Lifetime Responsibility

Transkript

1 Lifetime Responsibility Å R S R E D O V I S N I N G 2 4 R a p p o r t o m h å l l b a r u t v e c k l i n g

2 Innehåll 2 GRI-innehåll 4 Översikt över hållbar utveckling 6 Rapporteringens omfattning 7 Rapporteringsprofil 8 Wärtsiläs produkter och miljö 1 Produkter och miljöaspekter 2 Ship Power-lösningar 28 Kraftverkslösningar 38 Pannanläggningar 41 Imatra Steels produkter 45 Wärtsilä och hållbar utveckling 46 Ekonomiskt ansvar 48 Miljöansvar Wärtsiläs Power-affärsområden 52 Miljöansvar Imatra Steel 58 Socialt ansvar 62 Sammandrag av nyckeltal 63 Granskningsutlåtande 1 WÄRTSILÄ 24

3 GRI-innehåll GRI-innehåll Status/Rapport/Sida Tilläggsinformation Vision och strategi V B RHU V= Verksamhetsöversikt, B= Bokslut och RHU= Rapporten om hållbar utvecling 1.1 Vision och strategi Uttalande från VD Se även rapporten om hållbar utveckling. Profil 2.1 Namn på det rapporterande bolaget Omslag 2.2 Huvudprodukter och -tjänster Omslag 2.3 Driftsstruktur Beskrivning av huvudsaffärområden Länder i vilka verksamhet finns Ägandeform Marknadens utforming Det rapporterande bolagets storlek Förteckning över intressegrupper 4-43 Rapportens omfattning 2.1 Kontaktpersoner Rapporteringsperiod Nyligen utkomma rapporter , 2.15 Avgränsningar av rapporten Betydande förändringar Återframställningar Inga förändringar. Jämförelseåret för de index som beskriver utvecklingstrenderna och definitionssättet för Power-affärsområdenas index har ändrats för att på ett mer omfattande sätt beskriva den nuvarande rapporteringshelheten. Rapportprofil 2.17 GRI-principer och -protokoll 7 Wärtsilä känner till de nuvarande GRI-protokollen med har inte tagit dem i bruk på grund av de ännu är på försöksnivå Använda kriterier och definitioner Betydande förändringar i methoder Policyn och metoder för rapportering av data Policy för oberoende granskning Tillgång till ytterligare information 7 Ledningsstruktur och styrsystem Ledningstruktur, oberoende Process för fastställande av expertis Identifiering och hantering av risker Kompensation för chefer och uppfyllande av mål Organisationsstruktur och nyckelpersoner för implementering och granskning 34-38, Uppdrag och värderingsuttalanden Mekanismer för aktieägare att tillföra rekommendationer Identifiering och val av viktiga intressenter Konsultation med intressenter Information från konsultationer med intressenter och användning av den Försiktighetsprincipen 41, Frivilliga avtal och andra initiativ Medlemskap i industri och -affärsorganisationer Policyn och system för att hantera uppströms och nedströms påverkan Sätt att hantera indirekt påverkan Betydande beslut om ändringar i verksamheten 2, Program och procedurer , 48, Certifierings- och styrningssystem 4-41 NYCKELTAL: EKONOMISKA EC1 Nettoförsäljning EC2 Marknadens geografiska fördelning EC3 Kostnad för anskaffat material, varor EC4 Procent av entreprenader betalade enligt avtalande villkor EC5 Utbetalda löner och formåner totalt EC6 Utbetalningar till finansiärer EC7 Ändring i odisponerade vinstmedel EC8 Betalda skatter totalt EC9 Erhållna subventioner EC1 Samhälleliga donationer WÄRTSILÄ 24 Information finns inte tillgänglig på bolagsnivå. Ett nytt system håller på att tas ibruk, och man undersöker möjligheterna att rapportera detta nyckeltal.

4 GRI-innehåll Status/Rapport/Sida Tilläggsinformation NYCKELTAL: MILJÖ V B RHU V=Verksamhetsöversikt, B=Bokslut, och RHU= Rapport om hållbar utveckling EN1 Total mängd använt material Information finns inte tillgänglig på bolagsnivå. Endast bränslekonsumtionen rapporteras. EN2 Procentandel avfall som används Information finns inte tillgänglig på bolagsnivå. Återvunnet material används i tillverkningen av motorer och propellrar. EN3-EN4 Direkt och indirekt energiförbrukning EN5 Total vattenförbrukning EN22 Total återvinning och återanvändning av vatten. Se sidan 54. EN6-EN7 Biodiversitetrika habitat, påverkan på biodiversiteten 5-51 EN8 Utsläpp av växthusgaser EN9 Ozonnedbrytande ämnen Inte tillämpligt för Wärtsilä. EN1 NO x, SO x och andra utsläpp i luft EN11 Total mängd avfall EN12 Betydande utsläpp i vatten EN13 Betydande spill EN14 Miljöpåverkan av produkter och tjänster 8-43 EN15 Produkter som kan återvinnas då de tjänat ut 11 EN16 Incidenter och böter EN35 Miljökostnader (tilläggs) NYCKELTAL: SOCIALA LA1 Personalfördelning LA2 Netto sysselsättningsskapande LA3 Anställda representerade av fackorganisationer LA4 Policy och procedurer angående konsultation med anställda LA5 Rapportering av arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar LA6 Gemensamma hälso- och säkerhetskommittéer LA7 Skador, skador som lett till frånvaro, frånvaroprocent LA8 Policyn och program gällande HIV/AIDS Ingen separat policy eller separat program. Ingår i företagshälsovården. LA9 Genomsnittligt antal utbildningstimmar LA1 Lika möjligheter och program Se de sociala målen presenterade på sida 58. LA11 Sammansättning i organisationens högsta ledning och förvaltningsorgan HR1 Policyn och riktlinjer (mänskliga rättigheter) Se de sociala målen presenterade på sida 58. HR2 Beaktande av mänskliga rättigheter vid investeringsbeslut Rapporterbara uppgifter finns inte att tillgå. Wärtsilä utvärderar sina leverantörer såsom beskrivs på sidorna 4-41 i verksamhetsöversikten, och företag i samband med fusioner och förvärv. HR3 Policyn och procedurer för utvärdering av mänskliga rättigheter Se de sociala målen presenterade på sida 58. HR4 Global policy för att förebygga diskriminering Se de sociala målen presenterade på sida 58. HR5 Policyn om föreningsfrihet Se de sociala målen presenterade på sida 58. HR6 Policy som förbjuder barnarbete Se de sociala målen presenterade på sida 58. HR7 Policy som förhindrar tvångsarbete Se de sociala målen presenterade på sida 58. SO1 Påverkan på samhällen Ingen separat procedur eller uppföljningssystem tillgängligt. Se de sociala målen presenterade på sida 58. SO2 Förebyggande av mutor och korruption Se de sociala målen presenterade på sida 58. SO3 Hantering av politisk lobbying och politiska bidrag PR1 Policy för att skydda kundernas hälsa och säkerhet 11, 41 PR2 Policy för produktinformation och -märkning 41 Inte tillämpligt för Wärtsilä. PR3 Policy gällande kundernas integritetsskydd Inte tillämpligt för Wärtsilä. PR8 Policy gällande kundtillfredsställelse Inkluderar Inkluderar delvis Inkluderar WÄRTSILÄ 24 3

5 Översikt över hållbar utveckling Wärtsiläs rapportering om hållbar utveckling har förnyats och sammanställts till en del av årsredovisningen. Därmed kommer rapporteringsperioden att bli årlig, vilket förbättrar kommunikationen med intressentgrupperna. Även omfattningen av Wärtsiläs rapportering har förbättrats jämfört med tidigare rapporter. Wärtsilä arbetar konsekvent för att uppnå målsättningarna för hållbar utveckling. Att förbättra produkternas miljömässiga prestanda är centralt för Wärtsiläs verksamhetsomgivning. Det snabbt föränderliga världsläget, Kyotoavtalet och prisutvecklingen för bränslen förutsätter att utrustnings- och systemleverantörer i energibranschen satsar på lösningar med hög verkningsgrad, små utsläpp och låga livscykelkostnader. Tyngdpunkten i Wärtsiläs produktutveckling ligger på just dessa frågor. Ett kontrollerat tillämpande av ny teknologi på nya och redan lanserade produkter ger betydande konkurrensfördelar för Wärtsiläs produkter både till land och till havs. Ekonomiskt ansvar Ekonomiskt ansvar innebär för Wärtsiläs del att bolaget genererar ett ekonomiskt mervärde till sina ägare och främjar välbefinnandet i de lokala samfunden, där bolaget verkar. God lönsamhet, konkurrenskraft och effektiv verksamhet är förutsättningen för att uppnå ovannämnda ansvarsfullhet. Att kontinuerligt utveckla verksamheten och resultaten av omstruktureringarna under de senaste åren syns som en positiv utveckling av rörelseresultatet. Stark ekonomisk prestationsförmåga är basen för en hållbar utveckling inom de andra delområdena för en hållbar utveckling, nämligen miljöansvar och socialt ansvar. Miljöansvar Miljöfrågor har varit av central betydelse i Wärtsiläs verksamhetsmiljö redan under en längre tid. Resultaten av det målmedvetna arbetet kan ses både som förbättrad verkningsgrad för produkterna och som lägre utsläpp. Strategin för hållbar utveckling och dess målsättningar styr utvecklingen av produkterna och verksamheten. Mer detaljerade mål har definierats per affärsområde och bolag. Wärtsilä-bolagens miljösystem omfattar alla funktioner såsom produktplanering, tillverkning, försäljning och service samt stödfunktioner. Detta ger ett gott utgångsläge för att på ett heltäckande sätt förbättra bolagens prestationsförmåga och för att skapa nätverk inom koncernen. Miljökraven på energiproduktionen och utmaningarna för en hållbar utveckling har styrt våra kunder mot att ta i bruk allt mer miljöskonande lösningar. Ett exempel på detta är succén med Wärtsiläs DF-motorer som kraftkälla i LNG-fartyg. Förutom utvecklingen av existerande tekniker utvecklar Wärtsilä även nya tekniker för framtida tillämpningar inom energiproduktionen, vilket ger förutsättningar att erbjuda kunderna konkurrenskraftiga och miljöskonande lösningar även i framtiden. Wärtsiläs bränslecellprojekt har fortskridit enligt planerna och provutrustningens första skede har slutförts och godkänts. Miljölagstiftningen har under de senaste åren ökat i allt snabbare takt. Tyngdpunkten inom regleringen håller på att flyttas från reglering av funktioner till reglering av produkter. När man minskar miljöpåverkningar och förbättrar miljöprestandan bör man beakta den totala inverkan istället för enskilda komponenter. Ett exempel är ett propulsionssystem med 1% bättre verkningsgrad än dagens system. Målsättningen uppnåddes genom det så kallade Enviropax-projektet, där fartygets skrov, motorerna och propulsionssystemet optimerades för att motsvara uppställda mål. Socialt ansvar Wärtsilä målsättning är att skapa och upprätthålla en god och trygg arbetsmiljö för de anställda. Personalen bör vara kompetent och motiverad att uppnå målsättningarna. Utbildning och kompetensutveckling är en väsentlig del av Wärtsiläs personalpolicy. De omstruktureringar som gjorts under den senaste tiden har haft en negativ inverkan på arbetsklimatet och välbefinnandet. Enligt de undersökningar av arbetstrivseln som gjordes under 24 är största delen av Wärtsiläs personal motiverad och mycket yrkeskunnig. Undersökningen visade att medvetenheten om Wärtsiläs affärsstrategi inte är på tillräcklig nivå och detta förutsätter en öppen och bättre kommunikation av företagets ledning och chefer. 4 WÄRTSILÄ 24

6 För att säkra en ansvarsfull verksamhet fastställde Wärtsilä sina verksamhetsprinciper i slutet av år 24. Fastställandet av verksamhetsprinciperna förändrade inte Wärtsiläs verksamhetssätt, utan genom åtgärden underlättas den globala kommunikationen av de åtgärder som krävs av en ansvarskännande samhällsmedborgare. Wärtsiläs praxis för arbetshälsa och arbetarskydd baseras på arbetshälso- och arbetarskyddspolicyn och -direktivet som bolaget utarbetat. Wärtsilä har som princip att dotterbolagen bör ha i bruk ett ledningssystem som baseras på OH- SAS 181-anvisningarna. En aktiv växelverkan är ett ansvarsfullt agerande gentemot intressenter. Wärtsilä stöder en öppen och transparent växelverkan med sina intressenter. Som stöd för det dagliga umgänget har Wärtsilä tagit i bruk olika verktyg. Till exempel kundtillfredsställelsen mäts i dag projektspecifikt, vilket innebär att man snabbt kan åtgärda brister. Jag hoppas att vår rapport om hållbar utveckling motsvarar våra intressenters förväntningar. Vi välkomnar respons, som är avgörande för att vi skall kunna vidareutveckla och förbättra rapporteringen. Matti Kleimola Teknologie licentiat, professor Direktör, teknologi och miljö WÄRTSILÄ 24 5

7 Rapporteringens omfattning Rapportens tillämpningsområde Wärtsiläs rapport om hållbar utveckling 24 följer rekommendationerna för rapportering av hållbar utveckling som GRI (Global Reporting Initiative) publicerade år 22. Rapporterade prestationsmätare är de viktigaste med tanke på Wärtsiläs verksamhet, produkter och intressentgrupper. Kapitlet som behandlar produkternas prestanda beskriver miljöaspekter och miljöpåverkan av Wärtsiläs produkter, Wärtsiläs åtgärder för att minska påverkningarna samt de avancerade lösningar som Wärtsilä utvecklat. I kapitlet om Wärtsilä och hållbar utveckling behandlas Wärtsiläs ekonomiska, sociala och miljöansvar. Valda indikatorer är betydelsefulla på koncernnivå. Rapportens omfattning Informationen i rapporten omfattar både Wärtsiläs Power-affärsområden och Imatra Steel. Rapporten omfattar inte Wärtsiläs holdingbolag, samföretag eller leveranskedjans bolag. Wärtsilä Power-affärsområdena består av Ship Power, Kraftverk, Service samt Motordivisionen. De tre första utgör den externa omsättningen; den sistnämnda är Wärtsiläs interna funktion. Den ekonomiska informationen omfattar alla Wärtsiläs bolag. Informationen om miljöansvar och socialt ansvar omfattar alla Wärtsiläs bolag med undantag av följande: Wärtsilä Peru, Wärtsilä Dominicana, Wärtsilä Chile, Wärtsilä Venezuela och Wärtsilä West Africa. Wärtsilä-CME Zhenjiang Propeller Company. Ciserv Netherlands, Ciserv Europoort, Ciserv Denmark, Ciserv Korea, Ciserv CGL, Ciserv USA och Ciserv Singapore. Ifrågavarande bolag ansluter sig till rapporteringen om hållbar utveckling under åren 25 och 26. Miljöuppgifterna om Power-affärsområdena och Imatra Steel presenteras separat på grund av att verksamheterna avviker från varandra. Wärtsiläs rapport om hållbar utveckling är en del av årsredovisningen, därför kommer Wärtsiläs rapport om hållbar utveckling att från år 25 utges årligen. Strukturella förändringar i bolaget Strukturella förändringar som gäller Wärtsiläs Power-affärsområden har presenterats i kapitlet om socialt ansvar, och anknyter främst till omorganiseringen av produktionen i Frankrike och Finland. Den strukturella förändring som gäller Imatra Steel berör Billnäs fjäderfabrik som i juli 23 såldes till Frauenthal Holding AG som äger Styria-koncernen. Fjäderfabriken har fram till juli 23 rapporterat uppgifterna för hållbar utveckling. Den operativa informationens omfattning Operativ information Andel av Wärtsiläs bolag, % Andel av Wärtsiläs personal, % Andel av Wärtsiläs produktionsverksamhet, % Ekonomi Miljö Social WÄRTSILÄ 24

8 Rapporteringsprofil Insamling av uppgifter Utvecklingen som beskriver produkternas miljömässiga prestanda baseras på mätbara uppgifter. Uppgifter om miljöansvar och socialt ansvar som beskriver verksamhetens prestationsförmåga har insamlats med hjälp av en enkät från Wärtsilä-bolagen. Indikatorerna för ekonomiskt ansvar baseras i huvudsak på reviderade uppgifter. Uppgifter om hållbar utveckling samlas in och rapporteras enligt särskilda regler, som innehåller nödvändiga definitioner och anvisningar för de uppgifter som samlas in. Miljökostnader och miljöinvesteringar bokförs enligt Eurostats anvisningar. För varje bolag har en ansvarig koordinator utnämnts. Koordinatorn ansvarar för att uppgifter samlas in och konsolideras samt för att de håller hög kvalitet och är tillförlitliga. Bolagens uppgifter har godkänts av det lokala bolagets ledning, innan de konsolideras till koncernens siffror. Uppgifter om hållbar utveckling rapporteras med rapporteringssystemet CR Profile. Rapporterade uppgifter kontrolleras både lokalt och på koncernnivå före konsolideringen. Wärtsiläs direktion har behandlat och godkänt uppgifterna i rapporten för hållbar utveckling. KPMG har granskat rapporten för hållbar utveckling och uppskattat uppgifternas omfattning, exakthet och kontinuitet. Verksamhetsspecifika revisioner gjordes i Rubbestadneset i Norge och i Khopoli i Indien. Övriga informationskällor Wärtsilä har utgett följande rapporter: Wärtsiläs miljörapport 2 Wärtsiläs rapport om hållbar utveckling 22 Imatra stålfabriks miljörapport 1999 Imatra stålfabriks miljörapport 22. Rapporterna och uppgifterna om hållbar utveckling presenteras på Wärtsiläs Internetsidor på adressen: Rapporteringsgruppen för hållbar utveckling Matti Kleimola, teknologi- och miljödirektör Eeva Kainulainen, informationsdirektör Göran Hellén, ledande sakkunnig, utsläpp och förbränning, Motordivisionen Ari Suominen, utvecklingschef; miljöteknik, affärsområdet Kraftverk Peter Hanstén, kvalitetschef; affärsområdet Ship Power Börje Smeds, kvalitetschef; affärsområdet Service Tuija Lindroos, publikationschef Marko Vainikka, utvecklingschef, miljö (kontaktperson; e-post: marko.vainikka@wartsila.com) WÄRTSILÄ 24 7

9 Wärtsiläs produkter och miljö Satsningar på verksamhet och teknologi med miljömässigt hållbar utveckling skapar förutsättningar för företaget att utöva effektiv verksamhet även i framtiden. Det centrala målet i Wärtsiläs strategi för hållbar utveckling är att minska produkternas miljöpåverkan för att Wärtsilä skall kunna tillgodose kundernas behov, förbereda sig för framtida krav och vara en föregångare i branschen av produktutvecklingen krävs kontinuerlig innovation, uthållighet och utveckling av nya teknologier. Inom produktutvecklingen fokuserar Wärtsilä på produkternas hållbarhet, tillförlitlighet och miljövänlighet. Dessa satsningar gagnar kunderna såväl på kort som på lång sikt. Större globalt energibehov tillsammans med allt strängare miljökrav innebär en utmanande verksamhetsmiljö för företag som Wärtsilä. Ökad energieffektivitet och lägre utsläpp är Wärtsiläs svar på denna utmaning. Wärtsiläs första miljömål på koncernnivå presenterades i miljörapporten från år 2. Det första målet var att öka gaskraftverkens andel till hälften av den totala kraftverksförsäljningen. Det andra målet var att erbjuda Wärtsiläs kunder en miljömässigt anpassad produktfamilj fram till slutet av år 23. Wärtsilä lyckades inte uppnå sitt första mål på grund av ogynnsam utveckling av kraftverksmarknaden, förändringar i produktsortiment, gaspris och tillgänglighet. Det andra målet uppnåddes. Wärtsiläs produktsortiment täcker miljöanpassade lösningar för både Ship Powers och Kraftverks applikationer År 22 uppställde Wärtsiläs direktion på koncernnivå nya målsättningar för produktutvecklingen. Dessa mål innebär ännu större utmaningar samtidigt som de är konkretare. Ur tabellen nedan framgår målen som sträcker sig fram till slutet av år 25 samt en lägesredovisning. Produktutveckling Wärtsilä tillämpar nya teknologier tvärvetenskapligt och branschövergripande för att lösa krävande uppdrag att utveckla produkter som tillför kunderna mervärde. Organisationen för forskning och utveckling skapar de grundelement, som gör produkten attraktiv och konkurrenskraftig. Målsättningen är att ta fram produkter och tillämpningar, som är pålitliga, självdiagnostiserande, förmånliga i drift och medför minimerad belastning på miljön under hela livscykeln. Wärtsiläs forskningsorganisation samarbetar med forskningsinstitut och partnerskapsföretag inom områden, som är av central betydelse ur samhälls- och miljösynpunkt. En betydande del av produktutvecklingsinsatserna fokuseras på att minska miljöpåverkningarna. Kostnaderna för produktutvecklingen presenteras i bokslutsuppgifterna. Livscykeltänkande och utnyttjande av resultat Eftersom Wärtsiläs produkter har en lång drifttid är det viktigt att identifiera verkningarna under produktens livscykel för att få en bild av den totala miljöpåverkningen. I produktutvecklingen har Wärtsilä redan länge satsat på att minska produkternas miljöpåverkningar. Resultaten har även utnyttjats i befintliga produkter, exempelvis genom att erbjuda kunderna möjlighet att modernisera motorer. Största delen av produktens miljöpåverkning uppkommer under produktens driftskede. Ett strategiskt mål för Wärtsilä är att analysera produkternas livscykel noggrannare och därigenom utreda produkternas miljöpåverkningar under olika skeden av livscykeln. När de första utvärderingarna blivit klara har vi förutsättningar allt bättre inrikta förbättringsåtgärderna på de skeden som förorsakar de största miljöpåverkningarna. Wärtsilä kontrollerar sina produkters livscykel genom produktplanering, val av leverantör, tillverkning, optimering av transporter, service under drifttiden samt Mål Miljöfördelar Läget i slutet av år 24 Att öka försäljningen av gas- och biokraftverk till 1. MW per år. Att öka antalet O&M-avtal att omfatta 2% av nya installationer. Att erbjuda en heltäckande produktfamilj av gasmotorer för olika tillämpningar. Att kunna erbjuda ett propulsionssystem med 1% bättre verkningsgrad än idag. Att utveckla en bränslecell-prototyp med ytterst små utsläpp samt lansera de första motorerna, som drivs med bioolja. Mindre utsläpp i gas och biobränsle i jämförelse med olja. Effektiv och väl planerad drift i kraftverken. Ersätter ångan i LNG-fartyg genom utnyttjande av avdunstande gas. Hög verkningsgrad och lägre utsläpp. Förbättring av fartygens totala verkningsgrad. Lägre bränsleförbrukning och utsläpp. Utveckling av alternativa miljövänliga lösningar. Försäljningen år 24 uppgick till 759 MW. År 24 var O&M-avtalens antal av nya kraftverk 3% och av alla motorleveranser 14%. De första motorerna levererade till LNGoch underhållsfartyg. Enviropax-projektet är färdigt. Projektets resultat är noggrannare behandlat under Ship Power -lösningar. Första skedet för bränslecellprototypens provutrustning har slutförts och godkänts. De första bioolja-motorerna är i drift. 8 WÄRTSILÄ 24

10 utbildning för och handledning av kunder. Produktutvecklingen är här av central betydelse. Vid produktplaneringen väljs tillverkningsmaterial, optimeras driftsparametrar, planeras nödvändiga serviceåtgärder och komponenternas drifttid. Utveckling av verksamhetens och leverantörernas miljömässiga prestanda utgör en del av Wärtsiläs miljösystem. Genom utbildning och tillräckligt utförliga instruktioner garanteras ändamålsenlig användning av produkten och planenlig prestanda. Genom mångsidiga servicetjänster upprätthålls produkternas prestanda under hela drifttiden. Internationell lagstiftning och initiativ De viktigaste internationella miljödirektiven i anslutning till Wärtsiläs produkter är Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) och Världsbankens direktiv. Andra centrala direktiv är Tysklands TA- Luft som ofta tillämpas på gasmotorer samt Indiens och Japans lagstiftning för begränsning av dieselmotorutsläpp. Wärtsiläs produkter uppfyller alla dessa krav. Kyotoprotokollets ikraftträdande har en betydande inverkan på energimarknaden. Wärtsiläs lösningar, som grundar sig på en decentraliserad energiproduktion, har typiskt en hög verkningsgrad och därmed relativt låga koldioxidutsläpp. Koldioxid är den viktigaste växthusgasen. Modullösningar gör dimensioneringen av kraftverken flexibla, medan flerbränslelösningar möjliggör en smidig övergång till renare bränslen vid behov. För växthusgasernas del är de bästa lösningarna kraftverk som drivs med biobränslen, eftersom de inte ökar mängden växthusgaser i atmosfären. EU-kommissionen har för avsikt att bygga ut CHP-kapaciteten inom EU-området (CHP= kombinerad el- och värmeproduktion). En fördel med CHP-kraftverk är deras effektiva energianvändning. Förutom elproduktion tas spillvärmen tillvara och används vid olika lösningar, t.ex. i fjärrvärmenäten, ångproduktion, fjärrkylningen eller i form av processvärme. Wärtsiläs CHP-kraftverk har en mycket hög verkningsgrad. Trenden under den senaste tiden har gått mot allt strängare miljölagstiftning samtidigt som tyngdpunkten har flyttats från operativ reglering till produktreglering. Wärtsilä följer aktivt upp utvecklingen av ny lagstiftning. Aktiv uppföljning gör det möjligt att förbereda sig inför den framtida verksamhetsmiljön. Produktutvecklingen beaktar kraven i en verksamhetsmiljö som är i kontinuerlig förändring och utvecklar produkter som ger konkurrensfördelar gentemot konkurrenterna. Energilösningar för framtiden Sedan år 2 har Wärtsilä utvecklat bränslecellteknologi för decentraliserad energiproduktion och fartygstillämpningar. Produktutvecklingen baserar sig på SOFC (fastoxid bränslecell)-teknologin. Målet är att erbjuda Wärtsiläs kunder effektiva och rena lösningar för energiproduktion. Wärtsilä tror att bränslecellsteknologi är en av de mest lovande framtida energiteknologierna för decentraliserad energiproduktion. Wärtsiläs målsättning är att utveckla bränslecelltillämpningar inom effektområdet 5 kw-5mw för användning i kombinerade eloch värmeproduktionsanläggningar samt för produktion av el på fartyg. Marknaden för demonstrations- och kommersiella lösningar väntas utvecklas redan under detta decennium. SOFC-system Wärtsilä siktar på planering och tillverkning av bränslecellbaserade kraftenheter. Integration av olika teknologier, jämte bränslecellsystem, är ett av de främsta områden inom vilka Wärtsiläs kunskaper kommer att utnyttjas. Wärtsiläs omfattande know-how i fråga om kombinerad el- och värmeproduktion, marinmotortillämpningar samt kännedom om kundernas behov är till stöd i utvecklingen av lösningarna. Som bränsle i Wärtsiläs utvecklade SOFC-system används naturgas eller metanol. Bränslet renas från svavel och reformeras till metan, kolmonoxid och väte före bränslecellen. Efter bränslecellen leds en del av icke-reagerande gaser till en katalytisk efterbrännare, varefter avgasernas kväveoxid- och kolväteutsläpp är mycket obetydliga, i praktiken mindre än 1 ppm. Avgasernas höga temperatur möjliggör tillvaratagande av värmen även för industriella tillämpningar. Nedan finns en grundbeskrivning av SOFC-systemet. Wärtsilä har förbundit sig att leverera kunderna lösningar för kraftproduktion enligt principen för hållbar utveckling. Utveckling av framtida teknologier för energiproduktion, t.ex. av bränsleceller, ingår som en del i strategin för hållbar utveckling. Wärtsiläs produkter Wärtsilä levererar fartygsmotorer, propulsions- och manöverlösningar för alla typer av fartyg och offshore-tillämpningar. Wärtsilä levererar kraftverk för decentraliserad energiproduktion. Gas- och oljekraftverkens effektområde är 1-3 MW och biokraftverkens 3-25 MW. Wärtsilä erbjuder olika service- och reparationstjänster för sina produkter under hela drifttiden. Imatra Steel levererar specialstål och komponenter till verkstads- och bilindustrin. WÄRTSILÄ 24 9

11 Produkter och miljöaspekter Miljöaspekterna för Wärtsiläs produkter anknyter främst till deras användning. De viktigaste aspekterna gäller motorer, som producerar mekanisk energi och värmeenergi. För att producera energi används i motorerna bränsle- och smörjmedel, som orsakar luftutsläpp och avfall. Användningen orsakar även spillvärmeenergi genom avgaser och kylvatten. Miljöaspekterna för Wärtsiläs produkter och de huvudsakliga inverkningarna presenteras i nedanstående tabell. Miljöaspekterna för Wärtsiläs produkter behandlas noggrannare i följande kapitel. I kapitlen om affärsområdena presenteras Wärtsiläs viktigaste lösningar för miljövård. Miljöaspekterna för och de huvudsakliga miljöpåverkningarna av Wärtsiläs produkter presenteras i tabellen nedan. Miljöaspekt Produkt Miljöpåverkan Wärtsiläs lösning Förbrukning av råvaror Alla produkter Förbrukning av naturresurser Långlivade produkter; Användning av återvinningsmaterial i tillverkningen; att förbättra materialeffektiviteten; att förbättra materialhållbarheten; användning av automatfilter Förbrukning av bränsle och smörjmedel Motorer; propulsionssystem Förbrukning av naturresurser Förbättra energieffektiviteten; minska förbrukningen av smörjmedel Luftutsläpp Motorer Luften förorenas Minska utsläpp; förbättra verkningsgraden Buller och vibrationer Motorer; propulsionssystem Minskad Effektiva lösningar för bullerbekämpning och dämpningssystem Fast och flytande avfall Alla produkter Ökade avfallsmängder på avstjälpningsplatserna Användning av återvinningsmaterial; användning av automatfilter; förlängd livslängd för smörjoljor Värmeutsläpp Motorer Atmosfären blir varmare System för tillvaratagande av värme El- och värmeenergi Kraftverkslösningar Ökad välfärd Energieffektiva lösningar 1 WÄRTSILÄ 24

12 MATERIAL Motorer Drifttiden för Wärtsiläs motorer är typiskt mycket lång, vanligtvis betydligt över 25 år. Som exempel på lång drifttid kan nämnas Sulzer ZA4 som började tillverkas år 1967, och hittills har tillverkats i ca 175 exemplar. Ett annat exempel är Wärtsilä Vasa 32-motorn, som började tillverkas år 1978 och hittills har tillverkats i över 4 5 exemplar. Så gott som alla exemplar av båda motortyperna är fortfarande i drift. Produkter med lång drifttid ger en bättre utnyttjandegrad av material än produkter med kort drifttid. Även motorernas effektviktförhållande har förbättrats, vilket innebär att man med samma kvantitet material i en produkt kan producera mera energi. Eftersom drifttiden är lång brukar gamla motorer ofta moderniseras och förbättras för att bättre motsvara dagens krav. Genom förbättringarna kan miljöpåverkningarna reduceras. Under en normal driftstid används en motor 1-2 timmar. Komponenter som förslits såsom ventiler, kolvringar och lager förnyas i allmänhet ungefär vart tredje år och en grundligare motoröversyn och renovering utförs 2 3 gånger under motorns drifttid. Vid en sådan renovering byts eller repareras ofta motorns cylinderlock, foder, kolvar, vevstakar och de roterande delarna i turbokompressorn. Motorkomponenter som inte längre är i bruk skrotas. Komponenter som kan repareras används på nytt, och därigenom kan deras drifttid förlängas. Komponenter som kasserats utnyttjas ofta som återvinningsmaterial. En motor består främst av olika metaller och legeringar som kan återvinnas. De viktigaste är gjutjärn och stål- och aluminiumlegeringar. De tre viktigaste grundämnena i metallegeringarna är järn 9,8% (m/m), aluminium 2,7% (m/m) och kol 2,2% (m/m). Wärtsiläs produktutveckling arbetar konsekvent för att förbättra hållbarheten i komponenter och material samt för att förlänga deras drifttid. Kraftverk Vid byggande av kraftverk används olika material. Stål är det mest använda materialet i kraftverk. Förutom stål används betong till grunden. Själva byggnaden håller i allmänhet under kraftverkets hela drifttid. Målsättningen är att minimera materialförbrukningen och kostnader, vilket kräver omsorgsfull planering och beaktande av de lokala förhållandena vid bygget. Största delen av kraftverkets komponenter, i vissa fall även själva byggnaden, transporteras till förläggningsorten i moduler i form av halvfabrikat. På detta sätt minimeras transporterna samtidigt som materialförbrukningen effektiveras och att mängden avfall från bygget minskar. I mån av möjlighet anlitas lokala leverantörer för att ytterligare minimera miljöpåverkningarna. Sekundär reningsutrustning för rökgas Vid användning av avgasrening kan kraftverkets materialbalans innehålla olika typer av kemikalier som används i processen. Dessutom behövs normala reservdelar till reningsutrustningen och vissa kritiska komponenter bör bytas ut efter en viss drifttid, sådana är t.ex. olika typer av katalysatorer. Utbytta katalysatorer returneras vanligtvis till leverantören där de återvinns. Propulsionsutrustning och tätningar Alla Wärtsiläs propulsionsprodukter är konstruerade så att de kan användas under fartygets hela livstid, dvs. kanske i upp till 3 år. Största delen av materialet består av återvinningsbara metaller. I produkterna ingår även icke-järnhaltiga metaller, bland annat brons som är en legering av koppar, nickel och aluminium. Vid gjutning av nya propellrar används ofta som utgångsmaterial återvinningsprodukter i form av kasserade mynt och kasserade propellrar i brons. Det här förfaringssättet minskar produkternas miljöpåverkan. Propulsionsprodukterna innehåller endast ett fåtal förslitningsdetaljer, som lätt kan bytas till nya. I produkterna används smörjolja och vissa miljövänliga tillsatsämnen. Tätningssystemen har optimerats för att minska riskerna för läckage (utsläpp) och konstruerats så att utsläppen blir så obetydliga som möjligt vid eventuell driftstörning. Effekt-viktförhållande för Wärtsiläs 6-cyl. radmotorer Materialbalans i Wärtsilä 32-motorn Materialbalans i marina produkter Vikt i förhållande till effekt kg/kw Små motorer Vasa 14T, 14TK, 24 TS Vasa 22 W2 WV32, W32 W46 Stora motorer Medelstora motorer Fe ,8% Al ,7% C ,2% Si ,7% Cu ,1% Cr, Mn, Ni. 1,2% Övriga...,3% (P, S, Mo, V, Zn, Ti, Sn, Pb, Mg) Cu ,1% Al ,3% Fe ,4% Ni ,9% Mn ,3% Övriga..<,1% (Zn, Si, Sn,Pb, Yn) WÄRTSILÄ 24 11

13 BRÄNSLEN Totala resurser och användning Enligt gängse uppfattning fram till helt nyligen, minskar inte världens reserver av fossila bränslen under de kommande 1 15 åren till den grad, att detta i sig skulle framtvinga väsentliga förändringar i prisbild och användning. I dag kan man emellertid konstatera att den minskade tillgången på råolja av god kvalitet från Nordsjön, de minskande naturgasreserverna i Nordamerika samt den allmänt otillräckliga råoljeproduktionen och raffineringskapaciteten, särskilt med tanke på den ökande efterfrågan i Kina och USA, har påverkat marknaden och höjt priserna. En del av prisstegringen under senare år torde dock även bero på politiska orsaker. Ifall prisstegringen blir permanent kommer det att påskynda utvecklingen och ibruktagandet av alternativa bränslen, och därmed också påverka motormarknaden. I Wärtsiläs produktutvecklingsverksamhet har denna po- tentiella förändring i marknadsbilden beaktats. Även om oljan fortfarande är det viktigaste bränslet och kommer att så förbli relativt länge kan förändringen skönjas i en ökande användning av naturgas. Tillgången på naturgas ökar, bland annat för att gasfyndigheterna havsområdena utanför Nordnorge och Murmansk håller på att tas i bruk. Naturgasen har traditionellt använts som bränsle i kraftverk, men av miljöskäl blir användningen av flytande naturgas som bränsle i fartyg också vanligare. Det internationella klimatavtalet, det vill säga kravet på nedskärningar i koldioxidutsläppen, kan redan under de närmaste åren väntas ha en avsevärd effekt i form av en ökad användning av naturgas. Koldioxidutsläppen vid användning av naturgas är cirka 25% mindre än från olja och 4% mindre än från kol. Ännu effektivare kan koldioxidutsläppen minskas genom att förnybara energikällor tas i bruk, t.ex. biobränslen. En ökad användning av biobränslen kräver emellertid ofta politiska beslut, vilket kan bromsa utvecklingen, men ökad användning kommer i alla lägen att bli nödvändig Bränslen för Wärtsilä-motorer Utveckling av lösningar som möjliggör användning av olika bränsleslag är en viktig del av Wärtsiläs produktutveckling. Flerbränslemotorerna erbjuder miljömässiga fördelar och förmånliga driftkostnader. Kunderna kan flexibelt använda olika bränsleslag i samma motor. Man kan t.ex. initialt använda tjockolja för att senare byta till naturgas, då distributionsnätet har byggts ut, eller byta till biobränsle. Flerbränsletekniken erbjuder kunden möjligheten att i varje situation välja optimalt bränsle. Bränsleflexibiliteten garanterar att motorn kan hållas i drift, även om det skulle bli problem med leveranserna av en viss bränsletyp. Verifierade olje- och gasreserver i slutet av år miljoner fat Triljoner kubikmeter Asien ,7 Nordamerika ,6 Afrika ,8 Central- och Sydamerika ,2 Europa och Eurasien ,9 Mellanöstern ,6 Central- och Sydamerika ,19 Nordamerika ,31 Asien ,47 Afrika ,78 Europa och Eurasien ,3 Mellanöstern ,72 Källa: BP Statistical Review of World Energy WÄRTSILÄ 24

14 Bränsleurvalet för Wärtsiläs motorer Oljebaserade bränslen i flytande form Bränslen i gasform Biobränslen (till exempel) Lättolja (LFO) Naturgas (NG) Rypsolja Tjockolja (HFO) Kondenserad naturgas (LNG) Palmolja Råolja (CRO) Komprimerad naturgas (CNG) Kokosolja Högviskosa bottenoljor Gas från oljeproduktion Biodiesel (B1) Orimulsion Gas (metan) från kolfält (coal bed gas) Vatten-bränsle-emulsioner Många bränslen lämpar sig inom ett brett kvalitetsintervall för de flesta Wärtsilä-motorer. Huruvida vissa bränslen, som de i tabellen angivna speciella gaserna och biobränslena, är lämpliga för specifika motorer måste däremot kontrolleras separat. Där naturgas är tillgängligt är det idag det primära bränslevalet för kraftverk. I många länder saknas emellertid distributionsnät för naturgas, och där är användningen av flytande bränslen det främsta alternativet. Wärtsiläs DF-motorer kan köras simultant på både flytande lättolja och naturgas. Om det finns behov för att använda flytande bränsle under längre, sammanhängande perioder kan en DF-motor enkelt modifieras för att också använda billigare tjockolja. Råolja är ett användbart alternativ som motorbränsle, särskilt på avlägsna platser, såsom t.ex. pumpstationer för råoljeledningar och enheter för oljehantering vid oljefält. Fluktuationer i tjockoljepriserna har gjort det fördelaktigt att utveckla också helt nya, alternativa oljebaserade bränslen. Exempel på sådana produkter är Orimulsion samt högviskosa bottenoljor av olika slag som fås ur oljeraffineringsprocesser. Wärtsilä har utvecklat lösningar för användning av även dessa produkter i motorerna. Utvecklingsarbetet fokuserar även på användning av biobränslen. Under senare år har Wärtsilä-motorerna framgångsrikt testats med olika slag av växtbaserade biobränslen, såsom rypsolja, palmolja och kokosolja, samt också med kommersiellt tillgängliga produkter, exempelvis Biodiesel (B1). MOTORNS VERKNINGSGRAD Med en motors verkningsgrad avses förhållandet mellan den effekt som motorn producerar och den effekt som i form av bränsle matas in i motorn. Följaktligen är en hög verkningsgrad av största betydelse för en god bränsleekonomi men även för låga utsläpp. Utsläppen av svaveloxider och koldioxid är direkt proportionella mot bränsleförbrukningen och bränslets kol- och svavelhalter. Stora diesel- och gasmotorer har typiskt mycket höga verkningsgrader och därför också de lägsta specifika SO 2 - och CO 2 -utsläppen vid jämförelse av olika förbränningsprocesser sinsemellan. Utveckling av verkningsgrad för Wärtsiläs bästa motorer % Axelverkningsgraden hos Wärtsiläs diesel- och gasmotorer är beroende av motortyp 42 5%. Till skillnad från till exempel gasturbiner uppnås den höga verkningsgraden inom ett brett motorbelastningsområde och den bibehålls nästan oförändrad inom ett brett temperaturintervall på förbränningsluften. Samma relativa okänslighet för förbränningsluftens temperatur gäller även för motorns effektuttag. Dessa egenskaper hos kolvmotorer är viktiga både för fartyg och i kraftverk. I fartyg varierar belastningen på motorn under största delen av tiden i intervallet 3 85%, och den inkommande förbränningsluftens temperatur varierar kraftigt med årstid och geografisk position. I kolvmotorkraftverk är behovet litet att överdimensionera anläggningen Olika processers typiska specifika utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i enheten g/kwh (på axeln) Kolpanna Gasturbin Lastbil diesel Liten medelvarvig diesel Stor medelvarvig diesel Stor gasmotor WÄRTSILÄ 24 13

15 värmda kylvattnet från motorn och spillvärmen i avgaserna för produktion värmeenergi i form av lågtrycksånga eller varmt vatten. I en sådan kombiproduktion av el och värme är den totala verkningsgraden typiskt 75 9%. Under de tre senaste årtiondena har verkningsgraden hos Wärtsiläs mest bränsleeffektiva motorer stigit från cirka 41% till cirka 5%. Utvecklingen är ett resultat av bl.a förhöjt tryck i cylindern, förhöjt kompressionsförhållande, förkortad bränsleinsprutning, optimerade ventilinställningar och förbättrat förbränningsförlopp. Takten i förbättring av verkningsgrad har de senaste åren avmattats något, som en följd av allt strängare krav på lägre kväveoxidemissioner. Förhöjd verkningsgrad och minska- enligt den högsta eventuellt förekommande temperaturen på inkommande luft. Jämfört med en stor gasturbin har en flermotorinstallation dessutom den fördelen att motorernas optimala driftsområde med avseende på verkningsgrad, kan utnyttjas genom att man endast kör det antal motorer som behövs för det rådande effektbehovet. Verkningsgraden i stora kraftverk kan höjas genom att omvandla en del av spillvärmen i avgaserna till elektricitet. Med en ångpanna som utnyttjar värmeenergin i avgaserna och en därtill ansluten ångturbin (s.k. kombikoppling) kan verkningsgraden vid elproduktion höjas till cirka 55%. Totalverkningsgraden kan höjas genom att utnyttja en del av det uppde utsläpp är de viktigaste tyngdpunktsområdena i Wärtsiläs produktutveckling. För att bibehålla Wärtsiläs konkurrenskraft på lång sikt måste verkningsgraden ytterligare förbättras, trots de allt strängare kraven på kväveoxidutsläpp. Motorernas miljöbelastning minskar väsentligt med högre verkningsgrad och lägre specifika emissioner eftersom motorns drifttid är mycket lång, vanligtvis 25 5 år. Typiska relativa SO 2 - ja CO 2 -utsläpp, 4-takts dieselmotor och gasturbin av motsvarande storlek Inverkan av inkommande luftens temperatur på axelverkningsgrad, 4-takts dieselmotor och gasturbin av motsvarande storlek Relativa SO 2 - och CO 2 -utsläpp Gasturbin takts dieselmotor Motorns belastning (%) Relativ axelverkningsgrad takts dieselmotor Gasturbin Inkommande luftens temperatur Exempel på axelverkningsgrad vid temperaturen 25 o C, 4-takts dieselmotor och gasturbin av motsvarande storlek Inverkan av inkommande luftens temperatur på motorns effekt, 4-takts dieselmotor och gasturbin av motsvarande storlek Axelverkningsgrad (%) 5 4-takts dieselmotor Gasturbin Motorns belastning (%) Motorns relativa effekt takts dieselmotor Gasturbin Inkommande luftens temperatur 14 WÄRTSILÄ 24

16 LUFTUTSLÄPP Typisk innehåller avgaserna över 99,5% samma gaskomponenter som uteluften. Förutom komponenterna ovan innehåller avgaserna komponenter som anses vara skadliga för miljön, såsom: Typisk sammansättning av avgasen i en stor diesel- och gasmotor Sammansättning av torr utomhusluft Kväve 75,6% Syre 12,5% Koldioxid 6,2% Vatten 4,5% Argon,8% NO X, SO X, CO, THC, osv. lägre än,4% Kväve 78,8% Syre 2,95% Argon,934% Typiska avgassammansättningar från diesel- och gasmotorer: Komponent Typiskt koncentrationsområde i avgaser 1 Koncentration av komponenten i ren och torr uteluft 1 Kväve N % (v/v) 78,8% (v/v) Syre O 2 1,5-15,5% (v/v) 2,95% (v/v) Koldioxid CO 2 4 6,5% (v/v) cirka,35% (v/v) Vatten H 2 O 4 11% (v/v) Argon Ar,8% (v/v),934% (v/v) Komponentens typiska koncentrationsområde i avgaserna utan avgasrening 2,3 Komponent Dieselmotor Gasmotor Kväveoxider NO X ppm (v/v) 6 13 ppm (v/v) Svaveloxider SO X 3 1. ppm (v/v) 3 ppm (v/v) Kolomonoxid CO 2 15 ppm (v/v) 2 5 ppm (v/v) Kolväten THC 15 1 ppm (v/v) ppm (v/v) 4 Partiklar PM 2 1 mg/nm 3 1 % v/v: volymprocent 2 ppm (v/v): miljondel av volymen 3 mg/nm 3 : milligram / normkubikmeter (temperatur= ºC och tryck: 11,3 kpa) 4 Mätt som metanekvivalent I tabellerna nedan finns en förteckning över typiska avgassammansättningar från större diesel- och gasmotorer, deras miljöpåverkan, bildningsmekanismer och reduktionsmöjligheter. Utsläpp av koldioxid och svaveloxider Allmänt om koldioxid och svaveloxider Koldioxid (CO 2 ) och vatten är slutprodukter vid fullständig förbränning av kolväten (bränsle) CO 2 är en färglös, luktfri och ogiftig gas CO 2 bildas även när vi andas CO 2 är en naturlig komponent i atmosfären Svaveldioxid (SO 2 ) och svaveltrioxid (SO 3 ) kallas med en gemensam benämning för svaveloxider (SO x ) Svaveloxiderna är frätande, giftiga gaser med frän lukt. Miljöpåverkan CO 2 är den viktigaste växthusgasen, dvs. en ökning av koncentrationen i atmosfären anses förorsaka ett varmare globalt klimat Utsläpp av SO X förorsakar sur nederbörd och bidrar således till försurningen Utsläpp av SO X inverkar menligt på vegetationen och hälsan, och har en nedbrytande effekt på byggnader Det finns olika uppfattningar om miljöeffekterna av SO X -utsläpp ute till havs. Osäkerheten beror på havsvattnets neutraliserande verkan (havsvattnet är alkaliskt) och osäkerhet kring långtransportens betydelse (transport med luftströmmarna till land). Bildning i motorn Bränslets kol och svavel oxiderar vid förbränningen i motorn till koldioxid och svaveloxider. Sålunda är även utsläppen av koldioxid och svaveloxider direkt proportionella mot bränsleförbrukningen och bränslets kol- och svavelhalter Vid jämförelse av förbränningsprocesser sinsemellan är dieselmotorns CO 2 - och SO X -utsläpp lägst, eftersom dieselprocessen har den högsta verkningsgraden Typiskt SO 2 / SO X förhållande är,95 Typiskt SO 3 / SO X förhållande är,5 Reduktionsmöjligheter i motorn Ökning av motorns verkningsgrad, dvs. lägre bränsleförbrukning Övergång till ett bränsleslag med lägre svavelhalt, t.ex. från hög- till lågsvavlig tjockolja eller till lättolja eller alternativt övergång helt till gasdrift Övergång till ett bränsleslag med lägre kol-/väteförhållande för reduktion av CO 2 - bildningen, t.ex. övergång från olja till naturgas. Vid användandet av biobränslen uppstår praktiskt taget inga nettokoldioxidutsläpp Avgasrening För koldioxid finns ingen kommersiell teknik För reducering av svaveloxider står flera alternativ till förfogande WÄRTSILÄ 24 15

17 Kväveoxidutsläpp Allmänt om kväveoxider Kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ) kallas med en gemensam benämning för kväveoxider (NO X ) Kvävemonoxid (NO) är en färglös gas Kvävedioxid (NO 2 ) är en mörkbrun giftig gas Dikväveoxid (N2) är en färglös växthus gas, som är tyngre än luft. Miljöpåverkan NO X -utsläppen bidrar till försurningen samt övergödning av mark och vattendrag NO X -utsläppen påverkar bildning av ozon och smog i den nedre atmosfären i tätt bebyggda områden. Förhöjd ozonhalt i marknivå är skadlig för vegetationen och hälsan N2O är en växthusgas Bildning i motorn N2O-utsläppen är typiskt låga Dieselmotorns NO X -utsläpp är relativt höga som en följd av höga förbränningstemperaturer i dieselprocessen Gasmotorns NO X -utsläpp är relativt låga på grund av det förblandade (bränsle och luft) förbränningssättet NO X -bildningen i motorn är termisk dvs en del av förbränningsluftens kväve oxiderar i de höga förbränningstemperaturerna till NO X En hög förbränningstemperatur, låg förblandningsgrad mellan bränsle och luft och en lång uppehållstid ger upphov till ökad NO X -bildning Kemiskt är NO X -bildningen en mycket komplicerad process som består av hundratals olika kemiska reaktioner och många mellanprodukter Typiskt NO/NO X -förhållande i dieselavgaser är,95 och NO 2 /NO X -förhållandet är,5 Med avgasen emitterad NO oxideras i atmosfären till NO 2 typiskt inom några timmar Reduktionsmöjligheter i motorn Senareläggning av bränsleinsprutning och förbränning, därigenom förkortas förbränningsgasernas uppehållstid i höga temperaturer Sänkning av bränsleinsprutningens tryck i dieselmotorn, därigenom dämpas förbränningen (och temperaturen) Ökning av förblandningsförhållandet och luftmängden i gasmotorn Tidigareläggning av inloppventilens stängning för att åstadkomma en lägre sluttemperatur efter kompressiontakten (s.k. Miller process) Sänkning av temperaturen och trycket på insugsluften till cylindrarna Optimering av kompressionsförhållande och förbränningsrummets form Optimering av bränsleinsprutningsförloppet i dieselmotorn Befuktning av förbränningsprocessen, genom befuktning av inloppsluften eller användandet av vatten-bränsle-emulsion (Combustion Air Saturation System (CASS); Direct Water Injection (DWI); Water-in-Fuel Emulsion (WFE)) Åtgärder med syfte att minska NO X - bildningen tenderar ofta leda till en ökad bränsleförbrukning och partikelbildning. Vid optimering av motorns utsläpp gäller det således att vidta motåtgärder samt att beakta helheten. Avgasrening Katalysatorrening är kommersiellt tillgänglig enligt den s.k. SCR-metoden (Selective-Catalytic-Reduction) Partikel- och rökutsläpp Miljöpåverkan Förutom att partikel- och rökutsläppen är visuellt störande och har en nedsmutsande effekt anses de även vara skadliga för hälsan Småpartiklar med en diameter under ca,2 µm anses kunna penetrera ända ned till lungorna och förorsaka hälsoskadliga effekter. En del av partiklarna som emitteras vid förbränning tillhör denhär storleksklassen Större partiklar anses vara ofarligare för hälsan, eftersom de effektivt filtreras bort i andningsvägarna innan de når lungorna Eftersom mindre partiklar lätt långtransporteras med luftströmmarna kan deras skadliga inverkan sträcka sig långt från utsläppskällan Bildning i motorn Partiklar bildas lokalt i förbränningsrummet till följd av lokala luftunderskott. En del av de bildade partiklarna hinner inte brinna i cylindern utan emitteras tillsammans med avgaserna. Viktiga faktorer som påverkar partikelutsläppet är bränslets och smörjoljans innehåll och fördelning av olika kolväten samt svavel- och askhalter Merparten av partiklarnas massa vid tjockoljedrift härstammar från bränslets innehåll av ask- och svavelkomponenter Vid lättoljedrift består partiklarna till största delen av kol och kolväten och en ytterst liten del kommer från ask- och svavelkomponenter i bränslet Partiklar med en diameter under ca,4 µm betraktas som osynliga. En del av motorns utsläpp består av partiklar mindre än dessa Gasmotorns partikelutsläpp är mycket obetydliga. Reduktionsmöjligheter i motorn Förhöjning av bränsleinsprutningens tryck i dieselmotorn för att effektivera förbränningen Förhöjning av temperaturen och trycket på insugsluften till cylindrarna Optimering av kompressionsförhållande och förbränningsrummets form Optimering av bränsleinsprutningsförloppet i dieselmotorn Åtgärder med syfte att minska partikelutsläppet tenderar ofta leda till en ökad NO X -bildning. Vid optimering av motorn utsläpp gäller det således att vidta motåtgärder samt att beakta helheten Avgasrening Flera alternativ (bl.a elfilter och slangfilter) står till förfogande för landbaserade kraftverk men inga kommersiella metoder finns för fartyg 16 WÄRTSILÄ 24