IMPLEMENTERING AV NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD

Transkript

1 Avsedd för Projektgruppen för RIS och GIR Dokumenttyp Slutrapport Datum Juni, 2010 IMPLEMENTERING AV NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR

2 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Ramböll Management Consulting Krukmakargatan 21 Box Stockholm T +46 (0) F +46 (0) (0)

3 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 3 INNEHÅLL 1. Sammanfattning Utvärderingens frågeställningar Projekten RIS och GIR Slutsatser gällande projektens olika delar Slutsatser gällande projektens måluppfyllelse Slutsatser gällande projektens relevans och hållbarhet 6 2. Inledning Bakgrund Utvärderingsuppdraget Rapportens disposition 8 3. Projekten RIS och GIR Bakgrund och sammanhang Syfte och målsättningar Insatser och aktiviteter Projektets personal och organisation Målgrupp Påverkansfaktorer Utvärderingens syfte och genomförande Övergripande frågeställningar Utvärderingens genomförande Analys av projektens olika delar Kunskapskonferenserna Hemsidan De delregionala arbetsgrupperna Kompetensstödjarna Utvärderingens slutsatser Projektens måluppfyllelse Målsättningarnas relevans Effekternas hållbarhet 45 BILAGOR Bilaga 1 Metodbeskrivning Bilaga 2 Enkätresultat Bilaga 3 Intervjupersoner

4 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 4 1. SAMMANFATTNING 1.1 Utvärderingens frågeställningar Ramböll Management har genom Västkom fått i uppdrag att utvärdera projekten RIS och GIR avseende processen att implementera de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Västra Götaland. I föreliggande rapport redovisas hur implementeringen av riktlinjerna var tänkt att ske, huruvida implementeringen genomfördes som planerat samt vilka resultat som påvisats. 1.2 Projekten RIS och GIR I februari 2007 publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i syfte att utveckla och förbättra vården. För att gynna en samlad implementering av riktlinjerna i Västra Götaland beviljades VästKom, Västra Götalandsregionen och Kriminalvården under 2007 utvecklingsmedel av Länsstyrelsen för ett implementeringsprojekt RIS. Samtidigt beviljades Sociala resursnämnden i Göteborg medel för implementering inom ramen för projektet GIR, även det ett samverkansprojekt mellan kommun, region och kriminalvård. Syftet med RIS och GIR är att samverkan mellan de tre huvudmännen på lokal nivå ska nå en kvalitet som kommer enskilda till del. Projektens ambition är att skapa goda strukturer och rutiner för samverkan både lokalt och länsövergripande inom missbruks- och beroendevården. RIS arbetar länsövergripande medan GIR är begränsat till Göteborg. Målsättningarna för de båda projekten är att personalen inom kriminalvård (frivård), sjukvård (psykiatri, beroendevård och primärvård) och socialtjänst som möter eller vårdar personer som löper risk för eller har ett etablerat missbruk/beroende ska få ökad förståelse för riktlinjerna, ökade förutsättningar att implementera riktlinjerna och ökad vilja att använda riktlinjerna. RIS uppdrag har primärt omfattat fyra olika delar: Anordnande av kunskapskonferenser. Tillskapande och stöd till fem delregionala arbetsgrupper. Rekrytering och utbildning av kompetensstödjare. Uppbyggnad av hemsida för kunskapsspridning (i samarbete med GIR). Uppdraget för GIR har varit begränsat till Göteborg och primärt omfattat tillskapande och stöd till delregional arbetsgrupp samt utbyggnad av hemsidan för kunskapsspridning (i samarbete med RIS). Arbetet inom GIR har dock i stor utsträckning samordnats med RIS. Kompetensstödjare har exempelvis utsetts även i Göteborg, men detta har skett genom RIS. Likaså har GIRs målgrupp varit representerad på de kunskapskonferenser som RIS har anordnat. 1.3 Slutsatser gällande projektens olika delar Projektledningen för RIS respektive GIR har genomfört ett ambitiöst arbete inom ramen för projekten för att verkställa de aktiviteter som projekten åtagit sig. Aktiviteterna har också vad gäller genomförandet i hög grad följt den ursprungliga planeringen. Iakttagelser gällande konferenserna Kunskapskonferenserna utgick från riktlinjernas olika kapitel och skulle leda till att personalen hos de tre huvudmännen får ökad förståelse för riktlinjerna, bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna och en ökad vilja att använda riktlinjerna. Femton konferenstillfällen arrangerades utifrån sex olika teman. deltog personer vid de olika konferenstillfällena, varav majoriteten representerade kommunernas socialtjänst. Rambölls bedömning av konferenserna är att de utgjort en viktig del i implementeringen av riktlinjerna, framför allt på kortare sikt, utifrån att de bidragit till kunskapsspridning av riktlinjernas innehåll samt aktualiserat vikten av riktlinjernas implementering genom att sätta fokus på frågan och bidra till att riktlinjerna fått större uppmärksamhet. Forskning och erfarenhet visar dock att utbildningar och informationstillfällen på längre sikt sällan leder till en faktisk förändring i praktiken, varför effekten av konferenserna primärt bedöms vara kortsiktig. Iakttagelser gällande hemsidan Hemsidans syfte var att bidra till en ökad förståelse för riktlinjerna bland personalen hos de tre huvudmännen. På hemsidan har information om projekten publicerats, och material från kun-

5 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 5 skapskonferenserna har funnits tillgängligt att ladda ner. Någon exakt siffra för antalet besökare på hemsidan under projekttiden saknas, men sedan 10 september 2009 har närmare besök registrerats. Hemsidan har av intervjupersoner bedömts som något svårtillgänglig, vilket utvärderarna instämmer i. Rambölls bedömning av hemsidans bidrag till en ökad förståelse för riktlinjerna är att den i första hand har fungerat som informationsportal och komplement till kunskapskonferenserna. Den bedöms därmed i begränsad utsträckning ha bidragit till en ökad förståelse för riktlinjerna bland huvudmännens personal. Iakttagelser gällande delregionala arbetsgrupper Delregionala arbetsgrupper skulle skapas vars arbete skulle leda till att personalen hos de tre huvudmännen får bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna. Detta skulle ske genom att arbetsgrupperna definierar behovet av samverkan, skapar riktlinjer för den praktiska samverkan, ger personalen mandat att arbeta med implementeringen samt inom respektive organisation erkänner ansvaret för målgruppen. har fem arbetsgrupper skapats, varav majoriteten har utgått från befintliga samverkansstrukturer. I de flesta fall har dock arbetsgrupperna kompletterats med en representant från Kriminalvården. Mot bakgrund av en komplexitet dels i regionen dels i berörda organisationer tog det olika lång tid att formera grupperna och komma igång med arbetet, vilket medförde att arbetsgrupperna har kommit olika långt i arbetet med riktlinjerna. Vidare förefaller det ha funnits en oklarhet i flera grupper kring det exakta uppdraget, vilket troligtvis hänger samman med att projektledningen för RIS/GIR saknar mandat att ge formella uppdrag till arbetsgrupperna. Även om Berosam och Fyrbodal är två grupper som uppnått flera av de resultatmål man föresatt sig, är Rambölls bedömning att arbetsgrupperna generellt inte har bidragit till projektens måluppfyllelse i den grad det var avsett. Viktiga samverkansstrukturer har dock etablerats i och med arbetsgrupperna, och det finns en tilltro till att alla arbetsgrupperna på sikt kan spela en viktig roll för den fortsatta implementeringen av riktlinjerna. Iakttagelser gällande kompetensstödjarna Kompetensstödjarna skulle leda till att personalen hos de tre huvudmännen får ökad förståelse för riktlinjerna, bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna och en ökad vilja att använda riktlinjerna. Detta skulle ske genom att kompetensstödjarna spred kunskap om riktlinjerna och om andra aktörer, förmedlade kontakter till andra aktörer samt vid behov lyfte frågor till respektive förvaltningsledning. har drygt 140 personer rekryterats och utbildats för uppdraget som kompetensstödjare under projekttiden. Endast en mindre andel av kompetensstödjarna har uppgett att de i stor utsträckning har bidragit till det som ingick i uppdraget. Vidare upplevdes uppdraget av många kompetensstödjare som oklart till en början. RIS och GIR har saknat möjligheter och mandat att detaljreglera innehållet och formerna för kompetensstödjarnas uppdrag, eftersom detta måste komma ifrån respektive kompetensstödjares chef, vilket till viss del bedöms har försvårat processen. Ytterligare en försvårande omständighet är att de delregionala arbetsgrupperna generellt inte har fungerat så som var avsett, och det stöd som arbetsgrupperna skulle utgöra för kompetensstödjarna har därmed till stor del uteblivit. Rambölls bedömning är därmed att kompetensstödjarna inte fullt ut haft den effekt som var avsett, men att de i viss utsträckning har bidragit till en ökad förståelse för riktlinjerna, bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna samt en ökad vilja att använda riktlinjerna. Ramböll vill också framhålla att kompetensstödjarna, om förutsättningarna för deras arbete är goda, kan utgöra en mycket viktig resurs framöver i implementeringsarbetet. 1.4 Slutsatser gällande projektens måluppfyllelse Syftet med RIS och GIR var att åstadkomma långsiktiga effekter för stora personalgrupper inom kommun, region och kriminalvård genom att personal som möter eller vårdar personer som löper risk för eller har ett etablerat missbruk/beroende ska erhålla: Ökad förståelse för riktlinjerna Bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna Ökad vilja att använda riktlinjerna Förståelse för riktlinjerna Rambölls bedömning är att kunskapskonferenserna har varit det viktigaste bidraget för att öka personalens förståelse för riktlinjerna. Kommunens personal, som upplevs ha haft god representation vid konferenserna, bedöms ha goda kunskaper om riktlinjerna och konferenserna bedöms

6 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 6 som viktiga för att sprida information om riktlinjerna och dess implementering. Material från konferenserna har funnits tillgängligt via projektens hemsida, men hemsidans egenvärde för att öka förståelsen för riktlinjerna bedöms som begränsat. Kompetensstödjarna bedöms endast i viss utsträckning ha bidragit till en ökad förståelse för riktlinjerna. Av kompetensstödjarna har dock en mindre andel uppgett att de i stor utsträckning har bidragit till kunskapsspridning om riktlinjerna. Förutsättningar att implementera riktlinjerna Rambölls bedömning är att kunskapskonferenserna har haft störst betydelse för att skapa bättre förutsättningar för implementering av riktlinjerna, utifrån att de har gynnat förståelsen för andra aktörer och engagemanget för målgruppen. De delregionala arbetsgrupperna bedöms i begränsad utsträckning ha bidragit till bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna, utifrån att de har kommit olika långt i arbetet och startsträckan för flera av grupperna var lång. Inom GIR bedöms dock arbetsgruppen i Göteborg ha kommit relativt långt i arbetet, arbetsgruppen tillskrivs därför ett större värde beträffande personalens förutsättningar att implementera riktlinjerna. Vilja att använda riktlinjerna I enlighet med tidigare resonemang bedömer Ramböll att kunskapskonferenserna har varit det viktigaste bidraget för att entusiasmera personalen att använda riktlinjerna, då de har bidragit till att lyfta frågan om riktlinjernas relevans och spridit kunskap om dess innehåll och syfte. Rambölls rekommendationer Trots att projekten RIS och GIR har följt den ursprungliga planeringen och genomförts så som avsett bedöms inte de önskade effekterna till fullo ha uppnåtts. Ramböll menar att detta kan förklaras som ett teorifel, det vill säga de antaganden som gjordes i projektens inledande skede om vad som krävdes för att önskade effekter skulle uppnås visade sig vara bristfälliga. Projekten har också påverkats av olika faktorer som troligtvis har påverkat aktiviteternas utfall och resultat. Exempel på sådana faktorer är Sveriges kommuner och landstings projekt Kunskap till praktik, Riskbruksprojektet samt i viss mån även införandet av vårdval i Västra Götalandsregionen. Rambölls samlade bedömning är att RIS och GIR har utfört ett gediget arbete och bidragit med viktiga strukturer inför den fortsatta implementeringen av riktlinjerna, men att det krävs ytterligare insatser och mer tid för att uppnå de uppsatta effektmålen. Detta gäller särskilt inom regionen och kriminalvården, som överlag tycks ha påverkats i mindre utsträckning än kommunen av de båda projekten. 1.5 Slutsatser gällande projektens relevans och hållbarhet Ramböll bedömer att fortsatta implementeringsprojekt är högst relevanta då stora delar av personalgrupperna inte fullt ut lever upp till de uppsatta målen. Det finns fortfarande ett betydande behov av att öka förståelsen för riktlinjerna, förbättra förutsättningarna att implementera riktlinjerna samt öka viljan att använda riktlinjerna. Vår rekommendation är som tidigare nämnts att i första hand rikta in fortsatta projekt på kunskapsspridning då förståelse för riktlinjerna är en grundläggande förutsättning för att sedan även kunna och vilja implementera riktlinjerna. Rambölls intryck är att politisk förankring inte varit en prioriterad fråga, varken för projektledningen eller för styrgruppen i respektive projekt. Istället har man i första hand koncentrerat sig på att verkställa ett politiskt beslutat uppdrag som i vissa delar inte varit helt tydligt. Rambölls bild är att åtminstone kommunalpolitiker inte varit särskilt delaktiga på konferenserna och inte heller tydliggjort respektive organisations ansvar för implementeringen. Ramböll bedömer det som angeläget att uppnådda resultat inte går förlorade och för att undvika detta är en prioriterad åtgärd att på politisk nivå förankra behovet av att implementera riktlinjerna. Även ur ett hållbarhetsperspektiv finns det anledning att särskilt arbeta vidare med de delregionala arbetsgrupperna och deras stöd till kompetensstödjarna.

7 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 7 2. INLEDNING Ramböll Management Consulting (fortsättningsvis Ramböll) har på uppdrag av Västkom genomfört en utvärdering av projekten RIS och GIR och föreliggande rapport utgör en sammanfattande skriftlig avrapportering av utvärderingen. I detta inledningskapitel ges först en kortfattad bakgrundsbeskrivning till de utvärderade projekten. Därefter redovisas kortfattat utvärderingsuppdraget och avslutningsvis presenteras rapportens disposition. 2.1 Bakgrund I detta avsnitt ges en kort bakgrundsbeskrivning som sätter in implementeringsprojekten RIS och GIR i ett sammanhang. Inledningsvis beskrivs syftet med de nationella riktlinjerna för missbruksoch beroendevård, därefter redovisas det uttalade behovet av implementeringsprojekt. Varför det behövs nationella riktlinjer Socialstyrelsen publicerad 2007 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (fortsättningsvis riktlinjerna). Arbetet inleddes redan under hösten 2000 då Socialstyrelsen anordnade ett antal seminarier för att undersöka behovet av riktlinjer för behandling av missbruk och beroende av alkohol och narkotika. Intresset för riktlinjer på området bedömdes vara stort, samtidigt som det uppskattades finnas ett gediget kunskapsunderlag. Mot bakgrund av detta påbörjades 2002 arbetet med att ta fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är indelade i åtta kapitel 1 och omfattar ett femtiotal rekommendationer, gällande både medicinska och sociala insatser som ges inom kommunernas socialtjänst och landstingens beroendevård. Rekommendationerna är baserade på ett omfattande faktaunderlag från experter på till exempel förebyggande arbete och behandling för alkohol- eller narkotikaproblem. Trots att riktlinjerna primärt vänder sig till socialtjänsten och hälso- och sjukvården så gäller de rekommendationer som riktlinjerna omfattar även för kriminal- och tvångsvård. Riktlinjerna är dock adresserade till de verksamheter som ligger inom Socialstyrelsens uppdrag och ansvar. Syftet med riktlinjerna är att utveckla och förbättra missbruks- och beroendevården. Möjligheten till en förutsägbar tillsyn ökar med nationella riktlinjer som är förankrade hos huvudmännen och andra aktörer, genom att tillsynen över verksamheterna kan bedrivas med stöd av kunskap om vilka metoder och tekniker som är mest effektiva. Vidare syftar riktlinjerna till att på sikt bidra till bättre samverkan och utvecklingen av en gemensam terminologi mellan socialtjänsten och hälsooch sjukvården. Socialstyrelsen har aldrig tidigare tagit fram riktlinjer som strävar efter att förena två huvudmäns verksamheter. Varför det behövs implementeringsprojekt Efter publiceringen av riktlinjerna utarbetade Socialstyrelsen ett implementerings- och utbildningsstöd som ett led i arbetet med att skapa bättre förutsättningar för en bred implementering av riktlinjerna. Skriften har två huvudsakliga syften: 1) att beskriva några viktiga förutsättningar som bör belysas av intressenterna inför implementering av riktlinjerna, och 2) att ge exempel på viktiga frågeställningar som bör tas upp av intressenterna i diskussionerna om innehållet i riktlinjerna. Som exempel på viktiga förutsättningar inför implementeringen lyfter Socialstyrelsen i skriften vikten av politisk förankring, samsyn mellan huvudmännen kring avsatt tid och resurser och betydelsen av en gemensam projektledning/styrgrupp med mandat från båda huvudmännen. Att Socialstyrelsen har valt att utarbeta ett särskilt stöd vid implementeringen av riktlinjerna är inte förvånande, mot bakgrund av de svårigheter att implementera nya arbetssätt och metoder som ofta uppkommer. Socialstyrelsens riktlinjer spänner dessutom över ett stort område och berör många verksamheter och personer med olika professioner, vilket ställer höga krav på en genomtänkt implementering. Inom forskningen talas ofta om det så kallade implementeringsproblemet, det vill säga när politiska beslut inte genomförs så som beslutsfattarna avser. Förklaringar till varför så inte sker knyts ofta till beslutsfattarna och deras handlingsmöjligheter, exempel- 1 Inledning, Vägledning och implementering, Upptäckt och förebyggande verksamhet, Bedömningsinstrument och dokumentation, Narkotika psykosocial behandling och läkemedelsbehandling, Alkohol psykosocial behandling och läkemedelsbehandling, Gravida kvinnor och Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom (samsjuklighet).

8 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 8 vis att styrningen inte var tydlig, det saknades övervakning av processen och externa aktörer försvårade tillämpningen. Ett annat, eller kompletterande sätt, att förklara implementeringsproblem är att ha fokus på tillämparna, det vill säga inom RIS/GIR de personer som ska arbeta efter riktlinjerna. En förutsättning för att implementeringen av riktlinjerna ska lyckas är att tillämparna i de samverkande organisationerna förstår riktlinjerna och vad som ska implementeras, att de har förutsättningar att implementera riktlinjerna och att de vill arbeta i enlighet med riktlinjerna. Om en eller flera av dessa kriterier inte är uppfyllda kommer implementeringen inte att lyckas. Riktlinjer i samverkan (RIS) och Göteborgs implementering av riktlinjerna (GIR) bildades som ett led i arbetet med att implementera riktlinjerna i Västra Götaland (inklusive Göteborg). Tanken var att genom en anpassning av riktlinjerna efter lokala förhållanden bidra till utvecklingen av en struktur för samverkan. Huvudmännens uppfattning var att extra resurser krävdes för att genomföra en samlad implementering i hela regionen. I Västra Götalandsregionen fanns sedan tidigare samverkansgrupper kring missbruksfrågor på vissa håll i länet, dock för det mesta utan representation från Kriminalvården. Ambitionen för RIS och GIR var att bygga vidare på befintliga samverkansstrukturer och använda de samverkanskonstellationer som redan fanns uppbyggda i implementeringsarbetet. En utmaning var dock att säkra Kriminalvårdens representation i samverkan. Samverkan inom missbruks- och beroendevården har skett tidigare, på nationell nivå men även på regional nivå inom Västra Götalandsregionen. Gemensamt för dessa tidigare försök att öka kvaliteten i missbruks- och beroendevården, är att de samarbetande aktörerna utgår från att samverkan är en bra strategi. Samverkan kan ta sig väldigt många olika uttryck och den stora frågan är då vilken form av samverkan som är mest framgångsrik. Förhoppningsvis kan Ramböll genom föreliggande utvärdering bidra till ytterligare kunskap och erfarenhet kring detta. 2.2 Utvärderingsuppdraget Utvärderingen omfattar den pågående processen med att implementera de nationella riktlinjerna i Västra Götaland närmare bestämt genomförandet av två projekt; Riktlinjer i samverkan (RIS) och Göteborgs implementering av riktlinjer (GIR). Utvärderingen svarar på de övergripande frågorna; hur det var tänkt att implementeringen av riktlinjerna skulle gå till, huruvida implementeringen skedde som planerat samt vilka möjligheter och utmaningar som kunnat urskiljas i implementeringsprocessen. 2.3 Rapportens disposition Rapporten är uppdelad i sex olika avsnitt. Efter denna inledning följer ett avsnitt (kapitel 3) som beskriver projektet mer ingående. Här beskrivs projektens bakgrund, syfte och målsättningar, organisation, målgrupper mm. Härefter följer ett avsnitt som beskriver utvärderingens syfte och genomförande (kapitel 4). Efter detta presenteras utvärderingens analys av projektets olika delar (kapitel 5). Detta är ett omfattande avsnitt som täcker in såväl projektens aktiviteter som dess resultat och effektivitet. Härpå följer ett summerande avsnitt (kapitel 6) som innehåller utvärderingens slutsatser kring projektens måluppfyllelse, de uppnådda effekternas hållbarhet samt projektmålsättningarnas relevans. I detta avslutande kapitel presenteras även Rambölls rekommendationer för framtiden. Som bilagor till rapporten återfinns en omfattande metodbeskrivning (bilaga 1), en redovisning av samtliga enkätresultat (bilaga 2) samt en redovisning av de intervjupersoner som bidragit till utvärderingen (bilaga 3). Innan vi ger oss i kast med själva utvärderingen vill Ramböll passa på att tacka de personer som tagit sig tid att hjälpa oss med allt från framtagande av statistik till medverkan vid intervjuer i första hand Malin Sparrström Olers och Staffan Schött som varit våra kontaktpersoner från projektens sida.

9 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 9 3. PROJEKTEN RIS OCH GIR I detta avsnitt ges en beskrivning av projekten. Först redovisas viktiga bakgrundsfakta. Här ges en kort beskrivning av; projektens finansiering och huvudintressenter, projektverksamhetens lokalisering samt projektens historiska bakgrund. Därefter utvecklas projektens syfta, målsättningar och konkreta insatser. Avslutningsvis ges en övergripande bild av projektens organisation. 3.1 Bakgrund och sammanhang I maj 2007 ansökte Västsvenska Kommunförbundens samorganisation, Västkom, och Västra Götalandsregionen hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län om utvecklingsmedel för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (RIS). I ansökan fanns en inbjudan till Kriminalvården om att medverka i projektet och i oktober 2007 gjorde Kriminalvården en kompletterande ansökan om projektmedel, genom att ställa sig bakom Västkoms och Västra Götalands ansökan. Parallellt med den regionala projektsatsningen ansökte även Sociala resursnämnden i Göteborg under hösten 2007 om medel från Länsstyrelsen för implementering av riktlinjerna (GIR). Länsstyrelsen beviljade i slutet av 2007 medel till de båda projekten, men ett villkor för utbetalning av projektmedlen var att RIS arbete samordnades med GIR. RIS projekttid löper från mars 2008 till februari Även GIR påbörjade sitt arbete under våren 2008 med avslut våren I slutet av 2007 beviljades RIS kronor i projektmedel från Länsstyrelsen. Ett villkor för utbetalning var att arbetat samordnades med Sociala Resursnämnden i Göteborg, som beviljats kronor från Länsstyrelsen för projektarbete inom ramen för GIR under samma period. 3.2 Syfte och målsättningar RIS syftar till att samverkan mellan de tre huvudmännen (Kriminalvården, Västkom och Västra Götalandsregionen) på lokal nivå ska nå en kvalitet som ska komma enskilda till del. Detsamma gäller för GIR, där ambitionen är begränsad till Göteborg. Ambitionen är att vid projektets slut ha nått fram till goda strukturer och rutiner för samverkan både lokalt och länsövergripande inom missbruks- och beroendevården. Den långsiktiga målsättningen för RIS och GIR är att den kunskap som finns i riktlinjerna ska bli känd och använd inom missbruks- och beroendevården i Västra Götaland. Det som projekten vill uppnå inom projekttiden är att personalen inom kriminalvård (frivård), sjukvård (psykiatri, beroendevård och primärvård) och socialtjänst som möter eller vårdar personer som löper risk för och/eller har ett etablerat missbruk/beroende ska få ökad förståelse för riktlinjerna, ökade förutsättningar att implementera riktlinjerna och ökad vilja att använda riktlinjerna. Ovan uppräknad personal utgör projektets målgrupp. 3.3 Insatser och aktiviteter I detta avsnitt redovisas projektens mer konkreta innehåll. RIS uppdrag är enligt projektplanen att stimulera till lokalt implementeringsarbete i hela länet utifrån lokala förutsättningar. Uppdraget är begränsat till anordnande av konferenser, stöd till och kommunikation med delregionala arbetsgrupper och kompetensstödjare. Arbetet med riktlinjernas implementering på lokal nivå struktureras och organiseras av lokala beslutsfattare. I mån av tid och utrymme kan projektet dock bidra med information och stöd till lokala arbetsgrupper. Nedan beskrivs mer ingående de olika aktiviteter och insatser som projekten ska arbeta med inom ramen för implementeringsprocessen. Delregionala arbetsgrupper Ett övergripande och normativt arbete ska ske i delregionala arbetsgrupper, som i första hand ska bildas utifrån befintliga samverkansstrukturer. I de delregionala arbetsgrupperna ska ingå chefer från de tre huvudmännen i varje delregion. Dialogen i dess grupper syftar till att skapa en gemensam syn på hur huvudmännen kan arbeta tillsammans för att skapa strukturer för samverkan. En gemensam organisation av studiearbetet kring riktlinjerna är tänkt att stimulera till samsyn och ökad samverkan.

10 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 10 Kompetensstödjare Hos de tre huvudmännen ska på varje arbetsplats i varje delregion utses ett antal lokala representanter för uppdraget som kompetensstödjare. Kompetensstödjarna ska erbjudas utbildning för att kunna utgöra ett konkret stöd i implementeringsarbetet av riktlinjerna, lokalt och i samverkan. Det är viktigt att kompetensstödjarna ges ett tydligt mandat för sitt uppdrag från den egna arbetsgivaren. Kunskapskonferenser Utifrån riktlinjernas olika kapitel ska kunskapskonferenser anordnas, i syfte att öka kunskapen om innehållet i riktlinjerna. Konferenserna ska anordnas lokalt i de olika delregionerna. Konferenserna ska genomföras med jämna mellanrum fram till november Projektet ser gärna att deltagarna kommer från samma delregion och från olika huvudmän för att gemensamt öka sina kunskaper inom området. Hemsida och omvärldsbevakning RIS och GIR ska sträva efter att följa den nationella utvecklingen på området bland annat via kontakt med Forskningsrådet för Missbruks- och beroendefrågor FMB/GU och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vidare har projektet knutit till sig utvalda referenspersoner för rådgivning i förekommande fall. Information om projektets arbete ska under projekttiden finnas på projektens gemensamma hemsida 2. För att förenkla tillgången till ny information finns också ett nyhetsbrev att prenumerera på. 3.4 Projektets personal och organisation I Socialstyrelsens implementerings- och utbildningsstöd ges förslag till hur implementeringsarbetet kan organiseras. Där anges att det är lämpligt med en projektledare som bevakar systematiken och kontinuiteten samt i praktiken leder till arbete som ska genomföras. Projektledaren bör arbeta på uppdrag av alla huvudmännen. Utöver projektledning föreslår Socialstyrelsen att arbetsgrupper bildas med deltagare från berörda huvudmän och övriga parter, för att gemensamt arbeta med riktlinjerna. Organisationen för RIS och GIR utgår i stor utsträckning från Socialstyrelsens rekommendationer. I avsnittet nedan beskrivs mer ingående hur projekten är organiserade. Organisation för RIS och GIR RIS och GIR är organiserade på något olika sätt. Gemensamt för båda projekten är att det finns styrgrupper och projektledning. I RIS består styrgruppen av företrädare för Kriminalvården, VästKom och Västra Götalandsregionen. I GIR utgörs styrgruppen av samverkansgruppen för missbruks- och beroendefrågor, Berosam, som också utgör en delregional arbetsgrupp inom ramen för RIS. RIS har en projektgrupp bestående av fem projektledare; två företrädare för länets kommuner, två företrädare för hälso- och sjukvården och en företrädare för kriminalvården. Projektledningen består alltså av företrädare för alla de tre huvudmännen. Projektledarnas geografiska tillhörighet har varit spridd runt om i länet, men varje fredag har projektgruppen samlats för heldagsmöte. Till projektgruppen fanns från början knutet en referensgrupp bestående av sakkunniga från kriminalvården, socialtjänsten, missbruks- och beroendevården samt primärvården. Det har dock framgått att referensgruppen inte har använts under projekttiden och att gruppen således inte haft någon reell funktion. Kopplat till projektgruppen har det skapats fem så kallade delregionala arbetsgrupper med chefer från de tre huvudmännen i varje delregion. Dialogen i dessa grupper syftar till att skapa en gemensam syn på hur huvudmännen kan arbeta tillsammans för att skapa strukturer för samverkan. En gemensam organisation av studiearbetet kring riktlinjerna är tänkt att stimulera till samsyn och ökad samverkan

11 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 11 Arbetet med GIR sker inom Preventions- och utvecklingsenheten (PrevU), Social Resursförvaltning. GIR har två projektledare anställda på halvtid, varav en av dem även är projektledare för RIS. Figur 1 Organisationsskiss RIS/GIR Uppdragsgivare (3) Styrgrupp (3) Projektgrupp (5) Referensgrupp (8) Delregional arbetsgrupp SIMBA Delregional arbetsgrupp Sjuhärad Delregional arbetsgrupp Fyrbodal Delregional arbetsgrupp Skaraborg Delregional arbetsgrupp Göteborg Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Den gula markeringen avser GIR, där den delregionala arbetsgruppen i Göteborg (Berosam) även utgör GIR-projektets egen styrgrupp. Bakgrund till GIR I Göteborg fanns sedan flera år tillbaka en etablerad samverkansgrupp för missbruksfrågor, Berosam, vilken utsågs dels till delregional arbetsgrupp i RIS, dels till styrgrupp för GIR. Berosam har i sin nuvarande form funnits sedan 2005, och då även inkluderat företrädare för kriminalvårdens frivård. Samverkan kring missbruks- och beroendefrågor har dock funnits i Göteborg i olika forum och grupperingar allt sedan 1970-talet, utifrån en medvetenhet om att ingen enskild verksamhet eller organisation ensam kan erbjuda tillräcklig hjälp för personer med ett utvecklat missbruk eller beroende. Projektens bedömning var att arbetet i Göteborg redan innan projekten startade hade kommit långt vad gäller samverkan mellan de tre huvudmännen och arbetet med riktlinjerna, utifrån det arbete som Berosam bedrivit. 3.5 Målgrupp I detta avsnitt ges en kort beskrivning av projektets målgrupp dvs. vilka personalgrupper det var tänkt att projektet skulle påverka. Målgruppen för RIS och GIR har definierats som all personal inom socialtjänst (IFO), sjukvård (psykiatri, beroendevård och primärvård) och kriminalvård (frivård) som möter eller vårdar personer som löper risk för och/eller har ett etablerar missbruk eller beroende. Denna breda definition av målgruppen innebär att det inte har varit möjligt att närmare precisera vilka yrkeskategorier som omfattas, hur många de är samt vilka organisatoriska nivåer det gäller. Ramböll kan åtminstone konstatera att det är en betydande grupp yrkesmänniskor som på ett eller annat sätt är tänkt att påverkas genom projekten. 3.6 Påverkansfaktorer Projekt genomförs aldrig som en isolerad verksamhet utan förändringar i omvärlden påverkar ständigt förutsättningarna och får betydelse för såväl genomförande som resultat. Nedan redogörs för påverkansfaktorer som har identifierats som särskilt betydelsefulla för RIS och GIR. Ramböll vill göra tydligt att det i dessa avsnitt inte görs någon bedömning av på vilket sätt och i vilken omfattning dessa faktorer påverkat RIS eller GIR, denna analys återkommer i avsnitt 6. I nedanstående avsnitt ges dock en kort beskrivning av vilka dessa påverkansfaktorer är.

12 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 12 Riskbruksprojektet Riskbruksprojektet är ett nationellt regeringsuppdrag och ingår som en del av de nationella alkoholpolitiska åtgärder som riksdagen lade fast i enlighet med proposition 2005/06:30. Målsättningen för projektet är att frågor om alkoholvanor ska få en självklar plats i hälso- och sjukvården. Projektet riktar sig nationellt till personal inom primärvården, företagshälsovården, sjukhus och universitet och högskolor. En viktig del i projektet är att utveckla och sprida användningen av metoden Motiverande samtal, som har visat sig vara en bra metod för att motivera patienter att förändra sina levnadsvanor. I Västra Götaland har Riskbruksprojektet pågått sedan 2006 med statliga medel för det alkoholförebyggande arbetet inom Primärvården (vårdcentraler, mödravårdcentraler och barnavårdcentraler). En viktig del i projektet har utgjorts av så kallade riskbrukscoacher, som har haft i uppgift att stödja och stimulera det lokala arbetet. Det har också ingått i coachernas uppdrag att arbeta för uppbyggande av lokala kontaktpersoner/team, vilket innefattar en lokal kontaktperson samt läkare och sjuksköterskor som samverkar i riskbruksarbetet. Utöver coacher har projektet arbetet med utbildningsinsatser för personal. Projektledaren för Riskbruksprojektet och de två coacherna har även haft olika uppdrag i RIS. Till exempel har projektledaren för Riskbruksprojektet även varit en av projektledarna för RIS. Kunskap till praktik Sedan maj 2008 bedrivs ett utvecklingsarbete inom SKL, Kunskap till praktik, som bygger på idén att kommuner, landsting och regioner ska ta ett gemensamt ansvar för att Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevården och annan aktuell kunskap införs och tillämpas. Målsättningen på sikt är att alla brukare ska få bästa möjliga vård. Kunskap till praktik ska tillsammans med kommuner och landsting/regioner arbeta med att omsätta evidensbaserad kunskap i praktiken. Arbetet sker primärt i två spår: 1. Utveckla ett kvalificerat stöd för kommuner och landsting/regioner genom att utbilda och informera praktiker, chefer och politiker om vilka metoder och arbetssätt som har bäst effekt och att stödja kommuner och landsting i förändringsarbetet. 2. Utveckla en organisatorisk struktur för erfarenhetsutbyte och samverkan mellan kommuner, landsting, lokala FoU-enheter, högskolor och universitet. Kunskap till praktik arbetar på nationell, regional och lokal nivå. Samarbete med Västra Götalands län inleddes i september De fem delregionerna (Fyrodal, Skaraborg, Sjuhärad, SIM- BA och Göteborg med kranskommuner) används inom Kunskap till praktik för att stärka samverkan mellan huvudmännen på lokal nivå. Kunskap till praktik i Västra Götaland har målsättningen för 2010 att i de kommuner som utsetts till utvecklingskommuner ska lokala samverkansavtal mellan kommun och hälso- och sjukvård tas fram. Utvecklingskommunerna är Strömstad, Uddevalla, Stenungsund, Ale, Vara, Bergsjön (stadsdel), Öckerö, Mark, Alingsås och Lerum. Under 2010 pågår utbildningsinsatsen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik, som är en nationell baskurs som sträcker sig över fyra dagar. Kursen riktar sig till all personal som arbetar eller kommer i kontakt med riskbruk, missbruk och beroende. Baskursens syfte är att bidra till att de olika yrkesgrupperna utgår ifrån en gemensam plattform vid utveckling av missbruks- och beroendevården, att frågans komplexitet tydliggörs och att personalen får en orientering i de verktyg som kan bidra till att arbetet blir operativt och resultatinriktat. Baskursen genomförs på fyra orter i Västra Götaland under våren och hösten Kunskap till praktik är en komplex organisation men på länsplanet finns det en styrgrupp bestående av chefstjänstemän från socialtjänst och hälso- och sjukvård som utvecklar samverkan med andra regionala och lokala aktörer. På regional nivå utarbetar de ett styrdokument som i vilket de tydliggör de olika aktörernas ansvar. Utvecklingsarbetet genomförs av en eller flera processledare och metodstödjare. De träffar skriftliga överenskommelser med de kommuner tillsammans med hälso- och sjukvård lokalt som vill delta i utvecklingsarbetet.

13 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 13 Dessutom driver de utvecklingsprocesser i de kommuner tillsammans med lokala hälso- och sjukvård som deltar, det vill säga stödjer dem när det gäller att komma fram till förbättringsområden i relation till de nationella riktlinjerna och annan befintlig kunskap. Vårdvalet Efter beslut i riksdagen infördes den 1 januari 2010 ett nytt vårdvalssystem för primärvården i Sverige. I Västra Götaland kallas det nya vårdvalssystemet VG Primärvård och infördes den 1 oktober 2009, efter att regionfullmäktige fattat beslut i februari Vårdvalet innebär kortfattat att primärvården öppnats upp för privata vårdgivare som uppfyller de krav som Västra Götalandsregionen har ställt och som anges i den så kallade Krav- och kvalitetsboken. Från den 1 oktober 2009 har alla invånare rätt att välja vårdgivare. Grundtanken med införandet av vårdval i Västra Götaland är att: Ge patienterna och invånarna en starkare ställning och större inflytande i vården. Bredda vårdutbudet i patientens närområde. Förbättra kvalitet och tillgänglighet och därmed stärka förtroendet för primärvården. Ge vårdgivarna lika uppdrag, större frihet och ökat lokalt ansvar oavsett driftsform. Låta vårdgivarna på ett tydligare sätt än i dag konkurrera på kvalitet. Möta framtida utmaningar på ett offensivt sätt. Krav- och kvalitetsboken anger de förutsättningar som gäller för att som vårdgivare blir godkänd och bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård. I boken redogörs för vårdenheternas uppdrag, allmänna villkor inom en rad områden, regler för val av vårdenhet, uppföljning, ersättning och kostnadsansvar, rapportering och IT samt kontrakt. Hälso- och sjukvårdsutskottet har föreslagit ett flertal justeringar i Krav- och kvalitetsboken från och med 1 januari Vårdvalet är en omfattande reform som påverkat primärvården i Västa Götaland på flera olika nivåer. Reformen har medfört omfattande organisatoriska förändringar inom befintlig verksamhet, men det har även inneburit att nya aktörer kommit in i verksamheten. Härmed ställs samverkansprojekt som RIS/GIR inför betydande praktiska utmaningar. Metodstödjarprojektet Bland länets fyra kommunalförbund pågår sedan 2007 ett specifikt utvecklingsarbete i syfte att förbättra vården av personer med missbruk eller beroende det så kallade metodstödjarprojektet. Länsstyrelsen i Västra Götalands län är initiativtagare till att stödresurser för kommunernas socialtjänst i konkreta arbetsmetoder. Även beroendevården, psykiatrin och Kriminalvården ges tillgång till stödresurserna. Länsstyrelsen finansierar fyra regionala stödpersoner och respektive värdorganisation ansvarar för stödpersonerna som primärt har arbetat med att ge utbildning, stöd och handledning till praktiker och chefer i arbetet med standardiserade bedömningsinstrument (ASI, DOK, ADAD, AUDIT, DUDIT m.fl.). Stödresurserna bidrar även till RIS och GIR genom att stödja kompetensstödjarna i bildandet av långsiktiga strukturer för samverkan mellan berörda parter och för att skapa nätverk för kompetensstödjarna. Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk med engagemang i forsknings- och utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk och beroende, med fokus på alkohol och narkotika. FMB medverkar i arbetet med implementeringen av riktlinjerna genom att utbilda personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Genom sin expertkompetens har personal från FMB bidragit till RIS genom att medverka vid kunskapskonferenser och uppföljningsdagar.

14 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR UTVÄRDERINGENS SYFTE OCH GENOMFÖRANDE I detta avsnitt redovisas utvärderingens upplägg. Inledningsvis utvecklas utvärderingens övergripande frågeställningar vad utvärderingen är tänkt att ge svar på. Härefter följer en kort beskrivning av hur utvärderingen är genomförd. 4.1 Övergripande frågeställningar Utvärderingens primära syfte är att bedöma implementeringsprocessen det vill säga bedöma om RIS och GIR har implementerats på ett bra sätt. Denna fråga kan i sin tur besvaras utifrån ett antal olika aspekter, så kallade utvärderingskriterier. Ramböll har valt att bedöma projekten utifrån följande fyra kriterier: Måluppfyllelse är de olika projektmålen uppnådda? Effektivitet har projektet bedrivits på ett effektivt sätt? Relevans är projektets målsättningar relevanta? Hållbarhet är uppnådda resultat bestående efter projektets slut? I nästa avsnitt redovisas hur Ramböll gått till väga för att kunna ge svar på dessa utvärderingsfrågor. 4.2 Utvärderingens genomförande I detta avsnitt ges en kort beskrivning av utvärderingens genomförande. En mer omfattande redovisning av hur utvärderingen är utformad, under vilken tid utvärderingen har genomförts samt vilka metoder som använts för datainsamling och analys återfinns i bilaga 1. Grundläggande utvärderingsprinciper Inledningsvis vill vi framhålla att Ramböll alltid genomför utvärderingar i enlighet med vissa regler och riktlinjer: Vi följer Rambölls etiska riktlinjer gällande utvärdering; att vi i utvärderingsprocessen tar hänsyn till alla relevanta intressenters åsikter och behandlar dem på ett ärligt och självständigt sätt, att intervjupersoner behandlas anonymt och med respekt, etc. Vi arbetar för användbarhet; utvärderingen ska vara till praktisk nytta för kundens fortsatta utvecklingsarbete. Våra utvärderingar utgår ifrån insatsens förändringsteori; ett gediget arbete ligger till grund för att utvärderingen verkligen ska utgå från hur det är tänkt att insatsen ska fungera. Vi arbetar med explicita utvärderingskriterier; utvärderingens bedömningar ska göras utifrån tydliga och erkända premisser. Vi använder vårt omfattande kvalitetsverktyg PEQUAT; utvärderingens alla faser stäms av mot Rambölls interna kvalitetsledningssystem. Utvärderingsperiod Utvärderingen har pågått sedan mars månad 2009 då även ett antal workshops genomfördes tillsammans med projektledningen och styrgruppen. Härefter har datainsamling av olika slag genomförts och under våren 2010 har den avslutande analysen genomförts. Utvärderingen avslutas genom ett lärandeseminarium i juni månad Föreliggande rapport utgör den skriftliga slutrapporteringen. Förändringsteorier Utvärderingen genomförts med hjälp av en så kallad förändringsteori. Syftet med denna är dels att underlätta för projektens genomförande genom att skapa samsyn och tydlighet inom projektoch styrgruppen kring sambandet mellan projektens olika aktiviteter och projektens önskade resultat och effekter. Förändringsteorin underlättar även för utvärderarna då den tydliggör hur projektet är tänkt att fungera och vilka antaganden som ligger bakom projektens utformning. Av denna anledning är även denna rapport på ett konsekvent sätt utformad utifrån förändringsteorin och de definitioner av begrepp som aktiviteter, utfall, resultat och effekter är de som illustreras i nedanstående figurer.

15 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 15 Den förändringsteori som använts arbetades fram under en workshop i samarbete med berörda aktörer. I förändringsteorin tydliggörs alltså sambandet mellan projektens aktiviteter, utfall, resultat och effekter på kort och lång sikt genom ett flödesschema, se nedanstående figur. Figur 2 Förändringsteori för RIS och GIR Aktiviteter Utfall Resultat Effekter Projektledning Utveckling och marknadsföring av hemsidan Uppdatering av information på hemsidan Personal Hemsidan blir besökt och läst Får aktuell information om riktlinjerna Personal Kunskap om riktlinjerna Delregional arbetsgrupp Projektledning Skapa delregionala arbetsgrupper Stödja gemensamma möten Delregionala arbetsgrupper Samtalsforum skapas Samsyn kring målbild och utvecklingsområden Kompetensstödjare Behov av samverkan identifieras Riktlinjer för den praktiska samverkan skapas Personalen ges mandat att arbeta med implementeringen Erkännande av det egna ansvaret för målgruppen All personal inom kriminalvård (frivård), sjukvård (psykiatri, beroendevård och primärvård) och socialtjänst (IFO) som möter eller vårdar personer som löper risk för och/eller har ett etablerat missbruk/beroende Projektledning Rekrytering av kompetensstödjare Internat/utbildning av kompetensstödjare Inspiration Kunskap om nätverk Kunskap om riktlinjerna Kunskap om FoU Kunskap om RIS/GIR-projektet Förståelse för samverkansproblematik Kunskap och trygghet kring uppdraget Kompetensstödjare Kunskap sprids om riktlinjerna och deras utveckling Kunskap sprids om andra aktörer Kontakter till andra aktörer förmedlas Frågorna lyfts till respektive förvaltningsledning Ökad förståelse för riktlinjerna Bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna Ökad vilja att använda riktlinjerna Utökat nätverk Personal Projektledning Konferenser arrangeras Personal Deltagande i konferenser Möten med andra aktörer Kunskap om riktlinjerna Förståelse för andra aktörer Erkännande av den egna organisationens ansvar för målgruppen Engagemang för målgruppen I figuren illustreras projektens fyra olika spår; att bearbeta personal direkt genom hemsidan och konferenser, att bidra till uppbyggnaden av delregionala arbetsgrupper samt inrättande av kompetensstödjare. Sammantaget förväntas dessa fyra spår bidra till att riktlinjerna implementeras, viket definieras som att alla berörd personal erhåller ökad förståelse för riktlinjerna, bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna samt en ökad vilja att arbeta enligt riktlinjerna. För att ge projektledningen goda förutsättningar för sitt arbete erhåller de stöd från en styrgrupp till RIS vars funktion illustreras i nedanstående figur. Figur 3 Förändringsteori för styrgruppens arbete Aktiviteter Utfall Resultat Effekter Styrgrupp Gemensamma möten Styrgrupp Samtalsforum skapas Samsyn kring målbild och utvecklingsområden Styrgrupp Projektarbetet styrs Projektarbetet avgränsas Projektet marknadsförs internt Projektledare Har bra förutsättningar för sitt arbete

16 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR ANALYS AV PROJEKTENS OLIKA DELAR I detta avsnitt redovisas utvärderingens analys och slutsatser för de fyra huvudspår som projekten innehåller: 1. Kunskapskonferenserna 2. Hemsidan 3. De delregionala arbetsgrupperna 4. Kompetensstödjarna För varje enskilt huvudspår görs inledningsvis en beskrivning av projektens aktiviteter, utfall och olika resultat. Därefter följer en bedömning av effektiviteten för respektive spår. 5.1 Kunskapskonferenserna I detta avsnitt redovisas utvärderingens analys och slutsatser gällande konferenserna. Inledningsvis ges en kort beskrivning av vad insamlad data ger vid handen när det gäller aktiviteter och utfall för konferenserna, följt av en redovisning av kunskapskonferensernas resultat. Därefter analyseras materialet mer ingående och projektens effektivitet granskas. Slutligen presenteras Rambölls slutsatser gällande konferensernas påverkan på de övergripande effektmålen. Aktiviteter och utfall Utifrån de teman som behandlas i de nationella riktlinjernas olika kapitel planerades sex konferenser med olika fokus: Vägar ut ur missbruk och beroende Tidig upptäckt och tidiga insatser Narkotika psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Alkohol psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk sjukdom (samsjuklighet) Graviditet och missbruk Inledningsvis var tanken att varje konferens skulle arrangeras på fyra geografiskt spridda platser i länet, förutom konferensen om graviditet och missbruk som endast skulle hållas i Göteborg (det vill säga totalt skulle 21 konferenstillfällen genomföras). Vid varje konferens anlitades föreläsare med särskild kunskap om det specifika området. Dock var det inte möjligt för de föreläsare som skulle delta att närvara vid så många tillfällen, vilket gjorde att det totalt arrangerades femton konferenstillfällen runt om i länet. Varje konferens inleddes med att RIS projektledning presenterade sig, berättade om projektarbetet och information om det aktuella läget. Den första konferensen ägde rum i Borås i oktober 2008 och den sista konferensen i Göteborg i november I tabellen nedan redovisas konferensernas teman, vilka kapitel i riktlinjerna som konferenserna avsåg, föreläsare och antalet tillfällen som respektive konferens hållits. Tabell 1. Översikt över de olika kunskapskonferenserna Tema Avser Antal Föreläsare kapitel tillfällen Geografisk plats Vägar ut ur missbruk Mariestad, Göteborg, 1 och 2 Jan Blomqvist 4 och beroende Borås, Vänersborg Tidig upptäckt och tidiga insatser 3 och 4 Sven Andreasson 2 Göteborg, Trollhättan Narkotika - psykosocial behandling och läkemedelsbehandling 5 Mats Fridell 2 Göteborg, Trollhättan Alkohol psykosocial behandling och Göteborg, Falköping, 6 Fredrik Spak 4 läkemedelsbehandling Borås, Uddevalla Missbruk och beroende och samtidig Agneta Öjehagen, 8 psykiatrisk sjukdom (samsjuklighet) Gunilla Cruce 2 Skövde, Göteborg Graviditet och missbruk 7 Ihsan Sarman 1 Göteborg