Risk- och sårbarhetsanalys för Ulricehamns kommun 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk- och sårbarhetsanalys för Ulricehamns kommun 2011"

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys för Ulricehamns kommun 2011 Sida 1 av 70

2 Innehållsförteckning ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING OCH SAMMANFATTNING 4 HOT OCH RISKER 4 FÖRMÅGA ATT HANTERA EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 4 FÖRMÅGA ATT HANTERA VARDAGSHÄNDELSER HÄNDELSER 4 FORTSATT ARBETE 4 INLEDNING 5 SYFTE 6 ANSVAR OCH ROLLER 6 MÅL 7 ARBETSPROCESS OCH METOD 8 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV KOMMUNEN 10 BEFOLKNINGSSTATISTIK OCH UTVECKLING 11 SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET 14 IDENTIFIERADE OCH VÄRDERADE RISKER 16 IDENTIFIERADE RISKER AV KOMMUNENS FÖRVALTNINGAR 16 SÄKERHETSARBETE I KOMMUNENS FÖRVALTNINGAR 22 BRANDFARLIGA OCH EXPLOSIVA VAROR 23 CBRN E 23 RISKOBJEKT 23 KRITISKA BEROENDEN 24 FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 25 SUICID 25 BRAND 27 EKONOMISKA RISKER 28 SOCIALA RISKER 29 KLIMATFÖRÄNDRINGARS PÅVERKAN PÅ ULRICEHAMN 33 ÖVERSVÄMNINGAR OCH SKREDRISKER 36 IT OCH IT RELATERADE HOT 40 TEKNISK INFRASTRUKTUR 47 BROTT 50 FALLOLYCKOR 53 Sida 2 av 70

3 SKADOR OCH OLYCKOR I SVERIGE 55 TRYGGHET OCH SÄKERHET I SJUHÄRAD 59 SÄRSKILT VIKTIGA RESURSER 60 FÖRMÅGAN HOS SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET 62 KOMMUNENS FÖRMÅGA ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER 64 PLANERADE OCH GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER 68 Bilagor 1. Säkerhetsarbete och förmåga i förvaltningarna, förbundet och bolagen 2. Riskobjekt 3. Samhällsviktig verksamhet Sida 3 av 70

4 Övergripande bedömning och sammanfattning Hot och risker Samhällsutvecklingen kännetecknas bl.a. av demografiska och socio-ekonomiska förändringar, snabb teknikutveckling, specialisering och globalisering. Dessa trender kan tillsammans leda till, att hittills okända risker uppträder, men även att nya möjligheter till ökad trygghet och säkerhet öppnar sig. Denna ökade komplexitet gör det samtidigt svårare att få en helhetsbild av hot, risker och sårbarheter i samhället, vilket i sin tur ökar osäkerheten i analyserna. En sammanfattande bild av samhällstrenderna kan beskrivas som en situation med hög förändringshastighet och i stora delar okända konsekvenser - i kombination med många och komplexa hotbilder. Därför blir det också svårare att förutsäga den framtida krisutvecklingen och vilka samhällskonsekvenserna kan komma att bli. Förmåga att hantera extraordinära händelser Robustheten och redundansen i den tekniska infrastrukturen inom kommunen och olika aktörers tillgång till materiella resurser för krishantering är i huvudsak god. Kommunen bör i samverkan med andra aktörer i samhället verka för att skapa redundans i den tekniska infrastrukturen samt öva hur samverkan mellan myndigheter och olika organisationer ska gå till vid extraordinära händelser. Verklig trygghet handlar om att lita på sin egen förmåga. Förmåga att hantera vardagshändelser händelser Beredskapen för stora händelser läggs i vardagsarbetet, likaså det förebyggande arbetet. Det vardagliga säkerhetsarbetet fungerar i huvudsak bra, det har sina brister i framförallt dokumentation (brandskyddsarbetet och tillbud och olyckor) samt i en systematisk analys av hot och risker kopplade till lokala åtgärder. Den nya organisationen och projektet utvecklings på insidan kvalité på utsidan går hand i hand med säkerhetsarbetet som handlar om att skapa bra rutiner och arbetssätt för att undvika tillbud och olyckor i våra verksamheter samt lägga grunden för en bra beredskap för större samhällsstörningar. Genom att öka vår förmåga i vardagen höjs även ribban för när vi når gränsen där verksamheten själva inte klarar ut en situation. Fortsatt arbete I det fortsatta arbetet är det viktigt att inte bara fokusera på ett område utan helheten och en övergripande målbild för kommunen samt tydliga åtgärdsmål inom de olika områdena: skydd mot olyckor, extraordinära händelser, brottsförebyggande arbete och internt skydd. Kontinuitetsplanering 1 bör i framtiden vara den metod som samtliga verksamheter arbetar efter. Utifrån risk- och sårbarhetsanalysen ska en handlingsplan tas fram som tydligt ska specificera mål, åtgärder, ansvarsförhållanden, uppföljning och förbättringsarbete. 1 Kontinuitetsplanering är en metod för att säkerställa företagets leveransförmåga genom att planera för fortsatt verksamhet vid förlust av operativ förmåga. Det vill säga att trots avbrott kunna leverera de tjänster och produkter som är viktigast för företaget och dess kunder. Sida 4 av 70

5 Inledning Vi lever i ett allt mer sårbart samhälle. Våra beroenden av teknisk infrastruktur och system ökar och är i många fall avgörande för driva samhällsviktiga funktioner. Den tekniska infrastrukturen ägs och drivs till största delen av privata aktörer vilket ställer stora krav på samverkan och samordning mellan privat och offentlig sektor. Den informationstekniska utvecklingen går snabbt och skapar möjligheter för snabb informationsspridning. Detta i sin tur ställer stora krav på myndigheter att snabbt kunna ta emot, kvalitetsgranska och källkontrollera det stora och snabba flödet av information. I det globaliserade och högteknologiska samhället saknar hoten tydliga avgränsningar, de kan därför uppträda snabbt och vara svåra att förutse. Exempelvis sprids smitta allt fortare, ett strömavbrott får större konsekvenser än för 50 år sedan, en jordbävning i Indiska Oceanen får direkta konsekvenser på det svenska samhället. Förmåga att hantera nya hot och kriser har sin grund i förberedelser och ansvarstagande i det vardagliga arbetet. Många risker kan vi arbeta långsiktigt med att förebygga, till exempel att stärka samhällets motståndskraft. Erfarenheter från senare år visar att människor ställer höga krav på att samhället kan hantera och förebygga inte bara hot från terrorgrupper och andra aktörer utan också olika naturliga katastrofer. Uppfattningen tycks också vara att samhällets ansvar gentemot den enskilde ökar i förhållande till hur omfattande och oförutsedd en kris är 2. Samtidigt är det viktigt att påpeka att den svenska krisberedskapen bygger på att alla tar ett gemensamt ansvar, det vill säga att vi som individer har ett eget ansvar för vår och våra näras säkerhet 3. Krishanteringssystemet har utvecklats utifrån en förändrad hotbild från millitära hot till civila hot och kriser. Bredden i systemet ska kunna hantera fredstida kriser, höjd beredskap och krig utifrån ett underifrån perspektiv. Geografiskt områdesansvar, reglerat i lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, tydliggör kommunens ansvar. Ett stort spann av händelser kan inträffa i en kommun, allt ifrån våra vardagshändelser med fall-, trafikolyckor och bränder till de stora naturliga eller onaturliga katastrofer som skulle kunna inträffa, så som stormar och kemolyckor. Sannolikheten att en trafikolycka inträffar är relativt stor men konsekvenserna på samhällets funktionsförmåga liten, dock inte att glömma är att en sådan händelse får stora konsekvenser för de enskilda inblandade individerna. Sannolikheten för de stora olyckorna, extra ordinära händelserna, är liten men om de skulle inträffa kan de få stora konsekvenser på samhällets funktionsförmåga och få avgörande effekter för många människors liv, hälsa och för miljön. 2 Hot och riskrapport 2006, Krisberedskapsmyndigheten 3 KBM:s publikation Krisberedskap så funkar det. Att förbereda sig på det värsta Sida 5 av 70

6 Syfte De viktigaste syftena med att arbeta med riskoch sårbarhetsanalyser är att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom det egna verksamhetsområdet samt att skapa ett underlag för egen planering. Underlaget utgör dessutom en viktig källa för information till medborgare och anställda. Kommunens riskoch sårbarhetsanalys ska även bidra till att ge en bild av de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort. Det finns således två perspektiv som risk- och sårbarhetsanalyserna måste tillgodose, dels egennyttan för den egna organisationen eller verksamheten och dels att tillgodose behovet av att kunna ge en samlad riskbild för hela samhället. Risk- och sårbarhetsanalyser ger viktig kunskap för att förebygga, förbereda och hantera kriser. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga ge underlag för information till kommuninvånare och anställda, ge underlag för planering och genomförande av åtgärder, som minskar risker och sårbarhet, stödja den fysiska planeringen och utveckla Ansvar och roller Enligt statsmakterna skall samhällets beredskap byggas i ett underifrånperspektiv. Med underifrånperspektiv menas två saker. För det första att det är samhällets normala fredsverksamhet som skall vara utgångspunkten, för det andra att förmågan på lokal nivå utgör grunden för beredskapen och att denna förmåga vid behov skall kunna kompletteras med åtgärder på regional och central nivå. Detta kan också sammanfattas i tre principer: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen (se prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap). Verksamhetsansvaret är utgångspunkten för kommunens uppgifter i samhällets krishanteringssystem. Det betyder att ansvaret för olika samhällsviktiga uppgifter under normala förhållanden också gäller under extraordinära händelser. Kommunen måste kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet oavsett situationens omfattning och karaktär och tillgodose de särskilda behov av information och stöd till enskilda som uppstår i samband med krisen. För att klara verksamhetsansvaret måste kommunen ha en organisation för krishantering, planer, förberedda lokaler med mera. Det ingår även att kontinuerligt utbilda och öva krishanteringsorganisationen. Kommunens krisberedskapsarbete är reglerat i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor syftar till att ge människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor i hela landet. Den innehållet skyldigheter för bland annat kommuner och enskilda som omfattar både förebyggande Sida 6 av 70

7 verksamhet, räddningstjänst och efterföljande åtgärder för alla typer av olyckor både de som leder till räddningsinsatser och de som inte gör det. Andra lagar och förordningar som kommunens säkerhets och trygghetsarbete måste ta hänsyn till är bland annat följande. Kommunallagen som talar om att vi ska analysera risker som kan störa eller skada kommunala funktioner och intressen och/eller hota ekonomiska värden. Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter som reglerar en trygg och säker arbetsplats. Hälso- och sjukvårdslagen som reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Socialtjänstlagen som anger att kommunen har det yttersta ansvaret för de som vistas där. Skollagen som är till för att skapa en trygg arbetsmiljö för elever, inklusive skolans systematiska kvalitetsarbete. Miljöbalken vars intressen är att skydda natur och reglerar bland annat miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet och avfall. Livsmedelslagen som reglerar produktion, distribution av livsmedel. Trygghets och säkerhetsarbetet kan delas upp på fyra ben: Skydd mot olyckor, Extraordinära händelser, Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samt Internt skydd. Mål Utgångspunkterna är de av regeringen framtagna nationella målen för Sverige säkerhet och krisberedskap: - värna befolkningens liv och hälsa, - värna samhällets funktionalitet och - värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Kommunernas förberedelser för hantering av allvarliga kriser sker i ett sammanhang för hela hotskalan fred krig med utgångspunkt i förmågan att motstå allvarliga störningar i verksamheter, som alltid måste kunna upprätthållas. Denna helhetssyn blir därmed också grunden för förmågan att klara en svår påfrestning i fred och kraven vid höjd beredskap. Kraven på kommunen i samhällets krishanteringssystem kan sammanfattas i följande målbild: Kommunen ska ha god kunskap om risker och sårbarhet, som kan påverka kommunens verksamhet. Konsekvenserna för den egna verksamheten ska analyseras. Kommunen ska ha en planering för hur risker och sårbarhet skall undanröjas eller minskas. Kommunen ska också ha en planering för hur den skall hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Kommunen ska ha en god förmåga att hantera en extraordinär händelse, d.v.s. att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa samhällsviktig verksamhet som måste upprätthållas och att ge invånare och media tillräcklig och korrekt information om händelsen. Kommunen ska ha en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishanteringen inom kommunens geografiska område. Kommunen ska verka för samordning av all krishantering i det förberedande arbetet och i det akuta skedet, som berörda aktörer inom sitt geografiska område. Sida 7 av 70

8 Det finns även uppsatta mål för de verksamheter i samhället som alltid måste fungera, så kallade samhällsviktiga verksamheter. - Varje samhällsviktig verksamhet bör vara så robust och kunna upprätthålla en sådan kontinuitet att den alltid kan fortgå, åtminstone på en miniminivå, oavsett händelse eller tillstånd i samhället. - Verksamheten bör också ha en förmåga att återhämta sig efter en allvarlig händelse eller kris. I 1 kap. 1 och 3 lag (2003:778) om skydd mot olyckor anges de nationella målen och syftet med den verksamhet som ska bedrivas enligt lagen: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänst skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett likvärdigt sätt. Arbetsprocess och metod Kommunens säkerhetsgrupp 4 har tagit farm underlag som ligger till grund för en så kallad nulägesanalys. Nulägesanalysen ger en bild av vilka händelser som inträffat utifrån farmtagen statistik och olika indikatorer. Vissa områden har behövt åskådliggöras tydligare och speciella fördjupningar har tagits fram. Utifrån förra mandatperiodens Risk- och sårbarhetsanalys där två scenarion analyserades i en förmågebedömning har kommunens säkerhetsgrupp arbetat fram två nya scenario, utifrån nulägesanalysen som ska behandlas i varje förvaltnings förmågeanalys. I ett första steg i analysfasen träffade säkerhetssamordnaren slumpvis utvalda medarbetare från de olika förvaltningarna, en förvaltning åt gången. Utvalda förvaltningar var: Vård- och omsorgsförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Miljö- och samhällsbyggnadskontoret, Serviceförvaltningen, Kommunledningskontoret, Kulturförvaltningen, Ulricehamns Energi AB och Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund. Mötet innehöll en allmän diskussion om säkerhetsarbetet i förvaltningen, representanterna fick sedan lämna sin bild av vad de ser som de största riskerna och/eller hoten mot verksamheten utifrån sannolikhet och konsekvens. Därefter genomfördes en förmågeanalys utifrån de två förutbestämda scenario som säkerhetsgruppen tagit fram, analysen utfördes med stöd av analysverktyget IBERO från Länsstyrelsen i Stockholm. I nästa steg träffade säkerhetssamordnaren ledningsgruppen föra varje förvaltning och bolag. Inför mötet skickas underlag ut till ledningsgruppen i forma av en nulägesanalys. Vid mötet redovisades nulägesanalysen samt respektive förvaltnings syn på hot och risker, sin syn på det säkerhetsarbete som bedrevs samt resultatet av förmågeanalysen. Ledningsgruppen diskuterade resultatet samt fick bedöma förvaltningens krishanteringsförmåga utifrån de indikatorer som ställts upp i de nya föreskrifterna för Risk- och sårbarhetsanalyser, MSBFS 2010:6. Säkerhetssamordnaren har sedan sammanfattat resultatet i en övergripande risk- och sårbarhetsanalys samt att varje förvaltning/verksamhet fått tillbaka sitt egna sammanställda resultat för vidare arbete. 4 Representanter från processer och bolag inom kommunkoncernen. Sida 8 av 70

9 Utifrån analysen ska sedan kommunens säkerhetsgrupp ta fram en handlingsplan för kommunens interna säkerhetsarbete, förebyggande arbetet mot olyckor samt extraordinära händelser. Handlingsplanen ska ange viljeinriktning, mål och åtgärder från kommunens sida samt ge uppdrag till olika verksamheter, bolag och kommunalförbund. Handlingsplanen ska fungera som underlag till räddningstjänstförbundets handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggandeverksamhet. Större delen av analysarbetet med risk- och sårbarhetsanalysen genomfördes under 2010 och sammanställdes våren Två saker har inträffat som har påverkan på arbetet: 1. Vid årsskiftet 2010/2011 ändrade kommunen organisation från sex förvaltningar till en förvaltning med två processer och 14 verksamheter. 2. Nya föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser kom att börja gälla från 1 januari Omorganisationen innebär i sak ingen skillnad i vare sig resultatet av analysen eller tillvaratagandet av föreslagna åtgärder som istället för att hamna i en förvaltning hamnar i en av de två processerna och dess verksamheter. Ikraftträdandet av den nya föreskriften och den vägledning som sedan kom i april 2011 innebar några förändringar i upplägget av analysen samt att hela arbetsprocessen blev försenad med ett halvår. Sida 9 av 70

10 Övergripande beskrivning av kommunen Ulricehamn med omnejd omnämns i historieböckerna för första gången årsskiftet 1306/1307. Kommunens centralort har dock funnits som en namngiven plats ända sedan 1200-talet. Fram till 1741 var namnet Bogesund. Därefter bytte man till Ulricehamn efter dåvarande drottning Ulrika Eleonora den yngre. Ulricehamns kommun består idag av 21 mindre orter och arealen uppgår till kvadratkilometer. Kommunen ligger i Sjuhäradsregionen med drygt 3 mil till Borås, 5 mil till Jönköping och 10 mil till Göteborg. Det bor ca invånare i kommunen, men till år 2020 är målet satt till I Ulricehamns kommun finns idag 16 5 grundskolor, 23 6 förskolor, en gymnasieskola samt särskola. Till verksamheten hör även vuxenutbildningen Komvux. Kommunen ansvarar även för musikskolan, skolmaten och skolskjutsarna. Antalet lägenheter i särskilt boende för äldre är 293 stycken. Funktionshindrade med beslut om boende är cirka 67 personer. Personer i ordinärt boende med hemtjänst är cirka 454 personer personer är färdtjänstberättigade. Kommunen har 6 behandlingsplatser mot missbruk samt 5 jourlägenheter. Det finns omkring bostäder varav 68 % i småhus och 32 % i flerbostadshus. 41 % är hyresrätt, 4 % bostadsrätt och 55 % äganderätt (kalkylerat bestånd 2009). 82,8 % (2008) av personer mellan år är förvärvsarbetande. Enligt siffror från 2011 är de större företagen i kommunen, sett till antalet anställda följande: B & B Tools Services AB (300), Emballator Ulricehamns Bleck AB (162), Ulricehamns Betong AB (124), Iro AB (115), AP&T Automation & Tooling AB (105), Precomp Solutions AB (f.d. Consilium Components) (100), Autotube AB (100). 5 Varav 2 drivs i enskild regi 6 Varav 5 drivs i enskild regi Sida 10 av 70

11 Befolkningsstatistik och utveckling Invånarantalet i Ulricehamns kommun var i december Detta är en folkökning med 85 personer jämfört med samma datum ett år tillbaka i tiden. Befolkningsunderlaget är avgörande för all kommunal planering och det är därför en viktig fråga att analysera både bakåt och framåt i tiden. Figur 1 beskriver Ulricehamns befolkning år 2010 fördelat efter kön samt andelen i åldersklasser. Den gula bakgrunden beskriver samma fördelning för riket Figur 1 Befolkningspyramid Ulricehamns kommun jämfört med riket, 2009 Ulricehamns befolkningsstruktur skiljer sig något från riket. I kommunen finns fler barn och ungdomar i åldrarna 5 19 år. Andelen åringar är betydligt lägre än rikets snitt. Detta är en mycket vanlig bild av hur varuproducerande kommuners befolkningspyramider ser ut. Midjan för åringar är vanligare i mindre kommuner som saknar universitet och högskola. Från 50 år och äldre har Ulricehamn en högre andel befolkning i varje åldersklass än rikets snitt. Ulricehamn har alltså en äldre befolkning än rikets snitt prognos Folkmängd Figur 2 Invånarantal samt framskrivning 2020 målbefolkning invånare Sida 11 av 70

12 Tabell 1 Medellivslängd Medellivslängd Västra Ulricehamn Götaland Riket Kvinnor 84,46 83,12 83,05 Män 79,63 78,91 78, w 400 differens Figur 3 Förändring av antal invånare och åldersgrupp mellan år 2009 och 2020 Av figur 3 framgår att befolkningen växer över alla åldrar utom gruppen unga vuxna mellan 16 och 24 år. Den största ökningen sker bland gruppen pensionärer i åldrarna år. Viktigt att påpeka är att figur 3 endast redovisar befolkningsförändringen i reella tal. Figur 4 beskriver befolkningsförändringen i procent. Här ser man att den lilla förändringen i gruppen år är mycket större i procent. Gruppen åringar är den grupp i samhället som får den näst största förändringen, en negativ utveckling på 15,9 procent. Störst är fortfarande gruppen åringar, här är förändringen hela 34,3 procent. 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 10,0% w 20,0% befolkningsförändring i procent Figur 4 Förändringen av antal medborgare och åldersgrupper mellan åren 2009 och 2020, i procent Sida 12 av 70

13 År Inpendling Utpendling Nettopendling Tabell 2 in-, ut- och nettopendling, Ulricehamn kommun, Tabell 2 beskriver att Ulricehamn är en pendlingskommun. Kommunen tillhör Borås Lokala Arbetsmarknad (LA) där Borås stad är den starka pendlingsorten. Ungefär 50 procent av alla pendlare från Ulricehamns kommun pendlar till just Borås stad. Mellan åren 2007 och 2008 sjönk utpendlingen något samtidigt som inpendlingen fortsätter att stiga. Detta renderade i att nettopendlingen sjönk för första gången sedan Pendlingsutbyte närliggande kommuner (2009) Kommun Inpendling Utpendling Borås Tranemo Göteborg Jönköping Falköping Under de 2013 kommer riksväg 40 mellan Ulricehamn och Borås vara helt utbyggd till motorvägsstandard vilket sannolikt kommer att ha en positiv utveckling på pendlingen till och från Ulricehamn. Trots ett ökat invånarantal fram till år 2020 förväntas inte de grupper som är i störst behov av kommunal omsorg att öka. Herrljunga Antalet födda beräknas inte ligga kvar på dagens nivå, dvs. drygt 260 per år, en sänkning till de tidigare årens genomsnitt på drygt 220 födda barn per år är trolig då kvinnor i de mest fertila åldrarna är relativt låga. Om befolkningsmålet ska nås måste därför antalet inflyttare till kommunen öka från ett genomsnitt på ca personer per år de senaste 5 åren till nära personer de kommande 5 åren. Om detta ska lyckas krävs bland annat att bostäder produceras och servicen anpassas till de nya kommuninvånarnas behov. Produktionen av bostäder måste öka och uppgå till cirka 100 per år för att kommunen skall ha möjlighet att nå sitt mål på invånare. De flesta pendlar till Borås. Potentiell folkökning i västra delarna av kommunen speciellt med tanke på de bättre förbindelserna som motorvägen innebär. En grundtanke måste vara att den ökade pendlingen inte skapar problem för barnfamiljerna föräldrar bör inte behöva börja arbetsdagen med att åka ett tiotal kilometer i fel riktning för att lämna sina barn innan de beger sig av till sitt arbete. Inom kommunen är det centralorten som växer befolkningsmässigt. Nya bosättningsmönster leder även till ökad arbetspendling. Redan idag dominerar Borås som utpendlingsort. Denna regionförtätning ställer krav på ett ökat samarbete mellan kommunerna så att den administrativa gräns, som kommungränsen utgör, inte skall vara ett hinder i våra kommuninvånares vardag. Detta gäller bland annat, som ovan nämnt, var barnomsorgstjänster erbjuds. Sida 13 av 70

14 Samhällsviktig verksamhet Vissa verksamheter är av särskild betydelse för befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionalitet och är därför nödvändiga eller mycket väsentliga för samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera extraordinära händelser och kriser. Varje sådan samhällsviktig verksamhet bör därför vara så robust att den alltid kan fortgå, åtminstone på en miniminivå, oavsett händelser eller tillstånd i samhället. Eftersom ingen på förhand vet var, när eller hur en oönskad extraordinär händelse inträffar så bör viktiga samhällsfunktioner alltid ha en beredskap och en i någon form fastställd minsta förmåga att förebygga och hantera sådana händelser. När en sådan händelse inträffar måste samhället på olika nivåer aktivera de funktioner som är särskilt viktiga vid hanteringen av just den händelsen för att ett tillstånd av kris ska undvikas. Vilka verksamheter som blir utsatta vid en allvarlig störning kommer att variera beroende på aktuell händelse eller händelseutveckling. Inför och under en pandemi exempelvis är givetvis hälso- och sjukvården särskilt viktiga verksamheter medan en IT-attack mot centrala finansiella system innebär att andra viktiga funktioner och verksamheter kan drabbas av allvarliga Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället störningar. De verksamheter som vid en viss extraordinär händelse inte utsätts för påfrestningar är trots det inte mindre samhällsviktiga. Dessa kan i stället drabbas vid nästa allvarliga händelse. Detta synsätt innebär att samhället måste planera för att ha en bred beredskap och förmåga att motstå olika typer av allvarliga händelser som annars skulle kunna leda till en kris. Samhällsviktiga verksamheter har identifierats i flera omgångar under åren, bland annat när kommunens pandemiplanering genomfördes inför den nya influensan H1N1, inför risk- och sårbarhetsanalysen 2006 och Under första kvartalet 2011 har kommunen använt dessa underlag och kompletterat i enlighet med den inriktningen som myndigheten för samhällsskydd och beredskap tagit fram för arbetet med STYREL, styrning av el till prioriterade elanvändare. Den slutliga sammanställningen av samhällsviktiga verksamheter omfattar ett stort antal objekt. I och med att dessa är identifierade krävs nu också att dessa planerar och förbereder sig för att alltid, åtminstone med en miniminivå, alltid kunna upprätthålla sin verksamhet oavsett yttre omständigheter. Dessa samhällsviktiga verksamheter kan vara både offentliga och privata. eller Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Exempel på sektorer där det finns verksamheter som alltid måste fungera är: Energiförsörjning Vattenförsörjning Information och kommunikation Finansiella tjänster Socialförsäkringar Hälso och sjukvård Social omsorg Skydd och säkerhet Transporter Livsmedel Sida 14 av 70

15 Förutom de objekt som identifierats som samhällsviktiga (skyddsvärda) finns det ett antal värden som är viktiga att skydda och upprätthålla. Kommunens värden Universiella värden Säker försörjning Tillgänglighet Trovärdighet Handlingskraft Yttrandefrihet Offentlighetsprincipen Rutienr vid problem God arbetsmiljö Demokrati Människors lika värde Religionsfrihet Mötesfrihet Öppenhet Trygghet Kulturvärden Egenansvar Sida 15 av 70

16 Identifierade och värderade risker Identifierade risker av kommunens förvaltningar En bred grupp av medarbetare från varje förvaltning har diskuterat och kommit fram till ett antal risker mot sina verksamheter, resultatet har redovisats och stämts av med respektive förvaltningsledning. Detta är ett viktigt steg i att medvetengöra risker för enskilda medarbetare och förvaltningar som helhet. Kunskapen kring risker och olyckor har i allmänhet ute i förvaltningarna varit begränsad till egna erfarenheter i närtid. Ett viktigt steg i det fortsatta arbetet att öka riskmedvetenheten är att varje verksamhet årligen ska inventera och analysera sina risker. Riskinventeringsarbetet har utgått ifrån nio riskområden, inom varje område har förvaltningens medarbetare fått identifiera specifika risker för sin verksamhet. Nedan är en sammanställning av samtliga förvaltningars bedömning av risk för de olika riskområdena. Olyckor och naturrelaterade händelser anser förvaltningarna utgör risker med hög konsekvens och relativt hög sannolikhet. Störningar i infrastruktur liksom sjukdomsspridning är liksom kriminella handlingar ytterligare områden som förvaltningarna anger som riskområden som bör beaktas. Diagram: Sammanställning av förvaltningarnas bedömning av risker inom olika riskområden. Sida 16 av 70

17 Digram: Förvaltningarnas bedömning av risker inom olika områden. Förklaringar: KLK: Kommunledningskontor, VOF: Vård- och omsorgsförvaltning, BUF: Barn- och utbildningsförvaltning, SF: Serviceförvaltning, MSB: Miljö- och samhällsbyggnadskontoret, Kultur: Kulturförvaltningen, UEAB: Ulricehamns Energi AB, SÄRF: Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Sida 17 av 70

18 Ovanstående sex diagram visar de olika förvaltningarnas egna bedömningar av hur stor risk (sannolikhet och konsekvens) som varje riskområde utgör för dem. Inom riskområden olyckor, kriminella handlingar och naturrelaterade handlingar är uppfattningen om den egna risken relativt lika. Både barn och utbildning samt vård och omsorgsförvaltningen ser sjukdomsspridning som en både större och mer sannolik risk än övriga förvaltningar. De flesta förvaltningar anger en medel till hög sannolikhet för störningar i infrastrukturen (el, tele, vatten, värme, data, väg mm.) men en intressant observation är att vården anger konsekvenserna som mycket allvarliga och skolan som små. Här syns en tydlig tolkning av hur dessa händelser påverkar inte bara samhället utan även kärnverksamheten inom dessa två förvaltningar olika. Inget stort antal risker har identifierats inom området störningar i sociala funktioner. Endast störningar i vården och biståndsutbetalningar har identifierats som risk av en förvaltning. Inom området social oro är det främst händelser som är identifierade där skolelever eller ungdomar är inblandade i händelseskedet. Endast en förvaltning som identifierat krig och terror som risk. Endast skolan har identifierat risken att handlingar försvinner och att grundlagsstridig myndighetsutövning skulle kunna ske. Riskområde olyckor innehåller en stor bredd på händelser. Allt från bränder, trafikolyckor, arbetsplatsolyckor till skadehändelser med elever. Även olyckor med farligt gods finns med. I det presenterade urvalet utgör stora transportolyckor det i särklass dominerande olyckstypen. Urvalet är gjort utifrån perspektivet stora olyckor och påverkan på samhället och dess funktionsförmåga. Även fast sannolikheten är relativt låg bör åtgärder vidtas för att de största olyckorna inte inträffar eller att skadebegränsade åtgärder är vidtagna för att konsekvenserna inte ska bli ohanterbara. Sida 18 av 70

19 Inom området naturrelaterade händelser finns många risker som identifierats där stormar och snöoväder är vanligt förekommande. Ofta kopplat till konsekvenser på elförsörjning. Stormar är kopplat till oväder men stora mängder nederbörd finns även med i förvaltningarnas analyser. Det selekterade urvalet i diagrammet är gjort utifrån större händelsers påverkan på samhället och dess funktionsförmåga. Naturrelaterade händelser går oftast inte att förebygga, strategin är då att öka förmågan att hantera dem samt minska dess konsekvenser när de väl inträffar. Samhällets och kommunens förmåga bör vara så god att naturrelaterade påfrestningar inte i stort äventyrar liv och hälsa. Målet att skapa en hög lägsta förmåga (grund förmåga/beredskap) är av yttersta vikt. Inom området sjukdomsspridning återfinns klassiska sjukdomar som den årliga influensan och magsjukebakterier. Även en del händelser identifierade med smitta i livsmedel som t.ex. storköksverksamheten samt dricksvattenförsörjningen. Konsekvenser i form av personal som Sida 19 av 70

20 inte kan jobba i samhällsviktig verksamhet har också tagits upp. Saknas inom detta område är sjukdomar som sprids mellan djur men även de som sprids från djur till människa. Hygienrutiner och kontroll i livsmedelsproduktion samt att säkra robustheten i dricksvattenförsörjningen samt revidering av kommunens pandemiberedskap är områden som behöver extra uppmärksamhet. Händelser inom riskområdet infrastruktursvikt som är identifierade är strömavbrott samt störningar i It och kommunikation med stora samhälls konsekvenser. Kommunalteknisk infrastruktur är samhällsviktiga verksamheter och behöver därför prioriteras i att skapa robusta lösningar då många andra funktioner i samhället är beroende av att detta ska fungera för att de själva skall kunna bedriva sin samhällsviktiga verksamhet. Avsaknad av tekniska riskanalyser för varje del av den kommunaltekniska försörjningen är en brist, dessa utgör grunden i att kunna identifiera tekniska brister och ofullkomligheter. Fortfarande saknar många prioriterade fastigheter reservkraft. Sida 20 av 70

21 Förvaltningarna har identifierat en stor bredd på olika kriminella handlingar allt från små stölder till grov organiserad brottslighet som påverkar riskområdet kriminella handlingar. Skolornas förebyggande arbete mot mobbing/ trakasserier och identifiering av stödbehov för elever som hamnat snett måste utgöra ett prioriterat område att arbeta med då de utgör källan till allvarliga följdhändelser. Likväl måste man uppmärksamma och vidta tydligare åtgärder mot hot och våld mot egen personal, framförallt personal i olika myndighetsfunktioner. Kommunens it-system är ytterligare ett område som lyfts upp utifrån risksynpunkt. Risk Mycket hög risk Hög risk Medelhög risk Låg risk Mycket låg risk Värdering av sannolikhet 1Liten sannolikhet < 1 gång per 10år 2 1 gång per 5 10 år 3 Sannolik 1 gång per 1 5 år ggr per år 5Stor sannolikhet > 10 ggr per år Värdering av konsekvenser Liv och hälsa Miljö Egendom 1 Små Övergående lindriga obehag Ingen sanering, liten utbredning <0,1 MKr 2 Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag Enkel sanering, liten utbredning 0,1 1 MKr 3Stora Enstaka svårt skadade, svåra obehag Enkel sanering, stor utbredning 1 5 MKr 4Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade Svår sanering, liten utbredning 5 20 MKr 5 Katastrofala Flera dödsfall, 10 tals svårt skadade Svår sanering, stor utbredning >20 MKr Sida 21 av 70

22 Säkerhetsarbete i kommunens förvaltningar Utifrån intervjuer med anställda samt av stämning med respektive ledningsgrupp fås följande bilda av det interna säkerhetsarbetet i kommunen. Det systematiska brandskyddsarbete bedrivs i enlighet med de rekommendationer som finns, dock brister det på en rad punkter. Framförallt när det gäller att brandskyddsansvariga inte följer upp verksamhetens arbete årligen samt att det är oklart om nyanställda får en genomgång av de rutiner och regler som gäller vid brand. En delvis annan bild får vi genom den årliga, nytt för 2010 och framåt, internkontrollen på brandskyddsarbetet i samtliga verksamheter. Det troliga skälet till vissa av de dåliga siffrorna är att verksamheten inte dokumenterat sitt arbete, detta gäller till exempel brandutbildningen till all personal där andra siffror talar för att den genomförs enligt plan. Däremot stämmer det troligtvis att årsuppföljningen inte genomförs ordentligt. En annan tydlig signal är att verksamheten genom fastighetsägaren och det företag som tar fram brandskyddsritningar inte får tillgång till uppdaterat och riktiga fastighetsritningar. Detta kan få allvarliga konsekvenser då dessa är underlag för bland annat planering av utrymning. Vi vet sedan tidigare att utrymningsövningar inte genomförts enligt rutin inom vård och omsorgsverksamheterna i kommunen. När det gäller kontroll av brandlarm är den största bristen inte frånvaro av kontroller utan dokumentationen därav. Informationssäkerhetsutbildning ska ges till all personal via ett webbaserat utbildningsprogram. Det är oklart om framförallt nyanställda genomgått denna utbildning. Klassning av hur samhällsviktiga kommunens olika it-system är har genomförts och uppdaterats regelbundet. Systemsäkerhetsanalyser har genomförts på de viktigaste systemen, utifrån SS-ISO/IEC Endast enstaka förvaltningar har tagit fram systemsäkerhetsplaner för sina samhällsviktiga system och undantagsvis har inga tagit fram kontinuitetsplaner för hanteringen om det värsta inträffar. Klassning av information utifrån riktighet, tillgänglighet och konfidentialitet sker över huvudtaget inte. Få systemägare följer upp sina system och användarloggar. Få verksamheter har enkel och lättläst information om informationssäkerhet lätt tillgänglig för sin personal. Ungefär hälften av kommunens förvaltningar använder aktivt kommunens incidentrapporteringssystem. Bolag och förbund har egna rutiner för rapportering och uppföljning. Uppdatering av systemet samt utbildning har skett under året vilket ska bidra till underlättat och ökat användande. Större delen av de verksamheter som bedöms ha behov av utbildning och åtgärder inom hot och våld har vidtagit dessa åtgärder. Brister finns framförallt när tillsynspersonal gör besök ute hos kunder. Två av tre receptioner är inte ändamålsenligt utformade. Förvaring och rutiner för nyckelhantering är bristfällig inom vissa verksamheter. Större delen av kommunens personal saknar utbildning i hjärtlungräddning, även tillgången till hjärtstartare är begränsad i kommunen. Sida 22 av 70

23 Brandfarliga och explosiva varor Definitioner Brandfarliga varor Brandfarlig gas: är gaser eller gasblandningar som kan antändas i luft vid en temperatur av 20 C och ett atmosfärstryck på 101,3 kpa. Vätska indelas i klasser beroende på flampunkt t.ex: Vätska kl.1: Bensin, thinner, röd sprit Vätska kl.2: Fotogen Vätska kl.3: Eldningsolja Förekomst av brandfarlig vätska och gas inom vattentäkt är att anses som en miljörisk. Elva stycken företag som bedriver verksamhet med brandfarliga varor finns inom primär och sekundär skyddszon för vattentäkter i kommunen. Ur olyckssynpunkt, förhållande till liv och hälsa, så finns brandfarlig gas inom tätbebyggt område. Framför allt i stora cisterner finns risk för läckage och explosioner. Här behöver kommunen ta ställning till hur vi planerar våra samhällen och beviljandet av dessa tillstånd inom tätbebyggt område. Ett exempel är att kommunens enda 2:4 anläggning som ligger inom sekundär skyddszon för vattentäckt samt drygt 200 meter från en förskola. CBRN-E Västra Götaland är ett centrum för petrokemisk industri och raffinaderier. Stora mängder farliga ämnen transporteras och hanteras dagligen inom industri- och transportsektorn. Särskilt området längs södra Bohuskusten ner mot Göteborg pekas ut som ett riskområde. I länet finns viktiga transportvägar för godstrafik på land och till sjöss, inte minst via Göteborgs hamn. I länet finns också flera större sjukhus, laboratorier med biologisk forskning och en närhet till Ringhals kärnkraftverk i Halland. En olycka vid någon av dessa anläggningar kan få allvarliga konsekvenser. Riskobjekt Vid vissa anläggningar kan verksamheten innebära fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Sådana anläggningar klassas som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor och det är länsstyrelsen som fattar beslut om vilka anläggningar det gäller. I Ulricehamns kommun finns i dagsläget en sådan verksamhet, det är IRO AB. Ytterligare elva, 11, objekt finns med i kommunens lista över farliga verksamheter, de är dock inte klassade som verksamheter med farlig verksamhet enligt LSO 2003:778 2:4. De vanligaste riskerna i dessa uppstår vid; läckage av släckvatten vid brand, läckage av kemikalier i hanteringsprocessen, spridning av giftiga gaser samt läckage av kemikalier ut i vattentäkt. Sida 23 av 70

24 En genomgång av de verksamheter som finns i kommunen är gjord enligt Länsstyrelsens riktlinjer för farlig verksamhet och ger ett bra underlag för framtida samhällsplanering och riskhänsyn i samhällsplaneringen. Enligt 18 kap 13 offentlighets- och sekretesslagen föreligger den sammanställda informationen i listan med sekretess och prövning skall ske innan information lämnas ut. Kritiska beroenden Beroenden är identifierade genom förvaltningarnas respektive pandemiplaner som togs fram under 2009 samt genom arbetet med STYREL, där samhällsviktiga elanvändare identifierats. El, vatten, värme, tele-/datakommunikation, transporter samt vissa kompetensområden har visat sig vara kritiska för många aktörer i samhället. För att samhällsviktiga verksamheter skall kunna upprätthållas krävs det även att de kritiska beroenden fungerar. Sida 24 av 70

25 Fördjupningsområden Suicid Drygt 20 procent av alla dödsfall till följd av skador hos barn 0-17 år är självmord (inklusive skador med oklar avsikt). Under perioden 1998 till 2004 omkom i genomsnitt lite fler än 20 personer per år genom självdestruktiva handlingar. Nästan alla var tonåringar och de flesta, nästan 60 procent, var pojkar. Det vanligaste tillvägagångssättet var hängning följt av förgiftning (med läkemedel) och skjutning. Någon tydlig trend går inte att urskilja. Drygt fem procent av alla barn som vårdas på sjukhus till följd av skador gör det efter självdestruktiva handlingar. Totalt rör det sig om cirka barn per år, nästan samtliga i åldern år. Tre fjärdedelar av alla vårdade är flickor. Över 85 procent av de vårdade hade förgiftning som orsak. Självdestruktiva handlingar med skärande eller stickande föremål står för sex procent av de vårdade. När det gäller själdestruktiva handlingar som leder till sluten vård finns för flickor i åldersgruppen 0-17 år en tydlig ökning sedan början på 1990-talet. Ökningen är större i glesbyggd än i förort 7. Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen år i Sverige. Varje år väljer ca 1500 personer att ta sitt liv, vilket innebär att var sjätte timme tar någon sitt liv. Det är tre gånger fler än de som dör i trafiken varje år. Detta innebär att suicidprevention är ett mycket viktigt område och där World Health Organization har satt upp målet att de nuvarande suicidtalen ska minska med minst en tredjedel till år Suicidprevention bör utgå dels från ett befolkningsperspektiv och dels från ett individperspektiv. Den psykiska ohälsan ökar samt destruktiva beteenden bland unga. Självmordstalen har sjunkit konstant och avsevärt sedan 1980 för alla åldersgrupper över 25 år. I åldersgruppen år har inga förbättringar skett sedan 1990-talets början och självmord bland unga kvinnor mellan 15 och 24 år ökar. Mot denna bakgrund är det angeläget att förstärka insatserna kring självmord bland ungdomar i åldersgruppen år. Omkring 90 % av alla som tar sitt liv lider av en psykisk störning eller sjukdom, vanligast depression, missbruk eller beroendesjukdomar med inslag av ångest. Av dem som tagit sitt liv har ungefär hälften någon gång haft kontakt med psykiatriska vården. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande bland äldre. Vid 75 års ålder har cirka 15 procent någon psykiatrisk diagnos, t.ex. depressivt syndrom, ångestsyndrom eller olika former av psykotiska tillstånd. Depression är den enskilt vanligaste orsaken till psykisk ohälsa hos äldre 8. I Regeringens proposition 2007/08:110 om En förnyad folkhälsopolitik fastslås en övergripande vision att ingen bör hamns i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara att ta sitt liv. Regeringen har som vision att ingen ska behöva ta sitt liv. För att kunna uppnå denna vision redovisas i folkhälsopropositionen nio olika suicidpreventiva strategier. 7 Olyckor i siffror NCO 2007:7 8 Källa: En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:11 Sida 25 av 70

26 Antal Antal döda till följd av suicid per år och kön Självmord eller ovisshet, antal döda, män, alla åldrar Ulricehamn Självmord eller ovisshet, antal döda, kvinnor, alla åldrar Ulricehamn Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser Den officiella statistiken från Socialstyrelsen över antalet suicid har flera års eftersläpning, vilket inneburit att kommunen använder lokal statistik från polisens registrering över uppdrag som polisen bedömer som suicid. Polisens statistik: Suicid i Ulricehamns kommun , 3 anmälningar suicid. 2004, 8 anmälningar suicid. 2005, 3 anmälningar suicid. 2006, 5 anmälningar suicid. 2007, 6 anmälningar suicid. 2008, 2 anmälningar suicid. 2009, 1 anmälning suicid. 2010, 2 anmälda suicid. Suicidproblematik är inte enbart ett medicinskt problem där landstinget har ansvar utan har också samband med livsåskådning och kulturella faktorer samt problemområden som missbruk, avbrott i viktiga relationer, sociala missförhållanden, ekonomiska problem, olycksfall och våld. Goda förutsättningar för hälsa och tillfredsställelse i livet är relationer, socialt nätverk, boendemiljö, arbete, fritid samt en förmåga att se sammanhang och mening i tillvaron. Viktigt är även att kunna hantera olika svårigheter som uppstår i livet. Sida 26 av 70

27 Brand Följande slutsatser kan dras från räddningstjänstens insatser för brand under åren 1997 till och med Vanligaste byggnadstyperna för insatser är villor där 173 av 514 insatser genomfördes det var också här flest personer omkom (1) och skadades (9) vid händelserna. Personskador har också inträffat vid brand i flerbostadshus, lantbruk, äldrevård och rad-/par-/kedjehus. Totalt har 2 personer omkommit och 24 personer skadats under perioden 1997 till och med De vanligaste startutrymmena för bränder i byggnad är i följande ordning; skorsten, kök, pannrum och förråd/uthus. Föremål där bränderna startat är bland annat; rökkanal, eldstad och spis. Brandorsak (brand i byggnad) Total 13 Soteld Okänd orsak/ej angiven 07 Tekniskt fel Värmeöverföring Annan Gnistor Glömd spis Anlagd med uppsåt Brandorsak för brand i byggnad per insats , enligt räddningsledarens bedömning i samband med insatsen. Källa: MSB IDA räddningstjänstinsatser Utöver bränder i byggnader så åker räddningstjänsten på larm vid brand ej i byggnad, där är de vanligaste objekten, gräs (30 %), personbilar (24%) och container (7 %) bland de objekt som behöver belysas som risker. Största orsakerna är okänd (44%), eldning luntning av gräs (10%) anlagd med uppsåt (10%) 10. Trots det låga skadeutfallet bland brandhändelser i relation till andra olyckor och skador (trafik, suicid mm.) påvisar dock detta ett tydligt tecken på att villabränder med start i någon typ av uppvärmningsanordning bör vara ett prioriterat område att arbeta förebyggande mot. Kommunen har enligt lag (2033:778) om skydd mot olyckor ansvar för sotningsverksamheten, via Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund och upphandlad utförare av sotning och brandskyddskontroll. Kopplat till avsnittet Trygghet i sjuhärad som anger medianresponstiden 11 för räddningstjänsten i Ulricehamns kommun till 15 minuter innebär det att mycket stor skada redan kan inträffat innan de är på plats. Sotning och brandskyddskontroll utgör grunden i det förebyggande arbetet men bör kompletteras genom att ge den enskilde förmågan att hantera händelser som uppstår. 9 Enligt räddningsledarens bedömning i samband med insatsen Källa: MSB IDA, räddningstjänstinsatser Brandorsak för brand ej i byggnad per insats , enligt räddningsledarens bedömning i samband med insatsen. Källa: MSB IDA räddningstjänstinsatser Mediantiden från larm till SOS Alarm till att första enhet är på plats. Sida 27 av 70

28 Ekonomiska risker Lågkonjunkturen har fått ett flertal allvarliga samhällskonsekvenser för Sveriges del, framför allt när det gäller långvariga och negativa effekter på sysselsättningen och arbetslösheten. Den svenska ekonomin försvagades av krympande BNP 12, minskade investeringar, ökat antal konkurser och uppsägningar 13, stigande arbetslöshet 14 etc. En sårbarhet i detta sammanhang är att Sverige har en liten och öppen ekonomi med ett stort exportberoende, vilket starkt bidrog till den sjunkande tillväxten i ekonomin. Samtidigt var de svenska bankerna hårt utsatta av den finansiella oro som spred sig efter konkursen av investmentbanken Lehman Brothers i USA hösten Riksbanken underströk både i sin analys i november 2009 och i juni 2010 att utvecklingen framöver är osäker och att stora risker kvarstår inom den finansiella sektorn. Den globala finansiella krisen och lågkonjunkturen fick inte så stor inverkan på Sverige som på flera andra länder, t.ex. Baltikum och Island. I dessa länder blev kombinationen av finanskris och lågkonjunktur så kännbar för stora delar av befolkningen att den ledde till social oro i form av upplopp och demonstrationer. Arbetslösheten påverkar samhället på ett flertal sätt, både ekonomiskt och socialt. Exempelvis ökar de offentliga utgifterna för arbetslöshetsersättning, försörjningsstöd och sjukersättning etc 15. Vissa grupper av arbetslösa, framför allt ungdomar, utomeuropeiskt födda, funktionshindrade personer och personer med kort utbildning drabbas under en lågkonjunktur hårdare än andra och riskerar därigenom en långvarig arbetslöshet 16. Även antalet skuldsaneringar gick upp under 2009 och antalet ansökningar om omprövning av skuldsaneringsbeslut har ökat, vilket bedöms bero på en svårare privatekonomisk situation 17. Inom Ulricehamns kommun hanteras ekonomiska värden av varierad storlek. Det är således av vikt att ha bra och säkra rutiner och så långt möjligt kunna förbygga att hanteringen förorsakar några ekonomiska skador. Efter en genomgång av vilka risker som bedöms kan finnas inom den ekonomiska hanteringen i Ulricehamns kommun görs följande sammanställning. Om en befarad risk inträffar så får den någon form av konsekvens för kommunen, således görs också en gradering av varje konsekvens. 1. Investeringar/värdepappersplaceringar risken för felaktigheter bedöms som liten, men om den inträffar så får det stora konsekvenser. 2. Kontanthantering risken för en felaktig hantering bedöms som liten. Om den inträffar så får det små eller ringa konsekvenser då det handlar om små belopp. 3. Felkalkyleringar relativt liten risk, men om kalkyleringarna blir fel kan det få stora konsekvenser då det handlar om stora belopp. 4. Kundförluster liten risk. Små konsekvenser då det rör sig om små belopp. 5. Leverantörer som inte fullföljer liten risk och konsekvenserna bedöms som små. 6. Korruption, mutor och bedrägerier risken bedöms som liten, men om den inträffar så får det betydande konsekvenser då det ofta rör sig om stora belopp. 12 Enligt SCB:s nationalräkenskaper minskade BNP med 4,9 procent under Kronofogden, Kronofogdens årsrapport för konkurstillsynen 2009, KFM rapport 2010:2, 14 Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) var arbetslösheten för ,4 procent och 9,3 procent första kvartalet Socialstyrelsen, Ekonomiskt bistånd kvartal 1 3, år 2009, Läns och kommunvis redovisning av utbetalt ekonomiskt bistånd, 2009, 16 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009, Ura 2009:1, 17 Kronofogden, Pressmeddelande , Allt fler får skuldsanering Sida 28 av 70

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] 2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan Socialförvaltningen Datum: 2013-09-25 Socialförvaltningen Handläggare: Sara Brodin Direktnr: 0322-61 72 29 Beteckning: 2013.199 SN Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Socialförvaltningens

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN 1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar

Läs mer

Handlingsprogram för extraordinära händelser

Handlingsprogram för extraordinära händelser Handlingsprogram för extraordinära händelser Antaget av kommunfullmäktige 2007-06-14 68 Innehållsförteckning Bakgrund och avgränsningar 5 Övergripande mål 4 Nationella mål 4 Inriktningsmål 4 Hur verksamheten

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga RSA-konferens den 6-7 maj 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Stadskansliet Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 2010:77 RI (Dnr 001-962/2010) Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Handlingsprogram 2015-2018

Handlingsprogram 2015-2018 Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande

Läs mer

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK)

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Ulf Eliasson Enheten för strategisk analys 1 Uppdraget MSB ska i samverkan

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun med bilagorna Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Kinda kommun. Risk och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-28

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Krishanteringsplan för Region Halland

Krishanteringsplan för Region Halland 1 Krishanteringsplan för Region Halland 1. BAKGRUND 1.1 Region Halland Region Halland ansvarar för hälso- och sjukvård, tandvårdsamt regional utveckling. Planen är övergripande tidigare utarbetade krishanteringsplaner,

Läs mer

Riktlinje Robusthet- kontinuitet Landstinget Sörmland beslutad LS 12/13

Riktlinje Robusthet- kontinuitet Landstinget Sörmland beslutad LS 12/13 Riktlinje Robusthet- kontinuitet Landstinget Sörmland beslutad LS 12/13 Människors liv och hälsa samt landstingets samhällsviktiga verksamhet skall värnas. Ingen, eller inget, skall skadas av sådant som

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 10/KS 0086 Datum: 2010-05-24 Paragraf: KF 74 Reviderande instans: Kommunfullmäktige Diarienummer:

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Krisledningsplan för Hässleholms kommun

Krisledningsplan för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. >> RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN 2011 Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. Hänvisningar till rapporten för vidare läsning finns under varje textdel. Denna

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Styrdokument för kommunal krisberedskap

Styrdokument för kommunal krisberedskap 1/9 DATUM 2016-12-05 DIARIENUMMER KS/2016:868-189 Styrdokument för kommunal krisberedskap Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde under

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel

Läs mer

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Yttrande över remiss av förslag till Stockholms stads handlingsprogram för skydd mot olyckor

Yttrande över remiss av förslag till Stockholms stads handlingsprogram för skydd mot olyckor SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN 106-0501/ 2007 SID 1 (5) Handläggare: Sture Svedjedal Telefon: 08/ 508 25 072 Till Socialtjänstnämnden Yttrande över remiss av förslag till Stockholms stads

Läs mer

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Marika Ericson En kort session om lagstiftning Från totalförsvar till krisberedskap och nu? Lagar och förordningar ansvar och uppgifter

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Älvsbyns kommun

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Älvsbyns kommun 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2013-11-12 Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Älvsbyns kommun 1. Inledning Policyn uttrycker kommunens värderingar och ambitioner för säkerhetsarbetet och ger vägledning för följande

Läs mer

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Överenskommelsen, MSB SKL Uppgifter enligt LEH Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) Planering inför extraordinära händelser Geografiskt områdesansvar Utbildning

Läs mer

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2013-09-13 AN 2013/322 1 (2) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 Berit.heidenfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Handlingsplan

Läs mer

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05 Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun Utkast2012-01-05 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund.3 2. Nationella strategier..... 3 3. Befintliga program och dokument.... 6 4. Lokala strategier och

Läs mer

Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem

Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem 1 (7) Räddningstjänsten Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem Utgångspunkter Det nuvarande beredskapssystemet för kommunerna regleras i lagen (1994:1720) om civilt försvar. Det kom till

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet

Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet En kommuns roll i trygghets och säkerhetsarbetet och var informations- och IT-säkerheten kommer in i detta Vad, vem och hur man kan arbeta med informations-

Läs mer

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård Revisionsrapport Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun November 2008 Christina Norrgård 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...3 2 Bakgrund...4 2.1 Aktuell lagstiftning...4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-25 213, 2015KS/0531 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Värmdö kommun och dess geografiska område... 3 Arbetsprocess och metod...

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 Plan för hantering av extraordinära händelser Antagen av KF 5 2(12) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Mål...3 2. Organisation, larmning, start...5 2.1 Kriterier

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Säkerhet och krishantering - kommuner/landsting SAMHÄLLETS NYA KRISHAN- TERINGSSYSTEM I FRED Kommunfullmäktige Departement/ sektorsmyndighet Krisberedskapsmyndigheten Regering Styrelse, nämnder, bolag,

Läs mer

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga

Läs mer

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3

Läs mer

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen

Läs mer

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner att kunna läsa spelet The key to winning is getting first where the puck is going next livsmedel elförsörjning elektroniska kommunikationer

Läs mer

1. Lagar, förordningar och styrande dokument för MRF. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 1 - Styrande dokument

1. Lagar, förordningar och styrande dokument för MRF. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 1 - Styrande dokument RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2012-2015 Bilaga 1 - Styrande dokument Handlingsprogram MRF 2012-2015 Upprättad av: Tommy Forsberg Innehållsförteckning 1. Lagar, förordningar

Läs mer

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun 2007 POLICY OCH RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETE Fastställt av kommunstyrelsen 2007-11-21 267. Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun Syfte Kristianstads kommun har ett ansvar att upprätthålla sina verksamheter

Läs mer

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-18 124 Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Version 1.0 Upprättad: 2013-05-23 I händelse av besvärliga situationer som kan komma att

Läs mer

Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander.

Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander. Riskhantering Ville Bexander ville.bexander@svbf.se 08 588 474 13 1. 2015-03-03 Definitioner - Risk Ett mått på de skadliga konsekvenserna av en möjlig framtida händelse Osäkerhetens effekt på mål Möjligheten

Läs mer

... 9... 10... 11 ... 26... 27

... 9... 10... 11 ... 26... 27 ... 3... 4... 6... 7... 7... 8... 9... 10... 11... 11... 13... 14... 15... 16... 17... 26... 27... 28 2 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där

Läs mer

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS 2013-02-07 Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet clas.herbring@msb.se MSB:s Uppdrag MSB har ansvar för frågor om skydd mot

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

TRYGGHETSBOKSLUT 2012

TRYGGHETSBOKSLUT 2012 TRYGGHETSBOKSLUT 212 Mer attityd än fysisk åtgärd VAD ÄR TRYGGHET OCH SÄKERHET FÖR NÅGOT EGENTLIGEN? Trygghetsfrågorna är många gånger svåra att ringa in. I grund och botten handlar det om en inre bild

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Anvisningar för nämnder och styrelsers riskoch ledningsanalyser

Anvisningar för nämnder och styrelsers riskoch ledningsanalyser Utvecklingsavdelningen Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Sid 1 (8) 2006-03-27 Handläggare: Michael Engelberg Tfn: 08-508 297 25 Stadsdelsnämnder Facknämnder Bolagsstyrelser Anvisningar för nämnder

Läs mer

Systematiskt barnsäkerhetsarbete. Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se

Systematiskt barnsäkerhetsarbete. Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se Systematiskt barnsäkerhetsarbete Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se Innehåll Definitioner Statistik Orsaken till skador och olyckor Arbetsmiljöfrågor Några verktyg i det systematiska

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag Det svenska krishanteringssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer har ansvar för var sin del och arbetar tillsammans

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 (8) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 Plan för hantering av extraordinära händelser Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Risk-

Läs mer

Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad

Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2013-10-15 1.0 Jenny Theander Stadskontoret Trygghets- och säkerhetsenheten Innehållsförteckning

Läs mer