Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 4 december 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 4 december 2014"

Transkript

1 Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 4 december 2014

2

3 Sidan 3 av 146 Ärende 1

4 Sidan 4 av 146

5 Socialkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Annika Holmström Dnr Sidan 5 av Socialnämnden Fördjupad utredning av ett eventuellt införande av lågtröskelboende i Upplands-Bro kommun Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att socialkontoret får i uppdrag att genomföra boendemodellen Bostad först. Sammanfattning I denna utredning lyfts tre olika boendealternativ för missbrukare fram: härbärge, lågtröskelboende och Bostad först. Medan ambitionen för både härbärge och lågtröskelboende är att de ska vara kortsiktiga lösningar, är Bostad först en lösning på lång sikt. Utredningen visar bland annat på att bostadsbehovet i Upplands-Bro kommun är mer lång- än kortsiktigt. I de fall man försökt upprätt kortsiktiga jourboenden stannar hyresgästerna kvar i många månader, alternativt i flera år. Detta talar för mer långsiktiga boendelösningar, såsom Bostad först. Socialkontoret bedömer att kommunens egna behov inte är tillräckligt omfattande för att inrätta ett renodlat lågtröskelboende eller härbärge till en rimlig kostnad. Utifrån den samlade kunskapen och erfarenheten som idag finns att tillgå framgår många fördelar med boendemodellen Bostad först. Merkostnader i form av ökat boendestöd kommer troligen att uppstå, men erfarenheten visar att insparade kostnader i form av tillfälliga boendelösningar såsom vandrarhem leder till en ekonomisk vinst för kommunen. Fördelarna med Bostad först är förutom ekonomisk vinning, även en upplevd ökad livskvalitet bland brukarna. Socialkontoret bedömer utifrån behoven i Upplands-Bro kommun, och det som framgår av denna utredning, att Bostad först vore ett lämpligt alternativ att arbeta vidare med i planeringen av framtida boendeformer för missbrukare. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 13 november 2014 Ärendet BAKGRUND I oktober 2013 gjordes en utredning på uppdrag av Socialnämnden en utredning om ett eventuellt införande av lågtröskelboende i Upplands-Bro

6 2(6) Sidan 6 av 146 kommun. Syftet med utredningen var att undersöka behovet och förutsättningar till att inrätta ett lågtröskelboende för hemlösa med missbruksproblematik i kommunen. I en tjänsteskrivelse till nämnden i november 2013 föreslog Socialkontoret att kommunen skulle inrätta ett lågtröskelboende genom att ta en social lägenhet i anspråk och samordna boendet med Härnevimottagningen. Detta alternativ skulle enligt tidigare nämnda utredning kräva ett resurstillskott på cirka 1,5 mkr. Nämnden återremitterade ärendet i december 2013 med uppdrag till Socialkontoret att göra en djupare analys och utredning kring de olika förslag som presenterats. INLEDNING Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är ett komplext problem, som påverkas och orsakas av flera faktorer på både strukturell (exempelvis tillgången till bostäder) och individnivå (exempelvis otillräcklig ekonomi, skuldsättning, missbruksproblematik, psykisk ohälsa med mera). Det är kommunens ansvar att skapa förutsättningar så att alla i kommunen kan leva i goda bostäder samt främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Tak över huvudetgaranti har varit en prioriterad fråga från regeringens sida sedan 2007, men ansvaret för att implementera en sådan garanti ligger hos kommunerna. Samtliga länsstyrelser har sedan 2012 ett regeringsuppdrag att analysera hur kommunerna beaktar arbetet med att motverka hemlöshet, i samband med att de stödjer kommunerna i deras arbete med att planera bostadsförsörjningen. HÄRBÄRGE, LÅGTRÖSKELBOENDE OCH BOSTAD FÖRST När kommunen tar ställning till vilken typ av bostäder som ska upplåtas är en avgörande fråga: vilka utgångspunkter ska styra valet av boendelösningar? Är bostaden i sig målet, eller är den ett medel för att individen till exempel ska bli drogfri? De olika boendeformer som kommunerna i Sverige idag upplåter för missbrukare kan delas in i: akutboenden mellanboenden mer långsiktiga boendelösningar, med eller utan stöd. Nedan förklaras de tre boendeformerna härbärge (kategori akutboende), lågtröskelboende (kategori akutboende eller mellanboende beroende på syftet och tiden som individen stannar), och slutligen Bostad först (kategori långsiktig lösning). Härbärge Härbärgen finns i de flesta städer runtom i Sverige och erbjuder akuta sovplatser. Krav på nykterhet ställs som regel ej. Ofta måste man vara ute ur lokalen under dagen och får söka plats igen nästa kväll. På många platser beviljas härbärge endast för kommunens egna invånare och efter biståndsbeslut

7 Sidan 7 av 146 3(6) från socialtjänsten. På andra ställen tar man emot personer även från andra kommuner. Många härbärgen finansieras och drivs helt eller delvis av ideella organisationer. Lågtröskelboende Lågtröskelboende är svårt att definiera då det saknas en bild av hur innehållet ser ut i dessa boenden, samt dess omfattning. Det finns heller ingen definition som avgränsar begreppet och beskriver insatsen. Med detta sagt riktar sig oftast lågtröskelboenden till personer som behöver ett långvarigt stöd för att klara ett eget boende. Ett lågtröskelboende är ett enkelt boende, där den enskilde har sin bostad och sina tillhörigheter som ett led i en rehabilitering, men där samtidigt tröskeln i form av nykterhet etc. är låg. Ofta får den boende vara påverkad men inte bruka droger på boendet. I en del kommuner krävs dock total nykterhet och de boende får lämna utandnings- och/eller urinprov vid behov. Ett lågtröskelboende kan erbjudas med inriktning på att den enskilde, under förutsättning att han/hon klarar eget boende, framöver ska kunna erbjudas en riktig bostad i en boendekedja där en social bostad är nästa steg. Förhoppningen är ofta att den enskildes missbruk ska minska och att denne på sikt ska vara mottaglig för behandling. I många kommuner blir dock lågtröskelboendet en mer eller mindre permanent boendelösning på grund utav att den enskilde inte kvalificerar sig till eget boende. Boendeplats i lågtröskelboende beviljas efter ansökan som ett tidsbegränsat biståndsbeslut från socialsekreterare. En individuell arbetsplan där man klargör målen med insatsen utformas tillsammans med personen som ansökt. Bostad först Bostad först är en modell som relativt nyligen introducerats i Sverige. Den bärande idén är här att individen omedelbart ska erbjudas ett permanent tryggt boende med eget kontrakt utan att krav ställs på att hyresgästen ska vara redo för att bo. Stöd i boendet erbjuds, men det är frivilligt att ta emot. Kunskapsöversikten ger stöd för att trygghet och stabilitet i boendet, med till exempel tillgång till boendestöd, är en viktig förutsättning för att en person ska stärkas till att förändra sin situation. Därför bör rätten till bostad inte villkoras, med till exempel deltagande i behandling. 1 Till skillnad från lågtröskelboende har resultaten av boendeformen Bostad först analyserats. Framgångarna med modellen är i första hand ökad stabilitet. I analysen av dessa resultat betonas att det är viktigt att förväntningarna är rimliga, och att man mycket väl kan tala om relativ integration i samhället som ett realistiskt mål. 2 AKTUELLA BOENDEN I UPPLANDS-BRO KOMMUN Socialkontoret arbetar kontinuerligt med olika personers boendesituation. Socialkontoret disponerar 67 sociala lägenheter, som hyrs ut i andra hand till 1 Socialstyrelsens rapport En fast punkt Vägledning om boendelösningar för hemlösa personer 2 Slutrapport från den nationella hemlöshetssamordnaren Bostad sökes G:\Socialkontoret\3. Kvalitét och verksamhetsstöd\socialnämnden\2014\141204\01tjänsteskrivelse Utredning Lågtröskelboende.docx /

8 4(6) Sidan 8 av 146 personer som av olika skäl står utanför den ordinarie bostadsmarknaden. 19 av dessa är bostadsrätter som kommunen äger. 23 hyr kommunen av det kommunala fastighetsbolaget Upplands-Brohus, och 25 lägenheter hyr kommunen av det privata bostadsbolaget Graflunds. I vissa fall blir tillfälligt boende på exempelvis vandrarhem lösningen på ett boendeproblem. Kostnader för akuta boende-lösningar i Upplands-Bro kommun är i genomsnitt kr per månad (baserat på kostnaderna under januari till och med september 2014). I Upplands-Bro speglas den utveckling som vi sett nationellt: många personer med uttalad social problematik fastnar i mer akuta boendelösningar. I kontraktsformen jourbostad är tanken att lägenheten skall upplåtas till en individ under max tre månaders tid. I praktiken kan vi se att i princip ingen flyttar från sin jourbostad efter tre månaders tid, utan det dröjer många månader och till och med år. BESKRIVNING AV HÄRBÄRGE, LÅGTRÖSKELBOENDE RESPEKTIVE BOSTAD FÖRST I UPPLANDS-BRO 1 Härbärge Genom att inrätta ett härbärge skapas förutsättningar att erbjuda den enskilde en boendeplats kväll och natt. Verksamheten är stängd under dagen. Denna verksamhet kräver enligt tidigare utredning en bemanning med cirka 5,0 anställningar, ca 2,1 mkr. Härutöver tillkommer kostnader för måltider, lokaler och inventarier. 2 Lågtröskelboende Ett lågtröskelboende kan med fördel samordnas såväl personal- som lokalmässigt med Härnevimottagningen och sysselsättningsverksamhet eller en dagcentral. Därigenom skapas förutsättningar att motivera och genomföra behandling samt erbjuda meningsfull sysselsättning på dagtid. Ett boende med denna inriktning kräver en bemanning med två personer dygnet runt. Utifrån andra kommuners kostnader för liknande boenden kan man uppskatta den totala kostnaden inklusive personal- och driftskostnader till ca kr per boende och dygn. Den enskilde betalar en avgift för boende och måltider. Ett lågtröskelboende kan även samordnas med inrättande av ett härbärge utan extra personalresurser. 3 Bostad först Alternativet Bostad först innebär att kommunen i samarbete med det kommunala bostadsbolaget skulle åsidosätta några hyresrätter för projektet. Dessa bostäder ska ligga spridda inom kommunen, då tanken är att man ska bo som vilken annan hyresgäst som helst i en normal, integrerad bostad. Förslagsvis skulle vi i samarbete med Upplands-Brohus upprätta två lägenheter för Bostad först, varav en skulle kunna ligga i Kungsängen och en i Bro. Alternativt skulle man kunna nyttja kommunens bostadsrätter som idag upplåts som sociala bostäder till ändamålet. Boendestödet för hyresgästerna skulle vara anpassat efter varje individ, men skulle förslagsvis vara utformat så att man besöker brukaren i hemmet mellan vissa tidpunkter under dagen, med möjlighet till individuellt stöd även under kvällar och helger. Dagaktiviteter kan kombineras med någon form av sysselsättning.

9 Sidan 9 av 146 5(6) Ett exempel på hur målgruppskriterierna kan se ut hämtas här från Stockholms stad: Vilja bo i egen lägenhet Vara villig att ha vägledarkontakt och samarbeta med socialtjänsten Ingen bedömning görs av huruvida personen är redo att bo eller klarar av att bo. För att ingå i projektet ska en person inte kvalificera för försöks- eller träningslägenhet idag. Tidigare boende kan vara t.ex. härbärge, lågtröskel- eller akutboende, behandlingsinstitution eller kriminalvården Inga krav ställs på nykterhet/drogfrihet eller villighet att delta i behandling. Inga krav ställs på skuldfrihet eller att planering av hur skulder ska hanteras är gjord innan inflyttning Bedömning att en individ behöver omfattande stödbehov under en lång tid är inget hinder Projektet strävar efter en jämn könsfördelning mellan män och kvinnor samt att erbjuda både ensamstående och par möjlighet att delta i projektet. Både ensamstående och par kan komma ifråga för projektet. 3 Den enskilde hyresgästen betalar sin hyra själv, och den som uppbär försörjningsstöd ansöker om bistånd till hyra. Kostnadsuppgifter som hämtats från andra kommuner visar på stora ekonomiska besparingar vid införandet av Bostad först. Socialförvaltningen i Helsingborg har beräknat att deras Bostad först-verksamhet kostar cirka 120 kronor per individ och dygn exklusive hyra. Malmö stad beräknar att kostnaden för Bostad först-verksamheten där är 164 kr per dygn exklusive hyra, och då ingår även individuellt anpassat stöd. 4 Barnperspektiv Alla barn behöver en stabil boendesituation och en bostad att kalla sitt hem. Det är väsentligt att barn ges möjligheter till en trygg uppväxt. Det är ofta mer omvälvande för ett barn att bryta upp och flytta från sin bostad, än vad det är för en vuxen. Därför är det väldigt viktigt att ett barnperspektiv alltid finns med i kommunernas arbete med frågor som rör hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. 5 Socialkontorets bedömning är att en långsiktig, normal och integrerad boendelösning såsom Bostad först gynnar barn mer än kortsiktiga mer akuta lösningar. SOCIALKONTORET 3 Bostad först i Stockholm, 4 Slutrapport från den nationella hemlöshetssamordnaren Bostad sökes 5 Slutrapport från den nationella hemlöshetssamordnaren Bostad sökes G:\Socialkontoret\3. Kvalitét och verksamhetsstöd\socialnämnden\2014\141204\01tjänsteskrivelse Utredning Lågtröskelboende.docx /

10 6(6) Sidan 10 av 146 Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor: Kopia av beslut till: Akt

11 Sidan 11 av 146 Ärende 2

12 Sidan 12 av 146

13 Sidan 13 av 146 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Marianne Iggmark Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Kvalitetsuppföljning LSS- verksamhet, bostad med särskild service Förslag till beslut Socialnämnden godkänner socialkontorets uppföljning av kvalitén inom LSSverksamheterna, bostad med särskild service gruppbostäderna Skytten, Östervägen, Gula -och Rosa villan, Kamrervägen och Furuhäll samt Svartvikens serviceboende. Sammanfattning Kvalitetsuppföljningen på de sju enheterna visar att flera förbättrande åtgärder har genomförts och att verksamheten har höjt sin kvalitet sedan förra uppföljningen. Samordnare och medarbetare har arbetat väl med att förbättra kvalitén på brukares genomförandeplaner samt på dokumentationen i socialjournalerna. Implementeringen av värdighetsgarantierna har genomförts på ett utmärkt sätt. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 10 november 2014 Ärendet Kvalitetsuppföljningen följer Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9, lagen om Stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 6 samt de kontrollmoment som Socialnämnden antagit i Internkontrollplan för Socialkontoret den 19 december Besök på enheterna har gjorts under månaderna oktober och november Uppföljningen har skett genom samtal med samordnare och medarbetare, granskning av dokumentation, handläggningsrutiner samt iakttagelser i verksamheten. Undersökande frågor har ställts med uppmaning att visa och beskriva enhetens rutiner samt hur genomförandet av insatser för brukarna planerats för att uppnå god kvalité. För att höja kvalitén från föregående år gällande brister i dokumentation har sex gruppbostäder under året haft utbildning i social dokumentation med fokus på att följa den röda tråden från beställning till genomförande. Under januari 2015 får servicebostaden Svartviken sin utbilning. Kvalitetsuppföljningen visar att LSS-verksamheterna har tagit till sig av kompetenspåfyllningen och fortsatt arbetet med att genomföra förbättringar i dokumentationen.

14 2(2) Sidan 14 av 146 I tabellen nedan visas den samlade bedömningen från samtliga LSS-boenden i Upplands-Bro. Bedömningsområde Värdighetsgarantier ,5 Brukare/dokumentation 5 5 9,5 Personal/arbetsmiljö Miljöarbete Systematiskt kvalitetsarbete Bedömningsskalan per enhet är från 0, för icke godkänd, 1 för behov av utveckling och 2 för godkänd eller utmärkt. Inom vissa bedömningsområden har vissa delmoment ett behov av ytterligare utveckling, medan andra delar är godkända och detta är anledningen till 0,5 poäng. Detaljerad bedömning per enhet visas i bilagda rapporter. Brukarnas genomförandeplaner och journaler har förbättrats betydligt på flertalet enheter sedan förra årets uppföljning. Ett område som generellt behöver förbättras är den del av dokumentationen som avser uppföljning av hur uppdraget och målarbetet har uppnåtts. Enheterna har arbetet mycket aktivt med värdegrundsgarantierna för funktionshinder LSS. En del enheter har valt att lägga ett större fokus på några få garantier, bl.a. självbestämmande och delaktighet och beskriver hur detta ska ske i genomförandeplanen. Det systematiska förbättringsarbetet behöver bli bättre. En del enheter har kommit längre än andra men positivt är att samtliga enheter visar ett stort intresse och engagemang av förbättringsarbetet. Barnperspektiv Ärendet som berör vuxna personer med funktionsnedsättning bedöms inte ha någon särskild påverkan enligt barnkonventionen. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilaga Rapport från kvalitetsuppföljning: 1. Svartviken 2. Furuhällsvägen 3. Östervägen 4. Skytten 5. Gula villan 6. Rosa villan 7. Kamrervägen

15 Sidan 15 av Kvalitetsuppföljning socialkontoret Uppföljning av verksamhetskvalitet en gång per år, avseende hur verksamheten följer styrande dokument, uppsatta mål och uppdrag. Sammanställning av resultatet presenteras löpande till socialnämnden. Enhet: Svartvikens serviceboende LSS Datum Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Värdighetsgarantierna är framtagna för LSS verksamheterna och Svartviken arbetar med implementeringen av dessa på APT (arbetsplatsträffar) där garantierna diskuteras. Detta har upplevts som givande. För fortsatt implementering kommer ett urval av garantier att diskuteras på husmöten med brukarna. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt För närvarande bor det nio brukare på Svartvikens serviceboende och två lägenheter är lediga. En ny brukare är planerad för inflyttning i en av de lediga lägenheterna. Verksamheten har en god kontinuitet. Samtliga brukare har en kontaktman och brukarna vet vem som ska ge dem stöd och service. En brukarundersökning har inte kunnat genomföras på Svartviken då endast en brukare ville delta. För att öka delaktighet och följa upp brukarnas nöjdhet har Svartviken husmöten 1 ggr/månad där ris och ros diskuteras. Dessa husmöten protokollförs. Analys och utvärdering av ris och ros kan förbättras då man inte alltid hinner komma fram till en åtgärd innan nästa husmöte. Återkoppling till brukarna bör ske som en belöning för deras engagemang och delaktighet. En önskan som framförts av brukarna på ett husmöte är ett önskemål om en större bil för gemensamma aktiviteter. Brukarna på Svartviken har ett större behov av att ha utrymme runt omkring sig, då de kan känna obehag av närkontakt med andra människor, varför en minibuss skulle kunna uppfylla brukarnas behov. Alla brukare har en genomförandeplan och en strukturpärm, som beskriver HUR och som säkerställer att brukarna får det stöd och den service som de behöver. Den röda tråden finns men kan förenklas då dokumentationen är mycket ambitiös med flera blanketter och pärmar. Syftet med de olika blanketterna är inte helt klarlagt. Målformulering i genomförandeplanen kan förtydligas med ett övergripande mål och delmål som sedan beskriver HUR arbetat ska bedrivas för att målet ska uppnås i strukturpärmen. Utvärderingen ska ske utifrån mål och hur genomförandet har bedrivits för att uppnå målet En riskbedömning finns upprättad för en del brukare men saknas helt för andra. Finns det ingen risk, ska även detta dokumenteras. Viktigt är att riskbedömningen är ett levande verktyg samt är så tydligt beskrivna att det säkerställer vård och bemötande för den enskilde Avd för kvalitets och verksamhetstöd

16 Sidan 16 av Anledning till delat omdöme är att dokumentationen uppfyller kraven med mindre justeringar. Kvalitetsutvecklaren rekommenderar en intern dokumentationsutbildning för att klarlägga syftet med socialdokumentation. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Gruppbostaden har 6,85 åa plus 0,5 samordnare. 3 medarbetare saknar vårdutbildning men har istället lång erfarenhet inom området. Personalomsättningen är noll. Arbetsmiljöarbetet har förbättrats och en fysisk skyddsrond är genomförd samt en handlingsplan är upprättad. Rekommendationen i Upplands-Bro är att genomföra skyddsrond och undersöka den psykosocialarbetsmiljön en gång per år. Under hösten genomför Upplands-Bro kommun en medarbetarundersökning, denna ska analyseras och en handlingsplan upprättas. Enhetschef är fördelad arbetsmiljöansvaret men har enligt medarbetarna inte varit på enheten sedan hösten Samordnaren har ett därför fått ett stort ansvar för arbetsmiljöarbetet utan att erhålla utbildning i ämnet. Det har under året inte funnits en ordinarie enhetschef men rekrytering pågår. Arbetsgruppen har inte kunskap om hur man anmäler tillbud och olycksfall på portalen. https://portalen.upplands-bro.se/for-chefer/arbetsmiljo/sidor/startsida.aspx. Idag anmäls tillbud på pappersblankett, men det är oklart vart den ska lämnas. Vem tar hand om den och hur sker återkopplingen till medarbetare? Ett tillbud (20/3) som granskades har inte lämnats in enligt rutin. Riskbedömning på medarbetares arbetsmiljö i brukarens hem saknas hos alla brukare förutom hos en. Då det finns en stor risk för hot och våld på arbetsplatsen är det av största vikt att detta arbete prioriteras. Riskbedömning för arbete i den gemensamma servicelägenheten, finns upprättad och är känd av alla. Arbetsplatsträffar genomförs minst 9 ggr/år och avsedd mall används för ändamålet. Vid uppföljning saknades att antal protokoll, vilket gör det svårt för samtliga medarbetare att ta del av det som avhandlats. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Enheten källsorterar och miljöansvarig finns utsedd. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Det systematiska förbättringsarbetet har förbättrats sedan förra uppföljningen och personalen har blivit mer delaktig i att beskriva avvikelser samt dokumentera klagomål och synpunkter. Det behövs dock en genomgång för hur administrationen av avvikelser och klagomål ska hanteras och användas i det systematiska förbättringsarbetet. Aktuell rutin och blankett om anmälningsskyldighet finns. Enhetschef ska vid introduktion och minst en gång om året gå igenom anmälningsskyldigheten för att säkerställa att alla känner till rutinen. Denna genomgång har inte genomförts Avd för kvalitets och verksamhetstöd

17 Sidan 17 av Kvalitetsråd finns och består av enhetschef och samtliga samordnare inom LSS- boendena. Avvikelser som inte har kunnat avhjälpas på enheter analyseras i kvalitetsrådet och förbättrande åtgärder beslutas. Medarbetare på enheten saknar dokumentation och återkoppling från kvalitetsrådet. Svar med åtgärder och/eller handlingsplan ska ha inkommit till avdelning för kvalitet -och verksamhetsstöd senast den 22 december Marianne Iggmark Kvalitetsutvecklare Avd för kvalitets och verksamhetstöd

18 Sidan 18 av Kvalitetsuppföljning socialkontoret Uppföljning av verksamhetskvalitet en gång per år, avseende hur verksamheten följer styrande dokument, uppsatta mål och uppdrag. Sammanställning av resultatet presenteras löpande till socialnämnden. Enhet: Furuha llsgruppbostad LSS Datum Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Värdighetsgarantierna är framtagna för LSS-verksamheterna. Garantierna presenteras för nyanställda och finns tillgängliga att läsa på kontoret. Enligt förra årets handlingsplan skulle man börja använda värdegrundsspelet för implementering av garantierna på APT under hösten Detta arbete har ännu inte påbörjats varför bedömningen inte blir högre än ett. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt På gruppbostaden bor fem stycken brukare. Verksamheten har en god kontinuitet för brukarna och alla har en utsedd kontaktman. Handlingsplan och analys med åtgärdsplan från brukarundersöknigen våren 2013 har inte upprättats med anledningen att anhöriga och brukare var mycket nöjda. Även om det genomsnittliga resultatet visar på nöjda brukare bör verksamheten planera för hur det goda resultatet skall upprätthållas. På husmöten bjuds alla brukare in för att bl.a. diskutera vad som är bra och vad som kan förbättras på gruppbostaden. Dessa möten är uppskattade och brukare har gett uttryck att närstående inte ska besöka dem vid denna tid. Det är av vikt att det sker en återkoppling på åtgärder till brukarna som belöning för deras engagemang och delaktighet i förbättringsarbetet. Kontaktmannen bistår brukarna med hantering av egna medel. För detta finns tydliga individuella överenskommelser upprättade med brukare/företrädare som tydliggör hur stödet ska ges och hur redovisning av inköp ska ske. Förbättringar har skett i dokumentationen sedan förra uppföljnigen och det märks att kompetensen hos personalen har ökat. Någon enstaka genomförandeplan är inte uppföljd och reviderad sedan Målformulering kan förtydligas med ett övergripande mål och delmål som sedan beskriver HUR arbetat ska bedrivas i strukturpärmen för att målen ska uppnås. Utvärderingen ska ske utifrån målen och hur genomförandet har bedrivit för att uppnå dessa. Anledning till att bedömningen inte är högre än 1 beror på att det inte är säkerställt att alla genomförandeplaner är aktuella och att uppföljning inte sker minst 1 ggr om året. Riskbedömningar finns upprättade, men behöver förtydligas med VAD risken innebär för brukaren och HUR den ska kunna undvikas Avd för kvalitets och verksamhetstöd

19 Sidan 19 av Flera brukare använder teckenkommunikation som stöd i sin kommunikation. Två av medarbetarena kommer att gå en utbildning i Tydliggörande bilder för att förbättra möjligheten att kommunicera med de brukare som inte är lika verbala som de andra boende på gruppbostaden. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Gruppbostaden har 7,15 åa plus 0,5 samordnare. Alla medarbetare har vårdutbildning varav 1 har barn och fritidsutbildning. Personalomsättningen har tidigare år varit hög, men under 2014 är den lika med noll. Introduktion ges till nya medarbetare efter en lokalt utarbetad checklista. Den kommunövergripande checklistan för introduktion är inte känd. En skyddsrond samt en undersökning av den psykosociala arbetsmiljön har inte genomförts. Under hösten genomför Upplands-Bro kommun en medarbetarenkät. När resultatet kommer ska denna analyseras och en handlingsplan för förbättringar upprättas. Riskbedömning på medarbetares arbetsmiljö i brukarens hem finns men behöver uppdateras och revideras. Riskbedömningar ska användas kontinuerligt i arbetsmiljöarbete. En del risker kan åtgärdas genast medan andra kräver en handlingsplan för åtgärder på längre sikt. Handlingsplanen bör ingå under arbetsmiljö på arbetsplatsträffen så nya risker fortlöpande kan identifieras och avhjälpas. Enhetschef är fördelad arbetsmiljöansvaret men har enligt medarbetarna inte varit på enheten sedan hösten Samordnaren har ett därför fått ett stort ansvar för arbetsmiljöarbetet utan att erhålla utbildning i ämnet. Det har under året inte funnits en ordinarie enhetschef men rekrytering pågår. Arbetsgruppen har inte kunskap om hur man anmäler tillbud och olycksfall på portalen. https://portalen.upplands-bro.se/for-chefer/arbetsmiljo/sidor/startsida.aspx. Idag anmäls tillbud på pappersblankett, men det är oklart vart den ska lämnas. Arbetsplatsträffar genomförs minst 9 ggr/år. De senaste protokollen visar att det systematiska kvalitetsarbetet diskuteras på mötet vilket är en stor förbättring mot tidigare. Samordnaren har medarbetaresamtal med samtliga medarbetare men har själv inte haft medarbetarsamtal och lönesamtal på två år. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Källsortering och vid inköp försöker man handla ekologiskt. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Det systematiska förbättringsarbetet har förbättrats sedan förra uppföljningen och personalen har blivit mer delaktig i att beskriva avvikelser och dokumentera klagomål och synpunkter. Återkoppling till den som lämnat synpunkter och klagomål sker men är inte dokumenterad. Rutin samt blankett om anmälningsskyldighet finns och är tillgänglig. Enhetschef ska vid introduktion och minst en gång om året gå igenom anmälningsskyldigheten för att säkerställa att alla känner till rutinen. Denna genomgång har inte genomförts Avd för kvalitets och verksamhetstöd

20 Sidan 20 av Riskanalys har upprättats inför en intern organisationsförändring då behovet av vaken natt inte längre fanns och sovande jour istället inrättades. Förändringen har enligt medarbetare och brukare varit positiv. Kvalitetsråd består av enhetschef med samtliga samordnare inom LSS-boendena. Avvikelser som inte har kunnat avhjälpas på enheter analyseras i kvalitetsrådet och förbättrande åtgärder beslutas. Rapport från kvalitetsrådet sker på APT. Svar med åtgärder och/eller handlingsplan ska ha inkommit till avdelning för kvalitets och verksamhetsstöd senast den 22 december Marianne Iggmark Kvalitetsutvecklare Avd för kvalitets och verksamhetstöd

21 Sidan 21 av Kvalitetsuppföljning socialkontoret Uppföljning av verksamhetskvalitet en gång per år, avseende hur verksamheten följer styrande dokument, uppsatta mål och uppdrag. Sammanställning av resultatet presenteras löpande till socialnämnden. Enhet: OÖ sterva gens gruppbostad LSS Datum Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Enheten har på ett utmärkt sätt genomfört implementeringsarbetet med värdighetsgarantierna enligt åtgärdsplan. I gemensamhetslokalen finns tre garantier uppsatta på väggen för information till anhöriga och brukare. Det finns även en påminnelse i arbetsgruppens reflektionsarbete avseende värdighetsgarantierna och de diskuteras på APT. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt På gruppbostaden bor sex brukare och två brukare bor i en satelitlägenhet. Nyligen har en brukare avslutat sin tillhörighet till gruppbostaden och bor nu självständigt i egen lägenhet. Denna framgång har inneburit en möjlighet för en annan brukare att flytta ut till en satelitlägenhet med stöd. En brukarundersökning genomfördes av Kvalitetsbarometern förra året. Resultatet var bra men det är bara några få förbättringsåtgärder har analyserats. Analysen har dock inte dokumenterats i en handlingsplan för att underlätta genomförandet av de identifierade förbättringsområdena. Samtliga brukare har en genomförandeplan och den röda tråden kan följas från beslut till genomförande. Anledning till delad bedömning är att uppföljningen av genomförandeplanen behöver förbättras ytterligare samt beskriva hur genomförandet för att nå måluppfyllelse har utvecklats och uppfyllts. Socialjournaler skrivs och innehållet är för det mesta korrekt. Arbetsmetoden visar att brukarna har en stor möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka hur de vill ha sitt stöd. Gruppbostaden tar tillvara på de åsikter och synpunkter som brukarna lämnar in på en lokalt utarbetad mall för synpunkter och klagomål. Återkoppling sker för det mesta men kan förbättras ytterligare. Informationsbrev/mail om verksamheten skickas till anhöriga och närstående ca 3 ggr/år. Samverkan med biståndsenheten har förbättrats sedan förra uppföljningen och de har gemensamma träffar ca 4 ggr år. Genomförandeplaner är inlämnade till biståndsenheten. Biståndshandläggare har besökt Östervägens gruppbostad för en allmän information om enheten. Ingen individuell uppföljning av placeringarna gjordes vid besöket. Även samverkan med vårdcentral och daglig verksamhet har Avd för kvalitets och verksamhetstöd

22 Sidan 22 av förbättrats under året. Alla brukare klarar sin egenvård utom en, varför personalen har tagit emot delegering från distriktsköterskan. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Östervägen har 6,5 årsarbetare inklusive samordnare. Samtliga medarbetare har adekvat vårdutbildning och ingen personalomsättning har skett under Samtliga medarbetare har haft utvecklingssamtal med samordnaren. Samordnaren har inte haft utvecklingssamtal på två år. Introduktion genomförs för alla nyanställda genom att man använder den kommunövergripande checklistan samt kompletterar med en lokal checklista. Checklistan bör kompletteras med information om det systematiska kvalitetsarbetet. Skyddsrond är genomförd den 24 juni 2014 tillsammans med huvudskyddsombudet. På några avvikande punkter i skyddsronden står det som åtgärd att riskbedömning ska genomföras. De åtgärderna är ännu inte slutförda. Risk Prio används på intranätet. Samordnaren har gått en utbildning på personalavdelningen och kommer att ha en genomgång med personalen om hur programvaran ska användas i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Riskbedömning för medarbetare i brukares hem ska kontinuerligt revideras och åtgärdas. Psykosocialarbetsmiljöundersökning genomfördes i april Sammanställning, analys och handlingsplan är inte upprättad. Återkoppling på resultatet från t.f. enhetschef har inte lämnats. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Källsortering och vid inköp försöker man handla ekologiskt. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Det systematiska förbättringsarbetet har utvecklats sedan förra årets uppföljning. På dagordningen på APT säkerställer man att det systematiska kvalitetsarbetet diskuteras för att leda till förbättringar i verksamheten. Avvikelse och förbättringsförslagblanketten används ännu inte. Klagomål och synpunktsblankett används och arbetsgruppen har sedan förra uppföljningen utvecklat en blankett för ändamålet som är anpassat efter de brukare som bor på gruppbostaden. När klagomål och synpunkter inkommit lämnas de idag till enhetschef. Ingen återkoppling om svar och åtgärder återförs till enheten som därmed inte kan återkoppla till lämnaren. Process för avvikelsen följs därmed inte. Rutin för information från enhetschef, rörande bl.a. information om aktuella rutiner och processer som lämnas till enhetschefer i deras ledningsgrupp behöver upprättas för att säkerställa att den lämnas vidare till samordnare och medarbetare på ett systematiskt sätt Avd för kvalitets och verksamhetstöd

23 Sidan 23 av Enhetschef har ansvar att informera anställda m.fl. om rapporteringsskyldigheten avseende missförhållanden. Information ska ges när anställning påbörjas och därefter återkommande minst en gång per år. Vid uppföljningen saknades kunskap hos medarbetarna hur man ska gå till väga med en rapport om missförhållanden. Svar med åtgärder och/eller handlingsplan ska ha inkommit till avdelning för kvalitet -och verksamhetsstöd senast den 30 december Marianne Iggmark Avd för kvalitets och verksamhetstöd

24 Sidan 24 av Kvalitetsuppföljning socialkontoret Uppföljning av verksamhetskvalitet en gång per år, avseende hur verksamheten följer styrande dokument, uppsatta mål och uppdrag. Sammanställning av resultatet presenteras löpande till socialnämnden. Enhet: Skyttens gruppbostad LSS Datum Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Enheten har på ett utmärkt sätt genomfört implementeringsarbetet med värdighetsgarantierna enligt åtgärdsplan. I köket finns tre garantier uppstatta på väggen för information till anhöriga och brukare och en påminnelse i arbetsgruppens reflektionsarbete. Värdighetsgarantierna diskuteras även på APT och vid tre tillfällen har man spelat samspelet. På APT- mallen finns en särskild rubrik för samtal om värdighetsgarantierna. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Enheten har plats för 5 brukare som delar på två badrum och har gemensamt kök. Ett rum är för tillfället inte belagt. En brukarundersökning genomfördes av Kvalitetsbarometern förra året. Resultatet var bra och några förbättringsåtgärder har analyserats. Ett önskat förbättringsområde är ökad samhällsinformation och möjlighet att välja maträtt till den gemensamma måltiden. Ingen dokumentation och handlingsplan finns upprättad för att underlätta genomförandet av de identifierade förbättringsområdena. Samtliga brukare har en genomförandeplan och den röda tråden kan oftast följas från beslut till genomförande. Mål för aktiviteter bör i genomförande kompletteras med information om hur ofta samt när de ska utföras och med vem. Detta kan beskrivas i någon form av aktivitetsplan för att underlätta uppföljning och genomförande. Bemanning har ökat sedan förra uppföljningen och numera är man tre personal på kvällen för att kunna genomföra både individuella och gemensamma aktiviteter med brukarna. I en granskad genomförandeplan var ett målen att brukaren ska använda sitt ståskal. Skalet finns på (DV) dagligverksamhet och används inte längre på gruppbostaden. När denna förändring skedde och varför kan inte utläsas i dokumentationen. När det sker en förändring av denna karaktär, bör en riskbedömning upprättas för att identifiera om förändringen kan vara en risk till försämring för brukaren. Riskbedömning för ny brukare i juni saknar helt en upprättad riskbedömning. Riskbedömning ska ses som ett komplement för att öka brukarens säkerhet och trygghet så att vårdpersonal kan tackla och förebygga eventuella risker som den enskilde brukaren kan råka ut för beroende på sin funktionsnedsättning Avd för kvalitets och verksamhetstöd

25 Sidan 25 av Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Skytten har 7,5 åa inklusive samordnare. 87 % av medarbetarna har adekvat vårdutbildning. Ingen personalomsättning har skett under Utvecklingssamtal med medarbetare pågår med samordnaren. Samordnaren har inte själv erbjudits utvecklingssamtal på två år. Introduktion genomförs för alla nyanställda genom att använda den kommunövergripande checklistan samt komplettera denna med en lokal checklista som har kompletterats med information om det systematiska kvalitetsarbetet. Gruppbostaden har ett eget skyddsombud och brandskyddsombud. Sprinklers är installerade för att öka skydd vid brand men det finns inget serviceavtal för skötsel av anläggningen. En skyddsrond är genomförd tillsammans med huvudskyddsombudet. På några avvikande punkter i skyddsronden står det som åtgärd att riskbedömning för arbetsmiljön ska vara upprättad senast den 18 juni. De åtgärderna är ännu inte slutförda. Risk Prio används på intranätet. Samordnaren har gått utbildning på personalavdelningen och kommer att ha en genomgång med personalen om hur programvaran ska användas i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Riskbedömning för medarbetare i brukares hem ska kontinuerligt revideras och åtgärdas. Psykosocialarbetsmiljöundersökning genomfördes i april Sammanställning, analys och handlingsplan är inte upprättad. Återkoppling på resultatet från t.f. enhetschef har inte lämnats. Alla medarbetare har gått ABC- utbildning och en förflyttningsutbildning planeras för Brandansvarig har fått utbildning i systematiskt brandskyddsarbete (SBA.) Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Källsortering och vid inköp försöker man handla ekologiskt vid de flesta inköpen. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Gruppbostaden har ett gemensamhetskök där all matlagning sker. Riktlinjerna för livsmedelshanteringen är känd men inte implementerad i personalgruppen. Ingen egenkontroll har genomförts. Det systematiska förbättringsarbetet har utvecklats sedan förra årets uppföljning. På dagordning på APT säkerställer man att det systematiska kvalitetsarbetet diskuteras för att leda till förbättringar i verksamheten. Avvikelse och förbättringsförslag används ännu inte. Klagomål och synpunkter skrivs och när den inkommit lämnas de idag till enhetschef. Ingen återkoppling om svar och åtgärder återförs till enheten som därmed inte kan återkoppla till lämnaren. Process för avvikelsen följs därmed inte Avd för kvalitets och verksamhetstöd

26 Sidan 26 av Det brister i informationsflödet från enhetschef till arbetsgrupp rörande bl.a. aktuella rutiner och processer och annan information av vikt liksom återkoppling på lämnade avvikelser. Enhetschefen har ansvar att informera anställda m.fl. om rapporteringsskyldigheten avseende missförhållande. Information ska ges när anställning påbörjas och därefter återkommande minst en gång per år. Vid uppföljningen var det oklart om hur och när en medarbetare skulle gå till väga med en rapport om missförhållanden. Svar med åtgärder och/eller handlingsplan ska ha inkommit till avdelning för kvalitets och verksamhetsstöd senast den 30 december Marianne Iggmark Avd för kvalitets och verksamhetstöd

27 Sidan 27 av Är nog lite less på kaos. Kvalitetsuppföljning socialkontoret Uppföljning av verksamhetskvalitet en gång per år, avseende hur verksamheten följer styrande dokument, uppsatta mål och uppdrag. Sammanställning av resultatet presenteras löpande till socialnämnden. Enhet: Gruppbostad Gula villan LSS Datum Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Verksamheten hade under 2013 påbörjat ett arbete med värdegrundsgarantierna men det föll inte väl ut. Under hösten 2014 har de därför gjort en omstart. Nu finns värdegrundsgarantierna som en egen punkt på APT-dagordningen och diskussioner om garantiernas innebörd har kommit igång. På nästa planeringsdag ska enheten göra en utvärdering av arbetsmetoden. Orsaken till delad bedömning är att det nuvarande arbetet är godkänt men det är ännu inte helt implementerat i verksamheten. Information till brukare och närstående är inte helt säkerställd. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Medarbetarna har arbetat med att analysera resultatet av brukarundersöknigen som genomfördes Vid ett informationsmöte med närstående i april 2014 presenterades undersökningen. Då resultatet var bra framkom inga förslag på nya förbättringsområden. Uppföljningen av brukarnas dokumentation visar inte på några större förbättringar jämfört med förra uppföljningen. Vad som har uppnåtts i förhållande till mål och genomförande kan inte utläsas. Av tre granskade akter var det en genomförandeplan som uppfyllde kravet på att den röda tråden ska kunna följas från beslut mål - genomförandet till uppföljning/utvärdering av målarbetet. I uppföljningen av genomförandeplanen ska det gå att utläsa om målen uppnåtts, om arbetsmetoderna varit de rätta eller om något behöver förändras i arbetsstrukturen mm. Dokumentationen i socialjournalerna har förbättrats även om anteckningarna är lite väl detaljerade. Medarbetarna anser dock att anteckningarna är väsentliga och nödvändiga vilket är lättare att uttala sig om då man känner till brukarens behov. Om det är möjligt ska inte namn på andra personer än brukaren finnas i journalen. I första hand ska funktionen istället beskrivas så som ledsagare, kontaktperson m.fl. Aktiviteter finns tydligt beskrivna i aktivitetsplaneringen och om det erbjuds ytterligare aktiviteter utöver planen så skrivs det genomförandet in i journalen. I akten finns en inventarielista för att säkerställa att brukarnas inventarier inte kommer bort. Riskbedömning finns upprättad och belyser de risker som brukaren kan råka ut för samt beskriver hur de ska kunna förhindras. Riskbedömningen ska revideras fortlöpande och minst en gång om året Avd för kvalitets och verksamhetstöd

28 Sidan 28 av Samverkan med Capio vårdcentral fungerar bättre än föregående år och enheten får nu information om hur de ska kontakta ansvarig sköterska under dygnet. Riktlinjer för livsmedelshantering är inte känd och egenkontroll genomförs inte enligt avsedd rutin för att säkerställa en god livsmedelshantering. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Gula villan har 7,14 årsarbetare och samtliga vårdare har adekvat vårdutbildning. Personalomsättningen under 2014 är lika med noll. Medarbetarsamtal genomförs av samordnaren och pågår för närvarande. Samordnaren har själv inte erbjudits medarbetarsamtal sedan Samordnare och personal beskriver bristen av att det inte funnits ansvarig enhetschef sedan en lång tid tillbaka. Detta har bland annat bidragit till att de inte upplever sig ha fått tillräcklig information om intranätet, förändrade rutiner, blanketter m.m. Kompetensutveckling har genomförts både efter individuellt behov och för samtliga medarbetare. Alla har gått brandskyddsutbildning samt dokumentationsutbildning. Inför 2015 planeras HLR (hjärt- och lungräddning). APT genomförs med en tydligare struktur än vid förra uppföljningen och avsedd mall används numera som stöd så ingen fråga förbises. Numera dokumenteras brukarinformation i dennes journal istället för på APT- protokollet. Skyddsrond är genomförd den 10 november I våras genomfördes en undersökning av den psykosociala arbetsmiljön. Kommunal har samlat in enkäterna för sammanställning men inte återkopplat resultatet. Enhetschefen har arbetsmiljöansvaret men har inte deltagit i arbetsmiljöarbetet. Den som har fått arbetsmiljöuppgifter tilldelat sig ska ha både kunskap och befogenheter/resurser till att åtgärda det som behövs. Allt arbetsmiljöarbete har informellt överlåtits till samordnaren. Riskbedömning visar att det kan finnas risk för hot och våld. Bra instruktion och handlingsplan finns upprättad. Orsaken till delad bedömning under personal/medarbetare är att arbetsmiljöansvaret som är fördelat inte följs på gruppbostaden p.g.a. det inte finns en närvarande enhetschef. I övrigt har samordnaren och medarbetarna arbetat bra med information, samtal och kompetensutveckling. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Arbetsplatsen har ett miljöombud. Personalen källsorterar och det finns en ekologisk tanke vid de flesta inköp Avd för kvalitets och verksamhetstöd

29 Sidan 29 av Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Det systematiska förbättringsarbetet har utvecklats men det går fortfarande inte att utläsa vilka förbättringar som har genomförts inom vissa områden i minnesanteckningar eller likande dokumentation. På samordnarträffen har man kvalitetsråd. Vid rapportering om avvikelser till medarbetare på APT-möten så informeras det inte om VAD som avvikelsen har handlat om och vilka förbättringar man kommit fram till. Klagomål och synpunkter inkommer från brukare men registreras inte på ett korrekt enligt processbeskrivning. Klagomålen dokumenteras direkt i brukarens journal och inte på avsedd blankett. En brukare brukar ofta lämna klagomål men önskar inte skriva någon egen blankett. För att kunna påvisa hur enheten arbetar med systematiska förbättringar föreslår kvalitetsutvecklaren att man gör en sammanställning av klagomålens art per månad och att dessa sedan diskuteras på APT för planering av förbättrande åtgärder. Huruvida brukaren vill att åtgärder återkopplas och när det sker, ska antecknas i journalen. Kunskapsöverföring om Lex Sarah har lämnats av samordnare. Ingen anmälan har varit aktuell. Svar med åtgärder och/eller handlingsplan ska ha inkommit till avdelning för kvalitet -och verksamhetsstöd senast den 4 januari Marianne Iggmark Avd för kvalitets och verksamhetstöd

30 Sidan 30 av Kvalitetsuppföljning socialkontoret Uppföljning av verksamhetskvalitet en gång per år, avseende hur verksamheten följer styrande dokument, uppsatta mål och uppdrag. Sammanställning av resultatet presenteras löpande till socialnämnden. Enhet: Gruppbostad Rosa villan LSS Datum Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Rosa villan påbörjade arbetet med värdegrundsgarantierna under Enheten har arbetat aktivt med värdegrundsgarantierna för funktionshinder LSS. Man har valt att välja ut några garantier, bl.a. självbestämmande och delaktighet och lägga fokus på dessa samt beskriva hur detta arbete ska ske i genomförandeplanen. För att förbättra kommunikationen med brukarna i deras självbestämmande har bilder och andra alternativa kommunikationsvägar utarbetats. På nästa planeringsdag så kommer de att arbeta vidare med andra garantier som kan bidra till ökad trygghet och värdighet för brukarna. Samordnarna på samtliga LSS-boenden har planer på att bilda nätverk för att vidareutveckla arbetet med värdighetsgarantierna. Tyvärr har dessa planer stannat av i avvaktan på ny enhetschef. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Medarbetarna har analyserat resultatet av brukarundersöknigen som genomfördes under 2013 och resultatet har informerats till närstående. Dokumentationen i genomförandet är mycket bra utformat. Den röda tråden har förtydligats från beslut mål - genomförandet till uppföljning/utvärdering av målarbetet. I uppföljning av genomförandeplanen kan man numera utläsa om målen uppnåtts, om arbetsmetoderna varit de rätta för att stödja brukaren eller om något ska förändras i arbetsstrukturen. Dokumentation i socialjournalerna har förbättrats betydligt även om anteckningarna är lite för detaljerade. Medarbetarna ansåg dock att anteckningarna var väsentliga och nödvändiga vilket är lättare att uttala sig om då man känner till brukarens behov. Om det är möjligt ska inte namn på andra personer än brukaren finnas i journalen. I första hand ska funktionen istället beskrivas så som ledsagare, kontaktperson m.fl. Aktiviteter finns tydligt beskrivna i aktivitetsplaneringen och om det erbjuds ytterligare aktiviteter utöver planen så skrivs det genomförandet in i journalen. Medarbetarna har tillsammans byggt upp ett bra system för internt lärande och hjälper varandra när och om det blir brister i dokumentationen Avd för kvalitets och verksamhetstöd

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelsen 2011-05-06

Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelsen 2011-05-06 Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelsen 2011-05-06 Johanna Bendtsen Omsorgshandläggare Lena Thosteman Enhetschef Handläggarenheten SAMMANFATTNING Korttidsvistelsen nådde upp till samtliga

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-12 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Mälaröarnas Hemtjänst Adress: Tegelbruksvägen 8, 178 30 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Ulla Johansson, tfn:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se Kopia till Inger Andresson, proaros Helene

Läs mer

Kvalitetsberättelse 2014

Kvalitetsberättelse 2014 Kvalitetsberättelse 2014 AB OmsorgsCompagniet i Norden Hemtjänst/avlösning/ledsagning/boendestöd/personlig assistans/ stödboende Kvalitetsavdelningen 2015-01-10 Innehållsförteckning Kvalitetsberättelse

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV 1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen

Läs mer

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-03-25 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/61 31 19 E-post: ola.ingevaldson@lysekil.se MODULBOENDET VID SIVIK

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2012-12-19 1(9) Plats och tid Kung Birger, Furuhällshuset, Kungsängen, kl 16.00 16.55 Beslutande Ledamöter Tina Teljstedt (KD), ordf Anders Åkerlind (M) Björn Liljedahl (M) Martin Normark (FP) Gunvor Hanson

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS Fruktvägens Gruppboende Målargränds Serviceboende Långgatans Gruppboende Varpvägens Gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 15/2-2015 Verksamhetschef

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet

Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet Avdelningen för LSS-verksamhet 2009-12-15 2 (6) Mål för verksamheten Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsmålen utgår ytterst från fullmäktiges mål

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar Ks 352 Dnr 2014.0294.759 Uppföljning av granskning kring kvalitet inom socialtjänsten Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende granskning kring kvalitet

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2014-09-11 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Tillsynsärende hemlösa barn SOFN-2013-188 Sammanfattning

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Kvalitetsuppföljning Falkenbergs Fontänhuset. Ekonomisk sammanställning av sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder enligt LOV

Kvalitetsuppföljning Falkenbergs Fontänhuset. Ekonomisk sammanställning av sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder enligt LOV sida 1 (6) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Kvalitetsuppföljning Falkenbergs Fontänhuset Ekonomisk sammanställning av sysselsättning för personer

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Rubrik Förbättringsområde Mål Åtgärd och egenkontroll Tidplan Ansvarig

Rubrik Förbättringsområde Mål Åtgärd och egenkontroll Tidplan Ansvarig Utvecklingsplan för verksamhet: Hallens vård och omsorgsboende Utvecklingsplan upprättad (ååmmdd): 2015-01-23 Uppföljning genomförd av kvalitetsutvecklare: Rubrik Förbättringsområde Mål Åtgärd och egenkontroll

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 24 (38) 53 MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 Socialnämnden

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 Rutin lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade (LSS) som

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Angela Wallin Källreda gruppboende 14.12.30 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-15 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Adeocare AB Adress: Bryggavägen 100, 178 31 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Hilde Knapasjö, tfn: 08-731 7707

Läs mer

KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014. Socialförvaltningen. Ovanåkers kommun

KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014. Socialförvaltningen. Ovanåkers kommun KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 KVALITETSPLANENS FORTSATTA DISPOSITION... 2 GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

Helsingborgs stads bostadssociala program

Helsingborgs stads bostadssociala program KÄRNFASTIGHETER 2013-12-13 SID 1(12) Helsingborgs stads bostadssociala program Inledning I den här rapporten följer en översyn av det bostadssociala programmet. Syftet med rapporten är att kartlägga stadens

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

Svar till arbetsmiljöverket

Svar till arbetsmiljöverket Svar till arbetsmiljöverket Verksamhet Bildning ISM 2013/33012 Svar enligt krav, punkt 1-8 Bilagor Bilaga 1 Arbetsmiljöpolicy för Östra Göinge kommun Bilaga 2 Protokoll, Centrala samverkansgruppen 2014-02-24

Läs mer

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12)

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12) Sid. 1 (12) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade, Socialpsykiatri Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt boende

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem 2015-16 Här finner du hur vi i Junsele skola och fritidshem arbetar med vår arbetsmiljö. Du har möjlighet att alltid framföra åsikter om hur du tycker att vi

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-04-26 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Ekerö Hemtjänst Adress: Ekerö kommun, Box 205, 178 23 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Kerstin Henriksson, 08-560

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS 2014-03-03 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Brunna gruppbostad Adress: Tunnlandsvägen 10, 178 38 Ekerö Utförare: Ekerö kommun/produktionsområde Omsorg Verksamhetschef

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Uppföljning 2014-04-08 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2014-04-08 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20140408 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2012-03-28 2 SN 43 Dnr 144.11 730 Arbetslagsutbildning för Lessebo hemtjänstområde Ingmar Bernthsson har fått i uppdrag att utföra arbetslagsutbildning för hemtjänstpersonal inom Lessebo

Läs mer

Regita Hedman (KD) ersätter Kerstin Marits (M) Lena Bröms Burman (MP) ersätter Inga Westlund (V)

Regita Hedman (KD) ersätter Kerstin Marits (M) Lena Bröms Burman (MP) ersätter Inga Westlund (V) 1(1) Plats och tid Kommunhuset, Plenisalen, kl 9.00-11.00 Beslutande Ledamöter Kenneth Dahlström (C) ordförande Per Wiman (KD) vice ordförande 1:e vice ordförande Liv Lunde Andersson (S) 2:e vice ordförande

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson 2012-03-29 Riktlinjer Lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Avtalsuppföljning av Humaniora hemtjänst år 2013

Avtalsuppföljning av Humaniora hemtjänst år 2013 Omvårdnadsförvaltningen 2013-09-27 SID 1 (5) Avtalsuppföljning av Humaniora hemtjänst år 2013 Bakgrund Staben för kvalitetsutveckling genomför en uppföljning varje år. Vid 2013 års avtalsuppföljning har

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande.

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande. Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering 2013-11-06, rev. 2015-03-30 1(6) Linda Svensson 046-35 64 55 linda.svensson@lund.se Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering Dnr VOO 2013/0191

Läs mer

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2014-02-27 Sida 10(23) Socialnämnden SN Punkt 9 SNau 22 Sn/2014:55/021 Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår

Läs mer

Granskning av hemtjänst/lov 2014

Granskning av hemtjänst/lov 2014 Granskning av hemtjänst/lov 2014 Sammanställd av Margareta Sjögren, kvalitetsuppföljare/utredare Kvalitets- och utvecklingsenheten 2014-08-28 Bakgrund Lagen om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska

Läs mer

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum Diarienummer 2014-03-03 2012/85 Personalenhetschef Helen Svensson 0410-73 34 96, 0708-81 79 35 helen.svensson@trelleborg.se Bildningsnämnden Uppföljning av det systematiska

Läs mer

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 Boenden: Humana Omsorg AB och Carema Care AB Daglig verksamhet: Carema Care AB

Läs mer

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2015-09-16 Socialnämnden Dnr Son 2015/203, Kst 2015/85 Svar på motion Utanförskap i hemlöshet Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden översänder förvaltningens

Läs mer

Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration

Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration Fogdaröd ett unikt alternativ för människor i behov av särskilt stöd. Därför är det viktigt att garantera att kvaliteten är hög och värdegrunderna sunda och solida.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE

VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE 1 Januari 2012 3. Verksamhetsplan Hedgårdens gruppboende Hedgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2015. Skolförvaltningen

Arbetsmiljöplan 2015. Skolförvaltningen Arbetsmiljöplan 2015 Skolförvaltningen Foto: Jessica Lindegren, Pia Forseth Lien, Tori Johansson, Lena Sundberg, Martina Wilén, Sara Granholm Hörnkvist Innehåll Inledning 2 Syfte 2 Vision 2 Ansvar 2 Mål

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-15 Per-Olov Strid, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409 Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2014-12-01 1(5) Eva Henriksson 046-355365 eva.henriksson@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer