Regler för hantering av blod och annat humant provmaterial
|
|
- Simon Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1 av 6 KIs ledningssystem för miljö och hållbar utveckling Regler för hantering av blod och annat humant provmaterial Detta dokument beskriver hur blod och annat humant provmaterial skall hanteras vid Karolinska Institutets laboratorier 1. Lagrum Se AFS 1986:23 Skydd mot blodsmitta Huvudprincipen i dessa regler är att hantera allt blod och blodkontaminerat material som smittförande. Definitionen av blod Tillstånd för hantering av blod krävs ej Riskbedömning Det är endast humant blod, och inte djurblod, som är inräknat i det svenska regelverket. Med humant blod avses även blodprodukter/vävnad samt material som kommit i kontakt med blod/blodprodukter/vävnad som inte är smittrenade. Således är även blodplasma, spinalvätska, sputum, primärcellkulturer etc., samt allt material såsom pipettspetsar och kanyler som kommit i kontakt med dessa inräknat. KI definierar även blod från apor som potentiellt smittförande, och reglerna nedan gäller således även för denna typ av material. Vid propagering av mikroorganismer från blod gäller inte detta regelverk, utan reglerna för respektive mikroorganism, se AFS 2005:01 /AFS 2011:02. Se separat dokument angående hantering av material från djur generellt (animaliska biprodukter). Det krävs inget tillstånd för att hantera blod under förutsättning att man inte förmerar/ odlar mikroorganismer i provet. Blodhantering får ske vid alla laboratorier på KI där det finns tillgång till huddesinfektionsmedel samt möjlighet till handtvätt. Det behöver inte vara ett laboratorium anmält för skyddsnivå 2 och lokalen behöver således heller inte märkas upp på något speciellt sätt. Dock skall det laborativa utrymme där arbete med blod sker vara tydligt utmärkt. Ansvarig chef ansvarar för att risker för ohälsa och olycksfall undersöks och bedöms. Riskbedömningen genomförs tillsammans med inom ämnet kompetent 1 Vid verksamhet inom sjukhusets lokaler skall sjukhusets regler tillämpas
2 Sida 2 av 6 personal samt att skyddsombud skall ges möjlighet att medverka. Riskbedömningen kan t ex utföras med hjälp av riskbedömningsblanketten BARA som finns att tillgå från Skriftliga instruktioner Vilka som får arbeta med blod Arbetsteknik och hygien Avfallshantering Det måste finnas skriftliga instruktioner om hur blodet ska hanteras på respektive arbetsställe. De skriftliga instruktionerna ska baseras på en riskbedömning. Se exempel på vad som bör ingå i de skriftliga instruktionerna sist i dokumentet. Notera att information om immunprofylax skall inkluderas, samt instruktioner om vilka tekniska hjälpmedel och personlig skyddsutrustning som förebygger stick- och skärskador och hud- och slemhinnekontakt. Arbete får utföras endast av den som fått utbildning om smittrisker, smittvägar och skyddsåtgärder. Detta dokument innehåller information om de smittrisker som anses kunna förekomma vid blodhantering samt smittvägar. Forskarna måste också informeras om de lokala skyddsåtgärderna via de skriftliga instruktionerna som ska finnas för blodhantering (se ovan). Vid Karolinska Institutet ska alla som hanterar blod erbjudas hepatit B vaccination. Se utförliga information under Hepatit B, Smittrisker nedan samt dokumentet Vaccinationsregler gällande KIs personal. Generellt gäller god mikrobiologisk praxis 2 när blod hanteras. Sammanfattningsvis ska laboranten undvika bildning och spridning av aerosoler, spill och stänk. Desinficera allt material samt alla ytor efter arbetets slut. Det bildas mycket aerosoler när vätskor hälls från ett kärl till ett annat, och detta ska därför undvikas alternativt utföras i en mikrobiologisk säkerhetsbänk Detta avfall räknas som smittförande enligt Karolinska Institutets avfallsregler 3. Sammanfattningsvis får inte vätska/material hamna i avlopp/hushållssopor utan att i så fall först inaktiverats med verifierad metod. 2 sidan Se utförligare information under separata regler gäller i sjukhusens lokaler.
3 Sida 3 av 6 Omhändertagande av spill Olycka/första hjälpen Tillbud/ arbetsskada Observera att virus intorkat i serum kan förbli infektiöst i flera dygn. Vid mindre spill kan 70% etanol användas, för större spill bör ett oxiderande medel användas, såsom t ex klorin eller virkon, detta för att blod har en buffrande förmåga. Notera att klorin räknas som farligt avfall enligt KIs avfallsregler. Torka dagligen bänkytor och centrifuger med 70% etanol (oxiderande medel skadar apparatur/ytor). Stänk i ögon/mun/slemhinnor: Skölj rikligt med ögondusch eller steril natriumklorid i första hand. Alternativt kan kranvatten användas. Ta ut ev. kontaktlinser och skölj igen. Stick/skärskada, samt hudexponering: Tvätta snarast med rikliga mängder tvål och vatten följt av desinfektion med handsprit/70 % sprit. Vid misstanke om exponering för blodsmitta ska omedelbart närmaste chef, samt Företagshälsovården kontaktas (under deras mottagningstid, alternativt infektionskliniken på Karolinska sjukhuset utanför mottagningstid). Alla stick/skärskador skall anmälas av arbetsgivaren, dvs. närmaste ansvarig chef, som allvarligt tillbud utan personskada på Arbetsmiljöverkets hemsida. Då sker också en automatisk anmälan om arbetsskada till Försäkringskassan. I och med detta uppfylls kravet i 2 i Arbetsmiljöförordningen samt Socialförsäkringsbalkens 42:a kapitel 10. Skadeanmälan ska göras av arbetsgivaren i samråd med skyddsombud och den drabbade. Tänk även på att skyddsombud och den drabbade ska ha en kopia av anmälan. Denna anmälan skall göras för att kunna bevisa ev. senare smitta/infektion och ge underlag för ev. ersättning för arbetsskada. Nollprov skall utföras av företagshälsovården/ infektionsklinik omgående. Händelsen skall även rapporteras i KIs elektroniska incidentrapporteringssystem. Ett enklare tillbud, dvs. en händelse som kunde orsakat: stick eller skärskada exempelvis fylld riskavfallsburk eller fynd av kanyl i tvätt stänk av blod/blodsmittat material i ögon, mun på slemhinna eller på skadad hud
4 Sida 4 av 6 Extra regler om man vet att blodet bär smitta Helblod/buffycoats/plasma/celler från blodcentral Cellkulturer Smitta via hud och slemhinnor Transporter skall endast rapporteras som ett enklare tillbud i KIs elektroniska incidentrapporteringssystem (från 2013). Generellt gäller regeln att hantera allt blod som smittförande, och således har blod med känd smittrisk inte högre krav än annan hantering. Riskbedömningen ska ligga till grund för att välja skyddsåtgärder beroende på risken. Ingen extra märkning av rum etc. behövs. Oftast får forskare tillgång till blod från blodcentralen innan det har hunnit testas för kända blodsmittor. Materialet måste därför hanteras som potentiellt smittförande. Cellkulturer omfattas också av dessa regler, om de är av primär karaktär och från människa eller apa. I annat fall definieras de som en mikroorganism i riskklass 1, se AFS 2005:01. Blodsmittar oftast inte genom oskadad hud, men kan smitta genom små sår i huden inklusive t ex eksem. Arbetet ska utföras med detta i åtanke. Se vidare nedan angående skyddsutrustning. Slemhinneexponering, såsom mun och ögon, utgör också en smittrisk. Denna typ av prover ska transporteras som Biologiskt ämne, kategori B, UN 3373 alternativt undantaget medicinskt prov när det transporteras utanför respektive campus. Se Packa provet rätt från Smittskyddsinstitutets hemsida. Notera att detta alltså också gäller vid transporter mellan olika campus/sjukhus. Smittrisker Hepatit B Hepatit B smitta är den största risken vid blodhantering. Det uppskattas att det är 6-30% risk att få smittan vid inokulation med Hepatit B positivt blod. 45 Det är därför viktigt att personal som kan exponeras erbjuds preexponeringsvaccination. Vaccinationen erbjuds all personal som hanterar blod på KI utan kostnad via företagshälsovården. 6 Hepatitvaccinet anses som heltäckande ofta först efter den Observera att hepatitvirus kan vara infektiöst även efter flera dagars uttorkning. 6 Se utförligare information i dokumentet Policy för vaccination av personal
5 Sida 5 av 6 Hepatit C HIV Andra smittrisker tredje dosen. Företagshälsovården erbjuder vaccinet Engerix-B via något av följande vaccinscheman; 0, 1, 6 månader, 0,1,2 mån eller 0,1,3 veckor. Vid en snabbvaccinering rekommenderas en boosterdos efter 12 mån för att säkerställa långtidsskydd. Hepatit B vaccinet är också effektivt givet som post-expositionsprofylax, med eller utan samtidig administration av hepatit B immunglobulin. 7 Inkubationstiden är ca 2-6 månader. De första symptomen är ofta dålig aptit, illamående, muskel- och ledsmärtor och lätt feber, men infektionen kan också vara asymptomatisk. Senare kan symptom på leverdysfunktion såsom gulfärgning av hud, slemhinnor och ögonvitorna, också vitfärgning av avföring och mörkfärgning av urin kan förekomma. Vid ca 1 av 20 blir infektionen kronisk och komplikationer såsom skrumplever och levercancer kan tillstöta. Både vaccin och postexponeringsprofylax saknas mot hepatit C. Det uppskattas att det är ca 3% risk att få smittan vid inokulation med Hepatit C positivt blod. 4 Symptomen och inkubationstiden är ungefär desamma som för Hepatit B, men asymptomatiskt bärande förekommer i större utsträckning. Risken för kroniskt bärarskap är ca 80%, och komplikationsrisken är större än för hepatit B. Vaccin saknas mot HIV, men postexponeringsbehandling finns. Det uppskattas att det är 0,3 % risk att få smittan vid inokulation HIV-positivt blod. 4 Hepatit D och G, HTLV1 och 2 med flera virus samt bakterier och okända agens kan också innebära en risk, men risken är generellt mindre. Personlig skyddsutrustning och teknisk utrustning Skyddskläder Skyddshandskar Laboratorierock skall användas. Om rocken blivit kontaminerad eller misstänks ha blivit kontaminerad av blod ska den smittrenas innan den lämnas för rengöring, t ex genom autoklavering. Rocken får inte lämna arbetsområdet. Handskar ska användas för att skydda mot exponering vid 7
6 Sida 6 av 6 Stänkskydd Stick/skärskadeskydd all hantering av blod. Handtvätt och handdesinfektion ska alltid utföras efter det att man tagit av sig handskarna. på att handskarna blir smittförande, byt handskar ofta. Desinfektionsmedel förstör handskens skyddande egenskaper. Tänk Handskval ska anpassas till arbetsmoment och exponeringsnivå. Handskar som är anpassade för laboratorieändamål och blodhantering (märka med EN374-2 och med en märkning med biologisk fara-symbol t ex Orange nitrile från Nordic biolabs) är mindre punkteringskänslig samt att den testats av oberoende källa jämfört med undersökningshandskar (EN455). Använd skyddsglasögon och munskydd/visir vid risk för aerosolbildning eller stänk. En plexiglasskiva eller en mikrobiologisk säkerhetsbänk kan också fungera som stänkskydd. Vassa föremål såsom kanyler, rakblad och vassa glasföremål ska i möjligaste mån undvikas vid blodhantering. Sätt aldrig på hylsan på kanylen igen, utan lämna den exponerade kanylen direkt i behållaren för stickande/skärande föremål (helst med möjlighet till kanylavtagare). Det finns flertalet produkter på marknaden som reducerar stick/skärskador, såsom trubbiga nålar. Exempel på innehåll i en hanteringsinstruktion 1) Var hanteringen får bedrivas och hur denna verksamhet skiljs från andra typer av verksamhet. 2) Vem som är ansvarig. 3) Vilka som får arbeta med blodet (hur nya personer får utbildning om smittrisker, smittvägar och skyddsåtgärder inklusive vaccinationer). 4) Risker med blodet i fråga, metodbeskrivning samt vilka moment som utgör den största risken. 5) Val av personlig skyddsutrustning. 6) Val av teknisk utrustning. 7) Vilka rutiner som ska användas, såsom god mikrobiologisk praxis/rengöring/desinfektion/rutiner för att lämna laboratoriet. 8) Avfallshantering för fast samt flytande material. 9) Incident/tillbudsrutiner inklusive kontaktuppgifter. 10) Rutiner vid transporter av blod inom och utom KI. 11) Övrig personal som kan behöva information om riskerna och hur detta ska gå till.
MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:
Läs merAtt förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska
Att förebygga blodburen smitta Osk Atladottir Hygiensjuksköterska 22/2 2017 Blodburen smitta-definition Mikroorganismer i blod eller kroppsvätskor som kan överföras från en individ till en annan och orsaka
Läs merBlodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs merBlod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014
Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.
Läs merSmittande arbetsmiljö! 20 april 2009
Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm
Läs merMargareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA
Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder
Läs merMedicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA Utfärdad den 20 november 1986 AFS 1986:23 2 SKYDD MOT BLODSMITTA Arbetarskyddsstyrelsens
Läs merAtt förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016
Att förebygga blodburen smitta Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016 Blodburen smitta-definition Mikroorganismer i blod/blodtillblandade kroppsvätskor som kan överföras från en individ
Läs merBlodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer
Läs merStick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta
Giltigt fro.m: - Tills vidare Org: Västerbottens läns landsting Uppföljning : 2017-06-19 Styrande översyn har gjorts Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Anvisningen gäller
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) Helen Karlberg Ph.D. Mikrobiolog Enheten för kemiska och mikrobiologiska faktorer Avdelningen för Regler 2018-09-14 Syfte? Förtydliga reglerna
Läs merHygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta
TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merBlodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Blodburen smitta Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen genom kontakt med blod som leder till infektion (med/utan symtom) Aktuella smittämnen (virus)
Läs merDokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin
0 Blodburen smitta hos barn och ungdom-riktlinjer för förskola och skola i Sörmlands län Inledning Det finns barn och ungdomar med blodburen smitta som inte är kända inom sjukvården. Därför ska all hantering
Läs merArbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7
Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta
Läs meri Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:
Smittskydd Vårdhygien Åtgärder vid skada med risk för blodburen smitta hos personal/studerande inom kommunal vård och omsorg i Jönköpings län Framtagen av: Gäller för: Godkänd av: Pernilla Johansson, Kommunal
Läs merArbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom
Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna
Läs merHur ska vi arbeta med mikroorganismer? AFS 2005:01 http://www.av.se/lagochratt/afs/ Ingrid Bölin Avd f mikrobiologi och immunologi Innehåll
Hur ska vi arbeta med mikroorganismer? AFS 2005:01 http://www.av.se/lagochratt/afs/ Ingrid Bölin Avd f mikrobiologi och immunologi Innehåll 1. Riskklasser och riskbedömning 2. Skyddsåtgärder 3. Anmälan/tillstånd
Läs merBlodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast
Läs merResistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län
Resistenta bakterier och Labratoriehygien Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län Resistenta bakterier Lagar, föreskrifter och information Basala hygienrutiner och klädregler Hygien i lokalen Vi är ett
Läs merInnan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län
Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient
Läs merHepatiter och blodsmitta
Hepatiter och blodsmitta Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter A-E Smittar via infekterat livsmedel (inkl. dricksvatten) Hepatit A Hepatit E Smittar via blod, sexuella kontakter eller mor-barnsmitta
Läs merDokumenttyp Föreskrift Dokumentnamn Föreskrift för biosäkerhet vid Clinical Research Centre och Wallenberglaboratoriet
208XXXX 208XXXX av 0 Syfte Denna föreskrift ska skapa gemensamma rutiner och regler för arbete med material som kan medföra smittspridning eller som utgör genetiskt modifierade mikroorganismer. Avsikten
Läs merAtt skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27284 su/adm, su/ambulanshandbok/ambulansinstruktioner 2017-11-01 6 Innehållsansvarig: Mathilda Carlsson, Ambulanssjuksköt., SU Ambulans (matka18) Godkänd
Läs merHandläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård
Sida 1 av 9 141204 Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård Patient som söker vård på vårdcentral Den som först träffar patient med plötsligt feberinsjuknande, till exempel sekreterare, ställer
Läs merBlodburen smitta bland barn och ungdomar
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland
Läs merNya föreskrifter AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Smitta, toxinpåverkan, överkänslighet
Nya föreskrifter AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Ersätter Biologiska ämnen, Smittfarligt arbete Upphäver Riskavfall Tillämpningsområde, definitioner Användning
Läs merBlodburen smitta i ett labperspektiv
1 Blodburen smitta i ett labperspektiv Equalis användarmöte 2014-03-06 Anders Samuelsson, hygienläkare, 2 Idag kommer jag att ta upp Blodburen/vävnadsburen smitta De vanligaste smittämnena Smittvägar Överföring
Läs merPersonalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Personalvaccination och stick-/skärtillbud Malin Bengnér Smittskyddsläkare Vilket vaccinationsskydd bör jag som vårdpersonal ha? Vem ombesörjer och betalar vaccinationen? Vad gör jag om ett tillbud med
Läs merRiktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar
Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och
Läs merHandlingsprogram för att förebygga blodburen smitta
Handlingsprogram för att förebygga blodburen smitta hos personal och studerande inom vårdinrättning samt särskilda boenden i Stockholms län Detta dokument är avsett som stöd för handläggning och för utformande
Läs merLokal anvisning 2005-02-16
1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner
Läs merHygienkonferens hösten 2014
Hygienkonferens hösten 2014 Program EBOLA Skyddsutrustning EBOLA VRI-förebyggande arbeteframgångsfaktorer Vårdhygieniska aspektermentometer övning Övriga frågor Anders Lindblom Annica Blomkvist Marianne
Läs merSäkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan
Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan 1. Introduktion Följande anvisningar har utarbetats av Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Resurscentrum ansvarar för innehållet.
Läs mer2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!
Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter
Läs merRisk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2013-01-29 Faktaägare: Katarina Madehall, Hygiensjuksköterska vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordf medicinska kommittéen
Läs merRevisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.: 2017-01-08
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-178760 Fastställandedatum: 2016-01-08 Giltigt t.o.m.: 2017-01-08 Upprättare: Anette M Nygren Fastställare: Signar Mäkitalo Stick- och skärskador samt
Läs merRiktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar
Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,
Läs merNyfiken fråga? Hur gick det?
Nyfiken fråga? Hur gick det? HYGIENTRÄFF HT-2013 B L O D S M I T T A, H U R S E R D E T U T I S Ö R M L A N D? N Y A A F S, T I L L B U D, S T I C K S K Y D D A D E P R O D U K T E R BLODSMITTA HIV Hepatit
Läs merHandläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS
Handläggning av stick- och skärskador Rutiner i Umeå, NUS Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården. Risk för överföring av blodsmitta uppstår
Läs merStick - och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken
Dokumenttitel : Stick - och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken Ämnesområde: Vårdkedja (diagnos och behandling) Nivå : Instruktion Författare :
Läs merRutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27
Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.
Läs merVinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merHygienrutiner i förskolan
Hygienrutiner i förskolan 2019-04-09 Hygienrutiner i förskolan Syftet med rutinerna är friskare barn och personal. Följande råd är grundläggande för att minska smittspridning. De viktigaste smittvägarna
Läs merRisk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada
Rutin Process: 3.1.1 RGK Tillhandahålla medicinsk service Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2018-05-16 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum,
Läs merRiktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv)
Dnr: 10267.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 4 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Smittskydd Värmland Smittskydd Värmland 2013-08-26
Läs merProgram. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Läs merBlodlaborationer. Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan
Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan Blodlaborationer 1. Introduktion Följande anvisningar har utarbetats av Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik och granskats av Arbetsmiljöverket.
Läs merStudenthälsan. För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal
Studenthälsan För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal Om Studenthälsan Ett komplement till landstingets hälso- och sjukvård
Läs merSkaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merMaria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus
Maria Engström hygiensjuksköterska Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus 170608 Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga
Läs merBLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27
BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV
Läs merStick- och skä rskädor sämt exponering med risk fo r blodburen smittä - Lokäl änvisning till Vä rdhändboken
Dokumenttitel: Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken Ämnesområde: - Vårdkedja (diagnos och behandling) Dokumentkategori: Vårdhandboken
Läs merEbola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL
Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola
Läs merAllmänt förekommande avfall på laboratorier
1(7) Den omfattande laboratorieverksamheten vid LiU ger upphov till stora mängder laboratorieavfall av varierat slag. Detta avfall ska hanteras på ett för alla medarbetare och studenter säkert sätt. Avfallet
Läs merASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE
ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE Riktlinjer och rekommendationer för ett aseptiskt arbetssätt på Sterilteknisk enhet. Syftet är att höja kompetensen, öka medvetenheten samt säkerställa
Läs merHandläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken
Enheten för vårdhygien 1 av 7 Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken Detta dokument bygger på Socialstyrelsens Rekommendation för handläggning av
Läs merHepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare
Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler
Basala hygienrutiner och klädregler 2017-05-30 1 Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Mottagliga individer Ökad smittspridningsrisk Mycket människor på liten yta Hög antibiotikaanvändning
Läs merRutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1
2015 09 23 08 1(5) Instruktion Godkänd av: Rutiner på vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF) Säkerhetslaboratoriet Rutiner på i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1 Prover
Läs merRiktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:
Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum
Läs merFörord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör
Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett
Läs merIntroduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler
Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler Bildspel med tillhörande talmanus framarbetat av Smittskydd och vårdhygien 2019 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt
Läs merSticktillbud Höstmötet 2016
Sticktillbud Höstmötet 2016 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Upplägg Kort om blodsmittor: hiv, hepatit C och hepatit B Rekommenderade åtgärder vid tillbud Att ta med hem Första frågan:
Läs merEn rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1
En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1 RISKEN MED STICK- OCH SKÄRSKADOR I VÅRDEN Att hantera stickande- eller skärande
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 3 Svenska HALT Healthcare-Associated Infections and Antimicrobial use in Long-Term care facilities
Läs merHygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm
Hygienrutiner i SÄBO Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm Föreskrift SOSFS 2015:10» Föreskrift bindande regler» Hälso- och sjukvård samt omsorgspersonal ansvar att följa» Verksamhetschefen
Läs merVad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merSvar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/
Svar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/100863. Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) tackar för möjligheten att lämna synpunkter på denna remiss. Förslaget
Läs merDeltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.)
CHECKLISTA FÖR RISKBEDÖMNING Arbetsplats: Datum: Gäller för brukare: Deltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.) Viktigt När ni gått igenom frågorna, diskutera de punkter där ni inte
Läs merTvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Innehåller mikroorganismer - en del sjukdomsframkallande Felaktig hantering/temperatur kan utgöra smittrisk Tvättprocessen för
Läs merHepatit C och överföring via stick/skärskador
UTREDNINGSTJÄNSTEN Maria Karlsson Tfn: 08-786 67 79 PM 2010-03-05 Dnr 2010:274 Hepatit C och överföring via stick/skärskador Uppdragsgivaren vill veta vad Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Sveriges
Läs merVårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016
Läs merKan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst?
Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst? Vårdhandboken översikt Vid venös provtagning ska stickskyddade produkter användas (AFS 2012:7 ändringsföreskrift
Läs merEnkla eller dubbla handskar
Enkla eller dubbla handskar Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan,
Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta,
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 Vårdrelaterade infektioner, VRI En vårdrelaterad infektion (VRI) är en infektion som uppkommer till
Läs merBlodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist
Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det
Läs merRiktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:
RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:
Läs merHITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli
HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli Hans Sjöberg Peter Lundholm Kanylfrågan 2005-2015 Kanylhylshållare:
Läs merMikrobiologiska arbets miljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet
Mikrobiologiska arbets miljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta,
Läs merHygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland
Hygien i förskolan 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland Smittvägar Luftburen smitta Kontaktsmitta Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta Smitta till och från
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merRiskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök
Sida 1( 7) Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök Utförd 2014-08-26 Av Anna Darabi på Rausinglab. Andrad senast 2014-10-31 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden
Läs merSmittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Läs merPersonalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalskydd Det bästa skydd mot nedsmittning av personalen är kunskap om riskerna och om sjukdomens smittvägar. Personalen
Läs merAtt förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel
Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel - praktiska råd för personal inom hjälpmedelsverksamheten Elisabeth Eriksson och Torbjörn Wallin i samarbete med Karin Medin Hjälpmedelsinstitutet
Läs merVårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare
Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267
Läs mer08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo
Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner
Läs merCHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN
CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan
Läs mer2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun
2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta
Läs merMAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd
MAGITASKOLAN Allmänna och särskilda hygienråd. Skolan har ansvar för egenkontroll och dokumentation av hygienrutiner. Infektioner sprids främst via händerna men även via föremål som till exempel textilhanddukar
Läs merCHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER
CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir
Läs merSmittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn
1 Smittskydd Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 2 Smittskydd Definition: Alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer.
Läs mer