Å R S R E D O V ISNING FALKÖPIN 2006 G S KOMMUN

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING FALKÖPINGS KOMMUN 2006 Årsredovisning

2 Organisation och övergripande kommentar Årsredovisningens struktur innehållsförteckning Block 1 Block 1 Organisation och övergripande kommentar Kommentar från Kommunstyrelsens ordförande Kommunens organisation Block 2 Block 3 Block 2 Förvaltningsberättelse Block 3 Finansiella rapporter Omvärldsanalys Utvecklingsområden Ekonomisk utveckling Driftredovisning Investeringsredovisning Personalöversikt Miljöredovisning Framtidsbedömning Resultaträkning och finansieringsanalys Balansräkning Notförteckning Tillämpade redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar Kommunens verksamhet Modell för analys av verksamheten Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Falköping-Tidaholms räddningsnämnd Socialnämnden Tekniska nämnden Valnämnden Kommunrevisionen Revisionsberättelsen Bilderna på omslagets framsida visar: Odenbadets vattenpist, äldreomsorg och 6:e junifirande på Plantis. Grafisk produktion: Hatech Digital grafisk produktion Tel: E-post: info@hatech.se 2 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

3 Organisation och övergripande kommentar Kommentar från Kommunstyrelsens ordförande Bokslutskommentar för 2006 Inledning Bokslutet för 2006 redovisar från både ekonomiska och verksamhetsmässiga utgångspunkter att de mål som fanns i budgeten i många fall har uppnåtts och i vissa fall överträffats. Det är med glädje jag kan konstatera att ekonomin fortsätter att vara stabil, vi kan avsätta medel till pensioner och underhållet på fastigheter och gator har ökat. Resultatet visar också att de ekonomiska styrinstrument som kommunen har ger stabilietet och framtidstro. Ett överskott skall användas och det kommer också att ske under kommande år, dels har vi stora investeringsbehov i våra fastigheter, dels behöver vi planera och utöka för områden med boende och företagande. Under 2006 har stora investeringar genomförts i kommunen. Odenbadet och Fredriksbergsskolans ombyggnader är välkomna satsningar, särskilt glädjande är att detta har kunnat ske utan upplåning och med ett gott resultat dessutom. Att se helheten Kommunens verksamheter berör oss dagligen i olika delar av livscykeln och har många olika professioner som yrkesutövare. Gemensamt för alla är dock att vi har med människor och deras vardag att göra. Ett gott bemötande och en helhetssyn är därför viktigt och ger kvalité och service och ger Falköpingsborna stolthet för sin kommun. Detta innebär att alla nämnder och förvaltningar arbetar och utvecklar sin verksamhet tillsammans med övriga nämnder och förvaltningar. För den enskilde är det den gemensamma insatsen som är avgörande oavsett vilken nämnd eller förvaltning som är ansvarig. Omvärlden Falköpings kommun är en stor verksamhet lokalt, vi omsätter ca 1,5 miljarder kronor och har cirka anställda. Vi påverkar verksamheter i företag och bland enskilda människor genom upphandling och enskilda beslut. Förutsättningarna för vår verksamhet styrs i olika omfattning av beslut och utveckling som sker utanför vår kommun. Det kan gälla regler från EU eller i Sverige som förändras, det kan gälla affärsbeslut i företag som påverkar arbetsmarknad och investeringar. En aktiv och ökad omvärldsbevakning sker ständigt. Genom att kunna förutse och möta förändringar i tid kan också kommunala beslut förutse viktiga förändringar. Vår ekonomi styrs helt av hur löneutveckling och sysselsättning sker i vår kommun liksom landet i sin helhet. Vi har haft en ökad sysselsättning under 2006, detta visar också årets bokslut med en högre skattintäkt än budgeterat. Viktiga händelser som påverkat vår kommun under året är bland annat följande har varit ett år av expansion. Vi kan konstatera att försäljning av tomter för småhus har mer än fördubblats jämfört med Etablering av nya företag och försäljning av tomtmark för byggnation har varit så framgångsrik att vi nu snarast måste få fram nya byggplaner. Falköping växer och vi ser stora möjligheter att ta vara på ett utvecklat samarbete med våra grannkommuner och regionen i sin helhet. Etableringen av Terminal Skaraborg som beslutades under hösten, innebär att vi i början av 2007 kommer att se en ökad containertrafik från Falköping via järnväg. Det är vår förhoppning att detta är inledningen till ett växande område för logistik och transporter som gör Falköping till logistikcentrum för Skaraborg. Samverkan för utveckling Samarbete med andra kommuner i Skaraborg har utvecklats och jag kan konstatera att Falköpings kommun har varit aktiva för att tillskapa det nya Kommunalförbundet som nu kommer att bli en viktig aktör för att göra Skaraborg till en växande del i Västra Götaland. Behovet av samarbete kring infrastruktur och kollektivtrafik är stort och de insatser som gjorts för att förbättra trafiken på Västra Stambanan måste ytterligare förstärkas. Andra viktiga områden är gymnasieutbildningar och andra eftergymnasiala utbildningar, kollektivtrafik för att utveckla en växande arbetsmarknad, marknadsföring av Skaraborg som boendeområde. Jag kan bara konstatera att där samarbete sker, växer och utvecklas samhället. Ett stort tack Kommunen är en stor tjänsteorganisation som bygger på var och ens arbetsinsats, engagemang, tillgänglighet och service. Jag vill till alla anställda rikta mitt tack för det arbete som görs i alla verksamheter. Vi har som mål att Falköping skall vara en bra kommun att leva och bo i, det är allas gemensamma insats som skapar helheten. Tack för 2006! Falköping den 11 februari 2007 Ulf Eriksson Kommunstyrelsens ordförande FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 Block 1 3

4 Organisation och övergripande kommentar Organisationsstruktur Koncernen Falköpings kommun Block 1 Falköpings Hyresbostäder AB 100% Forskningsstation Mösseberg AB 100% Hotellfastigheter i Falköping AB 100% Green Market Sweden AB 100% Falbygdens Bredband AB 49% Kommunen Valberedningen Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Valnämnden Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Miljönämnden Miljöförvaltningen Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialnämnden Socialförvaltningen Räddningsnämnden Falköping och Tidaholm Räddningstjänsten Falköping och Tidaholm 4 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

5 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Omvärldsanalys Befolkningsutvecklingen Falköpings kommun ökade befolkningen för fjärde året i rad, +55 personer (föregående år 37 personer). De senaste fem åren har befolkningsutvecklingen varit enligt följande: Inflyttade Utflyttade Födda Döda Folkmängd ser vi en lite minskning av antalet inflyttade. Antalet utflyttade har ökat de två senaste åren. Nettoinflyttningen är +84 personer. Födelsenettot för 2006 var 28, vilket är det bästa utfallet under de senaste fem åren. Tabellen nedan visar befolkningen fördelat efter ålder de senaste fem åren år år år år år 65- år Åldersgruppen 0-15 år har stadigt minskat de senaste fem åren, vilket också har återspeglas i minskande födelsetal, 2006 år undantaget. Åldersgruppen år och år har fortsatt att öka under samma period. Befolkningen i de äldsta åldersgrupperna fortsätter också att öka. Diagram. In- och utflyttningar - utrikes Antal Källa SCB 1997 Inflyttningar Utflyttningar Inflyttningar från utlandet var 2006 den högsta noteringen (193 st) under den senaste 10-årsperioden. Irak hade flest inflyttade, 53 personer, följt av 40 personer från europeiska länder utom Norden och 28 från Asien. 75 personer har flyttat utomlands, varav 22 stycken till europeiska länder utom Norden och 16 stycken till Norge. Diagram. In- och utflyttningar inrikes Antal Källa SCB Inflyttningar Utflyttningar De senaste fyra åren har inrikes inflyttningar legat över 1000 personer per år var det dock fler som flyttade ut (1082) än in (1048) sett över samma fyraårsperiod. Inom Västra Götalands län var det inflyttningar främst från Skövde (169), Göteborg (60), Tidaholm (53) och Ulricehamn (44). Bland övriga län i Sverige har vi fått flest inflyttningar från Skåne (61), Jönköpings län (52), Stockholms län (51) och Värmlands län (31). Flest utflyttningar till kommuner inom Västra Götalands län har skett till Skövde (157), Göteborg (142), Tidaholm (53) och Ulricehamn (30). Till övriga Sverige har 84 valt Skåne, 75 Jönköpings län, 73 Stockholm och 26 Östergötland. Diagram. In- och utflyttningar netto, samtliga. Antal Nettoflyttningar, samtliga Stapeldiagrammet över nettoflyttningarna visar att vi haft en positivt flyttningsnetto sedan 2001, med en topp Att befolkningsutvecklingen i Falköping varit positiv de fyra senaste åren har sin förklaring i flyttningsnettot. Näringsliv Falköpings centrala läge i Sverige och dess goda förbindelser med omvärlden underlättar för företag att utvecklas på ett positivt sätt. Kinnarps AB, Volvo Personvagnar AB, Arkivator Falköping AB, Parker Hannifin AB, Autokaross i Floby AB, Gyllensvaans Möbler AB, Falbygdens Ost AB och Falköpings Mejeri är några av de större företag som verkar och utvecklas i kommunen. Det finns i kommunen också en stark småföretagartradition inom ett stort antal branscher. Jordbruksnäringen är också fortfarande relativt Block 2 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

6 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Arbetsmarknad Falköping V. Götaland Falköping V. Götaland Falköping V. Götaland Arbetslösa: % av befolkning 3,9% 4,1% 3,7% 4,2% 2,9% 3,3% % av arbetskraften 4,8% 5,2% 4,6% 5,2% 3,5% 4,0% I åtgärder: % av befolkning 1,9% 1,9% 2,6% 2,0% 2,1% 1,9% % av arbetskraften 2,4% 2,5% 3,2% 2,5% 2,5% 2,4% Ungdomar år: % av befolkningen 11,6% 8,7% 12,8% 8,9% 8,0% 6,4% Block 2 stark i kommunen. Utvecklingen inom det privata näringslivet är i grunden positiv. Den fortsatt starka konjunkturen medför en relativt stark tillväxt och framtidstro bland kommunens företag. Tillväxten i antalet arbetstillfällen har under de senaste två åren skett både inom den offentliga och den privata sektorn. Vi kan för de senaste två åren se en relativt stark ökning av antalet arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin men också inom den privata tjänstesektorn. Privata tjänstesektorns tillväxt sker med största sannolikhet till stor del utifrån tillverkningsindustrins positiva utveckling. Vidare har även handel och transporter utvecklats positivt under de senaste två åren. Antalet arbetstillfällen inom jordbruket har också ökat något det senaste året. Arbetsförmedlingen har i sin senaste prognos för Falköping kunnat konstatera en fortsatt positiv utveckling 2007 för näringslivet i Falköping. T.ex. ser man en fortsatt efterfrågan på personal till industrisektorn. Svårigheten är just nu att finna rätt kompetens. För att lösa detta, och även ha en ökad handlingsberedskap vid förändringar, använder man sig relativt mycket av bemanningsföretag. Handeln utvecklas också mycket positivt även om det i sig inte genererar så mycket nya arbetstillfällen, bl.a. beroende på att man ökar arbetstid för redan deltidsanställd personal. Under 2006 har vi sett en fortsatt byggnation av verksamhetslokaler, både för industri och handel. Vid Ållebergs Center har det skett nyetableringar och markreservationer vad gäller handel. All mark inom nuvarande plan på Ållebergs Center är nu antingen såld eller reserverad. Planarbete har startats upp för expansion. Falköpings centrum har under 2006 råkat ut för ett bakslag genom Konsums nedläggning men arbete pågår för att finna ersättningsverksamhet till bl.a. dessa lokaler. Kommunens arbete med entreprenörskap börjar få visst genomslag. Ytterligare satsningar för att stärka detta planeras för 2007, bl.a. ett nytt nyföretagarcentrum. För Falköpings kommun är det av yttersta vikt att det inom kommunen finns ett starkt och differentierat näringsliv, men kommunen är också beroende av ett starkt näringsliv inom sin arbetsmarknadsregion. Falköpings kommun har under en lång period aktivt arbetat med att utveckla pendlingsmöjligheterna mot främst Stockholm (Skövde), Göteborg och Jönköping för att därigenom kunna erbjuda än mer arbetstillfällen för kommunens invånare. Kommunens ambition är således att lokalt skapa goda förutsättningar för det befintliga näringslivet samt stimulera och stödja uppkomst av nya företag. Vidare har kommunen ambitionen att kunna erbjuda en utökad arbetsmarknad genom bl.a. goda kommunikationer. Kommunstyrelsen har det strategiska ansvaret för näringslivsutveckling och i detta ansvar ingår ett aktivt och naturligt engagemang i såväl regionala, nationella som internationella utvecklingsaktiviteter till nytta för det lokala näringslivet. Falköping Nu Ek förening har kommunens uppdrag att aktivt arbeta med företagsutveckling och näringslivssupport på det lokala planet. Föreningen ägs gemensamt av Falköpings kommun och näringslivet. Ledord för föreningens verksamhet är nätverksbyggande och entreprenörskap. Falköping är idag en aktiv aktör både regionalt, nationellt och internationellt inom t ex områden som logistik (ex EU-projekten Sustaccess och NS-rural), affärsdriven miljöutveckling (ex EU-projektet Biogas Max, Ecoex m.m.) och lokal livsmedelsproduktion (ex EU-projektet NS-rural). Under 2006 har vi bl.a. fått tydliga genombrott både vad gäller kombiterminal- och biogasprocesserna. Vad gäller kombiterminalprocessen så beslöt Banverket i november att stödja en satsning på en kombiterminalverksamhet för Skaraborg i Falköping. Banverkets beslut grundade sig bl.a. på det faktum att Falköpings kommun redan hade samarbetsplaner med större privata aktörer både vad gäller virkesterminal och kombiterminal inklusive containerpendel till och från Göteborgs Hamn. Den befintliga kombiterminalen kommer nu som etapp 1 att byggas ut för att rymma denna utökade verksamhet. Planering kommer samtidigt att startas upp för en nybyggnation av kombiterminal/dryport och virkesterminal, etapp 2. För genomförandet av detta arbete planeras för en ny EU-ansökan tillsammans med bl a Västra Götalandsregionen och Göte- 6 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

7 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys borgs Hamn. Tidsmässigt kan man räkna med genomförande av etapp 2 tidigast under 2008/2009. Ansökan om investeringsstöd för ny kombiterminal och virkesterminal har lämnats in till 2006 års KLIMP-ansökan. Ansökningarna har arbetats fram med stöd från EU-projektet Sustaccess. Besked från KLIMP-myndigheten väntas i maj Inom ramen för biogasprocessen beslöt Fordonsgas Sverige AB under 2006 att etablera ny tankstation för fordonsgas vid Ulricehamnsrondellen. Parallellt med etableringen av tankstationen har Falköpings kommun inlett ett långsiktigt samarbete med Göteborg Energi som innebär möjlighet att sälja all biogas som kan produceras. Göteborg Energi kommer att investera i en maskin för uppgradering av biogasen till fordonsgas under 2007 och Falköpings kommun investerar i överföringsledningar för fordonsgas och för rågas från landsbygden. En utredning inom ramen för EU-projektet BiogasMax kommer dessutom att beskriva villkoren för en optimerad biogasproduktion från landsbygden. Resultatet blir en beslutsstödguide för storskalig konsumtion och lokal produktion av BIOGAS i samverkan mellan stad och land. Genom BiogasMax har ytterligare delprojekt initierats till 2006 års KLIMP-ansökan. Besked från KLIMP-myndigheten väntas maj Ansökan omfattar bland annat gårdsbaserad biogasanläggning, överföringsledningar, energigrödor i styrd växtföljd. Arbetsmarknad Arbetsmarknaden under 2006 har utvecklats positivt i hela landet och så även i Falköpings kommun. Det har under året skett en successiv minskning av andelen arbetslösa. Falköpings kommun ligger något lägre procentuellt än länet i övrigt vad gäller den öppna arbetslösheten. Däremot har Falköpings kommun högre ungdomsarbetslöshet än länet. Ungdomsarbetslösheten är dubbelt så hög i förhållande till övriga åldersgrupper. En trend de sista månaderna av 2006 visar att långtidsarbetslösheten ökar i Falköpings kommun. Detta gäller alla grupper såsom ungdomar, utomnordiskt födda och övriga. Arbetsmarknadspolitiskt kommer det att krävas stora insatser för att matcha dessa grupper mot det arbetskraftsbehov som finns på arbetsmarknaden. De flesta långtidsarbetslösa har en annan kompetens än den som arbetsmarknaden efterfrågar. Bostadsmarknad Sammanfattningsvis kan sägas att den positiva trenden med ett relativt litet antal outhyrda lägenheter håller i sig och att det råder en fortsatt stor efterfrågan på småhus, vilket har präglat senare år. Under året har också efterfrågan på småhustomter ökat markant. Antalet lediga lägenheter hos de 30-tal största fastighetsägarna i kommunen har under året minskat något. Vid den senaste undersökningen den 1 september 2006 var 213 lägenheter lediga hos dessa fastighetsägare, vilket motsvarar 3,9 % av deras bestånd. Antalet lediga lägenheter i staden var hos nämnda fastighetsägare vid samma tillfälle 2,9 % (1 september ,1 %) medan det i övriga tätorter var 12,8 % (15,1 %). Störst procentuell andel lediga lägenheter fanns i Floby (17,4 %), Kinnarp (14,0 %) och Åsarp (17,3 %). Under 2006 har märkts ett stegrat intresse för att bygga ett eget hem. Under året har åtta småhustomter sålts och ett 20-tal lämnats ut på hand med planerat påbörjande under I samband med Bo-mässan, som hölls april, inbjöds ett 30-tal byggföretag och bostadsförvaltare till ett seminarium om möjligheterna att bygga i Falköping. Som en direkt följd av detta seminarium har två av företagen arbetat vidare med varsitt projekt, dels ett med 10 småhus i grupp, dels ett med ett 40-tal lägenheter i två punkthus. Enligt stadens mäklare råder fortfarande stor efterfrågan på begagnade småhus och efterfrågan är större än tillgången. Staden och dess närhet är mest efterfrågat men efterfrågan är också stor i Stenstorp och Floby. I dessa orter bidrar de goda kommunikationsmöjligheterna med järnväg mot Skövde och mot Göteborg till efterfrågan. Efterfrågan är givetvis främst lokal men det finns också ett intresse hos storstadsbor, främst från Göteborgsregionen. Därifrån kan förmärkas ett ökande intresse av att förvärva småhus i Falköping beroende på den goda uppväxtmiljön för barnen och prisnivån. Fritidshus/torp är lättsålda objekt och objekt med lantligt läge och stora tomter efterfrågas. Efterfrågan är främst lokal men det finns även intressenter från Göteborg och Stockholm. Danskar och holländare är intresserade av jordbruksfastigheter. Utländska medborgare (danskar, holländare och tyskar) efterfrågar också fritidshus. När det gäller nybyggnation hänvisas till byggnadsnämndens redovisning. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas ständigt av händelser i omvärlden. Det som kanske påverkar oss mest är hur arbetsmarknaden ser ut. Sysselsättningen påverkar kommunens intäkter men också kostnader för försörjningsstöd och annan verksamhet för arbetsmarknadsåtgärder. Även statli- Block 2 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

8 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Block 2 ga reformer har stor inverkan på kommunens ekonomi. Detta kan inte beskrivas enkelt med nyckeltal. För att åskådliggöra hur händelser påverkar kommunens ekonomi redovisas ett urval av andra mer gripbara faktorer nedan. Händelseförändring Kostnad/intäkt i tkr Ränteförändring 1% +/ Löneförändring 1% +/ fler invånare skatter och statsbidrag färre invånare skatter och statsbidrag Personalpolitik En av de viktigaste utmaningarna för Falköpings kommun är att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla personal. Dessa utmaningar ställer stora krav på det personalstrategiska arbetet. Att vara en professionell arbetsgivare och fokusera på att addera mervärde till verksamheten genom förankrade mål och aktiviteter inom ledarskap och medarbetarskap, kompetensförsörjning, arbetsmiljö, löner och villkor samt jämställdhet och mångfald blir sannolikt alltmer avgörande. Hösten 2006 påbörjades ett arbete med att utforma kommunens långsikta plan för personalarbetet för perioden genom en personalstrategi, vilken skall ersätta den tidigare personalförsörjningspolicyn. Inom ramen för strategin har följande fem fokusområden fastställts: ledarskap/medarbetarskap, kompetensförsörjning, lön och villkor, arbetsmiljö och hälsa samt jämställdhet och mångfald. Personalstrategin, liksom den personalekonomiska redovisningen samt arbetsmiljö/medarbetarenkäten, har dessutom en viktig funktion när det gäller uppföljning av personalarbetet. Ledarskap/medarbetarskap I budgeten för 2006 finns ett arbetsorganisatoriskt mål, för att främja ledarskapet och medarbetarskapet, som innebär att antalet anställda senast 2009 i genomsnitt inte skall överstiga 20 personer per arbetsledare genomförde socialförvaltningen en omorganisation för att möta målet och under 2006 har bl a även kostenheten inom samhällsbyggnadsförvaltningen gjort detsamma. Ett sätt att öka personalens delaktighet i organisationen är samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Falköpings kommun har inlett ett arbete med att utforma samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare enligt samverkansavtalet FAS 05, där arbetsplatsträffen utgör grunden. I halvårsskiftet bildades en Central samverkansgrupp, där representanter för arbetstagarorganisationerna ingår, som är ett viktigt forum för dialog, snabb informationsspridning och delaktighet i beslut. Den centrala samverkansgruppen träffas 1 gång/mån. Arbetsmiljö och hälsa Under året har Falköpings kommun tagit fram kommungemensamma verktyg för ledare och medarbetare i arbetsmiljöarbetet i form av medarbetarenkät och en webbaserad arbetsmiljöhandbok. Resultatet av den första gemensamma arbetsmiljö/medarbetarenkäten visar att medarbetarna på flertalet områden är nöjda med sin arbetsmiljö och sin arbetssituation. Enkäten kommer att vara årligt förekommande och integreras med övrig verksamhetsstyrning med fokus på uppföljning. Arbetsmiljöhandboken är ett verktyg där information, regelverk och arbetsprocesser inom arbetsmiljöområdet finns tillgängliga på vårt intranät. Vidare bedrivs ett kontinuerligt förebyggande hälsoarbete för att få friskare medarbetare. Inom ramen för detta pågår sedan tidigare studiecirkeln Hälsovågen och Friskgruppen. Hittills har drygt 50 % av alla anställda deltagit i Hälsovågen. Två nya projekt har har även satts igång under året. Det ena handlar om unga kvinnors hälsa med målgruppen unga kvinnor i riskzonen för ohälsa inom socialförvaltningen och beräknas löpa under två år. Det andra är en satsning som innebär att vi erbjuder anställda utbildning i stresshantering. Enligt den personalekonomiska redovisningen för 2005 uppgick den totala sjukfrånvaron till 7,2 %. Kompetensförsörjning Kompetensutvecklingsinsatser för arbetsledare/chefer såsom mellanchefsutbildning, utbildning i hälsofrämjande ledarskap och arbetsmiljöutbildning har genomförts under året. Grunden för den individuella kompetensutvecklingen sker i kontinuerlig dialog mellan chef/medarbetare samt genom medarbetarsamtalet som bör mynna ut i en utvecklingsplan i syfte att bidra till verksamhetsutveckling. Lön och villkor Hösten 2006 påbörjades anpassningen av organisationen till nya arbetstidslagstiftningen (ATL) som trädde i kraft den 1/ Detta har inneburit arbete med schemaomläggningar och resulterat i behov av nyrekryteringar. Störst inverkan har nya ATL haft på socialförvaltningen där behov av 47 nya deltidstjänster identifierats men även t ex räddningstjänsten har påverkats i form av behov av nyrekryteringar. Ytterligare effekter som nya ATL förmodas medföra kommer att kunna urskiljas först i början av 2007 när tilllämpningen sker fullt ut. Besched är ett system som används vid rapportering om avvikelser men även vid schemaläggning och bemanningsplanering. Implementeringen startade 2005 och hittills har ca 20 % av målgruppen (alla anställda) börjat ansvända systemet. 8 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

9 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Utfallet i den lokala lönerevisionen blev en genomsnittslig löneökning på 2,92 %. Det är något lägre än föregående års löneökning. Jämställdhet och mångfald Mot bakgrund av att arbetsgivare och arbetstagare skall samverka om aktiva åtgärder för att jämställdhet i arbetslivet skall uppnås har kommunen inlett ett arbete med arbetsvärdering. Syftet med arbetsvärderingen är att identifiera, utjämna och förhindra eventuella skillnader i löner och mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen startade årsskiftet 2004/2005 jämställdhetsprojektet Gör det jämnt i Västra Götaland. Målet med projektet är bland annat att starta ett kvalitetsarbete som synliggör brukaren ur ett genusperspektiv och som leder till att vi kan bryta ett tradiditionellt könsrollstänkande. Socialförvaltningen i Falköpings kommun gick med i projektet genom att titta närmare på personer (brukare) som har insatsen personlig assistans ur ett genusperspektiv. Under 2006 genomfördes kartläggningen av brukarna. Block 2 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

10 Förvaltningsberättelse Utvecklingsområden Block 2 Boende Livskvalitet Boende Mål Beredskap i form av detaljplaner och markanvisningsmöjligheter för minst 10-talet husbyggnadstomter och verksamhetsmark om minst m 2 skall finnas årligen. Tillgång på byggbara bostadstomter skall finnas i alla tätorter. Tomtmark för verksamheter skall alltid finnas för försäljning. Tydlig marknadsföring av attraktiva boendemiljöer i hela kommunen. Strategi Arbetet med Översiktsplan ska fullföljas och fastställas under I förekommande fall ska detaljplaner eller Fördjupad Översiktsplan anpassas för att målen ska uppnås. Läget idag Vid årsskiftet finns 125 småhustomter lediga till försäljning, varav 50 i Falköpings tätort. Tillgången på verksamhetsmark överskrider vid samma tidpunkt angivna m 2. Inom Falköpings tätort finns drygt m 2 direkt exploateringsbart. I Floby och Stenstorp finns sammanlagt cirka m 2 som är direkt exploateringsbart. Tillgång på byggbara bostadstomter finns i alla tätorter med undantag av Gudhem, beroende på för höga kostnader för kommunala anläggningar i ny etapp på aktuellt exploateringsområde (Ambjörntorp). Arbete pågår dock med att hitta en exploatering av området som i nämnda hänseende medför överkomliga kostnader. Marknadsföring har skett genom en annonskampanj i tidningen Metros Göteborgsupplaga i samband med Västra Götalandsmässan/Leva & Bo i Falköping. Intresserade erbjöds gratis resa till mässan. Samtidigt med mässan genomfördes ett seminarium under mottot Bygg i Falköping! dit ett 25-tal byggföretag var inbjudna och som resulterat i att ett projekt benämnt Vidablick, omfattande 10 småhus, är på väg att genomföras. Trygghet Mål Vid kommande trygghetsmätning ska andelen medborgare/ brukare som upplever trygghet ha ökat med 5 %- enheter jämfört med den senaste mätningen. Kvinnor och barn ska vara trygga i sina hem och slippa utsättas för mäns våld. Strategi Samverkan med polis, grannsamverkan och andra intressenter. Fokus på trygghet i nämnders och Folkhälsorådets handlingsplaner. Att utifrån handlingsplanen Mäns våld mot kvinnor samverka med polis, sjukvård, kvinno- och mansjouren. Läget idag Kommunfullmäktige har antagit planen om framtidens äldreomsorg. Ett nytt äldreboende med 56 platser (netto 40 nya platser) skall finnas i centrum våren Polisens trygghetsmätning genomfördes inte I den medborgarundersökning som vi lät SCB genomföra under våren framkommer att upplevelsen av trygghet i Falköping ligger på genomsnittsnivå jämfört med övriga kommuner som också gjorde undersökningen (35 kommuner). Kommunstyrelsen beslutade att ge socialnämnden följande uppdrag (skall redovisas senast vid årsskiftet 2006/2007): se över Handlingsplan mot relationsvåld för Falköpings socialnämnd med syfte att denna plan även skall kunna utgöra handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor. Arbetet pågår. Cittaslow Mål Under 2006 starta en Cittaslowförening (convivium) samt ansöka om certifiering och medlemskap i den internationella föreningen. Strategi Samverkan ska ske med Västra Götalandsregionen, med andra intresseorganisationer och med övriga intresserade för spridandet av kunskap. Läget idag Kommunstyrelsen beslutade 10 januari 2007 att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att snarast lämna in ansökan om medlemskap i nätverket Cittaslow. 10 Äldre medborgare ska känna trygghet för sin ålderdom och att platser och omsorg i olika former ska finnas i tillräcklig omfattning. FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

11 Förvaltningsberättelse Utvecklingsområden Näringsliv Sysselsättning Företagsutveckling Mål Svenskt Näringslivs mätning om företagsklimatet i Sveriges kommuner ska innebära att Falköpings kommun har avancerat minst 30 placeringar. Utgångspunkten är den i mars 2005 publicerade listan. På lång sikt ska antalet nya företag under 2006 i Falköpings kommun vara 5 företag/1000 invånare. Strategi Kontakten mellan näringsidkare och förtroendevalda ska ökas varför ett kontaktpersonsystem införs liksom att ytterligare tillfällen till kommunikativa möten ordnas. Stimulera nytänkande i SKAPA-projektet, stödja Ung företagsamhet. Läget idag I senaste mätningen som publicerades våren 2006 klättrade Falköping 32 placeringar. Falköpings placering är nu 124 av 290 kommuner. År 2006 startade 104 nya företag och ekonomiska föreningar. År 2005 startade 106. Miljöarbete Mål Vid slutet av år 2006 ska minst fem företag med verksamhetsbas i kommunen ha haft affärsnytta av de miljönätverk och kopplingar som erbjudits dem. En tappstation skall etableras för fordonsgas. Uppbyggnad av en produktionsanläggning för biogas, som sedan drivs gemensamt mellan kommunen och intressenter. Strategi Delta i aktuella EU-projekt. Intensifiera upplysnings- och informationsverksamhet kring projektens innehåll. Läget idag De regionala projekten där Falköpings kommun är med som en aktiv part är bl a Ecoex, Miljöpunkten och Biogas Max. I dessa projekt och dess nätverk finns företag från Falköping engagerade på olika sätt. Vidare arbetas det via miljöförvaltningen med miljödiplomering som i sig skapar intressanta nätverk. Nätverksbyggande är långsiktigt och ger kommunens företag möjlighet till nya kontakter och därmed nya impulser, affärsmöjligheter etc till nytta för det egna företaget. Det är inte alltid möjligt att direkt mäta av affärsnyttan. Falköpings kommun kan aktivt vara med och bygga dessa nätverk (skapa förutsättningar). I nätverket Ecoex ingår 250 företag i västsverige. En tappstation öppnas (Fordonsgas Sverige AB) under tidiga våren En uppgraderingsanläggning för fordonsgas skall, enligt FEAB, vara i drift under andra halvåret Arbetsmarknad Mål Vid mätning av den öppna arbetslösheten bland ungdomar i åldern år som är beroende av försörjningsbidrag i Falköpings kommun ska den ha minskat med minst 60 % jämfört med Strategi Falköpingsmodellen ska fortsätta utvecklas, liksom samverkan mellan förvaltningar och externa samverkanspartners, såsom högskolor och universitet. Läget idag Under 2006 har 136 ungdomar som uppburit försörjningsstöd varit inom arbetsmarknadsenhetens verksamheter och totalt har 117 fullföljt sin aktivitet. Av ungdomarna som fullföljt har 76 gått till arbete /studier/ anställningsbarhet/startat eget vilket motsvarar 55 %. (Måluppfyllelse 92 %). Samverkan Mål Genom utvecklandet av nya samverkansformer (såsom FINSAM) ska fler enskilda personer kunna gå från försörjning via offentliga bidrag till försörjning via eget arbete. Strategi Aktivt delta och påverka metoderna i arbetsgruppen. Läget idag En arbetsgrupp utsågs i april 2006 av politikerna i VGR, Falköping och Tidaholm samt representanter från arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Kommunfullmäktige beslutade 29 januari 2007 att godkänna samordningsförbundet Falköping-Tidaholm. Ed Kars, kommunstyrelsens vice ordförande, har utsetts till Falköpings representant i styrelsen. Block 2 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

12 Förvaltningsberättelse Utvecklingsområden Kompetens Läget idag Block 2 Mål Alla elever skall ha behörighet för att komma in på gymnasieskolans nationella program. Andelen ungdomar som går vidare till högskolestudier (inom tre år) ska ha ökat med 5% jämfört med år Strategi Samverkan mellan förvaltningar och externa samarbetspartners, som högskolor och universitet. Läget idag Resultat från läsåret 2005/2006 var att 90,9 % av eleverna har behörighet att gå nationellt gymnasieprogram (förra året 90,0 %). För riket är andelen 89,4 %. Falköpings siffror ligger återigen i nivå med jämförbara kommuner efter att i några år haft lägre siffror än kommungruppen. Andelen som gick vidare till högskolestudier år 2005 var 43 %. År 2004 var det 37 %. Således är ökningen 6 procentenheter (16 %). Uppgifter finns ännu inte tillgängliga för Integration genom arbete Mål 15 utomnordiskt födda som lämnar KAF ska under 2006 ha gått till arbete/studier. Strategi Samverkan mellan kommunala förvaltningar och andra myndigheter liknande det som finns kring Personliga Utvecklingstjänster (PUT) ska utvecklas. Läget idag Utvecklingen av introduktionsarbetet har resulterat i en minskning av antalet deltagare som efter introduktionen går till försörjningsstöd. Från har minskningen varit 45 %. Av de 29 personer som lämnat introduktionsprogrammet under 2006 har 10 gått till arbete eller studier. Bra arbetsgivare friskare personal Mål Vid mätning av arbetsmiljöklimatet under våren/hösten 2006 ska 100% av medarbetarna vara stolta över att arbeta i Falköpings kommun. Strategi Utbildning i hälsofrämjande ledarskap ska genomföras. I vårens arbetsmiljöenkät svarade 90 % av de anställda att de är stolta eller mycket stolta över att arbeta i sin verksamhet (arbetsplats). 73 % svarade att de är stolta eller mycket stolta över att arbeta i Falköpings kommun. Jämställdhet Mål Genomföra utbildningar för politiker i kommunens nämnder samt för ledare på alla nivåer i jämtegrering. Andelen anställda som upplever att de arbetar på en jämställd arbetsplats ska uppgå till 100%. Strategi Vara föregångare med deltagande i olika projekt som leder till ökad jämställdhet ur både arbetsgivar- och kommuninvånaresynpunkt. Utbildning i jämtegrering ska riktas till all personal. Läget idag Utbildningar i jämtegrering har inte genomförts under I vårens arbetsmiljöenkät svarade 82 % att påståendet På min arbetsplats arbetar vi utifrån ett jämställdhetsperspektiv stämde bra eller mycket bra. Hälsa Mål Fram till 2006 skall korttidsfrånvaron minska med 30 %. Antalet långtidsfriska skall öka med 10% per år. Antalet anställda skall inte överstiga 20 personer/arbetsledare. Vid utgången av 2006 skall 20 personer genomgått utbildning för att kunna överta och driva kommunal verksamhet som entreprenad eller intraprenad. Strategi Utbildning i hälsofrämjande ledarskap ska genomföras. Genomföra utbildning för intresserade som vill lära mera om hur man kan utveckla entreprenörskap i den kommunala sektorn. Läget idag Sjukfrånvaron ligger totalt på 7,0 % per 31 december 2006 (7,2 % den 31 december 2005). År 2004 minskade korttidsfrånvaron med 16 % jämfört med ökade den igen med 9 % ökade den igen, med 3,6 %. Långtidsfrånvaron är fortsätter att minska. 12 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

13 Förvaltningsberättelse Utvecklingsområden I och med socialförvaltningens nya organisation och kostenhetens omorganisation är det nu allt färre enheter där arbetsledarna har i snitt mer än 20 medarbetare per ledare. 40 personer gick utbildningen Medborgarservice gott bemötande Mål Vid kommande kommungemensam medborgarenkät ska 100% av de svarande uppge att de, oavsett ärende eller förfrågan positivt eller negativt sakbesked, upplevt sig ha fått ett gott bemötande. Utveckla former för hur den kommunala verksamheten kan förändras och ge invånarna möjlighet till inflytande i sin egen vardag. Strategi Handlingsplan / utbildningsprogram till alla anställda. Information om serviceåtagande till alla medborgare. Utveckla samarbetet med aktörer inom den sociala ekonomin. Läget idag I vårens medborgarenkät var Falköpings index (60 av 100) för bemötande och tillgänglighet detsamma som genomsnittet för de kommuner (35 st) som deltog. I medborgarenkäten fick Falköping sämre index (37 av 100) än genomsnittet (40 av 100). Högst betyg fick information och öppenhet. Lägst betyg fick påverkan. Kommunikationer Infrastruktur Mål Andelen resande med kollektivtrafik ska öka med 5% under 2006 jämfört med 2004 till bibehållen kostnad. Strategi Ökad tillgänglighet och service skall erbjudas vid tidtabellskiftet 2006 efter utredning som påbörjats under Anropsstyrd trafik skall utvecklas även till linjelagd färdtjänst inom vissa områden med start senast sommaren Läget idag Det totala antalet resor med stadstrafiken 2006 blev Det är färre resor än år 2004 ( 1 %) men fler än år 2005 (+5,2 %). Block 2 Samverkan Mål Samarbetet med Vara kommun fortsätter att utvecklas och skall senast 2006 ha resulterat i att minst 50% av de i avtalet nedskrivna samarbetsområdena är förverkligade. Strategi Fullföljande av samarbetsavtalet. Läget idag I dagsläget finns formaliserad samverkan inom området 12. Specialisttjänster i form av arkiv, konsumentrådgivning, internationell samordnare och juridik. Inom område 6. Inköp sker också samverkan, vilket förvisso har skett i många år. Avtalet avslutades i sin dåvarande form under hösten och övergick i en friare form. De områden som är aktuella för fortsatt diskussion är lönekontor (också med Skövde), växel och IT. FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

14 Förvaltningsberättelse Ekonomisk utveckling Block 2 Sammanfattning Falköpings kommun Årets resultat är 64,8 mkr (budgeterat 31,6). Exklusive realisationsvinster vid försäljning av tomtmark och fastigheter (2,8 Mkr) är resultatet 6,.0 mkr. Det finns tre huvudorsaker till det väldigt goda resultatet: konjunkturläget; skatteintäkterna blev 14,4 miljoner kronor bättre än budget. Kompetens- och arbetslivsnämnden och Socialnämnden, som är de två mest konjunkturkänsliga nämnderna, fick dessutom en låg kostnadsutveckling. Pensionskostnaderna har inte ökat som befarat de senaste åren. Därför uppstår ett plus på 17,6 miljoner kronor mot budget. Nämnderna har en god kontroll över sin budget. Det är fjärde året i rad som resultatet är över 20 mkr. Nettoinvesteringarna var 98,5 Mkr. År 2005 var de 49 Mkr. Låneskulden minskar. Den långfristiga låneskulden har minskats med 20 mkr, från 234 mkr i bokslutet 2004 till 214 mkr i detta bokslut. Uppföljning av de finansiella målen (KF 104:2002). I de finansiella målen anges hur vår långsiktiga kapacitet skall säkerställas och hur vår beredskap på kort sikt skall utvecklas. På kort sikt kan sägas att resultatet 2006 (+ 64,8 mkr) överstiger resultatmålet för året (+ 31,6 1) mkr). Också 2005 överträffades resultatmålet (+38 Mkr mot budgeterat + 17,4 Mkr). Den resultatnivå som skall nås 2006 för att där permanentas är 2 % av skatte- och statsbidragsintäkter, ca 26 Mkr i nuläget. Resultatet skall användas för att klara amorteringar, investeringar samt framtida pensionskostnadsökningar. På lång sikt skall investeringar som avser skattekollektivet finansieras med egna medel, låneskulden minska och soliditeten öka. Alla investeringar de senaste fyra åren har finansierats med egna medel och amorteringar på 100 mkr har genomförts. Soliditeten har förbättrats till totalt 56,2 % (53,1 per ). På grund av bl. a. sänkt diskonteringsränta för den gamla pensionsförpliktelsen har soliditeten inklusive hela pensionsskulden endast förbättrats marginellt till 4,6 % (3,6 % per ). Vad gäller koncernen så är fokus i de finansiella målen på riskexponeringen. Borgens- och ansvarsförbindelser minskar årligen, främst på grund av att Falköpings Hyresbostäder amorterar. Bolagets ekonomi är årligen allt starkare. Uthyrningsgraden förbättras hela tiden. Sammanfattningsvis kan sägas att Falköpings finansiella utveckling har varit starkare än vad de finansiella målen anger. 1) Budgeterat resultat 24,6 mkr samt budgeterad avsättning till pensioner 7 mkr. Balanskravsutredning Enligt kommunallagens balanskrav skall intäkterna varje år överstiga kostnaderna. Om kostnaderna ett år ändå överstiger kostnaderna skall det negativa resultatet regleras och eget kapital återställas inom tre år. Eventuella realisationsvinster skall inte räknas med. Dessa var år ,8 mkr. Därför är resultatet enligt balanskravet 62,0 mkr. Falköpings kommuns resultat har de senaste fem åren varit; ,8 mkr ,3 mkr ,8 mkr ,0 mkr ,0 mkr Således har resultatnivån överträffat balanskravet med god marginal. 1) Budgeterat resultat 24,6 mkr samt budgeterad avsättning till pensioner 7 mkr. Koncernen Koncernens resultat är 71,1 mkr (år 2005 var resultatet 48,9 mkr). Koncernens nettoinvesteringar var 103 mkr. År 2005 var de 67 mkr. I koncernen ingår de helägda bolagen Falköpings Hyresbostäder AB, Hotellfastigheter i Falköping AB, Green Market Sweden AB och Forskningsstation Mösseberg AB. Falbygdens Bredband AB ingår också i vilket Falköpings kommun äger 49 %. Falbygdens energi AB äger 51 %. Bolagen har idag en verksamhetsmässigt och finansiellt god situation. Hyresbostäder har bra uthyrningsgrad och stabil ekonomi. Tre bolag har en relativt liten, men för kommunens utveckling, viktig roll inom bredband, miljöexport och hotell. Falköpings Hyresbostäder AB Bolaget äger och förvaltar lägenheter inom 8 av kommunens tätorter samt 86 lokaler. Dotterbolaget Fastighets AB Mösseberg äger industrilokaler med totalt kvm lokalyta. Ett nytt industrihotell (1 100 kvm, ingår ovan) har färdigställts under året. 14 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

15 Förvaltningsberättelse Ekonomisk utveckling Nyckeltal: Nettoomsättning (mkr) 83,7 86,1 86,2 Årets resultat (mkr) 2,3 9,9 6,2 Balansomslutning (mkr) 419,1 421,1 415,6 Soliditet (%) 7,8 10,1 11,8 Hotellfastigheter i Falköping AB Bolaget äger och förvaltar fastigheten Asagården 2, Falköping, d v s Hotel Falköping. Bolagets egentliga intäkter är hyra från externt bolag som driver hotellverksamheten. Nyckeltal: Nettoomsättning (mkr) 0,9 1,0 1,0 Resultat efter finansnetto (mkr) 0,3 0,4 0 Balansomslutning (mkr) 8,2 8,3 8,0 Soliditet (%) 46,4 50,0 51,4 Green Market Sweden AB Bolagets uppgift är att, främst inom Västra Götalandsregionen, samordna svensk export av kunskap, produkter och system inom miljöområdet. Året har helt fokuserats på ett samverkansprojekt (ECOEX) med Business Region Göteborg och Innovatum i Trollhättan. 250 miljöteknikföretag finns idag i projektets nätverk. Nyckeltal: Nettoomsättning (mkr) 0,5 0,5 0,5 Resultat efter finansnetto (mkr) 0,2 0 0 Balansomslutning (mkr) 1,2 1,1 0,6 Soliditet (%) 64,1 47,5 80,0 Forskningsstation Mösseberg AB Verksamheten har avvecklats och bolaget är tills vidare vilande. Kontoret stängdes 30 juni Ett projekt återstod och detta slutredovisades i november Nyckeltal: Nettoomsättning (mkr) 2,6 1,4 0,2 Resultat efter finansnetto (mkr) - 0,8-0,6 0 Balansomslutning (mkr) 0,1 0,4 0,3 Soliditet (%) -- 50,4 82,5 Finansiell analys kommunen Inledning Falköpings kommun deltar sedan flera år i en jämförelse som KommunForskning i Västsverige (Kfi) genomför årligen; Finansiell profil. Västra Götalands 49 kommuner betygssätts finansiellt i förhållande till varandra över en treårsperiod. Dessutom får varje kommun egna nyckeltal samt skriftligt omdöme. I rapporten för perioden var Falköpings kommun en av de kommuner som hade absolut sämst utveckling. Därefter har vi stadigt förbättrat såväl vår position i länet som vår ekonomiska situation i faktiska tal. I rapporten för perioden står det att kommunen stärkt samtliga perspektiv och år 2004 ligger över genomsnittet för samtliga dessa. I rapporten för står det att; Det nuvarande finansiella läget ger alltså Falköping relativt goda förutsättningar att klara sig igenom kommande lågkonjunkturer Detta förutsätter dock en fortsatt god ekonomistyrning. Den senaste rapporten finns alltid på kommunens hemsida under Kommunens ekonomi. Nedan följer en analys av 2006 års bokslut. Analys Modellen för analysen är RK-modellen. Fyra perspektiv i följande kombination används; Resultat Kapacitetsutvecklingen samt Riskförhållanden - Kontrollen över den finansiella utvecklingen. Det är RK-modellen som tillämpas när den ovan kommenterade årliga finansiella profilen tas fram. Resultat och kapacitet Intäkter och kostnader Procentuell förändring (jämfört med året innan) % Bruttokostnadsutveckling 4,1 4,1 4,4 Nettokostnadsutveckling 4,0 4,9 3,3 Skatte- och statsbidragsutveckling 2,7 6,2 5,3 Block 2 Falbygdens Bredband AB Bolaget ägs till 49 % av Falköpings kommun och till 51 % av Falbygdens Energi AB. Utbyggnaden av det ortssammanbindande bredbandsnätet slutfördes under Nyckeltal: Nettoomsättning (mkr) 1,3 1,3 1,3 Resultat efter finansnetto (mkr) Balansomslutning (mkr) 11,2 14,8 12,0 Soliditet (%) 3,7 4,7 6,8 Finansiell analys av koncernen, se sidan 18. Sett över de tre åren så är den genomsnittliga ökningstakten per år högre för skatte- och statsbidragsintäkterna (4,7 %) än för såväl brutto- som nettokostnaderna (4,2 respektive 4,1). Det är givetvis bra när intäkterna ökar mer än kostnaderna men ökningen av bruttokostnaderna är något för hög över tid. Glädjande för 2006 är att nettokostnadsökningen är lägre än tidigare år. Kostnadsmedvetenheten i organisationen är överlag god men vi måste arbeta ännu mer kraftfullt. FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

16 Förvaltningsberättelse Ekonomisk utveckling RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? resultat kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? risk kontroll Vilken kontroll har kommunen över den finansiella utvecklingen? Block 2 Driftkostnadsandel Procentandel av skatteintäkter och generella statsbidrag % Verksamhetens andel 93,5 92,5 90,9 Avskrivningarnas andel 3,9 3,7 3,5 Finansnettots andel 0,8 0,6 0,4 S:a Driftkostnadsandel 98,2 96,8 94,8 Investeringsnivån har varit hög Tack vare det goda resultatet har investeringarna ändå kunnat finansieras med egna medel. De större objekten finns angivna under investeringsredovisning på sidan 21. Nyckeltalet speglar hur stor andel av skatteintäkterna och generella statsbidragen som den löpande driftverksamheten tar i anspråk. Våra finansiella mål anger nivån 98 %, d v s omvänt att vi när året är slut skall ha 2 % kvar. Finansnettot tar allt mindre andel. Vi använder alltså våra pengar mer till verksamhet och mindre till att betala räntor på lån. Årets resultat Årets resultat (Mkr) 20,0 38,0 (24) 1 64,8 (57,8) 1 Årets resultat / skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 1,8 3,2 (2,0) 1 5,2 (4,6) 1 De finansiella målen anger att vi skall nå nivån 2 % år 2006 och sedan behålla den. Vi har redan uppnått målet under redovisad period. 1Avdraget avsättningen till framtida pensioner; 14 mkr år 2005 och 7 mkr år Årets investeringar Nettoinvesteringar (Mkr) 45,1 48,9 98,5 Nettoinvesteringar / bruttokostnader (%) 3,4 3,5 6,8 Självfinansieringsgrad (%) Investeringsnivån har under mandatperioden varit angiven till ca 45 Mkr per år, vilket motsvarar avskrivningarna. När självfinansieringsgraden går över 100 % betyder det inte bara att samtliga investeringar har finansierats med skattemedel (ej lån). Det betyder också att amortering av låneskulden kunnat göras. Låneskuld Soliditet Långfristig låneskuld (Mkr) Total pensionsskuld (Mkr) 562,6 568,6 624,5 Soliditet exkl. total pensionsskuld (%) 53,6 53,1 56,2 Soliditet inkl. total pensionsskuld (%) 4,7 3,6 1 4,6 Soliditeten är låg jämfört med genomsnittet i länets kommuner. Vi har en relativt stor låneskuld. Utvecklingen är dock positiv. De senaste årens starka resultat har givit utrymme för amorteringar. 1Angiven soliditet är inte jämförbar med tidigare år. Orsaken är ändrade redovisningsprinciper för avskrivningar och löneskuld. Jämförbar siffra för 2005 i relation till 2004 hade varit 7,8 % inkl. total pensionsskuld. Kommunalskatt År 2006 (%) Falköpings Västra kommun Götaland Riket Kommunal skattesats 21,10 21,57 20,83 Regional skattesats 10,45 10,45 10,76 Total skattesats 31,55 32,02 31,59 En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. En låg kommunalskatt ger t ex en bättre beredskap än en hög. Kommunens relativt låga utdebitering ger ett visst finansiellt handlingsutrymme. 16 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

17 Förvaltningsberättelse Ekonomisk utveckling Risk kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Likvida medel (Mkr) Kortfristiga skulder (Mkr) Kassalikviditet (%) Rörelsekapital (Mkr) Kassalikviditeten är genomsnittlig jämfört med övriga kommunerna i länet. Förändringen av likvida medel är - 13 mkr. Finansiella nettotillgångar (Mkr) Oms.tillgångar + finansiella anl.tillgångar Kort- och långfristiga skulder Finansiella nettotillgångar Vi har en svagare finansiell situation än genomsnittet i länet. Det sker dock en förbättring, om än långsam. Finansiella risker Genomsnittsränta 3,74 3,15 2,64 Ränteförändring +/- 1 % (Mkr) 2,6 2,4 2,1 Utlandslån (Mkr) Andel lån med; - rörlig ränta bunden ränta Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Andelen lån med rörlig ränta har ökats till 100 % under Detta ger en lägre kostnad men också en högre risk. Detta är dock relativt sett en liten risk. Under 2007 kommer viss bindning att ske igen. Vi har inga utlandslån. Borgensåtaganden (Mkr) Kommunala bolag Övriga Förlustansvar egna hem 3 2,6 1,8 S:a borgensåtaganden ,6 339,8 Stora borgensåtaganden kan betyda en finansiell risk för en kommun i form av övertagande av lån eller ägartillskott. Vi har en relativt bra situation ur risksynvinkel. Grundläggande är givetvis att Falköpings hyresbostäder fortsätter att utvecklas positivt. Också bostadsrättsföreningen Trygghetens ekonomi måste stärkas ytterligare (borgensåtagande 23,8 mkr under Övriga ). Ökningen under Övriga avser handel med el på Nordpool (elbörs). Pensionsåtagande Skulden till de anställda redovisas ovan under Låneskuld soliditet. I bokslutet 2005 fördes 14 Mkr upp i balansräkningen som disposition inom eget kapital, och avser pensionsförmåner som intjänades innan Fr o m 2006 års budget har 7 mkr budgeterats årligen för att finansiera pensionskostnader efter år Prognossäkerhet Ett sätt att beskriva hur god kontrollen är över den finansiella utvecklingen är att jämföra prognoser under året med utfallet. En god prognossäkerhet skapar i sig en trygghet och ger bra beslutsunderlag. De budgetuppföljningar som redovisas i kommunfullmäktige genomförs fem gånger under året. Nedanstående jämförelse åskådliggör den osäkerhet som kan finnas vid halvårsskiftet samt med vilken kraft den starka konjunkturen slog igenom under det andra halvåret. Årsprognos avvikelse mot budget Prognos Prognos Avvikelse (Mkr) juni augusti Bokslut jämf. aug. Nämnd (bruttoomslutning, mkr) Barn- och utb.nämnden (579) 0,5 1,0 2,9 1,9 Byggnadsnämnden (0,2) 0 0 0,1 0,1 Komp. och arb.livsnämnden (57) 1,5 6,0 6,7 0,7 Kultur- och fritidsnämnden (51)- 0,5-1,2-1,4-0,2 Kommunstyrelsen (89) - 1,1-0,6-0,9-0,3 Miljönämnden (7) Räddningsnämnden (30) 0-0,2 1,1 1,3 Socialnämnden (703) - 3,4 0 0,6 0,6 Tekniska nämnden (386) -10,2-15,5-11,6 3,9 Nämnderna, gemensamt 1-2,8-5,3 0,3 5,0 Finansförvaltning 2 13,6 26,4 36,9 10,5 Övrigt 2,8 3-2,5 1,5 4,0 S:a avvikelse mot budget 0,4 8,2 33,2 Budgeterat resultat 4 31,6 31,6 31,6 Total prognos/bokslut 32,0 39,7 5 64,8 1 Bl a gemensamt sparuppdrag, lönepott, reservmedel. 2 Pensionsbudget, skatter och statsbidrag, försäljning av mark och fastigheter, finansnetto samt avskrivningar. 3 Summan av prognoserna nådde inte budgeterat resultat. Med hänsyn till det goda delårsbokslutet så förbättrades prognosen på totalnivån upp till budget med motivet att det måste anses sannolikt att vi minst klarar budgeterat resultat. 4 Budgeterat resultat 24,6 mkr samt budgeterad avsättning till pensioner 7 mkr. 5 32,7 mkr + 7 mkr för avsättning till pensioner. I oktoberprognosen hade vi uppfattningen att det sannolikt skulle bli ett ännu bättre utfall än vad prognosen angav. Detta preciserades dock inte. Samtidigt fanns några osäkerhetsfaktorer under Nämnderna gemensamt, bl a fördyrad snöröjning vintern 2005/2006 som nämnderna, visade det sig, klarade av att hantera inom budget. Även försiktigare skatteintäktsprognoser aviserades från SKL i oktober. Block 2 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

18 Förvaltningsberättelse Ekonomisk utveckling Block 2 I kommande rutiner kan det vara lämpligt att ange och kommentera ett intervall med min- och maxresultat. D v s en utvecklad variant på det antagande som gjordes i juniprognosen (se not 3 ovan). Prognossäkerheten måste ändå anses som väldigt god. Finansiell analys koncernen För att analysera kommunkoncernens ekonomiska läge används samma modell som för kommunen. Fyra perspektiv i följande kombination används; Resultat Kapacitetsutvecklingen samt Riskförhållanden - Kontrollen över den finansiella utvecklingen. Analysen är kortfattad, ett begränsat antal nyckeltal har valts. Resultat och kapacitet Här beskrivs resultat, investeringar och långsiktig betalningsberedskap (soliditet). Risk kontroll Här beskrivs likviditet, finansiella nettotillgångar samt långfristig låneskuld Kassalikviditet (%) Finansiella nettotillgångar(mkr) Oms.tillgångar + finansiella anl.tillgångar Kort- och långfristiga skulder Finansiella nettotillgångar Långfristig låneskuld (Mkr) Den kortsiktiga betalningsberedskapen är god (kassalikviditeten). Däremot framgår det att den finansiella situationen på lite längre sikt är svag. Utvecklingen är dock positiv. Även om låneskulden är fortsatt relativt hög så minskar den Årets resultat(mkr) 22,4 48,9 71,1 Nettoinvesteringar (Mkr) 48,5 61,8 103 Soliditet exkl. total pensionsskuld (%) 40,8 40,9 1 44,1 Balansomslutning (Mkr) ) Ändrad redovisningsprincip gällande avskrivningar, extra avskrivning 25,8 mkr. Resultatutvecklingen har varit mycket god. Det har varit en tid av konsolidering, med förbättrad soliditet och investeringar inriktade på att höja standarden på befintliga anläggningar. Tillväxten börjar emellertid märkas, ett exempel är Mössebergsbolagets byggande av ett industrihotell. Den finansiella kapaciteten är fortfarande relativt svag. En ökande tillväxt i den västsvenska ekonomin kommer att ställa krav på expansion och nyinvesteringar. 18 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

19 Förvaltningsberättelse Ekonomisk utveckling Fem år i sammandrag Bokslut (mkr) Soliditet 56,2 53,1 53,6 53,2 51,2 Soliditet inkl. hela pensionsförpliktelsen 4,6 3,6 4,7 3,7 3,1 Skuldsättningsgrad 43,8 46,9 46,4 46,8 48,8 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, % 94,4 97,6 97,4 96,0 97,5 Nettokostnadernas, inkl finansnetto, andel av skatteintäkterna, % 94,8 98,0 98,2 97,4 98,7 Nettokostnad per invånare, kr Eget kapital, mkr 646,1 581, Eget kapital per invånare, kr Låneskuld, mkr Inkl. avsättning till pensioner Block 2 Låneskuld per invånare, kr Inkl. avsättning till pensioner Låneskuld i % av anläggningstillgångar 22,2 25,8 27,3 32,9 32,1 Inkl. avsättning till pensioner 25,0 28,7 29,7 34,9 33,7 Årets resultat, mkr 64,8 24,0 20,0 22,3 13,8 varav extraordinära poster ,9 - Årets resultat exkl. extraordinära poster i % av skatteintäkter och generella bidrag 5,2 2,0 1,7 2,6 1,3 Driftbudgetutfall, mkr 24,2 17,1 4,5 12,0 3,3 Nettoinvesteringar, mkr 98,5 48,9 45,1 32,7 93,6 Nettoinvesteringar per invånare, kr Utdebitering 21:10 21:10 21:10 21:10 21:10 Antal invånare FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

20 Förvaltningsberättelse Driftredovisning Driftredovisning 2006 Resultatområde Kostnad Intäkt Netto Budget Bokslut Avvikelse Budget Bokslut Avvikelse Budget Bokslut Avvikelse Nämnder Barn och utbildning , , , , , , , , ,0 Byggnadsnämnd 307,0 239,8 67,2 0,0 0,0 0,0 307,0 239,8 67,2 Kommunledning , , , , , , , , ,8 Trafik , ,7 433,3 0,0 0,0 0, , ,7 433,3 Biogas 3 182, , , , ,4-654,6 0, , ,4 Kommunstyrelsens bidragsgivning 6 418, ,4 162,6 0,0-11,5 11, , ,9 174,1 Turism 3 151, ,2 498,8 0,0 0,0 0, , ,2 498,8 Reservmedel 315,0 0,0 315,0 0,0 0,0 0,0 315,0 0,0 315,0 Gemensamma uppdrag ,0 0, ,0 0,0 0,0 0, ,0 0, ,0 Summa kommunstyrelsen , , , , , , , , ,5 Block 2 Kompetens och arbetsliv , , , , , , , , ,6 Kultur och fritid , ,6-301, , , , , , ,1 Miljö 6 583, ,2-194, , ,2 224, , ,0 30,0 Räddningstjänst , , , , ,8-615, , , ,5 Äldre och handikappomsorg , , , , , , , , ,9 Individ och familjeomsorg , ,2-335, , , , , , ,4 Flyktingverksamhet 8 208, ,0 120, , ,1-113,9 18,0 11,9 6,1 Summa socialnämnd , , , , , , , ,5 576,5 Teknisk förvaltning , , , , , , , , ,1 Vatten och avlopp , ,2 642, , , ,1 0, , ,8 Avfallshantering , , , , , ,2 0, , ,1 Summa teknisk nämnd , , , , , , , , ,4 Revision 1 004, ,1-31,1 0,0 0,0 0, , ,1-31,1 Allmänna val 700, ,9-533,9 0,0-354,6 354,6 700,0 879,3-179,3 Driftredovisn nämnder , , , , , , , , ,6 Centralt Pensionsutbetalningar , ,5-697,5 0,0 0,0 0, , ,5-697,5 Avsättning till pensioner , , ,4 0,0 0,0 0, , , ,4 Individuell del av pension , ,8 155,2 0,0 0,0 0, , ,8 155,2 Personalförsäkring 0, , , , , , , , ,7 Semesterlöneskuld 0, , ,9 0,0 0,0 0,0 0, , ,9 Lönepott 5 218,0 0, ,0 0,0 0,0 0, ,0 0, ,0 Timlöner i december 0,0 373,9-373,9 0,0 0,0 0,0 0,0 373,9-373,9 Hyresreduceringar 0, , ,0 0,0 0,0 0,0 0, , ,0 Kapitalkostnad 0,0 0,0 0, , ,0 0, , ,0 0,0 Moms omsorgsboende 0,0 0,0 0, , ,0-136, , ,0-136,0 Personaldatorer 0,0 579,8-579,8 0,0-579,8 579,8 0,0 0,0 0,0 Realisationsresultat 0,0 11,2-11,2 0, , ,2 0, , ,0 Övriga skatter 0,0 3,0-3,0 0,0-491,9 491,9 0,0-488,9 488,9 Justering för finansiella poster 0,0-822,3 822,3 0,0 0,0 0,0 0,0-822,3 822,3 Totalt , , , , , , , , ,6 Interna poster , ,0 Externa kostnader/intäkter , ,3 20 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006