ELEVHÄLSOPLAN FÖR LIKVÄRDIG ELEVHÄLSA INOM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

Transkript

1 ELEVHÄLSOPLAN FÖR LIKVÄRDIG ELEVHÄLSA INOM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN KARLSTADS KOMMUN

2 Beslutad i: Skoldirektörsbeslut Ansvarig samt giltighetstid: Skoldirektör Uppdaterad: POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. PLAN Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan. RIKTLINJE Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten. Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd. HANDLINGSPLAN Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser. Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEGREPP... 5 DEL I... 6 ÖVERGRIPANDE SYFTE OCH MÅL FÖR ELEVHÄLSOPLANEN... 6 ELEVHÄLSOPLANENS ANVÄNDNING... 7 STYRGRUPPEN FÖR ELEVHÄLSA... 7 Skolan... 8 SKOLLEDNING... 8 ELEVHÄLSAN... 8 ELEVHÄLSANS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG... 9 ELEVHÄLSANS TEAMARBETE PÅ SKOLNIVÅ ELEVHÄLSANS INDIVIDINRIKTADE UPPDRAG ELEVHÄLSANS SPECIALPEDAGOGISKA INSATSER ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER ELEVHÄLSANS PSYKOSOCIALA INSATSER ELEVHÄLSANS PSYKOLOGISKA INSATSER FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ SKOLORNA KOMPETENSUTVECKLING Kompetensutvecklingsplan: KVALITETSSÄKRING AV ELEVHÄLSAN KVALITETSARBETE PÅ SKOLNIVÅ SKATTNINGSVERKTYG Indikatorer med kriterier för god kvalitet i elevhälsoarbetet på skolenheten DOKUMENTATION OCH JOURNALHANTERING Sekretess inom skolan Elevhälsans dokumentation och sekretess DEL II DEN LOKALA ARBETSPLANEN FÖR ELEVHÄLSA RUBRIKER I LOKAL ARBETSPLAN FÖR ELEVHÄLSA: Strategier för det stödjande och förebyggande elevhälsoarbetet Resultat av självskattningsverktyget och utvärdering av föregående läsår Elevhälsoteamet Läsårsplan för elevhälsoarbetet Arbetsgång i elevärenden när svårigheter uppmärksammas Åtgärdsprogram Möten Kunskapsuppföljning

4 4 Skolsköterskemottagning Kontaktinformation Rutiner vid oroväckande frånvaro Rutiner för mottagande av ny elev Rutiner för byte av skola Rutiner för övergångar Individuell utvecklingsplan/bedömning Dokumentation Värdegrundsarbete och likabehandlingsplan Rutin vid mobbning, kränkande behandling eller trakasserier Skol- och elevutredning samt extern utredning BILAGOR... 23

5 BEGREPP Elevhälsoplan: Planen för likvärdig elevhälsa inom Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstads kommun är ett kommunövergripande dokument. Lokal arbetsplan för elevhälsa: Lokal plan för elevhälsoarbetet, där varje skolenhets rektor är ansvarig för elevhälsan. Elevhälsan: Elevhälsan ska omfatta specialpedagogiska, medicinska, psykosociala och psykologiska insatser. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål (skollagen 2010:800 2 kap 25 ). Elevhälsan ska, tillsammans med skolledning och övrig skolpersonal, arbeta för att identifiera och undanröja hinder för elevers lärande och utveckling. I dokumentet används begreppet elevhälsan vid beskrivning av det generella arbetet och för det övergripande uppdraget. Elevhälsoteam: I dokumentet används begreppet vid beskrivning av de professioner som ingår i elevhälsans verksamhetsområde samt deras uppdrag på den lokala skolan. Främjande arbete: Främjande arbete bygger på faktorer och kunskaper kring vad som gör att människor förblir friska. Arbetet fokuserar på att skapa stödjande miljöer och organisationer. Insatser för hela skolmiljön, dvs. klassrumsmiljö, omklädningsrum, toaletter, korridorer, uppehållsrum, skolgårdar etc. Ytterst handlar det om att skapa en trygg miljö för elever att vistas i, ett gott organisationsklimat, goda skolprestationer för att göra skolan till en öppen, dynamisk och lärande organisation. Hälsofrämjande elevhälsoarbete innebär insatser i syfte att skapa en skola som ger organisatoriska förutsättningar för elevers möjligheter till lärande och utveckling. Förebyggande arbete: Förebyggande insatser handlar om att minska risken för ohälsa. Målet med förebyggande insatser är att styra bort riskfaktorer från individen eller minska deras inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorerna. Planeringen av förebyggande insatser utgår från kunskap om vad som orsakar upplevd ohälsa samt kunskap om miljöfaktorer som kan leda till ohälsa eller problem med att nå utbildningens mål. I det förebyggande arbetet kan elevhälsan till exempel hjälpa till med kartläggning av olika slag för att identifiera riskområden. 5

6 6 DEL I ÖVERGRIPANDE SYFTE OCH MÅL FÖR ELEVHÄLSOPLANEN Syftet med elevhälsoplanen är att: säkerställa eleverna en likvärdig elevhälsa av god kvalité samt att uppnå en ökad samsyn och samordning av elevhälsoarbetet hos huvudmannen, Karlstads kommun kvalitetssäkra elevhälsan och vara ett stöd för rektorn och personalen i elevhälsoarbetet Mål: en trygg skolmiljö som ger förutsättningar för alla elevers utveckling och lärande samt förebygger ohälsa alla kommunala grundskolor påbörjar arbetet enligt planen för likvärdig elevhälsa från och med fastställande av planen

7 ELEVHÄLSOPLANENS ANVÄNDNING Elevhälsoplanen gäller för elevhälsoarbetet i alla skolor inom Barn- och ungdomsförvaltningen. Detta dokument Elevhälsoplan - plan för likvärdig elevhälsa inom Barn och ungdomsförvaltningen i Karlstads kommun utgår från den skollag (2010:800) som trädde i kraft 1 juli Dessutom dokumentet Vägledning för elevhälsan (2014) från Socialstyrelsens och Skolverket. De tillhörande blanketterna, som man kan länka till, ska användas av samtliga förskoleklasser, grundskolor, fritidshem och grundsärskolor inom Barn- och ungdomsförvaltningen. Enligt skollagen kan vårdnadshavare överklaga flera olika beslut kopplat till skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Krav på handläggningsrutiner har också tillkommit. Elevhälsoplanen med tillhörande blanketter ska bidra till likvärdighet i hanteringen av dessa ärenden oavsett i vilken av kommunens skolor eleven går. I styrdokumenten för skolan lyfts all samverkan mellan elev, vårdnadshavare, lärare, elevhälsa och rektor fram som en central framgångsfaktor för att alla elever ska få det stöd som de har rätt till. Vikten av att skolan har rutiner för arbetet, till exempel mötesformer, framhålls på flera ställen i förarbetena till skollagen. Med stöd av skrivningar i elevhälsoplanen ska samtliga skolenheter utarbeta en lokal arbetsplan 1 för elevhälsa i sitt elevhälsoarbete. Den lokala arbetsplanen för elevhälsa revideras årligen efter de erfarenheter som gjorts under året och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet (Skollagen kap.4). STYRGRUPPEN FÖR ELEVHÄLSA Inom barn- och ungdomsförvaltningen finns en förvaltningsgemensam styrgrupp med uppdrag, från skoldirektören, att leda ett utvecklingsarbete som säkerställer samsyn, samordning och likvärdighet ur ett elevperspektiv. Arbetet sammanfattas i en årlig verksamhetsplan och en verksamhetsrapport som lämnas till ledningsgruppen vid barn- och ungdomsförvaltningen. Några arbetsområden är: förslå utvecklingsinsatser utifrån skolenheternas kvalitetsutvärdering och skollagens skrivningar samt kommunens strategiska plan ge förslag på hur elevhälsan ska samverka inom nuvarande styrnings- och organisationsmodell föreslå vilka kvalitetsprogram och vilket kvalitetsarbete som ska finnas ta fram ett långsiktigt gemensamt kompetensutvecklingsprogram för yrkesgrupperna i elevhälsan arbeta på uppdrag av chefer och rektorer, via ledningsgruppen vid barn- och ungdomsförvaltningen 1 Se del II i elevhälsoplanen. Fastställda rubriker säkerställer likvärdighet. 7

8 8 Styrgruppen för elevhälsa består av representanter för de olika professionerna inom elevhälsan. De som utsetts för respektive profession har uppdraget att leda arbetet i det egna yrkesspecifika nätverket. I enlighet med uppdraget är deltagande i nätverksträffar obligatoriskt för alla anställda i elevhälsoteamen. (Förutsatt att inte en akut situation inträffat på skolan och rektor beslutar att elevhälsopersonal behövs på skolenheten.) De yrkesspecifika nätverken ska fungera som en länk mellan styrgruppen och vice versa. Beslut om kalendarium tas i Barn- och ungdomsförvaltningens ledningsgrupp. Skolan Med skola menas här förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Skolan är en plats för lärande och all verksamhet i skolan ska därför främja lärandet. Skolan ska sträva efter att vara en social gemenskap som ger trygghet och därmed förstärker lusten att lära sig. Skolan ska arbeta så att alla elever ges inflytande och delaktighet. Skolan måste hantera såväl elevers lärande som deras hälsa, elevernas hälsa har stor betydelse för deras skolprestationer, välbefinnande och möjlighet att fungera i skolans sociala miljö. Omvänt har en elevs skolprestationer stor betydelse för både psykisk och fysisk hälsa. I skolan ska eleverna utveckla förmågor, inhämta kunskaper och erfarenheter som gör att de kan förstå sin omvärld och ges möjligheter att påverka sina egna livsvillkor. Alla som arbetar i skolan har ett gemensamt ansvar för elevernas hälsa och välbefinnande under skoldagen och för att erbjuda en god lärandemiljö. Grunden för elevhälsoarbetet börjar i klassrummet och i samarbetet mellan pedagoger, elevhälsa, elever och vårdnadshavare. SKOLLEDNING Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheterna som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för elevhälsoarbetet på skolan samt leder och ger uppdrag till elevhälsoteamet. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, bland annat ett särskilt ansvar för att: undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, tidsenliga läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själv kunna söka och utveckla kunskaper skolans arbetsformer utvecklas så att aktivt elevinflytande gynnas i undervisningen integrera olika ämnesområden exempelvis jämställdhet, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och narkotika kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan resursfördelning och stödåtgärder anpassas till den värdering av elevernas kunskapsutveckling som lärare gör (delar ur Läroplanen 2.8 rektorns ansvar) ELEVHÄLSAN Elevhälsan är en del av skolans samlade resurs som bidrar till att ge eleverna det stöd de behöver för att nå god hälsa, välbefinnande och kunskapskraven. Elevhälsans insatser präglas av ett

9 dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. Arbetet ska baseras på kunskap om de faktorer som främjar elevernas lärande och utveckling. En sådan faktor är att en god lärmiljö möjliggör för elever med olika förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. I en sådan miljö inkluderas alla elever så långt som möjligt och undervisningen anpassas till elevernas förutsättningar och behov. Elevhälsans arbete inriktar sig främst på att vara hälsofrämjande och förebyggande. Förebyggande arbete handlar om att minska risken för ohälsa. Målet med det förebyggande arbetet är att minska riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorerna. Planeringen av det förebyggande arbetet utgår från kunskapen om vad som orsakar ohälsa samt om vilka miljöfaktorer som kan leda till ohälsa eller svårigheter med att nå utbildningens mål. Elevhälsans praktik ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och med sina specifika kompetenser och kunskaper får den en viktig roll i arbetet med att stödja elever och utveckla skolan. I Karlstads kommuns skolor finns elevhälsoteam som träffas kontinuerligt. I elevhälsoteamet ingår rektorn, lärare med specialpedagogisk kompetens, skolkurator, skolpsykolog och skolsköterska. Teamen har även tillgång till skolläkare. När flera yrkesfunktioner samverkar kan de bidra med kunskaper utifrån sitt perspektiv och sin kompetens. Elevhälsan strävar efter att i samverkan och delaktighet med elever, föräldrar och skolans personal skapa en lärande miljö som utgår från helhetssynen: hälsa, lärande och arbetsmiljö. Genom elevhälsans uppdrag sätts sambandet mellan lärande och hälsa i fokus och elevhälsan knyts därmed närmare skolans uppdrag. En god hälsa är en viktig förutsättning för att klara skolan. Alla utbildningsinsatser ska genomföras på ett sådant sätt att det upplevs begripligt, hanterbart och meningsfullt för eleverna och syfta till en god fysisk och psykisk hälsa. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för elever i behov av särskilt stöd. ELEVHÄLSANS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG Det generella arbetet innebär att samtliga yrkesgrupper inom elevhälsan: samverkar kontinuerligt och strukturerat med skolans personal i arbetsmiljöfrågor samt i det övergripande hälsofrämjande och förebyggande arbetet bistår skolledningen med yrkesspecifik kunskap, information, råd i frågor som har betydelse för elevers lärande, utveckling och hälsa arbetar för säker och god arbets- och lärandemiljö för eleverna uppmärksammar förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för skador, ohälsa, utsatthet och kränkningar tar del av aktuell vetenskaplig utveckling inom relevanta områden för att utveckla elevhälsans arbete samverkar med Klaraborgs specialpedagogiska område, KSPO samverkar med landstingets hälso- och sjukvård, kommunens socialtjänst, ungdomsmottagningar, tandvård och polis 9

10 10 ELEVHÄLSANS TEAMARBETE PÅ SKOLNIVÅ Elevhälsoteamet (EHT) arbetar främjande samt förebygger och uppmärksammar behov i syfte att möjliggöra för alla elever att nå utbildningens mål. Strukturen för arbetet sker enligt den lokala arbetsplanen för elevhälsa. De olika professionerna samarbetar för att ta till vara information från elevernas hälsobesök och andra elevkontakter, i syfte att tidigt upptäcka tecken på ohälsa eller behov av särskilt stöd. Vid EHT-möten anmäls och aktualiseras organisationsfrågor och nya elevärenden. Teamet diskuterar, analyserar och granskar åtgärder samt ger förslag på extra anpassningar och särskilt stöd. EHT verkar för att undanröja hinder för elevers utveckling och lärande, till exempel elevens svårigheter, elevers föreställningar om sina egna förutsättningar, gruppdynamik, skolmiljö och samarbete mellan hem och skola. Rektor är den som utifrån skollagen beslutar om vilka åtgärder som ska verkställas. Beslut fattade av rektorn samt teamets möten och beslut ska dokumenteras. Rektorn följer tillsammans med elevhälsoteamet upp beslutade åtgärder. ELEVHÄLSANS INDIVIDINRIKTADE UPPDRAG Elevhälsan ska i sitt individuellt riktade arbete: bidra till att varje elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa uppmärksamma och på rektorns uppdrag utreda orsaker till hinder för inlärning, utifrån elevens behov bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av extra anpassningar och särskilt stöd erbjuda mottagningsverksamhet som en del av det generella sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet aktivt bistå elever som är i behov av särskilt stöd på rektorns uppdrag göra en skol- och elevutredning vid behov och med vårdnadshavares samtycke föreslå fördjupad utredning på Klaraborgs Spo samt barn- och ungdomspsykiatrin eller annan utredare vid behov föreslå stöd från Klaraborgs Spo såsom handledning, språkstöd eller stöd från skoldatateket ELEVHÄLSANS SPECIALPEDAGOGISKA INSATSER Det specialpedagogiska arbetet vilar på kompetenserna undervisa, handleda, utreda, kompensera och utveckla. Specialpedagog/speciallärare bidrar med specialpedagogisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. I arbetsuppgifterna för elevhälsans specialpedagogiska insatser ingår att: tillföra specialpedagogisk kompetens när det gäller inlärning och inlärningsstrategier inom läs- och skriv, språk och matematik

11 kartlägga hinder i skolmiljön och undervisningen samt elevers behov av extra anpassningar och särskilt stöd, genomföra pedagogiska utredningar samt i samarbete med lärare utforma åtgärdsprogram bidra med kunskap och information om olika funktionsnedsättningar och dess betydelse för lärandet ge handledning och konsultation till pedagogisk personal, elever, vårdnadshavare och andra berörda bidra med kunskap om risk- och skyddsfaktorer gällande elevers lärande och utveckling följa upp, utvärdera samt stödja utvecklingen av verksamhetens lärandemiljöer bidra med kunskap kring alternativa verktyg och hjälpmedel samt samhällets stödsystem för elever i behov av stöd verka för ökad inkludering verka för elevers delaktighet i sin undervisningssituation ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER Skolsköterska och skolläkare tillför medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete genom att: vid hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller andra insatser utreda och bedöma den fysiska och psykiska hälsan för enskilda elever, bland annat som underlag inför beslut om särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram samt inför elevers mottagande i grund- och gymnasiesärskola i samverkan med elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och faktorer som bidrar till hälsa bevaka vaccinationstäckning och fullfölja vaccinationer enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram bidra med medicinsk kunskap inför arbetsmoment som är förlagda ute i verksamheter och vid yrkesvägledning bidra med sin kunskap och kompetens om levnadsvanor och hälsa samt vara ett stöd i undervisningen inom dessa områden bidra med kunskap om risk- och skyddsfaktorer för elevers hälsa, sociala situation, lärande och utveckling erbjuda tid för spontanbesök till exempel öppen mottagning där elever bland annat har tillgång till enklare sjukvårdsinsatser ta tillvara kunskap om elevens hälsa i elevhälsans övriga arbete Hälso- och sjukvården inom elevhälsan omfattar de individuella hälsofrämjande och förebyggande insatserna som exempelvis sker inom ramen för hälsobesök. Barn- och ungdomsnämnden har alltid det yttersta ansvaret för att eleverna får den hälso- och sjukvård som behövs inom elevhälsans uppdrag. Barn- och ungdomsnämnden ska utse en verksamhetschef enligt kraven i hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetschefen för elevhälsans medicinska del har det samlade ledningsansvaret och är den person som såväl tillsynsmyndigheter som elever, föräldrar och vårdnadshavare samt skolpersonal ska kunna vända sig till med frågor som rör elevhälsans hälsooch sjukvård. 11

12 12 ELEVHÄLSANS PSYKOSOCIALA INSATSER Elevhälsans psykosociala arbete omfattar skolkuratorer som arbetar enligt det övergripande uppdrag för skolans verksamhet som finns angivet i skolans styrdokument. Skolkurator bidrar med psykosocial kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. I skolkuratorns arbetsuppgifter ingår att: genomföra samtal, såsom stöd-, motivations- och krissamtal liksom rådgivande och bearbetande samtal, relaterade till skolsituationen, med enskilda elever utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever, bland annat som underlag om extra anpassningar, inför beslut om särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram samt inför elevers mottagande i grund- och gymnasiesärskola ge handledning/konsultation till skolans personal kring individer, grupper och organisation bidra med kunskap om risk- och skyddsfaktorer för elevers hälsa, sociala situation, lärande och utveckling bidra med kunskaper om samhällets stödsystem delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling ta tillvara kunskap om elevernas generella psykosociala hälsa och sociala situation i elevhälsans övriga arbete ELEVHÄLSANS PSYKOLOGISKA INSATSER Elevhälsans psykologiska arbete omfattar skolpsykologer som tillför psykologisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. I skolpsykologens arbetsuppgifter ingår att: arbeta både främjande och förebyggande utifrån ett individ-, grupp- och organisationspsykologiskt perspektiv skolpsykologen kan även vara ett stöd för rektor när det gäller skolutveckling ge handledning/konsultation till skolans personal kring individer, grupper och organisation bidra med kunskap kring skydds- och riskfaktorer för elevers hälsa, lärande och utveckling ur ett psykologisk, individ-, grupp- och organisationsperspektiv bedöma den psykologiska situationen för enskilda elever som underlag inför beslut om särskilt stöd, vid upprättande av åtgärdsprogram samt vid ställningstagande gällande behov av fördjupad utredning genomföra bedömningar av elever, bidra med psykologisk kunskap om elevers förutsättningar för lärande och behov av extra anpassningar och särskilt stöd (underlag för skol- och elevutredning) erbjuda tid för enstaka samtal med personal, elever och vårdnadshavare där problematiken är skolrelaterad, dvs. gällande inlärning eller skolmiljö, via elevhälsoteamet FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ SKOLORNA Hälsofrämjande elevhälsoarbete innebär bland annat insatser i syfte att skapa en skola som ger organisatoriska förutsättningar för elevers möjligheter till lärande och utveckling. Detta innefattar exempelvis insatser på ledningsnivå för att omfatta hela skolmiljön, det vill säga arbetsklimat, klassrumsmiljö, omklädningsrum, toaletter, korridorer, uppehållsrum, skolgård etc. Ytterst handlar

13 det om att skapa en trygg miljö för elever att vistas i och att göra skolan till en öppen, dynamisk och lärande organisation. Detta skapar möjlighet till goda skolpresentationer. Arbetet med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser bedrivs på olika nivåer: organisation, grupp och individ. Elevhälsans insatser kan bidra till att belysa företeelser och strukturer som främjar elevernas utveckling mot utbildningens mål, eller omvänt sådant som kan utgöra hälsorisker eller hinder. Elevhälsan kan medverka vid policyarbete kring förebyggande arbete, på både huvudmanna- och skolenhetsnivå. Elevhälsan har ett ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De generella insatserna kan handla om arbete med elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund, livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet, sex- och samlevnadsundervisning mm. Målet med förebyggande insatser är att styra bort riskfaktorer från individen eller minska deras inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorerna. Planeringen av förebyggande insatser utgår från kunskap om vad som orsakar upplevd ohälsa samt kunskap om miljöfaktorer som kan leda till ohälsa eller problem med att nå utbildningens mål. Arbete utgår från den lokala enhetens behov, kvalitetsarbete och planeras gemensamt i elevhälsoteamet. Elevhälsodatabasen ELSA bidrar med information som är viktig för arbetet med psykisk och fysisk arbetsmiljö. Skolenhetens andra kartläggningar kan också bidra med underlag. Elevhälsan har en viktig roll i att handleda och utbilda arbetslag för att öka deras förmåga att reflektera och agera kring elevgrupper, enskilda elever, gemensamma normer och lärprocesser. Exempel på detta är handledning på individnivå som syftar till att stärka läraren i sin ledarroll samt i dennes kommunikation med elever, föräldrar och kollegor. Elevhälsans arbete för att utveckla goda relationer mellan hem och skola är också en del i det förebyggande arbetet. Det kan innebära att delta på möten med föräldrar och informera om tecken på till exempel psykisk ohälsa. KOMPETENSUTVECKLING Styrgruppen för elevhälsa ska ta fram en långsiktig kompetensutvecklingsplan för den gemensamma elevhälsan. Varje profession inom elevhälsan har en egen individuell kompetensutvecklingsplan framtagen tillsammans med respektive chef. Kompetensutvecklingsplan för den gemensamma elevhälsan ska bygga på skollagens skrivningar, kommunens strategiska plan och skolenheternas kvalitetsarbete. Den ska årligen utvärderas och revideras. Kompetensutvecklingsplan: 2014 utbildningsdag med elevhälsa och rektorer den 25 september under rubriken att utveckla elevhälsa med föreläsning av Petri Partanen en halvdag med elevhälsa och rektorer för att arbeta vidare med utveckling av den lokala arbetsplanen för elevhälsa 13

14 14 utbildning i Motiverande samtal (för skolsköterskor, skolkurator och specialpedagog/lärare) implementering av strukturer och redskap för kunskapsuppföljning och pedagogisk bedömning i grundskolan HBT certifiering för elevhälsan utbildning om förebyggande arbete mot mobbning, inklusive nätmobbning metodutveckling för drogförebyggande arbete förebyggande arbete med oroande skolfrånvaro och hemmasittare förebyggande arbete med så kallade hederskulturer utbildning om förebyggande krisplanering metodutveckling för drogförebyggande arbete KVALITETSSÄKRING AV ELEVHÄLSAN Systematiskt kvalitetsarbete innebär att det ska finnas en organisatorisk struktur, ett uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt metoder för uppföljning och utvärdering. Kvalitetssäkring av elevhälsan ska inte vara ett separat system utan vara integrerat i det kvalitetsarbete som skolan har. Att kontinuerligt och systematiskt följa upp elevhälsans arbete är ett led i att ständigt utveckla skolverksamheten. För elevhälsan innebär det att följa upp och utvärdera hur dess arbetsinsatser skapar förutsättningar för eleverna att uppfylla både skolans kunskaps- och värdegrundsmål. Den samlade kunskapen i Elevhälsodatabasen ELSA fås dels från hälsoenkäter som elever och vårdnadshavare fyller i, dels från det hälsobesök som eleverna erbjuds hos skolsköterskan i förskoleklass, åk 4 och åk 7. Genom ELSA möjliggörs årliga statistiska sammanställningar om barn och ungas hälsa och utveckling på kommun- och länsnivå. Underlaget utgör en viktig del för planering och utveckling av verksamheter som ska främja barn och ungas hälsa. Det finns också möjlighet att koppla ihop ELSA statistik med måluppfyllelse. Rektorn är ytterst ansvarig för skolans systematiska kvalitetsarbete. Alla medarbetare ska aktivt medverka i kvalitetsarbetet och har därmed eget ansvar för att delta i arbetet med uppföljning av mål och resultat. Inom barn- och ungdomsförvaltningen använder vi ett skattningsverktyg för bedömning, reflektion och utveckling för uppföljning av elevhälsan. Elevhälsans arbete följs upp i resultatdialogen mellan skolområdeschefen och rektorn. Styrgruppen har uppdrag att i en årlig rapport sammanfatta elevhälsans kvalitetsarbete inom barnoch ungdomsförvaltningen. Syftet är att säkerställa likvärdighet och att följa upp mål. Rapporten grundar sig på resultatdialogen mellan rektorn och skolområdeschef och skolornas lokala arbetsplaner för elevhälsa inklusive skattningsverktyget. Gemensam kompetensutveckling för elevhälsans yrkesgrupper och nätverkens arbete beskrivs också.

15 KVALITETSARBETE PÅ SKOLNIVÅ Verktyget för självskattning av kvaliteten ska användas som ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Rektorn ansvarar för att elevhälsoteamet gör en utvärdering av sitt arbete varje läsår. Nedan finns ett urval av kriterier som ska användas för att ge en översikt av elevhälsans arbete under året. Skattningsverktyget kommer att användas i flera år för att långsiktigt synliggöra och analysera hur arbetssätt och arbetsformer påverkar resultat och måluppfyllelse. SKATTNINGSVERKTYG Ett underlag för kvalitetsredovisning per skolenhet för uppfyllelse av skollagens och socialstyrelsen riktlinjer Är respektive krav uppfyllt eller inte? Ja Nej Det av socialstyrelsen beslutade nationella vaccinationsprogrammet följs Hälsobesök/hälsokontroller och kontroll av syn och hörsel genomförs enligt skollagen 14 kap. 3 och 4 Eleverna erbjuds enkla sjukvårdsinsatser Skolan erbjuder en samlad elevhälsa enligt skollagens definition i 2 kap. 2 Indikatorer med kriterier för god kvalitet i elevhälsoarbetet på skolenheten Gör en skattning av i vilken mån verksamheten stämmer överens med de kriterier som belyser indikatorn. Använd skalan A-F vid skattning av varje kriterium. A Detta kriterium kännetecknar hela skolan B Skolan kännetecknas till stor del av detta kriterium C Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns D Personalen har enats om hur kriteriet ska uppnås E Diskussioner förs om hur kriteriet ska uppnås F Kriteriet kännetecknar inte alls skolan Skolan har en känd arbetsgång för hur elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd de behöver Uppföljning av beslutade åtgärder, exempelvis skol- och elevutredning, som beslutas sker regelbundet Arbetet med särskilda stödinsatser har en tydlig plats i det systematiska kvalitetsarbetet och utvärderas kontinuerligt på skolan Lärare och annan personal samverkar kring elever i behov av särskilt stöd eller andra behov Skolan har en fungerande arbetsgång för samverkan mellan lärare/annan personal och elevhälsoteamet Skolans elevhälsoteam arbetar främjande och förebyggande A B C D E F 15

16 16 Elevhälsopersonal arbetar tillsammans med skolans personal och medverkar vid planering och målformulering i frågor som är av elevhälsokaraktär (sex- och samlevnad, tobaksförebyggande, jämnställdhet) Elevhälsopersonal används när så är lämpligt i handledning av pedagoger DOKUMENTATION OCH JOURNALHANTERING De grundläggande regler som förutsätter dokumentation och hantering av handlingar regleras bland annat i tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, arkivlagen (1990:782), skollagen (2010:800), förvaltningslagen (1986:223), med flera aktuella författningar. När det gäller hälso- och sjukvården finns krav på både journalföring och annan typ av dokumentation. Sekretess inom skolan Sekretess inom skolan gäller framför allt uppgifter om eleverna som har att göra med skolans elevhälsa (stark sekretess) och särskilt elevstödjande verksamhet i övrigt (svag sekretess). Sekretessen kan också omfatta personliga uppgifter som rör andra personer vårdnadshavare, syskon, kamrater med flera. Personal inom en och samma myndighet kan lämna sekretessbelagda uppgifter mellan sig om det behövs för att handlägga ett ärende eller bedriva verksamheten. Om det finns självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet gäller dock sekretess mellan de olika verksamheterna. Inom skolan är den medicinska insatsen en självständig verksamhetsgren. Det innebär att sekretess gäller mellan elevhälsans medicinska insats och elevhälsans övriga delar samt också till övrig personal inom skolan. Elevhälsans dokumentation och sekretess Elevhälsans arbete kräver att personalen har ett fungerande informationsutbyte med annan skolpersonal och personal på fritidshem, liksom externt med till exempel hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Informationen ska utbytas inom ramen för reglerna om offentlighet och sekretess för offentliga verksamheter samt tystnadsplikt för enskilda verksamheter. Elevhälsans insatser är ofta inblandade i verksamheter och processer där det finns krav på dokumentation. I skolan gäller kravet enskilda elever, exempelvis när elevhälsan upprättar åtgärdsprogram för elever som behöver särskilt stöd. Också bestämmelserna om anmälningsplikt vid frånvaro innebär krav på dokumentation, liksom den utredning som ska genomföras inför ett beslut om mottagande av elev i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och specialskolan. Ytterligare bestämmelser som förutsätter dokumentation är skyldigheten att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Läs mer i bilaga 2

17 DEL II DEN LOKALA ARBETSPLANEN FÖR ELEVHÄLSA På varje skolenhet ska det finnas en lokal arbetsplan för elevhälsa där skolan beskriver sitt elevhälsoarbete. Den är en del av skolans arbetsplan och av det systematiska kvalitetsarbetet. För att kunna utföra och kvalitativt bedöma elevers kunskapsutveckling inom ämnena svenska och matematik rekommenderas Karlstads kommunala grundskolor att använda ett gemensamt kartläggningsmaterial för analys av läs- och skrivförmåga och gemensamt kartläggningsmaterial för analys av förmågor inom ämnet matematik. Under övriga rubrikerna kan innehållet variera eftersom planen kopplas till skolenhetens kvalitetsarbete. Observera: Skrivningen av texten under rubrikerna är exempel på hur texten skulle kunna utformas men det är naturligtvis så att varje skola skriver utifrån sina behov och bedömningar om hur det ska göras. RUBRIKER I LOKAL ARBETSPLAN FÖR ELEVHÄLSA: Strategier för det stödjande och förebyggande elevhälsoarbetet I år kommer fokus på elevhälsoarbetet på vår skola att På vår skola ser vi att följande friskfaktorer behöver stödjas ytterligare På vår skola kommer vi att genomföra följande förbättringar Resultat av självskattningsverktyget och utvärdering av föregående läsår Utvärdering av förra läsårets elevhälsoarbete och självskattning visade på följande fokusområden: Elevhälsoteamet Vårt elevhälsoteam består av (namn och tjänstgöringsgrad) rektor NN, skolsköterska NN, Specialpedagog NN, skolkurator NN, skolpsykolog NN Läsårsplan för elevhälsoarbetet Årshjul t.ex. augusti-värdegrundsdagar, november-klasskonferenser, april-diagnostiska test i matematik, maj-analys av nationella prov Arbetsgång i elevärenden när svårigheter uppmärksammas Alla som arbetar i skolan har ett ansvar för att uppmärksamma elever som kan vara i behov av särskilda stödåtgärder och anmäla det till rektorn. Informationsskyldigheten kan i det enskilda fallet gälla en lärare, personal inom elevhälsan eller annan skolpersonal. Vem som ansvarar för att informationen ges till rektorn beror på i vilket sammanhang behovet blir känt. Om en elevs stödbehov uppmärksammas av en lärare inom ramen för den undervisning som läraren ansvarar för, är det läraren som ska anmäla detta till rektorn. Bestämmelserna ställer krav på att det finns rutiner för hur personalen ska rapportera till rektorn när det blir aktuellt att bedöma om en elev är i behov av särskilt stöd. 17

18 18 En elevs svårigheter ska i första hand lösas inom ramen för den ledning och stimulans för lärande och personlig utveckling som alla elever får. En elev kan emellertid behöva ytterligare stöd eller annat stöd. Stödinsatsen ska i första hand ges i den gemenskap eller gruppering där eleven normalt ingår. Stödet kan dock ges i en annan miljö, där det finns bättre förutsättningar för eleven att kunna tillgodogöra sig den. Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det kan t.ex. handla om att eleven under ett par månader behöver visst stöd av speciallärare eller särskilda läromedel eller tillgång till alternativa verktyg. För detta behöver det inte skrivas något åtgärdsprogram. En anmälan ska göras till rektorn om det kan befaras att eleven, trots att stöd i form av extra anpassningar har getts, inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Om det finns särskilda skäl att anta att extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen inte skulle vara tillräckliga, ska en anmälan till rektorn göras direkt. Efter anmälan ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Särskilt stöd kan t.ex. vara en elevassistent eller enskild undervisning. Rektorn beslutar och beslutet kan överklagas av vårdnadshavare. Åtgärdsprogram Rektorn beslutar om ett åtgärdsprogram ska upprättas för elev som efter utredning bedöms vara i behov av särskilt stöd. Beslutet kan överklagas av vårdnadshavare. Åtgärdsprogrammet är ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete samt för uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna. Från 1 juli 2014 krävs inte längre att det i åtgärdsprogrammet anges hur uppföljning och utvärdering ska ske. Det är tillräckligt att ange vid vilken tidpunkt och vem som ansvarar för att det sker. Ett tillägg görs i skollagen med innebörden att om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla samma information. Inom Barn- och ungdomsförvaltningen gäller följande rutiner och blankettstöd: Här länkas Rutinen för utredning och stöd och åtgärdsprogram samt blanketter Möten På vår skola har vi följande mötessystem: Klasskonferens hålls en gång per under ledning av rektor Hela elevhälsoteamet träffas ggr per Lärare/personal medverkar vid elevhälsoteamets möte efter tidsbokning Rektorn kallar till elevhälsomöte vid Kunskapsuppföljning På vår skola använder vi följande kartläggningsmaterial i ämnena svenska och matematik: Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära, (Lgr 11sidan 222)

19 Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser, (Lgr 11 sidan 62) I internationella kunskapsmätningar kan man notera en nedgång för svenska grundskoleelever. Tydligast är det i matematik och naturvetenskapliga ämnen, men det finns även en svag nedgång i läsförståelse. För att kunna utföra och kvalitativt bedöma elevers kunskapsutveckling inom ämnena svenska och matematik rekommenderas grundskolorna att använda sig av valfritt kartläggningsmaterial för analys av läs- och skrivförmåga och valfritt kartläggningsmaterial för analys av förmågor inom ämnet matematik. Observera att kartläggningsmaterial som används ska vara evidensbaserat. Kollegiala samtal rekommenderas vid analysarbetet på skolorna. Syftet är att kunna se vilka ytterligare undervisningsinsatser som behöver göras och sätta in dessa i god tid. Målet är att öka måluppfyllelsen. Om skolorna systematiskt arbetar med kartläggning och analys av resultaten kan de tidigt upptäcka svårigheter vad gäller läs- och skrivutveckling och matematikutveckling hos eleverna. De kommer även att upptäcka behov på organisations - och gruppnivå. Styrgruppen för elevhälsa arbetar med att ta fram kartläggningsmaterial i ämnena svenska och matematik och kan ge råd till de grundskolor som så önskar Skolsköterskemottagning Skolsköterskemottagningens öppettider är Kontaktinformation Information när övriga i elevhälsan finns på skolan med telefontider, kontaktuppgifter etc. Rutiner vid oroväckande frånvaro Alla elever har rätt till utbildning och skolplikten innebär bland annat att skolan ska registrera elevernas närvaro och frånvaro. Elever och vårdnadshavare ska informeras om de rutiner som finns på skolan. Väl fungerande system för närvaroregistrering och uppföljning ska finnas tillgänglig hos barn- och ungdomsförvaltningen och skötas på respektive skolenhet. All oroväckande frånvaro ska uppmärksammas och utredas tidigt och vid behov ska stödinsatser ges. Länk till riktlinjer och rutiner: ckande_frånvaro.pdf/$file/riktlinj_rutin_oroväckande_frånvaro.pdf aget_1.doc/$file/kartlaggning_arbetslaget_1.doc pedagog_2.doc/$file/samtalsmall_specialpedagog_2.doc 19

20 20 Rutiner för mottagande av ny elev Administratören för Extens ansvarar för att meddela skolsköterskan om en ny elev börjar eller slutar på skolan. In- och utflyttningsanmälan lämnas omgående till skolsköterskan. Länk till solsidan y_elev.doc/$file/rutin_mottagande_ny_elev.doc Rutiner för byte av skola Länk till: ads_kommun.pdf Rutiner för övergångar Vid övergång från förskoleklass till årskurs 1 Vid övergång från årskurs 3 till årskurs 4 Vid övergång från årskurs 6 till årskurs 7 Individuell utvecklingsplan/bedömning Lärare i årskurs 1-5 ska upprätta en skriftlig individuell utvecklingsplan en gång varje läsår, i denna ingår omdömen och en framåtsyftande planering (IUP), rektorn beslutar om dess utformning. Skolverkets mall finns att tillgå som stöd vid utformning. Omdömen delges vårdnadshavare vid utvecklingssamtal och det skriftliga omdömet med den framåtsyftande planen upprättas vid ett av utvecklingssamtalen som hålls per läsår. Länk till Skolverkets blanketter för individuella utvecklingsplaner: Dokumentation Vid elevhälsans möten skrivs protokoll. I övrigt dokumenteras elevhälsoarbete enligt lagar och andra föreskrifter så att ärenden behandlas på ett rättssäkert sätt. Se bilaga 2 Värdegrundsarbete och likabehandlingsplan Vår skola bedriver ett målinriktat arbete för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter. På skolan arbetar vi förebyggande för att förhindra trakasserier och kränkande behandling. Vi arbetar kontinuerligt med vår värdegrund och har en likabehandlingsplan som bearbetas och utvärderas varje år. Likabehandlingsplanen finns att läsa på vår skolas hemsida.

21 Rutin vid mobbning, kränkande behandling eller trakasserier En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till barn- och ungdomsförvaltningen. Om en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier så som det avses i diskrimineringslagen ska handläggning ske på motsvarande sätt. Länk till: sk_trak_krank.doc/$file/rutin_signal_om_disk_trak_krank.doc h_rek_6kap_10.doc/$file/anm_krank_beh_fch_rek_6kap_10.doc n_6kap_10.doc/$file/anm_krank_beh_bun_6kap_10.doc Skol- och elevutredning samt extern utredning Alla barn och unga som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av stöd, vård och behandling allsidigt utredda och tillgodosedda. Elevens behov av utredning och/eller behandling ska fullföljas skyndsamt. Som hjälp finns mallen för skol- och elevutredning. Vid överflytting till annan skola ska utredningen följa eleven. Skolan gör kartläggningar, bedömningar och utredningar (skol- och elevutredning) utifrån sitt pedagogiska uppdrag och sina styrdokument. Barnpsykiatrin gör utredningar och bedömningar utifrån ett barnpsykiatriskt perspektiv, och bedriver specialistvård som krävs vid tillstånd som på grund av art (ex vissa sjukdomar) eller grad (ex allvarlighetsgrad av sjukdom/tillstånd eller tillstånd med samsjuklighet) inte kan behandlas effektiv på annan nivå. Socialtjänsten gör utredningar och bedömningar utifrån socialtjänstlagens perspektiv. Då skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri är skilda verksamheter med olika uppdrag och ansvar, kan inte uppdrag ges från en verksamhet till en annan. Brister vad avser kompetens och resurser i en verksamhet får inte heller motivera att ansvaret för insatser hänvisas till annan verksamhet. Mall för skol- och elevutredning ska användas i de fall remiss skrivs till Landstinget i Värmland, barn- och ungdomspsykiatrin samt vid ansökan om utredning på Klaraborgs spo. Samma mall kan också utgöra underlag för utredningar enligt 5 kap. 1 grundskoleförordningen. Den ifyllda mallen är en allmän handling som ska sekretessprövas innan den lämnas ut. Den ska diarieföras om den inte sparas i PMO (elevhälsans journalsystem). I pappersform ska den förvaras på ett säkert sätt. Den ifyllda mallen för skol- och elevutredning kopieras och bifogas vid eventuell vårdbegäran/remiss till barn- och ungdomspsykiatrin samt vid ansökan om utredning på Klaraborgs spo. Att en kopia gjorts och var den skickats ska antecknas av remitterande. I dokumenthanteringsplanen finns angivet hur skol- och elevutredningen ska slutarkiveras 21

22 22 Länk till: redn.pdf/$file/riktlinj_skol_elevutredn.pdf %20skol-%20och%20elevutredning.pdf/$file/Information%20om%20skol- %20och%20elevutredning.pdf mall.doc/$file/skol_elevutredning_mall.doc

23 BILAGOR Implementeringsprocess (1) Dokumentation och sekretess bestämmelser 2) 23

24 24