och myndigheter alltid söker att neutralisera och binda upp fackföreningarna. Den avgörande makten i företagen och samhället utgår från äganderätten till produktionsmedlen. Men genom självständig kamp kan fackföreningarna påverka bl. a. arbetslivets villkor. Fackföreningarna måste vara självständiga gentemot stat, kapital och politiska partier och utveckla en strategi för självständig kamp - för demokratiska rättigheter i arbetslivet, facklig investeringskontroll och kontroll över teknikens användning och utveckling, bra fysisk arbetsmiljö utan arbetshets och utslagning och inte minst för en rättvisare fördelningspolitik. Fackföreningsrörelsen måste bredda och fördjupa arbetet med egna lokala, regionala och centrala investeringsprogram och ta kamp för dem mot storkapitalet och dess intresseorganisationer. Erfarenheterna från 1970-talets bredare arbetsplatskamp visar klart att det är stridbara lokala fack, som arbetar med egna alternativ och program och hållit rena partsförhållanden, som lyckats bäst - i såväl privat som offentlig sektor. Ypk är kritiskt till begreppet medbestämmande. Det suddar ut den grundläggande motsättningen i arbetslivet och samhället. Kapitalister och lönarbetande har skilda klassintressen och kan inte bestämma gemensamt. Däremot kan facket genom självständi -l kamp för egna alternativ tvinga fram eftergifter av arbetsköparna och påverka deras beslut. Ypk har sedan början av 1970 i utförliga motioner analyserat Svenska arbetsgivareföreningens strategi och maktmodell, när det gäller arbetsorganisation. Denna analys är väldokumenterad och känd i tidigare riksdagstryck och ligger till grund för förslagen i denna och andra motioner som gäller arbetslivet. Y pk har upprepade gånger föreslagit riksdagen besluta om konkreta demokratiska rättigheter i arbetslivet och pekat på att en rättighetslag bör läggas till grund för ett rättighetsavtal som bör ersätta de menlösa s. k. medbestämmandeavtalen. Inom fackföreningsrörelsens toppar och företrädare för SAP och borgerliga partier har länge hävdats att man först måste se vad de s. k. medbestämmandeavtalen kan ge de anställda innan man ser över och ändrar M BL. Nu har SAP:s kongress uttalat sig för en utvärdering och översyn av hela 1970-talets arbetsrättslagstiftning. Ypk välkomnar detta och understryker att en snabb utvärdering och ändring av M BL är särskilt viktig för att stärka de löneanställdas innytande. Skapa en rättighetslag, som kan ligga till grund för ett rättighetsavtal V pk föreslår att följande förstärkta eller nya rättigheter förs in i medbestämmandelagen - M BL: l. Utvidgad förhandlingsrätt och informationsrätt i alla frågor utan undantag att gälla även på koncernnivå Förhandlingsrätten måste omfatta alla frågor som den fackliga organisationen vill ta upp till förhandlingar, alla undantagsregler i lagen måste slopas. 3
3 Informationsrätten skall kunna utnyttjas utan att fackliga representanter blir belagda med sekretess av företag och myndighet, därför måste lagtexten ändras där informationsrätten beskär av sekretessreglerna. 2. Obegränsad strejkrätt - bort med strejkskadestånd och avskedande vid strejk Skall förhandlingsverksamheten för en fackförening vara meningsfull krävs att fackföreningen inte hindras att vidta stridsåtgärd, när den anser det befogat. Strejken är arbetarnas och fackföreningens främsta motvikt mot arbetsköparnas makt och ägande till produktionsmedlen. l lagen bör därför inskrivas att lokal och central facklig organisation har rätt till stridsåtgärder års klasslagar med strejkförbud satte en kraftig hämsko på den fackliga kampen. Under 1970-talet har strejkförbudet skärpts ytterligare. För första gången i svensk lagstiftning har dessutom införts anvisningar om att deltagande i strejk kan utgöra saklig grund för avskedanden. Sådana anvisningar finns i lagen om anställningsskydd som antogs 1973 och i medbestämmandelagen (MBL) som beslutades Strejkrätten är en av de mest grundläggande demokratiska fri- och rättigheterna. En kämpande fackföreningsrörelse och arbetarrörelse kan aldrig godkänna inskränkningar i strejkrätten eller att strejkande skall kunna avskedas. Orsakerna till strejkerna finns i huvudsak hos oresonliga arbetsköpare. Rättmätiga krav från de arbetande motarbetas och gör situationen ohållbar, vilket utmynnar i strejk. Oresonliga arbetsköpare kan provocera fram en konnikt och sedan med stöd av lagen avskeda de strejkande. Lagen och anvisningarna i lagen om anställningsskydd och medbestämmandelagen måste förändras. Vänsterpartiet kommunisterna kräver att deltagande i strejk aldrig får utgöra saklig grund för avskedande. Fackliga förtroendevalda känner det som en tung börda att behöva gå emot sina egna medlemmar, när dessa tvingas ta till strejkvapnet för att ge uttryck för berättigade krav. Lagen måste ge möjligheter för fackligt förtroendevalda att kunna solidarisera sig med medlemmarna, när dessa tvingas till konnikt 3. Förbud mot lockout Däremot bör lagstiftningen beröva arbetsköparna möjligheter att tillgripa lockout. Maktförhållandet mellan kapital och arbete är i grunden oförändrat. De senaste årens erfarenheter har givit otaliga exempel därpå; företagsnedläggelser, avskedanden, rationaliseringar, permitteringar etc. I kraft av sitt ägande till produktionsmedlen har kapitalägarna en nästan total överlägsenhet i frågor av avgörande betydelse för löntagare, regioner och hela samhällsekonomin. Allt tal om ''jämställda parter" med motsvarande konniktverktyg- strejk eller lockout - som balanserar varandra, är felaktigt och grundar sig på en borgerligt innuerad samhällsanalys. 4
4 4. Förstärkt förhandlingsrätt - Vetorätt Krav på facklig vetorätt avvisas ofta med att facken bara skulle säga nej till allt nytt. Det är ett felaktigt synsätt. De löneanställda är inte mot förändringar men de kräver möjligheter att påverka dem. Facklig vetorätt innebär främst en förstärkning av förhandlingsrätten. Med den utveckling som sker i arbetslivet är facklig vetorätt viktig främst på följande områden: Vid företagsnedläggningar och industriinvesteringar Vid utlandsinvesteringar och företagsfusioner Vid entreprenader och konsultverksamhet Vid rationaliseringar och ny teknik Ny teknik berör mer eller mindre arbetsvillkoren för de löneanställda. Det finns ett bestämt samband mellan teknik och arbetsorganisation. Ny teknik och arbetsorganisation ska få införas bara med fackets godkännande. 5. Mer tid för fackligt arbete Facket informeras och får förhandla om det mesta enligt MBL. Men facket saknar tid för att hinna utarbeta egna alternativ och har oftast ingen experthjälp. Det kan inte ens samla medlemmarna till fackmöte på betald arbetstid för att behandla kraven före förhandlingarna och än mindre arbeta med egna program och utredningar. Men när sedan förhandlingarna förs på arbetsköparens villkor, har facket varken strejkrätt eller vetorätt för att kunna understryka sina krav. Kapitalets makt är orubbad. Dess företrädare leder och fördelar arbetet på ett nytt sätt. De flesta s. k. medbestämmandeavtal ger rätt till S timmars fackföreningsmöten per år. Det är oftast informationsmöten. Fackföreningsmöten där man diskuterar egna alternativ samt förhandlings- och kampkrav på betald arbetstid förekommer inte. Arbetsköparna är totalt överlägsna när det gäller tillgång till expertis och utarbetande av sina alternativ på betald arbetstid. Lagstiftarna måste ge de lokala fackföreningarna ett bestämt antal timmar per medlem och år att användas till fackligt arbete. Forskare som anlitas av central eller lokal facklig organisation ska enligt lag ha fritt tillträde till arbetsplatsen. 6. Rätt till politisk verksamhet på arbetsplatserna Rätt till politisk verksamhet tillhör de grundlagsfästa demokratiska fri- och rättigheterna. Men i arbetslivet begränsas eller förnekas denna rätt i kraft av äganderätt och myndighetsbesjul Arbetsköparna bedriver varje dag politisk verksamhet på arbetsplatserna genom att påverka de anställda med sina värderingar. Denna rätt skall också de anställda och deras fackliga organisationer ha. Alla fackliga frågor är i grunden politiska frågor - även när de förs fram av partipolitiskt obundna organisationer. s
5 7. Rätt till internationella solidaritetsmanifestationer Kampen mot de transnationella bolagen och stöd för sociala och nationella befrielserörelser spelar en växande roll i den fackligt-politiska kampen i alla länder. l nternationella solidaritetsaktioner skall kunna genomföras utan hänsyn till lagstiftningen i andra länder. M o t. 1987/88 Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att framlägga förslag till demokratiska rättigheter i arbetslivet inför 1990-talet. Stockholm i januari 1988 Lars Werner (vpk) Bertil Måbrink (vpk) Jörn Svensson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk) Nils Berndtson (vpk) Inga Lantz (vpk) Karl-Erik Persson (vpk) Alexander Chrisopou/os (vpk) 6
Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.
Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning
Läs merNr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m.
Mot. J 971: 1118 12 Nr 1118 av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. l motion ll: 35 år 1970 (likalydande med I: 35) hemställdes om utredning och förslag
Läs merMotion :618. Sammanfallning: Vänsterpartiet kommunisterna föreslår att lokal facklig
15 Motion 1977178:618 av Lars Werner m. fl. om ''etorätt för facklig organisation mot nedläggning av företag, m. m. Sammanfallning: Vänsterpartiet kommunisterna föreslår att lokal facklig organisation
Läs merUTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. '
UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. ' Arbetsrättsreformen har av statsministern karaktäriserats som den viktigaste reformen sedan den allmänna rösträtten genomfördes. Vi anser en sådan bedömning
Läs merFackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8)
Lagen om medbestämmande i arbetslivet - MBL Arbetshäfte Fackligt inflytande i arbetet 1(8) MBL LAG OM MEDBESTÄMMANDE I ARBETSLIVET... 3 KOMMENTARER TILL NÅGRA PARAGRAFER... 3 Inledande bestämmelser...
Läs merFredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister
PM Rotel VI (Dnr KS 2018/1523) Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet Remisstid den 31 januari 2019 Borgarrådsberedningen
Läs merMotioner nr 14 72-14 7 3 år 1971. Mot. 1971 1472-1473. Nr 1472. av herr Hermansson i Stockholm m. fl.
Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971 Mot. 1971 1472-1473 Nr 1472 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 107 med förslag till lag om anställningsskydd för vissa arbetstagare,
Läs merMotion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk)
Motion till riksdagen 1987/88: av Lars Werner m. fl. (vpk) om allas rätt till arbete Arbetslöshetsstatistikens baksida Sverige lever i dag i slutskedet av en högkonjunktur- en högkonjunktur som har gått
Läs merUTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden
Klicka här Välkommen! för att ändra format Företaget och facket på Program Presentation Inledning Medbestämmandelagen (MBL) Facklig förtroendeman (FML) på Den svenska modellen på Förhandlingsmotparter
Läs merROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista
ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare
Läs merEn liten historia om: Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse
En liten historia om: Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse Kopia på artikel i Aftonbladet den 25/2 1998 Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse Arbete är den vara du säljer på en
Läs merFredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2019-01-25 Ert dnr: A2018/01812/AR M Arbetsrättssektionen Anna Svanestrand Arbetsmarknadsdepartementet Gunilla Qvarsebo 103 33 STOCKHOLM Fredsplikt på arbetsplatser där det finns
Läs merVälkommen till IF Metall
Välkommen till IF Metall Välkommen till IF Metall 1 IF Metall är en facklig organisation som arbetar för att du och alla andra medlemmar ska behandlas rättvist och få bättre lön, bättre arbetsmiljö samt
Läs merMEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)
MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte
Läs merREMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01
REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU
Läs merARBETSRÄTT. Daniel Nordström
ARBETSRÄTT Daniel Nordström PRESENTATIONENS INNEHÅLL Juridiska begrepp Arbetsrätt Kollektivavtal Stridsåtgärder Medbestämmandelagen (MBL) Lagens om anställningsskydd (LAS) Arbetsmiljölagen Arbetstidslagen
Läs merMedlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar
Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra
Läs mer/82:2438. Mot Motion. Lars Werner m. fl. Ny arbetstidslag m. m. (prop. 1981/82:154)
Motion Mot. 1981182 2438-2441 1981/82:2438 Lars Werner m. fl. Ny arbetstidslag m. m. (prop. 1981/82:154) V pk krber sextimmarsdag Genom arbetarrörelsens historia har kampen för kortare arbetstid varit
Läs merVarför ska ett fackförbund bry sig om politik?
Därför politik Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? Därför att din chef gör det. Arbetsgivarna har ett tätt samarbete med de borgerliga partierna för att få lagar och beslut som gynnar dem.
Läs merMotion till riksdagen 1985/86:98. Lar Werner m.fl. Lokal i ering av kemikalieinspektionen (prop. 1985/86: 19)
l Motion till riksdagen 1985/86:98 Lar Werner m.fl. Lokal i ering av kemikalieinspektionen (prop. 1985/86: 19) Kemisamhället producerar och upptäcker ständigt fler kemiska föreningar. Klyftan mellan samhällets
Läs merRapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007
Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport 2 Synen på lönesättning och löneskillnader Rapport Facklig aktivitet
Läs merMotion till riksdagen 1985/86:A 729
Motion till riksdagen 1985/86:A 729 Lars Werner m. fl. (vpk) Facklig kontroll över teknikens användning och utveckling Den nya tekniken i arbetslivet innebär att "gamla" arbetsuppgifter försvinner samtidigt
Läs merFAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser
FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats
Läs merSkyddsombud i hundra år
Skyddsombud i hundra år skyddsombud i hundra år REGIONALT SKYDDS Arbetarnas ombud i skyddsfrågor föddes för hundra år sedan 1912. Det dröjde dock till 1938 innan de fick namnet skyddsombud. Med åren vann
Läs merKrävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?
Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då
Läs merAVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun
AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna
Läs merA-kassan är till för dig som har arbete
A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras
Läs merDärför är det bra med kollektivavtal
Därför är det bra med kollektivavtal kollektivavtalskrift_oktober_2014.indd 1 10/24/2014 11:17:45 AM ST, 2006. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska oktober 2014. Upplaga: 3 000 ex.
Läs merAlmega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017
Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Allmänt om förhandlingar Ha rätt attityd Respektera motparten, dess företrädare och de intressen de företräder Uppträd korrekt och proffsigt Håll dig till
Läs merARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011
ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning
Läs merDet var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.
Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild
Läs merPERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum
MEDBESTÄMMNDERÄTT PERSONLHNDBOK FGERST KOMMUN 2000-09-0 vsnitt (5) MEDBESTÄMMNDERÄTT MEDBESTÄMMNDELGEN - MBL Medbestämmandeformer I lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) finns de grundläggande reglerna
Läs merMotion till riksdagen. 1988/89:A222 av Lars Werner m.fl. (vpk) Bättre arbetsmiljö. Mot. 1988/89 A Arbetsmiljöproblem är MBL-frågor
Motion till riksdagen 1988/89: av Lars Werner m.fl. (vpk) Bättre arbetsmiljö Mot. 1988/89-223 Utslitna ryggar, armar, händer, knän. stress och monotoni och vantrivsel. Allt färre når pensionsåldern, yngre
Läs merLOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga
Läs merVarför ska ett fackförbund bry sig om politik?
Därför politik Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? För att din chef gör det. Arbetsgivarna har ett tätt samarbete med de borgerliga partierna för att få lagar och beslut som gynnar dem. Av samma
Läs merAllmänheten om den nya arbetsrätten 8 Copyright (c) 1996 Demoskop AB --Kön--- ------ Ålder ------ --- Utbildning --- --- Inkomst --- Kvin- 15-25-
Allmänheten om den nya arbetsrätten 7 --Kön--- ------ Ålder ------ --- Utbildning --- --- Inkomst --- Kvin- 15-25- 45-65- Grund Gymna- Hög- ALLA Män nor 24år 44år 64år 89år skola sium skola Hög Medel Låg
Läs merVägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen
Vägen till ett bättre arbetliv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Sverige i världen då och nu En återblick i den svenska historien Industrialisering och tillväxt men minskar fattigdomen?
Läs merMotion J 981/82: 160. av Lars Werner m. fl. med anledning av proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag m. m.
12 Motion J 981/82: 160 av Lars Werner m. fl. med anledning av proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag m. m. 1974 nr an tiillning skyddslag är på gott och ont. An tiillnings kyddet och dc längre
Läs mertighet s a em i F ams, medl Ad y k Ric
Nu drar vi igång! Så kan löntagarna vinna valet 2006 Nu har LO-förbundens medlemmar sagt vad de tycker! Maria Lindberg, medlem i Handels. I undersökningen Valet är ditt har 30 032 medlemmar deltagit och
Läs merVad tycker du? Valet är ditt! Nu har LO-förbundens medlemmar sagt vad de tycker!
Valets vik tigaste fr ågor Vad tycker du? Valet är ditt! Nu har LO-förbundens medlemmar sagt vad de tycker! Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Stefan Bohlin Grafisk form: LO Original: MacGunnar
Läs merTRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Läs merOBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19
OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen
Läs merInlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,
Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar
Läs merFramtidsstrategi för Vänsterpartiet. Partistyrelsens förslag
Framtidsstrategi för Vänsterpartiet Partistyrelsens förslag Vad är problemet? Rödgrön valförlust Vänsterpartiet gick tillbaka Ett främlingsfientligt parti i riksdagen Motsägelsefull utveckling Tusentals
Läs mer1978/79: Motion
lo Motion 1978/79: 2486 av Lars Werner m. fl. med anledning av propositionen 1978/79: 168 om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. propositionen föreslås en rad förändringar
Läs merNORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden
NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden Niklas Bruun Boel Flodgren Marit Halvorsen LIBER Innehåll Förkortningar i! 14 I. Den nordiska modellen för facklig verksamhet
Läs merTalarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser
Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Till varje bild har vi tagit fram punkter på vad du kan prata om. Se dessa som inspiration och stöd till dina egna
Läs merHej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.
Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.
Läs merFÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde
FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde Vårdförbundet avdelning Halland Antagen av styrelsen Sida 1 av 5 Inledning Vårdförbundet avdelning Halland
Läs merDärför är det bra med kollektivavtal
Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791
Läs merMotion till riksdagen 1985/86:L269
Motion till riksdagen 1985/86:L269 Agne Hansson (c) De små aktieägarnas ställning De små aktieägarnas ställning på aktiemarknaden måste stärkas. Den självsanering bland aktiemarknadens aktörer som länge
Läs merFackliga förtroendemän
Fackliga förtroendemän En facklig förtroendeman är en person som har utsetts av en lokal eller central kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation att företräda de anställda på en viss arbetsplats. De
Läs merMotioner nr år Mot Nr 227. av herr Hermansson m. fl. angående arbets- och anställningsförhållanden.
Motioner nr 227-232 år 1973 Mot. 1973 227-232 Nr 227 av herr Hermansson m. fl. angående arbets- och anställningsförhållanden. Förhållandena på arbetsplatserna präglas - som professor Walter Ko rpi uttrycker
Läs merArbetsrätten med en borgerlig regering
1 Sammanfattning Arbetsrätten med en borgerlig regering En moderatledd regering skulle för de anställda innebära stora försämringar av de arbetsrättsliga reglerna. Det visar denna genomgång av de förslag
Läs merFÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom SKL/Pactas avtalsområde
FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom SKL/Pactas avtalsområde Vårdförbundet avdelning Halland Antagen av styrelsen Sida 1 av 5 Inledning Vårdförbundet avdelning Halland har ansvaret för den lokala
Läs merMotion 1983/84:15. Lars Werner m. n. statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp (prop. 1983/84:9)
10 Motion 1983/84:15 Lars Werner m. n. statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp (prop. 1983/84:9) I proposition 1983/84:9 föreslås förändringar i statsbidragsreglerna beträffande barnomsorgen och
Läs merSamverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen
Läs merUtökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister
Arbetsmarknadsutskottets betänkande Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i
Läs merVARMT VÄLKOMMEN! Om de tvärfackliga studierna. Platser för utbildningarna. Ledighet från arbetet. Anmälan. Bekräftelse
STUDIER 2018 1 Om de tvärfackliga studierna Flera utav utbildningarna i häftet görs tillsammans med övriga LO-förbund genom ABF i Uppsala län. Vi tror på vikten av att träffas och bilda oss tillsammans
Läs merAtt anlita en arbetstagarkonsult. Pappers
Att anlita en arbetstagarkonsult Pappers Att anlita en arbetstagarkonsult Innehållsförteckning Att anlita en arbetstagarkonsult För vad kan ni anlita en konsult? När ska ni anlita en konsult? Vilken nytta
Läs merVARMT VÄLKOMMEN! Om de tvärfackliga studierna. Platser för utbildningarna. Ledighet från arbetet. Anmälan. Bekräftelse
STUDIEKATALOG 2019 Om de tvärfackliga studierna Flera utav utbildningarna i häftet görs tillsammans med övriga LO-förbund genom ABF i Uppsala län. Vi tror på vikten av att träffas och bilda oss tillsammans
Läs merIMFs modell för internationellt ramavtal
IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella
Läs merBESLUT. Justitieombudsmannen Cecilia Renfors
BESLUT Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Datum 2018-09-10 Dnr 6024-2017 Sid 1 (6) Kritik mot Kommunstyrelsen i Härjedalens kommun för information till kommunens chefer om att de anställda inte har rätt
Läs merMotion till riksdagen 1985/86:330
-l Motion till riksdagen 1985/86:330 RolfClarkson m. fl. (m) Färjetrafiken till Gotland (pro p. 1985/86: l 05) l. Sammanfattning l motionen framförs förslag till hur trafiken mellan fastlandet och Gotland
Läs merMotion till riksdagen 1985/86:246. Sivert Andersson m. fl. Vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare (prop.
Motion till riksdagen 1985/86:246 Sivert Andersson m. fl. Vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare (prop. 1985/86:67) Behandlingen av "svenska för invandrare" (sfi) Den 28 december
Läs merOm konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta.
Om konflikten inträffar 2016 Allt en måleriföretagare behöver veta. Moderna avtal! 3 Moderna avtal! Kollektivavtalet är det dokument som reglerar det formella förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Läs merEtt rött Europa. för jobb och rättvisa
Ett rött Europa för jobb och rättvisa 2 Fotografer: Nils Sjöstedt sid 1, Bea Tigerhielm sid 5, 9, 11, Jonas Lundborg sid 7, Lars-Örjan Josefsson sid 13 och Jeanette Larsson sid 15. Ett rött Europa för
Läs merORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL
ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning
SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,
Läs merSamverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)
Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna
Läs merS a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)
Läs merRöster om facket och jobbet
Röster om facket och jobbet Facket i storstäderna 6 RAPPORT 6 AV 7 7 Rapportserien Röster om facket och jobbet januari november 7 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport 2
Läs merMotion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder
Motion till riksdagen 1987 /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder Sjöfarten- en bransch i kris Den svenska sjöfarten är en bransch
Läs merLandsorganisationen i Sverige 2013
Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12
Läs merKommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008
Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag
Läs merFAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5
FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden
Läs merTabellbilaga. Facket i Stockholm 43
Tabellbilaga Facket i Stockholm 43 1 Arbetare fördelade efter arbetsställets storlek. Tillverkningsindustri. Antal anställda 1 5 6 10 11 49 50 99 100 499 500 Vet ej, men färre än 11 Vet ej, men fler än
Läs merFACKLIG UTBILDNING (FU)
FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och
Läs mer~ KU 1985/86:23. Konstitutionsutskottets betänkande 1985/86:23. över viss del av proposition 1985/86:98 angående. invandrarpolitiken.
Konstitutionsutskottets betänkande 1985/86:23 över viss del av proposition 1985/86:98 angående invandrarpolitiken ~ ~ KU 1985/86:23 Sammanfattning Konstitutionsutskottets beredning avser den del av proposition
Läs merExperiment med företagsdemokrati
CARL C:SON UGGLA: Experiment med företagsdemokrati Med en ökadföretagsdemokrati i form av självstyrande grupper förbättras den interna informationen. Den anställde tilldelas större ansvar och ökad medbestämmanderätt,
Läs merHalmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm
Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja
Läs merEU och den svenska kollektivavtalsmodellen
EU och den svenska kollektivavtalsmodellen LO/TCO/Saco:s Brysselkontor 2015 Grafisk form: LO Tryck: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2015 15.01 1 000 Innehåll EU och den svenska kollektivavtalsmodellen
Läs merUppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M)
Utlåtande 2016:179 RIX (Dnr 106-602/2016) Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
Läs mer1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Läs merVAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE?
ARBETSLIV VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE? 1. Vilka yrken ska ha hög respektive låg lön enligt dig? 2. Vilken funktion har lönen förutom som inkomst? 3. Vad tror du är den främsta orsaken till att
Läs merVälkommen! Klicka här för att ändra format Förhandla framgångsrikt 25 oktober 2016 Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden
Välkommen! Förhandla framgångsrikt 25 oktober 2016 Anders Lenhoff, Almega Vad är arbetsrätt Bestämmelser som gäller förhållandet mellan arbetsgivare arbetstagare Lag Kollektivavtal Det enskilda anställningsavtalet
Läs merDIK:s stadga. Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015
DIK:s stadga Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015 DIK DIK är facket för akademiker som arbetar eller studerar inom kultur, medier och kommunikation. Förbundet driver lön- och arbetsrättsliga frågor
Läs merSedan arbetarklassen vann striden om åttatimmarsdagen, för det var en förändring som krävde kamp av de som arbetade, så har
Hej, Och tack för att jag får komma hit till Gislaved på 1 maj. Som konferencieren sa, så arbetar jag som journalist på Proletären. Mitt bevakningsområde är främst arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden är ett
Läs merPrioriterade områden och huvudaktiviteter 2018
Prioriterade områden och huvudaktiviteter 2018 Inledning Kongressen 2017 beslutade om att fastställa en verksamhetsplan för hela kongressperioden. Inför varje verksamhetsår beslutar sedan förbundsstyrelsen
Läs merHandels Steg 3 Lagarna
Handels Steg 3 Lagarna När jag gått steg 3 ska jag: Förstå värdet av den fackliga grundideologin och hur det fackliga löftet är kopplat till arbetsrätten Ha kännedom om arbetsrättslagarna, Arbetsmiljölagen
Läs merMotion till riksdagen 1988/89: So280
Motion till riksdagen 1988/89: So280 av Sten Andersson i Malmö (m) Välfårdspolitiken Sammanfattning I motionen uttalas stark kritik mot den välfårdspolitik som framförallt bär socialdemokratins kännetecken.
Läs mer1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna
Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen 1992-02-28 och 1995-12-07) Inledning
Läs merGoda skäl. att vara medlem i
Goda skäl att vara medlem i Det finns olika sätt att se på saker, ett är att säga skyll dig själv... Om du skadar dig på jobbet, inte får ut din semesterlön, din arbetsplats saknar omklädningsrum, eller
Läs merVarför ska du vara med i facket?
Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter 2002 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1934 0 LO 02.11 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på
Läs merDina rättigheter på jobbet
Dina rättigheter på jobbet Du har rättigheter! Du har rättigheter på ditt jobb. I denna folder får du reda på de viktigaste rättigheterna som finns med i arbetsrättslagstiftningen. Kräv dina rättigheter!
Läs merVad gäller vid kränkning av skyddsombud? JOBBET OCH LAGARNA
Vad gäller vid kränkning av skyddsombud? JOBBET OCH LAGARNA Innehåll Vad gäller vid kränkning av skyddsombud? 3 Tvist 3 Skydd av skyddsombudet. 6 kap. 10 arbetsmiljölagen 4 Skydd av skyddskommittéledamot.
Läs merMBL anvisning vid Göteborgs universitet
Anvisning DNR P 2016/301 Personalenheten MBL anvisning vid Göteborgs universitet Syftet med lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) är att ge medarbetarna medinflytande och medbestämmande i viktiga
Läs merGemenskap ger styrka
Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav
Läs mer