till HANDLINGAR sammanträdet Landstinget DALARNA Kultur- och bildningsnämnden Kaffe Information Behandling av ärenden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "till HANDLINGAR sammanträdet 2011-06-21 Landstinget DALARNA Kultur- och bildningsnämnden 09.30 Kaffe 10.00 Information 12.00 Behandling av ärenden"

Transkript

1 Landstinget DALARNA Kultur- och bildningsnämnden HANDLINGAR till sammanträdet Tid: Plats: Kaffe Information Behandling av ärenden Film i Dalarna Kaserngården 13, Falun

2 LANDSTINGET DALARNA Kultur- och bildningsnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Plats: Film i Dalarna, Kaserngården 13, Falun (Följ skyltningen mot sjukhuset. I rondellen utanför sjukhuset, åk in på regementsområdet. Direkt efter rondellen finns en orienteringstavla på höger sida) Rum för gruppmöten är bokade från klockan Tid: Tisdag 21 juni klockan Kaffe Dialog med Film i Dalarna Information Regionkommunfrågan Behandling ärenden Lunch på egen bekostnad Besök av Statens kulturråd Kaffe Sid Ärenden: 1. Godkännande av dagordning 2. Protokollsjustering 3. Dialog med Film i Dalarna 4. Information Regionkommunfrågan 5. Folkhögskolornas årsredogörelser Studeranderättslig standard för landstingets folkhögskolor Bidragsansökningar för kulturprojekt 8. Inställt sammanträde 29 november Anmälan av beslut på delegation 10. Information 11. Besök av Statens Kulturrråd Det är viktigt att nämnden är beslutsför. De ledamöter, som inte kan närvara, måste anmäla detta omgående så att ersättare kan kallas in. Ersättare, som ska närvara men inte tjänstgör anmäler även detta i god tid. Anmälan ska ske till Margaretha Sandell, tel eller med e-post

3 I m ~ landstinget DAlARNA KUL TUR~ OCH BILDNINGSNÄMNDEN 01 BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum ~21 1 Godkännande av dagordning Godkännande av föreliggande dagordning.

4 Illlandstinget _ DALARNA KUL TUR- OCH BILDNINGSNÄlVlNDEN 02 BEREOI\lINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum Protokollsjustering Kultur- och bildningsnämnden beslutar a t t utse att jämte ordföranden justera sammanträdesprotokollet.

5 ir. landstinget li!j DALARNA KUL TUR- OCH BILDNINGSNÄMNDEN 03 BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum Dialog med Film i Dalarna Förslag till beslut Kultur- och bildningsnämnden beslutar a t t anteckna informationen till protokollet. Anita Carlsson från Film i Dalarna medverkar och informerar om verksamheten. Nämnden har möjlighet att ställa frågor för att få en fördjupad kunskap om verksamheten.

6 I la Landstinget _ DALARNA KUL TUR- OCH BILDNINGSNÄMNDEN 04 BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum Information Regionkommunfrågan Förslag till beslut Kultur- och bildningsnämnden beslutar a t t anteckna informationen till protokollet. Gösta Andersson, regionsamordnare, informerar om regionkommunfrågan.

7 I~ Landstinget ~II DALARNA KUL TUR- OCH BILDNINGSNÄI'v1NDEN 05 BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum Folkhögskolornas årsredogörelser 2010 Dnr LD11/01852 Handläggare: Margareta Dalberg Förslag till beslut Kultur- och bildningsnämnden beslutar a t t godkänna upprättade årsredogörelser 2010 för Mora, Malungs och Fornby folkhögskolor. Folkhögskolorna ska före den 1 juli varje år lämna en verksamhetsberättelse med årsredovisning till Folkbildningsrådet (FBR). Redovisningen ska omfatta den verksamhet som bedrivs med statsbidrag. På FBR:s hemsida finns publicerat kriterier och fördelningsprinciper för statsbidraget. I bilaga 3 återfinns allmänna råd och uppgifter om vad som ska finnas med i folkhögskolornas årsredogörelser. Enligt anvisningarna ska årsredogörelsen undertecknas av minst rektor och styrelsens ordförande. Bilaga (6) Fornby och Moras folkhögskolor har inkommit med årsredogörelser. Malung folkhögskolas redogörelse utsändes senare. Bilaga (7-45)

8 06 Bilaga 3 Allmänna råd vid upprättande av årsredovisning för folkhögskola avseende statsbid ragsvillkorade avsnitt Fastställda av Folkbildningsrådets styrelse Syfte I syfte att underlätta arbetet vid upprättande av årsredovisningen redovisas de statsbidragsvillkorade uppgifter som ska ingå i årsredovisningen. Allmänt Verksamhetsåret redovisas i en årsredovisning. För folkhögskola som är egen juridisk enhet omfattas sannolikt Ärsredovisningslagen (ÅRL). Dessa allmänna råd avser enbart de krav Folkbildningsrådet ställer med anledning av statsbidrag till folkhögskola. Utfomming och övrigt innehåll regleras i ÅRL och eventuellt i anvisningar från egen organisation. Folkhögskola har därutöver skyldighet att lämna de uppgifter som Folkbildningsrådet begär för att fullgöra sina myndighetsuppgifter. Verksamhetsår och rapportering Verksamhetsår bör sammanfalla med kalenderår. Arsredovisningen upprättas årligen och insänds före I juli (l januari för Folkhögskolor som redovisar per brutet räkenskapsår) till Folkbildningsrådet. Innehåll Arsredovisningen ska innehålla uppgifter om: I. Samlad verksamhet, utifrån regeringens årliga riktlinjer till Folkbildningsrådet, i form aven sammanställning över: Antal genomförda korta och långa kurser. Antalet deltagare i de långa kurserna fördelade på allmänna och särskilda kurser. Antal deltagare redovisade per kön och i åldersgrupper. Antal deltagare med utländsk bakgrund. Antal deltagare med funktionsnedsättning. Antalet deltagarveckor. Kursernas huvudsakliga innehåll. Genomförda kulturprogram och verksamhet med öppen folkbildning med särredovisad uppgift på antal deltagare och deltagarveckor. 2. Ekonomisk redovisning, vilken ska omfatta resultatrjkning, balansräkning (om egen juridisk enhet) samt notapparat. En tydlig redovisning av erhållna statsbidrag ska ske enligt följande principer: Ingår folkhögskolan som en del aven juridisk persons verksamhet ska folkhögskolans ekonomi redovisas i en egen resultatenhet. De statliga anslagsposterna ska särredovisas på resultaträkningens intäktssida alternativt i not. Överensstämmer ej dessa anslagsposter med de som fördelats av Folkbildningsrådet, SPSM eller annan myndighet ska i not periodisering eller annan förklaring till avvikelser redovisas. Vid periodisering ska noten också hänvisa till aktuell balanspost. Folkbildningsrådets förstärkningsbidrag (grundschabion och extra förstärkningsbidrag) särskiljs från SPSM:s tilläggs-, assistans- och övriga bidrag. Bedriver folkhögskolan uppdragsutbildning och/eller har konferensverksamhet ska intäkter av denna verksamhet redovisas som egen intäktspost i resultaträkning samt vid behov kompletterad med not. Undertecknande Undertecknade av årsredovisning för folkhögskola som är egen juridisk enhet regleras i ARL. Övriga folkhögskolors årsredovisning undertecknas av minst rektor och styrelsens ordforande. Benämning och innehåll filr År.rredm'i.millg variernr mellan olika biurngsmottagarc. Med Årsredovislling avses här en årlig skrilllig publikation - oavsett benämning - där folkhögskolan redovisar ekonomisk förvaltning av verksamheten samt statsbidrngsvillkoraue uppgifter. Folkhögskolans statsbidrag juli 2010

9 nr; u, MORA FOLKHÖGSKOLA Redogörelse för år 20 l O Avgiven av Örjan Fridner Örjan Fridner Rektor Ann-Catrin Lofvars Landstinget Dalarna Kultur- och bildningsnämnden Ordförande Gunnar Barka Landstinget Dalarna Kultur- och bildningsnämnden 1 :e vice ordförande (Skolnämndens ordförande )

10 08 liuvudman Huvudman för Mora folkh()gskola är Landstinget Dalarna. Måldokument Mora folkhögskolas uppgift är att på folkbildningens grund: stå för en människosyn där människors lika värde är utgångspunkt erbjuda en allemativ kunskaps- och utbildningsväg för ungdom och vuxna som ofta går under beteckningen "folkbildning" ge förutsättningar för och stimulera till vidare studier eller arbete utgöra en mötesplats för diskussion, reflektion och utveckling väcka intresse och engagemang för samhälls- och miljöfrågor, där särskild betoning läggs på s k demokrati frågor stimulera till delaktighet i samhällslivet medverka till att utveckla en rik och mångkulturell miljö föra kunskaper om regionens hantverk och kultur vidare och inspirera till nytänkande bidra till och stödja regional utveckling i norra Dalama Mora folkhögskolas mål är att stimulera de studerande till att: ta ett aktivt ansvar för sina studier, hälsa och framtid förvärva nya kunskaper och insikter uppskatta mötet med människor med andra förutsättningar och erfarenheter än de egna utvecklas till miljömedvetna, demokratiska och jämlika människor få perspektiv på sig själva och omvärlden Verksamheten Allmän kurs Vid Mora Folkhögskola består verksamheten under höst- och vårterminen aven Allmän kurs med endast ämnesstudier, allmän kurs med profilema Friskvård, Keramik och glas, Mat, Miljö och Hälsa samt Sömnad. Särskilda kurser De särskilda kurser som bedrivs är Skidkursen, Modeakademin och Slöjdkurs med två olika inriktningar (mjuk- resp. hårdslöjd). Till särskilda kurser ska också räknas "Autism - ett annorlunda sätt att tänka", en distansutbildning på halvfart enligt NUDU-modell, d.v.s. regelbundna lärarledda träffar och självständiga studier med skriftliga inlämningar. Kursen Ekologisk odling och resursbevarande försörjning sker på skolans filial i Skattungbyn.

11 09 Samarbete Här förbereds olika former av samarbete i första hand pil nationell nivå mcn skol,m har även blivit tillfrågad 0111 ökat internationellt samarbete. Vad gliller den nationella nivån så iii' det fr a ett koncept kring trädgflrdsutbildnillg som är aktuellt. Mot den bakgrunden undersöktes markförhållanden vid Mora Folkhögskola under år 20 l O och dessa visade sig väl svara mot de krav som kan ställas för alt bedriva en fin trädgårdsverksamhel. Detsamma skedde med samma goda resultat uppe vid Prästgården, Skattungbyn. Alldra samarbetspartllers ocllllätverk Skolan samarbetar med Mora röreläsningsföreningcn, de lokala studieförbunden, Naturskyddsföreningen och musikföreningarna på orten. Skolan har också ett samarbete med Dalarnas reumatikerdistrikt och finns representerad i Moras och Älvdalens kompetensråd och i Dalarnas Landsbygdsforum. Utvecklings- och profileringsarbete Under höstterminen tillsattes några utredningar: 1. IT -policy: Utredningen är klar. 2. Mora Folkhögskolas framtida inriktning årsperspektiv : Utredningen är inne på slutvarvet. 3. Internatregler : Utredningen är klar och färdigbehandlad. J ust tillsatta utredningar - d v s de hör till nästa verksamhetsberättelse men de hör till innevarande läsår- är följande: 4.:SommarprogramlKortkurser 5. KompetensutvecklingIFortbildning 6. Trädgårdspolicy ("Grön Rehab", m m) 7. Marknadsföring- med bl a i uppgift att se över skolans hemsida- har tillsatts under Följande data finns kring kurser och antalet deltagare för Mora Folkhögskola kalenderåret 2010: Traditionella kurser Antalet deltagare våren 2010 Allmänna kurser Särskilda kurser Påbyggnadsutbildning Korta kurser Öppen Folkbildning UGA Till detta kommer kursen: "Autism- ett annorlunda sätt att tänka" 50 Skidkursen 14

12 1 G Antalet deltagare hösten 2010 Allmänna kurser Särskilda kurser Påbyggnadsulbildning Till detta konliner kursen: "AUlism- ett annorlunda säll all länka" Skidkursen Kursen:Ekologisk odling och hållbar livsföring i Skauungbyn. Hela året 46v I och med nya läsåret så startade kursen "Mat, Miljö och Hälsa" upp 77 go Måluppfyllelse Från utvärderingar efter vårterminen 20 lokan följande berättas om hur de studerande upplever det är att arbeta och studera på Mora Folkhögskola. Vi kan då konstatera att i stort sett alla är mycket nöjda med det. Man anser att resultatet av studierna kommer att påverka framtidsmöjligheterna och man har stärkt sitt självförtroende och förmågan att studera. En studerande reflekterar: "Jag är hyfsat nöjd med de jag presterat men trodde ändå innan att jag skulle prestera bättre. Framför allt när det gällde läxorna. Ändå är jag glad över självförtroendet jag fått när det gäller studierna." "Tack vare kursen i foto har jag upptäckt vad jag vill arbeta med. Jag ska söka fotoskola." "Jag har jobbat för att få svenska B och det har jag fått. Nu kan jag göra vad jag vill." Mer än bara studier Här är de inkomna svaren tydliga: Studierna på Mora folkhögskola har påverkat den studerande, honlhan har fått bättre självförtroende, lärt sig lita på att andra har något att säga och bidra med, lärt sig vara med personer som man annars inte skulle ha mött eller valt att umgås med. Umgänget med kurskamrater med annan kulturell bakgrund har de svarande bedömt som värdefullt. "Jag har fått en renässans."

13 1 1 "J ag iir myckt:t tacksam för att jag kan vara här på skolan och uppleva allt som hiilldcr hlir! Del iir roligt att träffa sit 111~lI1ga intressanta och olika människor. Genom all lära känna dem kunde jag få bättre kunskaper om mig själv ocksrl. Det var intressant att iaktta hur jag reagerar pft vissa människor och händelser." "Alla möten med olika slag människor. --- jag nu oftare ifrågasätter mina agerande i sociala sammanhang." Profilernas betydelse Att gemenskapen med studiekamrater har stor betydelse bekräftas av svaren. Men den oro vi haft för att de studerande på allmän kurs som inte haft någon profilinriktning, skulle ha saknat sammanhang, kommer på skam. Svenskämnet har de själva valt att se som sin gemensamma tid. Människosyn, bemötande Man är entydigt nöjd med den människosyn man uppfattar att Mora folkhögskola står för. Åsikter respekteras, kommunikationen mellan lärare och studerande får högsta betyg. Frågor som rörde umgänget mellan kursdeltagarna visar att man uppskattar varandra, har tränat på att uttrycka egna åsikter och möta andras synpunkter och blivit nyfiken på människor man tidigare känt sig skeptisk till. "Hur svårt det är att prata känslor utan mitt modersmål. Att språk är mer än ord. Nya vänner. Lärt mig hur svenskar tänker." Personligt ansvar, framtidsperspektiv Att själv kunna påverka innehållet i studierna uppskattas, i synnerhet inom profilerna. Att det har varit värdefullt att få ta personligt ansvar för studierna inser man också, men en ung man konstaterar: "J ag trodde jag hade blivit bättre sen högstadiet. Men det hade jag inte." En annan skriver: "Nu vågar jag starta egen verkstad!" Under vårterminen innevarande läsår- har just Mora FH blivet anmäld av studerande till Diskrimineringsombudsmannen(DO). Yttrande är under framarbetande.

14 12 Särskilda kurser Modeakademin och slöjdkursen har använt sanlina enkät inklusive intervjuer med samtliga studerande. Sammanfattningsvis kan man konstatera att kurserna Ur mycket uppskattade och man ligger lika med allmun kurs i viirderingar om studiekultur, gemenskap och nya kunskaper utöver vad man räknat med. För modeakademin lir det speciellt lyckosamt: inriktningen mot högre studier visade sig i au flera deltagare producerade arbetsprover. vilket resulterat i att flera av de studerande antagits på prestigefulla högskolekllrser och specialskolor. Av slöjdkllrsens utvärdering noteras att flera deltagare anser sig ha fått den psykologiska andhämtning och stimulans som de behövde. De har funnit nya intresseområden och förbättrat sina färdigheter inom olika hantverk. Skidkursens utvärderingar visar tydligt au de studerande varit med om en kurs som starkt motsvarade deras högt ställda förväntningar. Utvärderingen av kursen i Skattungbyn visar också stor tillfredsställelse med utbildningens kvalite. Där betonas av de studerande mycket de praktiska momenten vad gäller odling oeh hantverksarbete. Utvärderingen från hela höstens arbete har ej skett men vid Kursrådet 24 november redovisas en undersökning gjord bland de studerande. De studerande upplevde "att de blivit bemötta med respekt och att en god kommunikation råder. Vidare ansåg merparten att det var bra att få ta eget ansvar. men detta kunde ses som en aning svårt. Synen på studieåret som helhet vad god Folkhögskoleformen bidrar till goda studieförutsättningar". Noterbart är att andelen studeranden som fullföljer sin utbildning har under året ökat från 82% år 2009 till 92% år Detta ser vi med särskild stor tillfredsställelse på. Viktiga händelser under året Följande händelser ser vi som särskilt viktiga: A: Ombyggnation/renovering av elevhemmen En liten ceremoni med dåvarande nämndordföranden i spetsen ägde under året rum för att påminna om starten av de stora förändringar som Landstinget Dalarna beslutat om skall ske vid elevhemmen. De två elevhemmen Kullan och Masen renoveras och moderniseras tiii fromma i första hand för de boende men också rörande energibesparingar i kronorsklassen per år!! Invigning beräknas planenligt kunna ske i augusti-september hösten 2011.

15 13 B: ljga-kurs I ett samarbete med AF i Mora arrangerade Mora folkhögskola under våren en s k UGAutbildning (Ungdomsgarantin) riktad mot långtidsarhetslösa ungdomar. Ursprungligen deltog 16 ungdomar år men ullder de tre månaders arhete och studier - med inriktning i första hand mot motivationsskapande åtgärder - hoppade flera ungdomar av kursen. Under hösten 2010 fanns det inte tillräckligt med ungdomar som var intresserade - eller kvalificerade - för att starta någon liknande kurs. 1,5 tjänster tillsattes i projektct samt att togs andra lärarrcsllrser tillvara på skolan. C: Autism-utbildningen Autismutbildningen startade hösten 2009 ett projekt "Digital Arena för Nellropsykiatri" som sjösattes och slutfördes under 20 I O varför projektmedel för detta inkom under hösten 20 l O. Distanskursen "Autism ett annorlunda sätt att tänka" hade ett stort söktryck och till läsåret Till kursen antogs vardera 30 studerande till både år 1 och år 2. Vissa av de föreläsningar som gavs under kursen öppnades upp för betalande deltagare i närområdet. Kursen utvecklas ständigt bia har ny teknik möjliggjort ah vissa lektioner filmas och läggs ut till de deltagare som av någon anledning inte kan komma till närträffen på Mora Folkhögskola. Under året har projektet "Digital Arena Neuropsykiatri" redovisats till folkbildningsrådet. Det är en del av den förcjäsningsserie Neuropsykiatri som startade läsåret som dels är en kortkurs öppen för tidigare deltagare i den 2-åriga distansutbildningen samt för intresserade från kommuner, landsting, assistansbolag och privatpersoner i närområdet. Deltagare kan antingen teckna ett abonnemang eller köpa enstaka platser. Föreläsningsserien genomför fyra heldagsföreläsningar per år, dit vi lyckats få bland de mest eftertraktade föreläsarna i landet. De verksamhetsansvariga anser att det är ett kostnadseffektivt sätt att erbjuda sin personal kompetens ut veckling på. Autismkursen har samverkat i flera bildningsinsatser. Tema eftermiddag "Dubbelt utsatt" om utsatthet för kvinnor med intellektuella funktionshinder i samverkan med Mora kommun och projektet "Våld i nära relationer". Tema eftermiddag i samverkan med Gymnasieskolan i Mora med temat "Ungas medievanor och sociala medier" där över 100 pedagoger deltog. Informationskväll i kommunikationsverktyget Kat Kit för ett lod-tal pedagoger i samverkan med Mora och Orsa Kommun. Detta resulterade i två stycken 2-dagarsutbildning med över 50 deltagare. Mora Folkhögskola har O erhållit projektmedel från folkbildningsrådet för att ut veckla och genomföra en pilotutbildning i "Anpassad IT i vardagen" för personer med kognitiva funktionsnedsättningar samt göra en förstudie rörande utformning aven anpassad utbildningsplattform

16 14 En ansökan inhimlladcs under våren till PTS med samma tema men Mora folkhögskola erhöll inga medel. Övrigt I. l syfte att öka Mora Folkhögskolas tillgänglighet har en skyltgrupp arbetat under året med håde inventering av hehov och utvecklat ett genomgripande enhetligt skyltförslag som förankrats bland personalen på skolan. I och med årsskiftet pryder nu de nya skyltarna skolan samt ger fin vägledning och information till besökande. 2. För att möta framtiden behov av bildning har fyra lärare på skolan deltagit i folkbildningsrådets "Baskurs i flexibelt lärande" och en lärare i "Påbyggnadskurs i flexibelt lärande". 3. Skolan har också lagt ner ett gediget arbete på att plocka fram underlag till det nyinrättade studeranderättsliga rådet på nationell nivå som införts fr o m l januari och därmed justerat i egna rutinerna på skolan (studeranderättslig standard). 4. Servicepersonalen går en utbildning som arrangeras av skolan. Den syftar fr a till att personalen själv skall medverka till att ta fram arbetsbeskrivningar men också att personalen skall känna till varandras arbetsområden, ansvar och uppgifter. 5. Rektor har lett en utbildning i "Hur man bedriver Förstudier". Sex av de anställda deltog i denna utbildning. Framliden Folkhögskolornas betydelse går sannolikt mot en renässans - även om dess betydelse aldrig varit särskilt låg i "Utbildnings-,Fortbildnings- och Folkbildningssammanhang" i Sverige. Genom att både grundskola, gymnasium och högskola alltmer blir instrumentell vad gäller att nyttan - och enbart nytta -skall vara det avgörande och betydelsefulla så förändras också förutsättningarna och möjligheterna för att folkhögskolorna skall kunna utvecklas i delvis en annan riktning. I dessa starkt kontrollerande skolformer blir skolan en institution som med marknadsdressyr skall leda till lön och anställbarhet - inte till insikt och reflektion. Här är folkhögskolans chans- och det är därför förändringarna i statsbidragssystemet kan få så stor betydelse för folkhögskolornas utveckling. En folkbildningsproposition förväntas läggas under Kan den låta folkhögskolorna fortsätta att vara andningshål i den allt hårdare, statligt kontrollerande, sterila och kreativitetslösa skolatmosfår som numer snabbt och starkt växer fram trots att parollen ofta är "Släpp loss det kreativa sinnelaget - satsa på entreprenörerna"? Här känner vi till- men vi fåster inte särskilt stor vikt vid- Bolognaprocessens mål, där ett femtiotal länder i Europa är inblandade, som har ett uttalat mål att göra studenterna mer "anställningsbara". Visst, vi kan förstå om högskolor och universitet tänker så, men vi undrar om det är den bästa vägen att gå om Sverige skall kunna konkurrera med de mest framgångsrika universiteten - oeh de ledande ekonomierna i världen.

17 15 Folkhögskoloma skapar arenor med fokus på mänskliga möten mellan studerande och studerande och fr a mellan studerande och lärare. Här fjuns lärande miljöer dä) studerande och lärare växer, där ideer frodas, blöts, antas och förkastas. Genom att grunden läggs i den sociala samvaron - boende, luncher och ibland även fritidskapas förutsättningar för inhirning i trygga och kreativa miljöer. En mycket viktig framgångsfaktor är här också det pedagogiska arbetssätt som är så vanligt inom folkhögskolevärlden - och som starkt tillämpas här vid Mora folkhögskola som bygger på samtal, grupparbeten, egna studier och gemensamma utvärderingar - istället för upprepande prov och kontroller av den enskildes kunskaper. Vi vill koppla folkbildningen allt starkare till folkhälsan. Vi tror att det finns stora möjligheter au skapa miljöer där dessa två storheter samverkar och förstärker varandra. Mot den bakgrunden planerar vi flera projekt med trädgården som utgångspunkt vid Mora folkhögskola, varav "Grön Rehab" är ett. Där siktar vi på ett nära och gott samarbete med Mora sjukhus. Vi tror också att vi överskrider - eller t o m överskridit - flera gränser för jordens förmåga att generera social och ekonomisk utveckling på lång sikt. Vi menar nog att vi inte bara har en s k klimatkris att hantera utan också en global ekosystemkris. Mot den bakgrunden satsar vi mycket uppe i Skauungbyn där Mora folkhögskola alltsedan 1978 bedrivit utbildning och folkbildning i hur ett resursbevarande samhälle byggs upp, förvaltas och utvecklas. Vi har också med viss oro tagit del av de första sökanderapporterna angående den nya gymnasieskolan. Det är svårt att tolka dessa på annat sätt än att behoven av väl fungerande folkhögskolor kommer att öka.

18 1 6 Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat A\'\ikelse Resultat Intäkter 13,8 14,5 0,7 14,1 Kostnader -23,4-24,1-0,7-23,7 varav personalkostnader Verksamhetens resultat ,4-15,4-9,6-9,6 O -9,6 Landstingsbidrag 9,6 9,6 O 9,5 Över-I Underskott O O O -0,1 Årets investering -0,2 0,1 0,1 O Intäktsökningen är ett rcsultat av den utbildningsinsats (UGA) man genomförde och sökte bidrag för samt en reglering av statsbidraget från 2009 som inkom under Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse Övriga investeringar -0,2 -O, ) -0,1 Summa -0,2-0,1-0,1 En investering i form av ombyggnation av kökets matservering gjordes sommaren I investeringsbudgeten om 0,2 mkr planerades också inköp av möbler i samband ombyggnationen på två av skolans internat. Ombyggnationen försenades varför man valde att skjuta fram investerings budgeten för dctta (0,1 mkr) till 20 Il. Personal Antal årsarbetare 33,0 34,7 34,6 Antal anställda Antal /}rsarbetare och anslåiida mäls per respektive /Jr Under 2010 har skolan haft tre pensionsavgångar samt en anställd som på grund av arbetsbrist sagts upp från sin tjänst. Tjänsterna har återbesatts i två av fallen Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav mertidjövel1id samtlig personal* varav timmar konsulter Preliminlira värden för innevarande /Jr.

19 17 Under 20 l O har andden kolli: kurser med timansliillda/arvodister minskat. ÖWrlid heror pil bl askolam uthyrninl!,"id bl a Vasaloppet samt de konkurser, förlagda över helger, som!-kolan haft. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Sysselsättningsgrad Kvinnor Män Totalt 89,1 89,2 96,2 98.S 91,7 91,3 88,1 97, Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exkl. sociala avg. 10, Extra anställd i form av projektledare för extra utbildningsinsatser i samarbete med Arbetsförmedlingen (UGA). Denna kostnad kompenseras vidare i form av bidrag i projektet. Köns- och åldersfördelning Könsfördelning Kvinnor Män J Åldersfördelning Under 40 år år Över 60 år 5 7 7

20 18 Sjukfrånvaro och långtidsfriska Sjukfrånvaro 2( ns SjukfrilIIvaro uttryckt i % av ordinarie arhetstid 2,8 2,2 1,3 Antal!\iukdagar/anställd 9, Den ökilde sjukfrånvaro sammanhängcr med en långticlssjukskrivning (25(';( ) undcr 6 m;liladcr Långtidsfriska Andel personer som har max 5 sjukdagar under ett år, uttryckt i % , ,2 80,0 Personalutveckling Fortbildning Antal dagar/anställd , ,5 2,8 Utbildningsinsatserna 2010 har inte ökat men däremot har skolan blivit mer noggrann att rcgistrera all fortbildning i Heroma. Verksamhetsstatisti k Nyckeltal Deltagarveckor (folkhögskolor) Antal sökande per utbildningsplats Andel studerande som fullmljer sin utbildning Antal initiativ som mrbättrar möjligheterna till livslångt UOA 180 lärandcjvidarestudier/ar bete för de studerande 1, % 82% Ej redovisat 81% Så här arbetar skolan med Miljö Hela upplägget från skolans sida är atl arbeta mer med miljö. arbetsmiljö. folkhälsa och ekologi inklusive encrgifrågor. Arbetsmiljö Vi har haft två stora problem. Ett hoppas vi all vi är innc på lösnings vägen för men det andra synes svårt med snabba. goda lösningar:

21 19 I. Ollars -lokalen i Skall ung hyn Det är en gammal. äldre handclsbod som är alltmr trång o("h tidvis mindre lämpad mr undervisning. Vi har löst detta så att en del vcrksamhet behålls i Ollars men mycket läggs upp på den nyligcn hyrda Priistgården i Skatlllnghyn. 2. Gula Villan Vid Modeakademim s k screentryck används källaren som lektionssal. Den är inte klassad som dct och den bedöms också vara synnerligen olämplig för detta ur arhetsmiljösynpunkt. Nu har en närmare undersökning av dc Ila ägt rum och det verkar inte vara så farligt som först befarades. Mångfald/jämställdhet Här har vi gjort alldeles mr lite - och det får skolledningen. enkannerligen rektor - ta på sig. Samtidigt hade den ledningsgrupp som föregick nuvarande rektorns tillträde. gjort och förberett ett gott arbete därvidlag. men dctta bör snarast återupptas. HEMLIGHETEN TILL BOKSLUTET Hur kommer det sig då att Mora Folkhögskola kan visa på ett överskott på cirka kronor i relation till budgeten för år 20 lo? Här finns ingen hemlig häxbrygd utan i grunden är det hårt arbete. samarbete och förnämliga initiativ som ligger bakom. Några punkter kan nämnas som vägledning. men varje institution måste nog i dessa frågor finna sin egen väg. ty mrståelse och samverkan är två av de viktigaste faktorerna för att bedriva en kvalitetsfull verksamhet inom de hudgetramar en offentlig institution har att verka under. I. Skolan är allas vår arbetsplats - antingen Du studerar eller är löneanställd. Här förstörs inte material. fast egendom. här plottras inte på väggar utan tvärtom känns det som att de som vistas här dagligen är måna om skolan antingen de är studerande eller tillhör personalen. 2. Här krävs inte det allra senaste och modernaste inom varje gebit utan personalen gör tillsammans med de studerande det bästa av situationen - ofta med synnerligen bra resultat. 3. Här arbetar personal som är kunniga och kompetenta inom områden som det samlade Landstinget Dalarna har nytta av - och då "lånar" skolan ut sådana professionella personer varvid ersättningen naturligtvis blir högre än om reguljär undervisning bedrivets. 4. Attraktiviteten i olika föreläsningar gör att dessa ofta går med rejält ekonomiskt plus. 5. De studerande och persomlien är införstådda och accepterar att ekonomisk forsiktighet måste råda fram till budgetutfallsprognoserna i september och oktober. Vare sig "Guldbyxor" eller "Spenderbyxor" plockas fram då men finns det ekonomiskt utrymme i budgeten så får viktiga behov tillgodoses under de senare höstmånaderna. 6. Vi har en hög kostnads- och ekonomisk medvetenhet bland personalen och därtill har skolan utmärkt ekonomisk och finansiell kompetent handläggningspersonal. Mora den 8 juni Örjan Fridner Rektor Mora folkhögskola

22 20.", "'~ '.. o Arsredogörelse 20 l O H =~-,J.! o [lj,~" :~..:..."\ L ].2 jd" ~ >=~ on

23 21 FORNBY FOLKHÖGSKOLA Redogörelse för år 2010 Skolans 134e verksamhetsår Avgiven av Per Erik Kaj Ann-Katrin Lofvars Landstinget Dalarna Kultur-och bildningsnämnden ordförande Per Erik Kaj rektor Gunnar Barke Landstinget Dalarna Kultur-och bildningsnämnden vice ordförande (Skolnämndens ordförande )

24 22 Innehåll VERKSAMHETENS SYFTE... 1 VERKSAMHETENS OMPA TTNING... 1 AIInlänna kurser i Borlänge... 1 AlIn1änna kurser i Falun... 1 Särskilda kurser... 1 Korta kurser... 2 Oppen folkbildning... 2 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 2 Allmän kurs, grund... 2 Allmän kurs med svenska som andraspråk... 2 Al1män kurs för personer med förvärvad hjärnskada... 3 Allmän kurs lned estetisk inriktning... 5 Allmän kurs Samhälle, ledarskap, arbetsmarknad... 5 Prova på-kurs... 6 Konstkursen... 6 Textilkursen... 7 Fugakursen... 8 Distansutbildning... 8 Al1männa kurser i Falun... 9 Allmän kurs med kvinnoinriktning... 9 Allmän kurs med social inriktning Allmän kurs med internationell inriktning Gemensamt Kursrådet Korta kurser Sommarkurser Öppen folkbildning Konferenser Fornbys kvalitetsprocess Kvalitetsarbete Utvecklings- och profileringsarbete Marknadsföring och information Trycksaker och annonsering Utåtriktade arrangemang Webb Övrig informationsverksamhet Internatet Lokaler och fastigheter Servicerådet MiJjöarbcte IT-verksamhet och digital delaktighet Bärbara datorer til1lärare Nationalencyklopedin VPN - åtkomst till landstingets IT-system... 17

25 23 Trådlöst n~il Skrivare VERKSAMHETENS ORGANISATION Ny styrelse- och Cörvaltningsorganisation från Skolnäl11nd Kul'srådet... ]9 Personal Lärare Administration Assistenter hjärnskadekursen Kök Städ och vaktmästeri Sammanställning av genomförda långa kurser Ekonomisk redovisning föl' perioden

26 24 VERKSAMHETENS SYFTE Fornby folkhögskolas verksamhetside är bedriva folkbildning och vara en bra studiemiljö för demokrati, delaktighet i kultur och samhällsliv, ekologisk medvetenhet och långsiktigt tänkande i både det lokala och globala perspektivet, jämställdhet, mångfald, folkhälsa och personlig utveckling. Vår vision är att på Fornby blir alla sedda och utvecklas, utifrån sina behov och förutsättningar, i en vacker miljö med lärorika möten och bra utbildning, samt att verksamheten hela tiden omprövas och förändras i en levande och kreativ dialog. Våra ledstjärnor är Helhetssyn, nytänkande, lärande och utveckling där ämneskunskap och gemenskap, kärnämnen och skapande, utbildning och service samverkar för att stötta lärprocesser och personlig utveckling. Vi strävar efter hög kvalitet och aktivt värdskap i allt vi gör och i den fysiska miljön. Vårt bemötande ska överträffa förväntningarna hos studerande, gäster, samverkansparter och arbetskamrater. Var och en får genom eget studiearbete möjlighet att hitta sin plattform i samhället, få verktyg och veta hur man använder dem. Vi har spetskunskaper och är samtidigt breda, nyfikna och prestigelösa. Vi bryr oss - på riktigt! 2010 är skolans etthundratrettiofjärde verksamhetsår, hela tiden med Landstinget Dalarna som huvudman. Folkhögskoleverksamheten är en del i landstingets arbete för det hälsosamma Dalarna. Staten bidrar till verksamheten i syfte att medverka till att utjämna utbildningsklyftorna, att höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället och att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang i demokrati, samhällsutveckling och kulturliv. VERKSAMHETENS OMFATINING Skolan har bedrivit verksamhet förlagd till Fornby i Borlänge och till filialen i Gamla Östra skolan i Falun. Till Folkbildningsrådet har rapporterats en verksamhetsvolym om totalt 7132 deltagarveekor, varav 548 på korta kurser. Allmänna kurser i Borlänge Allmän kurs grund deltagare Allmän kurs med svenska som andraspråk deltagare Allmän kurs för personer med förvärvad hjärnskada... 9 deltagare Allmän kurs med estetisk inriktning deltagare Allmän kurs Samhälle, Ledarskap, Arbetsmarknad deltagare Allmänna kurser i Falun Allmän kurs med kvinnorinriktning, Falun deltagare Allmän kurs med social inriktning, Falun deltagare Allmän kurs med internationell inriktning, vårterminen i Falun... 6 deltagare

27 25 Särskilda kurser Konstkursen deltagare Textilkursen dc'ltagare Vävning på distans deltagare Korta kurser Afasiföreningen Gävleborg deltagare Somlnarkurser deltagare Ridsport mfl deltagare RSMH deltagare FUGA - ungdomsgarantin deltagare Prova på i 4 veckor... 9 del tagare Öppen folkbildning Onsdagskvällar i Storstugan, 8 tillfällen deltagare BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Allmän kurs, grund Grundkursen vänder sig till studerande som saknar avslutad grund- och I eller gymnasieskola. Tyngdpunkten ligger på kärnämnesstudier samt studieteknik. Genomgående försöker vi hålla små studiegrupper i ämnena för att alla ska våga komma till tals och bli sedda i klassrummet. Flertalet kärnämnen (matematik, engelska, samhällskunskap och svenska) är också nivågrupperade. Liksom övriga kurser har grundkursen även haft skapande verksamhet en eftermiddag i veckan med möjligheter till individuella val. Från höstterminens start har schemat justerats för att bättre passa vår studerandegrupp. Detta innebär att vi återigen har motsvarande en hel dag i veckan till fördjupningsstudier. En kurstimme har varje vecka ingått i fördjupningen med information, kursrådsdiskussioner och friskvårdspromenad. Fördjupningsstudierna syftar framförallt till att ge de studerande verktyg för att underlätta framtida studier. Stor vikt har lagts vid att tydliggöra den röda tråden i fördjupningsarbetet och att successivt öka svårighetsgraden och kraven på arbetet. I fördjupningsstudierna har ingått framtagande av informationsbroschyrer inför öppet hus, skriftliga och muntliga redovisningar av olika slag, dataundervisning samt ett miljöprojekt kring avfall i samarbete med skolförvaltningens miljösamordnare. Ä ven studiebesök som de studerande själva har planerat och genomfört har hunnits med. Det nya schemat har också gett möjlighet till fler nivågrupper i varje ämne. Vid årets början bestod grundkursen av 30 studerande varav 4 st avslutade sina studier i förtid. När höstterminen inleddes hade vi 38 studerande varav 10 avslutade sina studier i förtid. Vi ser en ökning av studerande med inlärningsproblematik av olika slag. För att möta dessa så har vi ansökt om extra resurser från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Detta stöd har använts för att öka lärartätheten inom fördjupningen. Formc1la krav på närvaro har ställts och hög frånvaro har kontinuerligt rapporterats till CSN. I kursen har under året funnits en kärna av engagerade studerande som aktivt deltagit i alla skolans aktiviteter och bidragit på ett positivt sätt till skolsamhället i stort.

28 26 Allmän kurs med svenska som andraspråk Kursen riktar sig till personer som har ett annat mod{'rsmill än svenska och syftet iir (llt ge språkligt stöd och förförståclse för alt bättre klara kärnämnesstudierna. Kursen ska även ge en grund för fortsatta teoretiska studier och medverka till att förbättra den studerandes kunskaper i det svenska språket. Ett antagningskrav är att den studerande ska ha godkänd SFI 0- nivå alternativt alt den studerande vid en intervju uppvisar motsvarande kunskaper Kursen läses på två olika nivåer, grundskole- och gymnasienivå. På grundskolenivå läses kärnämnena svenska som andraspråk, matematik, engelska. På grundskolenh'ån finns möjlighet att läsa engelska på nybörjarnivå. Den studerande läser även omvärldskunskap, ett ämne som ska ge en grund inför studier i samhällskunskap, naturkunskap och religion som läses på gymnasienivå. På gymnasienivå läses kärnämnena svenska som andraspråk, matematik, engelska, samhällskunskap, naturkunskap och religion. Den studerande har också ämnesstöd där man språkligt får hjälp med kärnämnena. Både på grundskole- och gymnasienivå har den studerande matematikverkstad varje vecka. Studieteknik utgör även en viktig del av inriktningen där man arbetar med olika metoder och även med att den studerande ska utveckla egna strategier som kan underlätta studierna. I kursen ingår också "Kultur, kropp och själ" en halv dag i veckan. Den studerande väljer någon form av praktisk verksamhet som t.ex. friskvård, keramik, textil eller foto. Våren 2010 startade kursen med 17 deltagare, tolv som läste på grundskolenivå och fem på gymnasienivå. Gruppen var om man jämför med föregående läsår mer heterogen. Ett flertal studerande hade längre skol bakgrund från sina hemländer. Gruppen bestod av deltagare med ett flertal olika nationaliteter i jämförelse med föregående år då en majoritet av deltagarna hade samma nationalitet. Kursdeltagarna ansvarade under vårterminen för planering- och genomförande av skolans a vsl u tni ngsfest. Hösten 2010 startade kursen med 24 deltagare vilka delades in i två grupper, hälften på grundskolenivå och hälften på gymnasienivå. Samtliga av de nyintagna deltagarna på grundskolenivå hade avklarade SFI studier. Hälften av deltagarna ifrån föregående läsår fortsatte sina studier på grundskolenivå medan resterande kunde avancera till gymnasienivå. Allmän kurs för personer med förvärvad hjärnskada Utöver folkhögskolans övergripande målsättning strävar kursen efter att ge de studerande möjlighet att hitta en väg tillbaka till delaktighet i samhället. Detta gäller arbete, daglig sysselsättning eller fortsatta studier samt en meningsfull fritid. Vi arbetar för utveckling av självkänsla, självständighet och kreativitet samt insikt och medvetenhet om sina starka och svaga sidor i sin nya livssituation efter hjärnskadan. Kursen verkar för att den studerande ska kunna upprätthålla och bygga på sina grundkunskaper samt för inspiration till att söka nya kunskaper. Vi anpassar studierna individuellt utifrån den studerandes behov och förutsättningar. En röd tråd genom hela kursen är att hjälpa den studerande att hitta strategier och metoder för att kompensera bristande kognitiv förmåga i fråga om minne, koncentration, planering och inlärning. När en ny studerande söker till kursen, erbjuds denne först ett studiebesök. Därefter har den studerande 5 veckors prövotid och ett utvärderingssamtal för beslut om fortsatta studier. Inför varje nytt läsår görs en omprövning för studerande som vhl fortsätta studera. Kursen

29 27 är 1-3 llrig och h,h kontinuerlig antagning under hela läsåret. Vid studicst<lrllilldclas den studerande en kontaktperson ur arbetslaget, som bl a alltid närvarar vid utvecklingssamtal och nätverksträffar. Varje studerande sätter upp individuella mål, kort- och långsiktiga, som kan revideras under studiernas gång. Den studerande har 1-2 utvecklingssamtal/termin nwd kursansvarig och kontaktpersonen. Därutöver bjuder den studerande sitt "nätvc'rk" till skolan på en s.k. Nätverksträff för utvärdering och gemensam framtidsplanering. Den studerande har under andra läsåret möjlighet till att kombinera studier med praktik, den studerande och dennes team ansvarar för anskaffandet av praktikplats och skolan fungerar som samarbetande part. Ämnen vi haft schemalagda under detta år: Matematik, svenska, engelska, samhällsorienterade ämnen, hjärnkunskap, minnesteknik, data, skapande aktiviteter, täljeri, friskvård, KKS (kultur,kropp&själ),vardagskunskap, tema, kurstimme samt reflektion/ planering. Arbetet har skett såväl genom individuella studier som genom diskussioner och grupparbeten. En eftermiddag/vecka är vår kurs integrerad med skolans övriga kurser på skapande aktiviteter(kks) vilket av våra studerande har varit mycket uppskattat och utvecklande. Vi har varvat teoretiska och praktiska studier i såväl kärnämnen som övriga ämnen för att kunna förankra nya kunskaper i vardagen. I matematik har de studerande tex arbetat med egen budget och att få en överblick över sin ekonomi, att läsa tidtabeller och beställa tågbiljetter. I ämnet vardagskunskap har vi varje vecka matlagning - välja recept och omräkna antalet, inköp, tillagning, disk och ihopplock mm. På friskvårdspass ges också tillfälle att med stöd av personal kunna planera och prova på aktiviteter som tex curling,boule, yoga, bowling och badminton. Tanken är även att detta kan bli en fritidsaktivitet för den studerande framledes. Ett tema detta läsår var Valet BI a förberedde de studerande frågor och besökte de olika partiernas valstugor. Vi har även arbetat över ämnesgränserna med temat Närproducerat och ekologiskt odlad mat. Under denna fördjupning ingick bia att besöka en närbelägen bondgård. En utställning för övriga på skolan sammanfattade detta tema. Vi ser ett stort behov och fäster stor vikt på sociala aktiviteter som främjar social trygghet och kompetens. Friluftsdagar eller utflykter har vi haft ca 2-3 gånger per termin. Vi uppmuntrar de studerande att komma med förslag på resmål och aktivitet. Försöker i den mån det är möjligt att bemöta deras önskemål och få dem involverade i planering av dessa aktiviteter. Bl a har vi besökt Skansen och Slottet i Stockholm. Ett önskemål var att besöka Anpassarna i Hedernora, vilket resulterade i att en studerande nu håller på ta om sitt körkort efter olyckan och ska få sin bil anpassad där. En annan utflykt gick till Leksand för att se hockey samt ett besök i Nusnäs dalahästtillverkning. Totalt har 11 studerande deltagit i kursen under året, som mest 10 stycken samtidigt. Vi har under året haft sju kvinnliga och fyra manliga studerande, varav två rekryterade utanför länet och boende på vårt internat. Söktrycket har ökat under året, numer är det kö för att börja på kursen. Personalgruppen har under året bestått av kursansvarig, två lärare och två kursassistenter. Sammanlagt 3,5 tjänster. Under hösten har tre av kursens personal deltagit i en nätverksträff för kurser med inriktning mot personer med förvärvad hjärnskada på Valjevikens folkhögskola. Träffen gav fortbildning och erfarenhetsutbyte. Sex skolor deltog. Representanter från SPSM och Lättläst medverkade

30 28 Vi har fortsatt samarbete med Hjiirnskadeteanwt pc'i Klinik('11 {ör geriatrik och rehabilitering på Falu lasarett. Möten sker en gång per månad. Kursansvarig ingår i en II Kvalitetssäkringsgrupp" som lwstnr av kursansvariga från de sex folkhögskolor som har en inriktning mot förvärvade hjiirnskador. Syftet ~ir att utarheta etl utvärderingsverktyg för vår målgrupps studier och utveckling. Allmän kurs med estetisk inriktning Våren 2010 startade kursen med 15 deltagare, då en hade slutat i november. Ytterligare två studerande slutade under vårterminen Inriktningsämnen på vårterminen var teckning, akrylmålning, keramik, färgning av garn, isskulpturer, träramar, eget arbete och utomhusmiljö. En målsättning med kursen är att den studerande ska få möjlighet att prova på många olika tekniker och material inom det estetiska området, vilket har uppfyllts och varit positivt i gruppen. Ett annat mål är att deltagarna ska få tid au utforska och utveckla sin egen krea ti vi tet. Det egna projektet har varit ett fritt valt område där man ska redovisa ett praktiskt arbete och en teoretisk del kopplad till det ämne man valt. Exempel på projekt har varit Origami, JunkArt, Keramik, Akvarellmålning, Picasso, Japan och Rasism kopplat till affischkonst. Två dagar i veckan var inriktningstid. Övriga dagar har det varit kämämnen på schemat och då har gruppen delat upp sig efter nivåer med studerande från övriga allmänna kurser. En deltagare sökte och kom in på Fornbys konstkurs och en annan började på vår ettåriga textilkurs. Hösten 2010 började kursen med 13 studerande. Hemorter som Piteå, Umeå, Sala, Horndal, Nyhammar, Enviken, Djurås, Sljärnsund och Falun bidrog till att åtta av dem flyttade in på internatet. En deltagare kom från den allmänna kursen, de övriga var nya på skolan. De första veckorna arbetade vi i mindre grupper med ett tovningsprojekt. Sveriges landskap och deras symboler torrtovades på en stor ullfilt. Det fungerade bra som en lära-kännavarandra aktivitet. Efter det fortsatte inriktningstiden med teckning, färglära och akvarellmålning, Ett studiebesök på Fågelmyra avfallsanläggning gav en inblick i hur vi hanterar vår närmaste miljö. Årets studieresa för hela skolan gick av stapeln den 6 oktober. Alla kurser åkte gemensamt till Stockholm där olika studiebesök gjordes. Estetgruppen kom överens om att gå på Moderna museet och se utställningen Modernautställningen2010, som handlade om den svenska samtidskonsten. Ingen av deltagarna hade besökt museet tidigare så det var en ny erfarenhet. Innan höstlovet kom hann vi med att prova olika tryckmetoder. Den sista tiden före jul fylldes med övningar i kalligrafi, akrylmålning och masktillverkning. Två studerande avslutade sina studier under höstterminen. Allmän kurs Samhälle, ledarskap, arbetsmarknad Vårterminen startade med inriktningen att skriva ett större egetproducerat arbete, som avslutades i mitten av maj, där sex studerande lyckades mycket bra. En studerande föreläste på ett antal skolor om sitt arbete. Tyvärr var det eu antal (6) studerande som ej lyckades färdigställa sina arbeten i tid. Två studerande kom in på högskolan, fyra gör sitt andra år på Fornbys allmänna kurs, resterande studerar på annat håll, arbetar eller söker arbete.

31 29 12 studerande startade v,\rterminen, en avbröt sina studier pga arbete, en åkte hem till sitt universitet i Japan. Liksom de senaste åren så var även denna kurs drabbad aven hög frånvaro vilket salte ned de studerandes resultat. Praktikperioden för de som gick arbetsmarknadsdelen blev mycket lyckad. De som var ute på praktik fick mycket goda vitsord från sina" arbetsgivare". De hade praktik inom handel och på förskola. Dock var det få som valde den inriktningen till slut (3 studerande). De praktiserade två dagar per vecka under tio veckor. Även läsåret 2010/11 sammanslogs Arbetsmarknad och Samhällsarbetarinriktningskurser till en SLAM-kurs med 14 deltagare fördelat på 10 studerande på samhälle/ ledarskap, varav en italiensk gäststudent under höstterminen, och fyra studerande på arbetsmarknad. En studerande från arbetsmarknadsinriktningen slutade under hösten. Under hösten ägnades inriktningstiden i huvudsak åt arbetsmarknadskunskap, socialt arbete samt ledarskap med gruppsykologi - teambildning - självkännedom och personlig utveckling. Kärnänmena lästes nivågrupperat med skolan allmänna kurser. Ämnena hälso- och friskvårdskunskap samt skapande studerades i blandade grupper med hela skolan. Prova på-kurs Efter samtal med ansvariga på gymnasieskolornas IV-program fann vi att det fanns ett behov av att deras studerande fick komma till folkhögskolan för att få känna på hur det kan vara att studera i vår miljö. Vi planerade en kurs som innehöll svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, studieteknik, arbetsmarknadskunskap, kommunikation, projektarbete, folkbildning, skapande och friskvård/hälsa. Kurstiden var 4 veckor och vi tog emot 9 deltagare. Upplägget var att de skulle ha en del lektioner tillsammans med den långa allmänna kursen och några ämnen i den egna gruppen. En gemensam friluftsdag för hela skolan ingick också under prova-på-tiden. Målsättningen var att få en inblick i hur det är att studera på folkhögskola. att få tid att tänka över sin framtid/nästa steg, är jag studiemotiverad? att få vara i ett sammanhang där möten med andra studerande ska kunna väcka ideer om den egna vägen fram. Utvärdering från deltagarna visade att kursen uppfyllt de mål som sattes upp. 6 sökte in till höstens långa kurser och 4 kom in. En drog tillbaka sin anmälan och en sökte till våren 2011 och antogs då. Konstkursen Kursen har under året haft två nya lärare, Nils Bertil Malmberg från Strängnäs, gästlärare i skulptur och Dag Franzen som har fått en deltidstjänst på konstkursen. Kursen fokuserar på att deltagarna ska bli bra betraktare och beslutsfattare genom att arbeta med praktiska problemlösningar inom teckning, målning och skulptur. Konstkursen är den Fornbykurs som kanske har den största variationen i fråga om deltagarnas ålder, bakgrund och ambitioner med studierna. Något som gör den till en dynamisk mötesplats. Konstkursen erbjuder grundkunskaper i olika konstnärliga uttrycksmedel med syfte att ge praktiska och teoretiska kunskaper för vidare utbildning och personlig utveckling.

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Västanviks folkhögskola

Västanviks folkhögskola UTBILDNINGAR läsåret 2015/2016 Västanviks folkhögskola Det som skiljer Västanviks folkhögskola från andra folkhögskolor är att skolan erbjuder en teckenspråkig miljö där alla använder teckenspråk. Skolans

Läs mer

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA June folkhögskola är en del av vuxenutbildningen och folkbildningen i Sverige. Samtidigt är folkhögskolan

Läs mer

INDIVIDUELLT ANPASSAD UTBILDNING OCH SKOLANS INRIKTNING

INDIVIDUELLT ANPASSAD UTBILDNING OCH SKOLANS INRIKTNING STUDERANDE RÄTT Här kan du hitta information som kan vara bra att veta i samband med studier på Mo Gård folkhögskola. INDIVIDUELLT ANPASSAD UTBILDNING OCH SKOLANS INRIKTNING Mo Gård folkhögskola erbjuder

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö

STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö 1 Föreningen 1.1 Föreningens namn Föreningens namn är Internationella Kvinnoföreningen i Malmö. Föreningens namn förkortas IKF Malmö. IKF Malmö har

Läs mer

Du läser ämnen som ger grundläggande

Du läser ämnen som ger grundläggande Allmän kurs Allmän kurs med extra svenska 2012/2013 Allmän kurs På Allmän kurs på Sigtuna folkhögskola gäller samarbete och du arbetar nära dina lärare och kurskompisar. Den här kursen är ett bra alternativ

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola Utbildningsplan Dramapedagogutbildningen vid Västerbergs folkhögskola Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2015 eller senare 1 Dramapedagogutbildning på Västerbergs folkhögskola

Läs mer

U') Arsredogörelse 20 l l J: ~ Z ~ I I

U') Arsredogörelse 20 l l J: ~ Z ~ I I «I o ~ U') 19 :0 J: ~ I O LL > CO Z ~ O I I o Arsredogörelse 20 l l FORNBY FOLKHÖGSKOLA Redogörelse för år 2011 Skola ns 135e verksamhetsår Avgiven av Per Erik Koj Per Erik Koj reklor Ann-Kahin lofvors

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Fornbys studeranderättsliga standard 2013

Fornbys studeranderättsliga standard 2013 Fornbys studeranderättsliga standard 2013 Vår studeranderättsliga standard är de dokument där studerande, personal och styrelse finner studerandes rättigheter och skyldigheter beskrivna, samt den informationsskyldighet

Läs mer

Den sökande ska fylla minst18 år senast under det år studierna påbörjas.

Den sökande ska fylla minst18 år senast under det år studierna påbörjas. Katrinebergs folkhögskola Antagningskriterier Grundläggande förutsättningar för antagning Den sökande ska fylla minst18 år senast under det år studierna påbörjas. Deltagarsammansättningen ska, om möjligt,

Läs mer

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Praktisk linje. Kursplan, se nedan

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Praktisk linje. Kursplan, se nedan Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Praktisk linje Utbildningens målsättning är att deltagarna stärks och utvecklas till självständiga samhällsmedborgare inom områdena Ett eget boende Arbete/sysselsättning

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

STUDERANDERÄTTSLIG STANDARD

STUDERANDERÄTTSLIG STANDARD 1 (5) STUDERANDERÄTTSLIG STANDARD Karlskoga Folkhögskola antagen 2011-08-01 senast reviderad 2 (5) Karlskoga Folkhögskola har anslutit sig till Folkhögskolornas Studeranderättsliga Råd (FSR). FSR är ett

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kursmål och kostnader för respektive kurs

Kursmål och kostnader för respektive kurs Bilaga 4 Kursmål och kostnader för respektive kurs Mål för Allmän kurs Vårt mål är att oavsett din bakgrund, förutsättningar och intressen, skapa bästa möjliga villkor för studier och kunskapsutveckling.

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Här kan du hitta information som kan vara bra att veta i samband med studier på Mo Gård folkhögskola.

Här kan du hitta information som kan vara bra att veta i samband med studier på Mo Gård folkhögskola. STUDERANDE RÄTT Här kan du hitta information som kan vara bra att veta i samband med studier på Mo Gård folkhögskola. INDIVIDUELLT ANPASSAD UTBILDNING OCH SKOLANS INRIKTNING Mo Gård folkhögskola är en

Läs mer

Variabelförteckning fr.o.m. 2014

Variabelförteckning fr.o.m. 2014 Variabelförteckning fr.o.m. Variabel Folkhögskola, skolkod Radnummer Kursnummer Förklaring Unik kod tilldelas skolan av SCB Varje skola avgör själv i vilken löpande ordning man numrerar sina kurser. Kursnumret

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Stadgar för Nyed Friskola Ekonomisk Förening

Stadgar för Nyed Friskola Ekonomisk Förening Stadgar för Nyed Friskola Ekonomisk Förening Antagna den 2014.03.03 1 Föreningens namn Föreningens namn är Nyed Friskola Ekonomisk Förening. 2 Föreningens säte Föreningens styrelse har sitt säte i Karlstad

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Tema- och projektstudier det mångkulturella samhället

Tema- och projektstudier det mångkulturella samhället Tema- och projektstudier det mångkulturella samhället Temasida Tema- och projektarbete Mångkulturella samhället handledning Inledning Handledningen... vänder sig till dig som vill göra ett tema- och projektarbete

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Läsåret 2013/2014. Folkhögskola

Läsåret 2013/2014. Folkhögskola Läsåret 2013/2014 Folkhögskola Furuboda Folkhögskola är mer än en vanlig skola Vår vision är självständiga och ansvarstagande människor med full delaktighet i ett öppet och tillgängligt samhälle. På Furuboda

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 1 (7) Ekonomiperspektiv Vision/ verksamhetsidé Kund/brukarperspektiv Processperspektiv Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Medarbetare/ ledarperspektiv

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Allmän kurs - musik Kursens mål

Allmän kurs - musik Kursens mål En kurs för dig som har ett brinnande intresse för musik och känner att du vill utvecklas i och med musiken. Hos oss kombinerar du musik med kärnämnen, och kan i och med det läsa in grundläggande behörighet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 Ledningens mål Lägga upp en strategi för Fridhems pedagogiska utveckling för de närmaste fem åren. Göra en omvärldsanalys över presumtiva kursdeltagares

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Välkommen till Medborgarskolan!

Välkommen till Medborgarskolan! Välkommen till Medborgarskolan! och vår kommunala vuxenutbildning Medborgarskolans värdegrund Medborgarskolan är ett humanistiskt studieförbund. Vi vänder oss till alla som vill delta i bildnings- och

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Skruvstads fritidshem Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal Kvalitetsredovisning Kunskapens Hus Munkedal 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kvalitetsredovisning för Kunskapens hus 2. Grundfakta och beskrivning av verksamheten 3. Underlag och rutiner för framtagande av

Läs mer

Blekinge folkhögskola

Blekinge folkhögskola folkhögskola ANSÖKAN LÄSÅRET 2015/2016 Texta tydligt och fyll i alla uppgifter! KURSER Du kan söka till mer än en kurs, rangordna dina val med siffror 1, 2, 3 etc. Särskilda kurser, gör dina val nedan!

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

SOCIAL TRYGGHET. Kristianstad kommun ITiS 8 Ht 2002

SOCIAL TRYGGHET. Kristianstad kommun ITiS 8 Ht 2002 Kristianstad kommun ITiS 8 Ht 2002 SOCIAL TRYGGHET Utarbetat av: Malin Jidorf, Maja Lindnert Nilsson, Christina Ljungborg, Charlotte Olsson, Birgitta Stuermer och Roger Svanberg Handledare: Peter Sandgren

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum: 2011-04-20 Sid: 34 Instans Barn- och utbildningsutskottet Plats och tid GKC kl 15.00 19.40 Beslutande Övriga deltagande Alexander Josefsson (M) Ordförande Diana Brandin (S) 1:e vice

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning

Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning Komplettering och förtydligande av förordningen (2007:1345) och föreskrifterna (SKOLFS 2009:26) om statsbidrag vid vissa studier för

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813

Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813 Glaseramera Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813 2. Projektets syfte Projektets syfte var att ta fram ett fritt och webbaserat undervisningsmaterial om keramikglasyrer.

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Särvux. Sista ansökningsdag 9 maj boras.se/sarvux. Välkommen till. (Särskild utbildning för vuxna) 2015-2016. Sid 1

Särvux. Sista ansökningsdag 9 maj boras.se/sarvux. Välkommen till. (Särskild utbildning för vuxna) 2015-2016. Sid 1 Lär dig mer, repetera dina kunskaper och studera i långsam takt i en liten grupp! Särvux Välkommen till (Särskild utbildning för vuxna) 2015-2016 Sista ansökningsdag 9 maj boras.se/sarvux Sid 1 Välkommen

Läs mer