Klimatprofeten som föll för Sverige BALTIC EYE LYFTER ÖSTERSJÖN. Biblioteket återinvigt OpenLab ska lösa Stockholms utmaningar

Transkript

1 FÖR MEDARBETARNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET MARS 2015 NR 2 Klimatprofeten som föll för Sverige BALTIC EYE LYFTER ÖSTERSJÖN Biblioteket återinvigt OpenLab ska lösa Stockholms utmaningar

2 2 Ledare UNIVERSITETSNYTT NR Fruktbara diskussioner att vänta om kvalitet TCO:S KONFERENS OM högre utbildning, Kunskap i en värld som förändras (22 januari 2015), handlade bland annat om utbud och dimensionering, social snedrekrytering, global konkurrens, internationalisering och nätbaserad utbildning, men också i hög grad om kvalitet. Under rubriken Vad är utbildningskvalitet och hur ska den utvärderas presenterade universitetskansler Harriet Wallberg, tidigare regeringens utredare av ett nytt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning, det förslag för kvalitetsgranskning som ska skickas ut på remiss under vårvintern. Såväl i presentationen som i den efterföljande diskussionen framhölls vissa grundstenar i förslaget. Det som särskilt betonades var den fundamentala utgångspunkten att lärosätena själva ska inrätta egna kvalitetssäkringssystem, som UKÄ sedan i sin tur ska granska. Tanken är att varje lärosäte i viss mån kan forma det interna kvalitetssäkringssystemet efter eget behov och att det ska fungera kvalitetsdrivande. Att vi själva Stockholms universitet inrättar ett eget kvalitetssäkringssystem leder förhoppningsvis till fruktbara diskussioner om hur vi ser på kvalitet och hur olika kvalitetsaspekter kan formuleras, säkerställas och granskas. Kvalitetsbegreppet är i sig mångtydigt. Inom kultursektorn förs en oavbruten diskussion om hur kvalitet kan beskrivas och bedömas. I forskning om kulturens plats i samhället problematiseras kvalitetsbegreppet i relation till mätbarhet, förutsättningar och processer. Kvalitet ses som föränderlig och beroende av tid, plats, värderingar och sammanhang. Utbildningskvalitet kan betraktas på samma dynamiska sätt. Jag ser fram emot ett arbete där vi med engagemang, erfarenhet, nyfikenhet och kunskap diskuterar hur kvalitet på utbildningens alla nivåer och i alla dess former förhål- ler sig till forskningsförankring och ämnesutveckling; student- och doktorandinflytande; mångfalden av pedagogiska metoder, ämnesdidaktik och pedagogisk utveckling; lärandemiljöer och ny teknik; internationalisering och samverkan med det omgivande samhället; arbetslivsförankring och bildningsuppdrag; jämställdhet, breddad rekrytering och genomströmning. I Stockholms universitets strategier för de kommande åren formuleras att utifrån en bas av inneboende kvalitetskultur kan kvaliteten i våra utbildningar ytterligare stärkas. Och med inrättandet av ett internt kvalitetssäkringssystem har vi gemensamt möjlighet att påverka hur kvalitetsfrågor kan drivas och främjas. KARIN HELANDER, vicerektor karin.helander@su.se Citatet Självklart är det en stor tillgång och glädje att ha någon i sitt liv som man verkligen litar på, tycker om och har respekt för och som man dessutom kan diskutera sin forskning med. JENNY LARSSON, docent i baltiska språk vid Stockholms universitet, i blogginlägg i nättidningen Curie om forskarpar inför alla hjärtans dag. Siffran En internationell forskargrupp från bland annat Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet har identifierar nio globala processer, planetens hållbara gränser, relaterade till förändringar i miljön som drivs på av mänsklig aktivitet. En ny studie visar att vi har passerat fyra av dessa gränser. Innehåll NYHETER 4 Stor uppmärksamhet för studie av vad jorden tål 5 Biblioteket återinvigt 6 Kungen på besök 7 Årsredovisningen visar trendbrott 8 Läraren i fokus på Ma/Nv-biennette 9 Samarbete för att lösa Stockholms utmaningar PROFILEN 10 Ray Pierrehumbert: Klimatprofeten som föll för Sverige 12 Riktar blickarna mot Östersjön 13 Partnerskap till ömsesidig nytta 14 Så tycker användarna om IT-stödet 15 Så skyddar du din dator mot intrång 16 Min arbetsplats: Infocenter 17 Ökat intresse för frågor om upphovsrätt 18 Snart dags för ny telefonioperatör FORSKNING 19 Bevis för materia i Vintergatans inre 20 Perfekt svenska inte nödvändig för utländska lärare 22 NAMN OCH NYTT 24 KALENDERN 26 IN ENGLISH 28 KRÖNIKAN Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet. Upplagan är exemplar. ADRESS Kommunikationsavdelningen, Stockholms universitet, Stockholm ANSVARIG UTGIVARE Sofie Mauritzon REDAKTÖR Per Larsson GRAFISK FORM OCH LAYOUT Matador kommunikation OMSLAGSFOTO Eva Dalin OMSLAGSBILD Miljöprofessor Ray Pierrehumbert älskar Sverige och musik. Vid fotograferingen hade han ukulelen med sig och föreslog att bli fotograferad framför bysten av Evert Taube på Katarina kyrkogård. KORREKTUR Marie-Anne Condé TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri. ISSN SYNPUNKTER OCH TIPS? HÖR AV DIG! Per Larsson, redaktör per.larsson@su.se tfn Nästa nummer kommer ut 20 maj. Manusstopp är 24 april.

3 UNIVERSITETSNYTT NR Vintervy Inte heller denna vinter blev det så många veckor med snö på universitetsområdet. Men några veckor i månadsskiftet januari-februari bäddade snön in Frescati. Och vissa dagar gick det att se skidåkare som tog på skidorna utanför tunnelbanan och gav sig ut i spåren mot Stora skuggan. FOTO EVA DALIN

4 4 Nyheter UNIVERSITETSNYTT NR Stor uppmärksamhet för studie av vad jorden tål På flera områden har människan överskridit vad jorden tål. Det visar uppmärksammad forskning från bland annat Stockholm Resilience Centre. Vid World Economic Forum i Davos fanns centrets chef Johan Rockström med och presenterade resultaten. TEXT FREDRIK MOBERG FOTO WORLD ECONOMIC FORUM/ MORITZ HAGER Uppmärksammat i media världen över Stockholm Resilience Centers forskning om planetens gränser och människans ökande påverkan på klimat och miljö har de senaste veckorna uppmärksammats i bland annat New York Times, Der Spiegel, Le Monde, The Guardian och i sociala medier. Under World Economic Forum hölls presskonferens med bland andra Jan Eliasson, vice generalsekreterare för FN. Före detta amerikanske vicepresidenten Al Gore (höger) och professor Johan Rockström från Stockholm Resilience Centre på World Economic Forum i Davos. Vid World Economic Forums årliga möte i Davos i mitten av januari fanns Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre (SRC) vid Stockholms universitet, på plats tillsammans med fotografen och filmproducenten Mattias Klum som är hedersdoktor vid Stockholms universitet och Senior Fellow vid SRC. Under World Economic Forum presenterade de sin kommande bok Big World small planet - Abundance within planetary boundaries. Johan Rockström och Mattias Klum höll flera seminarier där de kombinerade Klums fotografi med visualiseringar av den senaste forskningen om sambandet mellan miljöförändringar och mänsklig välfärd. Den nya forskningen slår fast att fyra av de nio planetära gränser som satts upp nu överskrids, något som publicerades i tidskriften Science strax innan World Economic Forum. Och det är vi människor som ligger bakom detta. Överskridandet beror på att vi har allt större påverkan på klimat och miljö och knaprar för hårt på jordens resurser. Konsekvenserna kan bli stora. Nytt tillstånd för planeten Bakom artikeln i Science med de nya rönen står ett internationellt team bestående av 18 forskare från Sverige, Australien, Danmark, USA, England, Kanada, Tyskland, Holland och Sydafrika. Forskningen indikerar att planeten befinner sig i ett nytt tillstånd. Vi har identifierat nio gränser och bedömer oroande nog att vi nu har passerat fyra av dessa gränser, däribland de två kärngränserna, klimat och biologisk mångfald. Detta innebär att tvågradersmålet, som världens nationer är inställda på att komma överens om i Paris i år, medför betydande risker. Med nuvarande koldioxidhalt på cirka 400 miljondelar (ppm) finns det en risk att vi redan har intecknat oss för en uppvärmning på två grader, om man inkluderar alla andra växthusgaser. I själva verket kan risken för en större temperaturökning inte uteslutas, säger Johan Rockström. Att överskrida planetens gränser innebär stora risker för dagens och framtida samhällen. Exempelvis kan marina ekosystem förändras dramatiskt till följd av försurning och övergödning. Ett annat scenario är att temperaturer stiger så mycket att det hotar jordbruksproduktion, infrastruktur och människors hälsa. Ytterligare en konsekvens kan vara att fortsatt förlust av biologisk mångfald urholkar tillhandahållandet av de ekosystemtjänster som mänskliga samhällen är beroende av. En konsekvens kan bli att hela jordsystemet, det vill säga de komplexa sambanden mellan mark, hav, atmosfär, inlandsisar, biologisk mångfald och oss människor, destabiliseras. Ytterst kan det driva jordsystemet in i ett nytt tillstånd. Ljus bild av framtiden Johan Rockström ser dock ljust på framtiden. Världen har en fantastisk möjlighet i år att hantera globala risker på ett rättvist sätt. I september kommer nationer världen över att anta FN:s globala hållbarhetsmål Sustainable Development Goals. Med rätt ambitioner kan detta skapa förutsättningar för långsiktig mänsklig välfärd inom planetens gränser. Planetens hållbara gränser (Planetary Boundaries) Begreppet Planetens hållbara gränser, som publicerades första gången 2009, identifierar nio globala processer relaterade till förändringar i miljön som drivs på av mänsklig aktivitet. Forskningen visar att dessa nio processer reglerar hela jordsystemets stabilitet och resiliens de reglerar det samspel mellan mark, hav, atmosfär och biologisk mångfald som tillsammans skapar de förutsättningar på Jorden som våra samhällen är beroende av. De nio planetära gränserna 1. Klimatförändring 2. Förlust av biologisk mångfald 3. Ozonskiktets uttunning i stratosfären 4. Havsförsurning 5. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler) 6. Förändrad markanvändning (t.ex. avskogning) 7. Färskvattenanvändning 8. Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer) 9. Nya kemiska substanser ( Novel entities : t ex organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster). Fyra gränser bedöms ha överskridits: klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning, förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor. Forskarna kallar två av gränserna för core boundaries : klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald att betydligt ändra eller överskrida någon av dessa riskerar att driva jordsystemet in i ett nytt tillstånd.

5 UNIVERSITETSNYTT NR Nyheter 5 Riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg öppnade dörrarna till biblioteket och var även en av talarna tillsammans med rektor Astrid Söderbergh Widding. Universitetsbiblioteket återinvigt Fler studieplatser och grupprum samt bättre möjligheter att använda egna datorer. Det är något av vad det nyrenoverade biblioteket kan erbjuda. TEXT LILIAN FERNÁNDEZ HALL FOTO EVA DALIN Den 18 februari var det dags för återinvigning av universitetsbiblioteket efter ett och ett halvt års renoveringsarbete. Ceremonin ägde rum i stora hallen utanför biblioteket, inför cirka 300 inbjudna gäster. Huvudtalare var riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg, som poängterade behovet av bibliotek vid universiteten. Att satsa på ett excellent bibliotek på ett lärosäte är bland det klokaste man kan göra. Rektor Astrid Söderbergh Widding beskrev den föränderliga tid som universitetsbiblioteket och Stockholms universitet befinner sig i. Från att ha setts som lokaler med långa dammiga bokhyllor fungerar biblioteken idag som nav för kunskapsoch informationsinhämtning. Hon berättade även om att universitetsbiblioteket från halvårsskiftet kommer att ingå i universitetets centrala förvaltning, något som blir unikt i Sverige. Överbibliotekarien Wilhelm Widmark utbrast i ett Äntligen! över att det nu finns ett bibliotek som lever upp till tidens krav, till exempel med fler grupprum, fler eluttag, utbyggt wifi och utökade öppettider. Efter invigningsceremonin bjöds det in till förfriskningar, mingel och visningar av de ombyggda lokalerna. Även den konstnärliga utsmyckningen av biblioteket kunde skådas, med bland annat nya verk av konstnärerna Leontine Arvidsson och Matti Kallioinen. Under minglet bjöds det också på musik, framförd av gitarristen Sebastian Gerstel Sollerman, vid bibliotekets nyinvigda scen. Anpassat för nya funktioner Stockholms universitetsbiblioteks huvudbyggnad invigdes 1983 och ritades av arkitekten Ralph Erskine. 30 år efter invigningen påbörjades renoveringen av lokalerna, som skulle anpassas efter bibliotekets nya funktioner. Ombyggnationen har framför allt inneburit att de publika ytorna moderniserats. Erskines inspirerande miljö med ljus, rymd och samspel med den omgivande naturen har bevarats. Belysningens utformning och valet av material i undertak och golv bidrar till upplevelsen av det öppna rummet. Drygt 100 nya studieplatser har tillkommit genom ombyggnaden på entréplan. Ett nytt, trådlöst nätverk med fler sändare installerades och fler kontakter finns numera för att ladda medhavd dator. De gamla utbildningssalarna revs och ersattes av två nya varav den ena är delbar. Det finns numera fler grupprum med bättre ljudisolering och ventilation och ny utrustning. I de publika delarna av biblioteket är nästan all inredning ny. Även arbetsutrymmena för personalen har renoverats och förändras. Från cellkontor för enskilt arbete till flexibla kontor för flera personer, där samarbete kring gemensamma projekt underlättas. När korridorerna försvann och ytorna användes mer effektivt frigjordes kvadratmeter för studenternas behov. Universitetsbiblioteket besöks varje år av cirka 1,8 miljoner studenter och forskare. Återinvigningens ceremoni kan ses på Nytt namn för huvudbiblioteket Från och med den 1 februari 2015 har Stockholms universitetsbiblioteks huvudbyggnad i Frescati bytt namn till Frescatibiblioteket. Namnet ersätter den gamla benämningen Huvudbiblioteket. Även universitetsbibliotekets utlokaliserade specialbibliotek, som tidigare kalllades filialer, har bytt namn och heter numera enheter. Anledningen till namnbytet är behovet av en ny benämning för ett nytt enhetligt arbetssätt där bibliotekets verksamhet har samma inriktning oavsett placering. Benämningen Huvudbiblioteket kommer att bytas ut succesivt på alla platser där det förekommer: webben, trycksaker, bibliotekskatalogen, bibliotekets cirkulationssystem, SUKAT och SU:s app. Namnet Frescatibiblioteket röstades fram av bibliotekets personal och godkändes av biblioteksledningen, biblioteksstyrelsen och rektorn. Namnet anknyter till universitetsområdet och har hittills fått ett positivt mottagande av bibliotekets besökare. Ny placering av Torsten Renqvists skulptur Torsten Renqvists skulptur Striden mellan änglar och fåglar från 1972, som har funnits i stora hallen mellan biblioteket och Södra huset, har flyttats till en av bibliotekets ljusgårdar. Akademiska Hus ville omplacera skulpturen eftersom exponeringen på en öppen plats medförde slitage på verket. Biblioteket föreslog då, i samråd med konstintendenten Camilla Hjelm, att den välkända skulpturen skulle placeras i en av bibliotekets ljusgårdar, där den kan skådas från olika våningar. Den nya placeringen godkändes av konstnärens dotter Anna-Lena Renqvist. Omflyttning skedde i början av januari och genomfördes av träkonservator David Fucik som monterade ner skulpturen helt för att sedan bygga upp den i ljusgården. Övriga skulpturer av Torsten Renqvist, som är placerade i stora hallen, kommer även i fortsättningen att finnas där med några små ändringar. Det gäller bland annat den välkända Kängurun ( ) som har blivit en omtyckt träffpunkt för studenter och övriga besökare. LILIAN FERNANDEZ HALL FOTO LILIAN FERNANDEZ HALL

6 6 Nyheter UNIVERSITETSNYTT NR Åter dags för Sveriges största Starta eget-kurs Starta eget-dagen den 29 april är startskottet för vårens populära Starta eget-kurs vid Stockholms universitet. Kursen, som arrangeras vår och höst, är Sveriges största och har mellan 800 och deltagare varje termin. Den kostnadsfria kursen riktar sig främst till dig som är student, alumn, forskare, doktorand eller anställd vid Stockholms universitet, men är också öppen för andra som är intresserade av entreprenörskap. Starta eget-dagen har tidigare bjudit på paneldebatter och match-making mingel med entreprenörer som Niklas Zennström (Skype), Martin Lorentzon (Spotify), Johan Skarborg (Academic Work), Lina Gebäck (Linas matkasse) och vårens program är inget undantag. Många intressanta entreprenörer kommer att berätta om sina respektive entreprenörsresor. Mer information om arrangemanget och anmälan kommer inom kort på Första boken från Stockholm University Press Stockholms universitet har startat ett open access-förlag, Stockholm University Press. Dess publikationer kan laddas ner kostnadsfritt som e-pub eller pdf, eller beställas i tryckt format till självkostnadspris. I förlagets första bok Platonic Occasions: Dialogues on Literature, Art and Culture diskuteras tänkare, författare och idéer från antiken till modernismen. Förlaget publicerar kvalitetsgranskade tidskrifter och böcker till en låg kostnad. Målet är att läsare i hela världen ska kunna hitta och få fri tillgång till forskningsresultat de behöver. Statligt finansierade forskningsresultat bör vara fritt tillgängliga, därför har vi startat Stockholm University Press, säger Wilhelm Widmark, överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek. Förlaget mjukstartade i juni 2014 med att lansera tidskriften Rural Landscape och nu publiceras den första monografin, Platonic Occasions: Dialogues on Literature, Art and Culture, av Richard Begam och James Soderholm. FOTO SUB Kung Carl XVI Gustaf och Ray Pierrehumbert. Kungen fick höra om klimatet och Östersjön Föreläsning av klimatprofessor Ray Pierrehumbert och presentation av Östersjöcentrums verksamhet stod på dagordningen när kungen besökte universitetet. TEXT PER LARSSON OCH HENRIK HAMRÉN I år innehar Raymond (Ray) Pierrehumbert kungens gästprofessur i miljövetenskap och är verksam vid Meteorologiska institutionen (se intervju på sidan 10). Den 11 februari höll han en öppen föreläsning i Aula Magna. Bland de femhundra åhörarna fanns på första raden kung Carl XVI Gustaf som intresserat lyssnade till föreläsningen och den paneldebatt som följde. Temat för föreläsningen var hur Sverige kan leda arbetet för att minska utsläppen av koldioxid. Han tog åhörarna på en resa genom kolcykeln, allt ifrån att universum skapades i en stor smäll och spred kolet, över vad det innebar när fotosyntesen uppstod och kolets naturliga kretslopp till hur människans det senaste seklet påverkat kolcykeln. I arbetet med att minska utsläppen av kol till atmosfären har Sverige en viktig roll, fortsatte Ray Pierrehumbert. Våra utsläpp är små jämfört med andra staters men vi kan tjäna som förebild, främst genom att visa att klimatåtgärder går att kombinera med ekonomisk tillväxt. Ray Pierrehumbert var sedan en av deltagarna i den paneldiskussion som följde. Där deltog även Per Krusell, professor i nationalekonomi, Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning, samt klimat- och miljöminister Åsa Romson som även hon har en bakgrund vid Stockholms universitet där hon disputerat i miljörätt. Evenemanget avslutades med en frågestund. FOTO EVA DALIN Panelen med Åsa Romson, Ray Pierrehumbert, Karin Bäckstrand och Per Krusell. På eftermiddagen besöktes Östersjöcentrum. Besök vid Östersjöcentrum Efter en lunch med bland annat universitetsledningen fortsatte kungen till Östersjöcentrum. Föreståndaren Tina Elfwing berättade om Östersjöcentrums övergripande ambition att vara en samlande kraft för all relevant Östersjöforskning. Hon gav även en sammanfattande bild av det generella miljöläget i Östersjön. Kungen konstaterade att alla olika rapporter och nyheter om miljön kan göra det svårt för allmänheten att få ett grepp om hur Östersjön egentligen mår. Ansvaret att förmedla en helhetsbild är en uttalad del av Östersjöcentrums verksamhet, förklarade Tina Elfwing. Under besöket berättade även Östersjöcentrums vetenskaplige ledare Christoph Humborg om fjolårets svensk-rysk-amerikansk forskningsexpedition SWERUS-C3 med isbrytaren Oden till Arktiska oceanen. Askölaboratoriet ligger kungen särskilt varmt om hjärtat. På sin 50-årsdag fick han nämligen ön Askö som symbolisk födelsedagsgåva. Sedan dess har kungen besökt fältstationen och visat stort intresse för den utbildning och forskning som bedrivs där. Christoph Humborg informerade om verksamheten på Askölaboratoriet och passade på att även dela med sig av sina och Östersjöcentrums visioner för framtiden.

7 UNIVERSITETSNYTT NR Nyheter 7 Årsredovisningen visar trendbrott Ett överskott på 205 miljoner. Men samtidigt är trenden bruten med ökat myndighetskapital i den löpande verksamheten. TEXT PER LARSSON Stockholms universitet visar ett positivt ekonomiskt resultat för 2014 på 205 miljoner kronor. Resultatet beror främst på två faktorer. Dels avser det 67 miljoner kronor från tidigare års anslagssparande, som ersatt en del av universitetets överproduktion. Detta sparande är dock nu förbrukat. Dels handlar det om återbetalningar på 147 miljoner kronor från Statens tjänstepensionsverk (SPV) av felaktiga inbetalningar som skett under tio år inom ramen för universitetets tidigare lönesystem HR-plus. De filer som skapades i detta system till SPV verkar ha haft ett fel som gjort att systemet fortsatt att skapa pensionsinbetalningar även från anställda som slutat vid universitetet. Ränteintäkter samt ytterligare återbetalningar från SPV på grund av att SPV:s prognos för våra premier för 2014 varit för hög innebär en positiv resultateffekt om cirka 33 miljoner kronor. Om man rensar resultatet från dessa engångsfaktorer visar universitetet ett underskott på cirka 41 miljoner kronor. Vi har under flera år arbetat för att vända den positiva resultattrenden. Många av de satsningar vi gjort och fortsatt göra är långsiktiga och det tar tid innan de fullt ut får sitt genomslag. Men årets rensade resultat visar att vi nu brutit trenden att ackumulera myndighetskapital i den löpande verksamheten, säger rektor Astrid Söderbergh Widding. Störst i landet I årsredovisningen framgår att Stockholms universitet förra året hade cirka studenter. Universitetets båda vetenskapsområden humaniora-samhällsvetenskap inklusive juridik samt naturvetenskap är störst i landet inom forskningen på respektive område. I förordet lyfter rektor även fram att kvalitetsuppföljningen av utbildningar har fortsatt och resulterat i flera konkreta kvalitetsförbättringar. Under 2014 fick Stockholms universitet flera betydande externa anslag. Universitetet har kunnat kalla tre framstående internationella forskare, samtliga inom fysik, tack vare bidrag från Vetenskapsrådet. Från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Familjen Erling Perssons stiftelse och Riksbankens Jubileumsfond har även större anslag beviljats. Två Linnécentra vid universitetet, Stockholms universitets centrum för socialpolitik och familjedynamik och Oskar Klein-centret för kosmopartikelfysik, liksom det Forte-finansierade excellenscentret Stockholms stresscentrum, har framgångsrikt utvärderats. I det interna arbetet lyfts fram att universitetsstyrelsen fattat beslut om nya centrala strategier. Vidare har rektor beslutat om 16 profilområden för universitetet. Arbetet med institutionssamgåenden har fortsatt. Inom förvaltningen har en ny fastighetsavdelning bildats, och beslut har fattats om att inrätta en samverkansavdelning. Under året har universitetet även miljöcertifierats i siffror Helårsstudenter Andel disputerade lärare 84 % Antalet doktorsexamina 241 Antal inresande studenter Andel kvinnor på forskarutbildningen 52 % Andel kvinnliga professorer 27 % Dags igen för Startup Boot Camp Startup Boot Camp är en satsning på kvinnliga studenter och forskare i entreprenörskap, i syfte att driva en affärsidé, inspirerat av det amerikanska arrangemanget StartUP Inspire som genomförs i Silicon Valley varje år. Bootcampen är en vidareutbildning efter Starta egetkursen, med särskilt fokus på kvinnors entreprenörsskap och finansieras av Tillväxtverket via länsstyrelsen. Under fem dagar specialtränades de tio utvalda deltagarna av erfarna föreläsare och coacher. Kursen genomförs i augusti och ansökan till kursen sker under april. Mer information och ansökan kommer inom kort på StartUp Life Science Årets upplaga av StartUp Life Science har startat. Denna gång står Innovationskontoret vid Stockholms universitet som värd och tar emot forskare från både Stockholms universitet, Karolinska institutet och KTH. StartUp Life Science är en workshopserie för forskare med affärsidéer. Syftet är att få hjälp att utvärdera sin idé ur ett affärsmässigt perspektiv. Målet är att nå visshet om idén har potential att omvandlas till en färdig produkt/ tjänst eller inte. Ett delmål är också att höja sin kompetens kring de absolut tidigaste stegen i utveckling av innovationer. Alumnträff med minister Per Bolund Att spännande utbildningar öppnar upp för spännande och oväntade jobbmöjligheter kan Stockholms universitets alumner intyga! Kom och hör finansmarknads- och konsumentminister, alumn Per Bolund, berätta om hur hans biologistudier lett honom till en karriär inom politiken. Onsdag 11 mars kl med efterföljande mingel och tilltugg. Nordenskiöldsalen, Geovetenskapernas hus. Anmäl dig senast 9 mars på Välkomstdagen Snön yrde i luften när nyantagna studenter strömmade till Aula Magna för att delta i Välkomstdagen för vårterminen I entrén möttes de av färgglada ballonger och en mässa där olika avdelningar på universitetet fanns representerade. Prorektor Hans Adolfsson uppmanade i sitt välkomsttal studenterna att ta vara på studietiden och se till att ha roligt. Många besökare fängslades av den tidigare studenten Daniel Barkers föreläsning om en modern och annorlunda undervisningsteknik, The Flipped Classroom eller det omvända klassrummet. De nya studenterna hade sedan möjlighet att få en provsmak av studentlivet med pubkväll på fakultetspubarna. FOTO KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET

8 8 Nyheter UNIVERSITETSNYTT NR FOTO CHRISTINA BENDZ Läraren i fokus på Ma/Nv-biennette Den 31 januari hölls Ma/Nv-Biennette Cirka 800 lärare med särskilt intresse för matematik och naturvetenskap deltog. Några av deltagarna vid årets kick-off för Mentor4Research. Från vänster Michelle Esseen (Psykosyntesteamet), mentor till Kari Trost vid Psykologiska institutionen (längst till höger) och Maria Greger (Institutionen för ekologi, miljö och botanik) med sin mentor Staffan Hintze (NCC). Kick-off för Mentor4research Den 3 februari var det kick-off för årets upplaga av Mentor4Research, ett nationellt IVA-program som syftar till att öka samverkan mellan akademi och industri. 14 forskare från Stockholms universitet var på plats med sina nya mentorer från näringslivet. Grunden i programmet är personliga möten mellan forskarna och deras mentorer, allt efter en etablerad metod för utformning och innehåll vid mötena. Dessutom arrangeras både regionala och nationella möten med deltagare från samtliga deltagande universitet och högskolor och deras mentorer. Deltagarna har även tillgång till ett resebidrag för att kunna resa till möjliga kunder eller andra kontakter i näringslivet. Som avslutning utses årets vinnare, den forskare som har utvecklats mest under året. Vinnaren får ett pris på kronor. Universitets deltagare företräder tre fakulteter: samhällsvetenskap (6 stycken), humaniora (2) och naturvetenskap (6). Dessutom är olika nationaliteter representerade och startfältet uppvisade en jämn fördelning mellan könen. Det är verkligen glädjande att se att så många av universitetets forskare tar vara på möjligheten med det här programmet, säger Christina Bendz, Innovationskontoret vid Stockholm universitet. Effekterna av att delta är flera, bland annat tror jag att man kan förbättra sin förmåga att sätta in sin forskning i ett samhällsperspektiv och beskriva forskningens impact value. Läs mer om programmet på Innovationskontorets webb: TEXT ANN FRIDELL FOTO JESÚS PIQUERAS Anette de Ron och professor Paul Andrews, båda från Stockholms universitet, på Pauls seminarium Using linking cubes to generate and consolidate students algebraic thinking. Pia Nybo Myrsjöskolan, Anette Langemar Österskärsskolan och André Wrede Aronsson Österskärsskolan på seminariet Att arbeta naturvetenskapligt och systematiskt. Det var tredje gången konferensen genomfördes och första gången som den var förlagd till Aula Magna och Södra huset. Temat i år var Läraren i fokus. Dagen inleddes med öppningsanförande av utbildningsminister Gustav Fridolin, som talade om Tid för varje elev i en jämlik skola. Han betonade tre fokusområden som extra viktiga för skolan: tidiga insatser, ett attraktivt läraryrke och en jämlik skola. Därefter följde ett panelsamtal under rubriken Fantastisk undervisning det går! Panelen bestod av Anna Efremova, högstadielärare i matematik; Ola Palm, högstadielärare i NO och matematik och även lärarutbildare vid Stockholms universitet; Lina Axelsson Kihlblom, utbildningschef i Nyköping och tidigare rektor för Ronnaskolan samt Helena Friberg vice ordförande för Sveriges Elevkårer. Moderator var Anna-Lena Hernvall, chefredaktör för tidningen Skolvärlden. Panelen diskuterade bland annat ämnesövergripande arbetssätt för att göra undervisningen mer elevnära. Ola Palm pratade om hur man som lärare kan arbeta med projekt och uppgifter som utgår från eleverna. Jag tror på att hitta inspiration från barnens vardag. Om man har projekt som utgår från elevernas verklighet har eleverna möjlighet att ha en egen erfarenhet av det vi gör och då blir de också engagerade i det. Anna Efremova berättade om matematiklektioner där mycket tid läggs på att diskutera matematik och matematiklösningar. Helena Friberg talade om uppfattningen att matematik och naturvetenskap ofta ses som de viktiga ämnena i skolan men hon betonade även att alla ämnen måste få vara lika viktiga. Betydelsen av att lärare själv äger frågan om sin professionsutveckling, togs upp av Lina Axelsson Kihlblom. 70 seminarier och workshops Deltagarna erbjöds 70 seminarier och workshops, om allt ifrån den senaste forskningen från Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) till aktiva lärare från fältet som visade vad de gör i sin undervisning. En nyhet för i år var Dialogkaféer en mötesplats för lärare att diskutera angelägna frågor. Konferensen hade också en utställardel där läromedelsföretag, förlag, fackförbund och intresseorganisationer visade upp det senaste inom fältet. Projektgruppen vid MND som arbetat ett år med förberedelserna av konferensen var nöjda. Mycket skulle klaffa under dagen: parallellseminarium, teknik, matservering med mera, men med hjälp av personal från MND och studentfunktionärer flöt dagen fint, säger Auli Arvola Orlander som ingick i projektgruppen. Vill du medverka på Forskardagarna? Om du är nydisputerad forskare eller disputerar innan hösten så är du välkommen att anmäla intresse för att medverka under Forskardagarna den 7-8 oktober Forskardagarna är ett evenemang som ger gymnasister och allmänhet en chans att ta del av ny och aktuell forskning i populärvetenskaplig tappning. Se mer på su.se/forskardagarna Anmäl ditt intresse till forskardagarna@su.se. Utbildning godkänd efter uppföljning De flesta av de utbildningar vid Stockholms universitet som kritiserats av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har nu följts upp och har fått besked att de uppfyller kvalitetskraven. Sist ut i UKÄ:s senaste uppföljning av de 8 utbildningar som fått bristande kvalitet inom omgång 4, var magisterutbildningen i miljö- och hälsoskydd. Inom denna omgång utvärderades 39 utbildningar, de flesta inom naturvetenskap.

9 UNIVERSITETSNYTT NR Samarbete för att lösa Stockholms utmaningar För att lösa komplexa samhällsfrågor krävs fantasi, nytänkande och inte minst samarbete mellan olika aktörer. Allt detta finns på Openlab som nyss öppnat portarna till sina lokaler vid KTH på Valhallavägen 79. Nyheter 9 TEXTER MARIA LEIIJONHIELM FOTO EVA DALIN Åldrande befolkning, pressad sjukvård, snabb inflyttning... På OpenLab samarbetar akademin med offentliga aktörer för att hitta lösningar för de väldiga utmaningar den snabbväxande Stockholmsregionen står inför. Aktörerna från akademiens håll är studenter, lärare och forskare vid Karolinska institutet, KTH, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Vid varje terminsstart presenterar deras uppdragsgivare, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län ett antal pockande frågeställningar för Open- Labs tvärvetenskapliga masterkurs Utmaningar för den växande staden. Studenternas uppgift är att i projektform arbeta fram nya radikala idéer och kreativa lösningar, som helst ska ha potential att realiseras, säger Ivar Björkman, verksamhetsansvarig på centret. tonårskillar att läsa mer? Varför fungerar bilpoolerna så dåligt fast alla tycker att de är så bra? Vad krävs för att samarbetet mellan landsting och kommun ska flyta bättre när det gäller gamla och sjuka? Centrets senaste tillskott är verkstaden OpenLabMake som invigdes i mitten av februari och är öppen också för allmänheten. Behovet av att arbeta med händerna blir allt större, säger Ivar Björkman. Många projekt kräver prototyper och modeller, antingen i fysisk eller digital form. För att främja kreativiteten på OpenLab har stor vikt lagts också vid den fysiska miljön. Konferensrum och workshopsrum i olika storlekar, liksom multihallen, utmärks av luft, ljus och flexibilitet. Det första som besökarna välkomnas av är caféet, som givetvis styrs av hållbart tänkande. Här ska det inte bara erbjudas mat och fika, utan också workshops och experiment inom matområdet. Tre huvudområden OpenLabs samlade tankekraft och kreativitet ägnas åt tre huvudområden: Den åldrande befolkningen. Hälsa och sjukvård. Hållbar stadsutveckling. Frågeställningarna är lika skiftande som behoven. Här är några: Hur ska idrottsförvaltningen nå nya målgrupper? Hur lockar man Lisa Holtz, Stieg Andersson och Ikenna Omeje har arbetat med projekt om ljusinstallation i Farsta. En fantastisk utmaning! FÖR STIEG ANDERSSON passade masterkursen Utmaningar för den växande staden som hand i handske. Det absolut roligaste och mest lärorika jag läst under hela min studietid. Stieg läser historia vid Stockholms universitet och hans stora intresse är stadsutveckling och hållbar utveckling. Tillsammans med Lisa Holtz som läser samhällsplanering och Ikenna Omeje som läser Project management arbetade han förra terminen med Södersken, ett koncept för en omfattande ljusinstallation i Farsta. Kursens problemlösningsmetod, Design Thinking, utgår från förutsättningslöst tänkande och brukarperspektiv. Grejen är att lösningen kan bli i stort sett vad som helst, säger Stieg. En fantastiskt utmaning! Gruppens huvuduppgift var att arbeta fram ett förslag för att göra Farsta till en mer attraktivt ort för företagslokalisering. Uppdragsgivare var Stockholms region business region development, stadsledningskontoret och Farsta stads- delsförvaltning. Vi började med att skaffa oss en så heltäckande bild som möjligt av området genom att intervjua, observera och läsa, bland annat två årgångar av lokaltidningen. Kontentan samlade vi i en enda mening: Farsta är en pendlarort, säger Stieg. Den förutsättningslösa brainstormingen för att göra om förorten till en spännande plats där det finns gemenskap, liv och rörelse hade efter två månader mynnat ut i fyra möjliga koncept som presenterades för uppdragsgivare, lärare och kurskamrater. Krävande och roligt I Kärlek, Mat och Återvinning skissades på ett föreningsdrivet gemensamhetskök. Växthuset En verkstad för gemenskap skulle vara en social mötesplats där invånarna skulle kunna odla sina intressen antingen det handlade om blommor, cykelmekande eller läsning. I Multifunkis ett funktionsblandat hus, skulle småföretagare både arbeta och bo. Det koncept som mötte störst intresse hos uppdragsgivarna och som projektgruppen valde att fortsätta att arbeta med var Södersken/Southern Lights Mer än bara en ljusinstallation. Resten av terminen ägnade vi åt att så noga som möjligt planera projektutformningen och göra en realistisk budget, säger Stieg. Kursen går på halvfart, men vid vissa tillfällen fick vi jobba stenhårt mot deadline. Det var krävande och fantastiskt roligt. Om förslaget realiseras kommer Farsta snart att kunna locka med en årlig återkommande ljusfestival, som engagerar såväl invånare som näringsliv och kommun. Den självklara länken till akademin är ljuslaboratoriet i Haninge och Konstfack vid Telefonplan. Det färdiga konceptet togs emot med stort intresse av uppdragsgivarna. Det ska bli spännande att se vad som nu händer, säger Stieg. Jag är optimist och är övertygad om att det i längden lönar sig att tänka stort. För Farsta skulle ljusfestivalen kunna bli lika viktig som Cirkus Cirkör är för Botkyrka.

10 10 Profilen UNIVERSITETSNYTT NR Klimatprofeten som föll för Sverige siktar på nollutsläpp Slumpen tog Ray Pierrehumbert till Stockholm där han föll för staden och Sverige. På kungens miljöprofessur arbetar han nu vidare med att belysa de komplexa system som förklarar jordens klimat och att få beslutfattare att ställa om till ett fossilfritt samhälle. TEXT PER LARSSON FOTO EVA DALIN Som hos många i Raymond (Ray) Pierrehumberts generation väcktes intresset för vetenskap och forskning av rymdfärderna som visades på TV. Han började fundera om det fanns liv på andra planeter och började studera naturvetenskap. De första åren som forskare ägnade han sig åt vätskors dynamik. Och eftersom fysiker även ser atmosfären som en vätska var det ett naturligt steg att även forska om atmosfären och de komplexa system som styr klimatet. Allt hänger samman! Kopplingarna mellan vatten, klimat, värmestrålning, atmosfären och jordens inre är komplicerade och omfattande. Vi måste se det som en helhet. Även om Ray Pierrehumbert genom åren arbetat vid olika typer av institutioner, nu vid en meteorologisk sådan, är det intresset för fysikens grunder som driver honom och som förklarar vad som händer med klimatet, såväl på jorden som på andra planeter. Allt handlar om fysik! Fysikens lagar kan förklara kolets kretslopp som är centralt för livet på jorden och även är centralt inom Ray Pierrehumberts forskning. Störs detta kretslopp leder det till klimatförändringar och ändrade livsbetingelser. Att människan påverkat kolcykeln och klimatet är det ingen tvekan om, enligt honom. Människan har haft enorm påverkan på jordens system, mycket större än de naturliga processerna. Till Stockholm av en slump Ray Pierrehumbert har varit verksam vid flera av världen främsta universitet men det är två miljöer som betytt mest för honom. Den ena är University of Chicago, där han är professor i geofysik sedan Den andra miljön är Stockholms universitet. Jag kom att älska Sverige och Stockholm! Allt var så välkomnande. Det var lätt att få kontakt med folk och att knyta nya bekantskaper. Stockholms universitet har en av världens ledande miljöer inom klimatforskning, enligt Ray Pierrehumbert som varit verksam vid flera framstående universitet runt om i världen.

11 UNIVERSITETSNYTT NR Profilen 11 Raymond Pierrehumbert Aktuell: Innehavare av Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap Familj: Hustrun Janet, professor i lingvistik, och två döttrar Svensk favoritförfattare: Per Anders Fogelström, han förklarar det svenska samhället på ett bättre sätt än något annat jag läst. Svensk favoritmusik: Evert Taube, Jan Johansson och Alice Babs Favoritinstrument: Dragspel Om jag vore rektor för en dag: Då skulle jag ordna mer vals vid installationshögtiden. Bästa tipset för att minska den egna klimatpåverkan: Bo i stan och gör dig av med bilen. Smultronställe i Stockholm: Mariaberget på Söder och Evert Taubes minnesmärke vid Maria kyrka. Smultronställe i Sverige: Padjelanta, särskilt Tarradalen Favoritfilmer: Hundra dragspel och en flicka, Swing-it magistern och Gösta Berlings saga (med Garbo, förstås) Första gången han kom till Stockholm var i slutet av 1980-talet och det av en slump. Han skulle ut på en sabbatstermin. Ray och hans fru Janet, som är lingvist, skulle till Helsingfors där hon skulle forska. Men av olika skäl hamnade de inte i Finland utan det blev istället Stockholm. Jag kom att älska Sverige och Stockholm! Allt var så välkomnande. Det var lätt att få kontakt med folk och att knyta nya bekantskaper. Familjen reste runt i Sverige och intresset för att vandra levde de ut i de svenska fjällen. Sedan det första besöket har familjen Pierrehumbert återvänt till Sverige nästan varje år, och oftast har besöken inkluderat fjällvandring. Ray Pierrehumbert talar helst engelska men klarar sig bra på svenska inte konstigt då han läst Per Anders Fogelströms Stadsvit på svenska och flera andra svenska klassiker. Kunglig miljöprofessor Efter de årliga kortare besöken i Sverige har nu Ray Pierrehumbert och hans fru Janet, som är gästprofessor i fonetik vid Institutionen för lingvistik, fått möjlighet att tillbringa ett helt läsår i Stockholm. I höstas tillträdde han Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap. Det är en gästprofessur i miljövetenskap där lärosätena nominerar internationellt framstående forskare som de vill kommer till Sverige. Stockholms universitet och Meteorologiska institutionen lyckades få en av de två professurerna för läsåret Enligt Ray Pierrehumbert är Stockholms universitet en av världens ledande forskningsmiljöer på klimatområdet. Professor Carl-Gustaf Rossby byggde upp den moderna meteorologin i mitten av 1900-talet, såväl i Stockholm som i USA. Efter Rossby kom Bert Bolin. Ray Pierrehumbert beskriver honom som en pionjär på klimatområdet, både för sin forskning och för skapandet av FN:s klimatpanel. Ray Pierrehumbert är nu knuten till Bolincentret för klimatforskning vid universitetet. Forskningen här ligger fortfarande vid den internationella fronten, enligt honom. Inte minst för att forskarna gett sig in på nya områden som att studera läckage av växthusgaser när permafrosten tinar. Vi är med största sannolikhet på väg att passera den punkt där jordens klimat blir två grader varmare på grund av mänsklig påverkan. Enligt Ray Pierrehumbert innebär det inte automatiskt en katastrof för mänskligheten, men risken för en katastrofal utveckling ökar ju mer temperaturen stiger. Trots de dystra utsikterna är Ray Pierrehumbert inte uppgiven. Det finns inte en given punkt där vi ska kasta in handuken! Men ju mer temperaturen ökar desto längre tid tar det att komma tillbaka till den naturliga temperaturen. De beslut vi tar idag bestämmer hur klimatet blir för de kommande tiotusen åren! Utsläppen måste ned till noll Den totala mängden kol vi överför från jorden till atmosfären genom förbränning måste vi hålla noggrann koll på, betonar Ray Pierrehumbert. När den totala mängden kol som förbränts och hamnat i atmosfären uppgår till en biljon ton stiger jordens medeltemperatur med två grader. Hittills har vi överfört en halv biljon ton kol till atmosfären. Att minska förbrukningen av fossila bränslen är mänsklighetens största utmaning. Det finns ingen säker nivå för utsläpp av kol. Vi måste komma ner till noll och sluta använda fossila bränslen. Effektivare teknik behövs men även politiska styrmedel måste komma in där marknaden inte själv kan hantera problemen. Det kan röra sig om koldioxidskatt eller system för handel med utsläppsrätter. Enligt Ray Pierrehumbert förstår många ekonomer inte den grundläggande fysiken och därmed inte hur kli- De beslut vi tar idag bestämmer hur klimatet blir för de kommande tiotusen åren! matet fungerar. Men vid Stockholms universitet finns bra samarbete och förståelse mellan klimatforskare och ekonomer (främst vid IIES). I maj anordnas till exempel en workshop om ekonomiska och sociala aspekter av klimatförändringar. Ray Pierrehumbert lever som han lär. Han har inte ägt en bil på 20 år, reser kollektivt eller med cykel, bor i en liten lägenhet, köper inte saker i onödan och försöker hålla nere energiförbrukningen i hushållet. Problemet ur klimatsynpunkt för honom, och många andra forskare, är flygresorna. Men här försöker han att använda telefonkonferenser och Skype så mycket som möjligt. Låtsaskrig om klimatet Ray Pierrehumbert är orolig för den bristande förståelsen för klimatförändringar hos amerikanska politiker. Efter höstens val till senaten säger drygt hälften av de republikanska senatorerna att människan inte orsakat klimatförändringarna. Ray Pierrehumbert tror dock inte att så många av politikerna egentligen ifrågasätter klimatförändringen. Det rör sig i stället om ett låtsaskrig. Vad politikerna egentligen är rädda för är de lösningar som behövs för att minska utsläppen mer statliga insatser, vilket ses som socialism. Om det går att övertyga republikanerna om att marknaden kan lösa klimatproblemen kan det finnas en väg ut ur denna problematik. Han ser Sverige som ett bra exempel. Här har marknadskrafterna spelat en viktig roll i klimatarbetet samtidigt som ekonomin varit stark. Ray Pierrehumbert ägnar mycket kraft åt att sprida budskapet om vad forskningen kommit fram till om klimatförändringar. Det är främst två målgrupper han riktar in sig på. Den ena är religiösa grupper som anser att det i religionen ligger ett uppdrag att förvalta jorden och han siktar nu på att få till en träff med den svenska ärkebiskopen. Den andra gruppen är näringslivet. Ray Pierrehumbert vill visa att det kan finnas tekniska lösningar och att det finns pengar att tjäna för industrin. Oxford nästa anhalt Att forskare ska sprida sina resultat utanför akademien ser Ray Pierrehumbert som en självklarhet. Samhället betalar oss för att vi ska kunna stilla vår nyfikenhet och då måste vi visa dem som betalar vad forskningen kommer fram till. Genom att sprida vår kunskap kan vi även få fler att få upp ögonen för en akademisk bana. Under senhösten blev universitetet kontaktat av hovet med önskemål om att Ray ska ge en offentlig föreläsning där kungen ska närvara. Den 11 februari var det dags (se artikel på sid 6). Ray Pierrehumbert blev överraskad när frågan kom men han ställer gärna upp och föreläser för kungen, som han anser har ett genuint intresse för naturvård och miljöfrågor. Till höst drar Ray Pierrehumbert västerut men inte så långt. Han ska tillträda Halleyprofessuren i fysik i Oxford. Avståndet England-Sverige är kortare än USA- Sverige så det lär blir tätare mellan besöken här, både för att ge kurser och samarbeta med kolleger i Stockholm och för att vandra i fjällen.

12 12 UNIVERSITETSNYTT NR Riktar blickarna mot Östersjön Nu blir det lättare för politiker att fatta beslut som gagnar Östersjöns miljö. Projektet Baltic Eye vid Östersjöcentrum har kommit igång på allvar med sitt uppdrag: att ge beslutsfattare överskådliga vetenskapliga underlag. TEXT EVA ANNELL FOTO NASTASSJA ÅSTRAND CAPETILLO OCH BJÖRN DALIN Mycket av Stockholms universitets Östersjöforskning sker vid Askölaboratoriet. Forskarna i Baltic Eye paketerar kunskapen så att den blir förståelig för beslutsfattare och allmänhet. Både nationellt och inom EU finns målsättningen att Östersjön ska ha en god ekologisk status senast år Mycket återstår dock att göra innan målet nås. Forskare frågar sig nog ofta varför politiska beslut blir som de blir, men inser inte vilken bredd politikerna har att hantera. Inom EU ska miljöpolitiker fatta beslut som påverkar allt från fåglar på Malta till valar i Atlanten. Vi har märkt att sakkunskapen om Östersjön kan vara väldigt låg, säger Helena Markstedt, som är kommunikationschef för projektet Baltic Eye vid Östersjöcentrum, Stockholms universitet. Bristen på kunskap ska Baltic Eye råda bot på. Uppdraget är att förse beslutsfattare på olika nivåer med vetenskapliga underlag inför politiska beslut som rör Östersjön, men även att informera dem som arbetar med förvaltningen av Östersjön och i vissa fall också allmänheten. Fokus ligger på temaområdena minskad övergödning, hållbart fiske, giftfri miljö och biologisk mångfald. Personliga möten viktiga Flera kanaler används för att nå ut. Under vintern arrangerar Baltic Eye ett internationellt seminarium i samarbete med Miljödepartementet om olika metoder att motverka övergödningen i Östersjön. Till hösten ges ett seminarium om kustplanering för regionala och lokala politiker. Seminarier är ett av verktygen, men vi arrangerar också enskilda möten med politiker och deras medarbetare. I slutändan är det de människor som ska fatta besluten som behöver nås av kunskapen, säger Helena Markstedt. Baltic Eye kommer att vara på plats vid Almedalsveckan i sommar och i Riga när EU har möten där. Medarbetarna kommer också att producera policy briefs enkla sammanfattningar om vad vetenskapen säger om områden där politiska beslut ska fattas. Sammanfattningarna kan också gälla områden som Baltic Eye tycker borde uppmärksammas, eller frågor som tas upp i media. Baltic Eye är en vetenskaplig tankesmedja som hoppas inspirera andra forskningsfält att starta liknande projekt. Här finns både kommunikatörer och forskare anställda. Kommunikatörerna arbetar strategiskt med information på ett sätt som är ovanligt inom forskarsamhället. Vi håller oss uppdaterade om de politiska processer som pågår, vad som rapporteras i media och vilken information som samhället efterfrågar. Det är den informationen vi vill förmedla, i samarbete med våra forskare, säger Helena Markstedt. Vågar ge helhetsbild Baltic Eyes forskare har kunskaper i bland annat biogeokemi, agronomi, ekotoxikologi, marinbiologi och ekologi. De nätverkar med andra forskare och håller sig à jour med forskning som rör Östersjöns marina miljö, både vid Stockholms universitet och på andra håll i Sverige och utomlands. Forskarna deltar själva i några forskningsprojekt, men huvuduppgiften är att se till att den forskning som görs av andra når ut. Våra forskare gör mycket syntesarbete för att få en bild av den samlade kunskapen i olika frågor. Kunskapen är spridd på många idag, men politiker efterfrågar forskare som vågar säga något om helheten. Det behövs forskare som ser över vad kollegor inom fältet kommit fram till och vågar dra slutsatser. Helena Markstedt betonar att Baltic Eye behöver hjälp för att göra ett bra jobb. Vi kan naturligtvis inte sitta på all kunskap själva och behöver kunna hänvisa vidare till lämpliga forskare. Bara vid Stockholms universitet finns över tre hundra forskare som bedriver havsrelaterad forskning. Jag hoppas att de ser Baltic Eye som ett bra redskap för att kommunicera till beslutsfattare. Strategiskt partnerskap bakom Baltic Eye Historien bakom Baltic Eye är unik. Den började för några år sedan när en dykare tog kontakt med Stockholms universitet med frågan hur man kan få fler att få upp ögonen för tillståndet i Östersjön. Frågan ledde fram till visionen att skapa ett tvärvetenskapligt forskarteam vid universitetet, ett team som ska arbeta strategiskt med kommunikation till myndigheter, beslutsfattare och allmänhet. Stockholms universitet presenterade sedan visionen för stiftelsen Baltic Sea 2020 som genast nappade. De båda parterna ingick ett strategiskt partnerskap 2013 och Baltic Sea 2020 finansierar sedan dess Baltic Eye. Nytt svensk-finskt samarbete ÖSTERSJÖN ÄR ETT av fokusområdena i det samarbete mellan universiteten i Stockholm och Helsingfors som finns sedan ett år. Ett lyckat första planeringsmöte hölls i februari på Tvärminne zoologiska station. Ett tjugotal forskare och lärare från Stockholms universitet bjöds till den drygt hundraåriga fältstationen i sydvästra Finland för att diskutera möjligheterna till ett framtida samarbete. Redan innan mötet hade några forskningsområden av gemensamt intresse identifierats: biodiversitet och ekosystemfunktion, biogeokemi och bentisk-pelagisk koppling, vegetation, fisk och födovävar i grunda vikar samt modellering av samtliga ovanstående. Den samlade kunskapen om skärgårdsfrågor visade sig vara stor, men man enades om att detta forskningsfält förtjänar att lyftas ytterligare. Här finns mycket att göra samtidigt som allmänintresset för dessa frågor är stort. Dessutom kom man långt i planeringen av gemensamma utbildningssatsningar på både grundoch avancerad nivå, där användandet av den gemensamma poolen av kunskap liksom fartyg och fältstationer stod i centrum. Överst på listan stod dock önskemålet om en ytterligare träff, denna gång på Askölaboratoriet.

13 UNIVERSITETSNYTT NR Partnerskap till ömsesidig nytta Långsiktighet, relevans för universitetet, jämbördiga parter och ömsesidig respekt. Det är ledord när rektorsråd Johan Kleman beskriver vad strategiska partnerskap innebär. TEXT PER LARSSON FOTO EVA DALIN Johan Kleman är sedan två år rektorsråd för strategiska partnerskap, samtidigt som han är professor i fjärranalys. Det senaste halvåret har han även varit tillförordnad chef för Kansliet för strategiska partnerskap, en position han nu lämnar i samband med att den nya samverkansavdelningen inrättas. Termen partnerskap innebär jämbördighet och lyhördhet mot de externa parterna. Det är en förbindelse som universitetet själv väljer att ingå i och som är av strategiskt betydelse för universitetet. Det kan till exempel röra sig om att samla och samordna forskning som finns vid flera institutioner. Fundraising är annars ett mer etablerat begrepp inom högskolevärlden. Enligt Johan Kleman inryms där mer än vad det gör i begreppet strategiska partnerskap. I fundraising ingår även att ha en organisation för att aktivt uppmuntra till mindre och medelstora bidrag från privatpersoner och företag. Den organisationen har inte Stockholms universitet idag. Universitetet har valt att prioritera arbetet med att etablera ömsesidiga relationer med ett urval aktörer inom strategiskt viktiga områden. Det rör sig främst om privata aktörer, såväl företag och organisationer som filantroper. Men det kan även röra sig om andra akademiska partners som med miljöforsknings-anläggningen Navarino Environmental Observatory (NEO) i Grekland där Academy of Athens är en partner. Samarbeten kan även inkludera andra myndigheter och organisationer. Det viktiga är att samarbetet gynnar universitets verksamhet, är långsiktigt och att det är något universitetet verkligen vill ha. Tillsammans med den externa parten ska vi utveckla en gemensam vision av vad vi vill åstadkomma. Etiska överväganden I arbetet med strategiska partnerskap är det viktigt med etiska överväganden. Kansliet har att ta hänsyn till de etiska riktlinjer universitetet har för att ta emot externa forskningsmedel. Finansiären får inte styra forskningen till ett allt för snävt område och heller inte bestämma de metoder som ska användas, det är forskarens privilegium. Det får inte heller finnas några tveksamheter i finansiärers tidigare verksamhet. Finns etisk tveksamhet är det rektor tillsammans med rektorsrådet som tar ställning till om kansliet ska gå vidare i arbetet med ett potentiellt partnerskap. Idéerna till möjliga samarbeten kommer från olika håll, oftast från forskare, institutioner eller fakulteter men även från externa parter. Vägen från idé till partnerskap börjar med att Kansliet för strategiska partnerskap i samråd med rektorsrådet noga granskar idén för att se om den är värd att utveckla. Möjliga finansiärer identifieras och även vilka personer inom universitetet som skulle kunna driva frågan. Går idén så långt tar kansliet den till rektor som beslutar om frågan ska drivas vidare och ger rektorsrådet i uppdrag att göra det. För att en idé ska bli ett projekt som drivs på allvar krävs det enligt Johan Kleman fem saker. För det första att det är en god verksamhetsidé. Det ska vidare finnas en akademisk eldsjäl som är beredd att driva projektet. Dessutom ska den personen redan ha, eller kunna forma en forskarsgrupp kring sig. Den fjärde faktorn är att det finns rimlighet i att få privat finansiering. Den femte faktorn är uttryckligt gillande från den akademiska ledningen, på rektors, områdes- och institutionsnivå. Långt ifrån alla idéer blir verklighet: Om vi får in tio idéer är det kanske tre av dem vi lyckas få så tydliga att vi kan arbeta vidare med dem. Sedan kanske det är en av dem som blir verklighet, säger Johan Kleman. Baltic Eye ett lyckat exempel Uppbyggnaden av Baltic Eye ser han som ett lyckat exempel på ett strategiskt partnerskap och där det finns öppna och livaktiga diskussioner med finansiären, Stiftelsen Baltic Andra strategiska partnerskap inom det naturvetenskapliga området är Östersjöcentrum (där Baltic Eye finns). Baltic Eye, som är en del av Östersjöcentret, arbetar med syntes av forskning och kommunikation kring Östersjön, och personalens kompetens ligger inom just dessa områden. Ett annat exempel är miljöforskningsanläggningen NEO i Grekland, som inte bara är forskningsviktig utan också en bas för utbildningsexkursioner inom geo- och bioområdena. De strategiska partnerskap som finns inom HS-området är Centrum för modevetenskap, Institutet för Turkietstudier (SUITS) och samarbetet med organisationen Friends om barns rättigheter. Verksamhetens natur gör att det inte går att säga så mycket om vilka projekt som är på gång. Men Johan Kleman kan avslöja att arbetet just nu domineras av projekt inom HSområdet, och att arbetet rullar på bra. Vi är bara i början på en lång resa som vi inte i detalj vet hur den ser ut. Vi lär oss av varje projekt vi drar igång. Det är ett kul och väldigt utvecklande arbete, både att få träffa kunniga personer från alla delar inom universitetets forskning och inte minst kontakter och inblickar i externa aktörers verksamhet. Vi är bara i början på en lång resa som vi inte i detalj vet hur den ser ut, säger Johan Kleman som är rektorsråd för strategiska partnerskap.

14 14 UNIVERSITETSNYTT NR Höjd lön för doktorander Från och med den 1 januari 2015 fick alla doktorander vid Stockholms universitet som har doktorandanställning en löneförhöjning. Den första nivån på lönestegen höjdes från kronor i månaden till kronor i månaden. Den andra nivån i lönestegen, då 50 procent av fordringarna för doktorsexamen har uppnåtts, höjdes från till kronor i månaden. Den högsta nivån i lönestegen, för då 80 procent för fordringarna för doktorsexamen har uppnåtts, höjdes från till kronor i månaden. Det nya avtalet gäller retroaktivt från den 1 januari Det är naturligtvis positivt med höjningen av doktorandlönestegen men jag anser det som ännu mer glädjande att utbildningsbidraget försvinner helt till sommaren vid Stockholms universitet, säger doktorandombudet Fredrik Charpentier Ljungqvist. Doktorandlönestegen vid Stockholms universitet är ganska lik den vid andra svenska lärosäten men ligger i nedre kanten, enligt honom. Lönenivåerna vid Stockholms universitet i allmänhet gör så för många kategorier av medarbetare. En avsevärt högre doktorandlön förekommer endast vid teknisk fakultet och för läkare som doktorerar vid medicinsk fakultet (bägge fakulteterna saknas vid Stockholms universitet), säger Fredrik Charpentier Ljungqvist. Installation för yttrandefrihet. Irmeli Edlén, som arbetar i receptionen på A3 i Södra huset, har en tom ram på väggen i sitt rum där hon brukar sätta upp olika bilder. I januari blev det en aktuell installation i ramen. Så tycker användarna om IT-stödet för undervisning I NOVEMBER 2014 genomfördes en webbenkät för att mäta hur nöjda användarna är med Stockholms universitets centralt erbjudna IT-stöd för undervisning: Mondo, Turnitin, Survey&Report och AdobeConnect. Syftet är att få in synpunkter på potentiella förbättringsområden samt att få ett totalmått på nöjdheten som kan mätas och följas upp. Målsättningen är att genomföra webbenkäten åtminstone vartannat år för att kunna effektivisera IT-stöden utifrån verksamhetens behov. Enkäten skickades ut till alla anställda förutom universitetsförvaltningen. Resultatet visar att andelen nöjda Mondoanvändare ökat lite sedan den förra och första mätningen för två år sedan. Fortfarande är dock missnöjet med användbarhetsaspekterna över lag stort och gränssnittet upplevs inte som intuitivt och ändamålsenligt. För Turnitin är andelen nöjda betydligt större än vid förra mätningen. Orsaken är att man börjat använda Turnitin via Mondo istället vilket upplevs som mycket enklare. Survey&Report, som ersatt eval, används betydligt mer än föregångaren som missnöjet var stort med. Användningen ökar stadigt och andelen nöjda användare är betydligt större än andelen missnöjda. Det som behöver förbättras är användarvänligheten, rapportfunktionaliteten och bättre hantering av mallar. Förstudie i höstas Med AdobeConnect är användarna totalt sett nöjda, men man har blivit mer missnöjd över tid. Det som främst behöver förbättras är ljud- och bildinställningarna. Det är dock inte så många som använder verktyget. Vi jobbar nu intensivt med att hitta en lösning för framtidens virtuella lärmiljö, säger Elli Eisenhauer som är systemansvarig för IT-stöden. Under hösten genomförde vi i förstudien Nytt pedagogiskt IT-stöd en stor effektkartläggning där vi tittade på våra målgruppers behov och drivkrafter och vilken verksamhetsförändring som universitetet vill uppnå med ett nytt pedagogiskt ITstöd. Målet med förstudien är att leverera ett beslutsunderlag senast den 31 mars i år. Resultatet av undersökningen finns i rapporten Användarnas uppfattning om SU:s centrala IT-stöd för undervisning 2014 av Marika Frank, användbarhetsspecialist vid Institutionen för data- och systemvetenskap. MARIKA FRANK Universitetets centralt erbjudna IT-stöd för förberedelse, genomförande och uppföljning av undervisning (Den uppskattade användningen bland universitetets anställda visas inom parentes.) lär- och samarbetsplattformen Mondo (46 procent) textmatchningsverktyget Turnitin för kontroll av misstänkt plagiering (15 procent) enkätverktyget Survey&Report för kursvärderingar (13 procent) e-mötesverktyget AdobeConnect (5 procent) Förvaltningen av IT-stöden leds av Enheten för interaktionsdesign och lärande vid Institutionen för data- och systemvetenskap tillsammans med IT-avdelningen vid Stockholms universitet. Mer information samt rapporten finns på: Information om förstudien finns på: Vi hjälper ditt barn att komma före Lärarjouren kan hjälpa ditt barn att nå målen i skolan genom att erbjuda läxhjälp i hemmet. Vi tar också vårt samhällsansvar genom att erbjuda gratis läxhjälp på Stockholm universitet och KTH varje vecka, i höstas kom 598 elever! Har du kontakt med studenter som vill pröva lärarrollen och utvecklas? Tipsa dem om ett meriterande extrajobb som lärarvikarie eller läxhjälpare hos Lärarjouren, ett arbete som går att kombinera med universitetsstudier. Läs mer på lararjouren.se.

15 UNIVERSITETSNYTT NR Så skyddar du din dator mot intrång Säkerhetshål, sårbarhet och phishing är begrepp som hörs då och då. Vad betyder begreppen och vad behöver du som vanlig användare tänka på när du surfar på nätet? TEXTER MIA SÖDERBÄRJ Säkerhetshål eller sårbarhet? Under hösten har vi kunnat läsa om flera säkerhetshål och sårbarheter med allehanda mer eller mindre intetsägande namn varav Heartbleed, Poodle och Bash är bara några. Är det någon skillnad på säkerhetshål och sårbarhet? Och har mängden ökat? Säkerhetshål och sårbarhet är egentligen två ord för samma sak men numera används benämningen sårbarhet. En mängd nya sårbarheter, som universitetet behöver ta hänsyn till och agera på, identifieras löpande, säger Benita Falenius, universitetets informations-säkerhetssamordnare. Benita Falenius konstaterar att medvetenheten ökat, vilket är bra, och att IT-sårbarheter uppmärksammas mer i media nu än tidigare. Det kan hänga samman med att alla använder internet alltmer och för fler saker, man handlar på nätet, gör sina bankärenden, bokar resor med mera, säger Benita Falenius. Sårbarheterna kan utnyttjas av bedragare för att komma åt känslig information som till exempel lösenord, bankuppgifter eller liknande men även för att genomföra överbelastningsattacker (så kallade DDOS-attacker) som kan göra en webbplats otillgänglig. Tidigare kunde Exempel på bedrägeri-mail. man se attacker som var mer av klotterkaraktär ( titta det gick ), men dessa har nästan upphört. Vid universitetet hanteras sårbarheter och skadlig kod av IT-avdelningen och det är ingenting du som vanlig användare behöver fundera över. Tänk bara på att hålla din dator uppdaterad. Se faktaruta! Nätfiske/Phishing Försök till nätfiske (så kallade phishing) sker ofta via e-post för att komma åt bankuppgifter och lösenord. Bedrägeriförsöken blir mer och mer sofistikerade och förändras ständigt. Ett phishing-meddelande innehåller ofta en länk som du uppmanas klicka på för att bekräfta ditt konto- eller kortnummer. Strax före jul kom ett phishingförsök som såg ut att ha Netflix som avsändare. På Medarbetarwebben under IT-support finns exempel på nätfiskeförsök som har förekommit mot universitetet. Var försiktig med att klicka på länkar i e-postmeddelanden och bifogade filer. Var naturligt skeptisk till e-postmeddelanden även om de ser ut att komma från en legitim avsändare. Lämna aldrig ifrån dig ditt lösenord till någon, IT-avdelningen frågar aldrig efter lösenord. Informationssäkerhetsarbetet vid universitetet Inom universitetet finns det många tillgångar som är skyddsvärda, till exempel: Utbildnings- och forskningsinformation Medarbetare och studenter Information rörande ekonomi, fastigheter m.m. IT-infrastruktur (nätverk, e-post etc.) Det finns även mer abstrakta tillgångar som till exempel varumärke, förtroende med mera som också behöver skyddas. Nu genomförs riskanalyser både inom förvaltningen och den akademiska verksamheten. Riskanalysen syftar till att identifiera hot och sårbarheter rörande informationssäkerhet som kan påverka respektive verksamhet negativt. Vid riskanalysen analyseras hoten och en bedömning av risk tas fram och används som utgångspunkt för att välja relevanta säkerhetsåtgärder, säger Benita Falenius. Behöver din verksamhet stöd när det gäller informationssäkerhet går det bra att vända sig till Benita Falenius. Ytterligare information finns på Medarbetarwebben under IT. Internet har gett oss många nya möjligheter och det finns mycket roligt, men med ny teknik kommer nya förhållningssätt. I faktarutan nedan finns tips som kan vara bra att tänka på hemma. Kontaktinformation Generella frågor om IT, sårbarheter eller misstänkt nätfiske kontakta Helpdesk ( Stöd i frågor rörande informationssäkerhet kontakta Benita Falenius, benita. falenius@su.se Tänk på detta hemma: Skydda ditt trådlösa nätverk med lösenord med bra kvalitet. Säkerhetskopiera dina dokument och foton. Hårddiskar kan krascha och gör det också! Skydda din dator och mobila enheter med lösenord/pinkod. Håll din dator uppdaterad (operativsystem, webbläsare och tillägg som till exempel Flash, Java, Adobe reader, Shockwave med mera) Skaffa ett antivirusprogram. Användarna fortsatt nöjda med IT-servicen I november-december genomförde IT-avdelningen sin årliga servicemätning för att se hur nöjda universitetets medarbetare är med IT-servicen och tjänsterna som avdelningen erbjuder. Servicemätningen är ett av IT-avdelningens viktigaste mätetal. Enkäten skickades ut till slumpmässigt utvalda medarbetare vid fakulteterna och till Universitetsbiblioteket, Forskningsservice och universitetsförvaltningen. (IT-avdelningens per- sonal deltog inte i enkäten.) Svarsfrekvensen var 35 procent, vilket är något lägre än tidigare år. De tillfrågade fick betygsätta hur nöjda de är med den service de får av Helpdesk respektive IT-avdelningen som helhet. Medelbetyget för Helpdesk blev 77 procent på en skala där 0 motsvarar helt missnöjd och 100 helt nöjd. Motsvarande siffra för hela IT-avdelningen blev 68 procent. Detta är en liten minskning från förra året då motsvarande siffra var 70 procent. En fråga i enkäten var Känner du att du har det IT-stöd du behöver för att kunna arbeta effektivt i ditt dagliga arbete?, och 60 procent av de som upplever att de helt och hållet har det IT-stöd de behöver använder Arbetsplatstjänsten. Av de som har en egen arbetsplatslösning är endast 38 procent helt nöjda med sitt IT-stöd. Av de som använder den centrala utskriftstjänsten Printomat är 87 procent nöjda med tjänsten.

16 16 UNIVERSITETSNYTT NR Min arbetsplats: Infocenter UNDER det första året hade Infocenter drygt besökare. En vanlig dag är det ungefär 150 besökare och vid terminsstart kan det vara det fyrdubbla. Det är öppet måndag-torsdag 8-18 och fredag PÅ skärmarna informeras bland annat om olika former av stöd och seminarier för studenter. FOTO BJÖRN DALIN DET är omväxlande att jobba här i Infocenter där vi hela tiden träffar nya människor samtidigt som många är nöjda och återkommande, säger Disa Karlsson. VANLIGASTE frågorna är om registreringsintyg och studieintyg. Många frågar även efter vägen till en viss lokal eller person. PÅ namnbrickorna finns flaggor som visar vilka språk informatörerna behärskar, sammanlagt är det sex språk. Vid terminsstart är ungefär hälften av frågorna på engelska. I INFOCENTER finns ett urval av universitetets profilprodukter att köpa. Huvtröjor (hoodies), tygpåsar, pennor och block säljer bäst. NÄR STUDENTHUSET INVIGDES höstterminen 2013 innebar det även att universitetet fick en central informationspunkt dit studenter och besökare kan vända sig med frågor. Efter att ha varit ett projekt under tre terminer permanentades verksamheten vid Infocenter vid årsskiftet. Här arbetar fyra personer: Gustav Berming, Disa Karlsson, Tanya Schulte och Shirin Shams (som inte är med på bilden). NÄR det är lugnt med besökare sköter informatörerna andra arbetsuppgifter som att besvara e-post till funktionsadresserna info@su.se (extern adress för studenter och andra), infocenter@su.se (för personal inom universitetet), study@su.se (studievägledningens adress för utländska intressenter) och hp@su.se (högskoleprovsmailen). De skriver även på Vägledarbloggen och korrekturläser åt kolleger vid Studentavdelningen. Lyckad premiär för japansk taltävling INSTITUTIONEN för Asien-, Mellanöstern och Turkietstudier anordnade den 24 januari en japansk taltävling (speech contest) i samarbete med japanska ambassaden, Japanese Businessmen s Club (JBC) och Japanska Föreningen i Stockholm. Studenter och gymnasister från olika håll i Sverige samlades i institutionens aula. Bland de närmare 20 tävlande fanns institutionens egna studenter, men även studenter från Göteborgs universitet och Dalarnas högskola, samt elever från flera gymnasieskolor i Stockholmsområdet. På plats fanns också lärare från gymnasieskolor, föräldrar, vänner och andra supporters samt flera av lärarna vid Stockholms universitet. Juryn bestod av Japans ambassadör Seiji Morimoto, Marie Söderberg, professor i japanska vid universitetet, Sveriges före detta ambassadör i Japan Lars Vargö, Japan Airlines Yoichiro Oda och Yoko Kaneko, ordförande i Japanska föreningen i Stockholm. Det tävlades i tre klasser. Taltävlingen var den första i sitt slag som arrangerats i Sverige och förhoppningen är att det ska bli ett årligen återkommande evenemang. JORUNN NILSSON Deltagarna och juryn vid prisutdelningen i aulan i Kräftriket. FOTO JAPANS AMBASSAD/ROGER KLEIN

17 UNIVERSITETSNYTT NR Ökat intresse för frågor om upphovsrätt Upphovsrättslagstiftningen ser olika ut i olika länder, även inom EU. I Sverige har den inte förändrats sedan 1960-talet. Eftersom forskningskommunikation äger rum på en internationell arena har EU genom en serie direktiv försökt harmonisera medlemsländernas upphovsrättsliga lagstiftning, men med många intressenter är det en utdragen process. EU-kommissionen avser nu att komma med ett nytt upphovsrättsligt direktiv under sin mandatperiod. Juristen Jonas Holm är ordförande för Libers upphovsrättsliga arbetsgrupp, vars uppgift är att påverka EU-lagstiftningen och kommer i sin nya roll knuten till universitetsbiblioteket särskilt att fokusera på dessa frågor. Det är helt rätt tidpunkt för Stockholms universitet att fokusera på detta när EU-kommissionen öppnar ett fönster till att förändra lagstiftningen. Då är det viktigt att forsknings- och biblioteksvärlden för fram sina argument för att få genomslag i processen, säger Jonas Holm. Om Jonas Holm får gehör i EU-kommissionen, kan det exempelvis leda till att forskare får utökade möjligheter att samköra data, genom så kallad text- and datamining, i forskningssyfte. Tar EU hänsyn till den vetenskapliga, icke-kommersiella sektorn i större utsträckning skulle det för universitetet som helhet innebära enklare regler för publicering av offentligt finansierade forskningsresultat. Att bevaka utvecklingen och skapa opinion går hand i hand med att ge handfasta råd för upphovsrättsliga problem och publiceringsfrågor, menar Jonas Holm. Med Vetenskapsrådets (VR) nya direktiv om Open Access-publicering och den ökade elektroniska distributionen av vetenskapliga texter och data, förefaller det finnas ett större behov av kunskap och opinionsbildning om upphovsrätt och publikationslicenser. Jonas Holm Nya riktlinjer från VR Vetenskapsrådets förslag till Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information skickades i januari till regeringen, efter en öppen remissrunda på nätet för att ge forskare möjlighet att påverka utformningen. Om förslaget antas betyder det att vetenskaplig publicering som baseras på offentligt finansierad forskning ska publiceras fritt tillgängligt med Open Access. Där detta inte är möjligt ska resultaten parallellpubliceras i en öppen databas efter 6 månader (12 månader för humaniora och samhällsvetenskap). Detta förslag liknar de riktlinjer VR antog 2010 gällande forskning som de finansierat. Tanken är att de nya riktlinjerna ska börja gälla redan i år, med en föreslagen utvidgning Efter 2020 föreslås samma riktlinjer även gälla böcker. I tilllägg till detta föreslås flera pilotprojekt för att kunna publicera forskningsdata öppet på nätet. Tidsramen för att utveckla metoder för publicering av forskningsdata är satt till åren Det finns en önskan om att författare bör välja en så kallad CC-licens (se länk nedan) för att underlätta delning och återanvändning av presenterad forskning. Förslaget ska nu behandlas av regeringen under våren. Frågan om finansiering till infrastruktur och publiceringsavgifter, anser VR i förslaget, ska lösas av utbildningsdepartementet i samråd med Kungliga biblioteket och forskningsbiblioteken. Stockholms universitet har redan rutiner som stöder förfarandet med parallellpublicering i DiVA. Etableringen av förlaget Stockholm University Press följer samma princip och ger möjlighet till publicering av både böcker och tidskrifter genom så kallad Gold Open Access med CC-licens. För mer information om förlagsverksamheten, se länkar nedan. LOVISA COTTRELL OCH SOFIE WENNSTRÖM Länkar Stockholm University Press: VR:s riktlinjer: produkt/forslag-till-nationella-riktlinjer-foroppen-tillgang-till-vetenskaplig-information/ Mer om Creative Commons-licenser: LIBER: Teckenspråkstolkning samlas vid Studentavdelningen I oktober 2012 beslutade rektor om en utredning av placering och organisation för teckenspråkstolkning. Verksamheten för teckenspråkstolkning var då, liksom idag, placerad vid två olika avdelningar, Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), där Enheten för utbildningstolkning var placerad, och Studentavdelningen, där teckenspråkstolkarna var placerade vid Sektionen för studentstöd. Frågan om organisationen och placeringen av tolkverksamheterna hade aktualiserats i och med avvecklingen av TÖI som en särskild inrättning och utredningen om den kvarvarande verksamhetens placering. Utredningen föreslog att de två tolkverksamheterna skulle slås ihop till en enhet med placering vid Studentavdelningen. De remissvar som kom in stödde i huvudsak utredningens förslag. Men synpunkter kom på att utredningen saknade en diskussion om tolkbehovet hos universitetets personal. Detta fick till följd att en konsekvensbedömning gjordes under ledning av företagshälsovården Avonova. Här framkom bland annat att båda tolkgrupperna bedömde att deras gemensamma uppdrag behövde tydliggöras före ett sammangående med avseende på tolkning för anställda vid Stockholms universitet och av den tolkservice man erbjuder andra lärosäten i regionen. Efter en kompletterande utredning fattade rektor den 5 februari beslut om ny organisation för teckenspråkstolkning. All verksamhet för teckenspråkstolkning ska samlas inom förvaltningen och placeras vid Studentavdelningen. Stockholms universitet ska även fortsättningsvis erbjuda tolkservice till övriga lärosäten i regionen så länge denna verksamhet inte ger ett långsiktigt ekonomiskt underskott och så länge den bedöms medföra positiva effekter för universitetet. Utbildningstolkarnas uppdrag vidgas vidare till att omfatta även tolkning för medarbetare vid Stockholms universitet. Administrationen kring teckenspråkstolkningen ska hanteras av Studentavdelningen. Den nya organisationen ska vara på plats den 1 juli PER LARSSON Nytt ledarprogram för forskningsledare Personalavdelningen har enligt Åtgärdsplan i uppdrag att stimulera kompetensutveckling för universitetets anställda genom chefs- och ledarskapsutbildningar. Av den anledningen har Personalavdelningen tagit fram ett nytt ledarprogram som går under namnet Att leda forskargrupper utan att vara chef. Syftet med programmet är att ge dig som forskare konkreta verktyg och metoder för att leda grupper samt att du får möjlighet att utveckla det egna ledarskapet. Programmet startar med ett internat den maj. Programmet finansieras inom ramen för det partsgemensamma omställningsavtalet. Mer information och länk till anmälan på su.se/medarbetare. Kontaktperson är Nina Vettergren, nina.vettergren@su.se. Nytt bokningssystem för grupprum Grupprum på universitetsbiblioteket och Studenthuset bokas nu i ett nytt bokningssystem. Systemet heter TimeEdit och du når det som tidigare från Mina sidor (

18 18 UNIVERSITETSNYTT NR Bättre webbinformation för internationella medarbetare Vad bör jag tänka på om jag flyttar till Sverige för att arbeta? Hur är det att leva i Sverige och bo i Stockholm, hur fungerar skola och sjukvård? Frågorna kan vara många när man väljer att flytta från ett annat land till Sverige och Stockholm för att arbeta vid Stockholms universitet. Med syfte att både rekrytera och att bättre välkomna internationella medarbetare och deras familjer har informationen på staff-ingången av su.se/english utvecklats. Kortadressen är su.se/relocation. Här finns information om: Vad som krävs för visum och uppehållstillstånd när man arbetar i Sverige Att leva i Sverige Bostadsmöjligheter Vad Stockholm har att erbjuda i form av kultur, väder, miljö och fritidssysselsättningar Sjukvård och banker i Sverige Stockholm som akademisk region Hur Stockholms universitet fungerar som arbetsplats På sidan får besökaren även möta internationella forskare som berättar om hur det är att arbeta vid Stockholms universitet och att leva i Sverige och vad som bör förberedas inför avresan. I universitets senaste strategi står det att internationalisering ses som ett medel för att långsiktigt öka universitetets kvalitet, konkurrenskraft och attraktionskraft. De nya webbsidornas information och filmer är tänkta att fungera som ett komplement till arbetet med att locka internationella medarbetare. Stor uppmärksamhet för rapport om utsatta barn Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet har följt utvecklingen i livet för totalt över en halv miljon barn upp i dryga 30-årsåldern. Omkring 8 procent av dem hade en förälder som vårdats på sjukhus på grund av missbruk eller psykisk sjukdom. Registerstudien omfattar alla som föddes mellan 1973 och Anonymiserad information om hälsa har hämtats från Socialstyrelsens register, om dödlighet, sjukhusvård och läkemedel, inkomster, utbildning och demografi från Statistiska Centralbyrån, samt om lagförda brott från Brottsförebyggande Rådet. I jämförelse med andra jämnåriga var risken för en våldsam död till följd av självmord, olyckor, våld eller eget missbruk nära tre gånger så stor för dem som hade föräldrar med missbruk och fördubblad för barn till psykiskt sjuka. Särskilt missbruk i familjen visade sig ge allvarligt försämrade förutsättningar i livet. Det gav även en ökad risk för kriminalitet, beroende av försörjningsstöd och eget missbruk. FOTO AMITY WILCZEK TDC heter den nya telefonoperatören. Bilden är från universitetets telefonväxel. Snart dags för ny telefonioperatör Stockholms universitet har tecknat avtal med en ny telefonioperatör för fast och mobil telefoni. Den nya leverantören heter TDC och går i Tele2:s nät. När operatörsbytet sker måste alla abonnemang flyttas över från nuvarande operatören AllTele till TDC. Detta innebär att alla användare som har MEX-anknytning (Mobile Extension) eller fristående mobilabonnemang måste byta ut sina SIM-kort. De nya SIMkorten kommer att skickas ut till den telefoniansvarige på institutionen/motsvarande circa två veckor innan själva bytet ska ske. De mobila bredbanden kommer inte att flyttas Medel för att rekrytera Nobelpristagare i fysik Vetenskapsrådet har fattat beslut om bidrag för internationell rekrytering av framstående forskare. Tre ansökningar har beviljats. Stockholms universitet beviljas 60 miljoner kronor för att rekrytera Frank Wilczek Nobelpristagaren i fysik 2004 Frank Wilczek som är professor vid Massachusetts Institute of Technology (MIT). Frank Wilczek är en framstående forskare inom teoretisk fysik. Hans forskning rör bland annat beståndsdelar i universums massa. Han har också bidragit med banbrytande forskning till teorin om svarta hål. Avsikten är att rekrytera Frank Wilczek till Fysikum där han främst skulle vara verksam vid Oskar Klein-centret. Detta är ett oerhört glädjande besked. Att Frank Wilczek aviserat att han vill samarbeta och bidra till forskningen hos oss visar den höga vetenskapliga nivå som Stockholms uni- över, utan de som idag har ett sådant abonnemang hos AllTele får automatiskt ett nytt mobilt bredband hos TDC. De datum som gäller för överflyttning till TDC är: 17 mars - fasta anknytningar och MEX:ar (Mobile Extension) 19 mars - fristående mobil TDC kommer att ha personal på plats hos Helpdesk dessa datum som stöd för de användare som behöver hjälp. Nybeställningar av helt nya abonnemang kan göras fr o m vecka 13 på samma sätt som tidigare genom att kontakta Helpdesk på helpdesk@it.su.se. versitet och Fysikum uppnått inom teoretisk fysik, säger Lars Bergström som är avgående föreståndare för Oskar Klein-centret. Oskar Klein-centrets nya föreståndare Ariel Goobar beskriver Frank Wilczek som en av vår tids främsta teoretiska fysiker. Med honom lyfter Oskar Klein-centret från att vara i den europeiska frontlinjen till att bli av absolut världsklass. Frank Wilczek har tidigare bland annat varit gästforskare vid det nordiska fysikforskningsinstitutet Nordita som är placerat vid Albanova i Stockholm och som Stockholms universitet och KTH är värdinstitutioner för. Stockholms universitet har det senaste året fått ytterligare tre ansökningar beviljade inom Vetenskapsrådets utlysning för internationell rekrytering av framstående forskare. Samtliga dessa forskare är inom fysik och är nu verksamma vid Fysikum och/eller Nordita. De forskare det rör sig om är professorerna Katherine Freese från University of Michigan, Anders Nilsson från Stanford och John Wettlaufer från Yale. FOTO EVA DALIN

19 UNIVERSITETSNYTT NR Forskning 19 Bevis för mörk materia i Vintergatans inre FOTO SERGE BRUNIER EN NY STUDIE bevisar förekomsten av mörk materia i den innersta delen av Vintergatan, inklusive i vårt eget kosmiska grannskap. Studien visar att stora mängder mörk materia existerar runt omkring oss, men även mellan oss och det galaktiska centret. Resultaten utgör ett grundläggande steg framåt i strävan efter att förstå mer om den mörka materian och dess natur. Förekomsten av mörk materia i de yttre delarna av Vintergatan är väl etablerad. Men historiskt har det visat sig vara mycket svårt Rotationskurvans spår över Vintergatan sedd från södra halvklotet. Spårämnena är färgkodade i blått eller rött beroende på deras relativa rörelse i förhållande till solen. Den blå glorian illustrerar den mörka materiens fördelning. att fastställa förekomsten av mörk materia i de innersta regionerna, där solsystemet ligger. Det har berott på svårigheten att mäta rotationen av gas och stjärnor med den precision som är nödvändig från vår egen plats i Vintergatan. I den nya studien fick vi för första gången, genom en direkt observation, bevis på förekomsten av mörk materia i den innersta delen av Vintergatan. Vi har skapat den mest kompletta sammanställning av publicerade mätningar av rörelser av gas och stjärnor i Vintergatan som hitintills har gjorts. Sedan har vi jämfört den uppmätta rotationshastigheten med den som förväntas under antagandet att endast lysande materia existerar i galaxen. Den rotation vi har observerat kan inte förklaras såvida inte stora mängder mörk materia existerar omkring oss, och mellan oss och det galaktiska centret, säger Miguel Pato vid Fysikum. Mörk materia är ungefär fem gånger rikligare än den materia som vi är vana vid, som består av atomer. Dess existens i galaxer var kraftigt etablerad på 1970-talet med en mängd olika tekniker, inklusive mätning av rotationshastigheten av gas och stjärnor, vilket är ett sätt att effektivt väga en värdgalax och bestämma dess totala massa. Vid framtida astronomiska observationer kommer man med vår metod att kunna mäta fördelningen av mörk materia i vår galax med oöverträffad precision. Därigenom kommer vi att förfina vår förståelse av strukturen och utvecklingen av vår galax, och det kommer att generera mer stabila prognoser för de forskare som söker efter mörk materia. Vår studie utgör därför ett grundläggande steg framåt i strävan efter att kartlägga den mörka materian, säger Miguel Pato. HANNA HELLZÉN CRAMÉR Fyllan värmer bäst PER ANDERS WIKTORSSON och Magnus Öhrn tilldelas Spritmuseums stora stipendium om kronor för att starta forskningsprojektet med titeln Fyllan värmer bäst. Om alkohol och berusning i svensk rocklyrik under sjuttio- och åttiotalen. Rockmusik är intimt förknippad med alkohol. Rockmusikers livsstil är omöjlig att tänka sig utan alkohol och i rocktexter tematiseras ofta alkohol och berusning. Trots rockmusikens stora genomslagskraft och trots att alkohol och rus spelar en viktig roll i texterna, så existerar det ingen studie på området när det gäller svensk rocklyrik. Med hjälp av Spritmuseums stora stipendium om kronor får Per Anders Wiktorsson och Magnus Öhrn, båda lektorer vid Institutionen för kultur och estetik, möjlighet att starta ett forskningsprojekt med titeln: Fyllan värmer bäst. Om alkohol och berusning i svensk rocklyrik under sjuttiooch åttiotalen. Svenska rocktexter Det treåriga projektet är en brett upplagd undersökning av svenska rocktexter från och 1980-talet som ska resultera i artiklar och en bok. De kommer bland annat att titta på frågeställningar som: vilken funktion fyller närvaron av alkohol i texterna, hur gestaltas rus och alkohol och hur könskodas drickandet. Redan från starten finns alkoholen med som en självklar del i den svenska rockens självbild. På omslaget till en av periodens mest sålda och hyllade skivor, Nationalteaterns Livet är en fest från 1974, avbildas ett skrangligt utomhusbord efter en fest: fullt med cigarettfimpar, halvurdruckna glas, mellanölsburkar och spritflaskor. Titellåten på detta LP-album, Livet är en fest, är också en av epokens mest emblematiska sånger. Det är en text som helt är uppbyggd kring drickandets och alkoholrusets olika stadier. Samtidigt som man i Nationalteaterns berättelse om manlig sammandrickning finner både metaforiska och motivmässiga kopplingar till litteraturhistorien (exempelvis Bellman), så är den också tydligt inskriven i en samtida ungdomskulturkontext. KARIN BERGLUND

20 20 Forskning UNIVERSITETSNYTT NR Perfekt svenska inte nödvändig för utländska lärare Nyanställda utländska lärare ser den svenska skolan med delvis nya ögon och tvingas hantera utmaningar som språkbyte. Men viktigast är inte ett perfekt språk, enligt en ny avhandling av Aina Bigestans. TEXT GUNILLA NORDIN FOTO EVA DALIN Större delen av sitt yrkesliv har Aina Bigestans arbetat som lärare och med att utbilda blivande lärare. Hon började som springvikarie, tog examen som ämneslärare i svenska och franska och arbetade tjugo år som lärare på sfi, komvux och gymnasiet där hon undervisade i svenska som andraspråk. År 1994 började hon på Mångkulturellt centrum i Botkyrka och arbetade med mångfaldsfrågor. Därefter följde fem år på Södertörns högskola där hon deltog i utvecklandet av en lärarutbildning med interkulturell profil. Aina Bigestans var alltså välbekant med sitt område när hon 2005 kom till Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. I slutet av januari i år tog hon nästa steg genom en doktorsavhandling om vilka utmaningar utländska lärare möter när de ger sig in i den svenska skolvärlden. Aina Bigestans har undersökt de erfarenheter som gjorts av lärare efter att de studerat språk, kompletterat sin utländska lärarexamen och börjat arbeta som förskollärare, klasslärare eller ämneslärare. Genom intervjuer har hon sökt närmare kunskap om de utmaningar som följer av att utöva sitt yrke på ett nytt kommunikationsspråk och vilka andra utmaningar som möter denna grupp av yrkesutbildade invandrare. Även skolledare, lärarkollegor och lärarutbildare har hon intervjuat. Skolledare spelar en mycket viktig roll för att stötta dessa lärare utan att ifrågasätta deras professionella identitet. Om skolledare uppmärksammar dessa välutbildade lärares kompetens får det också betydelse för hur elever, föräldrar och lärarkollegor ser på dem. Ifrågasätter arbetsmiljön Läraryrket är relationsskapande så det förvånar ingen att utländska lärares största utmaning är språket, som ju är ett viktigt redskap för kommunikation. Men från lärarna framkommer också kritiska reflektioner kring att svenska elever inte alltid lär sig att ta ansvar för elev-lärarrelationen och den gemensamma arbetsmiljön, säger Aina Bigestans. Skolledare och lärarutbildare förklarar ofta spänningen mellan dessa lärare och eleverna som ett resultat av lärarnas bakgrund i auktoritära system. Men från de intervjuade lärarnas sida handlar det lika mycket om normsystemen i svenska skolor. Enligt lärarna finns ofta ett gap mellan värdegrunden i styrdokumenten och de regler och normer som faktiskt tillämpas. Några av lärarna har också stött på svårigheter i samspelet med föräldrar och kollegor som sett dem som mindre kompetenta på grund av att de är andraspråkstalare av svenska. Skolledare spelar en mycket viktig roll för att stötta dessa lärare utan att ifrågasätta deras professionella identitet. Om skolledare uppmärksammar dessa välutbildade lärares kompetens får det också betydelse för hur elever, föräldrar och lärarkollegor ser på dem, säger Aina Bigestans. Arbetar hårt med sin språkutveckling Det var påtagligt att de lärare som Aina Bigestans intervjuade lägger ner mycket tid och kraft på sin fortsatta språkutveckling, bland annat i lektionsförberedelser och läsning av facklitteratur. En av slutsatserna hon drar är att utländska lärare och andra yrkesutbildade invandrare tycks vara väl medvetna om språkets betydelse i yrkesutövandet och att skolan snarare bör uppmärksamma hindrande strukturer i de egna verksamheterna än att söka kompetensbrister i invandrade lärares språk och bakgrund. Dessa lärare har generellt en svenska som fungerar att undervisa på och man kan ifrågasätta nödvändigheten av att påpeka att de inte har perfekt svenska, något som de själva tycks vara väl medvetna om. Viktigaste är att vi tar vara på de ämneskunskaper de har, säger Aina Bigestans. Vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, som ligger vid Institutionen för språkdidaktik, har Aina Bigestans ett särskilt ansvar för att bevaka frågor om vuxenutbildning, lärarutbildning och högskolan med fokus på andraspråksutveckling och flerspråkighet. Dessutom arbetar hon med att utveckla och genomföra kompetensutveckling för skolledare. Nationellt centrum för svenska som andraspråk