Lifetime Responsibility

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lifetime Responsibility"

Transkript

1 Lifetime Responsibility Å R S R E D O V I S N I N G 2 4 R a p p o r t o m h å l l b a r u t v e c k l i n g

2 Innehåll 2 GRI-innehåll 4 Översikt över hållbar utveckling 6 Rapporteringens omfattning 7 Rapporteringsprofil 8 Wärtsiläs produkter och miljö 1 Produkter och miljöaspekter 2 Ship Power-lösningar 28 Kraftverkslösningar 38 Pannanläggningar 41 Imatra Steels produkter 45 Wärtsilä och hållbar utveckling 46 Ekonomiskt ansvar 48 Miljöansvar Wärtsiläs Power-affärsområden 52 Miljöansvar Imatra Steel 58 Socialt ansvar 62 Sammandrag av nyckeltal 63 Granskningsutlåtande 1 WÄRTSILÄ 24

3 GRI-innehåll GRI-innehåll Status/Rapport/Sida Tilläggsinformation Vision och strategi V B RHU V= Verksamhetsöversikt, B= Bokslut och RHU= Rapporten om hållbar utvecling 1.1 Vision och strategi Uttalande från VD Se även rapporten om hållbar utveckling. Profil 2.1 Namn på det rapporterande bolaget Omslag 2.2 Huvudprodukter och -tjänster Omslag 2.3 Driftsstruktur Beskrivning av huvudsaffärområden Länder i vilka verksamhet finns Ägandeform Marknadens utforming Det rapporterande bolagets storlek Förteckning över intressegrupper 4-43 Rapportens omfattning 2.1 Kontaktpersoner Rapporteringsperiod Nyligen utkomma rapporter , 2.15 Avgränsningar av rapporten Betydande förändringar Återframställningar Inga förändringar. Jämförelseåret för de index som beskriver utvecklingstrenderna och definitionssättet för Power-affärsområdenas index har ändrats för att på ett mer omfattande sätt beskriva den nuvarande rapporteringshelheten. Rapportprofil 2.17 GRI-principer och -protokoll 7 Wärtsilä känner till de nuvarande GRI-protokollen med har inte tagit dem i bruk på grund av de ännu är på försöksnivå Använda kriterier och definitioner Betydande förändringar i methoder Policyn och metoder för rapportering av data Policy för oberoende granskning Tillgång till ytterligare information 7 Ledningsstruktur och styrsystem Ledningstruktur, oberoende Process för fastställande av expertis Identifiering och hantering av risker Kompensation för chefer och uppfyllande av mål Organisationsstruktur och nyckelpersoner för implementering och granskning 34-38, Uppdrag och värderingsuttalanden Mekanismer för aktieägare att tillföra rekommendationer Identifiering och val av viktiga intressenter Konsultation med intressenter Information från konsultationer med intressenter och användning av den Försiktighetsprincipen 41, Frivilliga avtal och andra initiativ Medlemskap i industri och -affärsorganisationer Policyn och system för att hantera uppströms och nedströms påverkan Sätt att hantera indirekt påverkan Betydande beslut om ändringar i verksamheten 2, Program och procedurer , 48, Certifierings- och styrningssystem 4-41 NYCKELTAL: EKONOMISKA EC1 Nettoförsäljning EC2 Marknadens geografiska fördelning EC3 Kostnad för anskaffat material, varor EC4 Procent av entreprenader betalade enligt avtalande villkor EC5 Utbetalda löner och formåner totalt EC6 Utbetalningar till finansiärer EC7 Ändring i odisponerade vinstmedel EC8 Betalda skatter totalt EC9 Erhållna subventioner EC1 Samhälleliga donationer WÄRTSILÄ 24 Information finns inte tillgänglig på bolagsnivå. Ett nytt system håller på att tas ibruk, och man undersöker möjligheterna att rapportera detta nyckeltal.

4 GRI-innehåll Status/Rapport/Sida Tilläggsinformation NYCKELTAL: MILJÖ V B RHU V=Verksamhetsöversikt, B=Bokslut, och RHU= Rapport om hållbar utveckling EN1 Total mängd använt material Information finns inte tillgänglig på bolagsnivå. Endast bränslekonsumtionen rapporteras. EN2 Procentandel avfall som används Information finns inte tillgänglig på bolagsnivå. Återvunnet material används i tillverkningen av motorer och propellrar. EN3-EN4 Direkt och indirekt energiförbrukning EN5 Total vattenförbrukning EN22 Total återvinning och återanvändning av vatten. Se sidan 54. EN6-EN7 Biodiversitetrika habitat, påverkan på biodiversiteten 5-51 EN8 Utsläpp av växthusgaser EN9 Ozonnedbrytande ämnen Inte tillämpligt för Wärtsilä. EN1 NO x, SO x och andra utsläpp i luft EN11 Total mängd avfall EN12 Betydande utsläpp i vatten EN13 Betydande spill EN14 Miljöpåverkan av produkter och tjänster 8-43 EN15 Produkter som kan återvinnas då de tjänat ut 11 EN16 Incidenter och böter EN35 Miljökostnader (tilläggs) NYCKELTAL: SOCIALA LA1 Personalfördelning LA2 Netto sysselsättningsskapande LA3 Anställda representerade av fackorganisationer LA4 Policy och procedurer angående konsultation med anställda LA5 Rapportering av arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar LA6 Gemensamma hälso- och säkerhetskommittéer LA7 Skador, skador som lett till frånvaro, frånvaroprocent LA8 Policyn och program gällande HIV/AIDS Ingen separat policy eller separat program. Ingår i företagshälsovården. LA9 Genomsnittligt antal utbildningstimmar LA1 Lika möjligheter och program Se de sociala målen presenterade på sida 58. LA11 Sammansättning i organisationens högsta ledning och förvaltningsorgan HR1 Policyn och riktlinjer (mänskliga rättigheter) Se de sociala målen presenterade på sida 58. HR2 Beaktande av mänskliga rättigheter vid investeringsbeslut Rapporterbara uppgifter finns inte att tillgå. Wärtsilä utvärderar sina leverantörer såsom beskrivs på sidorna 4-41 i verksamhetsöversikten, och företag i samband med fusioner och förvärv. HR3 Policyn och procedurer för utvärdering av mänskliga rättigheter Se de sociala målen presenterade på sida 58. HR4 Global policy för att förebygga diskriminering Se de sociala målen presenterade på sida 58. HR5 Policyn om föreningsfrihet Se de sociala målen presenterade på sida 58. HR6 Policy som förbjuder barnarbete Se de sociala målen presenterade på sida 58. HR7 Policy som förhindrar tvångsarbete Se de sociala målen presenterade på sida 58. SO1 Påverkan på samhällen Ingen separat procedur eller uppföljningssystem tillgängligt. Se de sociala målen presenterade på sida 58. SO2 Förebyggande av mutor och korruption Se de sociala målen presenterade på sida 58. SO3 Hantering av politisk lobbying och politiska bidrag PR1 Policy för att skydda kundernas hälsa och säkerhet 11, 41 PR2 Policy för produktinformation och -märkning 41 Inte tillämpligt för Wärtsilä. PR3 Policy gällande kundernas integritetsskydd Inte tillämpligt för Wärtsilä. PR8 Policy gällande kundtillfredsställelse Inkluderar Inkluderar delvis Inkluderar WÄRTSILÄ 24 3

5 Översikt över hållbar utveckling Wärtsiläs rapportering om hållbar utveckling har förnyats och sammanställts till en del av årsredovisningen. Därmed kommer rapporteringsperioden att bli årlig, vilket förbättrar kommunikationen med intressentgrupperna. Även omfattningen av Wärtsiläs rapportering har förbättrats jämfört med tidigare rapporter. Wärtsilä arbetar konsekvent för att uppnå målsättningarna för hållbar utveckling. Att förbättra produkternas miljömässiga prestanda är centralt för Wärtsiläs verksamhetsomgivning. Det snabbt föränderliga världsläget, Kyotoavtalet och prisutvecklingen för bränslen förutsätter att utrustnings- och systemleverantörer i energibranschen satsar på lösningar med hög verkningsgrad, små utsläpp och låga livscykelkostnader. Tyngdpunkten i Wärtsiläs produktutveckling ligger på just dessa frågor. Ett kontrollerat tillämpande av ny teknologi på nya och redan lanserade produkter ger betydande konkurrensfördelar för Wärtsiläs produkter både till land och till havs. Ekonomiskt ansvar Ekonomiskt ansvar innebär för Wärtsiläs del att bolaget genererar ett ekonomiskt mervärde till sina ägare och främjar välbefinnandet i de lokala samfunden, där bolaget verkar. God lönsamhet, konkurrenskraft och effektiv verksamhet är förutsättningen för att uppnå ovannämnda ansvarsfullhet. Att kontinuerligt utveckla verksamheten och resultaten av omstruktureringarna under de senaste åren syns som en positiv utveckling av rörelseresultatet. Stark ekonomisk prestationsförmåga är basen för en hållbar utveckling inom de andra delområdena för en hållbar utveckling, nämligen miljöansvar och socialt ansvar. Miljöansvar Miljöfrågor har varit av central betydelse i Wärtsiläs verksamhetsmiljö redan under en längre tid. Resultaten av det målmedvetna arbetet kan ses både som förbättrad verkningsgrad för produkterna och som lägre utsläpp. Strategin för hållbar utveckling och dess målsättningar styr utvecklingen av produkterna och verksamheten. Mer detaljerade mål har definierats per affärsområde och bolag. Wärtsilä-bolagens miljösystem omfattar alla funktioner såsom produktplanering, tillverkning, försäljning och service samt stödfunktioner. Detta ger ett gott utgångsläge för att på ett heltäckande sätt förbättra bolagens prestationsförmåga och för att skapa nätverk inom koncernen. Miljökraven på energiproduktionen och utmaningarna för en hållbar utveckling har styrt våra kunder mot att ta i bruk allt mer miljöskonande lösningar. Ett exempel på detta är succén med Wärtsiläs DF-motorer som kraftkälla i LNG-fartyg. Förutom utvecklingen av existerande tekniker utvecklar Wärtsilä även nya tekniker för framtida tillämpningar inom energiproduktionen, vilket ger förutsättningar att erbjuda kunderna konkurrenskraftiga och miljöskonande lösningar även i framtiden. Wärtsiläs bränslecellprojekt har fortskridit enligt planerna och provutrustningens första skede har slutförts och godkänts. Miljölagstiftningen har under de senaste åren ökat i allt snabbare takt. Tyngdpunkten inom regleringen håller på att flyttas från reglering av funktioner till reglering av produkter. När man minskar miljöpåverkningar och förbättrar miljöprestandan bör man beakta den totala inverkan istället för enskilda komponenter. Ett exempel är ett propulsionssystem med 1% bättre verkningsgrad än dagens system. Målsättningen uppnåddes genom det så kallade Enviropax-projektet, där fartygets skrov, motorerna och propulsionssystemet optimerades för att motsvara uppställda mål. Socialt ansvar Wärtsilä målsättning är att skapa och upprätthålla en god och trygg arbetsmiljö för de anställda. Personalen bör vara kompetent och motiverad att uppnå målsättningarna. Utbildning och kompetensutveckling är en väsentlig del av Wärtsiläs personalpolicy. De omstruktureringar som gjorts under den senaste tiden har haft en negativ inverkan på arbetsklimatet och välbefinnandet. Enligt de undersökningar av arbetstrivseln som gjordes under 24 är största delen av Wärtsiläs personal motiverad och mycket yrkeskunnig. Undersökningen visade att medvetenheten om Wärtsiläs affärsstrategi inte är på tillräcklig nivå och detta förutsätter en öppen och bättre kommunikation av företagets ledning och chefer. 4 WÄRTSILÄ 24

6 För att säkra en ansvarsfull verksamhet fastställde Wärtsilä sina verksamhetsprinciper i slutet av år 24. Fastställandet av verksamhetsprinciperna förändrade inte Wärtsiläs verksamhetssätt, utan genom åtgärden underlättas den globala kommunikationen av de åtgärder som krävs av en ansvarskännande samhällsmedborgare. Wärtsiläs praxis för arbetshälsa och arbetarskydd baseras på arbetshälso- och arbetarskyddspolicyn och -direktivet som bolaget utarbetat. Wärtsilä har som princip att dotterbolagen bör ha i bruk ett ledningssystem som baseras på OH- SAS 181-anvisningarna. En aktiv växelverkan är ett ansvarsfullt agerande gentemot intressenter. Wärtsilä stöder en öppen och transparent växelverkan med sina intressenter. Som stöd för det dagliga umgänget har Wärtsilä tagit i bruk olika verktyg. Till exempel kundtillfredsställelsen mäts i dag projektspecifikt, vilket innebär att man snabbt kan åtgärda brister. Jag hoppas att vår rapport om hållbar utveckling motsvarar våra intressenters förväntningar. Vi välkomnar respons, som är avgörande för att vi skall kunna vidareutveckla och förbättra rapporteringen. Matti Kleimola Teknologie licentiat, professor Direktör, teknologi och miljö WÄRTSILÄ 24 5

7 Rapporteringens omfattning Rapportens tillämpningsområde Wärtsiläs rapport om hållbar utveckling 24 följer rekommendationerna för rapportering av hållbar utveckling som GRI (Global Reporting Initiative) publicerade år 22. Rapporterade prestationsmätare är de viktigaste med tanke på Wärtsiläs verksamhet, produkter och intressentgrupper. Kapitlet som behandlar produkternas prestanda beskriver miljöaspekter och miljöpåverkan av Wärtsiläs produkter, Wärtsiläs åtgärder för att minska påverkningarna samt de avancerade lösningar som Wärtsilä utvecklat. I kapitlet om Wärtsilä och hållbar utveckling behandlas Wärtsiläs ekonomiska, sociala och miljöansvar. Valda indikatorer är betydelsefulla på koncernnivå. Rapportens omfattning Informationen i rapporten omfattar både Wärtsiläs Power-affärsområden och Imatra Steel. Rapporten omfattar inte Wärtsiläs holdingbolag, samföretag eller leveranskedjans bolag. Wärtsilä Power-affärsområdena består av Ship Power, Kraftverk, Service samt Motordivisionen. De tre första utgör den externa omsättningen; den sistnämnda är Wärtsiläs interna funktion. Den ekonomiska informationen omfattar alla Wärtsiläs bolag. Informationen om miljöansvar och socialt ansvar omfattar alla Wärtsiläs bolag med undantag av följande: Wärtsilä Peru, Wärtsilä Dominicana, Wärtsilä Chile, Wärtsilä Venezuela och Wärtsilä West Africa. Wärtsilä-CME Zhenjiang Propeller Company. Ciserv Netherlands, Ciserv Europoort, Ciserv Denmark, Ciserv Korea, Ciserv CGL, Ciserv USA och Ciserv Singapore. Ifrågavarande bolag ansluter sig till rapporteringen om hållbar utveckling under åren 25 och 26. Miljöuppgifterna om Power-affärsområdena och Imatra Steel presenteras separat på grund av att verksamheterna avviker från varandra. Wärtsiläs rapport om hållbar utveckling är en del av årsredovisningen, därför kommer Wärtsiläs rapport om hållbar utveckling att från år 25 utges årligen. Strukturella förändringar i bolaget Strukturella förändringar som gäller Wärtsiläs Power-affärsområden har presenterats i kapitlet om socialt ansvar, och anknyter främst till omorganiseringen av produktionen i Frankrike och Finland. Den strukturella förändring som gäller Imatra Steel berör Billnäs fjäderfabrik som i juli 23 såldes till Frauenthal Holding AG som äger Styria-koncernen. Fjäderfabriken har fram till juli 23 rapporterat uppgifterna för hållbar utveckling. Den operativa informationens omfattning Operativ information Andel av Wärtsiläs bolag, % Andel av Wärtsiläs personal, % Andel av Wärtsiläs produktionsverksamhet, % Ekonomi Miljö Social WÄRTSILÄ 24

8 Rapporteringsprofil Insamling av uppgifter Utvecklingen som beskriver produkternas miljömässiga prestanda baseras på mätbara uppgifter. Uppgifter om miljöansvar och socialt ansvar som beskriver verksamhetens prestationsförmåga har insamlats med hjälp av en enkät från Wärtsilä-bolagen. Indikatorerna för ekonomiskt ansvar baseras i huvudsak på reviderade uppgifter. Uppgifter om hållbar utveckling samlas in och rapporteras enligt särskilda regler, som innehåller nödvändiga definitioner och anvisningar för de uppgifter som samlas in. Miljökostnader och miljöinvesteringar bokförs enligt Eurostats anvisningar. För varje bolag har en ansvarig koordinator utnämnts. Koordinatorn ansvarar för att uppgifter samlas in och konsolideras samt för att de håller hög kvalitet och är tillförlitliga. Bolagens uppgifter har godkänts av det lokala bolagets ledning, innan de konsolideras till koncernens siffror. Uppgifter om hållbar utveckling rapporteras med rapporteringssystemet CR Profile. Rapporterade uppgifter kontrolleras både lokalt och på koncernnivå före konsolideringen. Wärtsiläs direktion har behandlat och godkänt uppgifterna i rapporten för hållbar utveckling. KPMG har granskat rapporten för hållbar utveckling och uppskattat uppgifternas omfattning, exakthet och kontinuitet. Verksamhetsspecifika revisioner gjordes i Rubbestadneset i Norge och i Khopoli i Indien. Övriga informationskällor Wärtsilä har utgett följande rapporter: Wärtsiläs miljörapport 2 Wärtsiläs rapport om hållbar utveckling 22 Imatra stålfabriks miljörapport 1999 Imatra stålfabriks miljörapport 22. Rapporterna och uppgifterna om hållbar utveckling presenteras på Wärtsiläs Internetsidor på adressen: Rapporteringsgruppen för hållbar utveckling Matti Kleimola, teknologi- och miljödirektör Eeva Kainulainen, informationsdirektör Göran Hellén, ledande sakkunnig, utsläpp och förbränning, Motordivisionen Ari Suominen, utvecklingschef; miljöteknik, affärsområdet Kraftverk Peter Hanstén, kvalitetschef; affärsområdet Ship Power Börje Smeds, kvalitetschef; affärsområdet Service Tuija Lindroos, publikationschef Marko Vainikka, utvecklingschef, miljö (kontaktperson; e-post: WÄRTSILÄ 24 7

9 Wärtsiläs produkter och miljö Satsningar på verksamhet och teknologi med miljömässigt hållbar utveckling skapar förutsättningar för företaget att utöva effektiv verksamhet även i framtiden. Det centrala målet i Wärtsiläs strategi för hållbar utveckling är att minska produkternas miljöpåverkan för att Wärtsilä skall kunna tillgodose kundernas behov, förbereda sig för framtida krav och vara en föregångare i branschen av produktutvecklingen krävs kontinuerlig innovation, uthållighet och utveckling av nya teknologier. Inom produktutvecklingen fokuserar Wärtsilä på produkternas hållbarhet, tillförlitlighet och miljövänlighet. Dessa satsningar gagnar kunderna såväl på kort som på lång sikt. Större globalt energibehov tillsammans med allt strängare miljökrav innebär en utmanande verksamhetsmiljö för företag som Wärtsilä. Ökad energieffektivitet och lägre utsläpp är Wärtsiläs svar på denna utmaning. Wärtsiläs första miljömål på koncernnivå presenterades i miljörapporten från år 2. Det första målet var att öka gaskraftverkens andel till hälften av den totala kraftverksförsäljningen. Det andra målet var att erbjuda Wärtsiläs kunder en miljömässigt anpassad produktfamilj fram till slutet av år 23. Wärtsilä lyckades inte uppnå sitt första mål på grund av ogynnsam utveckling av kraftverksmarknaden, förändringar i produktsortiment, gaspris och tillgänglighet. Det andra målet uppnåddes. Wärtsiläs produktsortiment täcker miljöanpassade lösningar för både Ship Powers och Kraftverks applikationer År 22 uppställde Wärtsiläs direktion på koncernnivå nya målsättningar för produktutvecklingen. Dessa mål innebär ännu större utmaningar samtidigt som de är konkretare. Ur tabellen nedan framgår målen som sträcker sig fram till slutet av år 25 samt en lägesredovisning. Produktutveckling Wärtsilä tillämpar nya teknologier tvärvetenskapligt och branschövergripande för att lösa krävande uppdrag att utveckla produkter som tillför kunderna mervärde. Organisationen för forskning och utveckling skapar de grundelement, som gör produkten attraktiv och konkurrenskraftig. Målsättningen är att ta fram produkter och tillämpningar, som är pålitliga, självdiagnostiserande, förmånliga i drift och medför minimerad belastning på miljön under hela livscykeln. Wärtsiläs forskningsorganisation samarbetar med forskningsinstitut och partnerskapsföretag inom områden, som är av central betydelse ur samhälls- och miljösynpunkt. En betydande del av produktutvecklingsinsatserna fokuseras på att minska miljöpåverkningarna. Kostnaderna för produktutvecklingen presenteras i bokslutsuppgifterna. Livscykeltänkande och utnyttjande av resultat Eftersom Wärtsiläs produkter har en lång drifttid är det viktigt att identifiera verkningarna under produktens livscykel för att få en bild av den totala miljöpåverkningen. I produktutvecklingen har Wärtsilä redan länge satsat på att minska produkternas miljöpåverkningar. Resultaten har även utnyttjats i befintliga produkter, exempelvis genom att erbjuda kunderna möjlighet att modernisera motorer. Största delen av produktens miljöpåverkning uppkommer under produktens driftskede. Ett strategiskt mål för Wärtsilä är att analysera produkternas livscykel noggrannare och därigenom utreda produkternas miljöpåverkningar under olika skeden av livscykeln. När de första utvärderingarna blivit klara har vi förutsättningar allt bättre inrikta förbättringsåtgärderna på de skeden som förorsakar de största miljöpåverkningarna. Wärtsilä kontrollerar sina produkters livscykel genom produktplanering, val av leverantör, tillverkning, optimering av transporter, service under drifttiden samt Mål Miljöfördelar Läget i slutet av år 24 Att öka försäljningen av gas- och biokraftverk till 1. MW per år. Att öka antalet O&M-avtal att omfatta 2% av nya installationer. Att erbjuda en heltäckande produktfamilj av gasmotorer för olika tillämpningar. Att kunna erbjuda ett propulsionssystem med 1% bättre verkningsgrad än idag. Att utveckla en bränslecell-prototyp med ytterst små utsläpp samt lansera de första motorerna, som drivs med bioolja. Mindre utsläpp i gas och biobränsle i jämförelse med olja. Effektiv och väl planerad drift i kraftverken. Ersätter ångan i LNG-fartyg genom utnyttjande av avdunstande gas. Hög verkningsgrad och lägre utsläpp. Förbättring av fartygens totala verkningsgrad. Lägre bränsleförbrukning och utsläpp. Utveckling av alternativa miljövänliga lösningar. Försäljningen år 24 uppgick till 759 MW. År 24 var O&M-avtalens antal av nya kraftverk 3% och av alla motorleveranser 14%. De första motorerna levererade till LNGoch underhållsfartyg. Enviropax-projektet är färdigt. Projektets resultat är noggrannare behandlat under Ship Power -lösningar. Första skedet för bränslecellprototypens provutrustning har slutförts och godkänts. De första bioolja-motorerna är i drift. 8 WÄRTSILÄ 24

10 utbildning för och handledning av kunder. Produktutvecklingen är här av central betydelse. Vid produktplaneringen väljs tillverkningsmaterial, optimeras driftsparametrar, planeras nödvändiga serviceåtgärder och komponenternas drifttid. Utveckling av verksamhetens och leverantörernas miljömässiga prestanda utgör en del av Wärtsiläs miljösystem. Genom utbildning och tillräckligt utförliga instruktioner garanteras ändamålsenlig användning av produkten och planenlig prestanda. Genom mångsidiga servicetjänster upprätthålls produkternas prestanda under hela drifttiden. Internationell lagstiftning och initiativ De viktigaste internationella miljödirektiven i anslutning till Wärtsiläs produkter är Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) och Världsbankens direktiv. Andra centrala direktiv är Tysklands TA- Luft som ofta tillämpas på gasmotorer samt Indiens och Japans lagstiftning för begränsning av dieselmotorutsläpp. Wärtsiläs produkter uppfyller alla dessa krav. Kyotoprotokollets ikraftträdande har en betydande inverkan på energimarknaden. Wärtsiläs lösningar, som grundar sig på en decentraliserad energiproduktion, har typiskt en hög verkningsgrad och därmed relativt låga koldioxidutsläpp. Koldioxid är den viktigaste växthusgasen. Modullösningar gör dimensioneringen av kraftverken flexibla, medan flerbränslelösningar möjliggör en smidig övergång till renare bränslen vid behov. För växthusgasernas del är de bästa lösningarna kraftverk som drivs med biobränslen, eftersom de inte ökar mängden växthusgaser i atmosfären. EU-kommissionen har för avsikt att bygga ut CHP-kapaciteten inom EU-området (CHP= kombinerad el- och värmeproduktion). En fördel med CHP-kraftverk är deras effektiva energianvändning. Förutom elproduktion tas spillvärmen tillvara och används vid olika lösningar, t.ex. i fjärrvärmenäten, ångproduktion, fjärrkylningen eller i form av processvärme. Wärtsiläs CHP-kraftverk har en mycket hög verkningsgrad. Trenden under den senaste tiden har gått mot allt strängare miljölagstiftning samtidigt som tyngdpunkten har flyttats från operativ reglering till produktreglering. Wärtsilä följer aktivt upp utvecklingen av ny lagstiftning. Aktiv uppföljning gör det möjligt att förbereda sig inför den framtida verksamhetsmiljön. Produktutvecklingen beaktar kraven i en verksamhetsmiljö som är i kontinuerlig förändring och utvecklar produkter som ger konkurrensfördelar gentemot konkurrenterna. Energilösningar för framtiden Sedan år 2 har Wärtsilä utvecklat bränslecellteknologi för decentraliserad energiproduktion och fartygstillämpningar. Produktutvecklingen baserar sig på SOFC (fastoxid bränslecell)-teknologin. Målet är att erbjuda Wärtsiläs kunder effektiva och rena lösningar för energiproduktion. Wärtsilä tror att bränslecellsteknologi är en av de mest lovande framtida energiteknologierna för decentraliserad energiproduktion. Wärtsiläs målsättning är att utveckla bränslecelltillämpningar inom effektområdet 5 kw-5mw för användning i kombinerade eloch värmeproduktionsanläggningar samt för produktion av el på fartyg. Marknaden för demonstrations- och kommersiella lösningar väntas utvecklas redan under detta decennium. SOFC-system Wärtsilä siktar på planering och tillverkning av bränslecellbaserade kraftenheter. Integration av olika teknologier, jämte bränslecellsystem, är ett av de främsta områden inom vilka Wärtsiläs kunskaper kommer att utnyttjas. Wärtsiläs omfattande know-how i fråga om kombinerad el- och värmeproduktion, marinmotortillämpningar samt kännedom om kundernas behov är till stöd i utvecklingen av lösningarna. Som bränsle i Wärtsiläs utvecklade SOFC-system används naturgas eller metanol. Bränslet renas från svavel och reformeras till metan, kolmonoxid och väte före bränslecellen. Efter bränslecellen leds en del av icke-reagerande gaser till en katalytisk efterbrännare, varefter avgasernas kväveoxid- och kolväteutsläpp är mycket obetydliga, i praktiken mindre än 1 ppm. Avgasernas höga temperatur möjliggör tillvaratagande av värmen även för industriella tillämpningar. Nedan finns en grundbeskrivning av SOFC-systemet. Wärtsilä har förbundit sig att leverera kunderna lösningar för kraftproduktion enligt principen för hållbar utveckling. Utveckling av framtida teknologier för energiproduktion, t.ex. av bränsleceller, ingår som en del i strategin för hållbar utveckling. Wärtsiläs produkter Wärtsilä levererar fartygsmotorer, propulsions- och manöverlösningar för alla typer av fartyg och offshore-tillämpningar. Wärtsilä levererar kraftverk för decentraliserad energiproduktion. Gas- och oljekraftverkens effektområde är 1-3 MW och biokraftverkens 3-25 MW. Wärtsilä erbjuder olika service- och reparationstjänster för sina produkter under hela drifttiden. Imatra Steel levererar specialstål och komponenter till verkstads- och bilindustrin. WÄRTSILÄ 24 9

11 Produkter och miljöaspekter Miljöaspekterna för Wärtsiläs produkter anknyter främst till deras användning. De viktigaste aspekterna gäller motorer, som producerar mekanisk energi och värmeenergi. För att producera energi används i motorerna bränsle- och smörjmedel, som orsakar luftutsläpp och avfall. Användningen orsakar även spillvärmeenergi genom avgaser och kylvatten. Miljöaspekterna för Wärtsiläs produkter och de huvudsakliga inverkningarna presenteras i nedanstående tabell. Miljöaspekterna för Wärtsiläs produkter behandlas noggrannare i följande kapitel. I kapitlen om affärsområdena presenteras Wärtsiläs viktigaste lösningar för miljövård. Miljöaspekterna för och de huvudsakliga miljöpåverkningarna av Wärtsiläs produkter presenteras i tabellen nedan. Miljöaspekt Produkt Miljöpåverkan Wärtsiläs lösning Förbrukning av råvaror Alla produkter Förbrukning av naturresurser Långlivade produkter; Användning av återvinningsmaterial i tillverkningen; att förbättra materialeffektiviteten; att förbättra materialhållbarheten; användning av automatfilter Förbrukning av bränsle och smörjmedel Motorer; propulsionssystem Förbrukning av naturresurser Förbättra energieffektiviteten; minska förbrukningen av smörjmedel Luftutsläpp Motorer Luften förorenas Minska utsläpp; förbättra verkningsgraden Buller och vibrationer Motorer; propulsionssystem Minskad Effektiva lösningar för bullerbekämpning och dämpningssystem Fast och flytande avfall Alla produkter Ökade avfallsmängder på avstjälpningsplatserna Användning av återvinningsmaterial; användning av automatfilter; förlängd livslängd för smörjoljor Värmeutsläpp Motorer Atmosfären blir varmare System för tillvaratagande av värme El- och värmeenergi Kraftverkslösningar Ökad välfärd Energieffektiva lösningar 1 WÄRTSILÄ 24

12 MATERIAL Motorer Drifttiden för Wärtsiläs motorer är typiskt mycket lång, vanligtvis betydligt över 25 år. Som exempel på lång drifttid kan nämnas Sulzer ZA4 som började tillverkas år 1967, och hittills har tillverkats i ca 175 exemplar. Ett annat exempel är Wärtsilä Vasa 32-motorn, som började tillverkas år 1978 och hittills har tillverkats i över 4 5 exemplar. Så gott som alla exemplar av båda motortyperna är fortfarande i drift. Produkter med lång drifttid ger en bättre utnyttjandegrad av material än produkter med kort drifttid. Även motorernas effektviktförhållande har förbättrats, vilket innebär att man med samma kvantitet material i en produkt kan producera mera energi. Eftersom drifttiden är lång brukar gamla motorer ofta moderniseras och förbättras för att bättre motsvara dagens krav. Genom förbättringarna kan miljöpåverkningarna reduceras. Under en normal driftstid används en motor 1-2 timmar. Komponenter som förslits såsom ventiler, kolvringar och lager förnyas i allmänhet ungefär vart tredje år och en grundligare motoröversyn och renovering utförs 2 3 gånger under motorns drifttid. Vid en sådan renovering byts eller repareras ofta motorns cylinderlock, foder, kolvar, vevstakar och de roterande delarna i turbokompressorn. Motorkomponenter som inte längre är i bruk skrotas. Komponenter som kan repareras används på nytt, och därigenom kan deras drifttid förlängas. Komponenter som kasserats utnyttjas ofta som återvinningsmaterial. En motor består främst av olika metaller och legeringar som kan återvinnas. De viktigaste är gjutjärn och stål- och aluminiumlegeringar. De tre viktigaste grundämnena i metallegeringarna är järn 9,8% (m/m), aluminium 2,7% (m/m) och kol 2,2% (m/m). Wärtsiläs produktutveckling arbetar konsekvent för att förbättra hållbarheten i komponenter och material samt för att förlänga deras drifttid. Kraftverk Vid byggande av kraftverk används olika material. Stål är det mest använda materialet i kraftverk. Förutom stål används betong till grunden. Själva byggnaden håller i allmänhet under kraftverkets hela drifttid. Målsättningen är att minimera materialförbrukningen och kostnader, vilket kräver omsorgsfull planering och beaktande av de lokala förhållandena vid bygget. Största delen av kraftverkets komponenter, i vissa fall även själva byggnaden, transporteras till förläggningsorten i moduler i form av halvfabrikat. På detta sätt minimeras transporterna samtidigt som materialförbrukningen effektiveras och att mängden avfall från bygget minskar. I mån av möjlighet anlitas lokala leverantörer för att ytterligare minimera miljöpåverkningarna. Sekundär reningsutrustning för rökgas Vid användning av avgasrening kan kraftverkets materialbalans innehålla olika typer av kemikalier som används i processen. Dessutom behövs normala reservdelar till reningsutrustningen och vissa kritiska komponenter bör bytas ut efter en viss drifttid, sådana är t.ex. olika typer av katalysatorer. Utbytta katalysatorer returneras vanligtvis till leverantören där de återvinns. Propulsionsutrustning och tätningar Alla Wärtsiläs propulsionsprodukter är konstruerade så att de kan användas under fartygets hela livstid, dvs. kanske i upp till 3 år. Största delen av materialet består av återvinningsbara metaller. I produkterna ingår även icke-järnhaltiga metaller, bland annat brons som är en legering av koppar, nickel och aluminium. Vid gjutning av nya propellrar används ofta som utgångsmaterial återvinningsprodukter i form av kasserade mynt och kasserade propellrar i brons. Det här förfaringssättet minskar produkternas miljöpåverkan. Propulsionsprodukterna innehåller endast ett fåtal förslitningsdetaljer, som lätt kan bytas till nya. I produkterna används smörjolja och vissa miljövänliga tillsatsämnen. Tätningssystemen har optimerats för att minska riskerna för läckage (utsläpp) och konstruerats så att utsläppen blir så obetydliga som möjligt vid eventuell driftstörning. Effekt-viktförhållande för Wärtsiläs 6-cyl. radmotorer Materialbalans i Wärtsilä 32-motorn Materialbalans i marina produkter Vikt i förhållande till effekt kg/kw Små motorer Vasa 14T, 14TK, 24 TS Vasa 22 W2 WV32, W32 W46 Stora motorer Medelstora motorer Fe ,8% Al ,7% C ,2% Si ,7% Cu ,1% Cr, Mn, Ni. 1,2% Övriga...,3% (P, S, Mo, V, Zn, Ti, Sn, Pb, Mg) Cu ,1% Al ,3% Fe ,4% Ni ,9% Mn ,3% Övriga..<,1% (Zn, Si, Sn,Pb, Yn) WÄRTSILÄ 24 11

13 BRÄNSLEN Totala resurser och användning Enligt gängse uppfattning fram till helt nyligen, minskar inte världens reserver av fossila bränslen under de kommande 1 15 åren till den grad, att detta i sig skulle framtvinga väsentliga förändringar i prisbild och användning. I dag kan man emellertid konstatera att den minskade tillgången på råolja av god kvalitet från Nordsjön, de minskande naturgasreserverna i Nordamerika samt den allmänt otillräckliga råoljeproduktionen och raffineringskapaciteten, särskilt med tanke på den ökande efterfrågan i Kina och USA, har påverkat marknaden och höjt priserna. En del av prisstegringen under senare år torde dock även bero på politiska orsaker. Ifall prisstegringen blir permanent kommer det att påskynda utvecklingen och ibruktagandet av alternativa bränslen, och därmed också påverka motormarknaden. I Wärtsiläs produktutvecklingsverksamhet har denna po- tentiella förändring i marknadsbilden beaktats. Även om oljan fortfarande är det viktigaste bränslet och kommer att så förbli relativt länge kan förändringen skönjas i en ökande användning av naturgas. Tillgången på naturgas ökar, bland annat för att gasfyndigheterna havsområdena utanför Nordnorge och Murmansk håller på att tas i bruk. Naturgasen har traditionellt använts som bränsle i kraftverk, men av miljöskäl blir användningen av flytande naturgas som bränsle i fartyg också vanligare. Det internationella klimatavtalet, det vill säga kravet på nedskärningar i koldioxidutsläppen, kan redan under de närmaste åren väntas ha en avsevärd effekt i form av en ökad användning av naturgas. Koldioxidutsläppen vid användning av naturgas är cirka 25% mindre än från olja och 4% mindre än från kol. Ännu effektivare kan koldioxidutsläppen minskas genom att förnybara energikällor tas i bruk, t.ex. biobränslen. En ökad användning av biobränslen kräver emellertid ofta politiska beslut, vilket kan bromsa utvecklingen, men ökad användning kommer i alla lägen att bli nödvändig Bränslen för Wärtsilä-motorer Utveckling av lösningar som möjliggör användning av olika bränsleslag är en viktig del av Wärtsiläs produktutveckling. Flerbränslemotorerna erbjuder miljömässiga fördelar och förmånliga driftkostnader. Kunderna kan flexibelt använda olika bränsleslag i samma motor. Man kan t.ex. initialt använda tjockolja för att senare byta till naturgas, då distributionsnätet har byggts ut, eller byta till biobränsle. Flerbränsletekniken erbjuder kunden möjligheten att i varje situation välja optimalt bränsle. Bränsleflexibiliteten garanterar att motorn kan hållas i drift, även om det skulle bli problem med leveranserna av en viss bränsletyp. Verifierade olje- och gasreserver i slutet av år miljoner fat Triljoner kubikmeter Asien ,7 Nordamerika ,6 Afrika ,8 Central- och Sydamerika ,2 Europa och Eurasien ,9 Mellanöstern ,6 Central- och Sydamerika ,19 Nordamerika ,31 Asien ,47 Afrika ,78 Europa och Eurasien ,3 Mellanöstern ,72 Källa: BP Statistical Review of World Energy WÄRTSILÄ 24

14 Bränsleurvalet för Wärtsiläs motorer Oljebaserade bränslen i flytande form Bränslen i gasform Biobränslen (till exempel) Lättolja (LFO) Naturgas (NG) Rypsolja Tjockolja (HFO) Kondenserad naturgas (LNG) Palmolja Råolja (CRO) Komprimerad naturgas (CNG) Kokosolja Högviskosa bottenoljor Gas från oljeproduktion Biodiesel (B1) Orimulsion Gas (metan) från kolfält (coal bed gas) Vatten-bränsle-emulsioner Många bränslen lämpar sig inom ett brett kvalitetsintervall för de flesta Wärtsilä-motorer. Huruvida vissa bränslen, som de i tabellen angivna speciella gaserna och biobränslena, är lämpliga för specifika motorer måste däremot kontrolleras separat. Där naturgas är tillgängligt är det idag det primära bränslevalet för kraftverk. I många länder saknas emellertid distributionsnät för naturgas, och där är användningen av flytande bränslen det främsta alternativet. Wärtsiläs DF-motorer kan köras simultant på både flytande lättolja och naturgas. Om det finns behov för att använda flytande bränsle under längre, sammanhängande perioder kan en DF-motor enkelt modifieras för att också använda billigare tjockolja. Råolja är ett användbart alternativ som motorbränsle, särskilt på avlägsna platser, såsom t.ex. pumpstationer för råoljeledningar och enheter för oljehantering vid oljefält. Fluktuationer i tjockoljepriserna har gjort det fördelaktigt att utveckla också helt nya, alternativa oljebaserade bränslen. Exempel på sådana produkter är Orimulsion samt högviskosa bottenoljor av olika slag som fås ur oljeraffineringsprocesser. Wärtsilä har utvecklat lösningar för användning av även dessa produkter i motorerna. Utvecklingsarbetet fokuserar även på användning av biobränslen. Under senare år har Wärtsilä-motorerna framgångsrikt testats med olika slag av växtbaserade biobränslen, såsom rypsolja, palmolja och kokosolja, samt också med kommersiellt tillgängliga produkter, exempelvis Biodiesel (B1). MOTORNS VERKNINGSGRAD Med en motors verkningsgrad avses förhållandet mellan den effekt som motorn producerar och den effekt som i form av bränsle matas in i motorn. Följaktligen är en hög verkningsgrad av största betydelse för en god bränsleekonomi men även för låga utsläpp. Utsläppen av svaveloxider och koldioxid är direkt proportionella mot bränsleförbrukningen och bränslets kol- och svavelhalter. Stora diesel- och gasmotorer har typiskt mycket höga verkningsgrader och därför också de lägsta specifika SO 2 - och CO 2 -utsläppen vid jämförelse av olika förbränningsprocesser sinsemellan. Utveckling av verkningsgrad för Wärtsiläs bästa motorer % Axelverkningsgraden hos Wärtsiläs diesel- och gasmotorer är beroende av motortyp 42 5%. Till skillnad från till exempel gasturbiner uppnås den höga verkningsgraden inom ett brett motorbelastningsområde och den bibehålls nästan oförändrad inom ett brett temperaturintervall på förbränningsluften. Samma relativa okänslighet för förbränningsluftens temperatur gäller även för motorns effektuttag. Dessa egenskaper hos kolvmotorer är viktiga både för fartyg och i kraftverk. I fartyg varierar belastningen på motorn under största delen av tiden i intervallet 3 85%, och den inkommande förbränningsluftens temperatur varierar kraftigt med årstid och geografisk position. I kolvmotorkraftverk är behovet litet att överdimensionera anläggningen Olika processers typiska specifika utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i enheten g/kwh (på axeln) Kolpanna Gasturbin Lastbil diesel Liten medelvarvig diesel Stor medelvarvig diesel Stor gasmotor WÄRTSILÄ 24 13

15 värmda kylvattnet från motorn och spillvärmen i avgaserna för produktion värmeenergi i form av lågtrycksånga eller varmt vatten. I en sådan kombiproduktion av el och värme är den totala verkningsgraden typiskt 75 9%. Under de tre senaste årtiondena har verkningsgraden hos Wärtsiläs mest bränsleeffektiva motorer stigit från cirka 41% till cirka 5%. Utvecklingen är ett resultat av bl.a förhöjt tryck i cylindern, förhöjt kompressionsförhållande, förkortad bränsleinsprutning, optimerade ventilinställningar och förbättrat förbränningsförlopp. Takten i förbättring av verkningsgrad har de senaste åren avmattats något, som en följd av allt strängare krav på lägre kväveoxidemissioner. Förhöjd verkningsgrad och minska- enligt den högsta eventuellt förekommande temperaturen på inkommande luft. Jämfört med en stor gasturbin har en flermotorinstallation dessutom den fördelen att motorernas optimala driftsområde med avseende på verkningsgrad, kan utnyttjas genom att man endast kör det antal motorer som behövs för det rådande effektbehovet. Verkningsgraden i stora kraftverk kan höjas genom att omvandla en del av spillvärmen i avgaserna till elektricitet. Med en ångpanna som utnyttjar värmeenergin i avgaserna och en därtill ansluten ångturbin (s.k. kombikoppling) kan verkningsgraden vid elproduktion höjas till cirka 55%. Totalverkningsgraden kan höjas genom att utnyttja en del av det uppde utsläpp är de viktigaste tyngdpunktsområdena i Wärtsiläs produktutveckling. För att bibehålla Wärtsiläs konkurrenskraft på lång sikt måste verkningsgraden ytterligare förbättras, trots de allt strängare kraven på kväveoxidutsläpp. Motorernas miljöbelastning minskar väsentligt med högre verkningsgrad och lägre specifika emissioner eftersom motorns drifttid är mycket lång, vanligtvis 25 5 år. Typiska relativa SO 2 - ja CO 2 -utsläpp, 4-takts dieselmotor och gasturbin av motsvarande storlek Inverkan av inkommande luftens temperatur på axelverkningsgrad, 4-takts dieselmotor och gasturbin av motsvarande storlek Relativa SO 2 - och CO 2 -utsläpp Gasturbin takts dieselmotor Motorns belastning (%) Relativ axelverkningsgrad takts dieselmotor Gasturbin Inkommande luftens temperatur Exempel på axelverkningsgrad vid temperaturen 25 o C, 4-takts dieselmotor och gasturbin av motsvarande storlek Inverkan av inkommande luftens temperatur på motorns effekt, 4-takts dieselmotor och gasturbin av motsvarande storlek Axelverkningsgrad (%) 5 4-takts dieselmotor Gasturbin Motorns belastning (%) Motorns relativa effekt takts dieselmotor Gasturbin Inkommande luftens temperatur 14 WÄRTSILÄ 24

16 LUFTUTSLÄPP Typisk innehåller avgaserna över 99,5% samma gaskomponenter som uteluften. Förutom komponenterna ovan innehåller avgaserna komponenter som anses vara skadliga för miljön, såsom: Typisk sammansättning av avgasen i en stor diesel- och gasmotor Sammansättning av torr utomhusluft Kväve 75,6% Syre 12,5% Koldioxid 6,2% Vatten 4,5% Argon,8% NO X, SO X, CO, THC, osv. lägre än,4% Kväve 78,8% Syre 2,95% Argon,934% Typiska avgassammansättningar från diesel- och gasmotorer: Komponent Typiskt koncentrationsområde i avgaser 1 Koncentration av komponenten i ren och torr uteluft 1 Kväve N % (v/v) 78,8% (v/v) Syre O 2 1,5-15,5% (v/v) 2,95% (v/v) Koldioxid CO 2 4 6,5% (v/v) cirka,35% (v/v) Vatten H 2 O 4 11% (v/v) Argon Ar,8% (v/v),934% (v/v) Komponentens typiska koncentrationsområde i avgaserna utan avgasrening 2,3 Komponent Dieselmotor Gasmotor Kväveoxider NO X ppm (v/v) 6 13 ppm (v/v) Svaveloxider SO X 3 1. ppm (v/v) 3 ppm (v/v) Kolomonoxid CO 2 15 ppm (v/v) 2 5 ppm (v/v) Kolväten THC 15 1 ppm (v/v) ppm (v/v) 4 Partiklar PM 2 1 mg/nm 3 1 % v/v: volymprocent 2 ppm (v/v): miljondel av volymen 3 mg/nm 3 : milligram / normkubikmeter (temperatur= ºC och tryck: 11,3 kpa) 4 Mätt som metanekvivalent I tabellerna nedan finns en förteckning över typiska avgassammansättningar från större diesel- och gasmotorer, deras miljöpåverkan, bildningsmekanismer och reduktionsmöjligheter. Utsläpp av koldioxid och svaveloxider Allmänt om koldioxid och svaveloxider Koldioxid (CO 2 ) och vatten är slutprodukter vid fullständig förbränning av kolväten (bränsle) CO 2 är en färglös, luktfri och ogiftig gas CO 2 bildas även när vi andas CO 2 är en naturlig komponent i atmosfären Svaveldioxid (SO 2 ) och svaveltrioxid (SO 3 ) kallas med en gemensam benämning för svaveloxider (SO x ) Svaveloxiderna är frätande, giftiga gaser med frän lukt. Miljöpåverkan CO 2 är den viktigaste växthusgasen, dvs. en ökning av koncentrationen i atmosfären anses förorsaka ett varmare globalt klimat Utsläpp av SO X förorsakar sur nederbörd och bidrar således till försurningen Utsläpp av SO X inverkar menligt på vegetationen och hälsan, och har en nedbrytande effekt på byggnader Det finns olika uppfattningar om miljöeffekterna av SO X -utsläpp ute till havs. Osäkerheten beror på havsvattnets neutraliserande verkan (havsvattnet är alkaliskt) och osäkerhet kring långtransportens betydelse (transport med luftströmmarna till land). Bildning i motorn Bränslets kol och svavel oxiderar vid förbränningen i motorn till koldioxid och svaveloxider. Sålunda är även utsläppen av koldioxid och svaveloxider direkt proportionella mot bränsleförbrukningen och bränslets kol- och svavelhalter Vid jämförelse av förbränningsprocesser sinsemellan är dieselmotorns CO 2 - och SO X -utsläpp lägst, eftersom dieselprocessen har den högsta verkningsgraden Typiskt SO 2 / SO X förhållande är,95 Typiskt SO 3 / SO X förhållande är,5 Reduktionsmöjligheter i motorn Ökning av motorns verkningsgrad, dvs. lägre bränsleförbrukning Övergång till ett bränsleslag med lägre svavelhalt, t.ex. från hög- till lågsvavlig tjockolja eller till lättolja eller alternativt övergång helt till gasdrift Övergång till ett bränsleslag med lägre kol-/väteförhållande för reduktion av CO 2 - bildningen, t.ex. övergång från olja till naturgas. Vid användandet av biobränslen uppstår praktiskt taget inga nettokoldioxidutsläpp Avgasrening För koldioxid finns ingen kommersiell teknik För reducering av svaveloxider står flera alternativ till förfogande WÄRTSILÄ 24 15

17 Kväveoxidutsläpp Allmänt om kväveoxider Kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ) kallas med en gemensam benämning för kväveoxider (NO X ) Kvävemonoxid (NO) är en färglös gas Kvävedioxid (NO 2 ) är en mörkbrun giftig gas Dikväveoxid (N2) är en färglös växthus gas, som är tyngre än luft. Miljöpåverkan NO X -utsläppen bidrar till försurningen samt övergödning av mark och vattendrag NO X -utsläppen påverkar bildning av ozon och smog i den nedre atmosfären i tätt bebyggda områden. Förhöjd ozonhalt i marknivå är skadlig för vegetationen och hälsan N2O är en växthusgas Bildning i motorn N2O-utsläppen är typiskt låga Dieselmotorns NO X -utsläpp är relativt höga som en följd av höga förbränningstemperaturer i dieselprocessen Gasmotorns NO X -utsläpp är relativt låga på grund av det förblandade (bränsle och luft) förbränningssättet NO X -bildningen i motorn är termisk dvs en del av förbränningsluftens kväve oxiderar i de höga förbränningstemperaturerna till NO X En hög förbränningstemperatur, låg förblandningsgrad mellan bränsle och luft och en lång uppehållstid ger upphov till ökad NO X -bildning Kemiskt är NO X -bildningen en mycket komplicerad process som består av hundratals olika kemiska reaktioner och många mellanprodukter Typiskt NO/NO X -förhållande i dieselavgaser är,95 och NO 2 /NO X -förhållandet är,5 Med avgasen emitterad NO oxideras i atmosfären till NO 2 typiskt inom några timmar Reduktionsmöjligheter i motorn Senareläggning av bränsleinsprutning och förbränning, därigenom förkortas förbränningsgasernas uppehållstid i höga temperaturer Sänkning av bränsleinsprutningens tryck i dieselmotorn, därigenom dämpas förbränningen (och temperaturen) Ökning av förblandningsförhållandet och luftmängden i gasmotorn Tidigareläggning av inloppventilens stängning för att åstadkomma en lägre sluttemperatur efter kompressiontakten (s.k. Miller process) Sänkning av temperaturen och trycket på insugsluften till cylindrarna Optimering av kompressionsförhållande och förbränningsrummets form Optimering av bränsleinsprutningsförloppet i dieselmotorn Befuktning av förbränningsprocessen, genom befuktning av inloppsluften eller användandet av vatten-bränsle-emulsion (Combustion Air Saturation System (CASS); Direct Water Injection (DWI); Water-in-Fuel Emulsion (WFE)) Åtgärder med syfte att minska NO X - bildningen tenderar ofta leda till en ökad bränsleförbrukning och partikelbildning. Vid optimering av motorns utsläpp gäller det således att vidta motåtgärder samt att beakta helheten. Avgasrening Katalysatorrening är kommersiellt tillgänglig enligt den s.k. SCR-metoden (Selective-Catalytic-Reduction) Partikel- och rökutsläpp Miljöpåverkan Förutom att partikel- och rökutsläppen är visuellt störande och har en nedsmutsande effekt anses de även vara skadliga för hälsan Småpartiklar med en diameter under ca,2 µm anses kunna penetrera ända ned till lungorna och förorsaka hälsoskadliga effekter. En del av partiklarna som emitteras vid förbränning tillhör denhär storleksklassen Större partiklar anses vara ofarligare för hälsan, eftersom de effektivt filtreras bort i andningsvägarna innan de når lungorna Eftersom mindre partiklar lätt långtransporteras med luftströmmarna kan deras skadliga inverkan sträcka sig långt från utsläppskällan Bildning i motorn Partiklar bildas lokalt i förbränningsrummet till följd av lokala luftunderskott. En del av de bildade partiklarna hinner inte brinna i cylindern utan emitteras tillsammans med avgaserna. Viktiga faktorer som påverkar partikelutsläppet är bränslets och smörjoljans innehåll och fördelning av olika kolväten samt svavel- och askhalter Merparten av partiklarnas massa vid tjockoljedrift härstammar från bränslets innehåll av ask- och svavelkomponenter Vid lättoljedrift består partiklarna till största delen av kol och kolväten och en ytterst liten del kommer från ask- och svavelkomponenter i bränslet Partiklar med en diameter under ca,4 µm betraktas som osynliga. En del av motorns utsläpp består av partiklar mindre än dessa Gasmotorns partikelutsläpp är mycket obetydliga. Reduktionsmöjligheter i motorn Förhöjning av bränsleinsprutningens tryck i dieselmotorn för att effektivera förbränningen Förhöjning av temperaturen och trycket på insugsluften till cylindrarna Optimering av kompressionsförhållande och förbränningsrummets form Optimering av bränsleinsprutningsförloppet i dieselmotorn Åtgärder med syfte att minska partikelutsläppet tenderar ofta leda till en ökad NO X -bildning. Vid optimering av motorn utsläpp gäller det således att vidta motåtgärder samt att beakta helheten Avgasrening Flera alternativ (bl.a elfilter och slangfilter) står till förfogande för landbaserade kraftverk men inga kommersiella metoder finns för fartyg 16 WÄRTSILÄ 24

Wärtsilä Oyj Abp. Delårsrapport januari-mars 2006 Koncernchef Ole Johansson 4.5.2006. Wärtsilä

Wärtsilä Oyj Abp. Delårsrapport januari-mars 2006 Koncernchef Ole Johansson 4.5.2006. Wärtsilä Wärtsilä Oyj Abp Delårsrapport januari-mars 26 Koncernchef Ole Johansson 4.5.26 Centralt under det första kvartalet 26 Den jämförbara omsättningen för affärsområdena ökade till 591,9 miljoner euro (483,8)

Läs mer

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 2009 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 2009 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 29 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF 22.1.29 1 Wärtsilä Centralt Q3/9 Omsättning ökade till 1.167 milj. euro (+2%) Rörelseresultat 133 milj. euro (+9%), 11,4%

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Rapport om hållbar utveckling

ÅRSREDOVISNING. Rapport om hållbar utveckling ÅRSREDOVISNING 5 Rapport om hållbar utveckling INNEHÅLL 2 GRI-innehållsindex 4 Översikt över hållbar utveckling 6 Wärtsiläs produkter och miljö 1 Produkter och miljöaspekter 2 Ship Power-lösningar Service

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS 2011 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS 2011 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS 211 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF 2.4.211 1 Wärtsilä Centralt Q1/11 Omsättning 1.83 milj. euro, +18% Orderingång 979 milj. euro, +11% Rörelseresultat 113 milj.

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Morgondagens elgenererande villapanna

Morgondagens elgenererande villapanna Morgondagens elgenererande villapanna ComfortPower Skånes Energiting 9 juni 2011 Anna-Karin Jannasch,Catator AB Agenda Bakgrund Småskalig kraft- och värmeproduktion med fokus på bränslecellsbaserad teknologi

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Genväg till energilösningar.

Genväg till energilösningar. Flytande naturgas för lastbilar Flytande naturgas som bränsle för lastbilar. Genväg till energilösningar. 2 Flytande naturgas för lastbilar Flytande naturgas den nya energikällan för lastbilar. Ett perfekt

Läs mer

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK INNEHÅLL 1. Utsläppsstandarderna skärps maskinerna förbättras 2. Utsläppsstandardernas tidsplan 3. PONSSE:s SCR-lösning 4. Fördelar med SCR-systemet 5. Prestanda

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

ENERGIMARKNADENS INVERKAN PÅ VALET AV RÄTT TEKNOLOGI EIRIK LINDE GENERAL MANAGER, PLANT PERFORMANCE & ENVIRONMENT POWER PLANT TECHNOLOGY

ENERGIMARKNADENS INVERKAN PÅ VALET AV RÄTT TEKNOLOGI EIRIK LINDE GENERAL MANAGER, PLANT PERFORMANCE & ENVIRONMENT POWER PLANT TECHNOLOGY ENERGIMARKNADENS INVERKAN PÅ VALET AV RÄTT TEKNOLOGI EIRIK LINDE GENERAL MANAGER, PLANT PERFORMANCE & ENVIRONMENT POWER PLANT TECHNOLOGY 1 / 19 Wärtsilä Agenda o Förändringar på energimarknaden o Vindkraftens

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI 2011 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI 2011 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI 211 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF 2.7.211 1 Wärtsilä Centralt Q2/11 Omsättning 1.36 milj. euro, -8% Orderingång 1.17 milj. euro, +5% Orderingång jämfört med fakturering

Läs mer

WÄRTSILÄ OYJ ABP 2009 RESULTATPRESENTATION OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

WÄRTSILÄ OYJ ABP 2009 RESULTATPRESENTATION OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF WÄRTSILÄ OYJ ABP 29 RESULTATPRESENTATION OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF 28.1.21 1 Wärtsilä 29 rekordhög omsättning och rörelsevinst, starkt kassaflöde Omsättningen +14%, 5.26 milj. euro Rörelseresultatet (exklusive

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Strategi och profil 1. Strategi och analys G3-upplysningar Beskrivning Sida Kommentar. 1.1 Uttalande från organisationens högsta

Strategi och profil 1. Strategi och analys G3-upplysningar Beskrivning Sida Kommentar. 1.1 Uttalande från organisationens högsta GRI-index Från och med verksamhetsåret 2009 följer Stockholms läns landstings miljöredovisning Global Reporting Initiative, GRI, på tillämpningsnivån C. Landstinget har för närvarande inte några planer

Läs mer

Klimatpåverkan, försurning, övergödning, luftförorening, förbrukning av icke förnybara naturresurser.

Klimatpåverkan, försurning, övergödning, luftförorening, förbrukning av icke förnybara naturresurser. Direkt = mycket stor = stor = medelstor Lätta vägtransporter (typ personbilstransport eller liknande inom arbetet) Utsläpp till luft av CO, NO x, SO x, CO, Partiklar, förnybara naturresurser. Miljöpåverkan

Läs mer

OYJ ABP 2010 RESULTATPRESENTATION OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

OYJ ABP 2010 RESULTATPRESENTATION OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF WÄRTSILÄ OYJ ABP 21 RESULTATPRESENTATION OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF 28.1.211 1 Wärtsilä 21 stabil utveckling på alla nivåer Orderingång 4.5 milj. euro, +22% Omsättning 4.553 milj. euro, -13% Rörelseresultat

Läs mer

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB 1 Scania och gasmotorer Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB Agenda Bakgrund kring Scania Drivkrafter för hållbara transporter Biodrivmedel CNG/LNG Transportutrustning Lastbilar och Bussar

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Karbonneutrala textilplattor

Karbonneutrala textilplattor Karbonneutrala textilplattor CO 2 kompensation Till dig som är tveksam till miljökompensationer, har jag bara en fråga: när du har gjort allt du kan for att reducera din miljöpåverkan genom att ändra din

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Våra affärsprinciper

Våra affärsprinciper Våra affärsprinciper Vår vision är att skapa hållbara energilösningar i världsklass. Vi vill kunna kombinera stark och uthållig tillväxt tillsammans med god lönsamhet. Genom detta skapar vi värdetillväxt

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Korsreferenstabell GRI

Korsreferenstabell GRI Posten Norden Hållbarhetsredovisning 2010: Korsreferenstabell GRI Posten Nordens hållbarhetsredovisning för 2010 är upprättad enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning,

Läs mer

Boliden. Hållbar utveckling

Boliden. Hållbar utveckling Boliden Hållbar utveckling Metaller för det moderna samhället Metaller finns i stort sett överallt i våra liv. Faktum är att det i stort sett inte finns någon vara eller tjänst som inte innehåller metaller.

Läs mer

MORE THAN THE CORE CORENSO UNITED OY LTD SVENSKA

MORE THAN THE CORE CORENSO UNITED OY LTD SVENSKA MORE THAN THE CORE CORENSO UNITED OY LTD SVENSKA Råmaterial Hylskartongfabriker Hylsfabriker Primärfiber 10% Pori, Finland Varkaus, Finland Loviisa, Finland 20 000 t Pori, Finland 12 000 t Imatra, Finland

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga

Läs mer

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR Water Treatment Chemicals Rent vatten kräver mycket rena lösningar Även avloppsvatten måste uppfylla stränga normer. På Grönland känner man till minst tio olika

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR WEST CONSULT AB 2004-2008

MILJÖPROGRAM FÖR WEST CONSULT AB 2004-2008 MILJÖPROGRAM FÖR WEST CONSULT AB 2004-2008 ÖVERGRIPANDE MÅL West Consult tillhandahåller varor och tjänster till specialisttandvården, fr.a. ortodontivården, av sådant slag och på ett sådant sätt att invånarnas

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Specialty Stainless Steel Processes

Specialty Stainless Steel Processes Specialty Stainless Steel Processes Bodycote Din självklara samarbetspartner Exakt det du behöver. Bodycote erbjuder en komplett serie servicetjänster värmebehandling, ytbehandling och het isostatisk pressning

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 2013

DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 2013 DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 213 BJÖRN ROSENGREN, KONCERNCHEF 24.1.213 Wärtsilä Centralt Q3/213 Orderingång 1.97 milj. euro, -14% Omsättning 1.29 milj. euro, +11% Orderingång jmf. med fakturering,91

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer. Fortum Värme med dotterbolag producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har totalt

Läs mer

Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden

Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden Södertälje kommuns och dess bolags uppförandekod 1 Har ert företag en egen uppförandekod? Om ja, vänligen ladda upp er egen uppförandekod. 2 Har ert företag

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

När kunderna ställer. miljökrav

När kunderna ställer. miljökrav När kunderna ställer miljökrav Det miljöcertifierade företaget kan ta ett steg till Det är vanligt att kunder ställer krav på sina leverantörer och vill veta hur miljöarbetet i verksamheten bedrivs för

Läs mer

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter CODE OF CONDUCT 1 Innehåll 3 Förord av koncernchefen 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas 5 Midsonas 6 grundläggande principer 6 Respekt för mänskliga rättigheter 6 Miljö 7 Respekt för lagstiftning 7

Läs mer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer Cybercom GRI-Bilaga Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Rapporteringen av Cybercoms hållbarhetsarbete följer sedan 2011 riktlinjerna

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Basprogram 2012-2015 Systemteknik

Basprogram 2012-2015 Systemteknik Basprogram 2012-2015 Systemteknik Allmän inriktning Systemanalys innebär att studera samverkan mellan komponenter i en anläggning, samt samspelet mellan en anläggning och dess omgivning. För programområdet

Läs mer

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Gas till transportsektorn alternativet för framtiden Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Göteborg Energi från gasverk till framsynt energibolag Gasen har funnits i Göteborg sedan 1846 Användningsområden

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

Kompletterande GRI indikatorer 2012. Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012

Kompletterande GRI indikatorer 2012. Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012 Kompletterande GRI indikatorer 2012 Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012 1 2 Personalrelaterade uppgifter MÅLUPPFYLLELSE PERSONALMÅL 2012 Område Mål Utfall Antal

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Dränkbara Mixers typ ABS XRW 400 och 650

Dränkbara Mixers typ ABS XRW 400 och 650 Dränkbara Mixers typ ABS XRW 400 och 650 Vanliga användningsområden Den dränkbara mixern typ ABS XRW är en kompakt mixer med många användningsområden, t.ex. frätande och slitande vätskor. När du väljer

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer