Köpa eller bygga nytt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Köpa eller bygga nytt?"

Transkript

1 Rapport 2011:03 Köpa eller bygga nytt? Tobins Q och tillgängligheten i Örebro län Mars 2011

2 Köpa eller bygga nytt? Tobins Q och tillgängligheten i Örebro län WSP Analys och Strategi Rapport 2011:03 Dnr: ISBN

3 Förord Bra kollektivtrafik är en avgörande faktor för att skapa en god utveckling i hela Örebroregionen. Samtidigt innebär kollektivtrafiken stora kostnader för länets invånare. Flera områden i länet har de senaste åren haft en minskande befolkning och en minskning av antalet arbetsplatser. I den här rapporten ställer vi oss frågan om, och i så fall hur mycket, en förändrad kollektivtrafik kan öka attraktiviteten i hela Örebroregionen. I rapporten testas den kollektivtrafik som föreslås i Målbild för kollektivtrafiken 2015 och 2030 som Regionfullmäktige och Länstrafiken Örebro ställde sig bakom Rapporten bygger därför på en kollektivtrafik med tät trafik i stomlinjer i befolkningstäta stråk, kompletterande tvärtrafik och en anropsstyrd kollektivtrafik i länets befolkningsglesade delar. Rapporten togs fram av WSP Analys och Strategi 2009 och kompletterades 2010 med ytterligare analyser av effekter av en Nobelbanan d.v.s. en ny järnväg Örebro-Kristinehamn via Karlskoga/ Degerfors. För dig som inte är intresserade av den teknisk beskrivningen av modellen och de beräkningar som gjorts räcker det att läsa avsnitten 3. Sammanfattning, 5. Slutsatser, 7. Särskild studie av Nobelbanan och studera kartorna som är samlade i 8. Appendix. WSP Analys och Strategi svarar själva för rapportens slutsatser och bedömningar. Fredrik Eliasson, utvecklingsstrateg vid Örebro läns landsting har varit projektledare. Magnus Persson Regiondirektör

4 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING OCH BAKGRUND Förutsättningar METOD Tobins Q Trafikanalyser och tillgänglighetsberäkningar Skattning av samband mellan Tobins Q och tillgänglighet Modellberäkning av Tobins Q med alternativt trafiknät Kvalitet och osäkerheter i beräkningarna RESULTAT Tobins Q Tillgänglighet Skattat samband mellan Tobins Q och tillgänglighet SLUTSATSER REFERENSER SÄRSKILD STUDIE AV NOBELBANAN Bakgrund Resultat APPENDIX Appendix kapitel Appendix kapitel 7 Nobelbanan

5 1 Sammanfattning En ekonomisk indikator på om det är lönsamt att bygga ett nytt småhus är Tobins Q. Tobins Q definieras som kvoten mellan försäljningspris för ett småhus och investeringskostnaden för ett nytt småhus. Kvoten används ofta som en indikator på attraktiviteten på den lokala bostadsmarknaden. Denna rapport undersöker sambandet mellan Tobins kvot (Q) och tillgänglighet i Örebro län. En central fråga är om förbättringar i trafiksystemet kan påverka attraktiviteten på småhusmarknaden, och i så fall med hur mycket. Rapporten undersöker hur Tobins Q varierar inom Örebro län under perioden och om det föreligger ett samband mellan områden med hög tillgänglighet i transportsystemet och höga Tobinskvoter. Beräkningarna av Tobins Q visar att länet som helhet uppvisar en genomsnittlig Tobinskvot på Det finns dock stora variationer mellan kommunerna. Örebro kommun är den enda kommunen med en genomsnittlig Tobinskvot över ett (1.04), övriga kommuner varierar mellan För att undersöka hur förbättringar i kollektivtrafiksystemet påverkar försäljningspris och Tobins Q beräknas tillgängligheten i transportsystemet dels med dagens trafiknät, dels med ett alternativt trafiknät. Beräkningarna av tillgängligheten genomförs i ett trafikmodellsystem. Resultatet av tillgänglighetsberäkningarna visar att det alternativa trafiknätet ger tillgänglighetsförbättringar i länet som helhet, särskilt i länets perifera delar. Resultatet av studien visar också att det föreligger ett starkt samband mellan tillgänglighet i transportsystemet och försäljningspriser på småhus. De statistiska skattningarna visar att ett signifikant samband föreligger och att tillgängligheten förklarar drygt 60 procent av variationen i försäljningspriserna i Örebro län. Förklaringsgraden ligger något högre i jämförelse med andra studier som visat på förklaringsgrader på procent. Det alternativa trafiknätet kan förväntas ge positiva effekter på småhuspriserna i Örebro län, även om de övergripande effekterna är måttliga. Störst förändring av Tobins Q kan förväntas där de relativa tillgänglighetsförbättringarna är störst, dvs. i perifera områden. Dock är dessa förändringar inte tillräckliga för att har någon betydande inverkan på Tobins Q. De flesta områden där Tobinskvoten ökar till ett värde över 1.0 (28 stycken) ligger inom Örebro kommun. WSP Arenavägen Stockholm-Globen Telefon Fax

6 2 Inledning och bakgrund Priserna på bostadsmarknaden i Sverige har under de senaste tio åren stigit kraftigt, framför allt i storstadsregionerna. Övriga delar av landet har också upplevt en generell prisuppgång, även om den inte kan jämföras med storstädernas. Prisuppgången har framför allt drivits på av historiskt sett låga räntor, men även av låg produktionstakt av nya bostäder. I vissa delar av landet råder idag en stor efterfrågan på nya bostäder medan det i andra delar råder överskott på bostäder. Bostadsbyggandet i riket är på historiskt låga nivåer. Frågan som många ställer sig är: Är det lönsamt att bygga eller bör jag istället köpa min bostad? Tobins Q En ekonomisk indikator på om det är lönsamt att bygga är Tobins Q, uppkallat efter nobelspristagaren (1981) i ekonomi, James Tobin. Tobins Q definieras som kvoten mellan försäljningspris och vad det kostar att bygga ett nytt småhus och är en indikator på om det är ekonomiskt lönsamt att bygga ett nytt eller inte. Nämnaren utgörs av produktionskostnaden för en ny bostad och täljaren består av marknadsvärdet för en jämförbar be ntlig bostad. En kvot över 1 indikerar således att det är lönsamt att bygga. I teorin bör högt Tobins Q leda till höga investeringar och vice versa. I praktiken krävs dock något högre kvot än 1, eftersom byggherren bör ha marginal på satsat kapital. Tobins Q varierar markant över hela riket. Storstadsregionerna har länge haft kvotvärden över 1, medan perifera delar av landet har värden långt under 1. Trots att det i teorin borde vara lönsamt att bygga i storstadsregionerna har byggandet under de senaste åren legat på låga nivåer. Detta kan delvis förklaras av att prisökningen varit mycket snabb och att det tagit tid att samla resurser till ett mer omfattande byggande. En annan förklaring kan vara en begynnande brist på mark i attraktiva lägen. Generellt sett varierar bostadspriserna betydligt mer än kostnaderna för nyproduktion mellan olika delar av regionen vilket innebär att mikroläget har stor betydelse för var det byggs nya bostäder. Därför byggs det också i kommuner med låga Tobins-kvoter, även om de omgivande områdena inte är attraktiva. Höga produktionskostnader kan förklara det låga byggandet totalt sett, men inte i förhållande till Tobins Q eftersom produktionskostnaderna är inkluderade i Tobins Q. Ett annat skäl till att det trots allt byggs i områden med låga Tobinskvoter är att det naturligtvis finns andra incitament till att bygga än endast rationellt ekonomiska. 4

7 Tobins Q och nybyggnation Även om bostadsbyggandet under senare tid varit lågt finns det ett samband mellan höga Tobins Q-värden och var det faktiskt byggs. Mälardalsrådet har i en rapport (Strömqvist 2004) undersökt variationen mellan Q-värden för Mälardalens kommuner och bostadsbyggandet under perioden Analysen visar att det finns ett systematiskt samband som förklarar drygt 60 procent av variationen i byggandet. Analysen visar att då Tobins Q antar värdet 1 kan man förvänta sig att bostadsbyggandet motsvarar två bostäder per år och 1000 invånare (Figur 1). Drivs Tobins Q upp till 1,5 ökar bostadsbyggandet till närmare fyra bostäder per år och 1000 invånare. Om Stockholm-Mälarregionen som helhet ska få något mer omfattande bostadsbyggande måste Tobins Q vara avsevärt större än 1. Figur 1 Sambandet mellan Tobins Q och nyproduktion av småhus (Strömqvist 2004) Om man ser till det totala byggandet i Mälardalen är sambandet mellan höga byggnadsvolymer och höga Tobins Q-värden ännu starkare. Det finns ett relativt tydligt samspel mellan Tobins Q och nyproduktionen (Figur 2). Det finns också ett ganska tydligt brott i samspelet. Efter 1994 motsvarar Tobins Q en avsevärt lägre nyproduktion än under åttiotalet. Detta trendbrott förklaras bland annat av förändrad räntepolitik och minskade räntebidrag, vilket ledde till att kostnaderna för bostadsproduktion drevs upp till marknadsmässiga nivåer. Tar man hänsyn till detta trendbrott visar det sig att 90 procent av variationen i Mälardalens småhusbyggande beror av Tobins Q (Strömqvist 2004). 5

8 Figur 2 Nyproduktion av småhus och Tobins Q för småhusmarknaden i Stockholm Mälarregionen år (Strömqvist 2004) Tobins Q och tillgänglighet Det finns flera studier av sambandet mellan Tobins Q och tillgänglighet i transportsystemet. Samtliga av dessa studier visar att det finns ett signifikant samband mellan höga Tobins Q-värden och hög tillgänglighet i tranportsystemet. Forslund (2007) har i en analys beskrivit variationen i Tobins Q för småhus i Västerås under perioden Tobins Q beräknades på delområden i kommunen. I rapporten undersöks bland annat hur Q-värdet varierar med avståndet till Västerås centralstation. Analysen visar att de högsta Q-värdena återfinns i de mest centrala delarna av kommunen, och avtar med ökat avstånd från centralstationen. I en annan studie (Berglund 2006) har WSP på uppdrag av Uppsala stad undersökt sambandet mellan tillgänglighet och Tobins Q. Tobins Q beräknades i studien på små delområden om 500x500 meter. Tillgängligheten beräknades både som tillgänglighet i kollektivtrafiksystemet och vägtransportsystemet. Resultatet av skattningen visar att tillgängligheten förklarar omkring 50 procent av variationen i Tobins Q i Uppsala stad. I en tredje studie (Strömqvist 2004) studerades sambandet mellan Tobins Q och tillgänglighet i Mälardalens kommuner. Sambandet visade sig vara mycket starkt, där tillgängligheten förklarade 80 procent av variationen i Tobins Q. Denna beräkningsmetod fångar inte den inomkommunala variation av lägeskvaliteter som olika områden besitter. Därför finns det anledning att använda dessa siffror med försiktighet eftersom sambandet är skattat på genomsnittliga Q- värden och genomsnittlig tillgänglighet på kommunnivå. 6

9 2.1 Förutsättningar Bostadsmarknadens utveckling i Örebro län Idag byggs det relativt få nya småhus i Örebro län. Detta är inte ett specifikt förhållande för just Örebro län, utan kan sägas vara giltigt för riket som helhet. År 2008 byggdes det omkring 350 nya småhus i Örebro län (Figur 3), vilket kan jämföras med ett genomsnitt för rikets samtliga län på 570 småhus. Flest småhus byggdes i Stockholms län med ett tillskott på nya bostäder år Minst byggdes det i Norrbottens län (80 småhus). Den historiska statistiken visar på en markant nedgång i småhusbyggandet i Örebro län under perioden , med en tillfällig uppgång under slutet på 1980-talet då rikets bostadsmarknad senare visade sig vara överhettad. Sedan år 2001 kan dock en svagt uppåtgående trend i småhusbyggandet observeras. Antal nybyggda småhus i Örebro län Figur 3 Nybyggnation av småhus i Örebro län (antal) (SCB) År 2008 försåldes omkring småhus i Örebro län (Figur 4). Historiskt sett är detta ett högt värde, som motsvaras av försäljningsvolymerna före bostadskrisen i början på 1990-talet. 7

10 Försålda småhus i Örebro län (antal) Figur 4 Antal försålda småhus i Örebro län (SCB) Snittpriset för ett småhus i Örebro län ligger idag på drygt kr. Det råder dock stora inomregionala variationer i priset. Det genomsnittliga priset på ett småhus i Örebro kommun låg år 2008 på drygt 2 miljoner kronor och i Ljusnarsberg låg snittpriset år 2008 på endast kronor (Figur 5). Utvecklingen av småhuspriserna i Örebro län visar på tydliga skillnader mellan olika delar av regionen. Medan prisutvecklingen i Örebro kommun i princip följer rikssnittet är utvecklingen i övriga delar av regionen måttlig. Denna utveckling är typisk för flera regioner där en stark centralkommun med god befolkningstillväxt omges av kommuner med begränsad eller negativ befolkningsutveckling. Prisutvecklingen speglar helt enkelt rådande efterfrågan och utbud på bostäder i olika delar av regionen. 8

11 Köpeskilling för småhus i Örebro län Medelvärde (1000) kr Riket Örebro län Örebro kommun Ljusnarsbergs kommun Figur 5 Genomsnittlig köpeskilling för småhus i olika delar av Örebro län (SCB) Produktionskostnaderna för gruppbyggda småhus i olika delar av landet skiljer sig inte lika mycket åt som bostadspriserna. I statistiken delas produktionskostnaderna in i tre geografiska storstadsregioner och tre länsregiongrupper. Örebro län tillhör länsregion II. Statistiken visar att produktionskostnaderna är dyrast i Storstadsregionerna med en kostnad på drygt kr per kvadratmeter år Kostnaderna tenderar också att fluktuera mer i storstadsregioner än i övriga regioner. Länsregion II hade år 2008 en produktionskostnad på drygt kr per kvadratmeter (Figur 6). Produktionskostnad för gruppbyggda småhus kr/kvm Stor-Stockholm Länsregionerna I - III Länsregion II (Bl.a. Örebro län) Riket Figur 6 Produktionskostnader för gruppbyggda småhus (SCB) 9

12 I Örebro län som helhet låg snittet av Tobins Q år 2006 på 0,6. Det finns dock stora variationer mellan kommunerna. Örebro kommun uppvisade år 2006 högst Tobinskvot (1.16) medan Ljusnarsbergs kommun hade en kvot på omkring 0,3 (Figur 7). Tobins Q för kommuner i Örebro län Q Örebro Kumla Lekeberg Askersund Nora Karlskoga Hallsberg Lindesberg Laxå Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Figur 7 Tobins Q för kommuner i Örebro län år 2006 (Institutet för bostadsforskning) Tobins Q varierar även över tid. Genomsnittet av Tobins Q för Örebro län låg i början på 1980-talet på 0,9 och har sedan minskat till 0,6 år 2006 (Figur 8). Under samma period har prisspridningen mellan länets kommuner ökat kraftigt. Örebro kommun har prismässigt dragit ifrån övriga kommuner i länet. Samtidigt som länet uppvisat minskande Tobinskvoter har snittet för Örebro kommun legat något under 1 under perioden, men trenden har varit positiv sedan början på 1990-talet. Tobins Q: Snitt Örebro län Q Snitt Örebro län Ljusnarsbergs kommun Örebro kommun Figur 8 Utvecklingen av Tobins Q för två kommuner i Örebro län (Institutet för bostadsforskning) 10

13 3 Metod 3.1 Tobins Q Data för beräkning av Tobins Q i nuläget kommer i huvudsak från två källor; lantmäteriets register över fastighetsförsäljningar samt SCB:s statistik för produktionskostnader. Samtliga köp som kan antas vara marknadsmässiga sorteras ut för vidare bearbetning. Metodiken för denna sortering är densamma som SCB använder för att redovisa statistik över småhusförsäljningar och redovisas nedan. Ett marknadsmässigt köp ska uppfylla följande kriterier: Köpeskillingen får vara maximalt 10 milj. Kr Typkoden måste vara 220, d.v.s. småhus för permanentboende Köpeskillingskoefficienten (K/T) måste vara mellan 0,8 och 6,0 Försäljningar av fastigheter upplåtna med tomträtt sorteras bort Antal fastigheter som ingår i köpet måste vara 1 Variablerna standardpoäng, värdeår och värdeyta måste finnas med i fastighetsinformationen Datamaterialet från lantmäteriet innehåller samtliga småhusförsäljningar , totalt st. Efter att urval av marknadsmässiga köp enligt ovanstående kriterier gjorts återstod köp, vilka sedan användes för vidare analyser. Produktionskostnaderna för gruppbyggda småhus hämtas från SCB:s statistik. Denna är uppdelad i kostnad för mark och byggnad. Den summerade produktionskostnaden för 1 m 2 boyta i småhus används sedan för beräkning av Tobins Q. För att kunna beräkna Tobins Q gjordes en justering av marknadsvärdet enligt Berger (1997) eftersom de försålda husen har olika ålder. Enligt Berger är en god uppskattning av deprecieringen cirka 1 % per år. Justeringen gjordes för varje transaktion. Därefter beräknades en genomsnittlig Tobins Q för samtliga trafikzoner i Örebro län. 11

14 3.2 Trafikanalyser och tillgänglighetsberäkningar Trafiken analyseras med en trafikmodell 1 som beräknar antal personresor och dess fördelning på färdmedel baserade på restider med Kollektivtrafik Gång, Cykel och Bil. Bilrestiderna beräknas på bilvägarna och kollektivlinjernas sträckning, turtätheter samt gångtider ger restiderna med kollektivtrafiken. Inför skattningen av sambandet mellan tillgänglighet och Tobins Q beräknas tillgängligheten med dagens utbud av vägar och kollektivtrafiklinjer i Örebro Län och övriga Mälardalen. Det alternativa trafiknätet ersätter befintliga regionala linjer i Örebro län med stomlinjer, regionala stråk och anropsstyrd trafik. De lokala linjerna i Örebro är kvar i linjenätet. Stomlinjerna har hållplatser i tätorterna vilket betyder att det är glest mellan hållplatserna. Övriga områden trafikeras med anropsstyrd trafik. Tabell 1 Stomlinjer och regionala stråk Stomlinjer Regionala Stråk Från Till Antal Restid Från Till Antal Restid turer minuter turer Dygn/ Dygn/ minuter Max- Maxtimme timme Arboga Eskilstuna 19 / 2 25 Lindesberg Arboga 6 / 2 59 Örebro Odensbacken 23 / 4 37 Hällefors Karlskoga 6 / Örebro Pålsboda 23 / 4 40 Fjugesta Vingåker 6 / Örebro Askersund 23 / 4 55 Kristinehamn Motala 6 / Örebro Fjugesta 37 / 5 35 Karlskoga Fagersta 6 / Örebro Garphyttan 47 / 9 30 Örebro Karlstad 19 / Karlskoga Degerfors 47 / 9 19 Örebro Hällefors 19 / 2 91 Örebro Ludvika 19 / 2 85 Örebro Stockholm 19 / 2 97 Örebro Laxå 23 / 4 33 Örebro Karlstad 19 / LuTrans, trafikmodell för persontrafik i Mälardalen 12

15 Lindesberg Nora Frövi Karlskoga Örebro Degerfors Kumla Hallsberg Laxå Figur 9 Linjer i Örebro län antal turer per dygn i alternativt trafiknät Figur 10 Lokala och Regionala linjer i alternativt trafiknät i Örebro 13

16 Direktanropsresa tillåts om resan inte ska göras till, inom eller från ett lokaltrafikområde (Örebro) och om resan är kortare än 30 km. Längre resor antas vara hänvisade till att kombinera anropsresa med en stomresa och om nödvändigt en avslutande anropsresa till mål. En anropsresa antas ske på följande vis: Resenären ringer och beställer en resa och anger 1. önskad starttid, 2. adress vid start och 3. adress vid mål för resan. Resenären får besked 1. om resan är en direktresa eller om en del av resan är med linjetrafik 2. anropsresans starthållplats och starttid 3. anropsresans målhållplats och ankomsttid 4. anropsresans reskostnad (anropsavgift 15 kr) utöver det månadskort eller kontantpris för att resa med linjetrafik. Den restid som används i tillgänglighetsmåttet består av: 1. Gångtid till anropshållplatsen 2. Ingen väntetid vid anropshållplatsen. Anropsresan antas starta vid en överenskommen tidpunkt försäkrat med ett samtal från föraren. Om en stomresa ingår kommer den väntetid som stomlinjen har att ingå i restiden. Det betyder att även om den anropsstyrda trafiken är anpassad till stomlinjens avgång så finns en dold väntetid i hemmet på samma sätt som för alla kollektivtrafikresor. Åktid till närmast stomhållplats 1. (kodas med schablon 50 km/h och fågelvägsavstånd) och om direktresa till målzon (kodas med schablon 50 km/h och avstånd kortaste väg) 2. Avgift för eventuell anropsstyrd resa 15 kr 3. Anropsavgiften räknas om till åktid 18 minuter med hjälp av genomsnittligt tidsvärde för kollektivresenärer i modellen. Avgiften är extra utöver kollektivrestaxan. Om en anropsresa behövs sista biten från stomhållplatsen till målområdet görs den på samma sätt med 3 minuters gångtid och ingen väntetid eftersom anropsresan antas samordnad med stomtrafiken. 14

17 3.3 Skattning av samband mellan Tobins Q och tillgänglighet Sambandet som testats är om det är möjligt beskriva variationer i försäljningspris med hjälp tillgänglighetsmått samt vissa uppgifter från taxeringsregistret som beskriver fastighetens kvalitet. I detta fall valdes tillgänglighet till arbetsplatser i kollektivtrafiksystemet, tillgänglighet till arbetsplatser med bil, fastighetens standardpoäng, byggnadens värdeår samt närhet till vatten. Korrelationen mellan dessa variabler samt försäljningspriset visas i Tabell 2. Tabell 2 Korrelation mellan variabler Tillgänglighet till arbetsplatser (Koll) Tillgänglighet till arbetsplatser (Bil) Byggnadens värdeår Närhet till vatten Byggnadens standardpoäng Köpeskilling/ kvm (boarea) Tillgänglighet till arbetsplatser (Koll) Tillgänglighet till arbetsplatser (Bil) Byggnadens värdeår Närhet till vatten Byggnadens standardpoäng Köpeskilling/ kvm (boarea) 1,00 0,84 1,00 0,20 0,11 1,00-0,12-0,10-0,07 1,00 0,24 0,21 0,35-0,05 1,00 0,68 0,76 0,23 0,00 0,27 1,00 Från Tabell 2 kan det konstateras att en relativt hög positiv samvariation föreligger mellan tillgänglighetsmåtten och köpeskilling. Variablerna standardpoäng och värdeår uppvisar en svag positiv korrelation. Vattennärhet visar något förvånande ingen samvariation med köpeskillingen. Detta beror sannolikt på att mycket få av de försålda fastigheterna (ca 300) är klassade som vattennära i taxeringsregistret. En regressionsmodell för med försäljningspris som responsvariabel och tillgänglighet, standardpoäng och värdeår som förklarande variabler skattades med hjälp av försäljningsstatistiken. Skälet till att försäljningspriset skattades och inte Tobins Q direkt är att statistiken rörande produktionskostnader endast finns redovisad på länsnivå och alltså är konstant för hela regionen. Figur 11 visar observerade försäljningar på x-axeln och modellutfall på y-axeln. Samtliga förklarande variabler har en hög signifikansnivå på 99 %. 15

18 Köpeskilling/ kvm (boarea) Modell Observerat Figur 11 Observerade försäljningar och modellutfall Korrelationen mellan modell och observerade värden är 0,78 och r 2 (förklariningsgrad) 0,61 vilket innebär att modellen kan förklara 61 % av försäljningsprisernas variation. Man kan notera i Figur 11 att modellen underskattar priset för en del objekt. Detta är sannolikt försäljningar av speciella objekt där tillgängligheten har mycket liten påverkan på priset. En del objekt kan observeras till vänster om punktsvärmen. Detta innebär att modellen ger dessa högre pris än de i verkligheten såldes för. I detta fall skulle dessa kunna representeras av exempelvis renoveringsobjekt i centrala lägen. Tabell 3 visar modellparametrarna med standardfel och t-värde (Students t). Samtliga modellparametrar är signifikanta under 0,1 % - nivån (P) Tabell 3 Estimat av modellparametrar Koefficient Standardfel t - värde P Tillgänglighet kollektivtrafik 0,24 0,04 6,47 < Tillgänglighet bil 0,39 0,01 42,21 < Standardpoäng 88,83 12,31 7,22 < Byggnadens värdeår 33,07 2,63 12,55 <

19 3.4 Modellberäkning av Tobins Q med alternativt trafiknät Modellen bedöms kunna utgöra en god beskrivning av hur tillgänglighetsförändringar påverkar försäljningspris och Tobins Q. Däremot finns som beskrivet ovan en rad faktorer som inte fångas av modellen. För att kunna göra en så bra beskrivning som möjligt användes Tobins Q beräknade från försäljningsstatistiken som bas för nuläget. I de fall försäljningsstatistik saknades för en trafikzon användes det modellberäknade nuläget. Därefter modellberäknades nya värden på Tobins Q med det förändrade trafiksystemet. Den modellbaserade förändring som observerades multiplicerades med Tobins Q från försäljningsstatistiken. 3.5 Kvalitet och osäkerheter i beräkningarna Som tidigare beskrivits varierar försäljningspris och Tobins kvot avsevärt både inom kommun och län. En viktig faktor som påverkar hur goda uppskattningar som kan göras är hur många försäljningar som kan observeras i en enskild trafikzon. I zoner med få försäljningar kan man förvänta sig större osäkerheter. En annan viktig faktor för Tobins kvot är produktionskostnaden som i denna studie antas vara konstant i hela regionen. Produktionskostnaden kan delas upp i kostnad för mark och byggnation. Tomtpriser och därmed markkostnaden skulle kunna förväntas variera beroende på läge i regionen. Om så är fallet skulle vi i nuläget ha något förhöjda kvoter i centrala och attraktiva lägen, samt omvänt något lägre kvoter i mer perifera delar. En förbättringspotential finns därför i att skaffa uppgifter om produktionskostnader på en lägre geografisk nivå. En möjlig väg är att uppskatta markdelen av produktionskostnaden på grundval av taxeringsvärdena. Tillgänglighet till arbetsplatser är en viktig förklaringsfaktor för försäljningspris och Tobins Q. Något som denna modell inte fångar är områdenas rykte eller sociala status vilka kan vara viktiga drivkrafter för prisbildning. En annan faktor som normalt sett har betydelse för priset är om fastigheten har närhet till vatten eller naturområden. Detta är svårt att använda på trafikzonsnivå eftersom många zoner är så stora att det inte går att generalisera en sådan variabel. Detta skulle kräva att man arbetade med mindre geografiska områden, exempelvis rutstatistik. 17

20 4 Resultat 4.1 Tobins Q År 2007 försåldes totalt omkring småhus i Örebro län och snittpriset för ett småhus länet var knappt 1,2 Mkr. De inomregionala variationerna i försäljningspriser är dock stora. I Ljusnarsbergs kommun var snittpriset för ett småhus omkring , medan snittpriset för Örebro kommun var omkring 2 Mkr. Även försäljningsaktiviteten varierar stort inom länet. År 2008 utgjorde försäljningarna i Örebro, Karlskoga och Lindesbergs kommuner 55 % av länets totala omsättning av småhus. I försäljningsstatistiken som används i denna studie återfinns omkring marknadsmässiga köp (Figur 12). Snittpriset per kvm bostadsyta i länet under perioden är enligt försäljningsstatistiken omkring kr/kvm. De totala produktionskostnaderna för ett nytt småhus i regionen uppgick till i snitt kr/kvm, dvs. betydligt högre än det genomsnittliga försäljningspriset i länet. Eftersom Tobins kvot beräknas som en jämförelse mellan två likvärdiga produkter, d.v.s. nybyggda hus, har försäljningspriserna justeras för att motsvara ett nybyggt hus (se metodavsnitt). Resultatet av beräkningarna av Tobins Q redovisas i Tabell 4. Det beräknade snittet på Tobins Q för Örebro län som helhet under perioden uppgår till 0,66 dvs. en ökning med omkring 0,1 enheter jämfört med år Detta indikerar att det på länsnivå ur strikt ekonomiskt hänseende inte är lönsamt att bygga nytt om man vill ha pengarna tillbaka på satsat kapital. Däremot finns det som tidigare nämnts betydande inomregionala variationer mellan kommunerna i länet. Resultatet av beräkningarna indikerar att det på kommunnivå är lönsamt att bygga i Örebro kommun, medan de flesta av de yttre kommunerna fortfarande har en Tobinskvot på långt under 1. Tabell 4 Beräknat genomsnittligt Tobins Q för kommuner i Örebro län KOMMUN TOBINS Q Lekeberg 0.62 Laxå 0.33 Hallsberg 0.48 Degerfors 0.31 Hällefors 0.26 Ljusnarsberg 0.23 Örebro 1.04 Kumla 0.72 Askersund 0.47 Karlskoga 0.52 Nora 0.54 Lindesberg 0.45 LÄNET

21 På samma sätt som det finns variationer mellan kommunerna i länet återfinns även inomkommunala variationer, vilket speglar lägets betydelse samt att det både finns attraktiva och mindre attraktiva lägen inom de flesta kommuner. Det finns alltså lokala områden inom kommunerna som uppvisar högre Tobinskvoter än kommuns genomsnittliga Q-värde (Figur 13). Figur 12 Försäljningar av småhus och försäljningspris (kr/kvm) i Örebro län (totalt marknadsmässiga köp). 19

22 Figur 13 Beräknat Tobins Q på delområden i Örebro län

23 4.2 Tillgänglighet Tillgänglighet i transportsystemet kan mätas på flera olika sätt. Ett vanligt mått är att beräkna antalet arbetsplatser som nås inom ett visst tidsintervall med kollektivtrafik eller bil. Tillgängligheten beskriver då varje områdes relativa belägenhet i förhållande till trafiksystemet och antalet arbetsplatser i övriga områden. Tillgängligheten till arbetsplatser och arbetskraft är viktiga förklaringsfaktorer till hur befolkning och företag väljer att bosätta och lokalisera sig. Ett områdes relativa tillgänglighet till arbetsplatser kan beräknas i trafikmodeller. Detta är dock endast ett mått på tillgänglighet och ger en översiktlig bild av hur transportsystem och bebyggelse samspelar. Eftersom utfallet av tillgänglighetsberäkningarna skiljer sig åt beroende på vilket tidsintervall som studeras kan detta beräkningsmått ibland vara grovt. Ett annat mått som tar hänsyn till flera faktorer är s.k. logsumma. Förenklat uttryckt beskriver logsumman möjligheten för en genomsnittlig individ i ett område att nå önskvärda målpunkter, till exempel arbetsplatser, inom en rimlig tid och kostnad. Logsumman kan också beskrivas som ett uttryck för den genomsnittliga nyttan med att göra en resa från ett område. Logsumman är entydigt bestämd vilket gör att differensen mellan olika tillgänglighetsberäkningar är entydig. Tillgänglighet kan även beskrivas som potentiellt antal arbetsplatser som nås inom ett visst tidsintervall, men detta är ett något begränsat mått i jämförelse med loggsummemåttet som visar på effektiviteten i systemet som helhet. I denna studie studeras två trafiknät; ett nuläge och ett alternativt trafiknät. Det alternativa trafiknätet innehåller flera idéer på förändringar i kollektivtrafiksystemet. Syftet är att undersöka hur det förändrade kollektivtrafiknätet påverkar tillgänglighet och bostadsmarknad. Det alternativa trafiknätet beskrivs mer detaljerat under metodavsnittet i denna rapport. Resultatet av tillgänglighetsberäkningarna för Örebro län illustreras i nedanstående figurer (Figur 14, Figur 15, Figur 16). Det alternativa trafiknätet ger en förbättrad tillgänglighet i länet som helhet, särskilt i de yttre delarna (Figur 14). Den anropsstyrda trafiken innebär att tillgängligheten förbättras betydligt i perifera områden som idag har gles kollektivtrafik. En övergripande slutsats av tillgänglighetsberäkningarna är alltså att det alternativa trafiknätet ger en förbättrad tillgänglighet i länet som helhet (Figur 14), särskilt i de yttre delarna av regionen. Detta är framför allt en effekt av den anropsstyrda trafiken vilken medför att perifera områden som tidigare karaktäriserats av lågt kollektivtrafikutbud får en betydande tillgänglighetsförbättring. I områden som idag har en relativ god tillgänglighet blir de sammantagna effekterna mindre. 21

Tillgänglighet och Tobins Q i Sörmland

Tillgänglighet och Tobins Q i Sörmland Tillgänglighet och Tobins Q i Sörmland Tre trafikscenarier och deras betydelse för fastighetspriser och tillgänglighet Regionförbundet Sörmland levererar 2013:1 En rapport framtagen av WSP Analys & Strategi

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Metoder och verktyg för regional planering

Metoder och verktyg för regional planering Metoder och verktyg för regional planering Några exempel Lars Berglund 2014-10-14 Innehåll 1. Introduktion 2. Modellbaserade planeringsunderlag för regional utveckling Planeringsmodeller/Lokaliseringsmodeller

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Bostadspriser och tillgänglighet

Bostadspriser och tillgänglighet STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KSN-2014-132 Underlag till arbetet med Översiktsplan för Uppsala kommun 2016 UNDERLAGSRAPPORT: Bostadspriser och tillgänglighet 2 (34) RAPPORTFÖRFATTARE BESTÄLLARE Uppsala kommun,

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012 Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 202 Genomförande av länsplanen 202 Fredrik Idevall 202-03-6 Genomförande länsplanen 4 Större objekt 5 3 2, 2 Större namnsatta objekt 20. rv 5/Södra tvärleden

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

Vindkraft i Örebro län

Vindkraft i Örebro län Vindkraft i Örebro län 2011-11-10 Lars Thomsson Vindkraftssamordnare Region Mitt Gotlands kommun, kommunalråd samhällsbyggnad 2006-2010 Gotlands kommun, byggnadsnämndens ordförande 2006-2010 Partistyrelsen

Läs mer

Kommunanalys. Del 2 Höganäs. Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström. Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 2009-10-02

Kommunanalys. Del 2 Höganäs. Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström. Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 2009-10-02 Kommunanalys Del 2 Höganäs Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte och bakgrund... 3 Metod... 3 Analys av kommunval...

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER 84 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER BOSTADSPRISER De svenska bostadspriserna mindre attraktiva för danskar Billigare bostäder, större och bättre bostad för pengarna var drivkraften bakom den

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Svenska folkets flyttskatteskuld

Svenska folkets flyttskatteskuld Svenska folkets flyttskatteskuld Vad är den genomsnittliga småhusägaren skyldig staten? Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer

Mäklarbarometern Kvartal 3 18 oktober 2013

Mäklarbarometern Kvartal 3 18 oktober 2013 Mäklarbarometern Kvartal 3 18 oktober 2013 Sidan 3 Temperaturen stiger Sidan 6 Indikatorerna pekar uppåt Sidan 7 Het bostadsmarknad i Stockholm Från vänster: Tor Borg och Maria Landeborn, Ekonomiska Sekretariatet,

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen... 3 1. Tillgänglighet

Läs mer

Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands samt Örebro län

Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands samt Örebro län INRIKTNING FÖR TRANSPORTSYSTEMET ÅR 2030 Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands samt Örebro län Tillsammans är vi starka Inom Östra Mellansverige samverkar fem län (Stockholm,

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Indikatorer The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskapslyft för barn och unga: Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering

-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering -betalningsvilja för småhus Tillväxt, miljö och regionplanering Enligt uppdrag från Stockholms läns landsting har konsultföretagen Evidens, Spacescape och White genomfört denna studie Värdering av stadskvalitet

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Analys av förutsättningar för nyproduktion av egna hem, Tranås, mars 2011 8 mars 2011

Analys av förutsättningar för nyproduktion av egna hem, Tranås, mars 2011 8 mars 2011 Analys av förutsättningar för nyproduktion av egna hem, Tranås, mars 2011 8 mars 2011 1 Innehåll Bakgrund och syfte Process i fyra steg Regional tillväxt Bostadsmarknad Småhus Bostadsrätter Sammanfattande

Läs mer

Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar

Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar Aktuellt på bostadsmarknaden januari juni 2015 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 10 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Bilaga 9 Rapport fastighetspriser, Vindkraft i sikte

Bilaga 9 Rapport fastighetspriser, Vindkraft i sikte Bilaga 9 Rapport fastighetspriser, Vindkraft i sikte Vindkraft i sikte Hur påverkas fastighetspriserna vid etablering av vindkraft? Vindkraft i sikte 1 Sammanfattning Vindkraft är den typ av elproduktion

Läs mer

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov?

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Har kollektivtrafikbranschen ett ensidigt angreppssätt? Torbjörn Eriksson & Mats Johansson Urbanet AB Strukturer ANDELAR/ RESANDE/ NÖJDHET 24

Läs mer

Användarhandledning för VD Link för Småhus Vitec

Användarhandledning för VD Link för Småhus Vitec Innehållsförteckning Användarhandledning, VD Link för Småhus...3 1. Valfri sökning...4 Standardsökning...5 Kartsökning...7 Utökad sökning...8 Resultat av sökning...9 Detaljerad information om en försäljning...9

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Mäklarinsikt Fastighetsmäklare bedömer: stabilt i stora delar av landet - svagare utveckling i Stockholm

Mäklarinsikt Fastighetsmäklare bedömer: stabilt i stora delar av landet - svagare utveckling i Stockholm Pressmeddelande 009-07-0 Mäklarinsikt Fastighetsmäklare bedömer: stabilt i stora delar av landet - svagare utveckling i Stockholm Fastighetsmäklarnas bedömning är att marknaden för småhus och bostadsrätter

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Nya rekord för bostadsmarknaden i Umeå!

Nya rekord för bostadsmarknaden i Umeå! Övergripande Planering Nya rekord för bostadsmarknaden i Umeå! Aktuellt på bostadsmarknaden januari juni 214 1 (8) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 6 214 Sammanfattning Under den

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland på landsbygden i Västra Götaland Martin Elofsson, regionutvecklare sekretariatet Landsbygdsarbetet Målet: Sammanhållen region 1. Utredning Syfte, minsta utbud Långsiktigt ansvar 2. Projekt anropsstyrd

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA ÅRSRAPPORT

FASTIGHETSFAKTA ÅRSRAPPORT FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. ÅRSRAPPORT 2014 FASTIGHETSUTVECKLINGEN

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Kristinehamn upptäck kollektivtrafiken

Kristinehamn upptäck kollektivtrafiken Kristinehamn upptäck kollektivtrafiken Prova att åka kollektivt! Visste du att Kristinehamn har en bra tätortstrafik och goda pendlingsmöjligheter med både buss och tåg? Upptäck kollektivtrafiken i Kristinehamns

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Mäklarbarometern Kvartal 2 26 juni 2014

Mäklarbarometern Kvartal 2 26 juni 2014 Mäklarbarometern Kvartal 2 26 juni 2014 Sidan 3 Småhusmarknaderna accelererar Sidan 6 Försiktiga förväntningar Sidan 7 Dämpad uppgång i Stockholm Sidan 9 Stabilt uppåt i Göteborg Sidan 11 Malmö i täten

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Tåg och expressbussar

Tåg och expressbussar Remisshandling 2014-06-13 2014-09-26 Strategi för Tåg och expressbussar i Örebro län 0 1 Innehåll Inledning... 4 Mål 2030 och 2050... 6 Hur påverkas vi av omvärlden?... 9 Dagens trafik och resande... 13

Läs mer

Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014

Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014 Övergripande planering Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014 Innehållsförteckning Bostadsrätterna upp med 20 procent 3 Störst prisökning

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER R I K S D A G E N S U T R E D N I N G S T J Ä N S T Susanna Kinnman Tfn: 08-786 5716 PM 2013-05-20 Dnr 2013:722 FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER Svenskt Näringsliv och SKL rankar företagsklimat i Sveriges kommuner.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Västra Hamnen Statistikunderlag, Maria Pleiborn, 2015-01-09 Information Valda jämförelsekommuner: Jämnstora och/eller närliggande WSPs befolkningsprognos bygger på

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Kronobergs län Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2015 1

Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2015 1 Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2015 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik till och med mars månad år 2015. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform: Under

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Bilden av Örebroregionen Regionalt utvärderingsforum 150521

Bilden av Örebroregionen Regionalt utvärderingsforum 150521 Bilden av Örebroregionen Regionalt utvärderingsforum 150521 CMA Research AB Företaget AB, Kundundersökning 2015, sida 2 Om undersökningen Bakgrund Syfte Genomförande Metod CMA har sedan 2006 för Regionförbundets

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Anpassning Matchning Kvalitetsförbättring

Anpassning Matchning Kvalitetsförbättring Rapport 2011:05 Anpassning Matchning Kvalitetsförbättring Prognoser för gymnasieskolan i Örebro län 2012-2020 Anders Niklasson Anpassning-Matchning-Kvalitetsförbättring Prognoser för gymnasieskolan i Örebro

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången.

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Fler kanaler att välja på. 1. Varför digital-tv? Varför digital-tv? Beslut av Sveriges riksdag Riksdagen har bestämt att hela Sverige ska gå

Läs mer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer