Att utvecklas genom arbetsminnesträning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att utvecklas genom arbetsminnesträning"

Transkript

1 Högskolan i Halmstad Sektionen för lärarutbildning Allmänt utbildningsområde 61-90hp Examensarbete 15hp Att utvecklas genom arbetsminnesträning En studie om arbetsminnesträning hos elev med lindrig utvecklingsstörning Examensarbete lärarprogrammet Slutseminarium Författare Tony Holmer Handledare Ingrid Nilsson och Torbjörn Jansson Examinatorer K G Hammarlund och Jörgen Johansson 0

2 Abstract Under mina första år som obehörig lärare har jag arbetat med en elev med lindrig utvecklingsstörning. Eleven har genom sin lindriga utvecklingsstörning svårt att ta emot längre instruktioner, hamnar eleven i nya situationer blir eleven stressad och eftersom eleven genomför sina uppgifter med stor noggrannhet hamnar eleven efter med skolarbetet. Syftet med studien var att se hur en elev som har lindrig utvecklingsstörning utvecklas genom att träna med ett arbetsminnesträningsprogram som heter Robomemo och hur resultaten kan sättas i ett integreringsperspektiv. Resultatet visade att eleven hade en stor utveckling både om jämförelsen sker utifrån medelindexutvecklingen samt utifrån sitt eget startindex. Slutsatserna som kunde dras utifrån studiens resultat var kopplingen mellan arbetsminnet och möjligheten till inlärning är tydlig och att arbetsminnesträning kan ha en mycket positiv påverkan på elever med lindrig utvecklingsstörning som är integrerade. Studien är intressant ur ett integreringsperspektiv då individperspektivet, där man söker en förändring hos eleven blir relevant. Nyckelord Lindrig utvecklingsstörning, arbetsminnesträning, miljöperspektiv och individperspektiv 1

3 Innehåll Abstract 1 Innehåll 2 1. Bakgrund 3 2. Teoretisk inramning Tidigare forskning Begreppet lindrig utvecklingsstörning Integrering av elever med lindrig utvecklingsstörning två synsätt Arbetsminnesträning Vetenskaplig teori Syfte och frågeställningar Studiens syfte Förtydligande av frågeställningarna Tillvägagångssätt Förhållningssätt Val av metod Urval av försökspersoner Genomförandet av studien Bearbetning av data Studiens tillförlitlighet 18 5 Resultat Kommentar till resultatkapitlet Resultat av övningar med auditivt- och visouspatiala arbetsminnet Resultat av övningar med auditivt arbetsminne Resultat av övningar med visouspatiala arbetsminnet Resultat av den sammanlagda träningen Sammanfattning av resultatet 32 6 Diskussion och avslutande reflektioner Resultat i förhållande till tidigare forskning Relevans för läraryrket Förslag till vidare forskning Avslutande ord 36 Referenser 37 Bilagor 38 2

4 1. Bakgrund Det man minns är det som finns kvar sedan man glömt mer eller mindre av det som lärts in. (Gustafson och Molander 1995:45) Under mina första år som obehörig lärare på en högstadieskola har jag haft förmånen att arbeta med en underbar elev som har en lindrig utvecklingsstörning. Eleven ser ut som alla andra och genomför sin skoldag på samma sätt som sina jämnåriga kamrater. Det man inte ser är att eleven genom sin utvecklingsstörning har inlärningssvårigheter. Eleven får kämpa med sin inlärning och det är frustrerande för mig som pedagog att se hur mycket kraft eleven får lägga ner för att klara av de uppgifter som sina klasskamrater flyter igenom. Genom sina inlärningssvårigheter har eleven svårt när det blir långa instruktioner från ämneslärarna och vi får upprepa dessa för att uppgiften skall bli tillräckligt tydlig. Hamnar eleven i stressade situationer blir det ofta fel och genom att eleven genomför sina uppgifter med stor noggrannhet hamnar eleven efter i skolarbetet. Tillsammans hjälps vi åt att strukturera upp elevens skoldag. Vi är noga med att skriva upp dagen innan vad som skall göras kommande skoldag, vi börjar läsa på inför prov tidigt och eleven får daglig hjälp för att komma ihåg vad som skall göras. Jag började fundera på om det inte fanns något annan man kunde göra. Något som gjorde att eleven utvecklade sin förmåga att förstå, men framförallt, komma ihåg instruktioner och när uppgifter och läxläsning inför prov skulle vara färdigt. Det som gjorde det hela mer problematiskt var att eleven inte hade samma förmåga att minnas det eleven läste. Detta innebar att eleven fick läsa samma sak många gånger för att kunna återge det eller lära sig det. Även läsförståelsen var svagare vilket även detta var ett orosmoment. Det var genom en fortbildning som jag kom i kontakt med ett datorbaserat program som tränar korttidsminnet. Begreppet korttidsminne var helt nytt för mig men det verkade intressant. Programmet hade med stor framgång använts på ungdomar som var diagnostiserade med ADHD, men det var när jag fick se en lista (bilaga 1: Indikationer för 3

5 träning ) om vilka indikationer som man skulle leta efter för att det skulle passa med den här träningen som jag reagerade. Många av dessa stämde in på de elever som jag arbetade med. Det finns ingen forskning som beskriver om hur en person som har en lindrig utvecklingstörning utvecklas genom arbetsminnesträning. Studien syftar inte till att hitta en helhetslösning för elever med lindrig utvecklingsstörning utan strävar efter att se om träningen kan hjälpa eleven med dennes möjligheter till inlärning och därigenom underlätta skolsituationen ur ett integreringsperspektiv. Enligt Lpo94 är det; Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet (sid. 2) samt Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (sid.4). Detta understryker att om det finns det möjligheter att underlätta detta är det vår skyldighet som pedagoger att ge dessa elever alla tänkbara möjligheter som finns. Men jag har fastnat för ett citat i Lpo94 som riktar sig speciellt väl mot denna studie; Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmet som det omgivande samhället (Lpo94: 7) 4

6 2. Teoretisk inramning Eftersom den här studien handlar om arbetsminnesträning med en elev som har en lindrig utvecklingstörning måste det första kapitlet handla om vilken tidigare forskning som finns rörande arbetsminnesträning med Cogmeds programvara Robomemo. Som en mer allmän bakgrund kommer kapitlet även att innehålla en orientering om vad en lindrig utvecklingsstörning är, vilka inlärningsproblem detta medför och vems tolkning av detta som författaren valt. Studiens kärna är hur man kan underlätta för barn med lindrig utvecklingsstörning som är integrerade i en vanlig skolklass genom arbetsminnesträning och därför måste kapitlet även beröra vilka olika paradigm som är vedertagna inom den specialpedagogiska debatten rörande integrering. En svaghet (eller styrka) med den här uppsatsen, som jag redan nu vill belysa, är att det inte tidigare har förekommit dokumenterad arbetsminnesträning med barn som är lindrigt utvecklingsstörda. Jag får, med anledning av ovanstående, luta mig mot den tidigare forskning som genomförts med arbetsminnesträning hos barn som är diagnostiserade med ADHD. Jag avslutar litteraturgenomgången med en diskussion om var jag placerar min studie utifrån den vetenskapliga teorin. 2.1 Tidigare forskning Det finns ingen dokumenterad forskning som rör arbetsminnesträning hos elever som har en lindrig utvecklingsstörning men den svenske psykologen och professorn Torkel Klingberg har tillsammans med neuropsykologen Helena Westerberg gjort två studier där man genom ett datorbaserat träningsprogram har tränat arbetsminnet på ungdomar med diagnosen ADHD. Studierna gick ut på att se vilka effekter man kunde säkerställa av den här träningen. I den första studien (Klingberg et al., 2002) användes barn mellan 7-13 år med diagnosen ADHD som var uppdelade i en behandlingsgrupp och en kontrollgrupp. I behandlingsgruppen ändrades svårighetsgraden successivt för att maximera träningseffekten medan man i den andra låg kvar på samma svårighetsgrad under hela träningen. De slutsatser man kunde dra, grundade på neuropsykologiska tester före och efter träningen, var att det skett en förbättring gällande arbetsminnesuppgifter men även problemlösningsuppgifter. Den kritik som riktades mot den första studien handlade om det låga deltagarantalet samt att det inte skett någon skattning av försökspersonernas ADHD-symptom (cogmed.com/cogmed/articles/se/29.aspx). 5

7 I den andra studien (Klingberg et al., 2005) gjordes en mer övergripande studie där man i fyra olika kliniker genomförde träningen. Man använde samma sorts upplägg på studien där man hade en grupp som arbetade med en ökande svårighetsgrad (behandlingsgruppen) och en med samma svårighetsgrad genom hela träningen (kontrollgruppen). När studien summerades kunde man se att arbetsminnesuppgifter förbättrats signifikant och att 90 % av dessa effekter kvarstod tre månader efter avslutad träning. De positiva effekterna rörde främst förmågan att koncentrera sig, ta emot instruktioner, hålla den röda tråden och komma ihåg vad som skall göras härnäst. Klingberg (2007) sammanfattar resultatet på följande sätt; tittar man närmre på forskningslitteratur finns en rad studier som kan tolkas på samma sätt som vår, nämligen att arbetsminnet och kontrollen av koncentrationsförmågan kan tränas upp (Klingberg 2007:115) Inom Region Skåne har det skrivits två olika rapporter som handlar om träning av arbetsminnet genom träningsprogrammet Robomemo. Det finns även en rapport som handlar om vuxenhabilitering genom att träna med programmet Rememo. Inom studien söktes mätbara resultat på hur träningen påverkade de brukare som var diagnostiserade med arbetsminnessvårigheter. Eftersom den här studien riktar sig mot barn och ungdomar väljer jag att inte inkludera resultatet av studien men kommer att använda mig av den senare för att tydliggöra arbetsminnets funktion vid inlärning. I den första studien gör Landin (2007) en utvärdering av arbetsminnesträning för barn med ADHD. Tanken med projektet var att pröva en alternativ behandling av barn och ungdomar med ADHD. Träningen genomfördes med nio barn med diagnosen ADHD och resultatet mättes genom psykologiska och pedagogiska verktyg. I sin diskussion konstaterar författaren att förbättringar kundes säkerställas både gällande arbetsminnet samt rörande de dysfunktionella symptom som barn och ungdomar med ADHD visar. Testerna som genomfördes efter träningen visade att gruppen i genomsnitt ökat med 1 poäng på ett begåvningstest. Något som författaren tydligt påpekar är att det är stor variation inom gruppen 6

8 då fyra av försökspersonerna stod kvar på samma nivå medan övriga fem ökade allt från 1-3 poäng. Gruppen hade också generaliserbart utvecklats när det gällde den icke-verbala problemslösningsförmågan, då de innan träningen låg på en genomsnittlig nivå, för att nu efter träningen ligga över en genomsnittlig nivå. Föräldrarna i studien kunde konstatera att barnen efter träningen kunde planera och genomföra uppgifter bättre. De hade också blivit bättre på att lyssna och att ta emot information. Författaren var noga med att poängtera att pga. av avsaknaden av en kontrollgrupp är föräldrarapporterna svaga. I den andra studien gör Björling och Bryngelson (2007) åtta fallstudier genom träning med Robomemo hos elever med diagnosen autismspektrumtillstånd, en grupp som genom forskning, har ett konstaterat nedsatt arbetsminne. Även här var syftet att testa alternativa behandlingsmetoder men författarna talar också om hur utfallet av träningen kunde påverka vardagsfunktioner hemma och i skolan. Författarna konstaterar i sin diskussion att flera av testpersonerna presterar bättre efter träningen men anser att avsaknaden av en matchande kontrollgrupp samt det låga deltagarantalet gör att de inte kan dra några signifikanta slutsatser. Författarna kunde dock kvalitativt dra slutsatsen att samtliga inom gruppens arbetsminne utvecklats enligt Cogmeds mätningar. Testpersonerna hade även utvecklat sin läsförståelse. Slutsatsen som till slut dras är att det finns indikationer på att effekten av arbetsminnesträningen kan sprida sig till vardagsförmågor. Anledningen till att författarna inte vill dra några stora slutsatser är att det finns en rad olika parametrar under träningen, som t.ex. motivation, den strukturerade arbetssituationen, föräldrarnas förväntningar och det ökade självförtroendet, som kan ha påverkat resultatet. Men de betonar att resultatet ändå är så starkt att det skulle vara meningsfullt med en större studie. Forskarna avslutar med en egen hypotes om hur en metod bestående av samspelsövningar skulle påverka arbetsminnet då de gör antagandet att det sociala samspelet ställer stora krav på arbetsminnet. Majoriteten av de olika forskningsstudier som pågår runt om i välden använder sig av Cogmeds programvara ( något som understryker att de resultat som säkerställts varit av sådan vikt att fler institutioner vill undersöka om hjärnans formbarhet är möjlig. 7

9 2.2 Begreppet lindrig utvecklingsstörning Det finns en uppsjö med material som beskriver vad en utvecklingsstörning är och vilka komplikationer detta medför för barnet i inlärningssituationer. Nationalencyklopedin väljer följande formulering; begåvningsmässigt funktionshinder som uppstår under utvecklingsperioden, dvs. före 16 års ålder, och är av sådan omfattning att en person behöver särskilt stöd av samhället. ( ) Vidare säger samma källa att Utvecklingsstörningen kan vara grav, måttlig eller lindrig.( ). Eftersom min studie endast berör barn med lindrig utvecklingsstörning kommer jag i texten bara referera till teorier och kunskaper rörande dessa. Det första vi kan konstatera är att en utvecklingsstörning är ett tillstånd med försenad eller bristande utveckling av förmågor och funktioner (Trillingsgard, Dalby och Östergaard red.1999). Den psykiska utvecklingsstörningen är vidare ett förståndshandikapp vilket är en nedsatt intelligens hos barnet (Bergquist m.fl. 1993). Dessa två faktorer; den försenade eller bristande utvecklingen och den nedsatta intelligensen orsakar att inlärningsmöjligheterna inte är på samma nivå för barnet som för dess jämnårige kamrat. Jag finner dock följande citat särskilt väl lämpat för min studie; Psykisk utvecklingsstörning är en hämning i den naturliga utvecklingen av vår förmåga att tänka. Med bla tänkandet bearbetar vi våra upplevelser av verkligheten så att vi kan förstå, anpassa oss till och utnyttja det som händer och finns omkring oss. (Fredriksson 1988:21) Det är alltså tänkandet som blir lidande hos barnet med den psykiska utvecklingsstörningen. Eftersom det i dagens skola, i ett samhälle där allt går fortare och fortare, gäller att snabbt förstå och anamma den information som ges ut hamnar barnen med utvecklingsstörningen i en ohållbar situation. Det är genom tänkandet som vi ordnar våra upplevelser, där de tankeoperationer vi utför skapar struktur i vår verklighet. Verkligheten blir till genom våra erfarenheter och upplevelser. (Fredriksson 1988 sid. 21). Utvecklingsstörningen är alltså den faktor som försvårar den här struktureringen av vår verklighet. Kopplingen till minnet är i 8

10 teorin tydlig för att skapa denna bild av verkligheten behöver man kunna ta emot information. (Bergquist m.fl. 1993). Utvecklingsstörning är inte ett känslomässigt handikapp. Däremot har utvecklingsstörda lättare att också få ett känslomässigt handikapp, därför att deras sociala situation ofta kan vara svårare än andras (Bergquist m.fl. 1993). Av egen erfarenhet som lärare ser man tydligt att dessa barn betraktas som annorlunda och inte lika begåvade inlärningsmässigt som sina kamrater, både av personal men också av sina skolkamrater. De problem som litteraturen tar upp gör gällande att vuxna med lindrig utvecklingsstörning ofta får svårigheter att planera. De lindrigt utvecklingsstörda har också svårt när det gäller att reda upp och klara ut helt nya situationer (Bergquist med flera 1993). Det är viktigt att inte bara stirra sig blind på alla de svårigheter som uppstår för ett barn med utvecklingsstörning. Dessa barn som har en lindrig utvecklingsstörning kan som vuxna laborera med siffror och bokstäver. De kan även dra slutsatser och omordna sina tankar (Bergquist m.fl. 1993). 2.3 Integrering av elever med lindrig utvecklingsstörning två synsätt För att förstå problematiken kring integrerade elever, med en lindrig utvecklingsstörning, i en vanlig skolklass måste studien först systemteoretiskt (om hur olika delar är beroende av varandra) beröra de två olika paradigm som gör sig gällande inom specialpedagogiken om hur man ser på dessa elever. Med paradigm menar jag vilka olika mönster som styr det vetenskapliga tänkandet (Stukát 2007:31) Sture Gustafson och Lars Molander (1995) beskriver att man kan se elevernas handikapp som en egenskap eller som en relation mellan individen och dennes miljö. Detta mynnar ut i två olika perspektiv; det miljörelaterade eller det individrelaterade förhållningssättet. Enligt den miljörelaterade handikappsdefinitionen är handikappet skillnaden mellan en individs förmåga och de krav som samhället eller omgivningen ställer (Gustafson och Molander 2005:16) 9

11 Den individrelaterade handikappsdefinitionen tar sikte på det som är annorlunda än genomsnittet (Gustafson och Molander 2005:16) De två olika perspektiven skiljer sig alltså åt genom att det förstnämnda (det miljörelaterade) fokuserar på problematiken i den handikappades miljö pga. att miljön inte är anpassad för den handikappade. Handikappet blir då något relativt dvs. man är bara handikappad i vissa situationer pga. att miljön inte är anpassad för varje individ. I det andra perspektivet (det individrelaterade) skiljer sig individen från genomsnittet och detta skapar handikappet. Den kritik man kan rikta mot författarnas definition av relationen mellan individens och dennes miljö är att de ser det svart eller vitt. Med detta menar jag att det kanske finns någon gyllene medelväg där man ser problematiken som beroende av varandra; dvs. att problematiken finns både hos individen och hos dennes miljö. Även Bengt Persson (2001) för en diskussion om hur de två olika perspektiven gör sig gällande inom den specialpedagogiska debatten. Inom det individrelaterade perspektivet har det riktas kritik mot att paradigmet bygger på en snäv biologisk-medicinsk och psykologisk syn på avvikelser (sid. 26). Det biologisk-medicinska synsättet definierar normalitet som en frånvaro av sjukdomssymptom och det psykologiska utgår från en statistisk normalfördelningskurva, där man placerar in individen (sid ). Fokus här ligger på att definiera avvikelsen och sedan lindras dess konsekvenser eller att genom lämplig behandling göra livet så drägligt som möjligt för den avvikande. Genom lokaliseringen av avvikelsen ifrågasätts eller utmanas inte orsaken till att svårigheterna uppstår (sid. 27). Dessa faktorer har medverkat till en segregering och avskiljning. (sid. 28). Under början av 1990-talet började man mer kritiskt granska de miljöbetingelser som finns runt om eleven, man pratar om det miljörelaterade perspektivet snarare än den individrelaterade perspektivet. Begreppen inclusion (där eleverna integreras) ställs mot exclusion (där eleverna segregeras). (sid. 29) 10

12 2.4 Arbetsminnesträning När det gäller arbetsminnet och vilka faktorer som påverkar detta skriver Klingberg (2007) att arbetsminnet är förmågan att komma ihåg information under en kort stund, det rör sig om sekunder. Detta är grundläggande för att kontrollera sin uppmärksamhet och lösa logiska problem. Björling & Bryngelson (2007) hittar följande definitioner; Arbetsminnet är förmågan att kunna hålla kvar information under en fördröjning och att sedan ge svar i ord eller handling, baserat på denna inre representation. samt ett system med begränsad kapacitet ansvarigt för att identifiera, koda, bearbeta och mobilisera information relevant för personens aktuella kognitiva uppgift. Arbetsminnet är alltså enormt viktigt i alla situationer som ställer krav om att snabbt kunna fatta ett beslut grundat på tidigare erfarenheter. Även när det gäller läsförståelse och förmågan att hålla den röda tråden under t.ex. en föreläsning är arbetsminnet en central del då detta tillsammans med den syntaktiska analysförmågan grundar för förståelsen av tal och skrift (Björling & Bryngelson 2007). Landin (2007) konstaterar att Arbetsminnet är en av de centrala aspekterna av alla exekutiva funktioner såsom informationsbearbetning, planering och beteendeanpassning Arbetsminnet är begränsat men under senare år har forskare börjat prata om plastisitet, vilket är att vissa förmågor som är kopplade till hjärnan kan tränas upp genom stimuli. Hjärnan är alltså formbar. Långtidsminnet är där vi lagrar händelser vi varit med om och är i princip obegränsat till skillnad från arbetsminnet. Man skiljer på korttidsminne hur mycket information man kan uppfatta och återge under en kort tidsrymd, högst en minut och långtidsminne att kunna återge sådant man upplevt för länge sedan. (Gustafson och Molander 1995:49) För att försöka göra detta så tydligt som möjligt vill jag visa två exempel där arbetsminnet är viktigt: när hon t.ex. letar efter ett frimärke i den där stökiga översta skrivbordslådan, måste hon hela tiden hålla i arbetsminnet vad det är hon letar efter. Själva stökigheten i lådan gör att det finns många olika objekt som tävlar om hennes uppmärksamhet. (Klingberg 2007:36-37) 11

13 Du slår upp ett telefonnummer i katalogen, slår det och har sedan glömt det. Det finns alltså i kortminnet den stund som det behövs för att slå. Nästa gång får du titta i katalogen igen. Behövs ej detta, har det alltså lagrats i långminnet. Du minns, telefonnumret är inlärt! Kopplingen mellan inlärning och arbetsminnet är tydlig. För att kunna behålla upplevelser och erfarenheter i långtidsminnet krävs det att de hinner lagras i korttidsminnet först (Bergquist m.fl. 1993). 2.5 Vetenskaplig teori Studiens vetenskapliga perspektiv är tudelad mellan positivismen och humanismen. För att tydligt visa varför väljer jag att kortfattat återge det som Stensmo (2002) beskriver om de två olika perspektiven; 1. Positivism. Inom perspektivet finns det två säkra källor, antingen genom iakttagelser eller genom slutsatser som kan räknas ut genom logik. Forskningen skall kritiskt granskas för att de slutsatser som dras skall accepteras som fakta, slutsatserna skall ställas inom rimlig säkerhet. 2. Humanismen. Tyngdpunkten inom detta perspektiv är människan i sig, dennes verksamhet och resultaten av dessa. Språket och dess avsikt skall tolkas och förstås. Perspektivet tar fasta på människans egenart. Sätter vi dessa perspektiv i relation till uppsatsens studie är det tydligt att positivismen är det perspektiv som genomsyrar studien i och med att de resultat vi får fram är fakta. Utvecklingen som sker med eleven vid träningen är verklig och omöjlig att ifrågasätta. Dock får man inte glömma att elevens resultat endast speglar dennes utveckling och kan inte räknas som en generell sanning för barn med lindrig utvecklingsstörning. Därför har även det humanistiska perspektivet sin inverkan på uppsatsen då människan i sig är det som vi undersöker. 12

14 3. Syfte och frågeställningar 3.1 Studiens syfte Syftet med studien är i första hand att se hur ett barn med lindrig utvecklingstörning utvecklas i jämförelse med medelindexutveckling för Cogmed arbetsminnesträning. Genom att se om försökspersonen följer detta medelindex kan man anta att de positiva effekter som tidigare studier gällande arbetsminnesträning visat också kan tillgodoräknas elever med lindrig utvecklingsstörning. Studiens mer övergripande syfte är att fokusera på om hur man inom specialpedagogiken kan använda den här träningsmetoden för att skapa större möjligheter för inlärning hos elever med snarlika diagnoser och därigenom underlätta integreringen för dessa elever i en skolklass. 3.2 Förtydligande av frågeställningar Med anledning av studiens syfte blir frågeställningarna följande: - Hur utvecklas den aktuella elevens, med lindrig utvecklingsstörning, arbetsminne genom träning med programmet i jämförelse med Cogmeds medelindexutvecklingen? - Hur kan träning med arbetsminnet underlätta för de barn med lindrig utvecklingsstörning som är integrerade i en skolklass? 13

15 4. Tillvägagångssätt Under det här kapitlet kommer jag att redogöra för hur studiens tillvägagångssätt varit. Vikten ligger vid att ge läsaren en tydlig bild av hur träningen gått till samt vilka förutsättningar som fanns och vilka problem som uppstod under träningsperioden. 4.1 Förhållningssätt Under studiens gång har jag arbetat efter Vetenskaprådets Codex gällande regler och riktlinjer för forskning ( och Dessa förhållningssätt sammanfattar Stukát (2005) med fyra generella grundkrav; 1. Informationskravet. De som berörs av studien skall informeras om studiens syfte och om att deltagandet är helt frivilligt. Studiens tillvägagångssätt och hur resultat kommer användas och presenters. 2. Samtyckeskravet. Deltagarna har själva rätt att bestämma om sin medverkan samt hur länge de vill delta i studien. Deltagarna skall när som helst kunna avbryta utan att detta medför obehag för personen. I vissa fall bör samtycke hämtas från förälder eller vårdnadshavare om den undersökte är under 15 år. 3. Konfidentialitetskravet. Hänsyn måste tas mot de undersöktas anonymitet. Personen skall vara införstådd med att alla uppgifter behandlas konfidentiellt 4. Nyttjandekravet. Informationen som samlas in får endast användas för forskningsändamålet. Eftersom jag dagligen arbetar med försökspersonen har jag varit väldigt tydlig till denna om ovanstående grundkrav med min forskning. Jag har haft ett flertal samtal med försökspersonens föräldrar och även informerat dem om vilka grundkrav som gäller under min forskning. Det viktigaste för mig under min forskning var att inte sätt press på försökspersonen under studien, utan denne har själv valt vid vilka tillfällen som denne vill genomföra träningspassen. Jag har i uppsatsen om studien lagt stor vikt vid att värna om personen anonymitet och hur redogörelsen sker i uppsatsens resultatsdel. Träningen kom som 14

16 en naturlig del av undervisningen och det fanns andra elever, utan ovannämnda problem, som genomför samma träning under samma period. Eftersom jag inte på något sätt ville att träningen skulle få en negativ påverkan på det andra skolarbetet har elevens egna synpunkter om vilka dagar vi inte skall träna få styra studien. Detta ledde till att vi endast kunde genomföra 20 av de 25 träningspass som skall göras innan den här studien skulle lämnas in för bedömning. Träningen slutfördes efter studiens inlämning. 4.2 Val av metod Valet av metod för min studie grundar sig i den fortbildning jag själv gick under hösten Fortbildningen handlade om hur man kan träna upp korttidsminnet med hjälp av ett datorbaserat träningsprogram skapat av företaget Cogmed. Programmet är framtaget av Torkel Klingberg och Helena Westerberg och det var samma program som användes vid de tidigare studier som jag tar upp i min teoridel. Programmet var först tänkt som ett medicinskt hjälpmedel men används nu alltså som ett pedagogiskt hjälpmedel för arbetsminnesträning. Programmet finns i två olika versioner; Robomemo (som riktar sig mot barn och ungdomar) och ReMemo (som riktar sig mot vuxna). Den egentliga skillnaden mellan programmen är design och tilltal. En förutsättning för att jobba med programmet är att man behärskar stavelser och siffror. Programmet innehåller övningar för att träna auditivt- och visouspatialt arbetsminne. Träningen skall med fördel genomföras intensivt, helst fem dagar i veckan i fem veckor. ( ) Eftersom den tidigare forskning som jag lutar mig mot har genomförts med samma programvara är det en självklarhet att jag använder samma metod för datainsamling. Min analys av resultatet blir att jämföra indexutvecklingen på min försöksperson mot de som finns i Cogmeds medelindexutveckling. Programmet i sig ritar grafiskt upp kurvor för varje övning, men också för den sammanlagda utvecklingen. Studiens placering, sett ur ett forskningsperspektiv, hamnar inom den kvantitativa forskningen snarare än den kvalitativa. Stukát (2007) väljer att förklara de både på följande sätt; 1. Den kvantitativa. Här söker man efter de empiriskt kvantifierbara och objektiva mätningar. Forskaren samlar in ett stort antal fakta för att finna mönster. Resultaten skall kunna generaliseras och gälla fler än de undersökta. Observationer är det främsta forskningsverktyget Den kritik som finns mot forskningsperspektivet är att resultaten blir breda och generella, att de saknar djup. 15

17 2. Det kvalitativa. Inom det här forskningsperspektivet söker man istället ett holistiskt resultat, dvs. att se till helheten snarare än delarna. Man vill tolka och förstå snarare än att generalisera, förutsäga och förklara. Inom det kvalitativa forskningsperspektivet är intervjuer det främsta undersökningsverktyget. Kritik som riktas mot forskningen är att den har tendens att bli subjektiv; dvs. att resultatet beror till stor del vem som tolkar det. Precis som sagts tidigare hamnar den här studien inom det kvantitativa paradigmet. Studiens kontroll grupp utgörs av den medelindexutveckling som finns med programmet. Studien är därigenom ett experiment; studien fastställer ett läge före, genomför en intervention, och fastställer sedan ett läge efter. (Stensmo 2002:45-50). Det optimala med studien vore om det fanns dokumenterad arbetsminnesträning hos elever med lindrig utvecklingsstörning som kunde användas som kontrollgrupp men med hänsyn till detta får jag använda mig av medelindexutvecklingen. Det hade även varit intressant att använda sig av ett liknande kvalitativt forskningsperspektiv som Klingberg et al. (2005) använde sig av i deras andra studie där de genomförde intervjuer med försökspersonerna, deras föräldrar och deras lärare för att få en form av effektsforskning. Men för att få en tydlig avgränsning i studien inriktar jag mig enbart på det kvantitativa forskningsperspektivet. 4.3 Urval av försökspersoner Min undersökningsgrupp var från början två elever med lindrig utvecklingsstörning. Pga. av tidsbrist fick jag välja att bara genomföra träningen med en av dessa elever. Jag hann aldrig börja träna med den andre eleven så jag väljer att inte kalla detta för ett bortfall utan tar upp detta bara för att tydliggöra mina intentioner för studien när den startade. Jag är medveten om att det skulle vara av vikt att ha två olika elevers resultat av träningen för att kunna jämföra dessa och sedan dra slutsatser men eftersom detta inte varit möjligt får mina resultat grunda sig på träningen som gjorts med en elev. 16

18 4.4 Genomförandet av studien Studien startade den 31 mars 2008 och avslutades den 15 maj Under den här tiden hann vi genomföra 20 träningstillfälle. Träningsprogrammet är uppdelat i 25 träningstillfället och efter detta är träningen klar. Ett träningstillfälle är uppdelat i åtta övningar som är förutbestämda och varierar från träningstillfälle till träningstillfälle där varje övning innehåller 15 stycken försök. Under träningen kommer man i kontakt med 12 olika övningar. Övningarna tränar antingen både det auditivt- och visouspatiala arbetsminnet eller enbart en av de nämnda. Det auditiva arbetsminnet baseras på hörselintryck medan de visouspatiala arbetsminnet rör former ( ). Nedan följer vilka övningar som riktar sig till vad. För att få en tydlig beskrivning om hur varje enskild övning är uppbyggd hänvisar jag till studiens resultatsdel. Övningar som kombinerar både det auditivt- och visouspatiala arbetsminnet; Inputmodul och Slumpbokstäver. Övningar som tränar det auditiva arbetsminnet; Språkavkodare och Inputmodul med lock. Övningar som tränar det visouspatiala arbetsminnet; Datarum, Asteroids, Sifferluckor, Visuell datalänk, Rymdkub, Rymdsmack och Roterande prickar. När personen som tränar avslutar en övning får personen en viss form energipoäng beroende på hur man klarar övningen som man sedan kan använda i något som heter Roboracing. Detta är mer av en belöning efter avslutad träning och är en traditionell racingbana där man tävlar mot en datorstyrd robot i olika banor. Programmet är vidare anpassat på det sättet att om man klarar ett försök kommer man ett steg närmre en ökning i svårighetsgrad. Man går t.ex. från att komma ihåg fyra siffror i inputmodulen till att komma ihåg fem. Klara man inte det sjunker svårighetsgraden igen vilket gör att övningen hela tiden pressar den som övar med programmet att klara en högre och högre svårighetsgrad. 17

19 4.5 Bearbetning av data De resultat som eleven får i de enskilda övningarna lagras i en databank på Cogmed hemsida där jag som handledare kan gå in, och tillsammans med eleven, följa dennes utveckling. Här kan man även följa elevens sammanlagda utveckling. När jag sedan överfört denna information till studiens sifferdiagram har jag valt att avrunda till två decimaler. Valet är gjort för att få ett tydligare och mer överskådligt resultat. 4.6 Studiens tillförlitlighet Jag skulle kunna hävda att min studie är en form av effektforskning men eftersom jag begränsas tidsmässigt är så inte fallet. En brist med studien är att jag inte hinner anpassa min studie så att den hinner visa vilka eventuella effekter som träningen har på personen som gör den. Eftersom jag är medveten om detta innan kan jag koncentrera mig på att endast göra en rent statistisk jämförelse och sedan diskutera hur dessa svar kan tänkas påverka intregreringsfrågan. För att få tillförlitlighet i studien har jag funderar mycket kring studiens reabilitet (mätinstrumentens tillförlitlighet), validitet (om man mäter det man avser mäta) och generaliserbarhet (för vem gäller resultaten) (Stukát 2007:125). Studiens reabilitet är enligt mig hög eftersom de resultat eleven får förs in i diagram för att sedan se om det skett någon utveckling. Även validiteten är hög eftersom det som mäts är elevens utveckling inom programmet och är svåra att ifrågasätta. Det som man kan reagera på är om resultaten varierar beroende på elevens dagsform, med detta menar jag att resultaten kan variera om eleven är trött och inte orkar koncentrera sig maximalt. Detta är en felmarginal som jag räknat med. Generaliserbarheten är svårare. Varje elev som är lindrigt utvecklingsstörd är unik och det är svårt att se om försökspersonens resultat kan anses vara generella för den här gruppen. Här vilar jag på det två studier som jag tar upp i teoridelen, där träningen skett med barn med ADHD. Även inom den här studien är, enligt mig, varje individ som är med i studien unik. Jag kommer dock att vara försiktig med att säga några sanningar utan kommer att inrikta mig på att dra slutsatser baserat på min studie. 18

20 5. Resultat 5.1 Kommentar till resultatkapitlet Resultatkapitlet är tematiskt indelat eftersom, det enligt mig, är intressantare för läsaren att följa studien under rubriker istället för att rent statistiskt redogöra för varje träningsdag. Diagrammen för respektive övning inkluderar bara det dagar där övningen har varit med vid träningstillfället. Enligt Cogmed är utveckling inom övningarna väldigt individuell och varierar från person till person. Det man skall se efter är vilka resultat den som tränar gör dag två och tre i träningen, all utveckling efter detta är positiv. Sett till medelindexutvecklingen är det en fingervisning om hur det går med träningen. En normal medelindexutveckling ligger mellan ( ) 19

21 5.2 Resultat av övningar med auditivt- och visouspatiala arbetsminnet Inputmodulen var en av de övningar som redan från träningsdag ett fanns med bland de övningar som eleven skulle göra under träningspasset. Övningen fanns med vid samtliga av de 20 träningspassen som vi genomförde. Under den här övningen skulle personen som tränar komma ihåg x antal siffror för att sedan återge dessa bakifrån. Om siffrorna 1348 blinkar i den ordningen skulle personen trycka 8431 för att få rätt. Personen ser siffrorna framför sig när de blinkar och en berättarröst säger även siffrorna. Resultatet av övningen blev att eleven ökade sin högstanivå från 4,8 till 7,62 (ökning med 2,83). Diagrammet visar att vid träningstillfälle där eleven ökat sin högstanivå sedan gick tillbaka en aning under de efterföljande träningstillfällena både gällande högstanivå vid varje träning samt medelnivån under träningen. Medelnivån gick från 3,74 till 6,68 (ökning med 2,94). Högsta medelnivån sattes under träningstillfälle 18 och högstanivå sattes under träningstillfälle 14. Inputmodul Träningsdag Klarade försök Dagens högsta nivå Dagens lägsta nivå Medelvärde 1 12 av 15 4,8 2 (Startnivå) 3, av 15 5,24 4,09 4, av 15 6,33 4,24 5, av 15 5,87 5,37 5, av 15 6,86 4,76 5, av 15 6,31 5,15 5, av 15 6,74 3,59 5, av 15 6,64 5,69 6, av 15 5,87 4,82 5, av 15 6,42 5,07 5, av 15 6,85 5,05 5, av 15 6,74 6, av 15 6,48 5,13 5, av ,83 6, av 15 6,91 5,86 6, av 15 6,46 5,6 5, av 15 6,34 4,75 5, av 15 7,48 5,69 6, av 15 7,32 5,48 6, av 15 7,36 6,56 6,82 (Diagram 1: Resultat av övningen Inputmodulen) 20

22 Slumpbokstäver var en av de övningar som redan från träningsdag ett fanns med bland de övningar som eleven skulle göra under träningspasset. Övningen fanns med under 16 av de träningspassen som vi genomförde. I övningen sitter det 11 stycken lampor runt en skärm. När en av dessa lampor lyser säger berättarrösten en bokstav som också visas i mitten. Efter att x antal bokstäver visats visas en bokstav i mitten och då skall personen trycka på den lampa som tillhör bokstaven. Resultatet av övningen blev att eleven ökade sin högstanivå från 5,5 till 7,61 (ökning med 2,11 ). Medelnivån gick från 3,85 till 6,48 (ökning med 2,63 ). Högsta medelnivån sattes under träningstillfälle 15 och högstanivå sattes under träningstillfälle 20. Slumpbokstäver Träningsdag Klarade försök Dagens högsta nivå Dagens lägsta nivå Medelvärde 1 13 av 15 5,5 2 3, av 15 5,4 3,5 4, av 15 6,69 4,74 5, av 15 5,74 4,74 5, av 15 7,19 3,69 5, av 15 7,33 4,18 5, av 15 7,37 4,33 5, av 15 6,12 4,72 5, av 15 5,81 4,67 5, av 15 6,27 4,82 5, av 15 5,92 4,92 5, av 15 6,56 4,87 5, av 15 7,36 5,76 6, av 15 7,11 5,71 6, av 15 6,86 5, av 15 6,96 5,61 6, av 15 5,96 4,61 5, av 15 7,61 4,86 6,41 (Diagram 2: Resultat av övningen Slumpbokstäver) 21

23 5.3 Resultat av övningar med det auditiva arbetsminnet Språkavkodaren var en av de övningar som redan från träningsdag ett fanns med bland de övningar som eleven skulle göra under träningspasset. Övningen fanns med under de första fem av de träningspassen som vi genomförde men försvann sedan. Under övningen säger berättarrösten stavelser i en följd t.ex. ni-no-sa utan att eleven ser stavelserna framför sig Sedan skall personen som tränar trycka på rätt stavelser i rätt följd. För varje stavelse finns det två andra som visar sig samtidigt. Resultatet av övningen blev att eleven ökade sin högstanivå från 5.99 till 6,19 (ökning med 0,20 ). Övningen var som sagt bara med vid fem träningstillfällen, något som jag reagerar på. Medelnivån gick från 3,98 till 5,27 (ökning med 1,29 ). Högsta medelnivån och högstanivå sattes under träningstillfälle två. Språkavkodaren Träningsdag Klarade försök Dagens högsta nivå Dagens lägsta nivå Medelvärde 1 13 av 15 5, av ,54 5, av 15 5,73 4,68 5, av 15 5,52 4,43 4, av 15 5,31 4,22 4,81 (Diagram 3: Resultat av övningen Språkavkodaren) 22

24 Inputmodul med lock var en av de övningar som redan från träningsdag ett fanns med bland de övningar som eleven skulle göra under träningspasset. Övningen fanns med vid samtliga av de träningspassen som vi genomförde. Övningen är uppbyggd på samma sätt som inputmodulen med det undantaget att ett lock läggs över siffrorna när berättarrösten läser upp den så att man inte ser de framför sig. Resultatet av övningen blev att eleven ökade sin högstanivå från 4,3 till 6,5 (ökning med 2,2 ). Medelnivån gick från 3,41 till 5,69 (ökning med 2,28 ). Högsta medelnivån sattes under träningstillfälle 17 och högstanivå sattes under gången innan, vid träningstillfälle 20. Inputmodul med lock Träningsdag Klarade försök Dagens högsta nivå Dagens lägsta nivå Medelvärde 1 10 av 15 4,3 2 3, av 15 5,83 2,74 4, av 15 5,72 4,48 5, av 15 5,31 3,67 4, av 15 5,65 4,16 4, av 15 5,74 4,3 5, av 15 6,23 4,79 5,3 8 7 av 15 5,37 4,42 4, av 15 5,76 3,82 4, av 15 5,16 4,4 4, av 15 5,35 3,95 4, av 15 5,78 4,63 5, av 15 6,17 4,48 5, av 15 5,36 4,23 4, av 15 5,85 4,05 4, av 15 6,34 5,2 5, av 15 5,98 5,29 5, av 15 6,18 3,78 5, av 15 5,81 4,57 5, av 15 6,5 4,11 5,33 (Diagram 4: Resultat av övningen Inputmodul med lock) 23

25 5.4 Resultat av övningar med det visouspatiala arbetsminnet Datarum var en av de övningar som redan från träningsdag ett fanns med bland de övningar som eleven skulle göra under träningspasset. I övningen finns det 20 lampor som sitter i en tredimensionell låda. Lamporna blinkar och personen skall sedan trycka på rätt lampor i rätt följd. Resultatet av övningen blev att eleven ökade sin högstanivå från 5,1 till 7,43 (ökning med 2,31 ). Övningen fanns med vid 15 av de träningspassen som vi genomförde. Medelnivån gick från 3,65 till 6,61 (ökning med 2,96). Högsta medelnivån och högstanivå sattes under träningstillfälle 18. Datarum Träningsdag Klarade försök Dagens högsta nivå Dagens lägsta nivå Medelvärde 1 11 av 15 5,1 2 3, av 15 5,23 3,49 4, av 15 6,32 4,58 5, av 15 5,72 4,57 5, av 15 6,16 4,22 5, av 15 6,26 3,86 5, av 15 6,74 5, av 15 5,88 5,14 5,5 9 9 av 15 6,37 4,73 5, av 15 6,37 5, av 15 7,16 4,76 5, av 15 6,3 4,85 5, av 15 6, , av 15 7,43 5, av 15 6,82 6,12 6,53 (Diagram 5: Resultat av övningen Datarum) 24

26 Asteroids var en övning som inte inkluderades i träningen förrän vid träningstillfälle 11. Övningen fanns med vid åtta av träningstillfällena. I den här övningen flyger det runt sju till åtta asteroider som blinkar i en viss ordning. Personen som tränar skall sedan trycka på rätt asteroid i rätt ordning. Resultatet av övningen blev att eleven ökade sin högstanivå från 6,5 till 7,29 (ökning med 0,79 ). Medelnivån gick från 4,26 till 6,34 (ökning med 2,08). Högsta medelnivån och högstanivå sattes under träningstillfälle 18. Asteroids Träningsdag Klarade försök Dagens högsta nivå Dagens lägsta nivå Medelvärde av 15 6,5 2 4, av 15 6,54 4,89 5, av ,39 5, av 15 6,12 4,77 5, av 15 6,36 5,01 5, av 15 7,2 4,91 6, av 15 7,29 5,5 6, av 15 7,19 5,03 6,24 (Diagram 6: Resultat av övningen Asteroids) 25

27 Sifferluckor var en övning som inte inkluderades i träningen förrän träningstillfälle sex. Här finns det 16 luckor där det visar sig siffror under. Siffrorna visas inte i rätt ordning utan kan komma i t.ex. följande ordning Personen som tränar skall sedan trycka på luckorna som döljer siffrorna för att återge siffrorna i rätt ordning med början på den lägsta siffran. Resultatet av övningen blev att eleven ökade sin högstanivå från 4,7 till 7,79 (ökning med 3,09 ). Övningen fanns med vid 13 av de träningspassen som vi genomförde. Medelnivån gick från 3,66 till 7,15 (ökning med 3,49). Högsta medelnivån och högstanivå sattes under träningstillfälle 20. Sifferluckor Träningsdag Klarade försök Dagens högsta nivå Dagens lägsta nivå Medelvärde 6 11 av 15 4,7 2 3, av 15 7,19 4,05 5, av 15 6,93 5,74 6, av 15 6,87 5,33 6, av 15 6,91 5,47 6, av 15 6,75 5,66 6, av 15 7,59 5,5 6, av 15 6,93 6,04 6, av 15 7,68 6, av 15 6,86 6,47 6, av 15 7,4 6,25 6, av 15 7,64 5,9 6, av 15 7,79 6,58 7,15 (Diagram 7: Resultat av övningen Sifferluckor) 26

28 Visuell datalänk var en av de övningar som fanns med från träningstillfälle ett. På skärmen sitter det 16 lampor som blinkar en i taget. Sedan skall personen trycka på rätt lampor som blinkade i den ordning de blinkade. Resultatet av övningen blev att eleven ökade sin högstanivå från 5,3 till 7,78 (ökning med 2,48 ). Övningen fanns med under samtliga av de träningspassen som vi genomförde. Medelnivån gick från 3,78 till 7,01 (ökning med 3,23). Högsta medelnivån och högstanivå sattes under träningstillfälle 19. Visuell datalänk Träningsdag Klarade försök Dagens högsta nivå Dagens lägsta nivå Medelvärde 1 11 av 15 5,3 2 3, av 15 6,44 4 5, av 15 7,54 5, av 15 7,67 4,63 6, av 15 6,81 5,71 6, av 15 6,9 5,76 6,5 7 8 av 15 7,44 5,9 6, av 15 6,83 5,73 6, av 15 6,87 5,68 6, av 15 6,96 5,57 6, av 15 6,16 5,7 5, av 15 6,25 4,75 5, av 15 7,19 5,54 6, av 15 7,17 5,43 6, av 15 6,97 5,87 6, av 15 7,16 5,86 6, av 15 6,9 5,66 6, av 15 7,15 4,95 6, av 15 7,78 5,84 7, av 15 7,33 5,73 6,44 (Diagram 8: Resultat av övningen Visuell datalänk) 27

29 Rymdkub inkluderades inte i träningen förrän träningstillfälle 11. Övningen är en tredimensionell kub som innehåller 12 fönster i olika färger, två fönster för varje färg. När fönstren blinkar zoomar bilden in på det fönstret och sedan skall personen som tränar återge fönstren i den ordning de blinkade. Resultatet av övningen blev att eleven ökade sin högstanivå från 5,8 till 7,44 (ökning med 1,26 ). Övningen fanns med under sju av de träningspassen som vi genomförde. Medelnivån gick från 3,97 till 6,37 (ökning med 2,4). Högsta medelnivån och högstanivå sattes under träningstillfälle 19. Rymdkub Träningsdag Klarade försök Dagens högsta nivå Dagens lägsta nivå Medelvärde av 15 5,8 2 3, av 15 6,29 4,3 5, av 15 6,93 4,88 5, av 15 6,47 5,38 5, av 15 5,86 4,97 5, av 15 7,06 4,91 6, av 15 7,44 5,6 6,37 (Diagram 9: Resultat av övningen Rymdkub) Rymdsmack var en av de övningar som kom sent under träningsperioden och introducerades inte förrän övningstillfälle 16. Här finns det X antal hål i ett rymdlandskap där det visar sig små gröna rymdmonster. Personen skall sedan komma ihåg i vilken ordning och i vilket hål de visade sig för att trycka på monstret när de dyker upp. Resultatet av övningen blev att eleven ökade sin högstanivå från 5,84 till 6,78 (ökning med 0,96 ). Övningen fanns med under fem av de träningspassen som vi genomförde. Medelnivån gick från 4,08 till 5,89 (ökning med 1,81). Högsta medelnivån och högstanivå sattes under träningstillfälle 20. Rymdsmack Träningsdag Klarade försök Dagens högsta nivå Dagens lägsta nivå Medelvärde av 15 5,84 2 4, av 15 6,78 5,29 5, av 15 5,97 4,38 5, av 15 6,16 5,01 5, av 15 6,7 4,86 5,89 (Diagram 11: Resultat av övningen Rymdsmack) 28

30 Snurrande datalänk var en av de övningar som fanns med från träningstillfälle ett. Den här övningen är uppbyggd på samma sätt som den visuella datalänken med en förändring. Efter att lamporna blinkat snurra plattan som lamporna sitter fast på ett kvarts varv. Resultatet av övningen blev att eleven ökade sin högstanivå från 3,4 till 6,45 (ökning med 3,05 ). Övningen fanns med under 14 av de träningspassen som vi genomförde. Medelnivån gick från 2,54 till 5,7 (ökning med 3,16). Högsta medelnivån och högstanivå sattes under träningstillfälle 19. Snurrande datalänk Träningsdag Klarade försök Dagens högsta nivå Dagens lägsta nivå Medelvärde 1 9 av 15 3,4 2 2, av 15 4,34 2,75 3,8 3 7 av 15 4,34 2,49 3, av 15 3,98 3,13 3, av 15 4, , av 15 5,27 3,57 4,3 7 9 av 15 5,41 3,77 4, av 15 6,2 4,45 5, av 15 5,2 4,15 4, av 15 6,19 4,39 5, av 15 5,34 4,44 4, av 15 5,77 4,68 5, av 15 6,42 4,72 5, av 15 6,45 5,2 5,7 (Diagram 10: Resultat av övningen Snurrande datalänk) 29

31 Roterande prickar fanns med från och med träningstillfälle ett. På den här övningen sitter det tio prickar på en bricka som snurra medsols runt. Lamporna lyser upp i en viss ordning och sedan skall personen som tränar trycka på rätt lampor i rätt ordning. Resultatet av övningen blev att eleven ökade sin högstanivå från 4,5 till 6,96 (ökning med 2,46 ). Övningen fanns med vid 15 av de träningspassen som vi genomförde. Medelnivån gick från 3,36 till 5,91 (ökning med 2,54). Högsta medelnivån och högstanivå sattes under träningstillfälle 19. Roterande prickar Träningsdag Klarade försök Dagens högsta nivå Dagens lägsta nivå Medelvärde 1 10 av 15 4,5 2 3, av 15 4,39 2,79 3, av 15 4,43 2,88 3, av 15 4,82 3,53 4, av 15 5,36 4,01 4, av 15 6,25 4,16 5, av 15 5,45 3,59 4, av 15 5,68 3,38 4, av 15 5,37 3,88 4, av 15 6,71 4,72 5, av ,55 5, av 15 6,34 4,99 5, av 15 6,59 4,89 5, av 15 6,43 5, av 15 6,96 5,12 5,91 (Diagram 12: Resultat av övningen Roterande prickar) 30

32 5.5 Resultatet av den sammanlagda träningen Det sammanlagda resultatet visar den utveckling som eleven har haft under träningsperioden. Det är en sammanställning som visar hur resultatet av de två bästa övningarna speglar elevens totala utveckling. När vi avslutade träningen hade eleven ökat sin medelindexutveckling från ett startindex på 83 till som högst 98,3 (ökning med 16,3). Träningstillfälle A B C D ,4 76,3 1,9-5,7 3 76,8 88,3 11,5 6, ,4 10,9 7, ,3 11,3 9,3 6 81,3 88,7 7,4 6,7 7 81,8 93,6 11,8 11,6 8 81,7 89,1 7,4 7,1 9 82,4 84,3 1,9 2, ,3 86,9 3,6 4, ,7 84,1 0,4 2, ,2 86,8 2,6 4, ,6 89,8 5,2 7, ,9 96,2 11,3 14, ,2 93 7, ,3 89,2 3,9 7, ,4 85,7 0,3 3, ,3 96,2 10,9 14, ,3 98, , ,2 95,7 10,5 13,7 A = Medelindexutveckling för arbetsminnesträning med Robomemo B = Elevens medelindexutveckling C = Differens mellan medelindexutveckling och elevens indexutveckling För varje träningstillfälle D = Differens mellan medelindexutveckling och elevens indexutveckling Med startindex som utgångspunkt ( Diagram 13: Resultatet av den sammanlagda utvecklingen) Om man tittar på elevens indexutveckling i förhållande till den medelindexutveckling för arbetsminnesträning som Cogmed presenterar har eleven under hela träningen alltid legat högre. Vid ett antal gånger (jag syftar då på träningstillfälle 11 och 17) har elevens resultat varit nästan i linje med medelindexutvecklingen för träning med programmet, men under större delen av träningen har elevens resultat varit mycket högre. Speciellt under de tre avslutande gångerna har det varit en markant skillnad då medelindexutvecklingen varit på 85,3 och elevens varit på 96,2, 98,3 och 95,7 vilket innebär en skillnad på 14,2, 16,3 och 13,7. 31

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne

Läs mer

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter.

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Minneslek Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Programmet innehåller nio olika övningar, både visuella och auditiva. Svårighetsgraden

Läs mer

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Arbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler

Arbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler Arbetsminnes- testutbildning Neuropsykolog Björn Adler Innehåll Arbetsminnet (teori) Arbetsminnestestet Praktiskt arbete -testet Didaktik (teori) Praktiskt arbete - hjälparbetet Summering Arbetsminnet

Läs mer

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Bert Jonsson, institutionen för psykologi, Umeå Universitet Utgångspunkter Med begreppet arbetsminne

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!

BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!! BRAVKOD Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!! F Ö R E L Ä S N I N G M E D R O N N Y K A R L S S O N Talspråk och skriftspråk Talspråkets natur:

Läs mer

Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan

Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan Institutet för Handikappvetenskap (IHV) är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. IHV bedriver världsledande forskning och forskarutbildning inom handikappvetenskap.

Läs mer

Ungdomar och riskbeteende

Ungdomar och riskbeteende Ungdomar och riskbeteende -professionellas erfarenheter från ungdomsverksamhet Institutionen för pedagogik/ikm Pedagogik med inriktning mot Mars 2006 ungdoms- och missbrukarvård Handledare: MBC 233 C-

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Barn och ungdomar med adhd

Barn och ungdomar med adhd Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9.

Läs mer

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Förgreningar dendriter 2-12 år Pruning ( ansning ) Myelinisering 0-25 år Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år - frontalloben 6-13 år störst ökning

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd Agenda 1. Vad är adhd? 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Vad vet vi om hjärnan och adhd? 6. Vilken hjälp finns att

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den

Läs mer

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen. Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Bra att läsa 1 I ett vetenskapligt arbete förekommer vissa formaliserade ramar och krav för arbetet

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Exekutiva funktioner och trafik. Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet

Exekutiva funktioner och trafik. Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet Exekutiva funktioner och trafik Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet Exekutiva funktioner Exekutiva funktioner är kognitiva processer ligger bakom målinriktat beteende,

Läs mer

Bedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå

Bedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet Examensarbete inom socialt arbete (15 hp) Termin 6 våren 2014, Eskilstuna Fastställandedatum: 2014-01-24 Bedömningsprotokoll för examensarbete inom

Läs mer

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att förtydliga mål och kriterier Att skapa situationer som gör lärandet synligt Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission. Leaving Certificate Marking Scheme. Swedish. Higher Level

Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission. Leaving Certificate Marking Scheme. Swedish. Higher Level Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission Leaving Certificate 2012 Marking Scheme Swedish Higher Level RÄTTNINGSMALL SVENSKA Del I (Totalt 30 poäng) 1. Ersätt ordet med ett annat som

Läs mer

Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet

Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet Lärandet Hjärnan Våra hjärnor är uppdelade i höger och vänster hjärnhalva som spelar olika men kompletterande roller. Den vänstra anses stå för förnuftet inom oss, den högra för känslan. Vänster hjärnhalva

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom

Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom Lärgruppsplan Inledning Vad kan jag lära av att veta något om barn och ungdomars biologiska mognadsålder och anpassa den fysiska träningen utifrån det?

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Information till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism

Information till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism Information till föräldrar Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism Insatser för små barn med autism Barn med autism har svårare än andra barn att lära utifrån sin vardagsmiljö De behöver

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Att bemöta människor med funktionsnedsättning. Ina Lindroos spec.ped

Att bemöta människor med funktionsnedsättning. Ina Lindroos spec.ped Att bemöta människor med funktionsnedsättning Ina Lindroos spec.ped Kommunikation: Sändare kanalmottagare Innehåll användning form Vad är en funktionsnedsättning? Om jag vill lyckas att föra en människa

Läs mer

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Singapore tillhör sedan länge toppnationerna i internationella undersökningar som Pisa och TIMSS. Deras framgångar har gjort att många andra

Läs mer

Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog

Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog Utveckling, utbildning och utredning Drivs av leg psykologerna Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt Adress: Rålambsvägen 12 b,

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 LINKÖPINGS UNIVERSITET 2004-02-04 Ekonomiska institutionen Avdelningen för statsvetenskap Bo Persson Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 Schema Vecka Datum Tid

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index PRATA OM VETENSKAP FLYTA OCH SJUNKA... 3 1. Kort översikt över workshopens aktiviteter... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Viktiga

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR 0M STUDIEVANOR

FRÅGEFORMULÄR 0M STUDIEVANOR Rune Olsson. PIE, IEI. Linköpings universitet. PULS, Rune Olsson AB. 2014 sid 1 FRÅGEFORMULÄR 0M STUDIEVANOR Beroende på vilket resultat du får kommer du att kunna se vad du kan satsa på för att bli ändå

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning en B Skolinspektionen Beski; Avesta kommun kommun@avesta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Blåkullens förskola, Avesta kommun Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att: LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro

Läs mer

På väg in i skolan Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande

På väg in i skolan Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande På väg in i skolan Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande Gunilla Sandberg Didaktik och specialpedagogik Fördjupa förståelsen av olika barns möte med skolan, sett till de villkor

Läs mer

Pedagogisk beskrivning - gymnasieelev

Pedagogisk beskrivning - gymnasieelev 1 (5) Elisabeth Nilsson Jobs, leg psykolog Emma Högberg, leg psykolog 2013-01-25 Pedagogisk beskrivning - gymnasieelev Elevens namn: Elevens personnummer: Formuläret är ifyllt av: Skola: Program och år:

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Avsnitt 1: Vad innebär en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för lärandet?

Avsnitt 1: Vad innebär en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för lärandet? Avsnitt 1: Vad innebär en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för lärandet? PRESENTATÖR: Vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att alla barn, elever och vuxenstuderande oavsett funktionsförmåga

Läs mer

Innehållet Aktiviteten utgår från verkligheten, den bygger på det som finns på platsen.

Innehållet Aktiviteten utgår från verkligheten, den bygger på det som finns på platsen. Denna text kommer från inledningen till boken Att lära in matematik ute 2 och boken Learning in the Outdoor Classroom. Här beskriver vi vad vi utomhuspedagogik är och vad vi uppnår med detta arbetssätt.

Läs mer

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period.

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period. 2 Resultat Innehållsförteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period Screeningmoment Talserier Jämnt - udda Tal och obekanta

Läs mer

Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia

Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia Skolpsykologinsatser på olika nivåer Psykologinsatser kan göras på elev- grupp- eller organisationsnivå med syfte att undanröja hinder för lärande. Skolpsykologen bör

Läs mer

Pedagogisk beskrivning skolbarn

Pedagogisk beskrivning skolbarn Pedagogisk beskrivning skolbarn Barnets namn: Barnets personnummer: Formuläret är ifyllt av: Förälder Pedagog Förskola: Telnr: Datum: Till berörda pedagoger i skolan Beskriv eleven utifrån aspekterna nedan.

Läs mer

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop Hur rustar vi eleven för livet? Genom att Få eleven att verkligen tänka Få eleven att bli medveten och delaktig Utmana eleven

Läs mer

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Pedagogisk utredning grundskolan Inledning Denna information vänder sig till de lärare och annan

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

Följande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning.

Följande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning. Programvaror utvecklade av BITTECH under åren 1990 till 2004 Följande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning. Meteor

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV Bea Stöckemann, specialpedagog (utarbetad i samverkan med Emma Edvinsson, leg. Psykolog). 18-10-19 Hur arbetar ni med NPF på er skolor? EXEKUTIVA

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse

Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Vilka hinder? Skapa gynnsamma förutsättningar! Hur då? Undanröja hinder! Utvärdera effekterna? Hur? 1 Finns inga färdiga recept varken

Läs mer

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling. Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer