Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013"

Hans Eklund
för 7 år sedan
Visningar:

1 Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013 LÄRARE: SAL: HEMSIDA: Niklas Olsson-Yaouzis och Mats Ingelström D207 DEL I ANALYS AV PRINCIPER OCH BEGREPP TOR 31 JAN 1. Introduktion (även planering) Det ekonomiska ramverket i samhället dess lagar, institutioner, policys, etc kan utformas på olika sätt. Hur dessa utformas påverkar fördelningen av fördelar och svårigheter för alla i samhället. Varje samhällsbeslut är ett val som implicit eller explicit baseras på en idé om vad som är önskvärt. Idag ser vi växande ekonomiska ojämlikheter, samtidigt som färre svälter och genomsnittslivslängden ökar. Är detta tecken på orättvisa eller på rättvisa? I den här kursen använder vi filosofiska verktyg för att beskriva, analysera och förbättra idéer och argument om de bästa grunderna för samhällsbeslut. Distributive Justice (kapitel i Goodin, Pettit, and Pogge 2007, ) The Idea of Equality (Williams 1973) For richer, for poorer the Economist: Special report (The Economist For Richer, for Poorer 2012) TOR 7 FEB 2. Rättvisans valuta Alla existerande samhällen är mer eller mindre ojämlika på något sätt. Vissa har högre lön, andra är gladare, ytterligare andra har fler karriäralternativ öppna. Politiska beslut kan påverka fördelningen av flera olika saker. För att kunna bedöma en policy som rättvisare (effektivare, jämlikare) än en annan, så måste vi först avgöra vilken den relevanta valutan är. Är det lycka, uppfyllda önskningar, pengar, möjligheter, värdet av resurser, eller något annat? Equality of What? (Sen 1980) Equality of What On Welfare Goods and Capabilities (Cohen 1990)

2 TOR 14 FEB 3. Tre principer: Jämlikhet, frihet & effektivitet Moderna teorier om distributiv rättvisa kan sägas vara teorier om hur olika, kanske till synes inkompatibla, principer om rättvisa ska vägas samman. En attraktiv princip är att alla är värda lika mycket, oavsett social eller biologisk bakgrund. En annan attraktiv princip är att vi själva ska utforma våra liv och att våra val ska påverka vad vi får. Ytterligare en attraktiv princip är att det är bättre om personer åtnjuter fler fördelar än om de åtnjuter färre. Den här gången undersöker vi de två mest inflytelserika teorierna av hur dessa tre principer kan kombineras. Urval ur A Theory of Justice (sektionerna 10-17, särskilt 12 och 17) (Rawls 1971) Urval ur What is Equality, part 1 (Dworkin 1981a) (avsnittet om expensive tastes, sid ) What is Equality? Part 2: Equality of Resources (Dworkin 1981b) övriga avsnitt ur ovanstående texter TOR 21 FEB 4. Tur och ansvar Vi såg förra gången att det går att utforma rättviseteorier som förenar principer om jämlikhet, frihet och effektivitet. Den gemensamma utgångspunkten är att ingen ska missgynnas på grund av ens sociala eller biologiska bakgrund. Fördelar och bördor ska alltså inte fördelas ojämlikt på grund av att vissa haft tur och andra otur. Dessa teorier har på senaste tid börjat kallas tur-egalitarianism. Equality and equal opportunity for welfare (Arneson 1989) Chance, Choice and Justice (Barry, ur Goodin and Pettit 2005, ) Återigen: What is Equality? Part 2: Equality of Resources (Dworkin 1981b) Kritik av Arnesons artikel: Arneson on Equality of Opportunity for Welfare (Lippert-Rasmussen 1999) Arneson besvarar kritiken: Equality of Opportunity for Welfare Defended and Recanted (Arneson 1999) TOR 28 FEB 5. Frihet och självägande En inflytelserik kritik mot de teorier vi hittills studerat baseras på idén om självägandeskap. Enligt dessa former av argument är det respekten av personers frihet och självägande som avgör vilka ekonomiska ramverk som är rättvisa. Ojämlika fördelningar är rättfärdigade så länge allas frihet och självägande respekterats.

3 Choice and Circumstance (Steiner 1997) Why Left-Libertarianism Is Not Incoherent, Indeterminate (Vallentyne, Steiner, and Otsuka 2005) TOR 7 MAR 6. Respekt och värdighet En annan viktig kritik som på senare år framförts mot tur-egalitarianismen är att den lägger alltför stor vikt vid personligt ansvar, och att för lite vikt ges till respekten för människors värdighet. Enligt denna kritik ska ett rättvist samhälle skydda och hjälpa de som har det sämst ställt, oavsett varför de har det sämst ställt. What is the Point of Equality (Anderson 1999) Fairness, Respect, and the Egalitarian Ethos (Wolff 1998) En tur-egalitarians svar på kritiken från Anderson: Luck egalitarianism interpreted and defended (Arneson 2004) DEL II TILLÄMPNING I denna del tillämpar vi de verktyg, argument och begrepp som vi studerat i DEL I. Varje tillfälle presenteras två områden av studenter. Nedan finns förslag på ämnen och litteratur. Andra ämnen och vidare litteratur kan väljas av studenten i samråd med kurslärare. TOR 14 MAR 7a. Den fria marknaden och rättvisa The Moral Standing of the Market (Sen 1985) Egalitarians and the market: dangerous ideals (Phillips 2008) 7b. Arbetslöshetsersättning och krav på motprestation What s wrong with Workfare? (White 2004) Training, Perfectionism and Fairness (Wolff 2004) Luck Egalitarianism, Permissible Inequalities, and Moral Hazard (Lang 2009) TOR 21 MAR 8a. Välfärdsstaten och skattebaserade omfördelningar Justice, Insurance, and Luck (Dworkin 2002) Fairness, Respect, and the Egalitarian Ethos (Wolff 1998) 8b. Allmän vård och personligt ansvar Lifestyle, responsibility and justice (Feiring 2008) Who do we Treat First when Resources Are Scarce? (Walker 2010)

4 LITTERATURLISTA Anderson, E. S What Is the Point of Equality?*. Ethics 109 (2): Arneson, R. J Equality and Equal Opportunity for Welfare. Philosophical Studies 56 (1) (May 1): doi: /bf Equality of Opportunity for Welfare Defended and Recanted. Journal of Political Philosophy 7 (4): doi: / Luck Egalitarianism Interpreted and Defended. Philosophical Topics 32 (1): 1. Cohen, G. A Equality of What? On Welfare, Goods and Capabilities. Recherches Économiques De Louvain / Louvain Economic Review 56 (3/4) (January 1): doi: / Dworkin, R. 1981a. What Is Equality? Part 1: Equality of Welfare. Philosophy & Public Affairs: b. What Is Equality? Part 2: Equality of Resources. Philosophy & Public Affairs: Sovereign Virtue: The Theory and Practice of Equality. Harvard University Press. Feiring, E Lifestyle, Responsibility and Justice. Journal of Medical Ethics 34 (1) (January 1): doi: /jme For Richer, for Poorer The Economist, October Goodin, Robert E., and Philip Pettit, ed Contemporary Political Philosophy: An Anthology. 2nd ed. Wiley-Blackwell. Goodin, Robert E., Philip Pettit, and Thomas W. Pogge, ed A Companion to Contemporary Political Philosophy. 2nd ed. Wiley- Blackwell. Lang, Gerald Luck Egalitarianism, Permissible Inequalities, and Moral Hazard. Journal of Moral Philosophy 6 (3) (May): doi: / x Lippert-Rasmussen, K Arneson on Equality of Opportunity for Welfare. Journal of Political Philosophy 7 (4): doi: / Phillips, Anne Egalitarians and the Market: Dangerous Ideals. Social Theory and Practice. Rawls, John A Theory of Justice. Harvard University Press. Sen, A Equality of What? Tanner Lectures on Human Values 1: The Moral Standing of the Market. Social Philosophy and Policy 2 (02): doi: /s Steiner, Hillel Choice and Circumstance. Ratio 10 (3): doi: / Vallentyne, Peter, Hillel Steiner, and Michael Otsuka Why Left- Libertarianism Is Not Incoherent, Indeterminate, or Irrelevant: A Reply to Fried. Philosophy & Public Affairs 33 (2): doi: /j x.

5 Walker, Tom Who Do We Treat First When Resources Are Scarce? Journal of Applied Philosophy 27 (2): doi: /j x. White, Stuart What s Wrong with Workfare? Journal of Applied Philosophy 21 (3): doi: /j x. Williams, Bernard The Idea of Equality. In Problems of the Self. Cambridge University Press. Wolff, Jonathan Fairness, Respect, and the Egalitarian Ethos. Philosophy & Public Affairs 27 (2): doi: /j tb00063.x Training, Perfectionism and Fairness. Journal of Applied Philosophy 21 (3): doi: /j x. Alla artiklar finns tillgängliga på kurshemsidan.

Relevanta dokument

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv