M iljöprogra m för Malmö sta d P la ttformfö r ekologisk t h å llbar utve c kling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "M iljöprogra m för Malmö sta d 2003-200 8 - P la ttformfö r ekologisk t h å llbar utve c kling"

Transkript

1 M iljöprogra m för Malmö sta d P la ttformfö r ekologisk t h å llbar utve c kling

2 Kommunfullmäktige beslöt att godkänna miljöprogram för Malmö stad , att uppdra åt nämnder och styrelser att inarbeta mål och åtgärder i verksamhetsplaner och miljöledningssystem, att uppdra åt Miljönämnden att återkomma till Kommunfullmäktige i händelse av att programmet behöver kompletteras med anledning av regionalt och nationellt miljömålsarbete, att uppdra åt Miljönämnden att följa upp programmet genom årliga miljöredovisningar, att uppdra åt samtliga nämnder och styrelser att bistå med de upplysningar som behövs för miljöredovisningar, samt att uppdra åt Miljönämnden att ta initiativ till lämpliga samverkansformer i kommunen för att nå ett effektivt genomförande. Miljöprogram för Malmö stad har sammanställts på Miljöförvaltningen, planeringsavdelningen. Information om programmet och dess genomförande kan lämnas av Lars Nerpin (projektledare), Katrin Persson eller Karin Söderholm Bergwall. Upplysningar kan även lämnas av direktör Kent Holmgren och avdelningschef Ulf Imander. Programmet kan hämtas hem från Malmö stads hemsida Det kan även beställas från Miljöförvaltningen, Malmö. Telefon: Telefax: Besöksadress: Bergsgatan 17. Tryck: AB Malmö Centraltryckeri. Layout: Karin Söderholm Bergwall. Foto: Peter Adamsson (s. 81), Jan-Erik Andersson (s. 56), Dave Borg (s. 86, 87), Göran Buhre (s. 9, 18, 27, 32, 36, 40, 42, 46, 47, 50, 51, 52, 62, 68, 76, 95, 96), Marie Carlberg (s. 58, 92), Tor Fossum (s. 53), Richard Gullstrand (s. 16, 17, 22, 25, 48), David Lalloo (s. 29, 31, 65, 66, 67, 68, 70), K.G. Möller (s. 25), Michael Palmgren (s. 44), Håkan Rosberg (s. 18, 20), Thomas Terne (s. 39), Arne Wittstrand (s. 55) och Malmö Turism (s. 11, 12, 13, 63, 64, 89, 90). Svanmärkt trycksak, tryckt på papper godkänt av SIS Miljömärkning.

3 Förord Miljöprogram för Malmö stad är Malmös i ordningen tredje miljöprogram. Programmet är avsett att, med någon tidsförskjutning, ersätta det program som löpte ut år 2002 och som har gällt sedan Stadens första samlade program inom miljöområdet benämndes Miljöskyddsprogram för Malmö stad och framtogs under talets sista år. Vid årsskiftet 2002/2003 befann sig Malmö i ett skede med betydande befolkningstillväxt och stora förändringar inom näringsliv och kommunikationer. För miljö och hållbar utveckling innebär detta både möjligheter och svårigheter. Det är nödvändigt att också under en period med förväntad hög tillväxttakt kunna åstadkomma en samhällsutveckling med god resurshushållning, ökad biologisk mångfald och lägre föroreningsbelastning. För att nå en sådan hållbar utveckling har det regionala och internationella arbetet blivit allt viktigare. Under mitten och slutet av talet skedde i Malmö och i hela Sverige betydande förändringar när det gäller synsättet på miljöarbetet. Grundläggande naturvetenskapliga insikter om material- och energiflöden togs från läroböckerna in i miljöarbetets tjänst genom att målsättningar och arbetssätt formulerades enligt kretsloppsprinciper. Med hänsyn till att dessa synsätt nu är etablerade har förevarande miljöprogram för perioden inte utformats som ett idéprogram utan som ett bidrag till en redan pågående arbetsprocess, ett program för miljövårdens vardagsarbete, ett program som för vidare vad som redan påbörjats. Stora delar av programmets innehåll har tillkommit genom bidrag från arbetsgrupper där ett stort antal tjänstemän i kommunen medverkat. Arbetsgrupper har varit aktiva med inriktning på bland annat vatten, landskap, bebyggelse, miljögifter, energi, avfall, buller och luft. Många enskilda tjänstemän har också lämnat värdefulla bidrag. Malmöborna har i ett särskilt dialogprojekt erbjudits möjligheter att uttrycka synpunkter och önskemål. Ideella organisationer har även inbjudits att lämna synpunkter. - Till alla som lämnat bidrag till programarbetet riktas ett stort tack.

4

5 Sammanfattning Hållbar utveckling är ett samlande begrepp för en samhällsutveckling där ansvar tas för såväl nuvarande som kommande generationers möjligheter att leva i välfärd samtidigt som naturmiljöerna skyddas. Miljöprogram för Malmö stad är avsett att utgöra en plattform för god miljö och hållbar utveckling i Malmö. Där det varit möjligt har också regionala hänsyn tagits. Plattformen består av huvudmål, miljömål för Malmö, åtgärder som bidrar till att nå miljömålen samt system för uppföljning. Programmet utgör inte en nystart utan är till stor del en fortsättning på ett redan pågående miljöarbete i Malmö. Programmet baseras bland annat på tidigare ställningstaganden rörande miljöpolicy och Agenda 21. Programmet sluter också nära an till det övriga arbetet med planer och program i kommunen. Huvudmålet har formulerats Malmö skall under programperioden och fram till år 2010 ta fortsatta avgörande steg i riktning mot hållbar utveckling i staden och regionen. För hela Sverige har 15 nationella miljökvalitetsmål fastställts av riksdagen. Under 1. Inledning ges en bakgrund och presentation av de nationella målen och ansvariga myndigheter. Till miljökvalitetsmålen hör även delmål. I vissa fall är de nationella målen och delmålen direkt tillämpbara på kommunal nivå. I andra fall behöver de preciseras. Programmets bärande idé är att utgå från de nationella miljökvalitetsmålen, belysa dem från Malmös synvinkel och föreslå lokala mål. De miljömål för Malmö som redovisas under 2. Målområden utgör således lokala anpassningar av de nationella målen. I anslutning till miljömålen för Malmö lämnas förslag på indikatorer som hjälpmedel vid uppföljning. Indikatorerna är inte definitiva utan behöver i många fall vidareutvecklas kommande år. Som en erkänsla för det lokala arbetet för hållbar utveckling som sker i stadens olika delar lämnas under 3. Lokalt deltagande och dialog med malmöborna exempel på den dialog och partssamverkan som förekommit i samband med olika typer av stadsomvandlingsprojekt i Malmö. Stadsdelarnas miljöfrågor beskrivs kortfattat och en sammanfattning görs också av den enkät som genomfördes bland malmöborna under 2002 inför framtagande av miljöprogrammet. Åtgärder som leder i riktning mot målen beskrivs under 4 Insatsområden. De har i flertalet fall förankrats i den kommunala organisationen så att förutsättningarna ska vara goda att de genomförs. Eftersom förvaltningar och bolag sedan åtskilliga år bedriver ett aktivt inre miljöarbete har åtgärderna formulerats på ett relativt övergripande sätt för att, liksom tidigare, konkretiseras i det följande interna arbetet. Mål och åtgärder förutsätts således inarbetas i miljöledningssystem och verksamhetsplaner av nämnder och berörda bolag. De uppföljningssystem som föreslås för miljöprogrammet består av arbete med miljöledning, miljöövervakning som även omfattar arbetet med miljöindikatorer, framtagande av årliga miljöredovisningar samt av miljörevisioner. Detta beskrivs under 5 Uppföljning. Det har aviserats att de nationella miljömålen framöver kommer att utvecklas och kompletteras. Samtidigt utvecklas regionala mål för Skåne och ett samarbete sker även inom Öresundsregionen kring tidigare fastställda gemensamma miljömål. Av dessa skäl har en etappindelning föreslagits enligt vilken en närmare redovisning av åtgärdsarbetet för hållbar utveckling i Malmö sker år I detta sammanhang görs en översyn av om miljöprogrammet behöver kompletteras i något avseende, bland annat med hänsyn till den regionala utvecklingen. Det nationella miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö har inte medtagits. I övrigt har alla målområden stor betydelse för Malmö. De nationella miljömålen är inte rangordnade men för Malmös del redovisas i inledningen några särskilda utmaningar. Arbetet kring miljömålen förväntas få en ökad betydelse i framtiden eftersom målen också skall vägas in som underlag i samband med tillsyn enligt miljöbalken och annan lagstiftning. Tillsynsbegreppet får därigenom en utvidgad betydelse. Miljömålen förväntas också få stor betydelse för myndigheters agerande i allmänhet, t.ex. vid planering, förvaltning och upphandling.

6

7 Innehållsförteckning Uppföljning Inledning 1. INLEDNING 9 2. MÅLOMRÅDEN Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö LOKALT DELTAGANDE OCH DIALOG MED MALMÖBORNA 63 4 INSATSOMRÅDEN Information och utbildning Trafik och transporter Energiförsörjning Dricksvatten och avloppsvatten Bebyggelse Biologisk mångfald Varor och tjänster Avfall och återvinning UPPFÖLJNING 95 Insatsområden Deltagande och dialog Målområden 7

8

9 1. INLEDNING Inledning Hållbar utveckling i Malmö och världen En hållbar utveckling är en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Genom FN:s världstoppmöte i Johannesburg 24 augusti - 4 september 2002 med deltagare blev hållbar utveckling definitivt erkänt som samlande begrepp och genom ett handlingsprogram i 150 punkter finns nu förhoppningar om att det även ska bli omsatt i praktisk handling. Också i Malmö har hållbar utveckling använts som nyckelbegrepp i övergripande program. Redan Riokonferensen 1992 gav kraftfulla impulser och Malmös lokala Agenda 21 ett avstamp för en god miljö och en hållbar utveckling - fastställdes av Kommunfullmäktige år Trots betydande svårigheter i ett tillväxtområde som Malmö har översiktlig planering och sektorsprogram för staden också haft denna viljeinriktning. Viktiga styrdokument är bl.a. Malmös översiktsplan, naturvårdsprogram och grönplan. Utgångspunkten i förevarande Miljöprogram för Malmö stad är att miljöarbetet i Malmö också i framtiden skall präglas av ansvarstagande för en hållbar utveckling på lokal, regional och global nivå. Ett nytt miljöprogram Ett nytt miljöprogram för Malmö behövs av flera skäl. Malmö har i hög grad förändrats under föregående fem år och ett nytt program behövs redan som följd av detta. Vidare har flertalet åtgärder i det tidigare miljöprogrammet blivit genomförda eller införda i löpande verksamhet. Ett mycket viktigt skäl är också att Sverige genom beslut av riksdag och regering fått en helt ny miljömålsstruktur grundad på 15 nationella miljökvalitetsmål. Denna struktur ska tillämpas på alla nivåer i samhället och kommunerna förväntas spela en betydelsefull roll. Utsläpp av föroreningar i Malmö har i allmänhet minskat under föregående programperiod men inte alltid i den snabba takt som tidigare kanske väl optimistiska mål angivit. Malmö bör ha kraftfulla miljömål även i framtiden men det finns ett behov av översyn samt anpassning till den nationella miljömålsstrukturen. Det är därför rätt tid för en ny etapp grundad på ett uppdaterat kunskapsläge. Nya förutsättningar i Malmö De föregående fem åren i Malmö hör till de mest händelserika i Malmös historia. Genom förbindelserna med Danmark och inte minst genom utvecklingen av tågtrafiken har Malmös roll som regionalt centrum accentuerats. Samtidigt ökar planeringen för Citytunneln och anslutande kollektivtrafik förutsättningarna för ett miljöanpassat transportsystem. Stadens kunskapsorienterade profil har förstärkts med en ny högskola med tydliga miljöambitioner. En helt ny stadsdel med ekologiska förtecken och låg energiförbrukning har uppförts i Västra Hamnen. Lokala investeringsprogram har också bidragit till kretsloppsanpassning av befintliga bostadsområden vilka nu kan tjäna som modell i kommande stadsomvandling. Ett nytt stadsekologiskt synsätt har börjat göra sig gällande där både gröna frågor och frågor om resurshushållning beaktas och där integration och brukarmedverkan eftersträvas. Det nya miljöarbetet i Malmö Under första halvan av nittiotalet var miljöarbetet fortfarande myndighetsinriktat. Näringslivet minskade sin miljöpåverkan som resultat av lagstiftningens krav och myndigheternas tillsyn. Idag är näringslivet ofta föregångare genom ett systematiskt förebyggande miljöarbete som införs i form av miljöledningssystem. Malmö stad har själv beslutat införa miljöledningssystem och flera förvaltningar är certifierade sedan flera år. De lokala investeringsprogrammen har medfört ett nytt sätt att arbeta i partnerskap där flera olika förvaltningar samarbetar med näringsliv och ofta med deltagande av boende. Miljöarbetet har förstärkts i stadsdelarna genom miljöledningsarbetet och genom många lokala initiativ. I alla förvaltningar har miljöombud utbildats. Innovativa lösningar i stor och liten skala som gröna tak, solfångare och nya dagvattenlösningar har tillkommit. Goda exempel sprids i nätverk i kommunen och allmänheten informeras. Samtidigt har det internationella miljöarbetet växt kraftigt. Hotbilder Idag är samhällsutvecklingen inte långsiktigt hållbar. Mänsklig verksamhet inverkar storskaligt på natur och miljö. Klimatsystemen påverkas genom utsläpp av växthusgaser. Den biologiska mångfal- 9

10 Inledning den är hotad i stora delar av världen. Fiskbestånden överutnyttjas. Förbrukningen av ändliga resurser som fossila bränslen, metaller, fosfor och naturgrus minskar handlingsfriheten för kommande generationer. Befolkningsökningen är inte lika uttalad som tidigare men 1,2 miljarder människor saknar tillgång till tjänligt dricksvatten och 2,5 miljarder människor saknar tillgång till grundläggande sanitet. De rikaste 15 % står för 56 % av världens totala konsumtion. Också lokalt i Malmö har hushållningen med naturresurser brustit i många avseenden. Stora delar av de för det marina livet viktiga grundområdena är utfyllda. Jordbruksmark som tillhör landets bästa bebyggs. Naturgrustillgångarna i regionen är till stor del förbrukade. Stora markområden är påverkade av föroreningar från tidigare kemikaliehantering. Arbetet för långsiktig hållbarhet försvåras av stora skillnader i välfärd mellan olika befolkningsgrupper. Samtidigt är den kulturella mångfalden en tillgång som ger möjligheter att knyta an det lokala miljöarbetet till det globala. Ny miljömålsstruktur Regering och riksdag har i bred enighet lagt fast grunderna för det framtida svenska arbetet för en god miljö. I begreppet hållbar utveckling ingår tre dimensioner: en ekologisk, en ekonomisk och en social. Miljökvalitetsmålen tydliggör den ekologiska dimensionen. Arbetet syftar till att säkerställa fem grundläggande värden: av de nationella miljömålen och kommunerna har det lokala ansvaret. Nya och idag okända miljöproblem kan i framtiden göra sig gällande. Mål och åtgärder måste kunna anpassas till nya förutsättningar. Miljömålsstrukturen är inte statisk utan skall kunna utvecklas genom ändrade eller nya mål. Redan idag diskuteras ett sextonde mål för biologisk mångfald. Plattform för god miljö och hållbar utveckling i Malmö De nationella miljökvalitetsmålen definierar det tillstånd som miljöarbetet i Sverige skall sikta mot medan delmålen anger inriktning och tidsperspektiv. Miljöarbetet i Malmö utgår från samma målstruktur och syftar till att nå samma grundläggande värden. Föreliggande program föreslår för Malmös vidkommande en plattform för arbetet för god miljö och hållbar utveckling som består av huvudmål, miljömål för Malmö, sektorsvisa strategier och åtgärder samt uppföljningssystem baserade på miljöledning, miljöövervakning, miljöredovisningar samt revisioner. Som hjälpmedel föreslås att ett system med indikatorer och datavärdar utvecklas. Plattformen bygger på en aktuell värdering av miljösituationen men stödjer sig också till stor del på andra under senare tid framtagna program i Malmö. Utöver tidigare nämnda översiktsplan, naturvårdsprogram och grönplan är också ståndpunkter i trafikmiljöprogram och avfallsplan beaktade. De båda senare kommer dock relativt snart revideras. Viktiga styrdokument inom vattenområdet är saneringsplanen för avloppsnätet och Malmös dagvattenpolicy. Stadens olika planer och program stöder och växelverkar med varandra. Huvudmål Som huvudmål för programmet gäller: Malmö skall under programperioden och fram till år 2010 ta fortsatta avgörande steg i riktning mot hållbar utveckling i staden och regionen Huvudmålet preciseras genom ett antal konkreta Miljömål för Malmö. Miljömål för Malmö För varje målområde ges i avsnitt en beskrivning av miljösituationen och aktuella miljöhot. Lydelsen av de nationella miljökvalitetsmålen återges i anslutning till rubriken och på särskilt markerad plats återges de nationella delmålen. Därefter kommenteras i vilken omfattning delmålen har relevans för Malmö. Slutligen föreslås kompletterande miljömål för Malmö, betecknade M1, M2 o.s.v. Det nationella målområdet Storslagen fjällmiljö behandlas ej i programmet. Människors hälsa Den biologiska mångfalden och naturmiljön Kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga En god hushållning med naturresurser För arbetet har en tydlig nationell målstruktur fastställts. I denna ingår 15 miljökvalitetsmål samt tidsatta delmål för vart och ett av dessa. På nationell nivå har sektorsmyndigheter tilldelats ansvar för uppföljning. Miljökvalitetsmålen och ansvarig myndighet visas till höger. Några övergripande ansvarsområden har också utpekats. Här har t.ex. Socialstyrelsen ansvar för hälsofrågor och Riksantikvarieämbetet ansvar för kulturmiljön. Länsstyrelserna har det övergripande ansvaret för de regionala anpassningarna Miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Naturvårdsverket Frisk luft Naturvårdsverket Bara naturlig försurning Naturvårdsverket Skyddande ozonskikt Naturvårdsverket Ingen övergödning Naturvårdsverket Levande sjöar och vattendrag Naturvårdsverket Hav i balans samt levande kust och skärgård Naturvårdsverket Myllrande våtmarker Naturvårdsverket Storslagen fjällmiljö Naturvårdsverket Säker strålmiljö Statens Strålskyddsinstitut Giftfri miljö Kemikalieinspektionen Grundvatten av god kvalitet Sveriges Geologiska Undersökning Levande skogar Skogsstyrelsen Ett rikt odlingslandskap Jordbruksverket God bebyggd miljö Boverket Ansvarig myndighet 10

11 En strävan har varit att antalet miljömål för Malmö inte skall vara för stort och att målen skall vara uppföljningsbara. I många fall, t.ex. inom det biologiska området kan detta likväl vara svårt och inom t.ex. miljögiftsområdet är uppföljning förenat med stora kostnader. I sista hand är möjligheterna till uppföljning alltid en ekonomisk fråga. Inom många områden finns en stor brist på relevant miljöstatistik. Åtgärder De åtgärder som bör genomföras med syfte att målen ska nås är fördelade på åtta insatsområden (sektorer) t.ex. Trafik och transporter, Energiförsörjning m.fl. För varje sektor anges åtgärder samt ansvarig instans. Åtgärderna skall till skillnad från i tidigare program inte betraktas som förslag utan avsikten är att de ska vara så väl förankrade att man kan räkna med att de blir genomförda. De har dock utformats så att de enskilda förvaltningarna ska ha stor frihet att själva precisera och utveckla den närmare innebörden i egna handlingsprogram. Åtgärderna har därför ofta formulerats på ett övergripande sätt. Det förutsätts att alla åtgärder beaktas men för tidsplaner och konkret innehåll lämnas stor frihet för egna beslut inom förvaltningarna. Det finns goda förhoppningar om att detta skall ske på ett ansvarsfullt sätt eftersom hållbar utveckling är en naturlig beståndsdel i vardagsarbetet. Ett mindre antal åtgärder har en mer omedelbar och konkret innebörd, ofta som direkta förslag från berörd förvaltning. Uppföljningssystem Ett miljöprogram måste ha uppföljningssystem för att vara trovärdigt. Uppföljningssystemen i förevarande miljöprogram diskuteras närmare i avsnitt 5. I korthet tillämpas följande metoder. De är avsedda att troliggöra att målen är uppföljningsbara i åtminstone någon aspekt. De är inte angivna i sin slutliga form utan kräver ett fortsatt utvecklingsarbete. Också i Europa, nationellt och regionalt pågår ett omfattande arbete med att få fram indikatorer. De föreslagna indikatorerna är klassificerade enligt det s.k. DPSIRsystemet som beskrivs i avsnitt 5. Genom årliga miljöredovisningar beskrivs miljösituationen inom olika områden samt även graden av måluppfyllelse. Det måste understrykas att det krävs betydande resurser för att få fram miljöövervakning och redovisningar av bra kvalitet. Inom många områden saknas historiska mätserier och nya arbetssätt behöver etableras. Genom samarbete mellan förvaltningarna och genom att utveckla ett system med datavärdar (olika ansvarsområden) kan kvaliteten på uppföljningssystemet successivt förbättras. Miljörevision av redovisningar och av förvaltningarnas arbete bör också genomföras, som en del i uppföljningen. Tillsyn enlig miljöbalken och annan lagstiftning kommer att bli en viktig faktor i uppföljningen av miljöprogrammet. Miljömålens betydelse som underlag vid myndigheternas tillsyn kommer att växa redan i den närmaste framtiden. Avgränsningar Programmets uppläggning, baserad på den nationella miljömålsstrukturen, innebär vissa avgränsningar. Behandlade frågeställningar är koncentrerade till yttre miljöfrågor som berör luft, vatten, mark och biologisk mångfald m.m. På nationell nivå har målstrukturen kompletterats med övergripande mål för inomhusmiljön och detta har skett även i förevarande program i avsnittet God bebyggd miljö. Folkhälsofrågor ligger utanför ramarna för programmet men många av de angivna målen och åtgärderna har stor betydelse för folkhälsan. Arbetsmiljöfrågor ligger utanför programmets ram. Ansvar Ansvaret för att genomföra de åtgärder som omnämns i miljöprogrammet åvilar den kommunala organisationen, d.v.s. de kommunala förvaltningarna och i några fall även de kommunala bolagen. Målen i miljöprogrammet avser dock hela Malmös geografiska område och berör såtillvida alla som bor och verkar i Malmö. För att målen skall nås krävs att allmänhet, företag och organisationer arbetar för ett hållbart Malmö. Impulserna till detta förutsätts komma från många håll. Möjligheten att nå målen är även beroende av den svenska miljöpolitiken som helhet, t.ex. nivån på skatter och avgifter på bränslen. Den internationella utvecklingen och de beslut som tas inom EU har också stor betydelse. Kontinuitet I huvudsak följer nu föreliggande program uppläggningen av det tidigare programmet för Mål och åtgärder redovisas i målområden respektive insatsområden (sektorsavsnitt). Programstrukturen bör således vara igenkännbar. Mål och åtgärder behandlar i huvudsak samma sakområden som tidigare. De har dock reviderats m.h.t. den nya miljömålsstrukturen. Inledning Kommunfullmäktige har redan fattat beslut om införande av miljöledningssystem i samtliga förvaltningar. Här kan mål och åtgärder konkretiseras för den egna förvaltningen. Även helt nya aspekter som inte omnämns i detta miljöprogram kan tillföras. Genom miljöövervakning göres olika former av fältstudier för att kontrollera miljöns tillstånd. Till miljöövervakningen räknas även att sammanställa information om miljötillståndet från andra uppgiftslämnare, t.ex. centrala myndigheter. Som särskilt hjälpmedel och del i miljöövervakningen används vidare s.k. indikatorer. Ett antal indikatorer är föreslagna i anslutning till miljömålen. 11

12 Inledning Delaktighet Frågor om delaktighet i stadsförnyelse, korta beskrivningar av miljöfrågor i stadsdelarna, dialog med Malmöborna m.m. återges i ett eget avsnitt som erkänsla för det omfattande arbetet för hållbar utveckling som sker i stadsdelar och bostadsområden. Förankring Föreliggande program har framtagits i projektform med arbetsgrupper i vilka kommunala förvaltningar varit representerade. Många tjänstemän har även lämnat synpunkter separat. Allmänheten har beretts möjligheter att framföra synpunkter i en särskild informations- och dialogkampanj våren Ideella grupper har även kontaktats och beretts tillfälle att framföra synpunkter. Etapper Eftersom de åtgärder som omnämns i programmet i många fall är av övergripande art föreslås att förvaltningarna till utgången av år 2004 inkommer med en redovisning av vilka konkreta projekt man driver eller avser driva för att nå miljömål och en hållbar utveckling. Vid denna tidpunkt kan det också stå klart om Malmös miljöprogram behöver förändras i något avseende med hänsyn till regionalt miljömålsarbete eller med hänsyn till förändringar vad gäller de nationella målen och deras genomförande. Utvärdering i förhållande till föregående program Utvärderingar av miljötillståndet i Malmö har redovisats årligen. Nedan ges korta sammanfattande slutsatser från arbetet med föregående miljöprogram. En stor andel av de föreslagna åtgärderna blev i förvaltningarnas årsrapporter angivna som genomförda eller pågående. Svarsfrekvensen var mycket hög. Såtillvida var programmet en framgång. Ser man till målen kan sägas att utvecklingen i många fall gick åt rätt håll men inte alltid i den ambitiösa takt som föreslagits. Programperioden kännetecknades inledningsvis av högkonjunktur och även av stor inflyttning. Det är under sådana omständigheter svårt att nå snabba förbättringar av parametrar som är relaterade till materiell förbrukning. Några mål var svåra att utvärdera endera på grund av att resurserna för uppföljning var för knappa, eller för att målen blev inaktuella. Några mål var angivna som riktningsgivande och inte möjliga att utvärdera kvantitativt. I årsredovisningarna för perioden var det i allmänhet betydligt fler av de utvalda 15 nyckeltalen som hade en positiv trend än som hade en negativ trend. Åtskilliga nyckeltal redovisade dock beteendeförändringar (antal miljöombud, försåld mängd ekologisk mjölk) snarare än verkliga miljöförändringar. Luft: Sedan 1995 har utsläppen av alla de luftföroreningar för vilka data föreligger minskat i Malmö. Utsläpp av koldioxid, kvävedioxid, svaveldioxid och flyktiga organiska ämnen har alla minskat med ca 10 %. Minskningstakten skulle behöva vara större för att tidigare uppsatta mål skulle kunna nås. Med hänsyn till de bedömningar som görs på nationell nivå vad gäller möjligheten att minska utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen föreslås i detta program ändå betydande minskningar för dessa ämnen, i nivå med de nationella målen. Också för svaveldioxid föreslås mål i nivå med de nationella målen. För koldioxid föreslås mål som är mer ambitiösa än de nationella målen. Mål för luftföroreningshalter tog i tidigare program fasta på då gällande riktvärden. Nya mål bör anpassas till aktuell lagstiftning och nya nationella mål. Det bedöms finnas möjligheter att nå målen vad gäller den allmänna stadsluften men svårigheter kan finnas i belastade områden. Tidigare mål för miljöanpassning av kommunens fordonsflotta har uppfyllts och högre mål är sedan en tid uppställda (50 % miljöanpassade fordon till 2003). Vatten: Utsläppen från de båda avloppsreningsverken i kommunen har kraftigt minskat. Målen är uppfyllda. Efter genomförda utbyggnader bör nya mål ta sin utgångspunkt i genomförande av befintlig saneringsplan. För vattendragen i kommunen har större minskningar av utsläppen däremot inte noterats. För Segeån har kommunen undertecknat ett avtal som innebär möjlighet att minska utsläppen med ca 15 %, på sikt möjligen något mer. Även för de mindre vattendragen föreslås mål analoga härmed. Tidigare uppsatt mål om enskilda avlopp bedöms kunna kvarstå. Energi: Det är nödvändigt att minska energianvändningen och att gå över till förnybara resurser. Mål med denna inrikting finns i miljöprogrammet. Tidigare mål om 25 % minskning till 2005 bedöms inte vara möjligt att nå för hela Malmö. Det har dock använts som internt mål för kommunens egna fastigheter. Biologisk mångfald: Tidigare mål om att vissa angivna arealer (200 ha) av stor betydelse för den biologiska mångfalden skall nytillskapas har inte bedömts vara omöjliga att nå men med hänsyn till den nya nationella miljömålsstrukturen bör målen omformuleras med mål för olika biotopslag. Miljögifter: Tidigare mål om halter understigande vissa nivåer/gränsvärden i livsmedel, slam, hamnsediment m.m. bör kunna bibehållas med vissa omformuleringar. I huvudsak har målen kunnat hållas. På grund av höga analyskostnader blir dock antalet mättillfällen lågt. Kretslopp och hushållning med ändliga råvaror: Flera av tidigare uppställda mål var svåra att följa upp. Mål föreslås nu för nyttiggörande av slam och för hushållning med naturgrus. Fossila bränslen följs genom mål för koldioxidutsläpp. Det mål som kommunen tidigare fastställt om 50 % reduktion av hushållsavfallet bibehålles i avvaktan på en ny avfallsplan. Målet kan vara svårt att nå. Inomhusmiljö: Mål förelås för ventilation i stort sett analogt med de nationella delmålen. I avvaktan på att dessa preciseras redovisas även de riktlinjer för inomhusmiljö som Miljöförvaltningen f.n. tillämpar. Mål uppställs även för radon och passiv rökning. 12

13 Särskilda utmaningar för Malmö De nationella miljökvalitetsmålen är inte rangordnade ur miljösynpunkt. På lokal nivå i Malmö kan dock några särskilda utmaningar urskiljas. De kännetecknas av att de berör många människor eller av att otillräckliga åtgärder skulle kunna medföra risk för stora miljöskador. Uppställningen till höger kan ge viss vägledning i de fall prioriteringar eller avvägningar behöver göras i miljöarbetet. Följ det fortsatta miljöarbetet i Malmö Miljöprogram för Malmö stad är ett övergripande program. Många frågor kommer att få en utförligare behandling i det kommande sektorsvisa planeringsarbetet. Arbetet med nytt trafikmiljöprogram inleds t.ex. redan år Översyn av handlingsplaner är nära förestående också inom avfalls- och energiområdet. Åtgärderna vidareutvecklas även i nämndernas interna arbete med miljöledningssystem. De miljöförbättringar som nås kommer att redovisas i miljöredovisningar och på Malmö stads hemsida Särskilda utmaningar för Malmö Målnr Sid Åtgärder Minskad miljöpåverkan från trafik- och energisystem Effektiv användning av mark, näringsämnen och material bl.a. sid M1, M , 79 M4-M9 21, 23 75, 79, 90 M53, M , 79 M56-M , 85 M M M M M52, M55 58, 60 82, 94 Minskad spridning av miljögifter M10-M Utvecklad biologisk och kulturell mångfald Utvecklad dialog med boende, föreningar och företag M22-M M28-M , 90 M33-M40 47, 49, M43, M Alla 72, 90, 94 Inledning 13

14 Inledning 14

15 2. MÅLOMRÅDEN 2.1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. AV RIKSDAGEN FASTSTÄLLT MILJÖKVALITETSMÅL Målområden Hotet om kommande förändringar av klimatet hör till de största utmaningarna mänskligheten står inför. Tillgänglig information tyder på att effekter av en pågående uppvärmning redan är märkbara. Klimatfrågan är det kanske tydligaste exemplet på att arbetet för en hållbar och rättvis utveckling måste äga rum på alla plan, globalt, regionalt och lokalt. Många kommuner i Sverige, däribland Malmö, bedriver därför redan idag ett aktivt arbete i klimatfrågan. På grund av trögheten i klimatsystemen går det inte att vänta med åtgärder tills dess att full visshet uppnåtts om bakomliggande orsaker. Figur Utsläpp av koldioxid i Malmö. Malmö arbetar för minskade utsläpp Utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen som kol, eldningsolja, bensin och diesel är den viktigaste faktorn bakom den av människan förstärkta växthuseffekten. I Malmö pågår en mängd aktiviteter för att minska utsläppen genom effektivisering och hushållning och genom att främja användning av förnybara resurser. Exempel på projekt som pågick i Malmö år 2002 och åren däromkring: - Miljöprövning av storskalig havsbaserad vindkraft på Lillgrund utanför Klagshamn. - Förundersökningar inklusive provborrningar för utnyttjande av geotermisk energi. - Förstudier rörande ökad andel biobränslen i fjärrvärmenätet % lokalt förnybar energi på Bo01. En hel stadsdel är uppförd med mycket låga koldioxidutsläpp från fastigheterna. - Cykelstaden Malmö syftande till 10 % ökad cykeltrafik. - Kommunens tjänstefordon miljöanpassas, minst 50 % miljöanpassade fordon år Avtal om leverans av el till Malmö stads verksamheter som uppfyller Svenska naturskyddsföreningens kriterier för bra miljöval. - Utbyte av glödlampor mot lysdioder i ljussignaler för trafikreglering i Malmö. - Solfångare på Kockums fritid kvadratmeter solfångare installeras, integrerat i tak och fasader. - Framtagande av lättillgänglig energistatistik för kommunens fastigheter. Utbildningar för kommunanställda om energihushållning. Malmö är också med i flera nationella och internationella nätverk där kommuner samverkar kring klimatfrågor. Citytunneln kommer förhoppningsvis att betyda mycket för att begränsa trafikens miljöpåverkan i regionen. Utsläpp av koldioxid i Malmö, Sverige och världen Utsläppen av koldioxid i Malmö har minskat avsevärt sedan 1980 (fig ), från omkring 2,5 miljoner ton till omkring 1,3 miljoner ton år Minskningen har varit störst inom energisektorn, bland annat som resultat av minskad användning av kol och olja i fjärrvärmesystemet. Inom trafiksektorn har utsläppen inte minskat nämnvärt. De svenska utsläppen av koldioxid uppgick år 1999 till omkring 60 miljoner ton vilket på motsvarande sätt är en avsevärd minskning jämfört med 1980 då de var närmare 80 miljoner ton. Under sjuttiotalet var de ännu högre. Minskningen var bl.a. ett resultat av en strävan till minskat oljeberoende. En viss ökning av utsläppen ägde rum under mitten av nittiotalet men det tidigare nationella målet om att stabilisera utsläppen år 2000 på 1990 års nivå har i huvudsak uppnåtts. De svenska utsläppen är internationellt sett låga beroende bl.a. på låga utsläpp från elproduktionen. 15

16 Målområden Utsläppen av växthusgaser är globalt mycket ojämnt fördelade. USA beräknas släppa ut omkring 21 ton koldioxid per invånare och år, Europa omkring 8 ton, Sverige omkring 6 ton och Afrika omkring 1 ton per invånare och år. Det historiska ansvaret för påverkan av klimatet genom utsläpp av växthusgaser åvilar i första hand den industrialiserade välden. Samtidigt är det utvecklingsländerna som befaras drabbas mest av de negativa effekterna. Utgångspunkten i det internationella arbetet är därför att de industrialiserade länderna skall gå före med åtgärder. I utvecklingsländerna kan utsläppen behöva öka på kort sikt men på längre sikt kommer begränsningar behövas även här. Varmare klimat Enligt FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) har den genomsnittliga temperaturen nära jordens yta stigit sedan 1861 då mätningarna påbörjades. Under det sista århundradet har temperaturstegringen varit omkring 0,6 grader med en osäkerhet på 0,2 grader. Detta kan förefalla vara en måttlig förändring men temperaturökningen på norra halvklotet har under talet sannolikt varit den högsta för något århundrade de senaste tusen åren. Det är troligt att 1990-talet var det varmaste årtiondet och 1998 det varmaste året under denna tid. Boel, Malmös vindkraftverk 2002 Havsytan beräknas ha stigit 0,1-0,2 meter under nittonhundratalet. Regionalt har nederbördens mängd och intensitet ökat och i vissa områden har snötäcket och glaciärernas utbredning minskat. Väderfenomenet El Nino har uppträtt mer frekvent och med högre intensitet. Scenarier enligt FN:s klimatpanel Förståelsen för de faktorer som styr klimatet har växt liksom möjligheten att åskådliggöra olika förändringar med matematiska modeller. IPCC redovisar i sin tredje utvärderingsrapport våren 2001 scenarier som, beroende på vilka antaganden som görs, visar att jordens medeltemperatur kan komma att öka med 1,4-5,8 grader under perioden Temperaturförändringarna i scenarierna är mycket större än vad som uppmätts under nittonhundratalet och sannolikt utan motsvarighet under de senaste åren. Havsytan förväntas höjas ytterligare om än i lägre omfattning än vad som tidigare antagits. Nederbörden förväntas öka liksom förekomsten av extrema väderhändelser. Befarade effekter Förändringarna i klimatet kommer inte att inträffa jämt över jordklotet utan stora regionala skillnader är troliga. Bland befarade regionala effekter kan nämnas ändrade förutsättningar för jordbruk och boskapsskötsel, skogsbruk, fiske samt vattenförsörjning. Redan sårbara ekosystem kommer liksom enskilda arter att hotas och eventuellt försvinna. Risk för översvämningar, erosion och saltvatteninträngning i kustområden påtalas också. Likaså finns risk för ökad utbredning av tropiska sjukdomar. Risk för ökade kostnader för skador på bebyggelse och infrastruktur hör också till hotbilden och som en följd härav ökade kostnader för försäkringsbolag. Sannolikheten för storskaliga förlopp såsom ändring av Golfströmmen eller avsmältningar av isarna på Grönland eller Antarktis har bedömts vara mycket låg men kan öka om klimatförändringarna fortskrider. Malmö påverkas Om havsytan stiger kommer låglänta områden av Malmö att påverkas genom ökad risk för översvämningar och stranderosion. Redan idag ligger högvattennivåerna på m. Områden som kan komma att påverkas är bland annat Strandhem och Bunkeflostrand. I Malmös översiktsplan föreslås att ingen ny bebyggelse lokaliseras till de mest låglänta och känsliga områdena. Internationellt arbete Det internationella klimatarbetet utgår från FN:s ramkonvention om klimatförändringar från 1992 vars mål är att halten växthusgaser ska stabiliseras på en nivå där människans inverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Till konventionen har knutits ett protokoll upprättat i Kyoto 1997, det s.k. Kyotoprotokollet, enligt vilket industriländernas utsläpp av växthusgaser under perioden ska ha minskat med 5 % jämfört med 1990 års nivå. EU:s medlemsstater har förbundit sig att minska utsläppen med åtta procent, USA med sju procent och Japan med sex procent. Inom EU sker en omfördelning av åtagandet mellan medlemsstaterna. Senast 2005 ska även en prövning ske av kommande åtaganden efter den första åtagandeperiodens slut. USA har valt att inte fortsätta förhandlingarna kring Kyotoavtalet. De växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet är koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), dikväveoxid (N 2 O), fluorkolväten (HFC), fluorkarboner (FC) och svavelhexafluorid (SF 6 ). Gaserna har tilldelats s.k. GWP- värden (GWP - Global Warming Potential), normerade efter koldioxid, för att underlätta jämförelser av deras inverkan, vanligen i ett 100 årsperspektiv. I tabellen nedan redovisas exempel på växthusgaser samt deras GWP-värden. Gas GWP (100 år) Koldioxid, CO 2 1 Metan, CH 4 21 Dikväveoxid, N 2 O 310 HFC 134a CF SF Metanutsläpp sker från bl.a. idisslande boskap och avfallsupplag. Dikväveoxidutsläpp sker genom avgång från jordbruksmark och från förbränning av såväl fossila bränslen som biobränslen. Utsläpp av fluorerade gaser sker från klimatanläggningar, från aluminiumframställning resp. från tyngre elektriska system. Svensk klimatpolitik Den svenska klimatpolitiken inriktas på att halten av de sex växthusgaserna, räknat som koldioxidekvivalenter, skall stabiliseras på en lägre nivå än 550 ppm i atmosfären. De globala årliga utsläppen av koldioxid skulle då behöva minska från nuvarande ca 4,8 ton per person och år till 3,2-3,6 ton till år Sverige skall internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Inom landet föreslås strategier som utnyttjar såväl ekonomiska som rättsliga styrmedel samt frivilliga överenskommelser och dialog mellan myndigheter och näringsliv. 16

17 Uttryckt som koldioxidekvivalenter var de svenska utsläppen 1999 knappt 60 miljoner ton koldioxid, ca 7 miljoner ton dikväveoxid och ca 6 miljoner ton metan. Utsläppen av de fluorerade gaserna motsvarade ca 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Nationella delmål De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden vara minst fyra procent lägre än utsläppen år Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och IPCC:s definitioner. År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år, för att därefter minska ytterligare. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder. Kommentarer till nationella delmål Kommunerna förväntas ta stort ansvar vid genomförandet av den svenska klimatstrategin, bl.a. genom lokala klimatprogram. Det kan finnas skäl att kommuner som har gynnsamma förutsättningar ställer upp mål som är mer ambitiösa än de nationella målen. Det kan t. ex. vara svårare att genomföra stora utsläppsminskningar på orter som präglas av energiintensiv tung industri än på orter med blandat näringsliv. Malmö är blåsigt och ur denna synpunkt fördelaktigt för vindkraft. Kalkberggrunden kan utnyttjas för lagring av värme och kyla och för värmepumpar. Geotermisk energi från större djup utgör en stor framtidsmöjlighet i sydvästra Skåne. En hög andel av fjärrvärmenätets energitillförsel kan i framtiden komma från icke fossila källor. Andelen biobränsle kan t.ex. öka ytterligare. Detta är betydelsefullt då en stor andel av tätortsbebyggelsen är fjärrvärmeansluten. Kartläggning av möjligheter för hushållning i Malmö stads eget fastighetsbestånd pågår. Svårigheter finns på trafiksidan där vägtrafiken förväntas öka. Flintrännans fjärrvärmecentral Försök har gjorts att uppskatta utsläppen av dikväveoxid men underlaget är osäkert. Kunskapsnivån är låg också när det gäller utsläpp av metan. I sammanhanget kan dock nämnas att den gas som bildas på Spillepeng omhändertas för energiändamål. Uppgifter om fluorerade Miljömål för Malmö M1. Malmö stad skall verka för att det nationella målet om lägre svenska utsläpp av växthusgaser uppfylls. I Malmö skall utsläppen av koldioxid som ett medelvärde för perioden vara minst 25 % lägre än år 1990 vilket även innebär en minskning med % eller mer räknat från år På lång sikt bör hela energianvändningen ha icke-fossilt ursprung. M2. Användning och utsläpp av HFC skall begränsas. Utsläpp från anläggningar > 10 kg bör ej överstiga 5 % av installerad mängd (totalt i Malmö). M3. Utsläpp av övriga växthusgaser ska kartläggas senast år gaser i kylanläggningar m.m. finns i viss omfattning (avsnitt 2.5 Skyddande ozonskikt). Det är angeläget att nedbringa utsläppet från nuvarande ca 7 % av installerad mängd. Förslag till indikatorer Utsläpp av CO 2 i Malmö totalt och fördelat på sektorer (P). Energianvändning i Malmö totalt, per person och per sektor (D). Andel förnybar energi samt spillvärme i fjärrvärmesystemet (R). Installerad och utsläppt mängd HFC i Malmö (P). Energianvändning totalt och per ytenhet i kommunens fastighetsbestånd (D). Åtgärder Åtgärder som bidrar till att nå miljömål för Malmö redovisas i avsnitt 4.2 Trafik och transporter, 4.3 Energiförsörjning, 4.5 Bebyggelse, 4.7 Varor och tjänster samt 4.8 Avfall och återvinning. Indirekt påverkas klimatmålen av åtgärder i samtliga insatsområden. Målområden 17

18 2.2 Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. AV RIKSDAGEN FASTSTÄLLT MILJÖKVALITETSMÅL Målområden Utomhusluften har en oerhört stor betydelse för vårt välbefinnande och den allmänna folkhälsan. Idag vet man att luftkvaliteten påverkar vårt hälsotillstånd. Ett stort antal epidemiologiska studier världen över visar att ökade luftföroreningshalter leder till ökad sjuklighet och t.o.m. dödlighet. Många av de vanligaste luftföroreningarna kan ge upphov till irritationer i luftvägarnas slemhinnor. Ämnen som kan ge denna effekt är svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, partiklar från bilavgaser samt även passiv rökning. Vissa luftföroreningar kan även vara cancerframkallande. Bensen och sot är ämnen som kan bidra till cancer. Omkring 200 cancerfall i Sverige per år beräknas bero på luftföroreningar. Malmös mätsystem Mätning av olika luftföroreningar startade i något mer organiserad form år 1970 på Rådhusets tak. I första hand mättes svaveldioxid och svävande stoft. Mätstationen byggdes successivt ut till att omfatta även kväveoxider, ozon, kolväten m.m. Under slutet av 80-talet införskaffades två mätvagnar för mätning av luftföroreningar på lokal skala. Samtidigt köptes en DOAS-utrustning som placerades i hamnområdet. Idag finns den i Fosie. Med DOAS mäts luftföroreningar över ett större avstånd genom att mäta luftens ljusgenomsläpplighet. Några år senare startade förvaltningen ett samarbete med Malmö Värme AB om utbyte av mätdata från DOAS-utrustningar. Malmö Värme AB:s DOAS-utrustning är placerad i Rosengård. Meteorologisk informationen erhålls från en mast vid Heleneholm som bl.a. används för att kunna göra spridningsberäkningar av luftföroreningar i Malmö. För allmäntoxiska effekter räknar man med att det finns tröskelvärden, under vilka inga effekter är att vänta. För överkänslighetsreaktioner kan man däremot inte räkna med att tröskelvärden finns. Risken för skada sjunker med minskad exponering men blir noll först då exponeringen minskar till noll. För cancerframkallande ämnen är det ännu oklart huruvida tröskelvärden existerar. Luften ur Malmöbons synvinkel Luften i Malmö har långsamt blivit renare de senaste årtiondena. Luftkvaliteten är förhållandevis god, trots intensiv trafik och relativt höga bakgrundshalter, vilka orsakas av närheten till kontinenten. Den förhållandevis goda luftkvaliteten orsakas främst av blåsigt väder, vilket sin tur beror på Malmös närhet till havet och ett öppet och platt landskap. Det milda klimatet bidrar också till en bättre luftomsättning, främst under vintern. Perioder med kraftiga inversioner, som innesluter lufthavet och gör att luftföroreningar blandas långsammare, förekommer mycket sällan i Malmö. Det är oftast under vinterperioden som kraftigare inversion uppträder och då bara under några få dagar i samband med kallare väderlek. I främst de centrala delarna av Malmö kring de större trafikstråken förekommer det förhöjda luftföroreningshalter. Det finns risk att de som bor vid dessa gator påverkas av förhöjda halter. Några mer omfattande studier finns dock inte av hur Malmöbons hälsa påverkas av luftföroreningarna. Mätvagn 4 vid Davidshall Luftkvaliteten och trafiken Internationellt sett innehåller Malmös luft små mängder föroreningar. Trots detta finns det en stor potential att minska föroreningshalterna i luften. Idag är det bilismen, d.v.s. personbilar och olika typer av tunga fordon, som är den stora källan till olika luftföroreningsproblem i stadsmiljön; ca 40 % av de totala utsläppen av exempelvis kväveoxider kommer från bilismen och av uppmätta halter i gatumiljö torde närmare 80 % härröra från trafiken. De föroreningar som idag studeras mest ur hälsosynpunkt är kvävedioxid, partiklar, ozon och enskilda kolväten, främst bensen. Halterna av kvävedioxid, bensen och i någon mån partiklar kan vi påverka själva bl.a. genom hur och var vi kör bilarna, medan halterna av ozon till större del beror på utsläpp från kontinenten, vilka är svårare att direkt påverka. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Målsättningar för högsta acceptabla luftföroreningshalter utomhus har utarbetats i många sammanhang, t.ex. av WHO, inom EU och av Naturvårdsverket. Efter miljöbalkens tillkomst har miljökvalitetsnormer för svenskt vidkommande ersatt många av de äldre bestämmelserna. Miljökvalitetsnormerna är grundade på 18

19 Tabell Fastställda och föreslagna miljökvalitetsnormer Luftförorening Tidsaspekt Miljökvalitetsnormer Svaveldioxid Började gälla för timme: 200 µg/m³ (får överskridas 175 timmar per år) Kvävedioxid Skall vara uppfylld senast EU-direktiv men kan vara längre gående än dessa. De har fått större laglig tyngd än tidigare bestämmelser så att överskridanden medför krav på åtgärder. I tabell redovisas fastställda och föreslagna miljökvalitetsnormer. Utöver miljökvalitetsnormer finns i Sverige det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft med generationsmål samt delmål till år 2005 eller Dessutom har ett utsläppsmål för flyktiga organiska ämnen (VOC) fastställts. -för dygn: 100 µg/m³ (får överskridas 7 dygn per år) -för år: 50 µg/m³ -för timme: 90 µg/m³ (får överskridas 175 timmar per år) -för dygn: 60 µg/m³ (får överskridas 7 dygn per år) -för år: 40 µg/m³ Bly Började gälla för år: 0,5 µg/m³ Partiklar PM10 Kolmonoxid (förslag) Bensen (förslag) Skall vara uppfylld senast Skall vara uppfylld senast Skall vara uppfyllt senast för dygn: 50 µg/m³ (får överskridas 35 dygn per år) -för år: 40 µg/m³ -för glidande 8-timmars medelvärde: 10 mg/m³ -för år: 2,5 µg/m³ Uppmätta halter Kvävedioxidhalterna i Malmö är i allmänhet lägre än miljökvalitetsnormerna. Det finns dock problem i kraftigt trafikerade gatumiljöer, där miljökvalitetsnormen överskrids. De senaste åren har Miljöförvaltningen registrerat överskridande vid Värnhemstorget och Djäknegatan med hjälp av mobil utrustning. Även halterna vid Dalaplan var nära miljökvalitetsnormen. Av figur framgår var det finns risk att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid kan komma att överskridas. Det nationella delmålet är att kvävedioxidhalterna år 2010 skall understiga 20 µg/m³ som årsmedelvärde. För den allmänna stadsluften finns förhoppningar om att detta kan uppfyllas, men i trafikintensiva gatumiljöer kan det bli svårt. Utvecklingen har i huvudsak varit positiv de senaste 20 åren (figur 2.2.2). Under 90-talets första hälft ökade visserligen halterna, men sedan mitten av 90-talet tycks de åter ha börjat minska. Den långsamma minskningen beror i huvudsak på ökad trafik som motverkar fordonsparkens emissionsminskningar. Partiklar mindre eller lika med 10 µm, d.v.s. PM10, mäts på tre platser i Malmö. Halterna varierar mellan 15 och 20 µg/m³. Halterna är något högre i gatumiljöer. Miljökvalitetsnormen på 40 µg/m³ som årsmedelvärde klaras med god marginal. Däremot kan det framtida generationsmålet på 15 µg/m³ som årsmedelvärde bli betydligt svårare att klara, då 75 % av uppmätta halter är bakgrundshalter och en hel del av dessa har naturlig uppkomst, som exempelvis havssalt och jordpartiklar. Ozonhalterna (även benämnt marknära ozon) i Malmö är beroende av den storregionala luftföroreningssituationen. För att ozonhalterna skall minska krävs omfattande utsläppsminskningar av kväveoxider och kolväten i nästan hela Europa. Det finns inte några miljökvalitetsnormer för ozon. Däremot finns EU-direktiv och regeringen har också tagit fram miljömål och generationsmål. Ett generationsmål är att sommarhalvårsmedelvärden inte får överstiga 50 µg/m³ och i Malmö är uppmätta halter omkring 50 µg/m³. Ett delmål är att halten marknära ozon inte skall överstiga 120 µg/m³ som åttatimmarsmedelvärde år Målområden Figur Risk för överskridande av miljökvalitetsnormer, kvävedioxid Figur Kvävedioxidhalter i Malmö ersattes gränsvärdet på 50 µg/m 3 (vinterhalvårsmedelvärde) med en miljökvalitetsnorm på 40 µg/m 3 (årsmedelvärde), d.v.s en viss skärpning. 19

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Begränsad klimatpåverkan Solinstrålning, förekomst av växthusgaser och aerosoler samt markytans egenskaper avgör klimatsystemets energibalans. Enligt FN:s klimatpanel IPCC har människan med stor säkerhet

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Luftutsläpp efter näringsgren 2011 Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13

Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13 Miljörapport 2006 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer