NR Norrlands vatten färgas gult. Tuffa villkor för skogsentreprenörer Möte med fjällräv Skogsbilvägar

Transkript

1 NR Norrlands vatten färgas gult Tuffa villkor för skogsentreprenörer Möte med fjällräv Skogsbilvägar

2 Plantera dina skogsinkomster där de växer bäst Handelsbanken 1 sida Fråga oss så berättar vi gärna mer om vårt Skogslikvidkonto och våra skogskonton Ränta f.n 4,55 %

3 Norra Skogsmagasinet utges av Norra Skogsägarna ek. för. ISSN Adress: Norra Skogsmagasinet Norra Skogsägarna Box 4076, Umeå Telefon Ansvarig utgivare: Erik Jonsson, tel: Chefredaktör/bildredaktör: Calle Bredberg, tel Adressändringar: Telefon: Telefonnummer till regionkontoren: Region Luleå, tel Region Skellefteå, tel Region Umeå, tel Region Örnsköldsvik, tel Annonsansvarig: Annonspriser, bokningar, etc: Anders Jakobsson, , E-post: Layout och produktion: Guldbrand & Guldbrand, tel Tryckeri: Nya Tryckeri City, Umeå Omslagsbild: Avverkning i Byssträsk Foto: Calle Bredberg Kontakta redaktionsrådet! Norra Skogsmagasinet har ett redaktionsråd bestående av förtroendevalda, tjänstemän och redaktionen. Kontakta gärna någon av nedanstående om du har tips eller synpunkter. Erik Jonsson, Umeå, tel Calle Bredberg, Umeå, tel Gunilla Guldbrand, Umeå, tel Helena Sehlstedt, Umeå, tel Nils Broman, Umeå, tel Jonas Eriksson, Umeå, Erik Granerot, Råneå, tel Helena Gålnander, Boden, tel Anders Jakobsson, Kalix, tel , Håkan Lageson, Örnsköldsvik, Mats Lundberg, Skellefteå, tel Anna Lundström, Skellefteå, tel Tomas Mörtsell, Storuman, tel Kristian Strömberg, Boden, Ur innehållet Aktuell näringspolitik sid 4 Skogsentreprenörernas olönsamhet sid 6 Skogsskolan skogsbilvägar sid 10 Förenklad timmerklassificering sid 12 Tid till älgjakt sid 13 Norraprofilen Anita Nordin sid 14 Möte med fjällräv sid 16 Bröderna Stenvall sid år med Norra Skogsägarna sid 22 Läget Gunilla Kjellsson? sid 24 Ekonomi & Juridik sid 25 Björn på passet sid 28 Skog & Sånt sid 29 Ledare Tomas Mörtsell, ordförande Norra Skogsägarna Norra Skogsägarna ännu starkare om 75 år Norra Skogsägarna firar i år 75-årsjubileum. De 75 år som vi lagt bakom oss har varit händelserika, med en fantastisk utveckling för det svenska skogsbruket. En viktig grund för skogsägarföreningarnas tillkomst var det faktum att det saknades någon som tog ansvaret för de privata skogsägarnas intressen. Där fyller skogsägarföreningarna en viktig funktion. Förädling av medlemmarnas virke i egen industri har också varit ett viktigt mål för skogsägarföreningarna, för att ge en god betalningsförmåga. Norra Skogsägarnas industrier har genom åren varit en god affär för föreningens medlemmar och är ett viktigt verktyg när Norra Skogsägarna agerar prisbildare på virkesmarknaden. Hur kommer då de kommande 75 åren att se ut för Norra Skogsägarna? Ja, om någon hade svaret på den frågan skulle han eller hon vara eftertraktad. Det man kan göra är mer eller mindre kvalificerade bedömningar av vad framtiden bär i sitt sköte. Mina bedömningar av framtiden är följande: Under en tid framöver tror jag att de råvarudominerade branscherna har framtiden för sig. Framför allt grundar jag den bedömningen på att det i flera fall är just tillgången på råvara som är den begränsande faktorn för flera branscher, däribland skogsindustrin. Rimligtvis innebär detta att lönsamheten för de privata skogsägarna bör kunna ligga på en god nivå, även om produktionskostnaderna stiger framgent. Virke till att bygga och leva med. Trä kommer även fortsättningsvis att efterfrågas i stor omfattning. Den miljödiskussion som under ett antal år fått ett allt större utrymme kommer att fortsätta stärka efterfrågan på trävaror. Cellulosabaserade produkter kommer att ha en stark efterfrågan även i framtiden. Troligen kommer även nya produkter att utvecklas med cellulosa som bas. Ett spektakulärt exempel på förädling av cellulosa är att man nu har utvecklat en teknik där cellulosa är råvaran till konstgjorda blodkärl. Det är rimligt att anta att efterfrågan på traditionella råvaror med cellulosa som bas kommer att bestå, samtidigt som nya produktområden utvecklas. Ett brett utbud av skogliga tjänster kommer att vara en förutsättning för långsiktiga relationer med skogsägarna. Min bedömning är att självverksamheten minskar och andelen utbor kommer att öka. Det innebär att den som har det mest attraktiva tjänsteutbudet kommer att vara den mest attraktiva partnern för morgondagens skogsägare. Viktigast av allt är övertygelsen att oavsett strukturförändringar, nya produkter och användningsområden samt en ny grupp av ägare till jord och skog, kommer det att kvarstå ett behov av en kraft som försvarar lönsamheten och äganderätten för de privata markägarna. Den rollen kommer endast skogsägarföreningarna att kunna fylla. Därför känns det rimligt att anta att Norra Skogsägarna om 75 år kommer att vara en ännu starkare försvarare av familjeskogsbruket än idag!

4 Aktuell näringspolitik Norrlands vatten färgas gult! fel, och felbedömningarna kommer att vara vanligast förekommande i områden som har påverkats i liten utsträckning av människan. Gränsen mellan god och måttlig status blir alltså en mycket viktig gräns, där alla vattenförekomster som hamnar under god kommer att bli föremål för åtgärdsprogram. Resultaten av statusklassningarna ska dessutom rapporteras till EU. Av tidigare erfarenheter vet vi att det inte är lätt att ändra sådant som en gång rapporterats och registrerats i EU:s byråkratiska värld. Därför finns det anledning att ifrågasätta om det verkligen är nödvändigt att klassa ned sådant som inte är säkert. HÖG GOD MÅTTLIG OTILLFREDSTÄLLANDE DÅLIG Gul färg på vattendirektivets statusklassificering betyder att vattnet inte uppnår målsättningarna till år Nu målas skogsbruket upp som en starkt bidragande orsak till att många vattenförekomster inte håller tillräckligt god status. Text: Jonas Eriksson Foto: Calle Bredberg Illustration: Gunilla Guldbrand I Norrland saknas ofta biologiska data och statusklassningen sker istället genom påverkans- och expertbedömningar. Resultaten har blivit att stora delar av Norrlands vatten nu färgas gult, vilket indikerar måttlig status som måste åtgärdas. Vilka konsekvenser får detta för verksamhetsutövare och fisketurism, när vi signalerar till EU att stora delar av Norrlands vatten inte håller god status? Arbetet med genomförandet av vattendirektivet ångar på i ett rasande tempo och vi ser nu hur klassificeringen av vattendragen kommer att slå. Syftet med vattendirektivet är att uppnå god ekologisk och kemisk status i alla vattendrag till 2015 och belystes närmare i Norra Skogsmagasinet Skapar problem Självklart ligger det i allas vårt intresse att vi ska ha ett så bra vatten som bara är möjligt, där vi kan hämta vårt dricksvatten, fiska och bada. Men frågan är om vi inte håller på att bygga upp ett berg med problem, som vi sedan måste ta itu med i så kallade åtgärdsprogram, där vatten som inte uppnår tillräckligt god status hamnar. Enligt länsstyrelserna fäller de nämligen hellre än friar vatten där biologiska data saknas. I Norrland saknas uppgifter om biologiska data för cirka 90 procent av vattendragen. För att kunna klara av klassningen i norr har det därför utvecklats en modell för att klassificera vattenförekomsterna utifrån påverkansanalys, riskanalys och expertbedömningar, den så kallade indikativa modellen. I modellen får bland annat pågående markanvändning, som skogsbruk stor negativ genomslagskraft i statusbedömningen. Rapport till EU Ledande forskare på vattenområdet varnar för att många vatten kommer att klassas Förorenaren betalar Gränsen mellan god och måttlig status baseras i många avseenden på subjektiva överväganden och Sverige har valt en betydligt tuffare linje än många andra länder i Europa. Vattendirektivet ska utgå från en prispolitik där förorenaren betalar. Prispolitiken ska beslutas och fastställas under år Det finns en uppenbar risk att vi nu skapar orimligt många vattenförekomster som måste åtgärdas, där vi idag varken vet vem som ska utföra åtgärderna eller vem som senare ska betala för detta. En testperiod Låt istället den första sexårscykeln bli en testomgång där vi samlar på oss bättre beslutsunderlag i form av kvalitetssäkrat data. Osäkerheten i statusbedömningen måste tas i beaktande, då arbetet kan komma att få långtgående konsekvenser bland annat i form av tvingande åtgärder och avgifter för olika verksamhetsutövare. Som skogsägare kan du upplysa vattenmyndigheten och länsstyrelsernas beredningssekretariat om du har uppgifter eller anser att ditt vatten har klassats fel. Mer information om statusklassningen hittar du på följande Internet-sidor: Norra Skogsmagasinet nr 3/2008

5 Jonas ansvarar för näringspolitiken Jonas Eriksson är näringspolitisk redaktör i Norra Skogsmagasinet. Den som vill ha kontakt med Jonas når honom på telefon eller e-post: jonas.eriksson@norra.se En KOMET i rätt riktning Utredning om intensivodling av skogsmark Sveriges lantbruksuniversitet ges i uppdrag att utreda möjligheterna till intensivodling av skog på mark som saknar höga naturvärden. Uppdraget finansieras med sammanlagt sju miljoner kronor under 2008 och Uppdraget ska redovisas senast den 15 september Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har nu redovisat regeringsuppdraget Kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur, som går under arbetsnamnet KOMET. Rapporten är ett stort steg i rätt riktning för den enskilde skogsägaren när det gäller skydd av skogsmark. Totalt har 14 åtgärdspunkter formulerats, vilket syftar till att markägaren blir en mer aktiv part i arbetet, att en förbättrad måluppfyllelse och kostnadseffektivitet nås, samt ett förbättrat samarbetsklimat mellan myndigheten och markägaren. Kometen var under våren på väg mot en rejäl kraschlandning, men efter ett samrådsmöte i april lyckades vi få tjänstemännen på Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen på rätt spår. Det är dock viktigt att man ser till helheten och att samtliga förslag genomförs. Nedan listas några exempel som gynnar den enskilde skogsägaren om förslagen blir verklighet. Anbudsförfarande där initiativet till en eventuell skyddsåtgärd ligger hos markägaren. Flexiblare riktlinjer för tillämpning av naturvårdsavtal. Skattefri ersättning vid naturvårdavtal. Avskaffande av toleransavdraget. Avskaffad realisationsvinstbeskattning i samband med bildandet av naturreservat. Staten tar ett större ansvar för formellt skyddade arealer och ersättningsmark. Forskningspengar till effektivare tillvaratagande av skoglig biomassa Formas får fem miljoner kronor för att förstärka den samfinansierade skogsforskningen. Syftet är att utbilda och informera skogsägare, entreprenörer och arbetsledare om hur tillvaratagande av skoglig biomassa i form av grenar och toppar kan bli effektivare, samt vikten av att använda förädlat plantmaterial. Uppdragen kommer att utföras av Skogforsk och ska redovisas senast den 31 mars 2010, med delrapportering den 31 mars Norra Skogsmagasinet nr 3/2008 5

6 Skogsentreprenör ett viktigt framtidsyrke! Ulf Sandström, VD SMF Nils Broman, skogschef Norra Skogsägarna Under det senaste året har det pågått en debatt om bristande lönsamhet, rekryteringsproblem och försämrad image för skogsentreprenörer, där SMF Skogsentreprenörerna har gått ut med tydliga varningssignaler. Norra Skogsmagasinet tog pulsen på branschen genom att ställa ett antal frågor till Ulf Sandström, VD för SMF, och Nils Broman, skogschef vid Norra Skogsägarna. Text och foto: Calle Bredberg Har du bra kunskap om lönsamhetsutvecklingen i skogsentreprenadföretagen? Ulf Sandström, VD SMF: Vi gör oberoende nyckeltalsanalyser av alla anslutna aktiebolag varje år. Dessutom gör vi egna enkäter om bland annat ekonomi, förutsättningar och kundrelationer. Alla anställda jobbar ju bokstavligt innanför skinnet hos entreprenörerna varje dag, och det gör att vi snabbt kan följa svängningar i lönsamheten. Jodå, vi har bra kunskap om hur lönsamheten utvecklas. Nils Broman, skogschef Norra Skogsägarna: Vi följer lönsamhetsutvecklingen hos de enskilda entreprenadföretag som vi samarbetar med. Vi tittar inte enbart på redovisat nettoresultat, utan även nyckeltal som soliditet och kassalikviditet. Ett problem som jag kan se är att dessa analyser främst avser årsvisa officiella bokslut, d v s det blir en fördröjning som innebär att vi först nu börjar kunna analysera 2007 års bokslut. Ett annat problem är möjligheten att analysera den ekonomiska redovisningen för de entreprenadföretag som drivs som enskild firma. Har ni samsyn kring avseende lönsamhetsutvecklingen, det vill säga har ni samma bild av branschen? Ulf: Det antar jag. Vi har sett en stadig nedgång i lönsamheten sedan Det baserar vi på ekonomiska analyser. Det här är siffror som vi alla, entreprenörer liksom kunder, känner till och inte kan blunda för. Det är bara procent av företagen som har en tillfredsställande vinstmarginal. Flera av dem har dessutom annan verksamhet än skogsvård eller avverkning som vinsten kommer ifrån. Nils: Vår bild av lönsamhetsutvecklingen de tre senaste åren baseras på en analys av de 23 aktiebolag som avverkat helt eller merparten av sin tid åt Norra Skogsägarna. De analyserade entreprenadföretagen har redovisat en genomsnittlig vinstmarginal på 5,7 procent, dock med tydligt försämrat resultat 2006 då dessa företag redovisade en vinstmarginal på 3,5 procent. Vi kan samtidigt konstatera att vi har flera exempel på entreprenadföretag som de tre senaste åren faktiskt aldrig redovisat en lägre vinst än 10 procent för enskilt bokslutsår. Vad anser du vara en rimlig lönsamhet för en skogsentreprenör? (Uttrycks som årlig vinstmarginal i procent över en konjunkturcykel). Ulf: Det allra minsta man kan förvänta sig är ett Norra Skogsmagasinet nr 3/2008

7 Kostnadshöjningarna, som varit extremt höga det senaste året, har legat runt åtta tio procent antal procent mer än bankräntan, vilket naturligtvis varierar över tid. I ett normalläge kan sju åtta procent i vinstmarginal vara en vettig nivå. Nu borde vi kanske ha procent några år för att företagen ska ha en chans att bygga upp sin raserade ekonomi. Nils: Ett välskött skogsmaskinföretag bör ha en vinstmarginal på cirka fem procent eller mer under en konjunkturcykel för att långsiktigt kunna driva och utveckla sitt företag. Lönsamheten har givetvis också stor betydelse för branschens image som i sin tur påverkar bankernas intresse att låna ut pengar till maskininvestering samt givetvis också ungdomars intresse för att utbilda sig till skogsmaskinförare för att kanske i framtiden starta ett eget företag. Vem ansvarar för och hur sker prissättningen av skogsentreprenadtjänster? Ulf: I grund och botten är det individuella avtal mellan entreprenören och kunden. Tyvärr har ofta kunden ramar som är näst intill omöjliga att rucka på. Kunden styr priset till procent. Jag har deltagit i förhandlingar där vi inte har fått någon som helst förståelse för kompensation av kostnadshöjningarna, som varit extremt höga det senaste året och legat runt 8 10 procent. Det gäller inte minst hos Norra Skogsägarna. Som en följd av det har flera entreprenörer i Norra gått till andra kunder, avvecklat verksamheten eller gått i konkurs. När entreprenörerna upplever att det inte går att föra en dialog försvinner förtroendet snabbt. Det kanske också är dags att Norra ger entreprenörerna möjlighet att ta del av vinsten i någon form av vinstdelning eller efterlikvid. Nils: Prissättningen av entreprenadtjänster sker genom affärsförhandling med enskilda entreprenadföretag. Norra Skogsägarna samarbetar med ett fyrtiotal entreprenörer för avverkningstjänster. Det normala är att ett längre samarbetsavtal, ofta på tre fem år anger omfattningen och kvalitetskrav/inriktning på samarbetet och att kortare separata prisavtal, ofta ett två år anger prissättningen av dessa tjänster. Prissättningen sker i förhandlingar mellan våra skogstjänstemän med ansvar för produktionsfrågor ute på regionerna. Formellt sett är respektive regionchef ansvarig för upphandling av entreprenadtjänster. Hur ser efterfrågan på avverkningstjänster ut under de närmaste åren? Ulf: Efterfrågan kommer att öka men vi kommer att se en omstrukturering. Det kommer att bli en minskning av de stora slutavverkningsresurserna medan små och mellanstora gallringsresurser kommer att öka drastiskt. Nils: Vi har ökat vår avverkningsvolym med cirka m 3 fub de åtta senaste åren och ser ett fortsatt ökat behov av entreprenadresurser inom såväl avverkning som skogsvård och vidaretransport. Det handlar om en netto - ökning på tre fyra maskinsystem (skördare + skotare) per år de närmaste åren, beroende på hur biobränslemarknaden utvecklas. Hur har skogsbrukets betalningsförmåga utvecklats de senaste åren? Ulf: Betalningsförmågan för råvaran har ökat rejält de senaste två tre åren, men tyvärr har betalningsviljan för tjänsterna som ska avverka råvaran inte ökat det minsta. Där har man inte ens haft råd att betala för de kostnadsökningar som uppstått. Tack och lov finns det några kunder som har haft insikten att justera prisbilden efter kostnadshöjningarna. Tyvärr kan vi konstatera att Norra Skogsägarna inte har tillhört den gruppen. Många entreprenörer har förlorat förtroendet för kunderna när dessa kan höja virkespriset procent, men fortsätter att pressa avverkningspriserna stenhårt. Nu börjar det ändå hända positiva saker, men för många är det för sent och branschen har tappat bra folk. Det är personer som hade varit möjligt att ha kvar till ett betydligt billigare pris, än att nu starta nya rekryteringskampanjer för att utbilda nya. Nils: Skogsbrukets betalningsförmåga har förstärkts kraftigt, främst de två senaste åren som ett resultat av kraftiga höjningar av virkespriserna. Betalningsförmågan uttrycks ofta som rotnetto uttryckt som kronor per avverkad kubikmeter, Rotnettot har de tre senaste åren för Norra Skogsägarnas medlemmar förstärkts med cirka 100 kr/m 3 fub eller 40 procent. Samtidigt har skogsentreprenörerna haft betydande kostnadsökningar under de två senaste åren, främst på diesel, räntor och löner. Norra Skogsägarna har därför det senaste året omförhandlat entreprenadavtal och höjt ackordspriserna för att kompensera för kostnadsökningarna. Det är vårt uppdrag från våra medlemmar och ägare att öka lönsamheten i det privata skogsbruket. Samtidigt ska man komma ihåg att skogsbrukets rotnetto, förutom de tre senaste åren, legat relativt stilla och till och med försvagats under 1990-talet och fram till och med Vilka åtgärder anser du behövs för att rekrytera såväl nya, unga maskinförare som framtida skogsentreprenörer? Ulf: Det är egentligen inget större bekymmer. Det finns massor med folk som vill jobba till de rätta villkoren. Det finns också flera kunder som inte har något problem att få tag i resurser, kunder som har rätt attityd mot entreprenörerna och kan erbjuda de rätta villkoren Nyrekryteringen låter förstås som ett angeläget problem, men vi måste dyka ner till kärnan av skogsmaskinentreprenörernas problematik innan vi kan ta itu med det. Faktum är att det är närmare 15 maskingrupper som har försvunnit, eller har för avsikt att säga upp avtalen, från Norra under de senaste åren. För att börja i rätt ände behöver Norra först sätta in omedelbara åtgärder för att behålla dem man redan har. Sedan måste man bygga upp ett bättre förtroende med entreprenörerna, skapa en dialog och sikta mot samma mål. Viktigt är också att ändra attityderna och på allvar försöka skapa långsiktighet för entreprenadföretagen och deras anställda inte bara prata om det. Sist, men inte minst, måste både kunderna och markägarna se entreprenören som en resurs, som man hjälps åt att hålla vass, inte ett verktyg man kastar bort när det behöver slipas. Nils: Branschen måste tillsammans på ett mer aktivt sätt ge en realistisk och positiv bild av att detta verkligen är en framtidsbransch med intressanta jobb. Vi måste på ett trovärdigt sätt visa att det finns en bra och uthållig efterfrågan på exempelvis av- Norra Skogsmagasinet nr 3/2008 7

8 verkningstjänster och att såväl skogsbruket som entreprenörer verkligen tjänar pengar. En annan viktig fråga är att erbjuda ungdomar en bra och tidig kontakt med skogsbranschen för att vi ska kunna visa upp vad denna bransch kan erbjuda och locka ungdomar att söka de utbildningar som gör dem anställningsbara. Slutligen bör utbildningssystemet av exempelvis skogsmaskinförare utvecklas så att vi får fler färdighetstränade ungdomar som examineras varje år och som kan anställas av nuvarande entreprenörer för att kanske efter några år starta egna företag. Vilka problem finns idag för att starta och utveckla skogsentreprenadföretag? Ulf: Det stora problemet är att det idag inte finns tillräckligt bra ekonomi i verksamheten, dåligt intresse och för dåliga förutsättningar. Det finns ungdomar som har lurats till att starta skogsmaskinföretag, vilket kan sluta riktigt olyckligt och gör det i för många fall. Idag avråder SMF från att starta skogsmaskinföretag om man inte kan Fakta om SMF SMF Skogentreprenörerna organiserar cirka 800 företag i branschen. I Norrbotten och Västerbotten är anslutningsgraden ungefär procent. SMF har fått över 100 nya medlemsföretag det senaste året. SMF är fördelat på två regioner, där Norra tillhör region 1, och har totalt åtta anställda. Läs mer på En genomsnittlig skogsmaskinentreprenör Ungefär 65 procent av skogsmaskinföretagen är aktiebolag. Medianföretaget i den svenska skogsmaskinbranschen ser ut ungefär så här: Årlig omsättning: :- Antal anställda: 4 Antal maskiner: 2 Nettovinstmarginal 2006: 2,4 % (2,0 % i region 1) Källa: SMF få bättre förutsättningar än branschen kan erbjuda idag. När branschen och kunderna kan erbjuda bra förutsättningar för att bedriva företagsverksamhet med god lönsamhet, kommer SMF att vara de första att hjälpa nya företagare igång. Att starta ett företag och sedan tvingas jobba dygnet runt för att överleva hör till en gången tid och det måste branschen komma ifrån. Nils: Vi har idag kontakter med yngre personer som verkligen är intresserade av att starta nya entreprenadföretag. Ett tydligt problem det senaste året har varit att genom bank ordna finansiering för investering av maskinerna, en investering som ofta ligger på sex sju miljoner kronor. Det räcker inte alltid att den som söker finansiering kan visa upp ett långsiktigt samarbetsavtal och att det finns en genomarbetad affärsidé och finansieringskalkyl. Ett annat problem kan ofta vara rekrytering av maskinförare till nystartade företag det finns helt enkelt ett för litet utbud av utbildade och färdighetstränade skogsmaskinförare. Vad gör du för att bidra till en bra utveckling av skogsentreprenadföretagen? Ulf: Vi jobbar mycket med utvecklingsprojekt, som har till syfte att stärka entreprenörernas roll som företagare i skogsbruket. Det gäller bland annat ledarskap och ekonomi. Ett exempel är att SMF de närmaste två åren kommer att jobba med ett EU-finansierat projekt i tiomiljonersklassen. Det blir den största enskilda utbildningsinsatsen i föreningens historia. Organisationens roll är att vara språkrör mot kundföretagen centralt. Vi kan inte lägga oss i individuella förhandlingar, men vi agerar direkt mot kundföretagen. Vår målsättning är dessutom att hjälpa entreprenörerna att bli självständiga företagare. De bör inte vara beroende av en enda kund, vilket ibland har visat sig bli mycket ödesdigert. Vi håller också på att skapa ett eget utbildningsprogram för entreprenörerna. Vår åsikt är nämligen att det inte ska vara kunden som ska sköta utbildningen av entreprenörerna, utan kunden ska ställa krav på vad man vill ha och sedan köpa tjänsten till rätt pris. Kompetensutveckling tycker vi ska skötas av entreprenörerna själva. Nils: För Norra Skogsägarna är entreprenadverksamheten givetvis en strategiskt mycket viktig fråga eftersom vi har skapat en skogsorganisation som helt bygger på entreprenadverksamhet. Vår gynnsamma utveckling med jämn och god volymtillväxt, innebär att vi ser ett tydligt ökat behov av entreprenadresurser. Konkreta åtgärder för samarbetet med enskilda skogsmaskinföretag formuleras i handlingsplaner genom att affärssamtal hålls mellan enskild entreprenör och våra skogstjänstemän. Utöver dessa åtgärder som avtalas enskilt kommer Norra Skogsägarna under hösten/vintern 2008/2009 att erbjuda de entreprenörer vi samarbetar med en miljonsatsning på utbildning i såväl företagsekonomi som ekonomistyrning, förhandlingsteknik och produktionsmetodik. När det gäller finansieringsfrågor ser vi att detta i första hand ska lösas mellan entreprenör och bank. Här kan Norra Skogsägarna gå in och stötta genom att bistå med finansieringskalkyler och söka olika finansieringslösningar. Norra Skogsägarna startar nu ett projekt tillsammans med de övriga större uppdragsgivarna i norra Sverige, Framtidens skogsmaskinförare. Syftet med detta projekt är att formulera ett beslutsunderlag för framtida upplägg av kompetensförsörjning avseende skogsmaskinförare. Det övergripande målet är att tillräckligt många skogsmaskinförare med den kompetens och kvalité som behövs i det framtida skogsbruket utbildas. Norra Skogsmagasinet nr 3/2008

9 förbättrad BrÄnsleekOnOMi Minskat slitage På Maskin OCH däck ökad lastkapacitet Olofsfors ECO-TRACKS Olofsfors ECO-WHEEL TRACKS Olofsfors PRO-GRIP Vi följer dig i stegen, så att du kan Vara ett steg före Vi följer din verklighet noga för att utveckla våra produkter. Så att du kan få ut mer av din maskin. Då kan också dina kunder få ut mer av sin skog. Oavsett terräng har vi ett band som passar dina behov. Vilket blå väljer du från världens största bandleverantör? Tel Make your own way

10 Norras Skogsskola Skogsbilvägen Norras Skogsskola ger familjeskogsbrukare grundläggande kunskaper om skogsskötsel. För mer detaljerade råd vänd dig till din skogsinspektor! En långsiktig investering Före och efter grävaren har gjort sitt jobb. Surhålet är borta och vägbanan är klar så när som på bärlagret. Få insatser i skogsbruket ger så många goda och långvariga effekter som bygget av en skogsbilväg. Framför allt är skogsvägen en långsiktig investering, men ibland kan man förvånas över hur snabbt en väg betalar sig. Foto: Calle Bredberg Många, men inte alla har insett det skogsbilvägen är en riktigt bra investering. Det gäller både ur ekonomiskt och praktisk synvinkel. Dessutom gör den stor nytta för kommande generationer, förutsatt att vägen underhålls som den ska. Varför en skogsväg? För att börja i rätt ände frågar vi oss varför vi egentligen ska bygga en skogsbilväg? Listan kan göras lång beroende på vilka syften man har när man vistas i skogen. I skogsbruket är det dock krasst ekonomiska fördelar. Avverkningskostnaderna blir helt enkelt lägre och virkespriset högre. Dessutom underlättar vägen i samband med markberedning, plantering, röjning och den gallring som ska göras 30 år senare. På riktigt lång sikt ska ju även skogen avverkas igen efter en fullbordad omloppstid. Nyttan sträcker sig alltså bortom generationsgränserna. Utöver de ekonomiska vinsterna tillkommer givetvis förtjänster i form av ökad tillgänglighet, inte minst under älgjakten. Hur byggs vägen? Till en början ska vägen planeras och snitslas. Det är ett oerhört viktigt arbete, som kräver erfarenhet och ett tränat öga. En feldragen väg kan totalt förlora sitt värde. När all planering och tillståndsgivning är klar gäller det att hugga upp en cirka 15 meter bred väggata. Därefter är det dags att ta dit en rejäl grävmaskin, som gör jobbet på ett förvånansvärt snabbt och smidigt sätt. En underdimensionerad grävare är inte att rekommendera. När grävmaskinen har gjort sitt bör vägkroppen få vila någon månad eller två innan påbygganden inleds. Bärlagret i form av bergkross bör vara i fraktioner omkring 0 80 mm, men där det är bra bärighet fungerar det med ända ned till 0 40 mm. Likaså väljer somliga att ströa på finare kross ovanpå det grövre lagret. Bärlagret är den stora skillnaden mellan en vinterväg och en året-runt-väg. Norra Skogsägarnas rekommendation är att du satsar på en året-runt-väg när du väl har be- 10 Norra Skogsmagasinet nr 3/2008

11 Text: Göran Westman produktionsansvarig, region Örnsköldsvik stämt dig för att bygga en väg. Om du inte kan nyttja vägen året runt är risken mycket stor att du ångrar dig i efterhand. Lars Erikssons trettiotonnare hanterar de stora stenbumlingarna på ett fantastiskt smidigt sätt. Viktigt med underhåll Vikten av att underhålla skogsbilvägen måste betonas. Vattnet är den stora boven i dramat, som kan förstöra vägen på relativt kort tid. Gräs, sly och annan växtlighet drar upp vattnet på vägen. För att hålla vattnet borta bör diken slyröjas regelbundet och man bör dessutom se till att vägkroppen håller sig bomberad, så vattnet kan rinna av vägen. I övrigt rör sig underhållet främst om att fylla ut med grus i de fall det behövs Var ute i god tid Vägbyggnationer ska alltid anmälas till Skogsstyrelsen. I de fall där vattendrag passeras blir skogsbilvägen även ett ärende för länsstyrelsen. När Norra Skogsägarna har uppdraget att bygga vägen, vilket oftast är fallet, ombesörjer dock föreningen alla nödvändiga kontakter och pappersexercis. Någon skrämmande dyr affär behöver bygget av skogsbilvägen faktiskt inte bli. För att sätta lite perspektiv på det hela kan vi konstatera att den skog som tas ut i samband med byggnationen brukar betala hela vägbygget. Att tänka på vid bygge av skogsbilväg Om skogsvägen ska dras i närheten av en större väg bör du kolla med teleoperatören eller kraftbolaget om det finns någon nedgrävd ledning utefter vägsträckningen. Dra vägen rätt, följ höjdkurvorna. Det får inte bli alltför kraftiga motlut, vilket försvårar när virket ska ut. Akta värdefulla biotoper. Dra vägen vid sidan av myrar etc. Gör en ordentlig terrass, cirka fem meter bred. En normal terrass är omkring cm hög, men kan variera mellan 40 och 100 cm beroende på underlag. Trummor läggs där det behövs. Var inte för snål med trummans längd, den bör helst vara nio meter. Lägg stubbar upp och ner i vägkroppen. Gör mötesplatser med jämna mellanrum. Skapa även avkörningsplatser för skogsmaskiner, helst vid en vattendelare. Gör en bred vändplan, minst 25 meter i diameter så lastbilarna kommer runt. Det skadar heller inte att göra fickor för skogskojor. Kostnader och intäkter per meter för en skogsbilväg Siffrorna i exemplet nedan gäller för en normalstor avverkning och måste anses som ungefärliga. De är framtagna ur ett verkligt vägbygge på en fastighet i Örnsköldsvikregionen. Underhållskostnaderna är beräknade för en tioårsperiod. Alla värden i kalkylen är omräknade per meter och är exklusive moms. Kostnader Intäkter Trailing, grävmaskin 3 kr Avverkning väggata 130 kr Grävning 60 kr Mervärde, barmarkspost 50 kr Trummor 10 kr Bärlager (10 cm) 55 kr Slyröjning/gruslass/sladdn. 5 kr Summa: 133 kr Summa: 180 kr Viktigt att tänka på när man lägger ned trummor i bäck Göran Westman, till vänster, produktionsansvarig i region Örnsköldsvik, växlar några ord med Lars Eriksson, vid företaget Gräv & Sprängning. Lägg ned trumman så djupt att det inte är något problem för eventuell fisk att ta sig förbi. Trumman ska vara så stor att den klarar höga vår- och höstflöden. I större bäckar kan man eventuellt lägga en halvtrumma utan botten, vilket gör liten påverkan på bäckbottenmiljön. Norra Skogsmagasinet nr 3/

12 Nya timmerklassificeringen en förenkling för skogsägare och entreprenörer Efter ett långvarigt och gediget arbete tillämpas äntligen den nya timmerklassificeringen. De nya mätinstruktionerna ska framför allt göra livet lite enklare för alla inblandade. Text och foto: Calle Bredberg Från och med 1 augusti gäller den förändrade klassificeringen för sågtimmer enligt VMR Några stora förändringar rör det sig inte om utan snarare förenklingar. Kvalitetsklasserna har blivit färre och kvalitetsegenskaper som tidigare varit ovanliga har plockats bort. När det gäller de nya timmerinstruktionerna har Patrik Jonsson, vid Norra Skogsägarnas virkesavdelning, en bestämd uppfattning om hur de nya instruktionerna påverkar de privata skogsägarna. Det går att sammanfatta med ett enda ord enklare. Visst har det blivit en del nyheter, som den självverksamme skogsägaren måste sätta sig in i, men på sikt kommer förändringarna med all säkerhet att göra skogsägarnas vardag lite lättare. I beräkningar och kalkyler måste vi också väga in att Norras massavedspris ligger på mycket höga nivåer numera. Trots att våra prislistor för timmer gäller från tolv centimeter så måste man tänka sig för eftersom det kan vara lönsammare att aptera massaved, speciellt vad gäller korta, klena stockar och i synnerhet för de sämre kvalitetsklasserna. Det är klokt att kontakta någon av våra inspektorer för mer tips och instruktioner innan man ger sig ut i skogen. Inspektorerna kan även bistå med stockprislistor där det tydligt framgår vart gränsen går mellan massaved och timmer för varje stocktyp, avslutar Patrik. Några av de viktigaste apteringstipsen i korthet: Kvaliteterna. De tidigare fem kvalitetsklasserna på tall blir fyra och de tidigare fyra klasserna på gran blir två. Kvistar. Antalet kvistar på stocken påverkar inte kvaliteten, förutom på klass 1 tall. Däremot har storleken på kvisten betydelse. Torr- och sprötkvist större än 60 mm ger sämsta klass. Eftersom ingen Timmer eller massaved? Norra Skogsägarnas inspektorer kan bistå med en stockprislista, där det tydligt framgår var gränsen mellan massaved och timmer för varje stocktyp går. hänsyn tas till kvistarnas storlek inom 20 cm från någon av stockens ändar så är ett tips att försöka aptera så att stora kvistar hamnar i någon ände. Sprötkvistar större än 120 mm är de enda som inte är tillåtna i någon kvalitetsklass. Krök. Skillnaden mot tidigare är att stockar som är för krokiga inte kommer att kortas utan klassas till sämsta kvalitet. Men precis som tidigare så ska stockar med ändkrök kapas korta. För tvärkrök gäller det att försöka aptera så att den hamnar i rotänden för att minimera felet. Skogsröta. Tillåts endast i de sämsta kvalitetsklasserna till max fem procent av ändytan. För en stock på 20 cm så tillåts nästan fem cm diameter på rötan. Klykor. Inte tillåtna. Kapa där klykan är sluten. Vrak. Norra Skogsägarna kommer att betala massavedspris, minus 30 kronor, för i stort sett alla vrak förutom för stockar som innehåller sten, sot, metall eller andra föroreningar. Norra betalar bra för massaved vilket ger ett förhållandevis högt vrakpris. På Norras hemsida ( kan du ladda ner en mätinstruktion för den nya timmerklassificeringen. Där hittar du även de nya prislistorna som gäller från 1/ Fotnot: VMR Rådet för virkesmätning och redovisning, 12 Norra Skogsmagasinet nr 3/2008

13 Tid till älgjakt Sommaren är över och en intensiv arbetsperiod på Norra Skogsägarna inleds. Av tradition är det mycket som ska göras och ledigheten blir snabbt ett minne blott. Eller finns det kanske några semesterdagar kvar till septemberäventyr i älgskogen? Efter semestern tog vi pulsen på en inspektor från varje region. Det visade sig att det fortfarande finns en hel del att se fram emot. Text och foto: Calle Bredberg Hög tid för älgjakt. Hur har sommaren varit? Erik Granerot, produktionsinspektor Råneå: Jag har jobbat större delen av sommaren, men jag hade några dagars semester när jag var och fiskade i Västerbotten. Madeleine Gustafsson, skogsinspektor/ planspecialist Skellefteå: En vecka i Stockholm med Gröna Lund och Gamla Stan. Resten av semestern har jag tillbringat med familjen hemma i Risberg, med sol och bad då vädret tillät. Jörgen Bergh, produktionsinspektor Umeå: Sommaren har varit jättebra, där största delen av tiden upptagits av jobb runt nya huset. Staffan Nordin, produktionsinspektor Sidensjö: Sommaren har varit bra, har tillbringat den mesta tiden med familjen, släkt och vänner. Jag avslutade semestern med några dagars fiske i Jämtlandsfjällen. Vad händer på jobbet den närmaste tiden? Erik: Nu är det bokslutspurten som gäller samt att jobba undan så att man kan åka iväg på jakt. Madeleine: Ajourhållning och åter ajourhållning samt värdering av fastigheter i samband med försäljning eller köp. Jörgen: Se till att vi avslutar virkesåret på bästa sätt, så att vi får in de volymer vi tänkt oss. Uppföljningar och kontroller bland avverkningsentreprenörerna runt nya timmerklassificeringen står också högt upp i agendan. Staffan: Först har vi bokslutsspurten, sedan är det full fart framåt med övriga aktiviteter. Hur verkar acceptansen för de nya timmerklasserna? Erik: Acceptansen verkar vara god, men den tycks ha gått ganska obemärkt förbi här uppe. Madeleine: Jag har egentligen inte haft kontakt med markägare i den frågan, mer bara hört att folk funderar och väntar på information i form av skogskvällar. Jörgen: Vi har sedan uppstarten i slutet av juli avverkat med nya timmerklassificeringen och min uppfattning är att de flesta tycker det har blivit enklare och mindre krångligt med de nya apteringsinstruktionerna. Staffan: För tidigt att säga, har inte hör några reflexioner än. Tillsammans med Anundsjö och Övik-södra sbo kommer vi att ha en skogsdag om just det i höst. Vad gör du den första september? Erik: Jag är på fjället och jagar ripa. För min del börjar älgjakten först på lördagen den sjätte september. Madeleine: Den första september sitter jag nog framför datorn och ajourhåller planer fast utan fältbesök! Fredagen femte september börjar jag jaga älg i Kattisträsk jaktlag utanför Bastuträsk. Jörgen: Sitter på älgpasset. Vi jagar i Nordmaling, cirka en mil uppströms Lögdeälven. Staffan: Jobbar. Mest troligt blir det nog först framemot helgen som älgjakten startar för min del, tillsammans med Önskans jaktlag. Erik Granerot Madeleine Gustafsson Jörgen Bergh Staffan Nordin Norra Skogsmagasinet nr 3/

14 Norraprofilen Norra Skogsmagasinet presenterar profiler inom skog och skogsindustri. Anita Nordin En stolt yrkeskvinna Hon är mästerkatten bland hermelinerna på Kåge såg och hon brinner verkligen för sitt jobb. Hyvelmästaren Anita Nordin är helt enkelt mycket stolt över att vara sågverksarbetare. Text och foto: Calle Bredberg Många kanske tror att sågverksarbetare är ett yrke man inte ordar så mycket om bland tjänstemän med vackra titlar. Sånt struntar jag helt i. Själv tycker jag att det är ett bra jobb och att jag har de bästa arbetskamrater man kan få, fastslår Anita Nordin, hyvelmästare och ensamstående tvåbarnsmamma från Ursviken. Postar hyveln Anita jobbar tvåskift vid förädlingen, där hon fungerar som arbetsledare för en arbetsgrupp om tre personer på en av de två hyvellinjerna. I hyvelmästaransvaret ingår bland annat att posta hyveln, vilket innebär att hon monterar fräsar och kuttrar samt ställer in maskinen inför varje ny arbetsorder. Japanerna, norrmännen och de övriga kunderna har naturligtvis olika önskemål om dimensioner, men de har även skilda kvalitetskrav. Inte minst har japanerna mycket höga krav på leveranserna. Det gäller att se till att varenda paket är perfekt, berättar Anita. Bra atmosfär Under de tio år som Anita har jobbat på Kågesågen har hon hunnit vinna mycket respekt, både för sitt yrkeskunnande och sin personlighet. Som yrkeskvinna är hon känd för att vara extremt kompetent och grundlig. De jobb hon utför leder alltid till ett oklanderligt resultat. Som arbetskamrat har inget ett ont ord att säga om Anita, inte ens i de allra mest frispråkiga av miljöer. När vi har våra pubkvällar brukar de flesta säga sin mening, men det är alltid god stämning mellan oss över en pilsner. Jag är lyckligt lottad som har så fantastiska arbetskamrater. Vi trivs riktigt, riktigt bra tillsammans. Anita är en av endast tre kvinnor i produktionsledet på Kåge såg. De övriga arbetar på justerverket och vid förädlingen, men på motsatt skift som Anita. Att vara en katt bland hermelinerna på en mansdominerad arbetsplats stör dock inte Anita det minsta. Tränar på gym Jag har trivts med killarna från första dagen och aldrig känt mig särbehandlad. Jag hoppas verkligen att fler tjejer vågar söka sig hit, det är bara positivt om det blir en jämnare könsfördelning inom de olika skiftlagen. De gånger mina kvinnliga, fysiska begränsningar har stött på patrull har killarna gladeligen hjälpt till. Just att försöka hålla uppe fysiken är dock något Anita lägger ned mycket tid på. Två tre gånger i veckan genomför hon rejäla pass på gymet. Det är ett ganska tungt och ensidigt arbete som sliter på kroppen. Sedan jag började styrketräna regelbundet med en arbetskompis känner jag att jag är bättre preparerad för att klara jobbet, förklarar Anita. Gediget intresse Anita trivs visserligen mycket bra med arbetet som hyvelmästare, men utvecklingslystnaden och hängivenheten för den bransch hon jobbar i innebär att hon gärna skulle prova på något annat arbete på sågen framöver. Hennes intresse för sågverksindustrin medför också att hon inte räds att ventilera sina åsikter när hon ser nya möjligheter och behov. Jag har varit ganska bestämd och högljudd när det gäller investeringarna på sågen. Kågesågen har ett stort behov av förbättringar. Nu verkar det ändå som att moderniseringen har börjat komma igång. Vi får hoppas att steget tas fullt ut och att det även satsas en del på förädlingen, avslutar Anita Nordin leende. 14 Norra Skogsmagasinet nr 3/2008

15 Sveriges bästa bottenlån Flexibelt bottenlån är ett lån som du kan använda till alla dina inköp och investeringar. Samma låga ränta som ett vanligt bottenlån, samma flexibilitet som en checkkredit. Inga avgifter, inga begränsningar. Enda villkoret är att du är medlem i Landshypotek. Läs mer på eller ring om du vill ha personlig service. PERSONALVAGNAR, SKOG, VÄG, BYGG MATVAGNAR BOSTADSVAGNAR JAKTVAGNAR SJUKVÅRDSVAGNAR TÄVLINGSVAGNAR MÅL- OCH EXPEDITIONSVAGNAR DUSCHVAGNAR TOALETTVAGNAR OMKLÄDNINGSVAGNAR KOMMUNIKATIONSVAGNAR Småskaligt & Storskaligt Vi på Norrlandsvagnar är den kompletta leverantören av vagnar små som stora. Vi tillverkar vagnen i nära samråd med kund där Ni har möjlighet att vara med och utforma den. Vi tillverkar nu hela ekipaget på service/depåvagnar. Även IBC- behållaren. w ww.norrlandsvagnar.s e Jordnära finansieringar Bygdsiljum. Tel Fax E-post info@norrlandsvagnar.se Privatskogsägare! Att gödsla är en av de mest verkningsfulla åtgärderna för att få ut det mesta av din skog. Vänd dig till oss, vi har gödslet SkogCAN på lager i 1000 kg storsäck. Kan spridas både för hand och maskinellt. OBS! Vid köp av minst 5 ton gäller förlängd kredit till 15 januari Virke från Din gödslade skog Virke från Din ogödslade skog Tel , info@fodercentralen.se, Norra Skogsmagasinet nr 3/

16 Oväntat möte på tundran Det kan förstås verka konstigt att en djurart frivilligt väljer att leva i dessa oerhört karga trakter. Varför utsätta sig för det här bistra klimatet, där högst var tionde valp överlever sitt första år. Det är inte lätt att vara fjällräv idag och det är inte många av oss människor som får se dem i verkligheten. Idag har jag dock stämt träff med tundrans tappra hunddjur fjällrävarna. Text och foto: Calle Bredberg Ett möte med en fjällräv långt från närmaste lya måste anses so Det är minsann inte lätt att leta reda på en föryngring av fjällräv. Det är stora fjällområden att söka på, de är mycket ovanliga djur och hemlighetsmakeriet omkring denna starkt hotade art är rigoröst. Efter ett hett tips och några timmars vandring är jag ändå där. Honan skäller ner valparna i lyan när hon bedömer att en fara hotar. Går under jord När jag ser lyan genom kikaroptiken råder det ingen som helst tvekan. Det här är en fjällrävslya en riktigt stor lya dessutom. Jag har hört att det ska vara omkring 14 märkta valpar i lyan. Kan det verkligen vara en och samma tik som ligger bakom dem alla? Redan på en halv kilometers avstånd från lyan ser jag att det är full aktivitet. Massor med ljusa rävar sitter utspridda på den gröna kullen. En, två, tre tio fjällrävar, merparten av kullen alltså. 16 Norra Skogsmagasinet nr 3/2008

17 Fjällrävar m mycket ovanligt. Ungefär trehundra meter från lyan börjar tiken skälla och de väluppfostrade valparna slinker snabbt ner i ingångshålen. Det här rör sig om hunddjur, som skäller och på många andra sätt påminner om våra sällskapshundar. Nu är det bara att vänta till dess rävarna behagar visa sig igen. Ofarlig åskådare Efter ungefär en halvtimme tittar en fjällräv fram ur ett hål i kullen. Det är en märkt valp med stora plastbrickor i bägge öronen. Valpen verkar mycket nervös. Efter att ha studerat mig en stund och skällt ut mig efter noter försvinner den ner i underjorden igen. Strax därefter dyker en annan räv upp, en omärkt valp med vackert ljus päls. Den första misstänksamheten lägger sig snabbt och valpen bestämmer sig sedan för att jag är en helt ofarlig typ. Märkta och skygga Under närmare en timmes tid får jag chans att studera fjällräven, när den går omkring på lyan, rullar ihop sig och sover en stund, gör sina behov och lekfullt jagar något som kan föreställa ett byte. Det är en oerhört häftig upplevelse. Medan jag studerar den orädda fjällräven dyker det upp flera andra, märkta valpar. Deras beteende är betydligt skyggare, vilket förmodligen beror på att de har haft kontakt med människor i samband med märkningen. Fjällämmeln är fjällrävens stapelföda. Ett dåligt lämmelår innebär vanligen en katastrof för fjällrävstammen. Norra Skogsmagasinet nr 3/

18 Fjällräven är akut hotad, men stora ansträngningar görs nu för att rädda arten i Sverige, Norge och Finland. Innan jag lämnar lyan dyker det upp ännu en omärkt fjällräv, som jag bedömer är en vuxen tik. Med tanke på att jag redan har sett ett märkt föräldradjur drar jag slutsatsen att det är två familjer i samma lya. Tunnelseendet påkopplat Det blir en tuff vandring tillbaka till bilen. Det känns verkligen att jag har några dagar på fjället i benen. Normalt brukar jag vara observant under fjällturerna, med blicken hela tiden aktivt sökande i terrängen efter intressanta växter och djurspår. Min trötthet medför att jag istället kopplar på ett tunnelseende några meter framför mig. Det är då det osannolika händer. Vinden ligger fel Endast fyra meter ifrån mig hoppar fjällräven fram bakom en sten. Jag kan knappt tro mina ögon. Att en av Sveriges få vuxna fjällrävar skulle dyka upp framför fötterna på mig kan ju bara inte hända! Fjällräven galopperar iväg på rävarnas typiska sätt ungefär hundra meter, där den finner ännu en sten att krypa in bakom. Den vuxna, omärkta räven, som förmodligen är en kringströvande ettåring, kikar nyfiket fram bakom stenen. Jag ser hur den vädrar vinden för mina människodofter rakt på räven. Magisk stund Jag backar sakta några steg och påbörjar sedan en stor lov för att hamna rätt i vind. Nyfikenheten tar över och fjällräven tittar försiktigt fram bakom sin sten. Hela tiden har jag blicken riktad mot stenen, där fjällräven tycks följa vartenda steg jag tar. Det känns som en evighet innan jag har kommit runt och kan inleda avancemanget mot stenen med myrsteg. Slutligen befinner jag mig inom tio meters håll från räven Samtidigt som kameran skapar bilder jag aldrig trodde att jag skulle få är fjällräven trygg och lugn. Långa stunder sitter den bara och blundar i solskenet. Det är några fullständigt magiska ögonblick som utspelar sig och tröttheten är totalt bortblåst. Tiden stannar ute på fjällheden. Det jättelika fjällandskapet blir till ett litet rum, en värld där bara jag och räven existerar. Det här slår precis allt. Kräver vila Så småningom lunkar räven iväg och förtrollningen släpper först när den är utom synhåll. Anspänningen släpper också greppet om mig, vilket medför att jag måste sätta mig ner på en tuva för att vila en stund. Sinnesintrycken har varit oerhört starka, förmodligen starkare än något annat jag upplevt i naturen. Tack för att ni finns kära fjällrävar och jag hoppas att ni blir allt fler och starkare i framtiden. 18 Norra Skogsmagasinet nr 3/2008

19 Fakta om fjällräv, Alopex lagopus Fjällräven är betydligt mindre än rödräven, omkring fyra sex kg. Pälsen är gulbrun eller gråbrun sommartid och vit eller gråblå vintertid. Födan består huvudsakligen av fjällämmel, men även kadaver vintertid. I början av 1900-talet var jakten på fjällräv en viktig inkomstkälla. År 1925 betalades det kr för ett fjällrävskinn fridlystes fjällräven. Rödräven har ökat i fjällvärlden och konkurrerar med fjällräven om födan och lyorna. Rödrävar dödar dessutom fjällrävar, framför allt valpar men även vuxna fjällrävar. Jakt på rödräv är en av de viktigaste insatserna för att främja fjällrävstammen. Lyorna, som vanligen finns i karga fjällområden, syns ofta som gröna kullar, gödslade av spillning och födorester. I lyan föds valpkullen, med ända upp till 18 valpar under ett bra lämmelår. Fjällräven är att betrakta som akut utrotningshotad, men försöker räddas via projektet SEFALO (se www. zoologi.su.se/research/alopex). Idag finns det endast ett par hundra vuxna djur i Sverige. Stammen är dock starkare än den har varit på många år, men risken för inavel är fortfarande överhängande. I år blev det 34 föryngringar av fjällräv i Sverige, vilket är rekord i modern tid. Tillbakagången av fjällämmel innebär dock att endast ett fåtal procent av valparna kommer att överleva det första året, och många fler än så kommer förmodligen inte att bli två år gamla. En omärkt och relativt orädd valp tar sig en liten tur uppe på lyan. Allt för skogsägaren! Kombivagn (Timmer/flakvagn med tipp) :- exkl. moms Avesta-vagnen & ATV till KAMPANJPRISER! Skogsvagnar flera olika inne! Bandsågverk till kampanjpris! Järnhästen. Visningsex finns i Kalix. Beställ i god tid för säker leverans till höstens jakt! Vi har hela HUSQVARNAS sortiment Nu kampanjpris på flera modeller! Rabatt till Medlem i Skogsägarna; Husqvarna motor & röjsågar -12% Husqvarna tillbehör -20% Släpvagnar från TIKI & 4P till KAMPANJPRISER! Släp & båtvagnar till KAMPANJPRISER Kalix: Vikenvägen7, Luleå: Torpslingan19, Samtliga priser exkl. moms. Finansiering ordnas! Ev. kan vi ordna frakten Norra Skogsmagasinet nr 3/

20 Nya tider nya produkter Bröderna Stenvall i Lönnberg har sadlat om, men råvaran är densamma som tidigare. När arbetet i skogen tar slut medför det inte att människan måste söka sig helt nya material för händerna. För bröderna Stenvall i Lönnberg innebar slutet på skogsarbetet en vändpunkt. Det blev början på en ny epok, med sikte på förädling av den skog som alltid har varit deras levebröd. Text och foto: Calle Bredberg Karl-Johan och Anders Stenvall med sina respektive familjer utgör nästan hälften av byn Lönnberg, någon mil utanför Storuman. Inräknat grannbyn Nyliden finns det åtta företag i de tolv hushållen. Det är alltså en driftig bygd, där flera av familjerna mer eller mindre lever på skogsbruket. Såg spöken Karl-Johan högg manuellt i skogen ända fram till 1996, då han ansåg att det var hög tid att lägga det tunga jobbet bakom sig. Det var ett oerhört ensamt jobb. När jag började se spöken insåg jag att det var dags att sluta och hitta på något annat, skrattar Karl-Johan. Det var alltså inte i första hand huggarjobbet som blev olönsamt, utan snarare viljan att ta sig an nya, mer stimulerande uppgifter här i livet. För Karl-Johan blev framtiden ett alldeles eget sågverk. Praktiskt lagda Bröderna Stenvall är berömda långt utanför kommungränsen för sin ovanligt händiga läggning. Karl-Johan köpte själv det finska enmanssågverket I snickeriet skapar Anders älgar, renar och björnar i både trä och horn. 20 Norra Skogsmagasinet nr 3/2008