Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 PPS Power Planning System AB Org.nr Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av PPS Power Planning System AB

2 2 (11) Tillsyn av PPS Power Planning System AB har genomfört tillsyn av PPS Power Planning System AB ( ) under hösten Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen gymnasieskola. Måluppfyllelse och resultat Av Skolverkets officiella statistik (SIRIS) framgår följande. 67 % av eleverna på Cybergymnasiet Odenplan med avgångsbetyg 2014/15 erhöll gymnasieexamen. Motsvarande uppgifter för riket är 90,5 %. 89,7 % av eleverna på Snitz gymnasium Stockholm med avgångsbetyg 2014/15 erhöll gymnasieexamen. Motsvarande uppgift för riket är 89,1 %. 61 % av eleverna på Cybergymnasiet Göteborg med avgångsbetyg 2014/15 erhöll gymnasieexamen. Motsvarande uppgift för riket är 90,4 %. 93,9 % av eleverna på Donnergymnasiet Göteborg med avgångsbetyg 2014/15 erhöll gymnasieexamen. Motsvarande uppgift för riket är 91,3 %. 70,5 % av eleverna på Cybergymnasiet Malmö med avgångsbetyg 2014/15 erhöll gymnasieexamen. Motsvarande uppgift för riket är 90,5 %. Beträffande Snitz gymnasium Malmö så saknas nationell statistik eftersom resultatet baseras på färre än 10 elever. Huvudmannen har inkommit med följande statistik över elevernas totala frånvaro under v. 34 v. 43 HT Skola Antal elever med total frånvaro över 15 % Snitz gymnasium Stockholm 76 Snitz gymnasium Malmö 1 Cybergymnasiet Odenplan 398 Donnergymnasiet 119 Cybergymnasiet Göteborg 118 Cybergymnasiet Malmö 176

3 Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Beslut 3 (11) s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Ingen brist konstaterad Senaste datum för redovisning 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Föreläggande I kolumnen Typ av ingripande anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. Sammanfattande bedömning Enligt s bedömning finns det brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Huvudmannen följer varken upp, analyserar, eller dokumenterar kvalitetsarbetet i tillräcklig utsträckning.

4 4 (11) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) PPS Power Planning System AB att senast den 25 april 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta resultat som knyter till det syfte som utbildningen har enligt nationella styrdokumenten. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv samlat in (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever genomför vid skolenheterna. Bedömning av brist konstaterar att PPS Power Planning System AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska följa upp resultat av utbildningen i respektive skolenhet i relation till de nationella målen. Huvudmannen ska analysera det som framkommer i uppföljningen och utifrån analysen besluta om åtgärder för att utveckla verksamheten.

5 5 (11) Huvudmannen ska dokumentera kvalitetsarbetet. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete genom att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av förarbeten till skollagen framgår bland annat följande. Arbetet med att utveckla verksamheten är en process där analys och värdering bland annat av skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut och åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetsarbete med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten (prop. 2009/10:165 s. 304). Vidare framgår att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen av utbildningen, till exempel betygsstatistik och resultat i förhållande till nationella prov. (prop. 2009/10:165 s. 306). Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) innebär systematiskt och kontinuerligt att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Av de allmänna råden framgår att huvudmannen bör samla in och sammanställa resultaten för alla verksamheter tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkar måluppfyllelsen, samt se till att det utöver den kontinuerliga uppföljningen även genomförs utvärderingar avseende huvudmannens samlade verksamhet inom särskilt identifierade områden. I de allmänna råden framgår vidare att huvudmannen med utgångspunkt i uppföljningen bör analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för den samlade verksamheten och att huvudmannen bör analysera om orsakerna till resultaten framgår tydligt eller om ytterligare uppföljningar eller utvärdering behöver genomföras. Huvudmannen bör använda analysen som underlag för dialoger med enheten om utvecklingsbehov. Huvudmannen bör även utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och därefter besluta vilka insatser som ska prioriteras för att de nationella målen ska uppfyllas.

6 6 (11) Utredningen i ärendet I tillsynen framkommer av inkomna handlingar och intervjuer följande om hur huvudmannen PPS AB bedriver systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsansvarig i huvudmannens koncernledning planerar och prioriterar varje månads fokusområden som sedan skickas till rektorerna vid skolenheterna. Rektorernas svar (rektorsrapporter) analyseras av huvudmannen som sedan genomför återkoppling. Vid minst fyra tillfällen varje år träffar koncernledningen samtliga rektorer i en rektorsdialog för att bl.a. diskutera sådant som rektorerna anmält, utbyta erfarenheter samt formulera strategier och bestämma kommande åtgärder. Därefter genomför kvalitetsansvarig hos huvudmannen vid ett tillfälle om året en kvalitetsworkshop tillsammans med rektorn och personal i ledande funktion vid varje skolenhet. Vid dessa tillfällen struktureras skolornas kvalitetsarbete, diskussioner genomförs om vad som behöver utvecklas och varför. Arbetet dokumenteras. I början av varje läsår lämnar sedan rektorn vid varje skolenhet in en kvalitetsanalys som ligger till grund för huvudmannens kvalitetsanalys och en kvalitetsplan för nästkommande läsår. Kvalitetsansvarig hos huvudmannen träffar därefter rektorn tillsammans med personal i ledande funktion vid varje skolenhet i en kvalitetsdialog bl.a. för att diskutera innehållet i kvalitetsanalysen och ta del av på vilket sätt skolenheten kommer att utveckla verksamheten. Huvudmannen har till inkommit med bl.a. följande dokument som används i kvalitetsarbetet: mall för rektorsrapport, exempel på anteckningar från rektorsdialog, exempel på anteckningar från utvärdering av rektorsdialog, mall för utvärderingsverktyget Kolla din skola, mall för kvalitetsanalys 2015, exempel på kvalitetsdialog, kvalitetsplan 2013 och 2014, kvalitetshjul. Av mallen för rektorsrapport framgår att huvudmannen efterfrågar nyckeltal avseende antal elever med åtgärdsprogram, elever med tilläggsbelopp, elever som riskerar att sluta, antal incidenter, antal ärenden med anmälningsplikt, antal klagomålsärenden, samt antal spontana kontakter tagna av potentiella elever. Vidare ska uppgifter om antal elever på respektive skolenhet rapporteras och antalet elever som börjat respektive slutat, samt frånvarostatistik för samtliga elever. Under en separat rubrik för det systematiska kvalitetsarbetet i gymnasieskolan efterfrågas uppgifter om det finns elever som inte har någon APL-plats, hur många elever i första året som utgången av VT 2015 har mindre än 600 poäng, respektive hur många elever i andra året som har mindre än poäng. Huvudmannen efterfrågar även en summering av föregående månad genom huvudpunkter av händelser i verksamheten samt huvudpunkter i verksamheten som planeras den kommande månaden.

7 7 (11) Av mallen för kvalitetsanalys 2015 framgår att huvudmannen efterfrågar att rektorerna i sina kvalitetsanalyser på skolenhetsnivå ska visa bl.a. följande avseende det nationella målet kunskaper: skolans prioriterade mål, skolans resultat och måluppfyllelse, en analys av resultaten, förslag till åtgärder, hur verksamheten ska utvecklas, samt en sammanställning av förbättringsområden och åtgärder. Bland de handlingar som huvudmannen inkommit med saknas emellertid uppgifter om verksamhetens kunskapsresultat och en analys av de resultat som följs upp. Tillsynen av Cybergymnasiet i Göteborg (2014:8783) visar att åtgärderna i den skolans kvalitetsarbete är väl generella och inte i tillräcklig utsträckning är utformade att hantera situationen med hög frånvaro och låg måluppfyllelse som skolan befinner sig i. Därtill är åtgärderna inte i tillräcklig grad förankrade i verksamhetsanalysen och blir därför inte verkningsfulla. I tillsynen av Cybergymnasiet Odenplan (2014:8785) har funnit att det systematiska kvalitetsarbetet vid skolenheten inte dokumenteras tillräckligt. Av intervjuer med företrädare för huvudmannen framkommer följande. VD och kvalitetsansvarig uppger att det systematiska kvalitetsarbetet främst riktar sig till Cybergymnasierna och Snitz gymnasier eftersom utvecklingsbehoven där bedöms vara störst. För Cybergymnasierna har målområdena minskad frånvaro och måluppfyllelse prioriterats. Exempel på huvudmannens handlingskraft att sätta upp mål och genomdriva åtgärder i organisationen är utvecklingsarbetena med skolbibliotek, arbetsmiljö, IT-struktur, lärare, trygghet, samt att undermåliga lärare får lämna organisationen. VD uppger att hon ihärdigt påtalar för lärarna att de ska planera sin undervisning och återkoppla elevernas resultat. VD och kvalitetsansvarig uppger att det behövs kanaler för att lärarnas idéer om bl.a. utveckling av verksamheten ska nå huvudmannen. En rektorsgrupp har bildats efter att rektorerna efterlyst kontaktytor, men det forumet behöver enligt VD vidgas och ha ett större fokus på sakligt innehåll. VD har stående tider varje vecka då hon träffar rektorerna. Enligt VD är anledningarna till att det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå inte lett till någon förbättring avseende elevernas måluppfyllelse eller ökade närvaro, att rektorerna är nya på sina tjänster och att de tidigare rektorerna på skolenheterna inte aktivt arbetat med systematiskt kvalitetsarbete. Enligt s bedömning finns det brister i det systematiska kvalitetsarbete som huvudmannen bedriver. I det systematiska kvalitetsarbete som huvudmannen beskriver saknas dokumenterade uppgifter om kunskapsresultat i verksamheten. Det saknas även en analys av de resultat som

8 8 (11) huvudmannen följer upp. Av beskrivningen i inkomna handlingar och av intervjuer om hur systematiskt kvalitetsarbete bedrivs framgår även att det i stor utsträckning är huvudmannen som styr vad för slags uppgifter som ska ligga till grund för kvalitetsarbetet även på skolenhetsnivå vilket respektive rektor ansvarar för. Därtill framgår att det i processen för systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå endast finns begränsade möjligheter att ta hänsyn till uppgifter som identifierats av rektorerna i respektive skolenhets kvalitetsarbete som inte efterfrågas i huvudmannens mall. Tillsynen av Cybergymnasiet Odenplan visar att skolans systematiska kvalitetsarbete inte dokumenteras tillräckligt. Av dessa anledningar finns det enligt s uppfattning därför en risk att huvudmannen inte kan bilda sig en fullständig nulägesbild som ligger till grund för uppföljningen av verksamheten. bedömer sammanfattningsvis att huvudmannen behöver följa upp kunskapsresultaten i gymnasieverksamheten samt analysera dessa. Uppföljningen som sker idag utgår inte i tillräcklig omfattning från verksamhetens kunskapsresultat, ex. kunskapsresultat över tid, eller identifierade systematiska framgångsfaktorer och brister i förhållande till verksamhetens resultat och de nationella målen. De mallar på huvudmannaoch skolenhetsnivå som används för systematiskt kvalitetsarbete styr i allt för hög grad huvudmannens uppföljning och lämnar inte tillräckligt utrymme för att beakta ev. andra uppgifter om verksamheten som har betydelse för måluppfyllelsen. Det saknas, enligt s uppfattning, ett tillräckligt underlag för att bedöma och analysera verksamhetens resultat på huvudmannanivå. Det finns därmed en risk att utvecklingsåtgärderna som huvudmannen beslutar om inte blir verkningsfulla. Huvudmannen behöver fortsätta att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete. Uppföljningen behöver omfatta även verksamhetens kunskapsresultat, samt förbättras, fördjupas, och dokumenteras för att en analys kan ske som utgår från ett tillräckligt underlag och de utvecklingsåtgärder som huvudmannen beslutar om därmed kan bidra till en ökad måluppfyllelse. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten som huvudmannen PPS AB bedriver inte uppfyller författningarnas krav föreläggs huvudmannen att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

9 9 (11) Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen ser till att de förutsättningar för att bedriva en utbildning av hög kvalitet (i form av till exempel en stabil elevprognos och budget) som denne hade vid godkännandet som huvudman fortfarande gäller. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att de rektorer som är anställda att leda verksamheten har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. I arbetet ingår också att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att målen för utbildningen kan nås. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. Den enskilda huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. På s vägnar Anna Rydin Beslutsfattare Simon Törnvall Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om PPS Power Planning System AB

10 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 10 (11) granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas.

11 Bilaga 11 (11) Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion. Bilaga 2: Fakta om PPS Power Planning System AB Power Planning System AB (PPS AB), organisationsnummer , är huvudman för skolenheterna Snitz gymnasium Stockholm och Snitz gymnasium Malmö. Följande huvudmän är kommissionärsföretag och bedriver i respektive eget namn de gymnasieskolor som anges för kommittentföretaget PPS AB: s räkning. Cybergymnasiet Nacka AB ( ) Cybergymnasiet Göteborg AB ( ) Donnergymnasiet AB ( ) Cybergymnasiet Malmö AB ( ) Cybergymnasiet Odenplan Cybergymnasiet i Göteborg Donnergymnasiet Göteborg Cybergymnasiet Malmö AB PPS AB är i fråga om s tillsyn att betrakta som huvudman även för de skolenheter som bedrivs av kommissionärsföretagen. har den 2 oktober 2015 meddelat beslut i ärendet :8781 beträffande kombinerad tillsyn av skolenheten Cybergymnasiet Malmö samt huvudmannen Cybergymnasiet i Malmö AB ( ). Förevarande beslut avser verksamheten i övriga gymnasieskolor som huvudmannen PPS AB bedriver i egen regi och genom kommissionärsföretag. Vid skolorna erbjuds nationella högskoleförberedande program och yrkesprogram samt introduktionsprogram. Vid tiden för tillsyn finns det sammanlagt elever vid samtliga huvudmannens gymnasieskolor. Av dessa läser 120 elever på något av introduktionsprogrammen.