Samråd om Arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av miljöbedömning av åtgärdsprogram

Transkript

1 Datum S071-75/ , Vattenmyndigheterna i Sveriges fem vattendistrikt Kopia: Havs- och vattenmyndigheten Samråd om Arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning av miljöbedömning av åtgärdsprogram har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerat samrådsunderlag från Vattenmyndigheterna och vill härmed lämna följande övergripande synpunkter som är gemensamma för samtliga fem Vattenmyndigheter. Vi hänvisar också till de synpunkter som lämnas från enskilda medlemsföretag. Inledningsvis kan konstateras att Vattenmyndigheterna i Arbetsprogrammen under ett antal rubriker har sammanställt väsentliga frågor för vattenförvaltningen. Nedan redovisas ett utdrag av dessa frågor, vilka vi anser vara av särskild betydelse ur ett verksamhetsutövarperspektiv och som vi har som utgångspunkt för vårt svar. "Kartläggning och analys Vattenförekomstindelningen justeras för att bättre möta vattenförvaltningens krav och behov Bedömningsgrunder och vägledning behöver utvecklas för att förbättra säkerheten i statusklassificeringar Klassificeringar och bedömningar från föregående förvaltningscykel verifieras genom förbättrat underlag och utvecklade analysmetoder Ekonomisk analys som stöd för riskbedömning och vattenanvändarnas samhällsekonomiska betydelse Arbetet med kraftigt modifierade och konstgjorda vatten behöver utvecklas" "Miljökvalitetsnormer Underlag för statusklassificeringar och bedömning av åtgärders nytta behöver förbättras så att väl definierade miljökvalitetsnormer kan fastställas Stöd och vägledning måste tas fram så att miljökvalitetsnormerna kan tilllämpas på ett korrekt och enhetligt sätt" anser alltså att ovan citerade frågeställningar och identifierade behov är relevanta och av stor betydelse i Vattenmyndigheternas och HaVs Stockholm Besöksadress Olof Palmes gata 31 Tel Fax Org.nr Säte Stockholm kontaktaoss@ svenskenergi.se

2 SVENSK ENERGI 2(3) fortsatta arbete. Resurstilldelningen är en kritisk faktor när det gäller att komma till rätta med identifierade brister. vill i detta sammanhang hänvisa till vårt remissvar rörande HaVs föreskriftsförslag avseende klassificering och miljökvalitetsnormer, svaret bifogas. I Arbetsprogrammen anges vidare bl a följande. "Under den föregående förvaltningscykeln gjordes ett omfattande arbete med att kartlägga och statusklassificera alla vattenförekomster. Det finns nu en geografiskt heltäckande beskrivning av tillståndet i landets vatten som inte funnits förut. Samtidigt har underlagen för bedömningarna i många fall varit bristfälliga och ett prioriterat arbete under innevarande förvaltningscykel är därför att verifiera de bedömningar som gjordes under den föregående cykeln. Detta gäller såväl statusklassificeringar som bedömningar av påverkan och miljöproblem. Underlaget behöver också förbättras på andra områden, bland annat när det gäller fastställande av kraftigt modifierade vatten och underlag för ekonomiska analyser. " I Arbetsprogrammen anges dessutom att Vattenmyndigheterna i en skrivelse till HaV i maj 2012 identifierat de viktigaste förbättringsbehoven av bedömningsgrunderna. Det är för oss oklart om HaVs föreskriftsförslag rörande klassificering och miljökvalitetsnormer, som var på remiss tidigare i år, tillgodoser efterfrågade "förbättringar". Vi delar uttalandet att det är viktigt att statusbedömningen "görs utifrån tydliga och uppdaterade bedömningsgrunder och att det finns en uppdaterad vägledning." Ovan redovisade citat klarlägger på ett tydligt sätt att det återstår mycket arbete innan de av Vattenmyndigheterna tidigare fastställda miljökvalitetsnormerna är verifierade eller det utarbetats förslag till nya miljökvalitetsnormer. Mot denna bakgrund är det enligt inte rimligt att de aktuella normerna, med hänsyn till den rättsverkan som följer av miljöbalken, åberopas och tillämpas fullt ut i tillståndsärenden och i samband med tillsyn. Vi anser att HaV har ett stort ansvar för att vägleda och informera berörda myndigheter om hur det komplexa och ännu inte färdigutvecklade regelverket bör tillämpas. Vi anser också att HaV som föreskrivande myndighet har ett stort ansvar för att klarlägga normernas innebörd och omfattning när de kommer i tillämpning i enskilda ärenden. Det är inte tillfredsställande att vissa oklarheter, som bör kunna lösas genom klarläggande uttalanden från exempelvis HaV, överlämnas till rättstillämpningen. Detta skapar onödig osäkerhet för verksamhetsutövare. delar uppfattningen att arbetet med kraftigt modifierade (KMV) och konstgjorda vatten (KV) behöver utvecklas och stödjer inriktningen på det arbete som beskrivs i Arbetsprogrammen. Det är dock viktigt att det på nationell nivå utvecklas enhetliga metoder för att fastställa KMV och KV samt för att definiera god ekologisk potential. Därvid har HaV har en viktig roll när det gäller att utveckla riktlinjer och eventuella föreskrifter. När det gäller Vattenmyndigheternas arbete med att fastställa förslag till "nya" miljökvalitetsnormer inför beslut i december 2015 anges bl a följande i ett av Arbetsprogrammen (Bottenhavet). "Arbete pågår också för att utveckla underlag och metoder för bedömning av undantag. För att fullt ut kunna genomföra analysen av om undantag kan tillämpas krävs detaljerade underlag, och bedömningar behöver ibland göras på vattenförekomstnivå. Analysen ska bland annat innefatta en beskrivning av den påverkan som finns, vilka åtgärder som krävs för att nå god status samt om åtgärderna är tekniskt möj-

3 SVENSK ENERGI liga och ekonomiskt rimliga att genomföra. För att avgöra frågan om ekonomisk rimlighet så ska kostnader för de nödvändiga åtgärderna vägas mot nyttan. Det är alltså nödvändigt att definiera både åtgärdskostnader samt nyttan av att miljökvalitetsnormen följs för att kunna motivera undantag från miljökvalitetsnormen. " I detaktuella Arbetsprogrammet uttrycks dock en osäkerhet rörande exakt hur långt arbetet kommer under denna cykel, varvid följande framförs. 'T/7/ exempel kommer det även fortsättningsvis finnas osäkerheter när det gäller de ekonomiska värderingarna i samband med normsättning, såsom värderingen av nyttan med att förbättra vattenkvaliteten i de vattenförekomster som idag inte uppnår god vattenstatus ("vad är vatten värt"). Vattenmyndigheten anser att det kommer att finnas ett behov av att göra schablonmässiga bedömningar av detta och det är tveksamt om det kan ske på vattenförekomstnivå. Det finns alltså ett behov av att utveckla fungerande metoder för att bedöma behovet av och förutsättningarna för att besluta om undantag. I det sammanhanget är en särskilt viktig fråga att det utarbetas metoder och riktlinjer för att värdera det samhällsekonomiska värdet av en förbättrad vattenkvalitet. Det är i första hand vattenmyndigheten, HaV och SGU som har ansvar för detta arbete, men det kan även vara aktuellt med politiska ställningstaganden i frågan. Det uppdrag som Miljömålsberedningen nyligen har fått av regeringen att utarbeta ett förslag till en sammanhållen och hållbar vattenpolitik kan förhoppningsvis ge vägledning i dessa frågor." anser att Vattenmyndigheterna är skyldiga att tillämpa de i vattenförvaltningsförordningens intagna undantagsbestämmelserna. Om kriterierna för undantag i form av längre tidsfrister och/eller lägre kvalitetskrav är uppfyllda skall vattenmyndigheterna besluta om undantag. Citatet ovan påvisar behovet av en nationell styrning och en helhetssyn i vattenförvaltningsarbetet. förordar en nationell plan för prioritering av erforderliga miljöåtgärder efter avvägning mot andra samhällsintressen. har tagit del av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport till Miljömålsberedningen, rörande implementering och tillämpning av ramdirektivet för vatten och havsmiljödirektivet. Rapporten påvisar behovet av politisk styrning och att regelsystemet måste bli föremål för omarbetning. vill lyfta fram vikten av att det i det fortsatta vattenförvaltningsarbetet tas till vara resultat från olika genomförda, pågående och kommande projekt avseende vattenkraftens miljöpåverkan. och berörda medlemmar medverkar givetvis i det fortsatta vattenförvaltningsarbetet. Stockholm som ovan kåkl Produktionsenheten A.. /, Jun Åhrling-Rundström Ansvarig vattenkraft Ansvarig miljöjuridik

4 SVENSK ENERGI 1 (2) Gun Åhrling-Rundström Datum , S015/2013 gun.ahrling-rundstrom@svenskenergi.se , lennart.sandebjer@svenskenergi.se Havs- och vattenmyndigheten Box Göteborg havochvatten@ihavochvatten.se Remiss HaV Remiss gällande Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2013:XX om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag. Med hänsyn till den mycket korta remisstiden i kombination med att de förslagna ändringarna i vissa delar är svåra att analysera konsekvenserna av, lämnas ett antal övergripande synpunkter. Inledningsvis konstaterar att komplexiteten av föreskriften innebär att det kommer krävas mycket tid och resurser eftersom den nya föreskriften ska tillämpas vid statusklassificering av landets samtliga vattenförekomster. Vi konstaterar att det är väsentligt att erforderliga resurser och kompetenser avsätts för att kunna genomföra den omfattande datainsamlingen och sammanhängande kvalitetssäkringen av data. Detta gäller även efterföljande beräkningar och kvalitetssäkring av resultat samt sammanvägning av parametrar och efterföljande sammanvägning av kvalitetsfaktorer. Det är också viktigt att de olika stegen dokumenteras noga. noterar att det enligt 2 kap 9 i förslaget finns en möjlighet att tillämpa så kallad expertbedömning. Förslaget motsvarar i princip nuvarande föreskrift: "Expertbedömning 9 Om det vid klassificering av ekologisk status inte är möjligt att tillämpa en eller flera bedömningsgrunder enligt bilaga 1-6 på grund av: - att bedömningsgrund saknas för aktuell ytvattenförekomst, - att underlagsdata som krävs enligt bedömningsgrunden saknas eller - att resultatet av klassificeringen inte är rimligt eller har stor osäkerhet, ska vattenmyndigheten göra en expertbedömning av ytvattenförekomstens status. Även för enskilda kvalitetsfaktorer kan expertbedömning av status eller potential göras. Expertbedömningen ska göras utifrån bästa tillgängliga kunskap om tillstånd och påverkan, inklusive den påverkansanalys som krävs enligt 3 kap. 1 1 st 2 p förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Stockholm Besöksadress Olof Palmes gata 31 Tel Fax Org.nr Säte Stockholm kontaktaoss svenskenergi.se

5 SV5NSK5N5RGI ^otäbt^e^e^^ö^^^ ^^^te^as.^ Svensk Fnergl konstaterar att det endast föreskrivs när en expertbedömning kan göras. Oet finns Inget som mer detaljerat reglerar hur denna bedömning ska gå till,varkenlföreskrlften eller dess bllagor.oetta riskerar leda till bristande kvalité på expertbedömningarna eller att bedömningarna Inte blir ennetllga mellan vattendistrikten oeb eventuellt Inte neller Inom ett vattendistrikt. Oet borde därtörltöreskrlttenellerlbllagorna föreskrivas bu oob enbetllgbet ska säkerställas. Svensk energi vill också peka på att det även ur ett verksamhetsutövarperspektlv är viktigt att det finns en gedigen dokumentation av statusklasslflceringen. Härvid avses exempelvis dokumentation beträffande vilka typspecifika reterenstörbållanden som tillämpats oob bur olika sammanvägnlngar genom törts. Tillgång till relevant dokumentation trån vattenmyndlgbeterna är viktig med hänsyn till det utredningskrav som föreligger enllgt8kap.vandra stycket2mlljöbalken(omfattnlngenavenmkbiett prövningsärende). Oetta gäller särskilt när klassificeringen belt eller delvis bygger på en expertbedömning.oet är enligt Svensk energi Inte rimligt att brlsterlklasslflcerlng och sammanhängande dokumentation drabbar verksambetsutövarelform av utökad utredningsbörda. Oessutom vill vildetta sammanhang peka på risken för ökad osäkerbetltlllståndsprooesser. Svensk Fnergl bar endastlbegränsad omfattning analyserat förslagenlhiia- ^a ^3. Oet har därför Inte varit möjligt för oss att analysera konsekvenserna av de föreslagna bedömningsgrunderna för hydromorfologl.ivår Interna remisshantering har doek framkommit några frågeställningar kopplade till tillämpningen ooh hur klassgränser bar definierats. D ^ D ^ exempelvis saknasltabe^^.^ en koppling till relevanta referensförhållanden ooh det tyoks förutsättas att en vandrlngsväg ska finnas för att statusen ska kunna bli bögre än måttlig. 5nllgt sammanvägnlngsregelnlavsnltt2.t.2 ska den parameter som har sämst status vara utslagsgivande. Vlefterlyserdessutom motiven förltabellen angivna procentsatser. I avsnitt ^.^..2 är det oklart bur de angivna parametrarna ska sammanvägas till kvalitetsfaktorn hydrologisk regim. Beträffande formelnlav^nitt ^3^^ undrar vi om det är tim-,dygns-eller veckovärden som ska användas vid beräkningen. lav^nitt ^3.5 saknar vi en beskrivning av till vilken tidsperiod förändrings takten ska relateras. Stockholm som ovan Kjell jianäson Verkställande direktör p, A/SW^i igun Åhrling-Rundström Ansvarig vattenkraft Ansvarig miljöjuridik