Vårt miljöarbete Härryda kommuns miljöredovisning 2001

Transkript

1 Vårt miljöarbete Härryda kommuns miljöredovisning 2001

2 Härryda kommuns miljöredovisning 2001 Innehåll Skolträdgården viktig resurs för Rävlandaskolan Miljökalender till hushåll Sammanfattning...1 Inledning...3 Internt miljöarbete...4 Biobränsleeldad fjärrvärme på gång Miljöenkät till socialtjänstens miljöombud Ekologisk mjölk serverades HÄRRYDA KOMMUNS MILJÖREDOVISNING 2001 INNEHÅLL

3 Miljöredovisning Sammanfattning Härryda Kommun har för fjärde året i rad tagit fram en miljöredovisning, som en del i årsredovisningen. I år har vi valt att endast göra en redovisning av det interna miljöarbetet, inklusive de kommunala bolagen Härryda energi AB och Förbo AB. Miljöredovisningen ger en god bild över det miljöarbete som pågått inom kommunens verksamheter under året. Miljöredovisningen ingår som en del i det övergripande miljöledningssystem som införs inom den kommunala organisationen i Härryda. Även i år tas en kortversion fram och presentation sker på hemsidan. För att genomföra kommunens miljöpolicy fastställdes en reviderad handlingsplan för miljöpolicyn på ett politiskt sektorssamråd i februari år Veckan innan jul skickades en miljökalender för år 2002 till samtliga hushåll, skol- och förskoleklasser. I miljökalendern presenteras flera miljöteman med tips om vad man kan göra för miljön i sitt hushåll samt en källsorteringsguide. I miljöledningsarbetet används modellen med så kallade pilotenheter. Ekdalagården och Hulebäcksgymnasiet är de två första pilotenheterna. De ska, med hjälp av en projektledare, göra miljöutredningar, ta fram miljömål och handlingsplaner. Kommunen driver även tillsammans med tre andra kommuner samverkansprojektet Miljöledning i fyra kommuner, Västra Götalands län. Härryda kommuns satsning på biobränsleeldade fjärrvärmesystem i Mölnlycke och Landvetter satte igång under året. I Landvetter påbörjades byggandet av kulvertnäten och kring årsskiftet startade byggandet av panncentralen. Satsningen finansieras till stor del med statliga medel genom det lokala investeringsprogrammet. Vid en sammanställning av verksamheternas miljöredovisningar ser man att minst ett miljöombud finns på varje arbetsplats. Cirka hälften av verksam-heterna har en miljöhandlingsplan och ungefär hälften utgår från informationen om miljömedveten upphandling i inköpshandboken vid beställningar ur gällande inköpsavtal. Sektorn för utbildning och kultur Rävlandaskolan och Furuhällskolan fick Grön flagg under året och några till är på gång. Flera förskolor och skolor har skolskog och köksträdgård. Med skolträdgården som gemensam nämnare besökte Rävlandaskolan en skola i Estland. Förskolorna är ute mycket med barnen och har utflykter i naturen en till tre timmar under en normal vecka. Senareskolornas kemiinstitutioner har rensat ut gamla kemikalier och kvicksilver. Hulebäcksgymnasiet är en pilotenhet i miljöledning. Deras inriktningen i projektet är att utveckla miljöundervisningen i samhällskunskap och naturkunskap. Natur och Kulturskolan har även i år haft en gedigen verksamhet med elevkontakter och besök av 240 vuxna. Många har besökt lokalen i Hindås, men naturskolans personal har även åkt ut på skolorna. Grön flagg Grön flagg är en miljöcertifiering av skolor och förskolor. Det är ett konkret sätt att arbeta med miljöfrågor och att strukturera sitt miljöarbete. Grön flagg kan man få genom stiftelsen Håll Sverige Rent. Lövräfsning på Naturskolans äng. Foto: Kristina Jarnedal HÄRRYDA KOMMUNS MILJÖREDOVISNING 2001 SAMMANFATTNING

4 Sektorn för socialtjänst Under våren träffades samtliga miljöombud för att disku-tera de handlingsplaner som togs fram inom socialtjänsten under år 2000 samt det fortsatta miljöarbetet. Äldreboendet Ekdalagården är en pilotenhet i miljöledning och under hösten har de flesta arbetsplatserna där diskuterat pilotenhetsprojektet och vad det innebär för dem. Inför omarbetningen av socialtjänstens plan för Agenda 21 gick en enkät ut till samtliga miljöombud, där frågorna dels var kopplade till målen i den gamla planen och dels ställdes för att få idéer till den nya planen. Under hösten anordnades en seminarieserie kallad Naturens betydelse för de äldres hälsa. Sektorn för samhällsbyggnad Många inom sektorn har arbetar med miljöfrågor i den dagliga verksamheten. Miljösamordningen driver arbetet kring kommunens miljöpolicy. Miljöoch hälsoskydd arbetar med tillsyn i miljö- och hälsofrågor. Mark och bostad har arbetat med boendemiljö och energifrågor i genomförandet av bostadsförsörjningsprogram. VA/Avfall har gjort en översyn av slamhanteringen och därmed minskat körd transportsträcka med 300 mil för året. Trafik har gjort en kollektivtrafikutredning över Mölnlycke. Energirådgivaren ger energiråd till hushåll. Sektorn för teknik och försörjningsstöd Ett projekt om Byggnadsdeklaration har startats för att skapa en databas med information om bland annat byggnaders miljöstatus. I Härryda kommun har miljöaspekten varit utslagsgivande för cirka 20% av tecknade avtal 2001 jämfört med 10% under Måltidsservice har övergått till ekologisk mjölk/ filmjölk i skolmatsalar och på ålderdomshem. De inköpta kvantiteterna är totalt drygt liter. Sammanfattning av gröna nyckeltal, 2001 Härryda kommun som organisation Energianvändning Användning av värme i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) 112 Användning av el i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) 68 Förnybar energi i lokalerna (%) 15 Miljövänliga inköp Inköp av ekologiska livsmedel (%) * *se vidare Sektorn för teknik- och försörjningsstöd/måltidsservice 2 HÄRRYDA KOMMUNS MILJÖREDOVISNING 2001 SAMMANFATTNING

5 Inledning 3 Inriktas i år på internt miljöarbete Enligt kommunens miljöpolicy, som antogs av kommunfullmäktige 1998, ska gröna räkenskaper införas i redovisningen. Kommunstyrelsen tar nu, för fjärde året, fram en miljöredovisning i samband med årsredovisningen. Härryda Kommun har för fjärde året i rad tagit fram en miljöredovisning. I år har vi valt att endast göra en redovisning av det interna miljöarbetet, inklusive för de kommunala bolagen Härryda Energi AB och Förbo AB. En miljöredovisningsblankett, bifogas, har använts även i år för att samla in uppgifter från verksamheterna. Blanketten är förnyad mot föregående år. Skolor och förskolor samt socialtjänsten har svarat på några ytterligare frågor, specifika för verksamheten. Tidpunkten för inlämnandet av uppgifterna har följt årsredovisningens tidsplan. Miljöredovisningen ger en god bild över det miljöarbete som pågått inom kommunens verksamheter under året, men det kan inte garanteras att alla viktiga miljöinsatser eller miljöproblem som förekommit under året finns med. Miljöredovisningen bygger i huvudsak på det som framkommit i svaren på miljöredovisningsblanketten. Många har beskrivit sitt miljöarbete väl och får beröm för detta, medan andra har varit mycket fåordiga. Miljöredovisningen ingår som en del i det övergripande miljöledningssystem som införs inom den kommunala organisationen i Härryda. Miljöredovisningen ska kunna fungera som ett underlag till prioriteringar för åtgärder och som beslutsunderlag med större helhetssyn och mer långsiktighet. Även i år tas en kortversion fram och presentation sker på hemsidan. Miljöredovisningen för 2001 har arbetats fram med hjälp av alla uppgiftslämnare på miljöredovisningsblanketten. Sammanställningen har gjorts av Karin Meyer (projektledare), Crister Carlsson, Ingemar Carlsson, Rustan Johansson, Annica Myrén, Susan Carlsson och Helena Hatheyer. Victoria Hill, Charlotte Lindstedt, Barbro Andersson och Stefan Andersson har bidragit med värdefulla kommentarer. HÄRRYDA KOMMUNS MILJÖREDOVISNING 2001 INLEDNING

6 Internt miljöarbete 4 Ett engagerat miljöarbete har bedrivits på många håll i verksamheten. Det interna miljöarbetet inom Härryda kommuns organisation sker både centralt och ute i verksamheterna. Beskrivningen av arbetet sker med hjälp av goda exempel och nyckeltal; allmänna och verksamhetsspecifika. Härryda kommuns miljöpolicy En miljöpolicy för Härryda kommun antogs av kommunfullmäktige våren Miljöpolicyn utgör en gemensam plattform inför framtiden. Det övergripande målet är att Härryda kommun ska bli ett långsiktigt hållbart samhälle där alla invånare med hjälp av sitt kretsloppstänkande väljer ett miljövänligt sätt att leva, konsumera, producera, resa, bygga och så vidare. Miljöpolicyn ger vägledning hur man skall förhålla sig i miljö- och utvecklingsfrågor. Var och en har sedan ansvar för att gå från ord till handling. Miljöpolicyns åtta punkter 1. Hushålla med naturresurserna. 2. Tag hänsyn till människor och natur. 3. Planera gemensamt för en bättre miljö. 4. Alla ska vara delaktiga. 5. Informera och utbilda. 6. Värdera miljöåtgärder på lång sikt. 7. Köp miljöanpassade varor och tjänster. 8. Samverka och skapa delaktighet. Kommunfullmäktige 1998 Reviderad handlingsplan för miljöpolicyn För att genomföra miljöpolicyn antog kommunstyrelsen 1999 en handlingsplan för miljöpolicyn. Ett politiskt sektorssamråd fastställde en reviderad handlingsplan för miljöpolicyn i februari år De fyra huvudmålen är oförändrade, men vissa justeringar har gjort avseende delmålen. Nedan presenteras de fem delmålen och vilka åtgärder som genomförts under året. Att miljöpolicyn blir känd och uppdraget i den. Bilda nätverk och sprida miljöinformation till kommuninvånarna och verksamma i kommunen. Organisationen för miljöarbetet har utvecklats och miljöombud finns på i princip varje arbetsplats. En verksamhetsövergripande arbetsgrupp, kallad miljönätverket, finns liksom ett nätverk för föreningar, hushåll, företag och övriga aktörer i kommunen. En stor insats gjordes veckan innan jul genom att en miljökalender för år 2002 skickades ut till samtliga hushåll, skol- och förskoleklasser. Varje månad i miljökalendern har ett miljötema med tips och idéer om vad man kan göra för miljön i sitt eget hushåll. Längst bak finns en källsorteringsguide om var man ska göra av sitt avfall och sina förpackningar. Informationsspridningen fortsatte i övrigt med samma omfattning som tidigare år på hemsidan, i kommunens tidningar, nyhetsbrev Grön Ögon mm. Skapa förutsättningar för ett aktivt och självgående miljöarbete inom kommunens olika verksamheter. Målsättningen är att miljöarbetet ska vara en integrerad och naturlig del i den ordinarie verksamheten. Miljöombudens roll på arbetsplatserna är viktig för att inspirera och driva på miljöarbetet. I september månad anordnades studiebesök vid tre tillfällen för miljöombud på Finnsjöns vattenverk. Drygt 30 personer deltog. I november besökte miljönätverket och kommunens ledningsgrupp Ekocentrum och fick där en intressant vandrande föreläsning om trafik, energi och kemikalier. I november genomförde Härryda kommun tillsammans med tre andra kommuner en lyckad konferens i Trollhättan med rubriken Dela erfarenheter i miljöledning. Drygt 90 personer deltog. Foto: Karin Meyer

7 Ett miljöledningssystem införs stegvis i kommunen. En miljöledningsstrategi togs fram under 1999 för att konkretisera miljöpolicyns mål om miljöstyrning. Miljöledningsstrategin är presenterad för ledningsgruppen och ligger till grund för det arbetssätt som valts för att införa miljöledningssystem inom den kommunala verksamheten. I miljöledningsarbetet använder Härryda kommun modellen med så kallade pilotenheter. Det innebär att pilotenheten, som representant för sin typ av verksamhet, försöker hitta bra metoder och struktur för att arbeta med miljö. Erfarenheterna kan sedan liknande verksamheter dra nytta av, de lär sig av de goda exemplen och behöver inte göra om samma misstag. Pilotenheten gör en miljöutredning (en inventering av hur verksamheten påverkar miljön), tar fram miljömål för arbetsplatsen samt utvecklar sina handlingsplaner för miljö. Miljöutredning Hur påverkar vi miljön? Ledningens genomgång Hur ska vi förbättra oss? Miljörevision Hur går miljöarbetet? Miljöpolicy Hur ser vi på miljön? Organisation Vem gör vad? Miljömål Vad ska vi förbättra? Miljöprogram Vad ska vi göra? Miljöledningssnurran används för att illustrera miljöledningssystemet. Kommunen driver även tillsammans med tre andra kommuner samverkansprojektet Miljöledning i fyra kommuner, Västra Götalands län. (se rubriken Samverkansprojekt, nedanför) Bevara natur- och friluftsvärden Arbetet med Rådasjöns naturreservat har fortgått under året där kompletterande natur- och kulturinventeringar har genomförts. Form för samarbete med naturskyddsföreningen i naturvårdsfrågor har diskuterats. Utarbeta lokala miljömål för Härryda kommun ifrån de 15 nationella miljökvalitetsmålen. Arbetet har förskjutits till år Länsstyrelsen har tagit fram ett utkast på regionala miljömål utifrån de nationella. Dessa kommer att remitteras till kommunerna under Dela erfarenheter i miljöledning Samverkansprojekt Härryda kommun driver tillsammans med Trollhättan, Lidköping och Marks kommuner ett samverkansprojekt kallat Miljöledning i fyra kommuner, Västra Götaland. Projektet stöds ekonomiskt av Västra Götalandsregionen och ska pågå till och med sommaren En projektledare, placerad på Härryda kommun, har varit anställd under hösten. Projektets syfte är att genom samarbete och erfarenhetsutbyte förenkla och förbättra arbetet med miljöintegrering i kommunerna. En miljökonferens hölls Trollhättan i november för de deltagande kommunerna. På konferensen med namnet Dela erfarenheter i miljöledning deltog över 90 personer. Projektet har en hemsida där man får mer information. Pilotenheter inom verksamheten I miljöledningsarbetet använder Härryda kommun modellen med så kallade pilotenheter. Det innebär att pilotenheten, som representant för sin typ av verksamhet, försöker hitta bra metoder och struktur för att arbeta med miljö. Erfarenheterna kan sedan liknande verksamheter dra nytta av, de lär sig av de goda exemplen och behöver inte göra om samma misstag. Ekdalagården och Hulebäcksgymnasiet är de två första pilotenheterna. De ska med hjälp av en projektledare, som anställdes under året, genomföra miljöutredningar, sätta miljömål och utveckla sina handlingsplaner. Lokalt investeringsprogram Härryda kommun har under året satt igång eller genomfört flera av åtgärderna i det lokala investeringsprogrammet för ekologisk omställning och utveckling. I mars 2000 beviljades Härryda kommun bidrag på 21 miljoner kronor av Miljödepartementet för sitt lokala investeringsprogram. Programmet är inriktat på två programområden. Under året vidareutvecklades framförallt projekten inom programområde 1 och förändringarna har godkänts av departementet. Programområde 1 - att minska olje- och elberoendet och därav följande utsläpp: Fjärrvärmesystem i Mölnlycke och Landvetter, samt omställning från oljeeldning till biobränsle och värmepumpar i kommunala fastigheter. 5

8 I Landvetter påbörjades byggandet av kulvertnäten och kring årsskiftet startade byggandet av pann-central. Mycket diskussioner har förekommit under året angående verkets placering i Landvetter. Naturskyddsföreningens länsförbund överklagade miljö- och bygglovsnämndens beslut, men drog sedan tillbaka sitt överklagande. I Mölnlycke godkändes förändringarna dagarna före jul, varför inget egentligt arbete påbörjades under Programområde 2 - att minska skadliga utsläpp till sjöar och vattendrag: Efterbehandling av lakvatten från Lahallsdeponin samt dagvattendammar vid Rådamotet. Åtgärderna kring Lahallsdeponin är klara liksom en skyddsdamm kring Solstens industriområde för att fånga upp eventuella oljeutsläpp. Nybyggd damm för efterbehandling av lakvatten från Lahallsdeponin. Sektorn för utbildning och kultur Förutom förskolor och skolor har administration, fritid, kultur, musikskola och vuxenutbildning lämnat in var sin miljöredovisning. Fyra av verksamheterna har miljöombud och samtliga anser att de följer miljöpolicyn. Det finns handlingsplan för två verksamheter och en har gjort en miljöinventering. Förskolan Nästan alla, 22 av 27 förskolor, familjedaghem och öppna förskolor har lämnat in miljöredovisning. Vid en sammanställning ser man att förskolorna fortfarande har ett eller flera miljöombud. Nästan alla förskolor anser att de följer kommunens miljöpolicy helt eller delvis. Agnebäcken, Borgåsen, Högåsen och Skårtorps förskola har en handlingsplan för miljöarbetet. Sju förskolor säger att de ska ha en handlingsplan klar under nästa år. Några av dem som inte har en handlingsplan för miljöarbetet har svarat att miljöfrågor finns med i de dagliga rutinerna eller i verksamhetsplanen. GODA EXEMPEL Miljöplan för Blåklockan, Ljungna förskola Alla matrester samlas i en grön hink på avdelningen. Vi pratar med barnen om att resterna så småningom blir jord och att maskarna får mat. När komposten är färdig får våra barn var med och hälla ut komposten i våra rabatter. Vi sköljer ur våra mjölkpaket och lämnar dem i miljöstationen, ibland får barnen följa med och slänga. Vi slänger även allt papper, kartong och glas i miljöstationen. Vi tillåter inte att barnen leker och spolar vatten i toaletten och i handfaten. När vi är ute på skogspromenad, pratar vi med barnen om att de inte får bryta grenar och kvistar på träde och inte slänga skräp i naturen. Vi lär barnen att visa respekt för djuren. Hälften av förskolorna har genomfört en miljöinventering inom verksamheten. Miljöfrågor diskuteras minst en gång på arbetsplatsträffarna på de allra flesta förskolor. Endast två förskolor har utbildat några få anställda i miljöfrågor under året. Vid beställningar ur gällande inköpsavtal är det åtta förskolor som utgår från informationen om miljömedveten upphandling i inköpshandboken. Fem svarar både ja och nej och tre svara nej på den frågan. Miljöaspekter gavs medelstor vikt vid inköp av förbrukningsmaterial, städkemikalier och livsmedel. Endast familjedaghemmet Björketorp, Högåsen och Öppna förskolan i Mölnlycke handlar till viss del KRAV-märkt mat. Nästan alla städkemikaler är Svanen eller Bra Miljöval-märkta. Ett par förskolor har dock angett sin andel miljömärkta städkemikalier till lägre än 30%. Sju använder kemikaliefri städmetod genom att använda mirakeltrasa vid damning och golvstädning och två för damning. Allergirond har inte utförts på någon förskola under året. Tolv förskolor har busskort för tjänsteärenden, men ingen har cyklar att låna ut eller bilpooler. 6

9 De flesta förskolor arbetar aktivt för att minska förbrukning av vatten, el, värme, papper och engångsartiklar. Alla avfallsslag sorteras för återvinning på förskolorna. Komposter finns i verksamheten på elva av förskolorna (60%) antingen som pedagogisk verksamhet eller i köket. Uteverksamhet I princip alla förskolor har utflykter i naturen en till tre timmar under en normal vecka. Man är ute hemma på gården i regel mellan 10 till 15 timmar i veckan. Det finns för närvarande en Naturförskola och två förskolor med Ur & Skur -verksamhet i kommunen. Dessa, plus två förskolor anger att de är ute mest. Familjedaghemmet Björketorp, timmar, säger att de bor i naturen och Säteriets förskola är ute cirka 20 timmar i veckan. Miljöprojekt bedrivs Miljöprojekt bedrivs i form av skolskog på fyra förskolor (23%) och sex (35%) har köksträdgård. De flesta förskolor har inget miljöutbildningsmaterial. Det som används är Hitta Vilse, FLOYD och material från Friluftsfrämjandet på fyra av förskolorna. Natur- och kulturskolan och Råda församlings Miljöark nyttjas i låg omfattning. Har skolskog: Agnebäcken, Högåsen, Lunnekullen och Skårtorp. Har köksträdgård/odling: Björkängen, Borgåsen, familjedaghem Björketorp, Hulelyckan/ Örtagården, Lunnekullen och Pixbo. GODA EXEMPEL Pixbo förskola Under verksamhetsåret har vi två miljöveckor då vi enbart pratar om miljön. I vår planerade verksamhet försöker vi få med miljöfrågor och göra barnen miljömedvetna. Naturförskolan arbetar med miljöfrågor dagligen. (Citat ur förskolans miljöredovisning.) Säteriets förskola Vi arbetar med miljöfrågor på våra arbetsplatsträffar. Under våren kommer vi att arbeta fram en arbetsplan för hur vi ska arbeta med miljöfrågor samt köpa in en kompost. Vi lär barnen att inte slösa med vatten och att vara sparsamma med elförbrukningen. När vi köper in nytt material tänker vi på att det är miljövänligt. (Citat ur för-skolans miljöredovisning.) Skolan Alla 18 skolorna, inklusive gymnasiet, har lämnat in miljöredovisning. Bilagda kommentarer finns från åtta skolor. Vid en sammanställning ser man att alla skolor utom en har miljöombud utsedda. Tio av skolorna säger att de följer kommunens miljöpolicy i beslut och i sin vardag och fem säger både ja och nej. Hälften har en handlingsplan för miljöarbetet. Andra planer, som arbetsplaner eller årsbok, ersätter handlingsplanen på två skolor. GODA EXEMPEL Härrydaskolans miljöhandlingsplan, Exkursioner och naturdagar Temadagar Ge goda upplevelser i naturen Elevers idéer i miljöarbetet lyfts fram Ge grundläggande kunskap som ger insikt Miljö ska vara kul - visa positiva bilder Miljövänliga inköp Källsortera, kompostera, återvinna Arbeta aktivt för en bra psykosocial miljö för alla Vardagsrutiner (t ex släcka efter sig, undvika onödig konsumtion) Miljöråd Utvärdering: Miljörevision en gång per läsår innebär att handlingsplanen granskas. Ansvarig är utsedd. Säteriskolan, Gärdeskolan, Vällsjöskolan och Furuhällskolan har gjort en miljöinventering inom verksamheten. Elva av skolorna (70%) har svarat att de tar upp miljöfrågor på arbetsplatsträffarna. I princip är det bara Rävlandaskolan som fortbildat personal (tolv personer) i miljöfrågor. Rävlandaskolan satsar mycket på utomhuspedagogik och har fått medel från Skolverket för detta. Vid beställningar ur gällande inköpsavtal är det elva skolor som utgår från informationen om miljömedveten upphandling i inköpshandboken. En svarar både ja och nej och fyra svarar nej på den frågan. De flesta gav miljöaspekter medelstor vikt vid inköp av förbrukningsmaterial. På fem skolor har allergironder genomförts. Detta är avsevärt färre än år 2000 då hälften genomförde allergironder. Sex skolor har busskort för tjänsteärenden, men ingen har cyklar att låna ut eller bilpooler. 7 De flesta skolor arbetar för att minska förbrukning av vatten, el, värme, papper och engångsartiklar, dock ej i lika hög grad som på förskolorna, och

10 alla avfallsslag sorteras för återvinning på alla skolor. Komposter finns i verksamheten på elva skolor (70%). Tiden man är ute i naturen och hemma på gården med barnen är mycket lägre än inom förskoleverksamheten. Fyra skolor säger att de är i naturen mellan noll till tre timmar i veckan och sex skolor är ute hemma på gården mellan två till fem timmar i veckan. Skinnefjällskolan har dessutom haft en utedag i naturen och Lunnaskolan har utejympa. Härryda skola har satt upp ett mål om utomhusverksamhet. Målet lyder Att hitta klassrum i vår natur kring skolan. Dessa ska användas varje vecka i alla ämnen. Vi kan på detta sätt möta alla elevers behov av anpassade klassrum. Rävlandaskolan har satt upp ett tydligt mål för sin skolträdgård. Med skolträdgården som gemensam nämnare, besökte Rävlanda skola i september en skola i Härryda kommuns vänort Vöru i Estland. Dessutom har de knutit kontakt med en skola i Sydafrika vars representanter besökte Rävlanda i oktober månad. GODA EXEMPEL Rävlandaskolans nya målsättning med skolträdgården är: Att utgöra en grund för miljöarbete. Att vara en pedagogisk resurs. Att bidra till trivsel. Att föräldrar, barn och pedagoger ges möjlighet att lära känna varandra under positiva former. Att bidra till en god skolgårdsmiljö. Att bidra till avkoppling-frirum. Rävlandaskolans skolträdgård Invigning Grön flagg på Rävlandaskolan På sju av skolorna finns särskilt miljöutbildningsmaterial. Nio av skolorna har besökt och eller fått besök av natur- och kulturskolan och fyra har besökt Råda församlings Miljöark. Foton: Kristina Jarnedal Senareskolornas kemiinstitutioner genomförde en gemensam insamling av gamla kemikalier och kvicksilver under vårterminen. Ragn-Sells anlitades för att hämta kemikalieresterna. Hulebäcksgymnasiet ingår som en pilotenhet i miljöledning (se sid 5). De har valt att inrikta sig på den pedagogiska delen och huvudmålet är en bättre miljöundervisning. Lärarna inom ämnena naturkunskap och samhällskunskap är målgruppen eftersom dessa två ämnen tydligt lyfter upp miljö som en viktig del av undervisningen i kursplanen. Personalens kompetens inom miljöpedagogik och miljökunskap ska öka och man vill skapa fler samverkansformer angående miljö mellan ämnen och mellan institutioner, offentliga verksamheter och företag. Grön flagg: Rävlandaskolan och Furuhällskolan fick grön flagg under året. Gärdeskolan och Önnerödskolan är på gång. (Kriterier enligt stiftelsen Håll Sverige Rent.) Miljöskola: Önnerödskolan arbetar för att bli miljöskola. (Kriterier enligt Skolverket.) Köksträdgård/utomhusodling: Vällsjöskolan, Furuhällskolan, Rävlandaskolan och Hindåsskolan. Skolskog: Skinnefjällskolan och Härrydaskolan har skolskog och Hällingsjöskolan är på gång. GODA EXEMPEL Hindåsskolan Det mesta sker i det dagliga arbetet med barnen, där hushållning, förhållningssätt och praktiskt miljöarbete finns med hela tiden. Det sker naturstudier i närområdet, man arbetar med vatten, vattnets betydelse och väg. Alla är på något sätt delaktiga i arbetet med den lilla skolträdgården. Alla sorterar och komposterar avfall från den egna klassen/gruppen. Vi försöker tydliggöra kretslopp på olika sätt, bland annat genom skolträdgård och kompostering. Två veckor per år har vi extra fokus på kost, miljö, livsstil och hälsa. (Citat ur skolans miljöredovisning) 8

11 Natur- och kulturskolan Tanken med natur- och kulturskolan är att ge barn och ungdomar möjlighet att uppleva naturen på ett positivt sätt. Natur- och kulturskolan har även i år haft en gedigen verksamhet med elevkontakter och besök av 240 vuxna. Många har besökt lokalen i Hindås, men naturskolans personal har även åkt ut på skolorna. Personal från naturskolan har medverkat med en egen monter på de utomhuspedagogiska dagarna i Linköping. Barnen undersöker vad som finns i sjön. Sektorn för socialtjänst Sammanfattning av verksamheternas redovisningar 29 verksamheter av cirka 40 inom äldreomsorg, handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg har lämnat in en miljöredovisning. Miljöombud finns vid 39 av 49 sektorns arbetsplatser, av de arbetsplatser som inte har miljöombud är de flesta små. De flesta anser att de följer kommunens miljöpolicy, de som svarar nej säger att arbetssituationen gör att miljöfrågor inte har högsta prioritet. 18 verksamheter, cirka hälften av samtliga, svarar att de har en handlingsplan för miljöarbetet och har genomfört en miljöinventering. Prästgårdens gruppbostad påpekar också att de försöker tänka miljömedvetet vid deras nybyggnation. Miljöfrågor diskuteras från 20 gånger per år till aldrig på arbetsplatsträffarna. 17 anställda inom verksamheterna har utbildats i miljöfrågor. Vid beställningar ur gällande inköpsavtal är det 19 verksamheter som utgår från informationen om miljömedveten upphandling i inköpshandboken, sex svarar nej på frågan, till exempel vet man inte vad denna information är. Miljöaspekter ges störst vikt vid inköp av städkemikalier, stor vikt ges även vid inköp av kontorsmaterial och livsmedel. Sju verksamheter har busskort för tjänsteärenden, åtta har cyklar att låna ut och tolv bilpooler. Till Landvetter dagcenter, Torpet Lindbacken, finns ingen kollektivtrafik, men man har önskat att få detta via Västtrafiks Synpunkten. Foto: Kristina Jarnedal GODA EXEMPEL Miljöplan 2001 för Skinnefjäll, Kindbogården och Båtmanstorpets gruppbostäder Detta gör vi idag Källsorterar Komposterar Köper miljömärkta tvätt- och städprodukter Byter successivt till lågenergilampor Har en punkt på dagordningen vid arbetsplatsträffar för miljöarbetet Detta planerar vi att göra Göra fler delaktiga i det nuvarande miljöarbetet. Ha en miljöansvarig varje helg så att bland annat komposten fungerar. Ta upp miljöplanen med alla nyanställda i introduktionssamtalet. Skriva in miljöarbetet i befattningsbeskrivningen. Köpa in dokumentationsförstörare. Använda oss av pappersströet till komposten. Börja att köpa in ekologiska produkter. Till att börja med mjölk, kaffe och vetemjöl. Köpa in tygkassar för att använda vid handling. Ta fram olika nyckeltal och informera om dessa på arbetsplatsträffarna. Sätta upp skriftlig miljöinformation. Studiebesök på Ekoparken. Jämföra inköp av tvätt- och städprodukter mellan gruppbostäderna för att eventuellt kunna minska kostnaderna för dessa. Många verksamheter arbetar aktivt för att minska förbrukning av vatten, el, värme, papper och engångsartiklar, samtidigt är det också många som säger att man inte kan påverka sin förbrukning. Alla avfallsslag sorteras för återvinning. Komposter finns främst för köks- och trädgårdsavfall, till exempel har Solsten HO kompostbehållare i gruppbostaden och baslägenheten. Nästan alla städkemikalier som används i verksamheterna är Svaneneller Bra Miljövalmärkta. Särskilt inom handikappomsorgen beskriver många verksamheter att de har ett aktivt praktiskt miljöarbete samt att de diskuterar miljö mycket med varandra och brukarna, till exempel beskriver Dagverksamheten psyk. att Miljö har blivit en viktig del i verksamhetsinnehållet.. 9

12 Arbetsgruppen för Agenda 21 Arbetsgruppen för Agenda 21 driver socialtjänstens miljöarbete och består av agendaansvarig och numera sju miljöombud från handikapp- och äldreomsorgen, två från Ekdalagården tillkom under Arbetsgruppen har under året bland annat besökt Universeum (studiebesöket ingick i den föreläsningsserie som anordnas av Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV). Miljöombud och pilotprojekt Nya miljöombud utsågs under året på Strandvillan, Orrekullen, Säterigården, Hönekulla, hemtjänsten Härryda och administration. Under våren träffades samtliga miljöombud för att diskutera de handlingsplaner som togs fram inom socialtjänsten under år 2000 samt det fortsatta miljöarbetet. Man fick också information om kommunens projekt med pilotenheter, se vidare Dela erfarenheter i miljöledning/ Pilotenheter inom verksamheten. Miljögruppen på äldreboendet Ekdalagården bestämde att de ville vara pilotenhet och under hösten har de flesta arbetsplatserna på Ekdalagården diskuterat pilotenhetsprojektet och vad det innebär för dem. Enkät till miljöombud Arbetsgruppen för Agenda 21 har också diskuterat omarbetningen av socialtjänstens plan för Agenda 21 och inför detta arbete gick en enkät ut till samtliga miljöombud, där frågorna dels var kopplade till målen i den gamla planen och dels ställdes för att få idéer till den nya planen. Sammanställningen av enkätsvaren ser ut så här: 1. Hur får dina arbetskamrater kunskaper i miljöfrågor? De flesta får information vid arbetsplatsträffar, genom upplysningar av miljöombudet samt genom miljötidningen Många Gröna Ögon, media och eget intresse. 2. Hur får brukare/boende kännedom om enhetens miljöarbete? De får kännedom genom det praktiska miljöarbetet som kompostering och sophantering samt att man pratar om miljö i det dagliga arbetet, till exempel om miljövagnen och att släcka ljuset på dagen. Det finns också en miljökurs genom Särvux och regelbundna stormöten för brukare/boende. 3. Är brukare/boende delaktiga i enhetens miljöarbete? Om ja, hur? Det är mycket olika på olika enheter hur mycket brukare/boende vill eller kan vara delaktiga i miljöarbetet. Där de är delaktiga gör personal och brukare/boende miljöarbetet tillsammans, till exempel går till miljöstationen, pratar miljö i samband med matinköp och matlagning, komposterar tillsammans, källsorterar och utför trädgårdsarbete. 4. Vad tycker du är viktigast att vi ägnar oss åt i socialtjänstens gemensamma miljöarbete under de närmaste åren? Konkreta miljöåtgärder Möjlighet att kompostera i alla bostadsområden och verksamheter; ännu bättre återvinning; miljökrav i inköpen - till exempelt ekologisk mat och miljövänligt bränsle till kommunens fordon; bra inomhusklimat; energibesparingar. Information och kunskap Sprida kunskap om praktiskt miljöarbete - sammanställa tips och idéer; arbeta med inställningen till miljöarbetet - levande samtal, hålla miljötänkandet aktuellt, mera diskussioner om vinsten av aktivt miljöengagemang; föreläsningar och studiebesök; introducera nyanställda om kommunens miljöpolicy. Organisation, resurser etc Hitta bra metoder för miljöarbetet i olika verksamheter, dokumentera i miljöplaner; ersättning för extratid och möten; medverkan i kommunens pilotprojekt. Seminarieserie Under oktober och november anordnades en seminarieserie Naturens betydelse för de äldres hälsa, där Ingemar Norling, docent vid sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska universitetssjukhus, bland annat pratade om hälsofrämjande miljöer för äldre. Sektorn för samhällsbyggnad Inom sektorn för samhällsbyggnad ingår verksamhetsområde VA/Avfall, Trafik, Anläggning och underhåll, Mark och bostad, Plan och bygglov, Miljösamordning, Energirådgivning, Näringsliv och Miljö- och hälsoskydd (t o m ). Miljöombud finns på hälften av verksamheterna. Alla anser att de följer kommunens miljöpolicy. Endast miljösamordningen har en handlingsplan för miljöarbetet. Flera hänvisar till andra planer såsom avfallsplan, planering i byggprojekt och fysisk planering. Miljöfrågor sägs finnas med vid upphandlingar utredningar, transporttjänster, i kontakten med medborgarna och företagen. Endast miljöoch hälsoskydd har gjort en miljöinventering av sin verksamhet och har busskort för tjänsteärenden. Bilpooler finns på Finnsjöns vattenverk, Trafik samt Miljö- och hälsoskydd. Två cyklar finns i kommunhuset som alla inom sektorn kan låna. 10

13 Hur ofta man diskuterar miljöfrågor på arbetsplatsträffar varierar från ingen till alla gånger. Några få anställda har utbildats i miljöfrågor under året. Vid beställningar ur gällande inköpsavtal utgår nästan alla från informationen om miljömedveten upphandling i inköpshandboken. Miljöaspekter gavs medelstor till stor vikt vid köpta tjänster, kontors-material och kemikalier. Samtliga inom sektorn arbetar aktivt för att minska förbrukning av papper. Svaren varierar däremot mycket för förbrukningen av vatten, el, värme och engångsartiklar. Källsortering sker gemensamt för kommunhuset och i cafeterian kan man sortera ut komposterbart för central kompostering. Miljöfrågor ingår i dagliga verksamheten Lite har redovisats i fritext. Något som framkommit är dock att många säger att miljöfrågor ingår i den dagliga verksamheten. Redovisning av miljösamordningens insatser presenteras under kapitlet om handlingsplan för miljöpolicyn. Mark och bostad har arbetat med boendemiljö och energifrågor i genomförandet av bostadsförsörjningsprogram. VA/Avfall har gjort en översyn av slamhanteringen och därmed minskat körd transportsträcka med 300 mil för året. Trafik tar fram en transportkvalitetsutredning och satsar på att komplettera cykelvägnätet där det kommer många tillgodo. Man har även gjort en kollektivtrafikutredning över Mölnlycke vars syfte är att få fler att åka kollektivt. Energirådgivaren ger energiråd till hushåll. Näringsliv är engagerade genom Business Region Göteborgs, BRG, projekt om affärsdriven miljöutveckling. Sektorn för teknik- och försörjningsstöd Fastighetsfunktionen Fastighetsfunktionen har ingen handlingsplan för miljö, men beräknar att ha en färdig under Man har genomfört en miljöinventering på kontoret, men inte för hela verksamheten. Miljöfrågor diskuteras två till tre gånger per år på arbetsplatsträffarna och en person har utbildats i miljöfrågor. Det finns delvis en bilpool inom verksamheten. På fastighetsfunktionens kontor finns en miljöplan upprättad som har en miljövänligare arbetsplats som mål. Inom områdena energi, källsortering, förbrukningsmateriel, information och transporter/ arbetsresor finns aktiviteter uppsatta, som alla syftar till att minska verksamhetens miljöpåverkan. Utbildning samt kvalitetsstyrning av drift- och skötselarbetet pågår. Målet är att all skötselpersonal ska få en bättre kunskap om den alltmer avancerade tekniken och med hjälp av denna kunskap och strukturerade skötselrutiner förbättra såväl ekonomi som miljö. Ett projekt om Byggnadsdeklaration har startats för att skapa en databas med information om bland annat byggnaders miljöstatus. Energiförsörjning i lokalerna Fastighet har fjärrvärmeanslutit Önnerödsskolan, Skinnefjällskolan och Orrekullens gruppbostad. Fastighet har även arbetat med ett antal innemiljöfrågor i våra fastigheter. Dessa frågor kräver ofta många analyser, mätningar samt möten med berörda och experter. En rad insatser har gjorts för att förbättra inomhusklimatet i fastigheterna. VP 24% FJV 0% Energikällor för uppvärmning i kommunala lokaler år 2001 O 37% BIO 4% DEL 16 % VEL 19 % Direktverkande elvärme (DEL), vattenburen elvärme (VEL), olja (O), fjärrvärme (FJV), värmepump (VP) samt pellets (BIO). Procentandelen visar andelen av fastighetsbeståndet. Minskad energianvändning Den totala energianvändningen, innefattande olja, el, pellets och fjärrvärme, i kommunala lokaler var MWh ( MWh 2000). Energianvändningen per kvadratmeter lokalyta var 169 kwh/m 2. Detta värde är jämförbart med år 2000, men ej tidigare år, då ett nytt beräkningssätt för yta började användas I diagrammet nedan visas två värden för år 2000 och Det lägre värdet är beräknat med det äldre beräkningssättet och således jämförbart med tidigare år. 11

14 Energianvändning i kommunala fastigheter per kvadratmeter lokalyta kwh/m Värdena är inte gradtalskorrigerade, dvs. det är inte korrigerat jämfört med standardår för kalla respektive varma dagar under året. Användning av värme i kommunala lokaler är 112 kwh/m 2 (gradtalskorrigerat). Användning av el i kommunala lokaler är beräknad till 68 kwh/m 2. Förnybar energi från jordvärme, bergvärme, kylåtervinning och biobränsle används till 15% av den totala energianvändningen i fastighetsbeståndet 2001, samma förhållande som under Bergvärme på Hulebäcksgymnasiet är den enskilt största källan. Oljeanvändningen 2001 var drygt 780 m 3 olja, det högsta värdet sedan Denna användning leder till koldioxidutsläpp på drygt ton per år. Vattenanvändning Vattenanvändningen i de kommunala lokalerna är för år 2001, m 3 (2000, m 3 ) Vattenanvändning i kommunala fastigheter m Värdet för 1999 ligger högre på grund av att vatten började användas som köldmedium i kommunhuset. Inköp Inköp- och kontorsservice har ingen egen handlingsplan för miljö, utan följer inköpspolicyn för kommunen. Miljöfrågor diskuteras på arbetsplatsträffarna ungefär var 10:e gång. EKU-delegationen för ekologiskt hållbar upphandling, som var tillsatt av regeringen, presenterade under hösten 2001 ett internetbaserat verktyg för inköpare inom offentlig verksamhet. Hjälpmedlet ska ytterligare bidra till att större hänsyn tas till miljöaspekter vid upphandlingar. Se vidare på hemsidan - Ett nytt verktyg. I Härryda kommun ges miljöaspekter för varje år allt större vikt vid kommunens inköp, under 2001 har miljöaspekten varit utslagsgivande för cirka 20% av tecknade avtal jämfört med 10% under Beräknat på kostnaden var ca 46% av allt kontorsmaterial som köps in i Härryda kommun miljöanpassat, däribland var samtliga batterier Svanenmärkta och 83% av pappersprodukterna miljömärkta, medan endast 5,5% av inköpta pennor, stift med mera och 7% av pärmarna var miljömärkta. Miljöanpassningen är således mycket beroende på vilken produkt som köps in. Måltidsservice Måltidsservice har nio miljöombud och planerar att genomföra en miljöinventering för verksamheten under Miljöfrågor diskuteras fortlöpande på arbetsplatsträffarna. Ekologiska livsmedel finns i upphandlingsavtalet och under året har måltidsservice övergått till ekologisk mjölk/filmjölk i skolmatsalar och på ålderdomshem, de inköpta kvantiteterna är totalt drygt liter. För övrigt köps inte KRAV-märkt eller lokalt producerad mat in, förutom bröd som till stor del köps från lokala bagerier i Landvetter och Hindås. Komposter används för matavfall bland annat på Björkelids ålderdomshem och Önnerödsskolan. Kemikalieanvändning vid städning Totalt använde städservice städkemikalier under året till en volym av drygt liter, en ökning med cirka liter från Ökningen beror på att städservice utför städning på större arealer. Av denna volym på liter var under % miljömärkt med Svanen eller Bra miljöval, mot 19% för Ökningen beror antagligen på att leverantörerna av städkemikalier har en större andel miljömärkta artiklar i sitt sortiment. För golvvård av linoleumgolv finns dock fortfarande inga miljömärkta alternativ och sådan golvvård utgör en stor del av städservice användning av städkemikalier, cirka 24%. 12

15 Sektorn för administrativt stöd Miljöredovisning har lämnats av kommunkansliet, personal- och ekonomifunktionen. Ett miljöombud finns på varje funktion. Alla anser att de följer kommunens miljöpolicy. Kommunkansliet har en handlingsplan för miljöarbetet. Miljöfrågor sägs finnas med vid upphandlingar, ärende- och posthantering. Personalfunktionen har gjort en miljöinventering avseende pappersanvändning. Ekonomifunktionen styr över material, till exempel årsredovisning, till hemsidan och arbetar för att införa e-handel. Miljöfrågor diskuteras på upp till 20% av arbetsplatsträffarna. Vid beställningar ur gällande inköpsavtal utgår man från informationen om miljömedveten upphandling i inköpshandboken. Alla arbetar aktivt för att minska förbrukningen av el och papper. Källsortering sker gemensamt för kommunhuset. Förbo AB Förbo AB, följer kommunens miljöpolicy och har gjort en miljöinventering samt har en miljöhandlingsplan som man arbetar utifrån. Dessutom finns miljöfrågor med vid ny- och ombyggnad, inköp och drift. Förbo AB genomförde åter igen en miljödiplo-mering som gäller juni 2001 juni Företaget inledde under året arbete med PCB-sanering av fastigheterna och genomförde vattenbesparande åtgärder i samtliga lägenheter i Härryda kommun. Förbo AB har kompostbehållare för hyresgäster i några bostadsområden. Härryda Energi AB Härryda Energi AB, följer kommunens miljöpolicy i tillämpliga delar och beräknar ha en miljöhandlingsplan klar under Miljöfrågor finns med i hantering och omhändertagande av avfall och miljöfrågor är en stående punkt på ledningsgruppsmöten och arbetsplatsträffar. 13 Vid upphandlingar läggs medelstor vikt vid miljöaspekter. Härryda Energi AB arbetar för att minska vattenförbrukningen genom sparsamhet, elförbrukningen genom att släcka, pappersförbrukningen genom e-fakturor, dubbelsidig kopiering med mera. Även bensin försöker man hushålla med genom att man har en relativt ny fordonspark och ej kör på tomgång. Dessutom har man en elbil.