TENTAMEN. Luleå tekniska universitet

Transkript

1 Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: P0007B Kursnamn: Byggprojektledning Tentamensdatum: Skrivtid: 15:00-19:00 Tillåtna hjälpmedel: Inga Jourhavande lärare m fullständigt telefonnr: Susanne Engström, Jourhavande lärare m fullständigt telefonnr: Jourhavande lärare m fullständigt telefonnr: Jourhavande lärare m fullständigt telefonnr: Betygsgränser: Totalt antal uppgifter och poäng: Övriga upplysningar: Betyg 3: 15 poäng totalt varav minst 12 poäng på A-delen Betyg 4: 21 poäng totalt, eller 15 poäng på A-delen + 3 poäng på B-delen Betyg 5: 24 poäng totalt, eller 15 poäng på A-delen + 5 poäng på B-delen 25 uppgifter/25 poäng (varav 20 uppgifter/20 poäng på A-delen och 5 uppgifter/5 poäng på B-delen) Frågorna 1-15 besvaras med fördel direkt i tentan. Kom ihåg att skriva ditt namn och personnummer på varje sida där svar har lämnats. Läs igenom hela tentan innan du börjar. Jourhavande lärare finns på plats i tentasalen under tentamens första halvtimme. Om du upplever att något påstående på fråga 1-10 kan vara både sant och falskt, eller att någon beskrivning på fråga kan passa ihop med mer än ett begrepp kan du kommentera detta genom att redovisa ditt resonemang i rutan efter fråga 15. Allmänna anvisningar Kontrollera att du fått samtliga uppgifter. Besvara endast en uppgift per lösningsblad. Skriv tydligt, texta gärna och använd inte röd penna. Efter tentamen Tentamensresultatet syns i din Studentportal. Examinationsresultat ska meddelas inom 15 arbetsdagar efter examinationstillfället och senast tolv arbetsdagar före nästa examinationstillfälle. För kurser med fler än 60 examinerande samt för distansutbildningar får resultatet meddelas senare än 20 arbetsdagar efter examinationen dock senast tolv arbetsdagar före nästa examinationstillfälle. Uppgifter till tryckeriet för tentor campus Luleå Projektnummer: Hur många sidor: Hur många ex: Dubbel eller enkelsidigt:

2 För frågorna 1-5 gäller följande: Du ska för varje fråga ta ställning till två påståenden. Ett påstående är sant och ett är falskt. Ange vilket påstående som är sant/falskt genom att skriva S (för Sant ) eller F (för Falskt ) framför påståendena. Korrekt svar ger 1p per fråga, fel svar ger 0p. Inga minuspoäng delas ut. Fråga 1: Fråga 2: Fråga 3: Fråga 4: Projektledningsläran skiljer mellan produktmål, projektmål och effektmål, vilka tillsammans definierar projektets omfattning. Nedan följer två påståenden om produktmål som du ska ta ställning till. Observera att ett påstående är sant och ett är falskt. Produktmål ska vara mätbara så att projektledare och andra projektintressenter kan fastställa om de uppnåtts. Produktmål är mål som ligger utanför projektet och de kan därmed mätas först en tid efter det att projektet avslutats. Projektledarens förhållningssätt till projektmedarbetare kan ha stor betydelse för projektets framgång. Nedan följer två påståenden om mål och medarbetare som du ska ta ställning till. Observera att ett påstående är sant och ett är falskt. I komplexa byggprojekt ska projektledaren undvika att ta del av projektmedarbetarnas personliga mål eftersom dessa kan vara i konflikt med projektmålen. Ur ett motivationsperspektiv är det viktigt för projektledaren att känna till projektmedarbetarnas personliga mål. Arbetsmiljön är viktig att beakta vid exempelvis arbete med projektplanering och projektering. Nedan följer två påståenden som rör arbetsmiljöfrågor som du ska ta ställning till. Observera att ett påstående är sant och ett är falskt. Vid planering av byggprojekt ska det vara säkerställt att byggtider är så tilltagna att arbetena kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Byggentreprenörens projektledare har normalt sett det yttersta ansvaret för att arbetsmiljöfrågor beaktas i projektplaneringen och projektering, men ansvaret kan övertas av byggherren om denne är en privatperson. Det finns många bokstavsförkortningar som refererar till regelverk och föreskrifter inom bygg. En av dessa som en byggprojektledare ska känna till är AMA. Nedan följer två påståenden om AMA som du ska ta ställning till. Observera att ett påstående är sant och ett är falskt. AMA står för Allmän Material- och Arbetsbeskrivning och är det samlade begreppet för ett antal publikationer med syfte att bland annat skapa enhetliga tekniska beskrivningar. AMA står för Avvikande Material- och Arbetsbeskrivning och är det samlade begreppet för ett antal publikationer med syfte att samla kända avvikelser från accepterad branschstandard.

3 Fråga 5: Ekonomikedjan i byggprojektet har i samband med en föreläsning beskrivits som; Programkalkyl, Anbudskalkyl, Produktionskalkyl, Produktionsbudget, Bokföring och Efterkalkyl. Nedan följer två påståenden om efterkalkyl, som du ska ta ställning till. Observera att ett påstående är sant och ett är falskt. Efterkalkylen kan med fördel bygga på den generella struktur för resultaträkning som finns i organisationen, eftersom detta förenklar jämförelser mellan olika projekt. Efterkalkylen kan med fördel utföras av en särskilt utsedd person i styrgruppen, med effektmålen som utgångspunkt, och återkopplas till projektledaren i samband med garantibesiktning. För frågorna 6-10 gäller följande: Du ska för varje fråga ta ställning till tre påståenden. Påståendena är sanna eller falska. Ange vilka påståenden som är sanna/falska genom att skriva S (för Sant ) eller F (för Falskt ) framför påståendena. Observera att inget, ett, två eller alla tre påståenden kan vara sanna/falska. Korrekt svar ger 1p per fråga. Fel svar eller utelämnat svar för något påstående ger 0p på frågan. Inga minuspoäng delas ut. Fråga 6: Fråga 7: Planeringsskedet är viktigt för entreprenören. Nedan följer tre påståenden om planeringsskedet. Ange för vart och ett av dessa påståenden om påståendet är sant eller falskt. Byggherrens krav och önskemål preciseras med fördel under planeringsskedet. Förutsättningar och villkor som kan påverka den kommande processen kartläggs med fördel under planeringsskedet. Olika arbetsmoment och resursbehov analyseras med fördel under planeringsskedet. Osäkerhetsanalys är en viktig analysaktivitet för projektledaren att genomföra och förhålla sig till. Nedan följer tre påståenden om osäkerhets- och riskanalys. Ange för vart och ett av dessa påståenden om påståendet är sant eller falskt. En väl genomförd riskanalys under planeringsskedet innebär att projektledaren med fördel kan rationalisera bort sådana analyser under projektets gång. Gemensamt för alla framgångsrika, komplexa byggprojekt är att projektledaren har kunnat eliminera riskerna redan under planeringsskedet. Skillnaden mellan riskanalys och osäkerhetsanalys är att riskanalys genomförs i planeringsskedet medan osäkerhetsanalys genomförs i uppföljningsskedet.

4 Fråga 8: Fråga 9: Fråga 10: Till projektets intressenter räknas exempelvis beställaren/kunden, projektägaren, brukarna, projektmedarbetarna, leverantörerna och myndigheter. I många projekt finns också både styrgrupp(er) och referensgrupp(er), vilka har litet olika funktion. Nedan följer tre påståenden om styr- och referensgrupper som du ska ta ställning till. Ange för vart och ett av dessa påståenden om påståendet är sant eller falskt. Styrgruppen fastställer vilken styrmodell som projektledaren ska tillämpa i det aktuella projektet, medan referensgruppen bestämmer ramarna för projektets genomförande. Styrgruppen fattar beslut om projektets framtid vid olika beslutstillfällen under projektets gång, medan referensgruppen ska tillhandahålla sakkunskap, råd och expertis och därigenom vara ett stöd till bland annat styrgruppen och projektledaren. Styrgruppen är den del av beställarens projektteam som ser till att det finns resurser för att nå effektmålen medan referensgruppen är den del av entreprenörens projektteam som har ansvar för att följa upp produkt- och projektmålen löpande under projektets gång. Jenny Öhman, gästföreläsare från Ericson & Hjelte AB, konstaterar att En arbetsgrupp blir ett team när de gemensamma målen har etablerats och när man kommit fram till effektiva metoder för att förverkliga målen. Nedan följer tre påståenden om projektteam som du ska ta ställning till. Ange för vart och ett av dessa påståenden om påståendet är sant eller falskt. Högpresterande team skapas framförallt i kulturer där konkurrensnivån är hög, så som inom byggbranschen. Högpresterande team har en förmåga att kunna undvika alla typer av gruppdiskussioner kring mål och lösningar på problem, vilket medför att de även kan undvika öppna konflikter som hindrar gruppens prestation. Högpresterande team utmärks bland annat av att de avsätter tid för att lösa konflikter och jobba med samarbetsrelaterade frågor och förutsättningar. Mot slutet av ett målstyrt projekt ska ett överlämnande ske från utförare till beställare. Nedan följer tre påståenden om projektöverlämning av ett målstyrt projekt som du ska ta ställning till. Ange för vart och ett av dessa påståenden om påståendet är sant eller falskt. Innan slutligt överlämnande sker en slutbesiktning, vid vilken en oberoende besiktningsman bedömer projektresultatet i förhållande till kravspecifikationen. Ett exempel på bristande projektledningskompetens är att i överlämningsfasen förstärka den positiva berättelsen om och kring projektet och därigenom försöka påverka mottagaren. Ur projektledningsperspektiv har kommunikation med projektets intressenter i överlämningsskedet stor betydelse för såväl förankring av resultat hos mottagaren som för upprätthållande av nödvändigt engagemang i projektorganisationen till dess projektet kan avslutats.

5 För fråga gäller följande: Du ska ta ställning till vilka påståenden (2-3 stycken per fråga) som hör samman med vilket begrepp (2-3 stycken per fråga). Om begreppen inte finns utskrivna ska du först fylla i begreppen på den tomma raden. Ange därefter vilket påstående som hör samman med vilket begrepp genom att ange (a), (b), eller i förekommande fall (c) framför påståendena. Helt korrekt svar ger 1p per fråga. Felaktig kombination eller utelämnat svar ger 0p. Observera att ett, två eller alla påståenden kan vara kopplade till ett av begreppen (a-c). Fråga 11: Oberoende av inom vilken bransch en projektledare ska vara verksam är det lämpligt att känna till några vanliga projektmodeller/metoder. Nedan återfinns två exempel på vanliga projektmodeller/metoder: a) Stage-gate modeller b) Agila metoder Para ihop beskrivningarna nedan med rätt typ av projektmodell/metod (a eller b) enligt ovan: Lämpligare för målstyrda projekt (än för målsökande). Har en stöttande snarare än styrande princip och projekt enligt denna modell/metod ser inte ändrade kundkrav under projektets gång som ett problem. Bygger på och förutsätter tydlighet vad gäller olika projektfaser, övergångar mellan dessa faser och tydlighet beträffande projektroller. Fråga 12: Det finns många olika sätt att analysera projektets förutsättningar, varav några är mer systematiska. Er kursbok tar upp tre analysverktyg som författarna bedömer som användbara i förstudien och/eller i förstudiefasen. Dessa är: a) SCQ b) SWOT c) PENG Para ihop beskrivningarna nedan med rätt analysverktyg (a-c) enligt ovan: Detta är en analysmetod för att värdera vilken nytta resultatet från ett projekt ger genom att skilja på säkra nyttor, mindre säkra nyttor och osäkra nyttor. Till skillnad från en kalkyl eller en budget strävar denna analys efter att sätta kostnaderna för projektet i relation till nyttan med projektet. Denna analysmetods svaghet är att det ofta är svårt att göra nödvändiga nyttouppskattningar i ekonomiska termer.

6 Fråga 13: Måltriangeln (eller The Iron Triangle ) är ett sätt att illustrera vad som vanligtvis betraktas som tre betydelsefulla projektdimensioner. Vilka är dessa dimensioner? a) b) c) Para ihop beskrivningarna nedan med rätt dimension (a-c) enligt ovan: Ett målstyrt projekt som följer en styrlogik med denna dimension som huvudsaklig tyngdpunkt styrs främst av milstolpar och grindar. Ett målstyrt projekt som följer en styrlogik med denna dimension som huvudsaklig tyngdpunkt styrs främst av delmål och beslutspunkter. Ett målstyrt projekt som följer en styrlogik med denna dimension som huvudsaklig tyngdpunkt styrs främst av projektbudgeten och förutsätter kontinuerlig uppföljning av densamma. Fråga 14: Till projektledarens stöd vid arbete med att ta fram projektplanen finns en mängd verktyg för analys och visualisering. Två analys-/visualiseringsverktyg som en byggprojektledare bör känna till är: a) WBS, Work Breakdown Structure b) CPM, Critical Path Method Para ihop beskrivningarna nedan med rätt verktyg (a eller b) enligt ovan: Utgör en total, visuell, bild över projektets samtliga aktiviteter. Utgår från en analys av aktiviteternas inbördes beroende. Avser att vara ett stöd för identifiering av tidskritiska aktiviteter för att nå uppställda mål.

7 Fråga 15: Som projektledare behöver du två typer av kompetens för att leda och styra ett projekt. Dessa två typer av kompetens är: a) Relationskompetens b) Strukturkompetens Para ihop beskrivningarna nedan med rätt kompetenstyp (a eller b) enligt ovan: Denna kompetens hänger vanligtvis samman med ledarens förmåga att agera målfokuserat i förhållande till projektets mål. Denna kompetens hänger vanligtvis samman med ledarens förmåga att hantera krav och förväntningar från projektets intressenter på projektets process och utfall (resultat). Denna kompetens hänger innehållsligt samman med det så kallade transformativa ledarskapet där ledaren ska eftersträva att motivera, inspirera, ta individuell hänsyn och intellektuellt stimulera dem som projektledaren leder. PLATS FÖR EVENTUELLA KOMMENTARER till fråga 1-15: Om du upplever att något påstående på fråga 1-10 kan vara både sant och falskt, eller att någon beskrivning på fråga kan passa ihop med mer än ett begrepp kan du kommentera detta genom att redovisa ditt resonemang här.

8 För fråga gäller följande: Du ska läsa texten noga och besvara frågorna. Motiveringen, i de fall där en sådan efterfrågas, är viktig för att du ska få poäng. Varje fråga rätt besvarad ger 1p. Tänk dig att du skulle få i uppdrag att fungera som projektledare på beställarsidan för att jobba med ett förstudieprojekt. Inom ramen för detta uppdrag förväntas du att bland annat: Ta fram underlag för att definiera projektets omfattning (scope) Göra en intressentanalys Ta fram en projektkalkyl (även kallad förkalkyl) Fråga 16: Fråga 17: Fråga 18: Fråga 19: Fråga 20: I vilken ordning skulle du utföra de tre uppgifterna ovan, och varför? (1p) Om du genomfört en välunderbyggd intressentanalys, behöver då den framtida byggprojektledaren på byggentreprenörssidan också göra en? Svara ja eller nej eller det beror på och ge en kort motivering. (1p) Du har i din intressentanalys identifierat tänkbara intressenter. Du har även analyserat varför de är intresserade av projektet och har klart för dig vilka deras förväntningar är. Vad mer bör man (och därmed också du) fundera över inom ramen för en intressentanalys? (1p) Förkalkylen utgör beslutsunderlag för ett ur projektperspektiv avgörande beslut, vilket? (1p) När du ska ta fram underlag för att definiera projektets omfattning, behöver du då fundera över målen med projektet och vilka aktiviteter som behöver göras för att nå dessa? Svara ja eller nej eller det beror på och ge en kort motivering. (1p)

9 B-DELEN För fråga gäller följande: Det är kvaliteten i svaret och inte kvantiteten mätt i exempelvis antal skrivna sidor som är viktigast. Svar som du lämnar kommer att beaktas bara så långt som det du skriver är relevant med utgångspunkt från den aktuella frågan. Det innebär att du ska skriva det du bedömer som viktigast allra först. Observera att du måste underbygga (=motivera) dina reflektioner med teori och/eller best practice för att få poäng. Varje fråga som besvaras med en relevant och korrekt underbyggd reflektion ger 1p. Du ska, tillsammans med personer i ett projektteam, stötta projektledaren genom att ta fram en riskanalys för ett projekt motsvarande det projekt som ni jobbat med i den här kursen. Du har möjlighet att påverka vilka som ingår i gruppen som ska jobba med riskanalysen och du kan också relativt självständigt lägga upp arbetet med riskanalysen. Företaget du jobbar åt är dock van att få riskanalysen presenterad på det sätt som mini-riskmetoden medför. Fråga 21: Fråga 22: Vad har gruppens sammansättning för betydelse för kvaliteten i riskanalysen? Besvara frågan genom att reflektera över hur du vill sätta samman gruppen och varför (med stöd av teori och/eller best practice). (1p) Om du beaktar ditt förslag på gruppsammansättning som du föreslagit ovan (fråga 21), vilka krav ställer det på dig som ledare om du vill dra nytta av potentialen i gruppen på ett bra sätt? Besvara frågan genom att reflektera utifrån ett konfliktperspektiv eller ett motivationsperspektiv. Din reflektion ska knyta an till relevant teori/best practice inom det område (konflikt eller motivation) som du valt. (1p) Tänk tillbaka på ert arbete med projektuppgiften i den här kursen och besvara fråga Fråga 23: Fråga 24: Fråga 25: Vi menar att följande gäller: Alla antaganden är viktiga att redovisa. Hur förhöll ni er till detta i ert projektarbete, och vilka konsekvenser kan ert valda förhållningssätt ha för hur andra i sin tur kan/ska förhålla sig till resultatet av arbetet som ni redovisat? (1p) Många grupper valde att jobba utan någon formellt utsedd projektledare i den egna gruppen, medan i princip samtliga grupper förespråkar en (bygg)projektledare för den byggprojektorganisation som projektet gäller. Med detta som utgångspunkt är det rimligt att fråga sig om det alltid är självklart att man ska ha en projektledare i alla typer av projekt, och vilken roll projektledaren i så fall ska ha. Reflektera kring detta genom att diskutera projektledarens roll i ett målsökande respektive ett målstyrt projekt. (1p) Vad är din viktigaste A-ha upplevelse när det gäller ditt eget ledarskap som du kan ta med dig och också motivera med etablerad kunskap inom området? Du kan besvara frågan genom att motivera ett beteende du redan har prövat eller genom att motivera ett beteende du kommer att försöka pröva. (1p)