Visst finns det elever som inte tycker om matematik, som inte mår bra

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Visst finns det elever som inte tycker om matematik, som inte mår bra"

Transkript

1 Annica Andersson Meningsfullt även för den som hatar matte Berätta vad du svarade när jag frågade om jag fick intervjua dig. Jag sa att jag kommer aldrig att vara till någon nytta. Varför skulle du inte vara det? Därför att jag hatar matte, så det skulle vara det enda svaret du skulle få av mig. (Petra, intervju) Visst finns det elever som inte tycker om matematik, som inte mår bra i matematikklassrummet. Elever, som i matematikdidaktisk forskning ofta hamnar i kategorin bortfall eftersom de gör motstånd, de kanske periodvis inte ens är närvarande på lektionerna eller så vill de arbeta med och lära matematik på ett annat sätt. De trivs inte på matten, men kämpar eftersom de måste ha ett betyg i matematik för att komma in på gymnasiet och sedan vidare in på universitet eller högskola. Det är ett stort antal elever som berättar dessa historier: Matte är tråkigt. Jag får ont i magen på matten. Jag fattar inte vad jag ska ha detta till. Jag talar alltså om den stora grupp elever som vi lärare dagligen möter, ibland omtalade som noicy students (Skovsmose, 2005). Inte noicy för att de är högljudda, utan för att de stör, kanske med sin tystnad, kanske med sitt motstånd, kanske med att inte må bra. Elever, vars berättelser vi ofta hör i klassrummen men också i olika sociala sammanhang där matematik och skolmatematik diskuteras. Ni känner igen historierna: Jag har aldrig haft det särskilt svårt med matten, men ofta har jag upplevt den som seg och långtråkig på grund av att man ofta har jobbat med samma saker under en lång tid. Jag har tyckt att matten känns väldigt meningslös när man lär sig sådana saker som det inte är uppenbart att man har nytta av i framtiden. (Erik, brev) Jag har aldrig någonsin gillat matte och i högstadiet hade jag dessutom en lärare som inte gjorde det hela bättre. Jag är inte särskilt duktig. [ ] Inte mycket av det man läser nu är nödvändigt, särskilt inte de uppgifter som handlar om exempelvis potenser. Det känns inte som att jag kommer använda det särskilt mycket i framtiden. (Marie, brev) Under ett års tid, läsåret , följde jag två klasser på samhällsvetenskapliga programmets dåvarande Matematik A. Under denna period strävade den ansvariga matematikläraren Elin och jag med att samhällsanpassa matematikundervisningen så långt det var möjligt. Vi diskuterade matematikens roll i samhället och hur vi kunde komplettera läroboksundervisningen med projektarbeten. Med denna artikel vill jag beskriva de erfarenheter vi gjorde under det året. Matte är tråkigt. Jag får ont i magen på matten. Jag fattar inte vad jag ska ha detta till. Undantaget författarens är samtliga personnamn i denna text fingerade. Nämnaren nr

2 Ett perspektiv och tre begrepp Jag har alltid, både i min egen lärarpraktik och i min forskning, sett matematikundervisningen som en social praktik. Jag ser lärande som en social aktivitet där vi inte bara lär utan också blir. Ett centralt begrepp för den här texten är identiteter, som kan ses som elevers och lärares berättelser om sig själva i relation till matematik. Dessa berättelser förändras över tid och beror på vad som sker i klassrummet vid vissa givna tidpunkter. Våra identiteter förändras, med andra ord, våra berättelser om oss själva förändras när vi lär. Ett annat viktigt begrepp, diskurser, ska här förstås som det sätt vi talar med och till varandra, hur vi uttrycker oss och uppträder i klassrummet. Detta kan även innehålla klädsel eller speciella attribut för att visa grupptillhörighet. Elever och lärare ges möjligheter, men också begränsande ramar, i de diskurser som är tillgängliga i klassrummet. Vilka möjligheter finns det för eleverna och läraren att tala, samtala och uttrycka sig? Agens är ett tredje viktigt begrepp. Det innefattar lärares och elevers möjligheter att som individer agera och ha kontroll över sina handlingar, i samspel med andra. Med andra ord, agens är de möjligheter individer har att agera tillsammans med andra; det är inte en specifik egenskap hos enskilda personer. Vilka möjligheter för agens har elever och lärare i matematikklassrummet? In i de komplexa klassrummen Elins och min intention under Ma A-kursen var att öppna upp de traditionella diskurserna i klassrummen som, enligt elevernas berättelser, verkade vara en undervisning med genomgångar av läraren vid tavlan följt av eget, ofta tyst, räknande i en lärobok. Hur skulle det bli om diskurserna öppnades upp, om eleverna fick fler möjligheter att påverka, fatta egna beslut och arbeta i grupper och projekt? Skulle deras berättelser förändras eller skulle de fortsätta att vara de samma? Som en konsekvens av denna fråga började Elin och jag, inspirerade av critical mathematics education, skissa på en matematikundervisning starkt kopplad till aktuella samhälls- och mediafrågor. Vi föreställde oss klassrumsdiskurser där eleverna hade möjligheter att diskutera och påverka matematikundervisningen, diskutera och ifrågasätta matematikens styrka i samhället och matematik som ämne. Eleverna skulle erbjudas möjligheter att reflektera över det bästa och smartaste sättet för dem att lära och visa sina kunskaper i matematik inom de givna styrdokumentens ramar. Vi funderade på vilka moment som kunde vara lämpliga som projektarbeten eller mindre grupparbeten och vilka moment som lärs bäst med stöd av läroboken. Denna planering låg till grund för två samhällsvetenskapliga klassers Ma A på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Elin och jag strävade alltså efter relationer som understödde ett klassrum där eleverna kunde agera på ett positivt sätt för sitt lärande. Vi införde projektarbeten där de valde uppgiftskontexterna inom givna ramar. Detta sätt att arbeta stämmer väl överens med en critical mathematics classroom practise: The aims of critical mathematics, require the use of a questioning and decision making learning style in the classroom. Teaching approaches should include discussions, permitted conflict of opinions and views but with justifications offered, the challenging of the teacher as an ultimate source of 24 Nämnaren nr

3 knowledge (not in their role as classroom authority), the questioning of content and the negotiation of shared goals. [ ] Also the learners should be given the chance pose their own problems and initiate their own projects and investigations at least some of the time, [ ]. (Paul Ernest, 2002, s 8) På detta sätt fick eleverna möjlighet att ta större ansvar för sitt matematiklärande, ovanligt i svenska matematikklassrum enligt Skolinspektionens rapport Undervisningen i matematik i gymnasieskolan. Elins berättelser om förändringsarbetet finns beskrivna mer utförligt i artikeln A curling teacher in mathematics education: Teacher identities and pedagogy development publicerad i Mathematics Education Research Journal nr 4, Tre undervisningssekvenser Här redogör jag för tre undervisningssekvenser som är olika till sin karaktär. Därefter beskriver jag de erfarenheter vi gjorde och reflekterar kritiskt i relation till elevernas och lärarens berättelser. Projektarbete i grupper Dagstidningar tar upp att ett ökande antal ungdomar får ekonomiska problem efter att ha tagit snabblån, t ex SMS lån, oftast med höga räntor. Om unga människor får betalningsanmärkningar för att de inte kan betala tillbaka sina skulder, minskar ofta deras möjligheter att få lån för fortsatta studier eller till bostad senare i livet. Vi erbjöd, i ett projekt om procent, möjligheter att diskutera frågor om hur man kan tänka och agera i situationer där man behöver pengar. Även om dessa elever bara var år gamla, visade det sig att ett par av dem redan hade lånat pengar från eller genom vänner och hade svårt att betala tillbaka. Uppgiften till eleverna var att resonera om vad de skulle kunna tänkas låna pengar till, hur mycket de skulle behöva låna och bankernas aktuella ränta. De förutsattes besvara frågor om räntekostnader per år, totala kostnader, om det var värt att ta lånet eller ej varför eller varför inte? Eleverna förväntades också diskutera frågor som: Hur kan jag ta reda på om räntan är hög eller låg? Är låneerbjudandet bra eller inte? Redovisningen bestod av en poster kompletterad med en muntlig presentation. Trots den inbyggda examinationen i projektuppgiften valde Elin att eleverna skulle komplettera med inlämning av lösta läroboksuppgifter för bedömning. Detta resulterade i en blandning av gamla och nya diskurser, som vid ett tillfälle blev problematiskt för relationen mellan några elever och Elin. Hon reflekterade över detta beslut i slutet av terminen: Jag skulle inte göra om procentprojektet igen, på det sätt som de var tvungna att lämna in övningar från boken samtidigt som de skulle göra en projektpresentation. Men vi hade den diskussionen innan vi började och då valde jag att ta in bokdelen för att känna mig säker på att de gjorde något. Det var en kontrollpunkt för mig. Under kommande projekt uteslöt Elin obligatoriska läroboksuppgifter som del av examinationen. Läroböckerna var istället närvarande på ett annat sätt än tidigare. Eleverna gavs, med handledning, möjlighet att själva bestämma vad de behövde arbeta med i läroboken för att kunna slutföra sina projekt. De erbjöds låna andra läroböcker om de önskade en som förklarade ämnet på ett sätt som passade dem bättre. NämNareN Nr

4 Detta sätt att organisera matematikundervisningen var nytt för eleverna. I deras bloggkommentarer blev det uppenbart att detta var en annorlunda upplevelse av att arbeta i matematik. Initialt behövde eleverna handledning i hur man genomför projekt och grupparbeten i matematik. Zizzi kommenterade på sin blogg: Det här var verkligen meningsfullt och det var bra att vi själva fick ta ansvar för planeringen och arbetet i gruppen. Men, detta sätt att arbeta på är nytt för oss, vi behöver träna Eleverna verkade uppskatta möjligheterna att själva fatta beslut om sitt lärande. Rosie, som tidigare berättat att hon inte hade nått de målen hon ville i matematiken på grundskolan, och därför upplevde matematik som ett meningslöst ämne, skrev i sin utvärdering: Jag tyckte att det var kul eftersom man kunde bestämma ämne själv och det innebär ju att man arbetar med något man är intresserad av. Malin, som berättat att jag har ångest för matte skrev tidigt under projektet på bloggen: Detta var ok. Det var nytt och intressant och en bra uppgift eftersom det var riktigt, realistiskt. Kan vara bra för mig senare i livet. En vecka senare skriver hon efter ett bankbesök: Detta var en bra övning eftersom vi var tvungna att ta reda på saker själva och därmed bli oberoende. Jag försökte att beräkna räntan, men insåg att vi måste vara bättre och mer effektiva att hjälpa varandra med matematikuppgifterna i gruppen. Jag kommer att försöka få de andra att bli bättre på det, så vi hjälper varandra. J Elin tolkade hennes uttalanden som oro över att inte nå de matematiska målen. I det här fallet agerade hon och stödde Malin med extra matematiska samtal. På så sätt blev bloggen inte bara användbar för mina forskningsmål och elevernas egna reflektioner kring sitt lärande, utan utvecklades också till ett instrument för läraren att bli medveten om vad som pågick i grupperna. Sammanfattningsvis verkade eleverna uppleva projektuppgiften som realistisk. De uppskattade att planera och ta ansvar för sin tid och arbetsfördelning inom grupperna, även om de som sagt behövde handledning i hur man genomför projektarbeten i matematik. Argumentation med matematik en temadag Inspirerade av Frankensteins (2008) arbete med numerisk information och kvantitativ argumentation bjöd vi in eleverna till en temadag. I par förväntades de tillverka löpsedlar som engagerar människor och som öppnar upp för nyfikenhet, reflektion och känslor med ett matematiskt innehåll. Inramningen för löpsedlarna blev FN:s konvention om barns rättigheter. Eleverna på skolan hade under en period arbetat i ett ämnesövergripande projekt på temat Mänskliga rättigheter. Matematikämnet var tyvärr inte inbjudet att delta i projektet. Elin upplevde detta som komplicerat eftersom eleverna förväntades genomföra en mindre statistisk undersökning, som ur hennes perspektiv gjordes med mycket låga förväntningar på det matematiska innehållet. Elin uppfattade det som att det underliggande budskapet till eleverna 26 Nämnaren nr

5 kunde tolkas som matematik är vad du gör i matematikklassrummet och inte relaterat till andra ämnen eller till omvärlden. Därför beslutade vi att utmana skolprojektet Mänskliga rättigheter på ett subtilt sätt. Vi ville ge eleverna matematiska verktyg inför deras projektarbeten och på så sätt ge dem möjlighet att uppnå bättre resultat. Skoladministrationen döpte denna dag till Mattedag utan ytterligare förklaringar och det var inte alls någon smart idé. Ett par elever berättade om känslor av ångest dagen innan. Läraren anmärkte att det fanns ett större antal tandläkar- och läkarbesök denna dag, än en vanlig skoldag. Petra, som identifierade sig själv som en sann mattehatare både under intervjuer och upprepade gånger i klassen, sa: Först tänkte jag en hel dag av matematik, jag kan inte göra det, jag kan bara inte vara där hela dagen. Men när jag kom dit var det faktiskt ganska kul och nu efteråt läser jag och ser i tidningarna på ett annat sätt. Så jag lärde mig faktiskt något och det var verkligen oväntat på en mattedag. En annan intressant iakttagelse var antalet elever som inte erkände det vi gjorde som varande matematik. Zizzi kommenterade så här: En matematikdag, hur kul kan det vara, och varför du kallar det en mattedag? Vi arbetade på affischer, vi sökte information, vi skrev matematiska grejer för bästa effekt, men det är inte matematik! Det var en riktigt bra dag, men definitivt inte matte. Ämnesövergripande projekt i statistik: Ekologiska fotavtryck Nyhetsrubrikerna under denna hösttermin fokuserade på COP 15, FN:s konferens i Köpenhamn om klimatförändringar. Skolan, belägen i södra Sverige, påverkades av konferensen och vi beslutade att använda temat från Köpenhamnsmötet, Klimatförändringar och hållbarhet, för ett statistiskt projekt som löpte samtidigt med konferensen. Den tredje uppgiften jag ger exempel på, blev ett ämnesövergripande samarbete mellan matematik och naturkunskap med fokus på det ekologiska fotavtrycket från eleverna på skolan. Projektet löpte intensivt i tre veckor under matematik- och naturkunskapslektionerna. Eleverna skulle genomföra en statistisk undersökning på skolan och valde olika ämnen, exempelvis mat, resor, boende, energi eller konsumtion. Det gemensamma målet var att vi tillsammans kunde jämföra våra resultat och ta reda på vårt ekologiska fotavtryck. Projektet utformades som en trestegsraket. Eleverna bestämde först arbetsgrupper och ämne. De konstruerade den statistiska undersökningen parallellt med att de samlade in information om det valda ämnet. Andra steget var att genomföra undersökningen och rapportera resultaten på ett beskrivande sätt. Vi bjöd även in eleverna att ta ställning i förhållande till deras valda ämne och att argumentera för sin syn med stöd av framtagen statistik och därmed överväga olika sätt att representera sina data. Genom att de lärde sig att manipulera (inte förfalska!) diagram och statistisk information för att stärka argumenten, förstod de hur olika sätt att presentera statistisk information i tidningar och reklam påverkar våra personliga bedömningar. Det tredje steget var en eftermiddagssession där all insamlad information sammanfattades. Vi diskuterade och jämförde data från olika länder och vi undersökte kritiska frågor om våra sätt att leva. För er som undrar: Om vi alla levde på det sätt som dessa elever gjorde, skulle vi behöva 4,6 jordklot för att överleva. Nämnaren nr

6 Ett utdrag från Sandras loggbok visar några aspekter från elevens perspektiv: Under projektet har jag lärt mig om olika diagram t ex visste jag inte om histogram före projektet. Jag tycker att det har varit riktigt intressant med manipulerade diagram och resultat nu kommer jag att vara mer uppmärksam när man läser tidningar osv! Det som förvånade mig mest var dock hur viktig roll matematiken spelar när man talar om miljöfrågor. Med stöd i matematik kan vi få människor att reagera och stanna. [ ] Jag är så intresserad av miljöfrågor och hade faktiskt inte trott att matematik kan vara viktigt när man lägger fram olika ståndpunkter. Jag har nog lärt mig mer nu än om jag bara hade räknat uppgifter i boken. Nu kan jag få användning av kunskapen i projektet och det gjorde mig motiverad och glad! Jag visar min kunskap bäst genom muntliga presentationer, eftersom jag då kan visa alla fakta och prata istället för att bara skriva ett test. Att ha ett syfte med beräkningarna motiverade mig mycket. Sandra relaterade i detta projekt matematik till ett sammanhang som var intressant för henne. Hon genomförde en väl förberedd presentation och svarade på både matematiska frågor och frågor om miljö. Elin bedömde att hon svarade upp mot betyget MVG på de matematiska målen inom detta projekt. Sandra berättade att hon aldrig tidigare hade fått mer än G på ett skriftligt matematikprov i sitt liv. Medvetenheten om sitt eget lärande och att hon visade sin kunskap bäst genom muntliga presentationer tycktes vara väl förankrad. Avslutande ord I ovanstående exempel har jag försökt visa möjligheter, men också begränsningar, för en lärare att ändra sitt sätt att organisera undervisningen. Elins och elevernas berättelser åskådliggör våra erfarenheter. De beskrivna projekten och erfarenheterna kan troligen inte enkelt överföras till andra matematikklassrum. Däremot finns det skäl att anta att erfarenheterna som jag beskrivit här känns igen. Denna berättelse kan inspirera och motivera att öppna upp för andra diskurser i klassrummen som att ge eleverna möjlighet att påverka och ta ansvar, föra in aktuella samhällsfrågor och att arbeta ämnesövergripande och i projekt. Litteratur Andersson, A. (2011). Engagement in education: Identity narratives and agency in the contexts of mathematics education. Avhandling. Aalborg universitet, Uniprint. Ernest, P. (2002). Empowerment in mathematics education. Philosophy of mathematics education journal, 15 (1), Frankenstein, M. (2008). Quantitative form in arguments. I J. F. Matos, P. Valero & K. Yasukawa (red). Proceedings of the fifth international mathematics education and society conference. Lisbon: Universidade de Lisboa and Department of education, Learning and philosophy, Aalborg university. Konsumentverket och Svenska Kronofogdemyndigheten (2007). SMS-lån. En kartläggning av unga vuxnas erfarenheter. Rapport 2007:17. Karlstad: Konsumentverket. Skovsmose, O. (2005). Travelling through education: Uncertainty, mathematics, responsibility. Rotterdam: Sense Publishers. Skolinspektionen (2010). Undervisningen i matematik i gymnasieskolan. Stockholm: Skolinspektionen. 28 Nämnaren nr

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt!

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! 1 (5) Vad är det? Om du saknar den formella grundläggande behörigheten, dvs. du har t.ex. inte ett slutbetyg

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Den fristående huvudmannens

Läs mer

Statistik för 2014. Facebook- sidan har hundratals läsare och den har kompletterats med besök i skolor.

Statistik för 2014. Facebook- sidan har hundratals läsare och den har kompletterats med besök i skolor. Statistik för 2014 Verksamhet Under 2014 har vi för andra året använt ett chatsystem baserat på Lync som är kopplat till ett statistikinsamlingssystem. Fördelarna med systemet är att det är lätt att använda,

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9 Undervisning Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9 Mål att uppnå i år 9, ur Lpo 94 Utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Ulrika Ryan Hur bygger jag den vetenskapliga grunden för min undervisning? Styrdokument Forskning Beprövad erfarenhet Matematik

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande tikk Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Hur blir man bäst eller sämst i klassen? Uppkomst av skillnader i prestationsförmåga i matematik - en empirisk studie av klassrumspraktik

Hur blir man bäst eller sämst i klassen? Uppkomst av skillnader i prestationsförmåga i matematik - en empirisk studie av klassrumspraktik Hur blir man bäst eller sämst i klassen? Uppkomst av skillnader i prestationsförmåga i matematik - en empirisk studie av klassrumspraktik Eva Jablonka, Luleå tekniska universitet Projektmedarbetare: Maria

Läs mer

Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar

Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lisen Häggblom Åbo Akademi, Vasa Lärarutbildningen är en stor utbildning - komplex - har politiskt intresse - många vill vara experter på utbildning

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 1. Procent och statistik Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 Innehållsförteckning Pedagogisk grundsyn... 3 Vad karaktäriserar en bra lärare?... 3 Studenten... 4 Undervisningen... 4

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg Det är svårare idag! Idag finns det en uppsjö av läseböcker, läsläror och läroböcker att välja bland. Vad ska

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

07-03-09 TORULF PALM 1

07-03-09 TORULF PALM 1 07-03-09 TORULF PALM 1 Prov, betyg och bedömning Torulf Palm Institutionen för Matematik, Teknik och Naturvetenskap Umeå universitet 07-03-09 TORULF PALM 2 Händelser från skolvardagen Martin har bedömt

Läs mer

Använd matematiklektioner för att ge dina elever i år 4-9 kunskap i ekonomiska frågor med det webbaserade programmet Control Your Money.

Använd matematiklektioner för att ge dina elever i år 4-9 kunskap i ekonomiska frågor med det webbaserade programmet Control Your Money. Undervisa i privatekonomi med CONTROL YOUR MONEY Använd matematiklektioner för att ge dina elever i år 4-9 kunskap i ekonomiska frågor med det webbaserade programmet Control Your Money. Till matematiklärare»hela

Läs mer

Matematik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 34-39 HT 2015

Matematik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 34-39 HT 2015 Matematik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 34-39 HT 2015 Tal Vad kan subtraktionen 4 7 innebära? Kan något vara mindre än noll? De här frågorna sysselsatte matematiker i många århundranden. Så länge

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna.

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

EGET ARBETE. Du ska tänka efter hur mycket du kan göra, så att du hinner göra färdigt. Sammanfattning. Förändrade villkor för undervisning och lärande

EGET ARBETE. Du ska tänka efter hur mycket du kan göra, så att du hinner göra färdigt. Sammanfattning. Förändrade villkor för undervisning och lärande Du ska tänka efter hur mycket du kan göra, så att du hinner göra färdigt Kerstin Bergqvist, Linköpings universitet Sammanfattning Eget arbete i år 1-2 studerades med hjälp av observationer, intervjuer

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning. Översikt. Matematik väcker känslor

Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning. Översikt. Matematik väcker känslor Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning Föreläsning i kursen Matematikdidaktik för högskolan Matematikcentrum, Lunds universitet Gerd Brandell Översikt

Läs mer

Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv

Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv Lupp som pedagogiskt verktyg Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. 1 Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Dnr HS 214/42 Sammanställning av kursvärdering (blanketten används inte för lärarutbildningskurser) Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Sammanställning av vårterminens kurser ska vara underskriven,

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Kan man undgå att bli lurad?

Kan man undgå att bli lurad? Kan man undgå att bli lurad? Ingemar Rosén, Jakob Törefors & Göran Emanuelsson Inför seminariet Matematik och verkligheten i Uppsala, oktober 1998, funderade vi över vuxnas svårigheter att använda verktyg

Läs mer

Klara målen i 3:an - undervisa i matematik!

Klara målen i 3:an - undervisa i matematik! Klara målen i 3:an - undervisa i matematik! Att få chans att lyckas i matematik De flesta elever älskar matte under sitt första skolår. Allas vår önskan är att eleverna ska få en fortsatt intressant och

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Riktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt

Riktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt Räkna med flyt Som ett led i att höja elevernas resultat införs ett kommunövergripande arbetssätt med diagnoser och tillhörande analysarbete. Diamants aritmetikdel ska vara ett redskap för lärarna i deras

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum.

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum. En jobbdröm handlar om arbete - varför vi arbetar, vad fritid är och vad

Läs mer

Studiehandledning. kurs Matematik 1b

Studiehandledning. kurs Matematik 1b Studiehandledning kurs Matematik 1b Innehållsförteckning Inledning och Syfte... 1 Ämnesplan för ämnet matematik... 1 Ämnets syfte... 1 Centralt innehåll... 2 Problemlösning... 2 Taluppfattning, aritmetik

Läs mer

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011)

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011) 2010-06-28 Till SKOLVERKET FI Dnr 10-871 Respektive kontaktpersoner för ämnesplaner: e-post: sa.gy2011@skolverket.se Johan Linder e-post: na.gy2011@skolverket.se Johan Börjesson e-post: es.gy2011@skolverket.se

Läs mer

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera Informationshäfte till föräldrar, elever med flera INTERNATIONAL BACCALAUREATE (IB) IB Global Education är programmet för dig som vill vara med och skapa en bättre värld! Det är en utbildning för er som

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter.

Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter. Kurskod: MATMAT02a Kursen matematik 2a omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Kommentar Begrepp i kursen matematik 2a Metoder för beräkningar vid budgetering. Budgetering

Läs mer

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet

Läs mer

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 16 juni 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte är att

Läs mer

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 18 augusti 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer