Köpa eller bygga nytt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Köpa eller bygga nytt?"

Transkript

1 Rapport 2011:03 Köpa eller bygga nytt? Tobins Q och tillgängligheten i Örebro län Mars 2011

2 Köpa eller bygga nytt? Tobins Q och tillgängligheten i Örebro län WSP Analys och Strategi Rapport 2011:03 Dnr: ISBN

3 Förord Bra kollektivtrafik är en avgörande faktor för att skapa en god utveckling i hela Örebroregionen. Samtidigt innebär kollektivtrafiken stora kostnader för länets invånare. Flera områden i länet har de senaste åren haft en minskande befolkning och en minskning av antalet arbetsplatser. I den här rapporten ställer vi oss frågan om, och i så fall hur mycket, en förändrad kollektivtrafik kan öka attraktiviteten i hela Örebroregionen. I rapporten testas den kollektivtrafik som föreslås i Målbild för kollektivtrafiken 2015 och 2030 som Regionfullmäktige och Länstrafiken Örebro ställde sig bakom Rapporten bygger därför på en kollektivtrafik med tät trafik i stomlinjer i befolkningstäta stråk, kompletterande tvärtrafik och en anropsstyrd kollektivtrafik i länets befolkningsglesade delar. Rapporten togs fram av WSP Analys och Strategi 2009 och kompletterades 2010 med ytterligare analyser av effekter av en Nobelbanan d.v.s. en ny järnväg Örebro-Kristinehamn via Karlskoga/ Degerfors. För dig som inte är intresserade av den teknisk beskrivningen av modellen och de beräkningar som gjorts räcker det att läsa avsnitten 3. Sammanfattning, 5. Slutsatser, 7. Särskild studie av Nobelbanan och studera kartorna som är samlade i 8. Appendix. WSP Analys och Strategi svarar själva för rapportens slutsatser och bedömningar. Fredrik Eliasson, utvecklingsstrateg vid Örebro läns landsting har varit projektledare. Magnus Persson Regiondirektör

4 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING OCH BAKGRUND Förutsättningar METOD Tobins Q Trafikanalyser och tillgänglighetsberäkningar Skattning av samband mellan Tobins Q och tillgänglighet Modellberäkning av Tobins Q med alternativt trafiknät Kvalitet och osäkerheter i beräkningarna RESULTAT Tobins Q Tillgänglighet Skattat samband mellan Tobins Q och tillgänglighet SLUTSATSER REFERENSER SÄRSKILD STUDIE AV NOBELBANAN Bakgrund Resultat APPENDIX Appendix kapitel Appendix kapitel 7 Nobelbanan

5 1 Sammanfattning En ekonomisk indikator på om det är lönsamt att bygga ett nytt småhus är Tobins Q. Tobins Q definieras som kvoten mellan försäljningspris för ett småhus och investeringskostnaden för ett nytt småhus. Kvoten används ofta som en indikator på attraktiviteten på den lokala bostadsmarknaden. Denna rapport undersöker sambandet mellan Tobins kvot (Q) och tillgänglighet i Örebro län. En central fråga är om förbättringar i trafiksystemet kan påverka attraktiviteten på småhusmarknaden, och i så fall med hur mycket. Rapporten undersöker hur Tobins Q varierar inom Örebro län under perioden och om det föreligger ett samband mellan områden med hög tillgänglighet i transportsystemet och höga Tobinskvoter. Beräkningarna av Tobins Q visar att länet som helhet uppvisar en genomsnittlig Tobinskvot på Det finns dock stora variationer mellan kommunerna. Örebro kommun är den enda kommunen med en genomsnittlig Tobinskvot över ett (1.04), övriga kommuner varierar mellan För att undersöka hur förbättringar i kollektivtrafiksystemet påverkar försäljningspris och Tobins Q beräknas tillgängligheten i transportsystemet dels med dagens trafiknät, dels med ett alternativt trafiknät. Beräkningarna av tillgängligheten genomförs i ett trafikmodellsystem. Resultatet av tillgänglighetsberäkningarna visar att det alternativa trafiknätet ger tillgänglighetsförbättringar i länet som helhet, särskilt i länets perifera delar. Resultatet av studien visar också att det föreligger ett starkt samband mellan tillgänglighet i transportsystemet och försäljningspriser på småhus. De statistiska skattningarna visar att ett signifikant samband föreligger och att tillgängligheten förklarar drygt 60 procent av variationen i försäljningspriserna i Örebro län. Förklaringsgraden ligger något högre i jämförelse med andra studier som visat på förklaringsgrader på procent. Det alternativa trafiknätet kan förväntas ge positiva effekter på småhuspriserna i Örebro län, även om de övergripande effekterna är måttliga. Störst förändring av Tobins Q kan förväntas där de relativa tillgänglighetsförbättringarna är störst, dvs. i perifera områden. Dock är dessa förändringar inte tillräckliga för att har någon betydande inverkan på Tobins Q. De flesta områden där Tobinskvoten ökar till ett värde över 1.0 (28 stycken) ligger inom Örebro kommun. WSP Arenavägen Stockholm-Globen Telefon Fax

6 2 Inledning och bakgrund Priserna på bostadsmarknaden i Sverige har under de senaste tio åren stigit kraftigt, framför allt i storstadsregionerna. Övriga delar av landet har också upplevt en generell prisuppgång, även om den inte kan jämföras med storstädernas. Prisuppgången har framför allt drivits på av historiskt sett låga räntor, men även av låg produktionstakt av nya bostäder. I vissa delar av landet råder idag en stor efterfrågan på nya bostäder medan det i andra delar råder överskott på bostäder. Bostadsbyggandet i riket är på historiskt låga nivåer. Frågan som många ställer sig är: Är det lönsamt att bygga eller bör jag istället köpa min bostad? Tobins Q En ekonomisk indikator på om det är lönsamt att bygga är Tobins Q, uppkallat efter nobelspristagaren (1981) i ekonomi, James Tobin. Tobins Q definieras som kvoten mellan försäljningspris och vad det kostar att bygga ett nytt småhus och är en indikator på om det är ekonomiskt lönsamt att bygga ett nytt eller inte. Nämnaren utgörs av produktionskostnaden för en ny bostad och täljaren består av marknadsvärdet för en jämförbar be ntlig bostad. En kvot över 1 indikerar således att det är lönsamt att bygga. I teorin bör högt Tobins Q leda till höga investeringar och vice versa. I praktiken krävs dock något högre kvot än 1, eftersom byggherren bör ha marginal på satsat kapital. Tobins Q varierar markant över hela riket. Storstadsregionerna har länge haft kvotvärden över 1, medan perifera delar av landet har värden långt under 1. Trots att det i teorin borde vara lönsamt att bygga i storstadsregionerna har byggandet under de senaste åren legat på låga nivåer. Detta kan delvis förklaras av att prisökningen varit mycket snabb och att det tagit tid att samla resurser till ett mer omfattande byggande. En annan förklaring kan vara en begynnande brist på mark i attraktiva lägen. Generellt sett varierar bostadspriserna betydligt mer än kostnaderna för nyproduktion mellan olika delar av regionen vilket innebär att mikroläget har stor betydelse för var det byggs nya bostäder. Därför byggs det också i kommuner med låga Tobins-kvoter, även om de omgivande områdena inte är attraktiva. Höga produktionskostnader kan förklara det låga byggandet totalt sett, men inte i förhållande till Tobins Q eftersom produktionskostnaderna är inkluderade i Tobins Q. Ett annat skäl till att det trots allt byggs i områden med låga Tobinskvoter är att det naturligtvis finns andra incitament till att bygga än endast rationellt ekonomiska. 4

7 Tobins Q och nybyggnation Även om bostadsbyggandet under senare tid varit lågt finns det ett samband mellan höga Tobins Q-värden och var det faktiskt byggs. Mälardalsrådet har i en rapport (Strömqvist 2004) undersökt variationen mellan Q-värden för Mälardalens kommuner och bostadsbyggandet under perioden Analysen visar att det finns ett systematiskt samband som förklarar drygt 60 procent av variationen i byggandet. Analysen visar att då Tobins Q antar värdet 1 kan man förvänta sig att bostadsbyggandet motsvarar två bostäder per år och 1000 invånare (Figur 1). Drivs Tobins Q upp till 1,5 ökar bostadsbyggandet till närmare fyra bostäder per år och 1000 invånare. Om Stockholm-Mälarregionen som helhet ska få något mer omfattande bostadsbyggande måste Tobins Q vara avsevärt större än 1. Figur 1 Sambandet mellan Tobins Q och nyproduktion av småhus (Strömqvist 2004) Om man ser till det totala byggandet i Mälardalen är sambandet mellan höga byggnadsvolymer och höga Tobins Q-värden ännu starkare. Det finns ett relativt tydligt samspel mellan Tobins Q och nyproduktionen (Figur 2). Det finns också ett ganska tydligt brott i samspelet. Efter 1994 motsvarar Tobins Q en avsevärt lägre nyproduktion än under åttiotalet. Detta trendbrott förklaras bland annat av förändrad räntepolitik och minskade räntebidrag, vilket ledde till att kostnaderna för bostadsproduktion drevs upp till marknadsmässiga nivåer. Tar man hänsyn till detta trendbrott visar det sig att 90 procent av variationen i Mälardalens småhusbyggande beror av Tobins Q (Strömqvist 2004). 5

8 Figur 2 Nyproduktion av småhus och Tobins Q för småhusmarknaden i Stockholm Mälarregionen år (Strömqvist 2004) Tobins Q och tillgänglighet Det finns flera studier av sambandet mellan Tobins Q och tillgänglighet i transportsystemet. Samtliga av dessa studier visar att det finns ett signifikant samband mellan höga Tobins Q-värden och hög tillgänglighet i tranportsystemet. Forslund (2007) har i en analys beskrivit variationen i Tobins Q för småhus i Västerås under perioden Tobins Q beräknades på delområden i kommunen. I rapporten undersöks bland annat hur Q-värdet varierar med avståndet till Västerås centralstation. Analysen visar att de högsta Q-värdena återfinns i de mest centrala delarna av kommunen, och avtar med ökat avstånd från centralstationen. I en annan studie (Berglund 2006) har WSP på uppdrag av Uppsala stad undersökt sambandet mellan tillgänglighet och Tobins Q. Tobins Q beräknades i studien på små delområden om 500x500 meter. Tillgängligheten beräknades både som tillgänglighet i kollektivtrafiksystemet och vägtransportsystemet. Resultatet av skattningen visar att tillgängligheten förklarar omkring 50 procent av variationen i Tobins Q i Uppsala stad. I en tredje studie (Strömqvist 2004) studerades sambandet mellan Tobins Q och tillgänglighet i Mälardalens kommuner. Sambandet visade sig vara mycket starkt, där tillgängligheten förklarade 80 procent av variationen i Tobins Q. Denna beräkningsmetod fångar inte den inomkommunala variation av lägeskvaliteter som olika områden besitter. Därför finns det anledning att använda dessa siffror med försiktighet eftersom sambandet är skattat på genomsnittliga Q- värden och genomsnittlig tillgänglighet på kommunnivå. 6

9 2.1 Förutsättningar Bostadsmarknadens utveckling i Örebro län Idag byggs det relativt få nya småhus i Örebro län. Detta är inte ett specifikt förhållande för just Örebro län, utan kan sägas vara giltigt för riket som helhet. År 2008 byggdes det omkring 350 nya småhus i Örebro län (Figur 3), vilket kan jämföras med ett genomsnitt för rikets samtliga län på 570 småhus. Flest småhus byggdes i Stockholms län med ett tillskott på nya bostäder år Minst byggdes det i Norrbottens län (80 småhus). Den historiska statistiken visar på en markant nedgång i småhusbyggandet i Örebro län under perioden , med en tillfällig uppgång under slutet på 1980-talet då rikets bostadsmarknad senare visade sig vara överhettad. Sedan år 2001 kan dock en svagt uppåtgående trend i småhusbyggandet observeras. Antal nybyggda småhus i Örebro län Figur 3 Nybyggnation av småhus i Örebro län (antal) (SCB) År 2008 försåldes omkring småhus i Örebro län (Figur 4). Historiskt sett är detta ett högt värde, som motsvaras av försäljningsvolymerna före bostadskrisen i början på 1990-talet. 7

10 Försålda småhus i Örebro län (antal) Figur 4 Antal försålda småhus i Örebro län (SCB) Snittpriset för ett småhus i Örebro län ligger idag på drygt kr. Det råder dock stora inomregionala variationer i priset. Det genomsnittliga priset på ett småhus i Örebro kommun låg år 2008 på drygt 2 miljoner kronor och i Ljusnarsberg låg snittpriset år 2008 på endast kronor (Figur 5). Utvecklingen av småhuspriserna i Örebro län visar på tydliga skillnader mellan olika delar av regionen. Medan prisutvecklingen i Örebro kommun i princip följer rikssnittet är utvecklingen i övriga delar av regionen måttlig. Denna utveckling är typisk för flera regioner där en stark centralkommun med god befolkningstillväxt omges av kommuner med begränsad eller negativ befolkningsutveckling. Prisutvecklingen speglar helt enkelt rådande efterfrågan och utbud på bostäder i olika delar av regionen. 8

11 Köpeskilling för småhus i Örebro län Medelvärde (1000) kr Riket Örebro län Örebro kommun Ljusnarsbergs kommun Figur 5 Genomsnittlig köpeskilling för småhus i olika delar av Örebro län (SCB) Produktionskostnaderna för gruppbyggda småhus i olika delar av landet skiljer sig inte lika mycket åt som bostadspriserna. I statistiken delas produktionskostnaderna in i tre geografiska storstadsregioner och tre länsregiongrupper. Örebro län tillhör länsregion II. Statistiken visar att produktionskostnaderna är dyrast i Storstadsregionerna med en kostnad på drygt kr per kvadratmeter år Kostnaderna tenderar också att fluktuera mer i storstadsregioner än i övriga regioner. Länsregion II hade år 2008 en produktionskostnad på drygt kr per kvadratmeter (Figur 6). Produktionskostnad för gruppbyggda småhus kr/kvm Stor-Stockholm Länsregionerna I - III Länsregion II (Bl.a. Örebro län) Riket Figur 6 Produktionskostnader för gruppbyggda småhus (SCB) 9

12 I Örebro län som helhet låg snittet av Tobins Q år 2006 på 0,6. Det finns dock stora variationer mellan kommunerna. Örebro kommun uppvisade år 2006 högst Tobinskvot (1.16) medan Ljusnarsbergs kommun hade en kvot på omkring 0,3 (Figur 7). Tobins Q för kommuner i Örebro län Q Örebro Kumla Lekeberg Askersund Nora Karlskoga Hallsberg Lindesberg Laxå Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Figur 7 Tobins Q för kommuner i Örebro län år 2006 (Institutet för bostadsforskning) Tobins Q varierar även över tid. Genomsnittet av Tobins Q för Örebro län låg i början på 1980-talet på 0,9 och har sedan minskat till 0,6 år 2006 (Figur 8). Under samma period har prisspridningen mellan länets kommuner ökat kraftigt. Örebro kommun har prismässigt dragit ifrån övriga kommuner i länet. Samtidigt som länet uppvisat minskande Tobinskvoter har snittet för Örebro kommun legat något under 1 under perioden, men trenden har varit positiv sedan början på 1990-talet. Tobins Q: Snitt Örebro län Q Snitt Örebro län Ljusnarsbergs kommun Örebro kommun Figur 8 Utvecklingen av Tobins Q för två kommuner i Örebro län (Institutet för bostadsforskning) 10

13 3 Metod 3.1 Tobins Q Data för beräkning av Tobins Q i nuläget kommer i huvudsak från två källor; lantmäteriets register över fastighetsförsäljningar samt SCB:s statistik för produktionskostnader. Samtliga köp som kan antas vara marknadsmässiga sorteras ut för vidare bearbetning. Metodiken för denna sortering är densamma som SCB använder för att redovisa statistik över småhusförsäljningar och redovisas nedan. Ett marknadsmässigt köp ska uppfylla följande kriterier: Köpeskillingen får vara maximalt 10 milj. Kr Typkoden måste vara 220, d.v.s. småhus för permanentboende Köpeskillingskoefficienten (K/T) måste vara mellan 0,8 och 6,0 Försäljningar av fastigheter upplåtna med tomträtt sorteras bort Antal fastigheter som ingår i köpet måste vara 1 Variablerna standardpoäng, värdeår och värdeyta måste finnas med i fastighetsinformationen Datamaterialet från lantmäteriet innehåller samtliga småhusförsäljningar , totalt st. Efter att urval av marknadsmässiga köp enligt ovanstående kriterier gjorts återstod köp, vilka sedan användes för vidare analyser. Produktionskostnaderna för gruppbyggda småhus hämtas från SCB:s statistik. Denna är uppdelad i kostnad för mark och byggnad. Den summerade produktionskostnaden för 1 m 2 boyta i småhus används sedan för beräkning av Tobins Q. För att kunna beräkna Tobins Q gjordes en justering av marknadsvärdet enligt Berger (1997) eftersom de försålda husen har olika ålder. Enligt Berger är en god uppskattning av deprecieringen cirka 1 % per år. Justeringen gjordes för varje transaktion. Därefter beräknades en genomsnittlig Tobins Q för samtliga trafikzoner i Örebro län. 11

14 3.2 Trafikanalyser och tillgänglighetsberäkningar Trafiken analyseras med en trafikmodell 1 som beräknar antal personresor och dess fördelning på färdmedel baserade på restider med Kollektivtrafik Gång, Cykel och Bil. Bilrestiderna beräknas på bilvägarna och kollektivlinjernas sträckning, turtätheter samt gångtider ger restiderna med kollektivtrafiken. Inför skattningen av sambandet mellan tillgänglighet och Tobins Q beräknas tillgängligheten med dagens utbud av vägar och kollektivtrafiklinjer i Örebro Län och övriga Mälardalen. Det alternativa trafiknätet ersätter befintliga regionala linjer i Örebro län med stomlinjer, regionala stråk och anropsstyrd trafik. De lokala linjerna i Örebro är kvar i linjenätet. Stomlinjerna har hållplatser i tätorterna vilket betyder att det är glest mellan hållplatserna. Övriga områden trafikeras med anropsstyrd trafik. Tabell 1 Stomlinjer och regionala stråk Stomlinjer Regionala Stråk Från Till Antal Restid Från Till Antal Restid turer minuter turer Dygn/ Dygn/ minuter Max- Maxtimme timme Arboga Eskilstuna 19 / 2 25 Lindesberg Arboga 6 / 2 59 Örebro Odensbacken 23 / 4 37 Hällefors Karlskoga 6 / Örebro Pålsboda 23 / 4 40 Fjugesta Vingåker 6 / Örebro Askersund 23 / 4 55 Kristinehamn Motala 6 / Örebro Fjugesta 37 / 5 35 Karlskoga Fagersta 6 / Örebro Garphyttan 47 / 9 30 Örebro Karlstad 19 / Karlskoga Degerfors 47 / 9 19 Örebro Hällefors 19 / 2 91 Örebro Ludvika 19 / 2 85 Örebro Stockholm 19 / 2 97 Örebro Laxå 23 / 4 33 Örebro Karlstad 19 / LuTrans, trafikmodell för persontrafik i Mälardalen 12

15 Lindesberg Nora Frövi Karlskoga Örebro Degerfors Kumla Hallsberg Laxå Figur 9 Linjer i Örebro län antal turer per dygn i alternativt trafiknät Figur 10 Lokala och Regionala linjer i alternativt trafiknät i Örebro 13

16 Direktanropsresa tillåts om resan inte ska göras till, inom eller från ett lokaltrafikområde (Örebro) och om resan är kortare än 30 km. Längre resor antas vara hänvisade till att kombinera anropsresa med en stomresa och om nödvändigt en avslutande anropsresa till mål. En anropsresa antas ske på följande vis: Resenären ringer och beställer en resa och anger 1. önskad starttid, 2. adress vid start och 3. adress vid mål för resan. Resenären får besked 1. om resan är en direktresa eller om en del av resan är med linjetrafik 2. anropsresans starthållplats och starttid 3. anropsresans målhållplats och ankomsttid 4. anropsresans reskostnad (anropsavgift 15 kr) utöver det månadskort eller kontantpris för att resa med linjetrafik. Den restid som används i tillgänglighetsmåttet består av: 1. Gångtid till anropshållplatsen 2. Ingen väntetid vid anropshållplatsen. Anropsresan antas starta vid en överenskommen tidpunkt försäkrat med ett samtal från föraren. Om en stomresa ingår kommer den väntetid som stomlinjen har att ingå i restiden. Det betyder att även om den anropsstyrda trafiken är anpassad till stomlinjens avgång så finns en dold väntetid i hemmet på samma sätt som för alla kollektivtrafikresor. Åktid till närmast stomhållplats 1. (kodas med schablon 50 km/h och fågelvägsavstånd) och om direktresa till målzon (kodas med schablon 50 km/h och avstånd kortaste väg) 2. Avgift för eventuell anropsstyrd resa 15 kr 3. Anropsavgiften räknas om till åktid 18 minuter med hjälp av genomsnittligt tidsvärde för kollektivresenärer i modellen. Avgiften är extra utöver kollektivrestaxan. Om en anropsresa behövs sista biten från stomhållplatsen till målområdet görs den på samma sätt med 3 minuters gångtid och ingen väntetid eftersom anropsresan antas samordnad med stomtrafiken. 14

17 3.3 Skattning av samband mellan Tobins Q och tillgänglighet Sambandet som testats är om det är möjligt beskriva variationer i försäljningspris med hjälp tillgänglighetsmått samt vissa uppgifter från taxeringsregistret som beskriver fastighetens kvalitet. I detta fall valdes tillgänglighet till arbetsplatser i kollektivtrafiksystemet, tillgänglighet till arbetsplatser med bil, fastighetens standardpoäng, byggnadens värdeår samt närhet till vatten. Korrelationen mellan dessa variabler samt försäljningspriset visas i Tabell 2. Tabell 2 Korrelation mellan variabler Tillgänglighet till arbetsplatser (Koll) Tillgänglighet till arbetsplatser (Bil) Byggnadens värdeår Närhet till vatten Byggnadens standardpoäng Köpeskilling/ kvm (boarea) Tillgänglighet till arbetsplatser (Koll) Tillgänglighet till arbetsplatser (Bil) Byggnadens värdeår Närhet till vatten Byggnadens standardpoäng Köpeskilling/ kvm (boarea) 1,00 0,84 1,00 0,20 0,11 1,00-0,12-0,10-0,07 1,00 0,24 0,21 0,35-0,05 1,00 0,68 0,76 0,23 0,00 0,27 1,00 Från Tabell 2 kan det konstateras att en relativt hög positiv samvariation föreligger mellan tillgänglighetsmåtten och köpeskilling. Variablerna standardpoäng och värdeår uppvisar en svag positiv korrelation. Vattennärhet visar något förvånande ingen samvariation med köpeskillingen. Detta beror sannolikt på att mycket få av de försålda fastigheterna (ca 300) är klassade som vattennära i taxeringsregistret. En regressionsmodell för med försäljningspris som responsvariabel och tillgänglighet, standardpoäng och värdeår som förklarande variabler skattades med hjälp av försäljningsstatistiken. Skälet till att försäljningspriset skattades och inte Tobins Q direkt är att statistiken rörande produktionskostnader endast finns redovisad på länsnivå och alltså är konstant för hela regionen. Figur 11 visar observerade försäljningar på x-axeln och modellutfall på y-axeln. Samtliga förklarande variabler har en hög signifikansnivå på 99 %. 15

18 Köpeskilling/ kvm (boarea) Modell Observerat Figur 11 Observerade försäljningar och modellutfall Korrelationen mellan modell och observerade värden är 0,78 och r 2 (förklariningsgrad) 0,61 vilket innebär att modellen kan förklara 61 % av försäljningsprisernas variation. Man kan notera i Figur 11 att modellen underskattar priset för en del objekt. Detta är sannolikt försäljningar av speciella objekt där tillgängligheten har mycket liten påverkan på priset. En del objekt kan observeras till vänster om punktsvärmen. Detta innebär att modellen ger dessa högre pris än de i verkligheten såldes för. I detta fall skulle dessa kunna representeras av exempelvis renoveringsobjekt i centrala lägen. Tabell 3 visar modellparametrarna med standardfel och t-värde (Students t). Samtliga modellparametrar är signifikanta under 0,1 % - nivån (P) Tabell 3 Estimat av modellparametrar Koefficient Standardfel t - värde P Tillgänglighet kollektivtrafik 0,24 0,04 6,47 < Tillgänglighet bil 0,39 0,01 42,21 < Standardpoäng 88,83 12,31 7,22 < Byggnadens värdeår 33,07 2,63 12,55 <

19 3.4 Modellberäkning av Tobins Q med alternativt trafiknät Modellen bedöms kunna utgöra en god beskrivning av hur tillgänglighetsförändringar påverkar försäljningspris och Tobins Q. Däremot finns som beskrivet ovan en rad faktorer som inte fångas av modellen. För att kunna göra en så bra beskrivning som möjligt användes Tobins Q beräknade från försäljningsstatistiken som bas för nuläget. I de fall försäljningsstatistik saknades för en trafikzon användes det modellberäknade nuläget. Därefter modellberäknades nya värden på Tobins Q med det förändrade trafiksystemet. Den modellbaserade förändring som observerades multiplicerades med Tobins Q från försäljningsstatistiken. 3.5 Kvalitet och osäkerheter i beräkningarna Som tidigare beskrivits varierar försäljningspris och Tobins kvot avsevärt både inom kommun och län. En viktig faktor som påverkar hur goda uppskattningar som kan göras är hur många försäljningar som kan observeras i en enskild trafikzon. I zoner med få försäljningar kan man förvänta sig större osäkerheter. En annan viktig faktor för Tobins kvot är produktionskostnaden som i denna studie antas vara konstant i hela regionen. Produktionskostnaden kan delas upp i kostnad för mark och byggnation. Tomtpriser och därmed markkostnaden skulle kunna förväntas variera beroende på läge i regionen. Om så är fallet skulle vi i nuläget ha något förhöjda kvoter i centrala och attraktiva lägen, samt omvänt något lägre kvoter i mer perifera delar. En förbättringspotential finns därför i att skaffa uppgifter om produktionskostnader på en lägre geografisk nivå. En möjlig väg är att uppskatta markdelen av produktionskostnaden på grundval av taxeringsvärdena. Tillgänglighet till arbetsplatser är en viktig förklaringsfaktor för försäljningspris och Tobins Q. Något som denna modell inte fångar är områdenas rykte eller sociala status vilka kan vara viktiga drivkrafter för prisbildning. En annan faktor som normalt sett har betydelse för priset är om fastigheten har närhet till vatten eller naturområden. Detta är svårt att använda på trafikzonsnivå eftersom många zoner är så stora att det inte går att generalisera en sådan variabel. Detta skulle kräva att man arbetade med mindre geografiska områden, exempelvis rutstatistik. 17

20 4 Resultat 4.1 Tobins Q År 2007 försåldes totalt omkring småhus i Örebro län och snittpriset för ett småhus länet var knappt 1,2 Mkr. De inomregionala variationerna i försäljningspriser är dock stora. I Ljusnarsbergs kommun var snittpriset för ett småhus omkring , medan snittpriset för Örebro kommun var omkring 2 Mkr. Även försäljningsaktiviteten varierar stort inom länet. År 2008 utgjorde försäljningarna i Örebro, Karlskoga och Lindesbergs kommuner 55 % av länets totala omsättning av småhus. I försäljningsstatistiken som används i denna studie återfinns omkring marknadsmässiga köp (Figur 12). Snittpriset per kvm bostadsyta i länet under perioden är enligt försäljningsstatistiken omkring kr/kvm. De totala produktionskostnaderna för ett nytt småhus i regionen uppgick till i snitt kr/kvm, dvs. betydligt högre än det genomsnittliga försäljningspriset i länet. Eftersom Tobins kvot beräknas som en jämförelse mellan två likvärdiga produkter, d.v.s. nybyggda hus, har försäljningspriserna justeras för att motsvara ett nybyggt hus (se metodavsnitt). Resultatet av beräkningarna av Tobins Q redovisas i Tabell 4. Det beräknade snittet på Tobins Q för Örebro län som helhet under perioden uppgår till 0,66 dvs. en ökning med omkring 0,1 enheter jämfört med år Detta indikerar att det på länsnivå ur strikt ekonomiskt hänseende inte är lönsamt att bygga nytt om man vill ha pengarna tillbaka på satsat kapital. Däremot finns det som tidigare nämnts betydande inomregionala variationer mellan kommunerna i länet. Resultatet av beräkningarna indikerar att det på kommunnivå är lönsamt att bygga i Örebro kommun, medan de flesta av de yttre kommunerna fortfarande har en Tobinskvot på långt under 1. Tabell 4 Beräknat genomsnittligt Tobins Q för kommuner i Örebro län KOMMUN TOBINS Q Lekeberg 0.62 Laxå 0.33 Hallsberg 0.48 Degerfors 0.31 Hällefors 0.26 Ljusnarsberg 0.23 Örebro 1.04 Kumla 0.72 Askersund 0.47 Karlskoga 0.52 Nora 0.54 Lindesberg 0.45 LÄNET

21 På samma sätt som det finns variationer mellan kommunerna i länet återfinns även inomkommunala variationer, vilket speglar lägets betydelse samt att det både finns attraktiva och mindre attraktiva lägen inom de flesta kommuner. Det finns alltså lokala områden inom kommunerna som uppvisar högre Tobinskvoter än kommuns genomsnittliga Q-värde (Figur 13). Figur 12 Försäljningar av småhus och försäljningspris (kr/kvm) i Örebro län (totalt marknadsmässiga köp). 19

22 Figur 13 Beräknat Tobins Q på delområden i Örebro län

23 4.2 Tillgänglighet Tillgänglighet i transportsystemet kan mätas på flera olika sätt. Ett vanligt mått är att beräkna antalet arbetsplatser som nås inom ett visst tidsintervall med kollektivtrafik eller bil. Tillgängligheten beskriver då varje områdes relativa belägenhet i förhållande till trafiksystemet och antalet arbetsplatser i övriga områden. Tillgängligheten till arbetsplatser och arbetskraft är viktiga förklaringsfaktorer till hur befolkning och företag väljer att bosätta och lokalisera sig. Ett områdes relativa tillgänglighet till arbetsplatser kan beräknas i trafikmodeller. Detta är dock endast ett mått på tillgänglighet och ger en översiktlig bild av hur transportsystem och bebyggelse samspelar. Eftersom utfallet av tillgänglighetsberäkningarna skiljer sig åt beroende på vilket tidsintervall som studeras kan detta beräkningsmått ibland vara grovt. Ett annat mått som tar hänsyn till flera faktorer är s.k. logsumma. Förenklat uttryckt beskriver logsumman möjligheten för en genomsnittlig individ i ett område att nå önskvärda målpunkter, till exempel arbetsplatser, inom en rimlig tid och kostnad. Logsumman kan också beskrivas som ett uttryck för den genomsnittliga nyttan med att göra en resa från ett område. Logsumman är entydigt bestämd vilket gör att differensen mellan olika tillgänglighetsberäkningar är entydig. Tillgänglighet kan även beskrivas som potentiellt antal arbetsplatser som nås inom ett visst tidsintervall, men detta är ett något begränsat mått i jämförelse med loggsummemåttet som visar på effektiviteten i systemet som helhet. I denna studie studeras två trafiknät; ett nuläge och ett alternativt trafiknät. Det alternativa trafiknätet innehåller flera idéer på förändringar i kollektivtrafiksystemet. Syftet är att undersöka hur det förändrade kollektivtrafiknätet påverkar tillgänglighet och bostadsmarknad. Det alternativa trafiknätet beskrivs mer detaljerat under metodavsnittet i denna rapport. Resultatet av tillgänglighetsberäkningarna för Örebro län illustreras i nedanstående figurer (Figur 14, Figur 15, Figur 16). Det alternativa trafiknätet ger en förbättrad tillgänglighet i länet som helhet, särskilt i de yttre delarna (Figur 14). Den anropsstyrda trafiken innebär att tillgängligheten förbättras betydligt i perifera områden som idag har gles kollektivtrafik. En övergripande slutsats av tillgänglighetsberäkningarna är alltså att det alternativa trafiknätet ger en förbättrad tillgänglighet i länet som helhet (Figur 14), särskilt i de yttre delarna av regionen. Detta är framför allt en effekt av den anropsstyrda trafiken vilken medför att perifera områden som tidigare karaktäriserats av lågt kollektivtrafikutbud får en betydande tillgänglighetsförbättring. I områden som idag har en relativ god tillgänglighet blir de sammantagna effekterna mindre. 21

Tillgänglighet och Tobins Q i Sörmland

Tillgänglighet och Tobins Q i Sörmland Tillgänglighet och Tobins Q i Sörmland Tre trafikscenarier och deras betydelse för fastighetspriser och tillgänglighet Regionförbundet Sörmland levererar 2013:1 En rapport framtagen av WSP Analys & Strategi

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Bostadsmarknad och betalningsvilja Maria Pleiborn 2013-03-22 2013-03-22 Två delar Hur mycket bostäder tål marknaden att det produceras

Läs mer

ÖREBRO KOMMUN orebro.se

ÖREBRO KOMMUN orebro.se ÖREBRO KOMMUN Näringslivsstatistik ÖREBRO KOMMUN Eva Lilja Näringslivsdirektör Hej! Förädlingsvärde (BRP) till marknadspris, mkr efter region och tid. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Uppsala Eskilstuna

Läs mer

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 JÄRNVÄGSUTREDNING Sundsvall Härnösand Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 Titel: PM Timrå resecentrum Utgivningsdatum: 2013-10-15 Utgivare: Trafikverket

Läs mer

Metoder och verktyg för regional planering

Metoder och verktyg för regional planering Metoder och verktyg för regional planering Några exempel Lars Berglund 2014-10-14 Innehåll 1. Introduktion 2. Modellbaserade planeringsunderlag för regional utveckling Planeringsmodeller/Lokaliseringsmodeller

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Remiss av förslag till Länstransportplan Örebro län 2010-2021

Remiss av förslag till Länstransportplan Örebro län 2010-2021 Tjänsteställe, utfärdare Datum Beteckning Företagsamma och tillgängliga regionen 2009-06-11 Dnr: 09-298 Fredrik Idevall Remiss 1 (9) Till Enligt sändlista Remiss av förslag till Länstransportplan Örebro

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län Företagsamheten 2012 Örebro län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Örebro län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun Underlagsrapport till ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun TRAFIKANALYSER Uppsala 2030 TEKNISK RAPPORT Trafikanalyser Uppsala ÖP 2030 WSP Analys & Strategi Peter Almström och Lars Pettersson 2009-10-26

Läs mer

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Kollektivtrafiken i Örebro län

Kollektivtrafiken i Örebro län Kollektivtrafiken i Örebro län är ett centralt verktyg i arbetet med att skapa goda möjligheter till vardagasresande, funktionell regionförstoring och omställning till ett hållbart transportsystem. Region

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Värmlands och Örebro län Maria Pleiborn, Örebro, 2016-05-18 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

Steninge slottspark Trafikstudie

Steninge slottspark Trafikstudie Trafikstudie Analys och jämförelse anslutning till Steningehöjden 2013-04-16 Uppsala Trafikstudie, 2013-04-16 TRAFIK Datum 2013-04-16 Uppdragsnummer 61381039840000 Utgåva/Status Granskningshandling ERIKSSON

Läs mer

Underlagsrapport. Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25

Underlagsrapport. Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25 Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25 Titel: Systemanalys Redaktör: Anders Markstedt WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen

Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen Befolkningsutveckling 2003 (län) Flyttnetto 2003 Storleken

Läs mer

Örebro län Månad

Örebro län Månad Arkets namn R-T-län Län T-län Kommun Örebro Månad 1 216 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 3 25 2 15 1 5 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 År 216 Region +/- % +/- 215

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

Småhusbarometern under luppen

Småhusbarometern under luppen Småhusbarometern under luppen underliggande data säger mer Richard C.B. Johnsson 1 richard.johnsson@ratio.se 21 september, 2003 Inledning... 2 SCB:s siffror avser K/B-talet... 3 Prisutvecklingen under

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

Företagsamheten Örebro län

Företagsamheten Örebro län Företagsamheten Örebro län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett hyfsat år för företagsamheten i Örebro. Under året ökade antalet företagsamma personer med 350 personer, det vill säga en ökning med

Läs mer

Örebro län Månad

Örebro län Månad Arkets namn R-T-län Län T-län Kommun Örebro Månad 1 216 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 3 25 2 15 1 5 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 År 216 Region +/- % +/- 215

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen första uppföljningen 2012

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen första uppföljningen 2012 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen första uppföljningen 2012 Utgångspunkter Primärt syfte: Hur ligger regionen till i förhållande till målen i rusen? Bidrag till att bättre förstå regionens utveckling

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012 Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 202 Genomförande av länsplanen 202 Fredrik Idevall 202-03-6 Genomförande länsplanen 4 Större objekt 5 3 2, 2 Större namnsatta objekt 20. rv 5/Södra tvärleden

Läs mer

Länstransportplan Örebro län

Länstransportplan Örebro län Länstransportplan Örebro län 2018-2029 Dagordning 09.00-09.10 Hälsa välkomna och syfte med dagen Mats Gunnarsson 09.10-09.40 Upplägg och tidplan för att ta fram ny ltp, Jan Berglöf Koppling LTP till andra

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

Arkets namn R-T-Örebro Län T-län Kommun Örebro. Örebro län. Örebro

Arkets namn R-T-Örebro Län T-län Kommun Örebro. Örebro län. Örebro Arkets namn R-T- Län T-län Kommun Månad 1 215 Län län Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 År 216 Region +/- % +/- 215 Jan-mars

Läs mer

Färdtjänst. Information om särskild kollektivtrafik

Färdtjänst. Information om särskild kollektivtrafik Färdtjänst Information om särskild kollektivtrafik Färdtjänst i Örebro län Vi på Länstrafiken har fått uppdraget från länets kommuner att sköta färdtjänsten. Till vår hjälp har vi ett antal entre pre -

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån. Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel

UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån. Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel 2013-03-20 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer

Rapport Oktober 2013 ÖREBRO LÄN

Rapport Oktober 2013 ÖREBRO LÄN Rapport Oktober 2013 ÖREBRO LÄN Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Politisk överenskommelse om en tunnelbanelösning för Ostsektorn Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Nacka och Värmdö kommuner är överens om att gemensamt

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Bostadspriser och tillgänglighet

Bostadspriser och tillgänglighet STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KSN-2014-132 Underlag till arbetet med Översiktsplan för Uppsala kommun 2016 UNDERLAGSRAPPORT: Bostadspriser och tillgänglighet 2 (34) RAPPORTFÖRFATTARE BESTÄLLARE Uppsala kommun,

Läs mer

Konjunkturen och bostadsmarknaden

Konjunkturen och bostadsmarknaden www.bygg.org Konjunkturen och bostadsmarknaden Bostadsdagen 2012 Fredrik Isaksson Chefekonom, Sveriges Byggindustrier Byggkonjunkturen 2/2012: Byggindustrin på lågvarv (publ. 30 maj 2012) Några av huvudpunkterna

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER 84 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER BOSTADSPRISER De svenska bostadspriserna mindre attraktiva för danskar Billigare bostäder, större och bättre bostad för pengarna var drivkraften bakom den

Läs mer

Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen. Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi

Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen. Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi Välkomna Presentation Dagens agenda Kort om Regeringsuppdraget: Länsstyrelserna i Norrbotten och Västmanland,

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Statistik Studieförbundens verksamhet i Örebro län. En sammanställning över antalet arrangemang, studietimmar och deltagare

Statistik Studieförbundens verksamhet i Örebro län. En sammanställning över antalet arrangemang, studietimmar och deltagare 2015 Statistik Studieförbundens verksamhet i Örebro län En sammanställning över antalet arrangemang, studietimmar och deltagare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord. 2 ASKERSUNDS KOMMUN... 4 DEGERFORS KOMMUN...

Läs mer

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Samhällsplanerare Rebecka Andersson 0589-87005 rebecka.andersson@arboga.se Datum 2008-09-25 1 (5) Synpunkter på samrådsförslaget Regional

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag Sida: 1 av 5 Dnr: Datum: 2010-09-13 Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag 1 863 fick jobb Under augusti påbörjade 1 863 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Bristen på bostäder mer påtaglig än någonsin

Bristen på bostäder mer påtaglig än någonsin Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 2 2015 Bristen på bostäder mer påtaglig än någonsin Uppgång väntas under de kommande månaderna Högre tempo på bomarknaden jämfört

Läs mer

Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO)

Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) 2014:20 STATSKONTORET Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) förslag till justeringar Sammanfattning Förslag till förändringar i IFO-modellen Syftet med det kommunala utjämningssystemet

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 Färre har fått ett arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Vindkraft i Örebro län

Vindkraft i Örebro län Vindkraft i Örebro län 2011-11-10 Lars Thomsson Vindkraftssamordnare Region Mitt Gotlands kommun, kommunalråd samhällsbyggnad 2006-2010 Gotlands kommun, byggnadsnämndens ordförande 2006-2010 Partistyrelsen

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

3 Utredningsalternativ

3 Utredningsalternativ 3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att

Läs mer

Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar

Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar Aktuellt på bostadsmarknaden januari juni 2015 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 10 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge 2015-02-19 Dnr KTF2015-0044 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 073-866 59 62 E-post lena.hubsch@ul.se Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4)

Läs mer

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 En samlande kra! Titel: Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Kristina Larsson och Lena Lundkvist

Läs mer

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen... 3 1. Tillgänglighet

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Infrastruktur- och transportfrågor. Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS

Infrastruktur- och transportfrågor. Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS Infrastruktur- och transportfrågor Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS Örebroregionens förutsättningar En av de största arbetsmarknadsregionerna En av landets största städer Begränsad pendling till grannstäder

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län?

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Örebro län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Kommunanalys. Del 2 Höganäs. Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström. Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 2009-10-02

Kommunanalys. Del 2 Höganäs. Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström. Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 2009-10-02 Kommunanalys Del 2 Höganäs Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte och bakgrund... 3 Metod... 3 Analys av kommunval...

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Örebro

Regelförenkling på kommunal nivå. Örebro Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 89% Nej 11% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering

-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering -betalningsvilja för småhus Tillväxt, miljö och regionplanering Enligt uppdrag från Stockholms läns landsting har konsultföretagen Evidens, Spacescape och White genomfört denna studie Värdering av stadskvalitet

Läs mer

Svenska folkets flyttskatteskuld

Svenska folkets flyttskatteskuld Svenska folkets flyttskatteskuld Vad är den genomsnittliga småhusägaren skyldig staten? Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer

Nya rekord för bostadsmarknaden i Umeå!

Nya rekord för bostadsmarknaden i Umeå! Övergripande Planering Nya rekord för bostadsmarknaden i Umeå! Aktuellt på bostadsmarknaden januari juni 214 1 (8) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 6 214 Sammanfattning Under den

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Rapport 2011:06. Den framtida kompetensförsörjningen. Karlskogaregionen. Maj 2011. Anders Niklasson

Rapport 2011:06. Den framtida kompetensförsörjningen. Karlskogaregionen. Maj 2011. Anders Niklasson Rapport 2011:06 Den framtida kompetensförsörjningen i Karlskogaregionen Maj 2011 Anders Niklasson Den framtida kompetensförsörjningen i Karlskogaregionen Av Anders Niklasson Rapport 2011:06 Dnr: 11-189-1

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer