Visst finns det elever som inte tycker om matematik, som inte mår bra

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Visst finns det elever som inte tycker om matematik, som inte mår bra"

Transkript

1 Annica Andersson Meningsfullt även för den som hatar matte Berätta vad du svarade när jag frågade om jag fick intervjua dig. Jag sa att jag kommer aldrig att vara till någon nytta. Varför skulle du inte vara det? Därför att jag hatar matte, så det skulle vara det enda svaret du skulle få av mig. (Petra, intervju) Visst finns det elever som inte tycker om matematik, som inte mår bra i matematikklassrummet. Elever, som i matematikdidaktisk forskning ofta hamnar i kategorin bortfall eftersom de gör motstånd, de kanske periodvis inte ens är närvarande på lektionerna eller så vill de arbeta med och lära matematik på ett annat sätt. De trivs inte på matten, men kämpar eftersom de måste ha ett betyg i matematik för att komma in på gymnasiet och sedan vidare in på universitet eller högskola. Det är ett stort antal elever som berättar dessa historier: Matte är tråkigt. Jag får ont i magen på matten. Jag fattar inte vad jag ska ha detta till. Jag talar alltså om den stora grupp elever som vi lärare dagligen möter, ibland omtalade som noicy students (Skovsmose, 2005). Inte noicy för att de är högljudda, utan för att de stör, kanske med sin tystnad, kanske med sitt motstånd, kanske med att inte må bra. Elever, vars berättelser vi ofta hör i klassrummen men också i olika sociala sammanhang där matematik och skolmatematik diskuteras. Ni känner igen historierna: Jag har aldrig haft det särskilt svårt med matten, men ofta har jag upplevt den som seg och långtråkig på grund av att man ofta har jobbat med samma saker under en lång tid. Jag har tyckt att matten känns väldigt meningslös när man lär sig sådana saker som det inte är uppenbart att man har nytta av i framtiden. (Erik, brev) Jag har aldrig någonsin gillat matte och i högstadiet hade jag dessutom en lärare som inte gjorde det hela bättre. Jag är inte särskilt duktig. [ ] Inte mycket av det man läser nu är nödvändigt, särskilt inte de uppgifter som handlar om exempelvis potenser. Det känns inte som att jag kommer använda det särskilt mycket i framtiden. (Marie, brev) Under ett års tid, läsåret , följde jag två klasser på samhällsvetenskapliga programmets dåvarande Matematik A. Under denna period strävade den ansvariga matematikläraren Elin och jag med att samhällsanpassa matematikundervisningen så långt det var möjligt. Vi diskuterade matematikens roll i samhället och hur vi kunde komplettera läroboksundervisningen med projektarbeten. Med denna artikel vill jag beskriva de erfarenheter vi gjorde under det året. Matte är tråkigt. Jag får ont i magen på matten. Jag fattar inte vad jag ska ha detta till. Undantaget författarens är samtliga personnamn i denna text fingerade. Nämnaren nr

2 Ett perspektiv och tre begrepp Jag har alltid, både i min egen lärarpraktik och i min forskning, sett matematikundervisningen som en social praktik. Jag ser lärande som en social aktivitet där vi inte bara lär utan också blir. Ett centralt begrepp för den här texten är identiteter, som kan ses som elevers och lärares berättelser om sig själva i relation till matematik. Dessa berättelser förändras över tid och beror på vad som sker i klassrummet vid vissa givna tidpunkter. Våra identiteter förändras, med andra ord, våra berättelser om oss själva förändras när vi lär. Ett annat viktigt begrepp, diskurser, ska här förstås som det sätt vi talar med och till varandra, hur vi uttrycker oss och uppträder i klassrummet. Detta kan även innehålla klädsel eller speciella attribut för att visa grupptillhörighet. Elever och lärare ges möjligheter, men också begränsande ramar, i de diskurser som är tillgängliga i klassrummet. Vilka möjligheter finns det för eleverna och läraren att tala, samtala och uttrycka sig? Agens är ett tredje viktigt begrepp. Det innefattar lärares och elevers möjligheter att som individer agera och ha kontroll över sina handlingar, i samspel med andra. Med andra ord, agens är de möjligheter individer har att agera tillsammans med andra; det är inte en specifik egenskap hos enskilda personer. Vilka möjligheter för agens har elever och lärare i matematikklassrummet? In i de komplexa klassrummen Elins och min intention under Ma A-kursen var att öppna upp de traditionella diskurserna i klassrummen som, enligt elevernas berättelser, verkade vara en undervisning med genomgångar av läraren vid tavlan följt av eget, ofta tyst, räknande i en lärobok. Hur skulle det bli om diskurserna öppnades upp, om eleverna fick fler möjligheter att påverka, fatta egna beslut och arbeta i grupper och projekt? Skulle deras berättelser förändras eller skulle de fortsätta att vara de samma? Som en konsekvens av denna fråga började Elin och jag, inspirerade av critical mathematics education, skissa på en matematikundervisning starkt kopplad till aktuella samhälls- och mediafrågor. Vi föreställde oss klassrumsdiskurser där eleverna hade möjligheter att diskutera och påverka matematikundervisningen, diskutera och ifrågasätta matematikens styrka i samhället och matematik som ämne. Eleverna skulle erbjudas möjligheter att reflektera över det bästa och smartaste sättet för dem att lära och visa sina kunskaper i matematik inom de givna styrdokumentens ramar. Vi funderade på vilka moment som kunde vara lämpliga som projektarbeten eller mindre grupparbeten och vilka moment som lärs bäst med stöd av läroboken. Denna planering låg till grund för två samhällsvetenskapliga klassers Ma A på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Elin och jag strävade alltså efter relationer som understödde ett klassrum där eleverna kunde agera på ett positivt sätt för sitt lärande. Vi införde projektarbeten där de valde uppgiftskontexterna inom givna ramar. Detta sätt att arbeta stämmer väl överens med en critical mathematics classroom practise: The aims of critical mathematics, require the use of a questioning and decision making learning style in the classroom. Teaching approaches should include discussions, permitted conflict of opinions and views but with justifications offered, the challenging of the teacher as an ultimate source of 24 Nämnaren nr

3 knowledge (not in their role as classroom authority), the questioning of content and the negotiation of shared goals. [ ] Also the learners should be given the chance pose their own problems and initiate their own projects and investigations at least some of the time, [ ]. (Paul Ernest, 2002, s 8) På detta sätt fick eleverna möjlighet att ta större ansvar för sitt matematiklärande, ovanligt i svenska matematikklassrum enligt Skolinspektionens rapport Undervisningen i matematik i gymnasieskolan. Elins berättelser om förändringsarbetet finns beskrivna mer utförligt i artikeln A curling teacher in mathematics education: Teacher identities and pedagogy development publicerad i Mathematics Education Research Journal nr 4, Tre undervisningssekvenser Här redogör jag för tre undervisningssekvenser som är olika till sin karaktär. Därefter beskriver jag de erfarenheter vi gjorde och reflekterar kritiskt i relation till elevernas och lärarens berättelser. Projektarbete i grupper Dagstidningar tar upp att ett ökande antal ungdomar får ekonomiska problem efter att ha tagit snabblån, t ex SMS lån, oftast med höga räntor. Om unga människor får betalningsanmärkningar för att de inte kan betala tillbaka sina skulder, minskar ofta deras möjligheter att få lån för fortsatta studier eller till bostad senare i livet. Vi erbjöd, i ett projekt om procent, möjligheter att diskutera frågor om hur man kan tänka och agera i situationer där man behöver pengar. Även om dessa elever bara var år gamla, visade det sig att ett par av dem redan hade lånat pengar från eller genom vänner och hade svårt att betala tillbaka. Uppgiften till eleverna var att resonera om vad de skulle kunna tänkas låna pengar till, hur mycket de skulle behöva låna och bankernas aktuella ränta. De förutsattes besvara frågor om räntekostnader per år, totala kostnader, om det var värt att ta lånet eller ej varför eller varför inte? Eleverna förväntades också diskutera frågor som: Hur kan jag ta reda på om räntan är hög eller låg? Är låneerbjudandet bra eller inte? Redovisningen bestod av en poster kompletterad med en muntlig presentation. Trots den inbyggda examinationen i projektuppgiften valde Elin att eleverna skulle komplettera med inlämning av lösta läroboksuppgifter för bedömning. Detta resulterade i en blandning av gamla och nya diskurser, som vid ett tillfälle blev problematiskt för relationen mellan några elever och Elin. Hon reflekterade över detta beslut i slutet av terminen: Jag skulle inte göra om procentprojektet igen, på det sätt som de var tvungna att lämna in övningar från boken samtidigt som de skulle göra en projektpresentation. Men vi hade den diskussionen innan vi började och då valde jag att ta in bokdelen för att känna mig säker på att de gjorde något. Det var en kontrollpunkt för mig. Under kommande projekt uteslöt Elin obligatoriska läroboksuppgifter som del av examinationen. Läroböckerna var istället närvarande på ett annat sätt än tidigare. Eleverna gavs, med handledning, möjlighet att själva bestämma vad de behövde arbeta med i läroboken för att kunna slutföra sina projekt. De erbjöds låna andra läroböcker om de önskade en som förklarade ämnet på ett sätt som passade dem bättre. NämNareN Nr

4 Detta sätt att organisera matematikundervisningen var nytt för eleverna. I deras bloggkommentarer blev det uppenbart att detta var en annorlunda upplevelse av att arbeta i matematik. Initialt behövde eleverna handledning i hur man genomför projekt och grupparbeten i matematik. Zizzi kommenterade på sin blogg: Det här var verkligen meningsfullt och det var bra att vi själva fick ta ansvar för planeringen och arbetet i gruppen. Men, detta sätt att arbeta på är nytt för oss, vi behöver träna Eleverna verkade uppskatta möjligheterna att själva fatta beslut om sitt lärande. Rosie, som tidigare berättat att hon inte hade nått de målen hon ville i matematiken på grundskolan, och därför upplevde matematik som ett meningslöst ämne, skrev i sin utvärdering: Jag tyckte att det var kul eftersom man kunde bestämma ämne själv och det innebär ju att man arbetar med något man är intresserad av. Malin, som berättat att jag har ångest för matte skrev tidigt under projektet på bloggen: Detta var ok. Det var nytt och intressant och en bra uppgift eftersom det var riktigt, realistiskt. Kan vara bra för mig senare i livet. En vecka senare skriver hon efter ett bankbesök: Detta var en bra övning eftersom vi var tvungna att ta reda på saker själva och därmed bli oberoende. Jag försökte att beräkna räntan, men insåg att vi måste vara bättre och mer effektiva att hjälpa varandra med matematikuppgifterna i gruppen. Jag kommer att försöka få de andra att bli bättre på det, så vi hjälper varandra. J Elin tolkade hennes uttalanden som oro över att inte nå de matematiska målen. I det här fallet agerade hon och stödde Malin med extra matematiska samtal. På så sätt blev bloggen inte bara användbar för mina forskningsmål och elevernas egna reflektioner kring sitt lärande, utan utvecklades också till ett instrument för läraren att bli medveten om vad som pågick i grupperna. Sammanfattningsvis verkade eleverna uppleva projektuppgiften som realistisk. De uppskattade att planera och ta ansvar för sin tid och arbetsfördelning inom grupperna, även om de som sagt behövde handledning i hur man genomför projektarbeten i matematik. Argumentation med matematik en temadag Inspirerade av Frankensteins (2008) arbete med numerisk information och kvantitativ argumentation bjöd vi in eleverna till en temadag. I par förväntades de tillverka löpsedlar som engagerar människor och som öppnar upp för nyfikenhet, reflektion och känslor med ett matematiskt innehåll. Inramningen för löpsedlarna blev FN:s konvention om barns rättigheter. Eleverna på skolan hade under en period arbetat i ett ämnesövergripande projekt på temat Mänskliga rättigheter. Matematikämnet var tyvärr inte inbjudet att delta i projektet. Elin upplevde detta som komplicerat eftersom eleverna förväntades genomföra en mindre statistisk undersökning, som ur hennes perspektiv gjordes med mycket låga förväntningar på det matematiska innehållet. Elin uppfattade det som att det underliggande budskapet till eleverna 26 Nämnaren nr

5 kunde tolkas som matematik är vad du gör i matematikklassrummet och inte relaterat till andra ämnen eller till omvärlden. Därför beslutade vi att utmana skolprojektet Mänskliga rättigheter på ett subtilt sätt. Vi ville ge eleverna matematiska verktyg inför deras projektarbeten och på så sätt ge dem möjlighet att uppnå bättre resultat. Skoladministrationen döpte denna dag till Mattedag utan ytterligare förklaringar och det var inte alls någon smart idé. Ett par elever berättade om känslor av ångest dagen innan. Läraren anmärkte att det fanns ett större antal tandläkar- och läkarbesök denna dag, än en vanlig skoldag. Petra, som identifierade sig själv som en sann mattehatare både under intervjuer och upprepade gånger i klassen, sa: Först tänkte jag en hel dag av matematik, jag kan inte göra det, jag kan bara inte vara där hela dagen. Men när jag kom dit var det faktiskt ganska kul och nu efteråt läser jag och ser i tidningarna på ett annat sätt. Så jag lärde mig faktiskt något och det var verkligen oväntat på en mattedag. En annan intressant iakttagelse var antalet elever som inte erkände det vi gjorde som varande matematik. Zizzi kommenterade så här: En matematikdag, hur kul kan det vara, och varför du kallar det en mattedag? Vi arbetade på affischer, vi sökte information, vi skrev matematiska grejer för bästa effekt, men det är inte matematik! Det var en riktigt bra dag, men definitivt inte matte. Ämnesövergripande projekt i statistik: Ekologiska fotavtryck Nyhetsrubrikerna under denna hösttermin fokuserade på COP 15, FN:s konferens i Köpenhamn om klimatförändringar. Skolan, belägen i södra Sverige, påverkades av konferensen och vi beslutade att använda temat från Köpenhamnsmötet, Klimatförändringar och hållbarhet, för ett statistiskt projekt som löpte samtidigt med konferensen. Den tredje uppgiften jag ger exempel på, blev ett ämnesövergripande samarbete mellan matematik och naturkunskap med fokus på det ekologiska fotavtrycket från eleverna på skolan. Projektet löpte intensivt i tre veckor under matematik- och naturkunskapslektionerna. Eleverna skulle genomföra en statistisk undersökning på skolan och valde olika ämnen, exempelvis mat, resor, boende, energi eller konsumtion. Det gemensamma målet var att vi tillsammans kunde jämföra våra resultat och ta reda på vårt ekologiska fotavtryck. Projektet utformades som en trestegsraket. Eleverna bestämde först arbetsgrupper och ämne. De konstruerade den statistiska undersökningen parallellt med att de samlade in information om det valda ämnet. Andra steget var att genomföra undersökningen och rapportera resultaten på ett beskrivande sätt. Vi bjöd även in eleverna att ta ställning i förhållande till deras valda ämne och att argumentera för sin syn med stöd av framtagen statistik och därmed överväga olika sätt att representera sina data. Genom att de lärde sig att manipulera (inte förfalska!) diagram och statistisk information för att stärka argumenten, förstod de hur olika sätt att presentera statistisk information i tidningar och reklam påverkar våra personliga bedömningar. Det tredje steget var en eftermiddagssession där all insamlad information sammanfattades. Vi diskuterade och jämförde data från olika länder och vi undersökte kritiska frågor om våra sätt att leva. För er som undrar: Om vi alla levde på det sätt som dessa elever gjorde, skulle vi behöva 4,6 jordklot för att överleva. Nämnaren nr

6 Ett utdrag från Sandras loggbok visar några aspekter från elevens perspektiv: Under projektet har jag lärt mig om olika diagram t ex visste jag inte om histogram före projektet. Jag tycker att det har varit riktigt intressant med manipulerade diagram och resultat nu kommer jag att vara mer uppmärksam när man läser tidningar osv! Det som förvånade mig mest var dock hur viktig roll matematiken spelar när man talar om miljöfrågor. Med stöd i matematik kan vi få människor att reagera och stanna. [ ] Jag är så intresserad av miljöfrågor och hade faktiskt inte trott att matematik kan vara viktigt när man lägger fram olika ståndpunkter. Jag har nog lärt mig mer nu än om jag bara hade räknat uppgifter i boken. Nu kan jag få användning av kunskapen i projektet och det gjorde mig motiverad och glad! Jag visar min kunskap bäst genom muntliga presentationer, eftersom jag då kan visa alla fakta och prata istället för att bara skriva ett test. Att ha ett syfte med beräkningarna motiverade mig mycket. Sandra relaterade i detta projekt matematik till ett sammanhang som var intressant för henne. Hon genomförde en väl förberedd presentation och svarade på både matematiska frågor och frågor om miljö. Elin bedömde att hon svarade upp mot betyget MVG på de matematiska målen inom detta projekt. Sandra berättade att hon aldrig tidigare hade fått mer än G på ett skriftligt matematikprov i sitt liv. Medvetenheten om sitt eget lärande och att hon visade sin kunskap bäst genom muntliga presentationer tycktes vara väl förankrad. Avslutande ord I ovanstående exempel har jag försökt visa möjligheter, men också begränsningar, för en lärare att ändra sitt sätt att organisera undervisningen. Elins och elevernas berättelser åskådliggör våra erfarenheter. De beskrivna projekten och erfarenheterna kan troligen inte enkelt överföras till andra matematikklassrum. Däremot finns det skäl att anta att erfarenheterna som jag beskrivit här känns igen. Denna berättelse kan inspirera och motivera att öppna upp för andra diskurser i klassrummen som att ge eleverna möjlighet att påverka och ta ansvar, föra in aktuella samhällsfrågor och att arbeta ämnesövergripande och i projekt. Litteratur Andersson, A. (2011). Engagement in education: Identity narratives and agency in the contexts of mathematics education. Avhandling. Aalborg universitet, Uniprint. Ernest, P. (2002). Empowerment in mathematics education. Philosophy of mathematics education journal, 15 (1), Frankenstein, M. (2008). Quantitative form in arguments. I J. F. Matos, P. Valero & K. Yasukawa (red). Proceedings of the fifth international mathematics education and society conference. Lisbon: Universidade de Lisboa and Department of education, Learning and philosophy, Aalborg university. Konsumentverket och Svenska Kronofogdemyndigheten (2007). SMS-lån. En kartläggning av unga vuxnas erfarenheter. Rapport 2007:17. Karlstad: Konsumentverket. Skovsmose, O. (2005). Travelling through education: Uncertainty, mathematics, responsibility. Rotterdam: Sense Publishers. Skolinspektionen (2010). Undervisningen i matematik i gymnasieskolan. Stockholm: Skolinspektionen. 28 Nämnaren nr

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Läroböcker i matematikundervisningen

Läroböcker i matematikundervisningen Bild 1 Läroböcker i matematikundervisningen möjligheter och begränsningar Bild 2 Teaching mathematics with textbooks A Classroom and Curricular Perspective Bild 3 Avhandlingen I. The mathematics textbook:

Läs mer

När vi läste Skolverkets rapport Svenska elevers matematikkunskaper

När vi läste Skolverkets rapport Svenska elevers matematikkunskaper Florenda Gallos Cronberg & Truls Cronberg Två perspektiv på att utveckla algebraiska uttryck Svenska elever påstås ha svårt med mönstertänkande. Eller är det så att de inte får lärarledd undervisning i

Läs mer

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en Kerstin Larsson Subtraktion Vad är egentligen subtraktion? Vad behöver en lärare veta om subtraktion och subtraktionsundervisning? Om elevers förståelse av subtraktion och om elevers vanliga missuppfattningar?

Läs mer

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Att fånga bedömningar i flykten

Att fånga bedömningar i flykten Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Figur 1: Påverkan som processer. Vad tycker elever om matematik och matematikundervisning?

Figur 1: Påverkan som processer. Vad tycker elever om matematik och matematikundervisning? Modul: Problemlösning Del 1: Matematiska problem Känsla för problem Lovisa Sumpter När vi arbetar med matematik är det många faktorer som påverkar det vi gör. Det är inte bara våra kunskaper i ämnet som

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Kursbeskrivning och studieplan för UM83UU

Kursbeskrivning och studieplan för UM83UU Kursbeskrivning och studieplan för UM83UU Matematikens didaktik för senare skolår och gymnasiet, kompletteringskurs 15 hp Ht 2013 130811 1 / 6 Innehållsförteckning Lärare, kursansvarig och administrativ

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research Michal Drechsler Karlstad University michal.drechsler@kau.se SMEER Science Mathematics Engineering Education Research PCK PCK is involved in knowing what knowledge is relevant, Re-constructing the knowledge

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Avdelningen för fackspråk och kommunikation på Chalmers. Språk och kommunikation på Matematisk orientering (MVE235) ht- 16

Avdelningen för fackspråk och kommunikation på Chalmers. Språk och kommunikation på Matematisk orientering (MVE235) ht- 16 Språk och kommunikation på Matematisk orientering (MVE235) ht- 16 Hans Malmström Avdelningen för fackspråk och kommunikation Chalmers tekniska högskola mahans@chalmers.se Avdelningen för fackspråk och

Läs mer

Bedömning av muntliga prestationer

Bedömning av muntliga prestationer Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 6: Muntliga bedömningssituationer Bedömning av muntliga prestationer Karin Rösmer, Karin Landtblom, Gunilla Olofsson och Astrid Pettersson,

Läs mer

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan F-6 skola med 340 elever Rektorer på matematikkonferens Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens

Läs mer

Lärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer

Lärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer Linda Ahl, Lena Hoelgaard & Tuula Koljonen Lärarhandledning för inspiration och kompetensutveckling Lärarhandledningar till matematikläromedel har stor potential. De kan stödja och inspirera läraren i

Läs mer

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,

Läs mer

Per Berggren och Maria Lindroth 2014-11-19

Per Berggren och Maria Lindroth 2014-11-19 Varierad matematikundervisning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-11-19 Luffarschack Med en utmaning! Sfinxen En rik laborativ matematikuppgift som tar sin början i de första skolåren och fortsätter

Läs mer

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan. 1 (5) VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING MED ÄMNESDIDAKTIK I, INRIKTNING GYMNASIET, 15 HÖGSKOLEPOÄNG TEACHING PRACTICE WITH DIDACTICS I, IN UPPER SECONDARY SCHOOL, 15 CREDITS Basdata Kursen ingår i verksamhetsförlagd

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9 Undervisning Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9 Mål att uppnå i år 9, ur Lpo 94 Utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Att arbeta med öppna uppgifter

Att arbeta med öppna uppgifter Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Introduktion och Praxisseminarium LG10MA och L910MA VFU1

Introduktion och Praxisseminarium LG10MA och L910MA VFU1 Introduktion och Praxisseminarium LG10MA och L910MA VFU1 Lärare åk 7-9 och Gy i matematik, 4,5 högskolepoäng Lärare: Bengt Andersson, Eva Taflin Introduktion: 19 November -13 VFU1 koppling till tidigare

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Matematiklektionen i fokus. Några klassrum öppnar dörren

Matematiklektionen i fokus. Några klassrum öppnar dörren Matematiklektionen i fokus Några klassrum öppnar dörren Brister i matematikundervisningen Lusten att lära med fokus på matematik (Skolverkets rapport nr 221) Den dominerande undervisningen är genomgång

Läs mer

Välkommen till Att undervisa i F-3, 6,0 hp! Ht 14

Välkommen till Att undervisa i F-3, 6,0 hp! Ht 14 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Helena Eckeskog 090-786 6467 helena.eckeskog@sprak.umu.se Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 2014 - Kurskod:6LÄ048 Anmkod:

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Berätta om drogens historia, innehåll, tillverkning. Hur påverkas och skadas kroppen av drogen? Hur kan man se att någon är påverkad Vad finns det

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Det finns mycket kritik som förs fram om skolan i allmänhet samtidigt

Det finns mycket kritik som förs fram om skolan i allmänhet samtidigt Joakim Samuelsson Expert i matematikklassrummet Vad är det som kännetecknar skickliga matematiklärare? Artikelförfattaren har följt en erkänt duktig matematiklärare och sett hur han bedriver sin undervisning.

Läs mer

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Stockholm 15 mars 2013

Stockholm 15 mars 2013 Stockholm 15 mars 2013 Att fundera på Vilket är skolans huvudsakliga uppdrag??? Att fundera på Vad är kunskap? Vilka kunskaper är viktiga? Omsorg kontra kunskaper? Hur ser kunskapsuppdraget ut? Att fundera

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 1 Vilken är din nuvarande sysselsättning? Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 1 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 2 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 3 Studerar på annan utbildning Arbetar Arbetar/studerar inom arbetsmarknadspolitisk

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt!

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! 1 (5) Vad är det? Om du saknar den formella grundläggande behörigheten, dvs. du har t.ex. inte ett slutbetyg

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L920MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Matematik på stan. Läs åtminstone det här:

Matematik på stan. Läs åtminstone det här: LÄRARHANDLEDNING Med Matematik vill vi ge lärare ett användbart verktyg i matematikundervisningen. Vi vill visa på matematiken runt omkring oss och göra matematiken mer konkret för att öka förståelsen.

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg Det är svårare idag! Idag finns det en uppsjö av läseböcker, läsläror och läroböcker att välja bland. Vad ska

Läs mer

Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik

Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik Tid: Onsdagen den 30 januari kl 17.30-20.00 Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. (28 s) Skolinspektionens

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 3 (1 hp), ht 2014

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 3 (1 hp), ht 2014 SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 3 (1 hp), ht 2014 Ansvariga för kursen: Marianne Ahlner Elmqvist och Petra Lilja Andersson Introduktion Välkommen till PEH-kursens

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande tikk Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Problemlösning Fk- åk 3 19/ Pia Eriksson

Problemlösning Fk- åk 3 19/ Pia Eriksson Problemlösning Fk- åk 3 19/12 2013 Pia Eriksson Fyra glaskulor och tre pappersstjärnor väger 63 gram. Tre glaskulor och två pappersstjärnor väger 46 gram. Alla glaskulor väger lika mycket och alla pappersstjärnor

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse Andersson, Losand & Bergman Ärlebäck Att uppleva räta linjer och grafer erfarenheter från ett forskningsprojekt Författarna beskriver en undervisningsform där diskussioner och undersökande arbetssätt utgör

Läs mer

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta

Läs mer

Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik

Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik Tid: Onsdagen den 29 augusti kl 17.30-20.00 Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. Skolinspektionens

Läs mer

Studieguide till Matematik för F 3, kurs 4 Vt 2016

Studieguide till Matematik för F 3, kurs 4 Vt 2016 Umeå Universitet NMD Naturvetenskapernas och matematikens Didaktik Studieguide till Matematik för F 3, kurs 4 Vt 2016 6MN025 Kursnamn: Matematik för åk F 3, kurs 4, 7,5 hp Termin: V 16 Kurskod: 6MN025

Läs mer

Algebra och Ekvationer År 7

Algebra och Ekvationer År 7 Undervisning Algebra och Ekvationer År 7 Lärandemål (konkretisering av syfte och centralt innehåll ur Lgr 11) Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och situationer och inom

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016 SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Introduktion Kursintroduktion sker måndagen den 18/1 kl. 14.45

Läs mer

Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16

Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16 Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16 Sammanfattning av lärares synpunkter 1. På vilket sätt är lärarguiden ett stöd för undervisningen om tal och räkning? Det finns en tydlig

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

Handlingsplan Matematik F - Gy

Handlingsplan Matematik F - Gy Utveckling av matematiska förmågor 2013 Handlingsplan Matematik F - Gy Svedala kommun 2013-01-25 Utveckling av matematiska förmågor Handlingsplan Matematik F GY Att kunna matematik Undervisningen ska bidra

Läs mer