Målområde 11: Spel målområde 11 Spel R 2011:

Transkript

1 målområde 11 Spel Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010

2 målområde 11 Spel Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:19 UppLAga 2:1 ISSN ISBN (pdf) ISBN (print) FOTO INLAga: s 23 NETTAN OLIw, övriga BILDER MATTON.SE OMSLAGSFOTO: MATTON.SE GRAFISK PRODUKTION: AB typoform TRYCK: STRÖMBERg, STOCKHOLM, 2011

4 Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning Utvecklingen av överdrivet spelande 6 Genomförda åtgärder 7 Förslag till framtida åtgärder 7 8 Summary Development of excessive gambling 8 Implemented measures 9 Proposals of future measures 9 10 Ordlista 15 DEL 1. inledning Målområde 11 alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 16 Modell för analys DEL 2. faktorer som påverkar överdrivet spelande Drivkrafter 24 Påverkansfaktorer DEL 3. Samband mellan överdrivet spelande och hälsa Spelande bland minderåriga 32 Riskabla spelvanor 33 Spelproblem DEL 4. utvecklingen av överdrivet spelande Ålder och kön 38 Spelmönster 44 Regional utveckling DEL 5. Hälsoskillnader mellan olika grupper Spelande bland minderåriga 46 Riskabla spelvanor 46 Spelproblem 49

5 51 DEL 6. Genomförda åtgärder och resultat Internationell utveckling 52 Genomförda åtgärder Bedömning av genomförda åtgärder 63 Framtida behov DEL 7. Förslag till framtida åtgärder 1. Utveckla och stärka spelregleringen Upprätta en nationell handlingsplan för spelförebyggande arbete Utveckla, utvärdera och implementera metoder som förebygger spelproblem Öka tillgången till behandling med effektiva metoder för spelberoende Utreda hur arbetet med spel och ANDT kan integreras Utveckla statistik för långsiktig uppföljning av det överdrivna spelandet Stödja kunskapsspridning till olika yrkesgrupper, beslutsfattare och ideella organisationer över hela landet Utveckla systematisk utvärdering av beslut om nya spelformer och av nya villkor för befintliga spelformer Utlysa forskningsmedel för oberoende utvärdering av spelansvarsverktygen på den svenska spelmarknaden Permanenta Stödlinjen för spelare och anhöriga Referenser 84 Bilaga 1. Folkhälsofrågorna om riskabla spelvanor(fors) 85 Bilaga 2. Problem Gambling Severity Index (PGSI) 87 Bilaga 3. South Oaks Gambling Screen Revised (SOGS-R)

6 Förord Sveriges riksdag antog den nationella folkhälsopolitiken 2003 i propositionen Mål för folkhälsan (2002/03:35) och år 2008 presenterades propositionen En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110). Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att analysera och följa upp den nationella folkhälsopolitiken och ger därför ut Folkhälsopolitisk rapport, den första gavs ut 2005 och den andra i november Det finns två huvudsyften med den folkhälsopolitiska rapporteringen. Det första är att ge regeringen överblick över hur folkhälsan har utvecklats och resultatet av genomförda åtgärder. Det andra är att rekommendera framtida satsningar så att regeringen kan göra strategiska val och prioritera bland förslagen. Underlaget för Folkhälsopolitisk rapport 2010 är omfattande och presenteras i flera underlagsrapporter som ger en fördjupad bild av varje enskilt målområde. Den här rapporten innehåller kunskapsunderlag som har tagits fram inom målområde 11, spel. I rapporten beskrivs det överdrivna spelandets samband med hälsa, utvecklingen över tid, genomförda åtgärder samt förslag till framtida åtgärder. Folkhälsopolitiken inom området för spel berör ett stort antal sektorer och aktörer i samhället och vi har velat göra många delaktiga i arbetet, särskilt med att identifiera idéer och förslag till framtida åtgärder samt behovet av stöd på regional och lokal nivå. Rapporten har arbetats fram av Marie Risbeck vid avdelningen för drogprevention och spel. Den har granskats av institutets interna sekretariat för Folkhälsopolitisk rapport 2010 och av Jessika Svensson, Ulla Romild och Thomas Jacobsson på avdelningen för drogprevention och spel. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning och Lotteriinspektionen har lämnat underlag till rapporten. Vetenskaplig granskare har varit Per Binde, fil. dr i socialantropologi vid Centrum för forskning om offentlig sektor, Göteborgs universitet. Östersund, juli 2011 Sarah Wamala Generaldirektör m å l o m r å d e 1 1 s p e l 5

7 Sammanfattning Denna rapport är en av 21 underlagsrapporter till Folkhälsopolitisk rapport Huvudrapporten Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa allas ansvar utkom i november Folkhälsopolitikens mål för målområde 11 spel är att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Utvecklingen av överdrivet spelande mäts i rapporten med hjälp av indikatorerna: spelande bland minderåriga, riskabla spelvanor och spelproblem. Utvecklingen av överdrivet spelande Det finns ett klart samband mellan överdrivet spelande och ohälsa, särskilt psykisk ohälsa och riskfylld alkoholkonsumtion. Andelen problemspelare är betydligt större bland män som varit utsatta för våld det senaste året jämfört med bland dem som inte varit utsatta för våld. Vi vet inte om det överdrivna spelandet leder till ohälsa eller om personer som mår psykiskt dåligt lättare får problem med sitt spelande. I Sverige saknas registerdata om överdrivet spelande vilket innebär att vi saknar kunskap om svenska förhållanden när det gäller sambanden mellan spelande och förtida död, självmordsförsök, kriminalitet, skuldsättning med mera. Det finns tydliga sociala skillnader vad gäller överdrivet spelande. Riskabla spelvanor är vanligare bland personer med låg utbildning, arbetaryrken, låg inkomst och ekonomiska problem och skillnaderna är stabila. Spelproblem är vanligare bland personer med låg utbildning och låg inkomst samt utländsk bakgrund. Dessa skillnader har ökat för män under det senaste decenniet. Överdrivet spelande finns i alla befolkningsgrupper och i alla spelformer men det är vanligare bland män och unga. Spelandet bland minderåriga har minskat under det senaste decenniet, men både pojkar och flickor spelar i alla spelformer oavsett åldersgräns, exempelvis på spelautomater och internetspel. Andelen i befolkningen som har problem med spel om pengar ligger på cirka två procent vilket är samma nivå som för tio år sedan. Andelen problemspelande män år har dock fördubblats under samma period och i dag har närmare var tionde person i denna grupp problem med spel om pengar. Bland personer som spelar ofta, för mycket pengar och i en eller flera av spelformerna spelautomater, internetspel, kasinospel, bingo och poker finns en högre andel problemspelare. Det finns regionala skillnader för spelvanor och problemen är vanligare i storstadsregionerna. 6 m å l o m r å d e 1 1 s p e l

8 Genomförda åtgärder Åtgärderna för att motverka skadeverkningar av överdrivet spelande har syftat till att påverka värderingar, normer och lagar, attityder och beteenden, sociala relationer och individfaktorer. Åtgärderna stämmer väl överens med förslagen i Folkhälsopolitisk rapport De flesta genomförda åtgärderna har fokuserat på attityder och beteenden hos spelare och anhöriga men också hos personer som i sitt arbete kommer i kontakt med spelproblem. Få åtgärder har syftat till att påverka sociala relationer och när det gäller åtgärder som syftat till att påverka värderingar samt normer och lagar saknas samordning. Vid en sammantagen bedömning konstaterar vi att de genomförda åtgärderna troligen haft en positiv effekt på befolkningsnivå och för enskilda personer. Trots att spelmarknaden har expanderat så ligger andelen problemspelare kvar på samma nivå i befolkningen i stort och spelandet bland minderåriga har minskat. Det finns i dag i viss utsträckning verksamheter dit enskilda spelare och anhöriga kan vända sig för stöd, råd och behandling. Medvetenheten i samhället om att spel om pengar har en negativ sida har också ökat. Samtidigt har det skett stora förskjutningar i spelandet mellan olika befolkningsgrupper med bland annat en fördubbling av andelen problemspelare bland män år. Vi ser också ökade hälsoskillnader kopplade till spelproblem och spelande bland minderåriga finns fortfarande i alla spelformer. Tillgången till stöd och behandling är mycket ojämnt fördelad över landet samtidigt som det fortfarande saknas viktig kunskap för att utveckla effektiva metoder som förebygger skadligt spelande. Förslag till framtida åtgärder Vi presenterar tio förslag till framtida åtgärder för att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. De fyra viktigaste är att utveckla och stärka spelregleringen upprätta en nationell handlingsplan för spelförebyggande arbete utveckla, utvärdera och implementera metoder som förebygger spelproblem öka tillgången till behandling med effektiva metoder för spelberoende. Dessa åtgärder syftar till att påverka alla nivåer i samhället. Kostnaderna för förslagen till framtida åtgärder ligger främst på låg och medelnivå. m å l o m r å d e 1 1 s p e l 7

9 Summary Objective domain 11. Gambling Knowledge base for the Public Health Policy Report 2010 This report is one of 21 sub-reports of the Public Health Policy Report The main report, the Public Health Policy Report 2010: Public health of the future everyone s responsibility, was published in November The objective for the public health policy regarding gambling is to reduce harm from excessive gambling. The development of excessive gambling is measured through the three indicators: underage gambling, risky gambling habits and problem gambling. Development of excessive gambling There is a clear connection between excessive gambling and illness, particularly mental illness and hazardous alcohol consumption. The proportion of problem gamblers is significantly higher among men subjected to violence in the past year compared with those not subjected to violence. It is unknown whether excessive gambling leads to illness or if those who are mentally ill are more inclined to have problems with gambling. There is no register data on excessive gambling in Sweden, meaning that there is a lack of knowledge with regard to connections with mortality, attempted suicide, criminality and indebtedness, etc. There are clear social disparities with regard to excessive gambling. Risky gambling habits are more common among those with a low level of education, a bluecollar profession, a low income or financial problems, and the pattern is stable over time. Problem gambling is more common among those with a low level of education or low income and those not born in Sweden. These discrepancies have increased among men in the past decade. Excessive gambling is present in all population groups and in all types of gambling, but is more common among men and young people. Underage gambling has decreased in the past decade. However, both boys and girls gamble in all forms of gambling regardless of age limit, including gambling machines and Internet gambling. Approximately 2 per cent of the general population are problem gamblers, which is the same level of ten years ago. However, the proportion of men aged 18 to 24 who are problem gamblers has doubled in the same period and, today, nearly one out of ten people in this group have problems with gambling for money. A high er proportion of problem gamblers are found among those who gamble often, for large amounts of money and in one or more of the types of gambling of gambling 8 m å l o m r å d e 1 1 s p e l

10 machines, Internet gambling, casino gambling, bingo and poker. There are regional differences with regard to risky gambling habits and problem gambling with a higher occurrence in the metropolitan regions. Implemented measures Measures to counter the harms of excessive gambling have aimed to influence values, norms and laws, attitudes and behaviour, social relationships and individual factors. Implemented measures agree well with those proposed in the Public Health Policy Report from Most of the measures implemented have focused on attitudes and behaviour among gamblers and their relatives, as well as those who come into contact with problem gambling in their work. Few measures aimed to influence social relationships and with regard to those measures which aimed to influence values, norms and laws, there has been a lack of coordination. In a collective assessment, we confirm that the measures implemented probably had a positive effect on a population level and for individuals. Although the gambling market has expanded, the proportion of problem gamblers in the general population remains at the same level and underage gambling has decreased. Today, there are, to some extent, activities to which individual gamblers and relatives can turn for support, advice and treatment. Awareness in society has also increased that gambling for money has a negative side. At the same time, major shifts have occurred between various population groups with, among others, a doubling of the proportion of problem gamblers among men aged 18 to 24. We also note greater health discrepancies linked to the problem gambling that exists in society and underage gambling still exists in all forms of gambling. Access to support and treatment is very unevenly distributed over the country at the same time that there is still a shortage of crucial knowledge for developing effective prevention methods for gambling prevention. Proposals of future measures The report presents ten proposals of future measures to reduce the harms of excessive gambling. The four most important are to: develop and strengthen gambling regulations establish a national action plan for gambling prevention efforts develop, evaluate and implement methods that prevent problem gambling increase access to treatment with effective methods for problem gambling. These measures aim to influence all levels of society. The presented proposals of future measures to reduce the harms of excessive gambling, mainly lie at a low to medium level in terms of costs. m å l o m r å d e 1 1 s p e l 9

11 Ordlista Faktor som påverkar hälsa Folkhälsa Folkhälsofrågorna om riskabla spelvanor (Fors) Faktor som påverkar hälsotillståndet. Exempelvis är höga krav i arbetet kombinerat med små möjligheter att påverka situationen faktorer som bidrar till hjärt- och kärlsjukdomar. Det allmänna hälsotillståndet i en befolkning. Beskriver både summan av individernas hälsa och hälsans fördelning i befolkningen. Ett mätinstrument bestående av tre frågor och nio svarsalternativ. Med hjälp av ett index skapar man ett mått på riskabla spelvanor. Se även Bilaga 1. Förebyggande åtgärd Åtgärd som förhindrar icke önskvärda händelser, handlingar, beteenden och tillstånd. Åtgärden syftar inte alltid till att förebygga sjukdomar. Se även Sjukdomsförebyggande åtgärd. Illegalt spel Indikator Mål för folkhälsa Målområde Spel om pengar som anordnas för allmänheten och i kommersiellt syfte men som helt saknar tillstånd. Exempel på illegala spel är andra spelautomater än Svenska spels Vegasautomater. Se även Oreglerat spel. Ett förhållande som används som markör för ett visst annat förhållande, till exempel utbildning som indikator för socioekonomisk position. Indikatorerna används för att kommunicera information om ett folkhälsoproblems utveckling till en målgrupp. Det övergripande nationella målet för arbetet med att förbättra folkhälsan (skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor) och de elva målområdena. Beslutat av riksdagen 2003 och reviderat Avser i den här rapporten folkhälsopolitikens elva målområden. Inom varje målområde finns åtgärder som ska föra Sverige närmare det övergripande målet för folkhälsan. 10 m å l o m r å d e 1 1 s p e l

12 Oreglerat spel Spel om pengar som anordnas för allmänheten i kommersiellt syfte och som saknar tillstånd att verka i Sverige. Exempel på oreglerat spel är spel om pengar som anordnas för svenska konsumenter av utlandsbaserade spelarrangörer. Se även Reglerat spel. Problem gambling severity index (PGSI) Ett mätinstrument med nio frågor och trettiosex svarsalternativ. Med hjälp av ett index skapar man ett mått på spelproblem och risk för spelproblem. Se även Bilaga 2. Problemspelande Reglerat spel Riskabla spelvanor Sjukdomsförebyggande åtgärd Socioekonomisk grupp Social gradient South Oaks Gambling Screen Revised (SOGS-R) Sammanslagning av kategorierna spelproblem och moderat risk för spelproblem enligt Problem gambling severity index. Se även Bilaga 2. Spel om pengar som anordnas för allmänheten i kommersiellt syfte och som har tillstånd. Tillstånd ges av regeringen, Lotteriinspektionen, länsstyrelserna och kommunerna beroende på vilket spel det gäller. I Sverige regleras spel om pengar av lotterilagen (1994:1000) och kasinolagen (1999:355). Se även Oreglerat spel och Illegalt spel. Spelande som medför en eller flera negativa konsekvenser. Vi räknar det här som en av tre indikatorer för överdrivet spelande och vi betraktar det som mindre allvarligt än spelproblem. Se även Spelande bland minderåriga och Spelproblem. Åtgärd för att förebygga en specifik sjukdom. Ofta överlappar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder varandra. Om åtgärderna syftar till att reducera en riskfaktor kallas den sjukdomsförebyggande, ska den öka tillgången till en skyddsfaktor (friskfaktor) kallas den hälsofrämjande. Se även Förebyggande åtgärd. Grupp av befolkningen utifrån position på arbetsmarknaden och utbildningsnivå. Samband där den sociala hierarkin i samhället påverkar en variabel på ett trappstegsformat sätt. Exempelvis att ju högre trappsteg man befinner sig på i den sociala hierarkin ju bättre hälsa har man. Ett mätinstrument med fyrtio frågor. Med hjälp av ett index skapar man ett mått på spelproblem. Se även Bilaga 3. m å l o m r å d e 1 1 s p e l 11

13 Spelande bland minderåriga Spelansvar Spelarrangör Spelberoende Spel om pengar Spelprevention Spelproblem Spelande bland personer som inte fyllt 18 år. Vi räknar det här som en av tre indikatorer för överdrivet spelande. Se även Riskabla spelvanor och Spelproblem. Avser i denna rapport de frivilliga åtgärder som spelarrangörerna vidtar för att motverka överdrivet spelande. Exempel är utbildning för ombud och personal, etiska riktlinjer för marknadsföring, spelbudget, självavstängning samt egenkontroll av åldersgränser och kreditspel. Aktör som med eller utan tillstånd arrangerar spel där människor kan spela om pengar. Arrangörerna kan vara både kommersiella bolag och ideella organisationer. Situation då en person drabbats av mycket allvarliga konsekvenser av spelande om pengar. Används ofta synonymt med diagnosen spelmani som identifieras som en impulskontrollstörning i Diagnostic and statistical manual of mental disorders (DSM-IV). Kriterierna för spelmani är lika de som används för att identifiera personer med alkoholberoende. Spel där man satsar pengar i syfte att vinna mer pengar och där slumpen på något sätt är inblandad (dvs. utfallet av spelet är ett resultat av faktorer som helt eller delvis ligger utanför spelarnas kontroll). Exempel på vanliga spel om pengar i Sverige är lotter, nummerspel (Joker, Lotto, Keno), hästspel, sportspel, bingospel, spelautomater och kasinospel (roulett, tärningsspel, kortspel). Åtgärder som motverkar skadeverkningar av överdrivet spelande. Man arbetar på tre nivåer: 1. generella åtgärder för att förebygga att överdrivet spelande uppkommer 2. åtgärder riktade till särskilda riskgrupper 3. vård och behandling till personer som redan upplevt negativa konsekvenser av ett överdrivet spelande. Spelande som lett till en eller flera allvarliga negativa konsekvenser, exempelvis hälsomässiga, sociala och ekonomiska problem. Vi räknar det här som en av tre indikatorer för överdrivet spelande och betraktar det som mer allvarligt än riskabla spelvanor. Ersätts ibland av problemspelande. Se även Spelande bland minderåriga och Riskabla spelvanor. 12 m å l o m r å d e 1 1 s p e l

14 Swedish longitudinal gambling study (Swelogs) Åtgärd Överdrivet spelande En studie om spel och hälsa med upprepade undersökningar som pågår mellan 2008 och Studien leds och finansieras av Statens folkhälsoinstitut. Den syftar till att mäta och beskriva spelproblemen i Sverige och till att identifiera riskoch skyddsfaktorer för spelproblem. Fysisk eller beteendemässig förändring i syfte att minska negativa eller öka positiva hälsoeffekter (SOU 2009:83). Spel om pengar som lett till negativa konsekvenser för hälsan, sociala relationer eller ekonomin. Är en faktor som påverkar folkhälsan. Mäts i denna rapport med tre indikatorer: spelande bland minderåriga, riskabla spelvanor och spelproblem. m å l o m r å d e 1 1 s p e l 13

15

16 1 inledning m å l o m r å d e 1 1 s p e l 15

17 Denna rapport är ett kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010, Framtidens folkhälsa allas ansvar (Statens folkhälsoinstitut, 2010c). Folkhälsopolitisk rapport 2010 beskriver vikten av tidiga och förebyggande åtgärder för att skapa goda livsvillkor, livsmiljöer och levnadsvanor. Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen. Detta mål med tillhörande elva målområden (se nedan) visar riktningen för arbetet med att nå social hållbarhet (Regeringens proposition 2002/03:35; Regeringens proposition 2007/08:110). Vi ser därför uppdraget med att skriva Folkhälsopolitisk rapport 2010 och dess kunskapsunderlag som en del av arbetet med att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. MÅL FÖR FOLKHÄLSAN Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Målområde 11 alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Områdena tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel har det gemensamt att de rör levnadsvanor där konsumtion av potentiellt beroendeframkallande produkter står i centrum. Bruket påverkar hälsan på olika sätt. Vad gäller tobak, narkotika och dopning betraktas allt bruk som skadligt medan man inom alkohol och spel talar om både skadligt och icke-skadligt bruk. Detta återspeglas också i folkhälsomålen för respektive område (faktarutan nedan). Inom alla områden kan skadligt bruk få mycket negativa konsekvenser för individen och dess anhöriga. Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupp för flera av områdena och ansamlingen av flera riskfyllda levnadsvanor hos samma individer ökar risken för ohälsa. Bruket av tobak och narkotika samt överdrivet spelande är vanligare bland lågutbildade och bidrar därmed till att förstärka skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska 16 m å l o m r å d e 1 1 s p e l

18 grupper (Statens folkhälsoinstitut, 2010c). Inom alla delområden i målområde 11 finns också starka kommersiella intressen inblandade, en ökande internethandel samt illegal handel. Folkhälsopolitikens mål för målområde 11 alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel minskat bruk och minskade skadeverkningar av alkohol ett samhälle fritt från narkotika ett samhälle fritt från dopning minskat bruk av tobak minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Målen formulerades 2003 i regeringens proposition Mål för folkhälsan och fastställdes 2008 i regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik (Regeringens proposition 2002/03:35; Regeringens proposition 2007/08:110). De bärande elementen för den svenska politiken kring alkohol, narkotika, dopning och tobak är en stark lagstiftning, internationellt samarbete, nationell samverkan och lokalt utvecklingsarbete. För att minska skadorna till följd av överdrivet spelande har vi börjat med satsningar på att bygga upp kunskapen, utveckla metoder och utbilda. Statens folkhälsoinstitut har en central roll inom målområde 11 som nationellt kunskapscentrum för förebyggande metoder och strategier, som ansvarig myndighet för uppföljning av folkhälsopolitiken samt som tillsynsmyndighet för alkohol och tobak. Förutom Statens folkhälsoinstitut arbetar andra centrala myndigheter, länsstyrelser samt hälso- och sjukvården på detta för folkhälsopolitiken prioriterade målområde. Kommunerna är navet i det lokala förebyggande arbetet bland annat genom sitt samarbete med andra verksamheter, inte minst ideella organisationer. I början av 2000-talet kom de första nationella handlingsplanerna för arbetet med alkohol och narkotika. Efter fem år förnyades handlingsplanerna och gällde fram till 2010 då de också utvärderades (Statens folkhälsoinstitut, 2010f) inrättade regeringen ett sekretariat som samordnar regeringens arbete med alkohol, narkotika, dopning och tobak. Från och med 2011 förtydligas kravet på samordning ytterligare då regeringen lägger fram en samlad strategi för arbetet. Spel Statens folkhälsoinstitut har sedan 1999 fått anslag för åtgärder mot spelberoende och dess sociala konsekvenser. Resurserna för detta arbete har ökat från 4 till 28 miljoner kronor per år. Uppdraget avser spel om pengar och inte tevespel och dator- m å l o m r å d e 1 1 s p e l 17

19 spel. Fokus för arbetet har hittills legat på utveckling och utvärdering av metoder för spelberoendebehandling, kunskapsuppbyggnad, utbildning och stöd till ideella organisationer. I folkhälsopropositionen 2007/08:110 betonades vikten av att genomföra en ny longitudinell undersökning om spelvanor och spelmissbruk, att ett självhjälpsprogram för barn, ungdomar och deras föräldrar ska utvecklas och att särskilda åtgärder behövs för att nå spelberoende ungdomar och vuxna i sårbara grupper. Åtgärderna beskrivs närmare i del 6 Genomförda åtgärder och resultat. Modell för analys I det här avsnittet presenterar vi modellen DPSIR 1 som beskriver samspelet mellan samhälle och hälsa. Överdrivet spelande betraktas i modellen som en faktor som påverkar hälsa ( tillstånd enligt modellen i figur 1 nedan). Överdrivet spelande är spelande om pengar som lett till negativa konsekvenser och mäts i denna rapport med hjälp av de tre indikatorerna: spelande bland minderåriga, riskabla spelvanor och spelproblem. Indikatorerna riskabla spelvanor och spelproblem utvecklades i Folkhälsopolitisk rapport 2005 (Statens folkhälsoinstitut, 2005). Nedan beskriver vi indikatorerna och hur de mäts. Spelande bland minderåriga är nivån på spel om pengar bland personer under 18 år. Under perioden har alla spel om pengar haft lägst 18-årsgräns utom lotter och Bingolotto. 2 Data har hämtats från CAN:s skolundersökningar och Swelogs befolkningsstudie om spel och hälsa (Fender & Hvitfeldt, 2008; Hvitfeldt & Gripe, 2010; Hvitfeldt & Nyström, 2009; Hvitfeldt & Rask, 2006, 2007; Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Riskabla spelvanor innebär att man har fått en eller flera av tre negativa konsekvenser av sitt spelande. Dessa är att man blir irriterad eller rastlös om man inte får spela, att man ljugit om sitt spelande eller att man försökt minska sitt spelande. Riskabla spelvanor betraktas som mindre allvarligt än spelproblem, se nedan. Vi mäter riskabla spelvanor med hjälp av Folkhälsofrågorna om riskabla spelvanor (Fors) och data har hämtats från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut, 2010g). Spelproblem innebär att man har fått en eller flera allvarliga negativa konsekvenser av sitt spelande. Vi betraktar det som allvarligare än riskabla spelvanor. Spelproblem har sociala, ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser och mäts noggrannare än riskabla spelvanor. Spelproblem mäts här genom mätinstrumenten South Oaks Gambling Screen-Revised (SOGS-R) och Problem Gambling Severity Index (PGSI). 1. D = driving forces (drivkrafter); P = pressure (påverkansfaktorer); S = state (tillstånd); I = impact (effekt och hälsoutfall); R = respons (åtgärd och styrmedel). 2. Under 2010 införde Svenska spel och Miljonlotteriet 18-årsgräns även på sina lotter. 18 m å l o m r å d e 1 1 s p e l

20 Data har hämtats från Swelogs befolkningsstudie om spel och hälsa och från en tidigare befolkningsstudie från 1997/98 (Rönnberg et al., 2000; Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Mätinstrumenten för riskabla spelvanor (Fors) och spelproblem (PGSI och SOGS-R) återges i sin helhet i bilaga 1 3. Avgränsning Var en spelare befinner sig på skalan mellan problemfritt spelande, riskabla spelvanor och spelproblem kan skifta över tid. Det finns ingen offentlig statistik baserad på registerdata för hur vanligt det överdrivna spelandet är i Sverige utan man mäter det i svaren på enkäter, så kallad självrapporterad förekomst. Den här rapporten omfattar inte förekomst av spelberoende som är en psykiatrisk diagnos på ett liknande sätt som alkoholberoende. Diagnoser för spelberoende finns både i det amerikanska diagnossystemet DSM-IV och i Världshälsoorganisationens diagnossystem ICD-10 (American Psychiatric Association, 1994; WHO, 2005). 3 Diagnosen spelberoende mäts i en klinisk intervju med hjälp av ett av dessa diagnostiska instrument. DPSIR-modellen I figur 1 nedan beskrivs relationerna mellan drivkrafter, påverkansfaktorer, tillstånd, effekter och åtgärder utifrån DPSIR-modellen (European Environmental Agency, 1999). Det stora värdet med modellen är att den illustrerar vilka bakomliggande faktorer som har betydelse för levnadsvanor och livsvillkor och i nästa steg för folkhälsan. Det är dessa faktorer som politiker och andra beslutsfattare kan påverka med olika åtgärder och styrmedel. Modellen hjälper med andra ord till att ge en tydlig struktur för policyanalysen. Överdrivet spelande har negativa konsekvenser för både individen och samhället. De effekter och hälsoutfall som överdrivet spelande ger påverkar sociala relationer, ekonomi och hälsa för både spelaren, de anhöriga och det omgivande samhället. Åtgärderna och styrmedlen för att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande kan vara ekonomiska och administrativa (inklusive juridiska), det kan vara information, före byggande metoder och behandling. De åtgärder som genomförts beskrivs i del 6 Genomförda åtgärder och resultat. Där resonerar vi också kring åtgärdernas effekt för att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. 3. Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fjärde utgåvan (DSM-IV) respektive International calssification of diseases, tionde utgåvan (ICD-10). Inför utgivningen 2013 av den femte versionen av DSM föreslås att diagnosen placeras tillsammans med bland annat alkoholberoende och narkotikaberoende i en ny kategori som kommer att kallas Missbruk och relaterade störningar. m å l o m r å d e 1 1 s p e l 19

21 Figur 1. DPSIR-modell av överdrivet spelande Drivkrafter Normer och lagar Spelmarknaden (kommersiella intressen, efterfrågan på spel, marknadsföring, spelformer, teknik och spelens utformning) Illegal verksamhet Värderingar (religion, spelkultur, medvetenhet om problemet) Utbildningsnivå Ekonomiska villkor Påverkansfaktorer Attityder och beteenden Sociala relationer (uppväxtmiljö, familj, skola, arbetsliv, fritid, bostadsormåde) Bruk av alkohol och narkotika Individfaktorer (biologiska och psykologiska) Pris Åtgärder och styrmedel Ekonomiska och administrativa styrmedel (inklusive juridiska), informaton, förebyggande metoder och behandling Tillstånd Överdrivet spelande Effekter och hälsoutfall Fysisk och psykisk hälsa Sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Kunskapen om orsakerna till överdrivet spelande är än så länge begränsad. Tidigare forskning om spel om pengar har dominerats av kliniska studier men under det senaste decenniet har det kommit allt fler befolkningsstudier runt om i världen. Longitudinella studier är dock fortfarande sällsynta. Detta innebär att vi inte med säkerhet kan säga vilka av drivkrafterna och påverkansfaktorerna som orsakar överdrivet spelande men däremot var det finns vetenskapligt belagda samband. Drivkrafterna och påverkansfaktorerna beskrivs närmare i del 2 Faktorer som påverkar överdrivet spelande. Sambanden mellan överdrivet spelande och hälsa beskrivs närmare i del 3b. 20 m å l o m r å d e 1 1 s p e l

22 Longitudinella studier Longitudinella studier är studier där man upprepar datainsamlingen och använder samma urval för att ställa frågor flera gånger. En longitudinell studie brukar omfatta minst tre datainsamlingar men kan också upprepas många gånger under flera decennier. Genom att återkomma till samma personer med vissa mellanrum kan man fastställa tidssamband och därmed orsaksrelationer. Longitudinella studier kan ha frågor om hur det var tidigare (retrospektiva) och om hur det är nu (prospektiva). I båda fallen kan man fastlägga tidssamband men prospektiva studier är i allmänhet betydligt mer pålitliga. I befolkningsstudier är en longitudinell strategi mycket viktig om man vill ha kunskap om orsakssamband. m å l o m r å d e 1 1 s p e l 21

23

24 2 faktorer som påverkar överdrivet spelande m å l o m r å d e 1 1 s p e l 23

25 Här beskriver vi närmare drivkrafterna och påverkansfaktorerna för överdrivet spelande utifrån DPSIR-modellen och presenterar internationell forskning, men ger inte någon systematisk litteraturöversikt. Drivkrafter betraktas som de bakomliggande faktorer på samhällsnivå som påverkar förekomsten av överdrivet spelande medan påverkansfaktorerna är faktorer på befolkningsnivå och individnivå. Nedanstående kunskap handlar i första hand om samband mellan överdrivet spelande och olika faktorer, inte om orsaksrelationer. Drivkrafter De drivkrafter som tas upp här är normer och lagar, spelmarknaden, illegal verksamhet, värderingar, utbildningsnivå och ekonomiska villkor. Normer och lagar Normer och lagar som reglerar spelmarknaden är viktiga drivkrafter. Eventuellt kan ett tillåtande regelverk bidra till att driva fram tillgång och efterfrågan på spel. Utvecklingen inom EU är motstridig med pågående liberalisering av spelmarknaderna i Spanien, Danmark, Italien och Frankrike samtidigt som man arbetar för att hålla näringslivet utanför spelmarknaderna i Norge, Nederländerna, Finland och Tyskland. I mars 2009 antog EU-parlamentet en resolution att spel och lotterier kan regleras olika i EU-länderna (Lotteriinspektionen, 2010). En reglering som genomsyras av sociala skyddshänsyn skulle kunna begränsa efterfrågan hos konsumenterna och spelbolagens vinster. Det finns inga studier som visar på samband mellan överdrivet spelande och typen av lagstiftning, men för alkohol finns starka belägg för att tillgänglighetsbegränsning med hjälp av lagstiftning förhindrar alkoholskador (The Alcohol and Public Policy Group, 2010). Likaså för narkotika finns det starka belägg för att lagstiftning spelar roll för tillgänglighetsutvecklingen. Eftersom det finns många likheter mellan områdena spel, alkohol och narkotika kan detta vara anledning till att verka för en restriktiv lagstiftning även inom spelområdet. Spelmarknaden Spelmarknaden omfattar bland annat kommersiella intressen, efterfrågan på spel, marknadsföring, spelformer, teknik och spelens utformning. Såväl människors lust att spela som spelarrangörernas vinstintresse är starka drivkrafter för att det ska uppstå spel om pengar. Internationella befolkningsstudier tyder på att det finns spelproblem överallt där det finns en spelmarknad oavsett om den består av illegala eller lagliga spelarrangörer inom näringslivet, staten och ideella organisationer. Sambanden mellan spelproblem och typen av spelmarknad är än så länge outforskade men det verkar inte finnas några spelmarknader utan spelproblem Med spelmarknad avses här en marknad där spel om pengar anordnas för allmänheten i kommersiellt syfte (alltså inte marknader som bygger på byteshandel där spelvinsterna stannar inom en grupp). 24 m å l o m r å d e 1 1 s p e l

26 Förhållandena på spelmarknaden är starka drivkrafter för överdrivet spelande. De är viktiga förutsättningar för såväl tillgänglighet som beteenden och attityder. Eftersom spelarrangörerna är kommersiella aktörer finns en motsättning mellan målet att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande och spelarrangörernas vinstsyfte. Detta gäller även om lagstiftaren avgör vilka ändamål som vinsterna får användas till. Studier från Nya Zeeland, USA, Australien och Kanada har undersökt samband mellan spelproblem och tillgänglighet till spelställen. Två nyazeeländska studier visar tydliga samband mellan spelproblem och att bo nära ett spelställe (Ministry of Health, 2008; Pearce, Mason, Hiscock, & Day, 2008). Liknande resultat finns från USA och Kanada. Två metaanalyser (sammanställningar av andra studier) har jämfört hur tätt spelställena ligger i olika stater i USA respektive Australien och kom fram till att spelproblem är vanligare där det finns gott om spel (Shaffer, LaBrie, & LaPlante, 2004; Storer, Abbot, & Stubbs, 2009). Men det finns också studier som pekar på låga eller inga samband, framför allt saknas longitudinella studier som kan lägga fast orsaksrelationen mellan närhet till spelställe, sociala faktorer i omgivningen och andelen problemspelare (Binde, 2009a). Studier från Kanada och Nya Zeeland visar också att spelmaskiner fanns i högre utsträckning i områden med låg socioekonomisk status. Men vi vet inte om människor blir problemspelare i högre utsträckning på grund av närheten till spelställen eller om det är så att det bor fler problemspelare i områden där det finns många spelautomater. Marknadsföringen av spel om pengar har också ökat på senare år, särskilt reklam för de utlandsbaserade internetspelen. Marknadsföringens påverkan på beteenden är mycket svår att mäta. Men i en kanadensisk intervjustudie drar man slutsatsen att det snarare är problemspelare som påverkas av spelreklamen än nya spelare (Derevensky, Sklar, Gupta, & Messerlian, 2010). En svensk studie kommer fram till att både personer med pågående och tidigare spelproblem i varierande grad påverkas negativt av spelreklam (Binde, 2007). Reklamen väcker obehagskänslor, skapar ett oönskat spelsug och påminner om negativa perioder i livet. Den tekniska utvecklingen är snabb och det kommer ständigt nya spelformer, vilket påverkar förutsättningarna för överdrivet spelande. Internetspel har exempelvis högre andel problemspelande än andra sätt att spela inom respektive spelform (som ombud, bana eller restaurang) (Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Spelformer med kort tid mellan insats och dragning och där man snabbt kan starta ett nytt spel (som spelautomater, internetspel och kasinospel) har betydligt högre andelar problemspelare än spel där det är långt mellan insats och dragning och där man måste vänta dagar eller veckor innan man kan starta ett nytt spel (som prenumerationslotterier). Men spelproblem finns i alla spelformer och vi saknar i dag kunskap om hur spelandet i olika spelformer hänger ihop, om det t.ex. är vanligt att man börjar med lotter för att sedan gå över till andra spel. De snabba tekniska förändringarna gör också att det är extra viktigt att följa utvecklingen och utvärdera förändringar. En annan aspekt av spelmarknaden som kan påverka tillgängligheten är de frivilliga åtgärder som spelarrangörerna använder för att motverka överdrivet spelande, t.ex. spelbudget och självavstängning. Dessa så kallade spelansvarsåtgärder är inte m å l o m r å d e 1 1 s p e l 25

27 vetenskapligt utvärderade i Sverige. Däremot visar en systematisk litteraturöversikt av internationell forskning att det finns visst vetenskapligt stöd för att självavstängning på kasinon och borttagande av spel med sedlar i spelautomater kan minska andelen spelare med spelproblem (Statens folkhälsoinstitut, 2010a). På den svenska spelmarknaden finns det också många spel arrangerade av oreglerade spelbolag, det är utlandsbaserade bolag som erbjuder spel om pengar via internet till svenska kunder. De oreglerade spelen bidrar till skadeverkningar av överdrivet spelande eftersom det är stor andel problemspelande i dessa spelformer (Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Som ett svar på den ökade konkurrensen har de reglerade spelarrangörerna fått tillstånd till alltfler spelformer under det senaste decenniet. Vi vet ännu inte om det har fått spelarna att byta från oreglerat spelande till reglerat spelande. Illegal verksamhet Med illegal verksamhet menar vi här sådant spel om pengar som anordnas för allmänheten i kommersiellt syfte men som saknar tillstånd, t.ex. spelautomater som inte är Vegas och vissa pokerklubbar som anordnas utanför Casino Cosmopol. De illegala spelverksamheterna bidrar till skadeverkningar av överdrivet spelande eftersom det är stor andel problemspelande i dessa spelformer (Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Värderingar Värderingar innebär i det här sammanhanget både de som finns inom olika spelkulturer och i vidare mening, till exempel religiösa värderingar samt synsätt som kan stödja eller motarbeta åtgärder för att minska skadorna av spel. Värderingar kring spel om pengar har också betydelse för vilka åtgärder som införs. Detta gäller beslutsfattare i såväl politiskt styrda organisationer på alla nivåer som i näringslivet, t.ex. inom spelbranschen. Utbildningsnivå Utbildningsnivån kan vara en drivkraft för överdrivet spelande. Internationell forskning visar tydliga samband mellan utbildningsnivå och spelproblem. Undersökningar i Norge, Kanada och Sverige visar högre grad av spelproblem bland personer med medelhög utbildning än bland dem med akademisk utbildning (Wiebe, Mun, & Kauffman, 2006; Øren & Bakken, 2007). Även i Nya Zeeland och Australien konstaterade man färre problemspelare bland personer med akademisk än bland personer med lägre utbildning (Department of Justice, 2009; Ministry of health, 2006). I Danmark, Finland, Storbritannien och USA är det störst andel problem bland dem med lägst utbildning (grundskola eller motsvarande) (Bonke & Borregard, 2006; Taloustutkimus Oy, 2007; Volberg, Nysse- Carris, & Gerstein, 2006; Wardle et al., 2007). 26 m å l o m r å d e 1 1 s p e l

28 Ekonomiska villkor Även ekonomiska villkor antas vara en drivkraft för överdrivet spelande. Studier från Norge, Finland, Storbritannien och USA rapporterar om samband mellan spelproblem och låg inkomst (Kavli & Torvik, 2008; Taloustutkimus Oy, 2007; Volberg et al., 2006 ; Wardle et al., 2007). I Danmark och Sverige visar resultaten framför allt lägre andel problemspelare i den högsta inkomstkvartilen (Bonke & Borregard, 2006; Statens folkhälsoinstitut, 2010h). I Australien fann man den högsta andelen problemspelare bland medelinkomsttagarna (Department of Justice, 2009). Påverkansfaktorer De påverkansfaktorer som tas upp här är attityder och beteenden, sociala relationer, bruk av alkohol och narkotika, individfaktorer och pris. Attityder och beteenden En positiv inställning till spel om pengar verkar ha koppling till ett större speldeltagande (Wardle et al., 2011), men vad som påverkar vad vet vi inte. Vi vet heller inte hur befolkningens attityder gentemot spel om pengar påverkar förekomsten av överdrivet spelande och forskningen om detta är mycket begränsad. När det gäller tobak, alkohol och narkotika betraktas attityder som en betydelsefull faktor tillsammans med pris, tillgänglighet och normer och man menar att det är inom dessa områden som de förebyggande åtgärderna har störst effekt (Statens folkhälsoinstitut, 2009a). Inom spelområdet har man i stället fokuserat på forskning kring spelbeteendet (hur involverad man är) och hur folk tänker om spel. Så kallat riskfyllt tänkande verkar ha större betydelse för spel än för alkohol, tobak och narkotika (Ontario Problem Gambling Research Centre, 2010). Detta kan handla om vidskepligt tänkande kring spel och tur, föreställningen att man kan kontrollera spelets utfall och okunnighet om hur sannolikhet och slump fungerar. Detta område brukar också kallas feltankar kring spel och det finns studier som visar samband mellan feltankar om spel och spelproblem (Jonsson et al., 2003). För spelbeteendet har både spelform, frekvens, nedlagd tid och satsade pengar samband med spelproblem (Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Enligt den svenska befolkningsstudien Swelogs använder spelarna med allvarliga spelproblem betydligt mer tid och pengar på spel än de som har viss risk för spelproblem. Denna grupp använder i sin tur betydligt mer tid och pengar på spel än de spelare som inte har några spelproblem. Dessutom är spelproblem vanligare bland dem som spelar på exempelvis spelautomater, kasino och internetspel, än bland dem som spelar på lotter, nummerspel och hästar. Sociala relationer Utifrån både befolkningsdata från tvärsnittsstudier och mindre studier finns belägg för samband mellan tidig speldebut och spelproblem senare i livet (Johansson, Grant, m å l o m r å d e 1 1 s p e l 27

29 Kim, Odlaug, & Götestam, 2009; Maurice, 2009). Det finns också studier som visar att ungdomar med spelproblem oftare har föräldrar med spelproblem än ungdomar utan spelproblem (Fröberg, 2006). Att ha en förälder som missbrukar alkohol eller droger är också vanligare bland ungdomar med spelproblem (Hardoon, Gupta, & Derevensky, 2004). Även föräldrars inblick i barnens fritid (föräldrakontroll) och om föräldrarna lärt sina barn att hålla en budget och spara pengar eller inte har visat sig ha betydelse (Delfabbro & Thrupp, 2003; Vachon, Vitaro, Wanner, & Tremblay, 2004). Studierna inom detta område är än så länge få och det behövs mer forskning på svenska förhållanden men det finns fog för att tro att uppväxtmiljön påverkar om man börjar spela överdrivet. Studier från USA och Kanada visar också att ungdomar med spelproblem ofta har vänner med samma problem (Fröberg, 2006). Studier som tar upp de sociala relationernas betydelse för spelproblem bland vuxna är också få. En norsk studie från 2008 undersökte bussförare, taxiförare och lastbilsförare (Revheim & Buvik, 2009). Författarna resonerar om hur arbets situationen påverkar möjligheterna att spela med tillgång till spelautomater på fika platser, ledig tid mellan olika arbetsuppgifter och hantering av kontanter. I den norska studien fann man att 7 procent av de tillfrågade spelade på arbetstid (Revheim & Buvik, 2009). I en svensk studie från 2008/09 fann man att 3 procent av den svenska befolkningen spelade om pengar på arbetstid eller när de skulle ha studerat (Statens folkhälso institut, 2010h). Spelställen kan också påverka hälsan genom att det kan finnas en koppling till höjd kriminalitet och ökat våld vilket påverkar livskvaliteten negativt i ett bostadsområde (Statens folkhälsoinstitut, 2010a). Det kan också finnas positiva hälsoeffekter av spelställen, i en amerikansk studie av äldre personer hade de som spelade bättre socialt stöd och mådde bättre, men drack också mer alkohol än de som inte spelade (Vander Bilt, Dodge Pandav, Shaffer, & Ganguli, 2004). Förutom uppväxtmiljö, familj, vänner, fritid och arbetsliv kan faktorer i boendemiljön, skolan och närsamhället ha betydelse för spelproblem. Bruk av alkohol och narkotika Det finns internationella studier som visar samband mellan riskabla alkoholvanor och spelproblem. Andelen personer med spelproblem är högre bland dem som har riskabla alkoholvanor än bland dem som inte har riskabla alkoholvanor (Griffiths, Wardle, Orford, Sproston, & Erens, 2010; Johansson et al., 2009). Enligt en amerikansk studie var andelen personer med spelproblem också högre bland dem som dricker alkohol samtidigt som de spelar, jämfört både med de som inte dricker alls och med de som dricker men inte när de spelar (Welte, Barnes, Wieczorek, & Tidwell, 2004). Enligt en analys av den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor var det dessutom betydligt vanligare med cannabisanvändning bland dem som hade riskabla spelvanor än bland dem som inte hade det (Boström, 2008). Även internationella studier visar på samband mellan spelproblem och substansmissbruk inklusive bruk av receptbelagda läkemedel utan läkares ordination (Currie, Schopflocher, & Wild, 2011; Maccallum & Blaszczynski, 2002). 28 m å l o m r å d e 1 1 s p e l

30 Individfaktorer Det finns studier som visar samband mellan individfaktorer och spelproblem, både för biologiska faktorer och personlighet. Exempelvis visar studier att hjärnans belöningssystem påverkas på liknande sätt hos spelberoende som hos personer som är beroende av droger som kokain, amfetamin, heroin, morfin och alkohol (Brené, 2007). Det finns också tvillingstudier som tyder på att genetiska dispositioner kan ha betydelse för utvecklandet av spelproblem. När det gäller personligheten finns prospektiva (framåtsyftande) studier som visar orsakssamband mellan impulsivitet och spelproblem (Ajdahi & Wolgast, 2008). Det finns också flera studier som visar samband mellan spelproblem och andra personlighetsstörningar men här är orsaksförhållandena oklara. Pris Pris räknas som en viktig påverkansfaktor inom övriga områden i målområde 11. När det gäller spel finns mycket begränsat med forskning på detta område (Statens folkhälsoinstitut, 2010a). Det vore intressant att undersöka konsekvenserna av förändringar i återbetalningsgraden (andel av insats som går tillbaka till spelaren) för problemspelare. Återbetalningsgraden varierar mycket mellan olika spelformer och det verkar inte finnas någon koppling mellan återbetalningsgrad och antalet spelare. Men förhållandet kan vara annorlunda för personer med spelproblem. En kanadensisk datorsimulering av olika återbetalningsgrader på spelautomater kom fram till att en återbetalningsgrad på 98 procent kan resultera i större risker för spelproblem jämfört med en återbetalningsgrad på 85 procent (Harrigan & Dixon, 2010). Även betalningsformen kan ha betydelse för utvecklingen av spelproblem. I Norge gjordes en uppföljning som visade att andelen problemspelare bland unga sjönk när man tog bort möjligheten att spela på spelautomater med sedlar (Hansen & Rossow, 2010). Ett annat intressant område vore att studera spelens pris- och vinstinformation ur ett konsumentperspektiv. Går det att skapa en standard för vilken information som ska vara med och hur den ska presenteras i syfte att kunden ska ha god kunskap om vad det är hon eller han köper samt vad det kostar? m å l o m r å d e 1 1 s p e l 29