SOCKEN FELLINGS BR GUSTA\V LINDQUIST

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOCKEN FELLINGS BR GUSTA\V LINDQUIST"

Transkript

1 FELLINGS BR SOCKEN AV KYRKOHERDE GUSTA\V LINDQUIST g llingsbro socken är belägen i landskapet Västmanland och tillhör Örebro län och Linde och Nora domsaga. Socknen ligger väster om Mälaren och norr om Hj älmaren. Fellingsbro socken gränsar i norr till Ramsberg. i väster till Linde landsförsamling och Näsby, i söder till Ödeby och Götlunda, vilka alla höra till Örebro län, i öster till Medåker och Västra Skedvi, som äro belägna i Västmanlands län. Socknens storlek 335,36 km 2 el hektar, varav hektar land, resten sjö. Intill år 1640 hörde Fellingsbro samman med Akerbo härad men frånskildes detta år och blev då eget härad. Norra delen av socknen är skogsområde med mossar och talrika sjöar. De största äro Oppäsen och Finnåkerssjön. I söder möter den bördiga Fellingsbroslätten. På sydgränsen flyter Arbogaån. I söder ligger Fellingsbro samhälle och väster därom vid Arbogaån Oppboga pappersbruk och kartongfabrik med sliperi. I nordväst vid Sverkestaån ligger industrisamhället Rockhammar med träsliperi, wallboardfabrik, sågverk och hyvleri. I Sällinge vid järnvägen Hallsberg-Krylbo finns sni ckerifabrik, såg och hyvleri. Bland de många större egendomarna märks Österhammar, Finnåkers bruk, Ekebyhammar, Abyhammar, Alsäng. Sörbyholm, öby, Finnåkers gård, Nederby och Oppebyberg. Grönbo kronopark ligger delvis inom Feltingsbro. F ellingsbro har varit gammal bruksbygd med många nu nedlagda järnbruk från och 1600-talen, såsom Rockhammar, Storbro, Stensta, Kåfalla, Finnåker. Ekebyhammar och Oppboga. Fornlämningarna äro mycket talrika. Ett gr avfält av ganska ovanlig typ finnes i det vackra fältet i Kattlundsbacken. Med sina 29 gravar är det det största i socknen. Av stenåldersfynd kunna nämnas tre stenyxor från Österhammar samt fyra skafthålsyxor av det klumpiga slag, som utmärkte den slutande stenåldern. Dessa funnos på Hosta-Hökasta utjord. Från bronsåldern är ett gravröse vid Skulsta, ett av socknens ståtligaste fornminnen. Det har 53 m:s omkrets och 2 m:s höjd. 14 gravfält finnas med tillsammans 62 gravar. Fornborgar och stensättningar finnas på flera ställen i socken. Alderdomliga byar saknas numera. Annu ett stycke in på 1S00-talet var det sed att bygga boningshusen och de till gården hörande uthusen så, att de tillsammans kringgärdade gårdsplanen, till vilken man inkom ge nom det överbyggda portlidret. För fönstren till boningshuset funnos 96

2 F'ellirujsbro k yrk a är ursprungligen f rån m edeltiden men ombyggdes f u l l st äncligt , v ar vi d den f i ck si n nuv arande k arakt är. F oto Hartmans Kortfiir uu), A rbotja. luckor, som slötos och tillskruvades väl, då mörkret inbröt. När så även portarna stängdes, kunde ägaren tillämpa på sin gård det engelska or d språket: mitt hem är min borg. I början av 1800-talet blev det sed att bygga 2-våningshus. De voro till en början en fördubbling på höjden av det gamla byggnadssättet. Så småningom började större gårdar uppföras med fle ra rum, och fönstrens antal blev ofta ett tecken till den grad av lyx, som ägaren ville utveckl a. Ju fler fönster, desto ståtligare byggnad. I Finnåkers by finnes bl. a. en sådan 1800-talsbyggnad med 52 fönster och 365 rutor. Under de senaste årtiondena har bebyggelsen undergått stora förändringar. Numera moderniseras de gamla byggnaderna och det bygges nya moderna bostäder i stort antal jämte ekonomibyggnader av skilda slag. En utpräglad villabebyggelse har under de senaste 20 åren slagit igenom och gör sig starkast gällande i tätorterna. Tätorter finnas vid F ellingsbro station, förut municipalsamhälle, samt vid Oppboga och Rockhammars bruk. På de båda sistnämnda platserna utgör villabebyggelsen ca 75 %, i det förra municipalsamhället är frekvensen något mindre. Gods och herrgårdar för ekomma ganska rikligt i Fellingsbro socken. Här må nämnas några sådana: Ekebyhammar. En hammare byggdes här år Smidet nedlades Abyhammar. Denna egendom har från början varit en by, men kom år 1613 i en ägares hand. Ar 1627 uppfördes en hammare på Aby ägor. Ar 1861 fanns här en franchecomtehärd, en hammare, en manufaktursmedja och en knipphammare. Ar 1871 nedlades bruket helt. Vidare kan nämnas Finnåkers bruk och herrgård, Grönbo bruk och herrgård, Kåfalla herrgård, som år 1929 styckades. Huvudbyggnaden donerades till fribaptistsamfundet att användas som vilohem. 97

3 Folkmängden i Fellingsbro socken har under årens lopp undergått rätt stora förändringar. Fr. o. m finnas fullständiga uppgifter om folkmängden. Vid årsskiftet var folkmängden personer. Folkmängden var år 1750: personer, år 1800: 4.590, år 1850: 6.383, år 1900: 7.075, år 1950: Siffrorna avspegla den allmänna avfolkningen av landsbygden. Jordbruket har från äldsta tid varit socknens huvudnäring. Men de sista 100 åren i socknens jordbrukshistoria uppvisa en utveckling, som är imponerande. Från självhushåll har utvecklingen lett fram till i det närmaste fabriksmässig produktion av vissa skördeprodukter. Arbetsinsatsen har också förändrats i högsta grad från tidigare 1 man per 5 hektar till 1 man per 50 hektar. Maskinparken har ökat kraftigt. På 1870-talet började slåttermaskiner och tröskverk (drivna av kreatur, vandring) anskaffas till varje större gård inköptes det första ångtröskverket till socknen av Johan Larsson, Västvalla. Strax efter sekelskiftet finner man de första stora, klumpiga traktorerna på Alsänge och österhammars ägor. Jordbrukets mekanisering har under de senaste 15 åren gått framåt med stormsteg. Traktoriseringen har fortsatt ända ned till gårdar på 10 hektar och hästantalet har minskat i motsvarande grad. Några siffror från 1951 års jordbruksräkning giva ett litet besked om mekaniseringen: Traktorer 308, självbindare 296, skördetröskor 54, mjölkmaskiner 288. Exakta siffror för dagen äro icke tillgängliga, men de nämnda siffrorna torde nu vara fördubblade. I samband med mekaniseringen ha så gott som alla egendomar blivit täckdikade med rör, vilket varit förutsättningen för att effektivt kunna utnyttja maskinredskapen. Men inte bara på fälten har rationaliseringen gått framåt. Foderensilering förekommer vid nästan varje gård numera. Då Örebroortens seminförening startades, fick Fellingsbro en substation. På de flesta större gårdar har en rationellare foderordning införts, mekanisk utgödsling osv. En del jordbrukare, som sålt sina kor, ägnar sig nu i stället åt ungdjursuppfödning. Ett fåtal har även slagit sig på gödsvinsuppfödning och en del har ägnat sig åt äggproduktion. Hönserier ha med framgång startats inom socknen. Det som dock mest intresserar socknens jordbrukare är växtodlingen. En av de första åtgärderna för ökad avkastning på socknens åkrar var införandet av den 7-åriga växtföljden. Tidigare hade allt hö skördats på ängar, utmarker och myrar, och runt omkring gården låg kanske hälften i träda och resten var besått med råg eller vete. Men i och med att klövern blev känd under 1800-talet, började man så klöver och timotej även på fastmarksjorden och på så sätt kunde vallgrödor omväxla med sädesgrödor på ett för jorden förmånligt sätt. De sädesslag, som socknens hårda jord bäst lämpar sig för och som också mest odlas, äro vete, korn och havre. Under de senaste åren har även raps och rybs börjat odlas i stor utsträckning. Trädgårdsskötsel förekommer givetvis vid så gott som varje gård, men den är icke av någon större betydelse för socknen ur ekonomisk synpunkt. Kreatursskötseln har stor omfattning. De djur, som man lägger största vikten vid, är nötkreaturen. En del gårdar äro dock nu kreaturslösa, dvs. 98

4 .] 1 N orra delen av F'ellingsbro utbröts 1922 och bildade kaljelljörsamling under namnet "Fellingsbro norra församling". K ap ellet invigdes i december 192,J. Foto Ha'rtman8 Kortjörlag, Arboga. där har man gått över till svin- och hönsuppfödning. Den dominerande nötboskapsrasen är SRB. Inom norra delen av socknen har skogsbruket mycket stor ekonomisk betydelse, enär arealen öpp en jord därstädes är minimal. Järnhanteringen har gamla anor inom Fellingsbro. Bland de första hammarsmedjor för stångjärnssmide, som Gustav Vasa inrättade, är Sten- \ sta hammarsmedja i F ellingsbro från Från hammaren vid Stensta spridde sig sedan hammarsmidet till andra lämpliga platser i socknen. Vid Rockhammar och Kåfalla byggdes hammarsmedja under 1500-talet. Ar 1614 funnos hamrar vid Finnåker, Sundboda mfl. platser. Den ena hammaren efter den andra startade och arbetade under 1600-, och en del av 1800-talet. Från 1858 är i stort sett järnbruksrörelsen nedlagd och andra industrier i dess ställe ha tillkommit. Men under ett par hundra år gav brukshanteringen sin prägel åt många förhållanden i F ellingsbro. Här som på så många andra håll har träet efter trätt järnet som råämne för industrien. Sågverksrörelse har inom socknen bedrivits bl. a. vid Rockhammar, Kåfalla, Finnåker och Ekebyhammar. F. n. finnes endast en sådan sågverksrörelse, vid Norrby. Ett par snickerifabriker finnas vid Sällinge och Bäcktorp. Utom de stora bruken vid Oppboga och Rockhammar kan nämnas följande företag inom socknen: Gärdsta fabrik, som anlades 1884 och där tillverkades i huvudsak tröskverk. Numera bedrives där tillverkning av sportartiklar och reseffekter i läder och plast. Fellingsbro gjuteri och mek. verkstad startades Här tillverkas transport-, kross- och sorteringsanläggningar för den tyngre industrien. AB F ellingsbro verkstäder 99

5 startades Där tillverkas pl åtradiatorer. En cementvarufabrik finnes också i samhället. Den började sin verksamhet 1926 och tillverkar betongvaror av skilda slag. Till sist bör också nämnas AB Micro, som 1924 började tillverkning av maskiner och maskindelar. Kommunikationerna i socknen ha under de sista 50 åren utvecklats synnerligen kraftigt. Vägarna äro i allmänhet mycket goda. En del av dem, såsom Kungsvägen- och Bergsvägen, äro asfaltbelagda. Beträffande järnvägen var Fellingsbro en av de första socknar i Sverige, som erhöllo del av den nyare tidens samfärdsmedel. Järnvägen Köping-Hult hör till de äldsta i riket öppnades Fellingsbro station. Statsbanan Krylbo Örebro genomlöper socknens västra del i nord-nordvästlig riktning och öppnades för trafik Denna järnväg har inom Fellingsbro stationerna Spannarboda, Sällinge och Blixterboda. Linjen Frövi-Köping är mycket viktig, ty den förmedlar transporten till och från de stora industrierna i Mellansverige och är genomfartsbana mellan Örebro och Stockholm. Lantbrukarnas produkter säljas nästan uteslutande till de ekonomiska föreningarna. Socknens befolkning gör i huvudsak sina inköp i städerna Arboga och Lindesberg. Med dessa städer uppehålles handelsförbindelserna. De tidningar, som inom socknen ha den största spridningen, äro Arboga Tidning, Bergslagernas Tidning och Nerikes Allehanda. Vid Vesslingby bro har fordom funnits ett kapell, som av flera omständigheter att döma torde ha varit den äldsta kyrkan i Fellingsbro. Nu finnas inga lämningar därav. Platsen, där kapellet legat, har sannolikt varit en offerplats under hednatiden. Kapellet anses vara uppfört vid den tid, då kristendomen först fick fast fot i denna trakt. Den nuvarande kyrkan har från början icke haft samma storlek som nu. Dess bredd var inom pelarraderna. När kyrkan sedan skulle utvidgas till norr och söder, genombröts muren och endast pelare lämnades kvar. Dessa pelare voro oformliga stenmassor, men bibehöllos till kyrkoreneveringen 1806, då de nuvarande pelarna byggdes. Kyrkans första utseende känner man intet om. Den ursprungliga kyrkan är från slutet av 1100 talet eller början av 1200-talet. Orgelverk fanns år 1629, men anges då i visitationsprotokoll såsom "förlorat". Ar 1646 byggdes ny orgel, vilken reparerades Orgeln kunde nu användas till år 1736, då en ny med 26 stämmor byggdes. Ar 1921 renoverades orgeln och försågs med delvis nya stämmor för att få mera omväxling i tonfång. Ar 1691 beslöts att bygga en läktare i västra delen av kyrkan över stora dörren. Ar 1697 byggdes ännu en läktare på södra sidan av kyrkan, och 1699 fattades beslut att bygga en läktare även på norra sidan. Dessa två läktare furmos kvar till 1920, då de vid restaureringen borttogos. "Kyrkan, 67% aln lång och 32lh aln bred, är byggd av gråsten efter grovt byggnadssätt, innantill vitlimmad, har 8 vanskapliga pelare av gråsten. Valven äro 18 stycken", heter det i visitationsprotokoll från I koret finnes en dopfunt från äldre medeltiden av gotländsk sandsten. Den har antagligen ursprungligen brukats som vigvattenfunt. I Graus Beskrivning om Västmanland 1754 heter det om Fellingsbro 100

6 Altar skåp et F ellingsbr o kyrka, Antw erpen arbete f rån talet s biirjan, kyrka: "en av de vackraste landskyrkorna i denna trakt och därjämte rätt stor och ansenlig samt prydd med 18 torn". Kyrkan krävde dock en grundlig förbättring. Dess yttre tak var bristfälligt, de 8 oformliga pelarna hindrade församlingsborna att med uppbyggelse och bekvämlighet gör a sin gudstjänst. Kyrkan var mörk och trång. Renovering föreslogs och beslutades. Nu skedde under åren en radikal förändring av den gamla gotiska kyrkan. Stenva lven med de 9 alnar tjocka och 3 alnar breda pelarna borttogos, sidomurarna höjdes 4 alnar; nytt innertak av trä uppsattes i tre avdelningar, den mellersta delen utgörande ett avl ångt valv och sidedelarna platta, det hela beklätt med.gips. I stället för de förra pelarna uppsattes nu 14 smäckra pelare. Genom denna omändring förlorade kyrkan helt och hållet sitt första.ut seende. Den nya stil, som den erhöll, blev i stället neologiens kyrko.byggn adsst il, inympad på den gamla gotiken. N ågon enhet kunde ej er- 101

7 hållas genom en sådan förening. Dock giver kyrkan i sitt nuvarande skick ett lyftande och högtidligt intryck. Vid en inre renovering av kyrkan år 1820 borttogos de förut nämnda sidoläktarna. De voro för utrymmes skull obehövliga samt för kyrkan vanprydande. Kyrkans predikstol är från 1723, målad och försedd med förgyllda bilder. Ett gammalt altarskåp finnes, ett förnämligt Antwerpenarbete från 1500-talets början. Det renoverades år Bland övriga inventarier må nämnas en kommunionskalk, förgylld med emaljerad fot, väger 91Vz lod. Den härstammar från 1300-talets mitt och är tillverkad i Sverige eller Lubeck. Den är en av Sveriges märkligare kalkar från medeltiden och finns reproducerad i Aron Anderssons bok: Silberne Abendmahlsgeräte in Schweden aus dem YJV. Jahrhundert. Kastalen är det äldsta byggnadsminnesmärket i socknen. Det är en stor tornliknande fyrkantig stenbyggnad på kyrkogården söder om kyrkan och anses vara från 1100-talet. Den är den enda bevarade i sitt slag i Mellansverige. Den är byggd av kraftiga gråstensblock. höjden är omkr. 17 m och väggarna äro 2 m tjocka. Kastalen har under tidernas lopp varit både försvars-, klock- och förrådstorn. Nu är den delvis inredd till kyrkomuseum. Vid Grönbo bruk finnes en flygelbyggnad inredd till gudstjänstlokal. Fr. o. m. den 1 januari 1922 har norra delen av Fellingsbro utbrutits och bildat kapellförsamling med namnet "Fellingsbro norra församling". Kyrksal byggdes och invigdes för sitt ändamål den 16 dec FrikyrkoröreIsen inom Fellingsbro hör samman med de väckelserörelser, som under senare delen av 1800-talet gingo fram över vårt land. Ar 1866 bildades i Svillinge den hela socknen omfattande Fellingsbro missionsförening, och 1868 bildades den mera lokalt betonade Rockhammars kristna friförsamling. Missionshuset i Rockhammar uppfördes Ar 1864 är söndagsskolans begynnelseår inom socknen. Ar 1947 ändrade Fellingsbro missionsförening sitt namn till Fellingsbro missionsförsamling. Ar 1884 bildades Ullersäters missionsförsamling. Predikolokaler finnas i Bäcktorp. Bergaby, Finnåker, Rockhammar och Spannarboda. Fellingsbro baptistförsamling bildades i Svillinge Församlingen anslöt sig vid bildandet till Sv. Baptistsamfundet fattades beslut om att församlingen skulle utträda ur samfundsgemenskapen. Sedan dess samarbetar den med Örebro missionsförsamling togs kapellet i municipalsamhället i bruk och kallades Betel. Utom Betel finnas predikolokaler i Ullersäter och Blixterboda. Den yngsta frikyrkoförsamlingen i Fellingsbro är den till Helgelseförbundet anslutna Salemsförsamlingen. Den bildades 1934 och invigde sitt kapell, Salem, i Boängen En skola fanns vid Fellingsbro kyrka i början av 1600-talet. Villigheten att låta barnen gå i skolan var dock icke stor kungjordes, att "ingen fick admitteras till Herrens Heliga Nattvard, förrän han till barnaskolan vid kyrkan framkommit och låtit sig försvarligen undervisas" nybyggdes skolhuset, som var alldeles förfallet. Ar 1793 antogs det första skolreglementet i Fellingsbro. Det har till titel: "Stadga för scholemästaren uti Fellingsbro den 16 augusti 1793". Ar 1851 kom frågan om skol- 102

8 "Karl XI:s jaktstall", byggnad från år 167q i F innåker, F ellingsbro socken, en li g t et t gammalt f otografi i ö r ebro läns mu,se1tm. väsendets förbättring, som flera gånger tidigare föreslagits och avslagits, ånyo upp. Ett skolreglemente antogs den 29 februari Skolhus blevo nu byggda vid ytter Ekeby, Sverkesta, Bergaby, Finnåker, Rockhammar och Pilkrog. Ännu funnos inga småskolor. Efter många sega strider blev skolväsendet ordnat på ett sätt, som ägde bestånd en lång fö ljd av år byggdes småskolehuset vid kyrkan uppfördes nytt skolhus av sten vid kyrkan. Det innehöll endast en lärosal, två avklädningsrum och slöjdsal byggdes slöjdskolehuset vid Fellingsbro station. På våren 1897 nedbrann Korvike skolhus. Nytt uppfördes 1899 med två lärosalar för folkskolan. För småskolan hyrdes lokal i slöjdskolehuset. Ar 1914 byggdes småskolehus i Borfena uppfördes ny skola vid Oppboga bruk. Korvike skola hade länge ansetts otidsenlig och trångbodd. Att bekosta en större omändring ansågs olämpligt. Därför beslöts att bygga ny skola i municipalsamhället. Myndigheternas tillstånd att f å utföra bygget gavs i maj Tillståndet gällde dock en första etapp innehållande 7 klassrum, materialrum, toaletter, skyddsrum och panncentral. Vid läsårets början 1950 kunde skolan under namnet "Ekbackens folkskola" tagas i bruk. Den andra etappen var färdig Nyckelby skola moderniserades 1946, och vid Rockhammar byggdes ny skola Under 1930-talet hade barnantalet sjunkit betydligt, varför 103

9 en del skolor nedlades. Ar 1941 infördes den 7-år iga skolan. Socknen har tidigare haft 13 bygdeskolor. Nu har undervisningen centraliserats. Det finns f. n. 7.skolor, nämligen: Ekbackens skola i samhället: Aa, 11 klasser och 11 lärare; Oppboga: Blb, 2 klasser och 2 lärare; Kyrkskolan: Blb, 3 klasser och 3 lär ar e ; Nyckelby-Ytter Ekeby: Blb, 3 klasser och 3 lärare; Rockhammar: B1Al, 5 klasser och 5 lärare; Pilkrog: Blb, 2 klasser och 2 lärare; Finnåker : Blb, 2 klasser och 2 lärare. Slöjdundervisning förekommer i samtliga skolor, undervisning i engelska fr. o. m. klass 5 i samtliga skolor. Folkhögskola, lantmannaskola och lanthushållsskola finnas i socknen. Skolbyggnaden är mycket ståtlig, uppförd i tre våningar i vacker svensk stil, och har ett fritt läge på Hällaåsen, omgiven av skogspark och trädgård. Skolorna ha från sin tillkomst 1916 t. o. m haft ett elevantal av ca Ett "hospital" eller en fattigstuga för 8 fl 10 personer blev under 1600 talet inrättat vid Fellingsbro kyrka. De fattiga i hospitalet underhöllos genom sammanskott vid bröllop och andra tillfällen samt därigenom att kyrkvaktaren varje år reste omkring i församlingen och insamlade medel för ändamålet. Men fattigstugan var otillräcklig, 8 fl 10 personer fingo gott understöd, men mångdubbelt fler blevo alldeles utan hjälp. Förslag framlades, att en fond av spannmål till de fattigas underhåll skulle bildas genom uttaxering på hemmanen. Förslaget ledde till "en förening om allmoseverket i Fellingsbro", som blev av Kungl. Maj:t stadfäst Ar 1783 stängdes hospitalet och byggnaden såldes, då den ansågs dyrbar i underhåll och obehövlig. Ar 1827 blev emellertid en fattigstuga behövlig, och det beslöts, att den s. k. Herrstugan i närheten av kyrkan skulle inrättas därtill. Men redan 1832 befanns Herrstugan förfallen och då den "blivit ett tillhåll för fattiga och husvilla personer", ansågs den ej svara mot sitt ändamål, varför den nedrevs och bortfördes. Ar 1835 antogs nytt reglemente för fattigvården. vilket reglemente förnyades vart femte år t. o. m Ny fattigstuga uppfördes Den innehöll 4 rum och kök och var avsedd för 12 personer. Genom införd roteförsörjning blev den obehövlig såsom fattigstuga. 2 rum och kök upplätos till bostad åt socknens barnmorska. Den kallas ännu "barnmorskebostaden". Ar 1881 blev en fattiggård uppbyggd på Kvasta mark. Icke mindre än 142 hjon blevo intagna i den nya gården. Ar 1901 skedde en grundlig reparation och förbättring av gården. Ar 1909 byggdes ett varmbadhus vid ålderdomshemmet. Elektriskt ljus infördes Aren blev såväl ålderdomshemmets huvudbyggnad som dess sjukavdelningar genomgående reparerade och ombyggda, och huvudbyggnaden utökades. Genom detta arbete förvandlades ålderdomshemmet helt. De stora gemensamma salarna försvunna och istället fick man mindre rum för 2, 3, högst 4 vårdtagare. Sammanlagda platsantalet i huvudbyggnaden blev efter ombyggnaden 47. I de båda sjukavdelningarna blev det sammanlagt 17 vårdplatser. Men 1955 ansågs hemmet inte längre motsvara tidens krav. Beslut fattades att om- och tillbygga ålderdomshemmet, vilket arbete blev slutgiltigt klart Den gamla huvudbyggnaden är nu omändrad till ekono- 104

10 Kastalen, f örsvarstorn från talet på F elling sbr o k yrkogård. B y g gnaden, den enda bev ar ade i sitt slag i M ellansv e?'i ge, använd es [r åm till1s51f som soclcermuujasin, Niem er a är den inredd t ill ksjrkomuseuan: mibyggnad med kök, förråd m. m., matsalar, sällskapsrum samt bostäder för personalen. Pensionärsbostäderna äro förlagda till tvenne nyuppförda byggnader i två våningar. Dessa ha direkt förbindelse med varandra samt med den förutvarande byggnaden. Hemmet har 55 pensionärsrum, varav 30 äro enkelrum och resten dubbelrum. Hemmet heter nu Br ogården. I Rockhammar har ett nytt bostadshus uppförts för sjuksköterska och hemsyster. Den första åtgärden för ordriandet av sjukvår den var ans tållandet av examinerad barnmorska. Detta skedde Ar 1880 anställdes en barnmorska för övre delen av socknen, boende i Sällinge. Sedan början av 1950-talet finns ingen barnmorska i socknen. Hon är nu placerad i Lindesberg, och hennes distrikt omfattar även Näsby församling. Ar 1883 byggdes en mindre byggnad f ör ålderdomshemmets sjuka tillbyggd es en byggn ad fö r sam ma ändamål. Hela by ggnaden beräknades för 30 sjuka. Under år 1960 har i samhället uppförts ett kronikerhem med 30 vå rdplatser och 18 anställda. Byggnaden, som uppförts av landstinget, inrymmer även poliklinik. Anställda här äro en läkare och två tandläkare. Från 1916 är provinsialläkare stationerad i F ellingsbro samhälle. Från 1920 äro i socknen stationerade två dist r iktssköterskor. Inom sockne n finnas 3 pensionärshem, ett i Rockhammar. färdigb yggt 1947, med 8 lä genheter, och två i F ellingsbro samhälle, det ena uppfört 1949 med 12 lägenheter, det andra 1959 med 16 lä genheter. Den kommunala utvecklingen har här s om på de fl esta håll lett till, att den s, k. förtroendeförvaltningen upphört och centraliserad förvaltning införts genom anställande av fö r ändamålet utbildad personal, som utgöres av kommunalkamrer, 6 kontorister samt kommunalbyggmästare. Kommunalkontoret byggdes år Fellingsbro socken ingår icke i någon s. k. storkommun. Den anses vara stor nog att kl ara sig själv. Föreningslivet har stor utbre dning i socknen. Nykterhetsverksamhet har bedrivits sedan 1891 och har f. n. sju verksamma föreningar, bland dem en MHF-avd. med 104 medlemmar. Fellingsb ro f öreläsningsanstalt 105

11 har sin upprinnelse från år 1897 och har sedan dess varit i oavbruten verksamhet. Föreläsningar hållas på 12 olika platser inom socknen. Folkbiblioteket bildades 1858 och delades i två delar, den ena i Klockargården och den andra i Rockhammar. Från 1953 är biblioteket förlagt till kommunalhuset i Fellingsbro samhälle. Ar 1911 grundades Fellingsbro hembygdsmuseum och den 6 juni 1920 bildades hembygds- och fornminnesföreningen. Hembygdsgård, inrymmande museum med ca 900 bokförda föremål, finnes i närheten av folkhögskolan. Musik och sång har otvivelaktigt odlats inom socknen från äldsta tid. Men i början av 1900-talet bildades Fellingsbro musiksällskap. Ledare var församlingens musikdirektör Anders Blix, och från hans avgång 1935 efterträddes han av musikdirektör Ossian Björklund, som nu är ledare för musiklivet inom socknen. Fellingsbro gymnastik- och idrottsförening bildades Ytterligare 4 idrottsföreningar finnas och ha fotbollen som dominerande gren. Röda Kors-avdelning, hemvärnskår och lottakår finnas. Ar 1952 fingo de en egen hemvärns- och lottagård i Vesslingby. I socknen finnas 8 kyrkliga arbetskretsar, som arbeta för mission och diakoni, samt tvenne kyrkliga ungdomsklubbar. Av stort intresse för socknens invånare är, att den icke avfolkas mera än som hittills skett. Det behöves flera industriföretag. Vissa åtgärder ha vidtagits för att göra framför allt samhället och Rockhammar inbjudande. Den 1 januari 1958 upplöstes municipalsamhället och kommunen blev en enda förvaltningsenhet, vilket förde med sig vissa skattelättnader. Man har anskaffat lämpligt markområde för industri- och bostadsbebyggelse samt ordnat med vatten- och avloppsanläggningar i samhället och Rockhammar. En omfattande sockenhistoria över Fellingsbro utgavs år av A. Garfve, Den har senare utkommit i ny upplaga. Eli k vm läro: k ap! Sv en EI«äng: b ast. ]~kp. än " I lvi;d. Äg. ]«Fim k vm. l m at: lkapl r e : 1'>1 Äg. 1«106

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de

Läs mer

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Såtenäs herrgård Flygfoto från 1924 som visar herrgården efter de stora ombyggnaderna 1915. Mellan åldriga alléträd och flygledartorn Såtenäs herrgård är vackert belägen

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring

Läs mer

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks

Läs mer

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

2 Karaktärisering av kapellanläggningen 1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto

Läs mer

Installation av brandlarm i Lindesbergs kyrka

Installation av brandlarm i Lindesbergs kyrka Installation av brandlarm i Lindesbergs kyrka Lindesberg, Lindesbergs socken, Lindesbergs kommun, Västmanland 2014 Charlott Torgén Rapport 2014:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby

Läs mer

UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA

UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA Stiftelsen Villa Ensi erbjuder en trygg boendeform i en av de vackraste delarna av Helsingfors. Villa Ensi vid Havsgatan i Eira är ett trivsamt och mångsidigt servicehus, med

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan) 17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

ÖREBRO. Stationen öppnades för allmän trafik den i augusti Staden hade år 1860 ett invånarantal av Jjyy och år 1937 ett antal av

ÖREBRO. Stationen öppnades för allmän trafik den i augusti Staden hade år 1860 ett invånarantal av Jjyy och år 1937 ett antal av ÖREBRO Stationen öppnades för allmän trafik den i augusti 1862. Staden hade år 1860 ett invånarantal av Jjyy och år 1937 ett antal av 45663. D. första järnvägsstationen i Örebro tillhörde den enskilda

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,

Läs mer

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Örnanäs. Skånes första kulturreservat

Örnanäs. Skånes första kulturreservat Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Gribbylunds kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Gribbylunds kapell Täby församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Gribbylundsvägen

Läs mer

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Högkonjunktur!! Syns i silverskatter, rikt material i såväl gravar som hamnplatser. Rikedomen som byggs upp under vikingatid omsätts med kristendomens inträde i

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun

Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun 1 (14) INLEDNING Färjestaden har en rik historia men få bevarade byggnader och miljöer av kulturhistoriskt

Läs mer

Sävar kyrkas historik

Sävar kyrkas historik Sävar kyrkas historik Materialet till denna broschyr blev framtaget i samband med Kulturhusens dag Rum för religion den 8 september 2002. Reviderad 2006. Sävar Kyrka Redan i slutet av 1700-talet var Umeå

Läs mer

Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland

Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland 2010-01-18 Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland Under ett par vintriga och bitvis rejält snöiga dagar i slutet av 2008 gjorde UV Bergslagen en arkeologisk förundersökning

Läs mer

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk. 5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,

Läs mer

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5.1 H1 Centrum: Lökeskär, Udden, Hammaren, Änghagen Hammaren är ett mindre berg idag beläget vid Hamburgsunds centrum och Udden är området

Läs mer

Stugan lämnades därefter åt sitt öde.

Stugan lämnades därefter åt sitt öde. Här och var finner vi resterna av backstugorna, företrädesvis på Hallandsåsens sluttning. Det är blott murarna som finns kvar, takstolen och stugans framsida har för länge sedan rasat ihop. Vi frågar oss:

Läs mer

Klockstapeln vid Ljusnarsbergs kyrka

Klockstapeln vid Ljusnarsbergs kyrka Klockstapeln vid Ljusnarsbergs kyrka Ljusnarsberg, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Tjärstrykning 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:6 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel.

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

VEDEVÅGS KYRKA. Vedevåg 1:94, Lindesbergs församling, Lindesbergs kommun, Örebro län

VEDEVÅGS KYRKA. Vedevåg 1:94, Lindesbergs församling, Lindesbergs kommun, Örebro län Vedevåg 1:94, Lindesbergs församling, Lindesbergs kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön I utkanten av Vedevågs brukssamhälle ligger Vedevågs kyrka på en höjd. Kyrkoanläggningen Kyrkan

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Ramnäs Virsbo Hembygdsförening. http://nya.hembygd.se/ramnas-virsbo. Ramnäs

Ramnäs Virsbo Hembygdsförening. http://nya.hembygd.se/ramnas-virsbo. Ramnäs Ramnäs Vid Kolbäcksån, i sydöstra änden av sjön Nadden, ligger Ramnäs, en ort med gamla anor. Redan 1590 anlades den första hammaren av Katarina Stenbock, som fått området i livgeding (änkepension), efter

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Rapport Dendrokronologisk datering av långhusportalen i Källa gamla kyrka, Källa socken, Borgholm kommun, Öland

Rapport Dendrokronologisk datering av långhusportalen i Källa gamla kyrka, Källa socken, Borgholm kommun, Öland Rapport 2010-12-06 Dendrokronologisk datering av långhusportalen i Källa gamla kyrka, Källa socken, Borgholm kommun, Öland Beskrivning På slutet av 1000-talet bestämde man sig att bygga en kyrka i Källa,

Läs mer

INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1

INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1 INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1 OBJEKTETS LÄGE Objektets adress Bennäsvägen 132, 68600 Jakobstad Nuvarande ägare och adress Thommy Bexar, Klingens väg 10, 68800 Kållby RN:r/tomt 10:58 och 10:277

Läs mer

Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun

Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Arkeologisk förundersökning Inom Kärrbogärde 3:12 m.fl. Hemsjö socken Alingsås kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport

Läs mer

Välkommen på en rundvandring i ÖLME KYRKA

Välkommen på en rundvandring i ÖLME KYRKA Välkommen på en rundvandring i ÖLME KYRKA Ölme nuvarande kyrka byggdes 1785 1787. Invigningen ägde rum den 19 oktober 1788. Den nuvarande kyrkan är den tredje på samma plats. På 1100-talet byggdes en träkyrka,

Läs mer

Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum

Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum Dina kyrkor Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum Att gå på vandring i ett kyrkorum kan vara som att förflytta sig genom den kristna traditionen. Genom alla

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Välkommen till Emmaboda kyrka

Välkommen till Emmaboda kyrka Välkommen till Emmaboda kyrka Kort historik Från början fanns här endast ett församlingshem som invigdes av Biskop Ludvig Lindberg en dag i februari 1926. Klockan 3.30 tändes den elektriska belysningen

Läs mer

Stugors och ladugårdars lägen

Stugors och ladugårdars lägen 13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer

Läs mer

Brandspår och belysning på Sunds kyrkogård

Brandspår och belysning på Sunds kyrkogård Rapport 2006:80 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Brandspår och belysning på Sunds kyrkogård Invid RAÄ 172 Sunds socken Ydre kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa. Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.se DET STORA GULDFYNDET FRÅN SKÖFDE AF T. J. ARNE. movember 1904

Läs mer

GRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

GRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 GRIMMAGÄRDE Klass 3 Skogslandets jordbruk: Helheten med bebyggelsen i utkanten av öppna åkrar, faluröd bebyggelse med tvåvånings enkel- och parstugor, ladugårdar i skiftesverk, stenkällare, stenmurar,

Läs mer

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.

Läs mer

Skansens hus berättar

Skansens hus berättar Skansens hus berättar En vandring på Skansen för dig som vill veta mer om svensk byggnadstradition På Skansen finns 150 kulturhistoriska byggnader. Nästan alla är byggda i trä. Så var det i Sverige till

Läs mer

Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke

Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Anneli Borg Rapport 2011:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

ÄNGALAGSVÄGEN 413. Ängalagsvägen 413, 269 95 Båstad. Belägen i Båstad kommun, Västra Karup-Hov församling. Skattesats 32,55.

ÄNGALAGSVÄGEN 413. Ängalagsvägen 413, 269 95 Båstad. Belägen i Båstad kommun, Västra Karup-Hov församling. Skattesats 32,55. ÄNGALAGSVÄGEN 413 Beskrivning En charmfull pärla med härlig atmosfär I närheten av Torekov, omgiven av Bjäres vackra jordbrukslandskap och svårslagna och skiftande natur, ligger denna fantastiska fastighet

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

byggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund

byggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund byggnadsvård Vansö kyrkogård Vansö kyrka, Vansö kyrkby 4:1, Vansö socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund Dag Forssblad

Läs mer

Skogs Kyrka. under 1200-talet.

Skogs Kyrka. under 1200-talet. Skogs Kyrka 1 Skogs Kyrka är medeltida med rektangulär grundplan och rakslutet kor. Denna byggnadsform började vinna inträde i våra trakter under 1200-talet men är inte särskilt utmärkande för den senare

Läs mer

Resa till Polen september 2017

Resa till Polen september 2017 Resa till Polen 11 16 september 2017 Närheten, möjligheten att återuppleva kultur och gemensam historia och mycket mera gör Polen till ett land värt att besöka. Polen har enormt mycket att erbjuda mellan

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Gäller inom markerat område Upprättad 2006-09-26, Antagen 2006-11-20 (KF 102/06), Laga kraft 2006-12-21 BURLÖVS KOMMUN BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

1684 Byggdes den s.k. nya kyrkan, dvs. den södra korsarmen.

1684 Byggdes den s.k. nya kyrkan, dvs. den södra korsarmen. KYRKAN 1359 Första gången namnet Grava nämns i någon handling är i ett gammalt donationsbrev från 1359, då Herr Oluf, präst i Grafa, omtalas. Av denna uppgift kan man antaga att Grava redan i tidig medeltid

Läs mer

Vedevågs kyrka. Installation av central klimatstyrning 2013. Lindesbergs sn, Lindesbergs kn, Västmanland. Anneli Borg Rapport 2013:10

Vedevågs kyrka. Installation av central klimatstyrning 2013. Lindesbergs sn, Lindesbergs kn, Västmanland. Anneli Borg Rapport 2013:10 Vedevågs kyrka Lindesbergs sn, Lindesbergs kn, Västmanland Installation av central klimatstyrning 2013 Anneli Borg Rapport 2013:10 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 3 Inledning

Läs mer

Strömstad Bjälveröd 1:4, 1:5

Strömstad Bjälveröd 1:4, 1:5 Strömstad Bjälveröd 1:4, 1:5 1 (6) Huvudbyggnaden, sedd från infartsvägen. Fastighetsbeskrivning: Självständig jordbruksfastighet om 38,35 ha (19, 62 + 18,73 ha). Härav 24 ha skog, varav 3,4 ha slutavverkats

Läs mer

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV 2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Yxe Gamla Skola, Yxe 7:2, Linde socken, Lindesbergs kommun, Västmanland

Byggnadsminnesförklaring av Yxe Gamla Skola, Yxe 7:2, Linde socken, Lindesbergs kommun, Västmanland 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 019/193068 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 019/193028 För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten i Örebro län Örebro läns museum Byggnadsminnesförklaring

Läs mer

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Rapport 2013:62 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Sökschakt i Styrstad Intill RAÄ 33 och 93 Styrstad 9:5 Styrstad socken Norrköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E R G

Läs mer

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet

Läs mer

TORSTAMÅLA TORVMUSEUM Klass 1

TORSTAMÅLA TORVMUSEUM Klass 1 JÄRNVÄGSRÄLSEN SKA OCKSÅ RITAS IN PÅ KARTAN TORSTAMÅLA TORVMUSEUM Klass 1 Industri: Industrihistoriskt värdefull, troligen länets bäst bevarade torvindustri. Skogen som resurs: Utnyttjandet av torvmossen.

Läs mer

Karlshammar Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917 och 1936

Karlshammar Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917 och 1936 Karlshammars kraftstation. Fr. v: kaplanhallen från 1935, francishallen från 1916 och maskinistbostaden. Karlshammar Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917 och 1936 Emån Huvudfåran Historik Historiskt

Läs mer

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997

Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997 Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997 1698 Till ett hospitals eller fattighus inrättande hade Per Jönsson Rings efterlevande hustru Ingeborg, vanligen kallad Ingeborg Richert den 30 maj 1698 donerat sin

Läs mer

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll

Läs mer

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING NORD-SYDLIGA FÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET Vägutredning ALTERNATIV FÖRBIFART STOCKHOLM LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING TYRÉNS Juni 2006 Marianne Klint 5664 1042 2(6) INNEHÅLL Sida Landsbygdsutvecklingen

Läs mer

Välkommen till Sjonhem kyrka

Välkommen till Sjonhem kyrka SJONHEM KYRKA Välkommen till Sjonhem kyrka Gotlands över nittio medeltida stenkyrkor byggdes ursprungligen i romansk stil. Det som är typiskt för den romanska stilen är att dörrar, fönster och valv har

Läs mer

TÄTORTSNÄRA NATUR. Varnumsviken

TÄTORTSNÄRA NATUR. Varnumsviken TÄTORTSNÄRA NATUR Varnumsviken Varnumsvikens inre Vid Varnumsvikens inre delar, ett par kilometer nordväst om Kristinehamn, finns stora kultur- och naturvärden. Kommunfullmäktige har därför 2003 fastställt

Läs mer

Ö6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B

Ö6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B 6.6 Ö6 Södra Röd Rödsvägen går längs med en bördig dalgång med partier av ekskog, förbi Lössgård ner till Södra Röd och slutar vid Varvet. Husen ligger här i klungor längs vägen. Byggnationen domineras

Läs mer

Hallsbergs sockenkyrka

Hallsbergs sockenkyrka Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:57 Hallsbergs sockenkyrka Schaktningsövervakning Hallsbergs kyrka Hallsbergs socken Närke Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Målsättning...

Läs mer

Information för nya medlemmar

Information för nya medlemmar Information för nya medlemmar Bilden är en skiss hur vårt hus skulle se ut om alla balkongerna mot gatan hade lika vindskydd och belysning. Välkommen till vår förening. Vi hoppas alla ska trivas och få

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Förhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen 59-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_059 Ingår i:

Förhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen 59-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_059 Ingår i: Förhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen 59-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_059 Ingår i: samla.raa.se M E D D E L A N D E N och distinkta definitionerna.

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer