PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Transkript

1 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Juni 2013

2 1. ENHETENS VERKSAMHETSIDÉ Vår främsta uppgift är att stöda dagvårdsbarnens föräldrar i deras fostringsuppgift, samt att tillsammans med hemmen främja barnens balanserade utveckling. Vi erbjuder barnen vård och fostran genom trygga och varma människorelationer och en verksamhet som på ett mångsidigt sätt stöder barnets utveckling och lärande. Vår verksamhet följer Sibbo kommuns plan för småbarnsfostran (2005/2011), som i sin tur baserar sig på statsrådets principbeslut om de nationella linjerna för småbarnsfostran (2002) samt på grunderna för planen för småbarnsfostran av Stakes (2003/2005). De värden som vi prioriterar högst är: Lek Genom leken bygger barnet upp sin kunskap om omgivningen, och utvecklar färdigheter som fantasi och kreativitet. Genom samverkan i leken övar barnet upp sin kommunikationsförmåga samt sina sociala och emotionella färdigheter. Barnet lär sig också vikten av vänskap och delaktighet samt rättigheter och skyldigheter i en grupp. Språkbadsmetoden medför att barnet lär sig ett nytt språk och en ny kultur via lek. Respekt Vi vill ge barnet en möjlighet till att fritt och öppet uttrycka sina känslor och sina intressen. Personalen tar hänsyn till alla barn så att barnen får vara sig själva och utvecklas i egen takt. Både barn och vuxna behandlas rättvist och med respekt. Genom att bli respekterad lär sig barnet att ta hänsyn till andra. Trygghet Trygghet är grunden för barns välmående. Barnet skall vara omgivet av trygga vuxna och ha rutiner som skapar trygghet. Det är viktigt att barnen vet, att de kan göra sig förstådda på sitt eget modersmål även om personalen endast använder språkbadsspråket. 2. BESKRIVNING AV ENHETENS FOSTRINGSMILJÖ Miljö Skogsbackens daghem finns i Västerskog i södra Sibbo med goda trafikförbindelser. Vi är omgivna av en naturskön miljö som erbjuder oss möjligheter till mångsidiga naturupplevelser. Vårt daghem är litet och består av två avdelningar: Gräshopporna (5-6- åringar och förskola) och Nyckelpigorna (3-4-åringar), med 21 barnplatser på båda avdelningarna. På båda avdelningarna arbetar 3 vuxna med olika fostringsuppgifter. Förutom fostringspersonalen hör även en bespisningsarbetare/lokalvårdare till daghemmets personal. Skogsbackens daghem är ett språkbadsdaghem, där vi ordnar vård och fostran på svenska för finskspråkiga familjer. Personalen har språkbadsspråket som sitt modersmål

3 och de fungerar som språkmodeller och språklärare. Barnen tillägnar sig det nya språket med hjälp av praktiska erfarenheter och genom att personalen använder språket i alla situationer, dvs. grundprinciperna för tidigt fullständigt språkbad. Föräldrarna stöder utvecklingen av barnets modersmål (finska). Vi befinner oss i en språkligt rik miljö, med både Ängskullens svenskspråkiga och Västerskogs finskspråkiga daghem på samma gårdsplan. Eftersom vi har en gemensam gård med Västerskogs daghem, och många av våra språkbadsbarn börjar sin daghemskarriär där, sker ofta bytet av daghem smidigt och tryggt. Fostrare Personalen lyssnar på barnen och är intresserad av hur barnen mår. De ges en möjlighet att fritt och öppet visa sina känslor och intressen. Varje barn har rätt till en trygg och tröstande famn, och personalen är hela tiden närvarande för barnen. Som fostrare utgår vi ifrån barnets sätt att uppfatta och förstå, samtidigt som vi leder barnets lärande mot målen i småbarnsfostran. Detta innebär att vi ser barnets individuella behov och utvecklingsnivå. Vi uppmuntrar barnen att komma med sina egna förslag och själv pröva sig fram för att uppleva verksamheten som motiverande och inspirerande. Det är viktigt att fostrarna uppehåller en professionell yrkesidentitet och handlar utgående från den i olika situationer. Fostrarna har tillsammans kommit överens om vilka regler som bör följas på daghemmet, och alla fostrare håller sig till dem.

4 Enhetens säkerhetsplan Skogsbackens daghem har en egen säkerhetsplan, som innehåller information om uteregler, säkerhetsåtgärder och personalens anvarsområden vid olyckor. Därtill finns det information om och fotografi på varje enskilt barn, som underlättar spaningsarbetet ifall något barn skulle försvinna. Enhetens mobbningsplan Det är viktigt att fostrarna är medvetna om vilka olika former av mobbning som förekommer på daghem, så att man kan känna igen och ingripa i mobbningsfall. På Skogsbackens daghem finns det en skild plan för förebyggande av och ingripande i mobbning (se bilaga). 3. FOSTRINGSGEMENSKAPEN På Skogsbackens daghem samarbetar vi med barnens föräldrar och stöder hemmet i fostran av barnen. Målet är att skapa ett förtroende mellan föräldrar och vårdpersonal samt att upprätthålla en öppen dialog, så att man tillsammans kan diskutera även svåra saker och hitta rätt stödformer för barnet. Samarbetsformer De mest typiska formerna av samarbete är föräldramötena minst en gång varje verksamhetsår samt de individuella fostringssamtalen mellan barnens föräldrar och personalen två gånger varje verksamhetsår. Dessutom har vi olika former av förfrågningar, genom vilka föräldrarna kan påverka verksamheten på daghemmet, som exempelvis belåtenhetsförfrågan (TAK). Den viktigaste förutsättningen för samarbetet är dock den dagliga kontakten mellan daghem och hem. 4. BARNETS INDIVIDUELLA PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN För varje barn görs en egen individuell plan för småbarnsfostran då barnet börjar dagvården. Planen uppdateras varje år i samband med fostringssamtalen, och den följer med barnet enda till förskolan. Denna plan innehåller detaljerade uppgifter om barnet och familjen, dagliga funktioner (som påklädning, matsituationer och dagsvila),

5 självuppfattning, gruppbeteende (exempelvis konfliktlösning och känslouttryck), barnets utveckling (motorik och språk) samt barnets intressen. Denna individuella plan garanterar att barnet fostras i samförstånd med föräldrarna och i enlighet med sina individuella behov. Alla barns egen individuella plan ligger tillsammans med den kommunala riktgivande planen (Sibbo kommuns plan för småbarnsfostran) som grund då vårdpersonalen planerar årets verksamhet. Barnets egen individuella plan för småbarnsfostran görs också för att personalen skall kunna stöda barnets svaga sidor samtidigt som man uppmuntrar de starka sidorna och beaktar barnets speciella behov. Vid behov gör fostringspersonalen även upp en skild plan angående barnets specialbehov tillsammans med föräldrarna. Den första kontakten med daghemmet Den första inledande diskussionen förs redan innan dagisstarten då föräldrarna och personalen träffas för första gången. Den inledande diskussionen förs gärna hemma hos familjen, eftersom barnet då är på trygg mark. Vi strävar till att erbjuda varje familj möjligheten till en egen fostrare, som ansvarar för barnets vård och fostran. Fostraren får mycket värdefull information om hurudant barnet är i hemmamiljön och tillika får barnet en första kontakt till sin blivande fostrare. Denna första kontakt underlättar dagisstarten för både barnet och de vuxna. Efter den inledande diskussionen hemma hos familjen, är det önskvärt att föräldrarna bekantar sig med daghemmet tillsammans med barnet. Fostringssamtal Det första egentliga samtalet angående varje barns egen individuella plan för småbarnsfostran förs på fostringssamtalet, som ordnas på hösten efter det gemensamma föräldramötet. Fostringssamtalen ordnas på vårdplatsen och är ostörda samtal mellan föräldrarna och vårdpersonalen. Tillsammans går man igenom barnets individuella plan för småbarnsfostran, och kommer överens om gemensamma mål samt skriver ner praktiska överenskommelser. Varje vår ordnas frivilliga fostringssamtal, där man tillsammans går igenom de uppställda målen och gör en utvärdering av det gångna verksamhetsåret och barnets utveckling. Övriga fostringssamtal kan även hållas vid behov både på föräldrarnas och personalens initiativ. Även om de längre och mer ingående fostringssamtalen förs två gånger varje verksamhetsår, är det den dagliga spontana kontakten med föräldrarna som vi upplever som verkligt viktig.

6 5. ENHETENS VÅRD, FOSTRAN OCH UNDERVISNING Planering Den pedagogiska planeringen innebär att vi ställer olika mål för vår verksamhet: vad vi vill göra tillsammans med barnen, hur vi ska genomföra det och varför vi gör det (vad vi vill att barnen ska lära sig). Den planerade verksamheten beaktar alltid de förutsättningar som finns i barngruppen, och ger en struktur åt verksamheten som helhet. Språk Eftersom Skogsbackens daghem är ett språkbadsdaghem är det främsta målet att barnen skall lära sig att förstå och använda det svenska språket. Barnen tvingas aldrig att prata svenska utan får lära sig språket i sin egen takt. Istället försöker personalen uppmuntra barnen att använda sina kunskaper genom att ge barnet uppmärksamhet och beröm. Barnen lär sig förstå språket genom vardagligt umgänge och genom till exempel rim och ramsor, sagor, sånger och diskussioner. Vi anser det viktigt att barnen ska få uppleva att svenskan är ett levande språk som används i samhället. Detta försöker vi uppnå genom att exempelvis gå på svenskspråkig teater, till svenskspråkig jul- och påskkyrka och genom att låna svenskspråkiga böcker från biblioteket. Självständighet Vi strävar efter att fostra barnen till självständiga individer och uppmuntrar barnen att göra saker och ting själv. Barnen lär sig hålla reda på sina egna saker, att städa undan efter sig och att värdesätta andras egendom. Vi lär oss ett gott bordsskick, och att sköta vår hygien genom t.ex. handtvätt.

7 Barnets sätt att fungera Lek Barn gestaltar sin värld genom lek. Därför är leken en viktig ingrediens i vår vardag. Barnen ges möjlighet till både fri och organiserad lek, och barnen lär sig att leka både ensamma och i grupp. Barnen har möjlighet att leka med olika barn och vuxna. Personalen vill erbjuda barnen tid till lek och vi försöker organisera omgivningen så den uppmuntrar barnen till lek, både inomhus och utomhus. Fysisk aktivitet Barnen tränar sin grovmotorik på många olika sätt. Gymnastikstunder ordnas både ute och inne. Med hjälp av balansövningar, rörlighetsövningar och bollspel tränar vi grovmotoriska färdigheter. Barnen lär sig också att följa regler och benämna olika kroppsdelar. Eftersom vi även går till skogen flera gånger varje verksamhetsperiod, lär sig barnen att röra sig och hålla balansen i en ojämn terräng. Det övergripande målet med all rörelseinriktad verksamhet är att barnen ska lära sig att njuta av att röra på sig och använda sin kropp. Konst och musik Barnen får lära sig att använda olika konstmaterial, som till exempel kolkritor, målfärger, vattenfärger, pennor, kritor, fingerfärger, lera, trolldeg och modellera. Samtidigt tränar de sin finmotorik. Det är viktigt att uppgifterna innehåller lämpligt med utmaningar, så barnen lär sig nya saker. Vi värdesätter hållbar utveckling och ett ekologiskt tankesätt. Detta innebär att vi lär barnen att sortera avfall, och använda återvinnings- och naturmaterial vid pysselstunderna. Barnen får uppleva glädjen i att uttrycka sig på många olika sätt, som att sjunga, spela och pyssla. Barnen ges en möjlighet till att lyssna på och sjunga olika typs musik, delta i musiklekar och röra sig till musik samt att själva spela på olika instrument. Vårt mål är att minst en gång per verksamhetsår ta del av en teatereller musikföreställning. Barn och vuxna dramatiserar även själva, med hjälp av t.ex. bordsteater, utklädningskläder och handdockor.

8 Innehållsmässiga inriktningar Matematisk inriktning Vi räknar tillsammans i verksamhetsstunderna och vardagliga situationer, och bekantar oss med siffror, antal och figurer. Målet är att barnen får uppleva matematiken som något roligt och användbart. Naturvetenskaplig inriktning Vi försöker locka barnen till att njuta av naturen med dess växlande väder och årstider, samtidigt som vi lär oss om naturen och att bevara den. Vi lär oss även att röra oss i närmiljön (trafikfostran). Historisk-samhällelig inriktning Vi firar olika kristna högtider som jul och påsk, och följer finlandssvenska seder och traditioner som lucia, lilla jul och midsommar. Vår verksamhet följer kalenderårets händelser, och vi beaktar även andra kulturella högtider som Runebergsdagen och Samedagen. Vi behandlar även historiska frågor tillsammans med barnen. Etisk inriktning Vi diskuterar etiska val, till exempel hur man behandlar andra människor och hur man fungerar i grupp. Personalens exempel är mycket viktigt. 6. ENHETENS SAMARBETE Enhetens samarbete med utomstående aktörer Vi samarbetar med biblioteket genom att bokbussen kommer till vår gård varannan vecka, då vi kan låna nya böcker att läsa för barnen. Vi tar ibland med oss några barn som också själva får välja vilka böcker som skall lånas. Vi samarbetar också med räddningsväsendet. Både polis och brandverk har besökt vårt daghem för att berätta om sitt arbete och visa sin utrustning för barnen, och dessutom har barnen fått besöka brandstationen. Med församlingen upprätthålls samarbetet genom besök till kyrkan, främst vid jul och påsk. Daghemmet och rådgivningen samarbetar med föräldrarnas samtycke. Vi utbyter information för barnets bästa. Inför barnets fyra- och femårsgranskningar fyller daghemspersonalen alltid i en blankett som föräldrarna för med sig till rådgivningen. Vi samarbetar vid behov även med olika terapeuter, som till exempel talterapeuter och fysioterapeuter. Daghemmet ger information till föräldrarna om olika stödformer. Ett barn i behov av stöd kan också med föräldrarnas samtycke få hjälp av specialbarnträdgårdsläraren. Syftet är att ett barn som behöver hjälp i sin fostran, utveckling eller inlärning får det i ett så tidigt skede som möjligt.

9 Samarbetet inom enheten och inom dagvården Mellan avdelningarna har vi tangerande teman, som exempelvis trafik och skördetid. Personalen planerar verksamheten tillsammans. Varannan vecka har vi en gemensam sångstund då husets alla barn sjunger tillsammans. Vi har också ibland ordnat gemensamma pysselförmiddagar då båda avdelningarnas barn tillsammans har fått cirkulera fritt mellan olika pysselverkstäder. Vi bjuder också in varandra på utställningar och teaterföreställningar, och vi ordnar gemensamma utfärder och fester (valborg, midsommar, jul osv.). Daghemmet samarbetar nära med Alvägens språkbadsskola, och med granndaghemmen Ängskullen och Västerskog. Vi ordnar gemensamma evenemang, och firar högtider tillsammans. 7. UTVÄRDERING Utvärdering av barnets framsteg Vi strävar efter att ge barnen bästa möjliga vård och stödja och hjälpa det enskilda barnet med eventuella svårigheter. Vi vill kunna hitta varje barns individuella utvecklingsnivå och ställa rätt mål för vart och ett av dem. Målet är att erbjuda en individuellt anpassad och trygg vård och fostran så att alla barn mår bra. Därför observerar och utvärderar vi vuxna barnen i den dagliga verksamheten, genom att vara psykiskt och fysiskt närvarande och lyhörda för barnens åsikter. Barnets egna intressen Det är viktigt att sitta ner med barnen och ta sig tid att lyssna på dem, för att kunna lära känna dem och förstå deras behov. Speciellt viktigt, då detta är ett språkbadsdaghem, är det att vara lyhörd för barnet eftersom barnet uttrycker mycket av sina tankar och känslor genom kroppsspråk.

10 Utvärdering av verksamheten All verksamhet på vårt daghem utvärderas och följs upp. Personalen ställer upp olika mål och delmål som verkställs och sedan utvärderas. Genom utvärderingen kan man ställa upp nya mål för vår verksamhet. Vi utvärderar också varje barns framsteg och utveckling. Fostrarnas självutvärdering Vi utvärderar regelbundet vårt eget arbete och vår egen professionella utveckling. På veckomötena och på den årliga planeringsdagen ser fostrarna över sina arbetsmetoder och mål. Varje fostrare för också regelbundet individuella utvecklingssamtal tillsammans med förmannen. Föräldrarnas delaktighet i utvärderingen Varje år görs en TAK-förfrågan, som är en kundförfrågan angående klienternas belåtenhet då det gäller dagvården som helhet. Föräldrarna får också utvärdera verksamheten på föräldramötena och på fostringssamtalen. Föräldrarnas önskemål beaktas så långt som möjligt i planeringen. 8. DOKUMENTERING Dokumentering görs för att öka medvetenheten om verksamheten på daghemmet, och därmed göra det möjligt att synliggöra och reflektera över förhållningssätt och lärandeprocesser. Vi använder oss av olika sätt att dokumentera, som t.ex. mötesprotokoll, månadsbrev och fotografier. Grovplaneringen av verksamheten finns också till pappers. De större barnen har sina egna pärmar, där uppgifter och alster samlas.

11 BILAGA: Skogsbackens plan för förebyggande av och ingripande i mobbning Datum Till barnens rättighet hör att vi som vuxna sköter vår skyldighet och ingriper i mobbning. Vad är mobbning? En person är mobbad när han/hon, upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. - Dan Olweus En handling som får någon att må dåligt psykiskt eller fysiskt. Psykisk mobbning som t.ex. barnet säger; jag tänker inte bjuda dig på mitt födelsedagskalas om du inte... Fysisk mobbning som t.ex. barnet skuffar, slår eller river i något barns kläder. Ingen bryr sig om en och man behandlas som luft. Personen accepteras som andrahands val. Metoder att förebygga mobbning Smågruppsverksamhet. Genom att dela in barnen i mindre grupper kan den vuxna övervaka och tillfälle för mobbning minimeras. Barnens lekar övervakas av vuxna. En vuxen kan delta i leken och föregå med gott exempel. Vänskapsdiskussion via sagor och lek. Som t.ex. Vem räddar Alfons Åberg? och Pelle Svanslös får en kompis. Fostringsgemenskap. Alla föräldrar informeras om att daghemmet har en egen mobbningsplan och alla tilldelas en egen kopia för att ha möjlighet att bekanta sig med den. Dialogen mellan hemmet och daghemmet skall vara öppen. Vuxna bör vara goda förebilder. Som t.ex. att man hälsar på varandra och svarar artigt tillbaka. Vuxna reagerar på negativa handlingar och diskuterar fallen med i frågavarande barn. Det är viktigt att situationen reds ut omedelbart eller så snabbt som möjligt. Ifall barnet delger hemma en handling som skett under dagen är det viktigt att ni berättar det för oss genast följande dag så att vi har möjlighet att reagera. Barn och vuxna på daghemmet gör trivselregler tillsammans i samband med Vändagen. Samtidigt diskuterar vi på vilka olika sätt man kan säga förlåt. Vuxna ser till att alla barn aktivt får delta i leken och inte tilldelas biroller/statistroller. Som t.ex. vid laglekar delas barnen in i grupper av oss vuxna för att undvika att samma barn alltid blir tilldelad den sista platsen. Vi strävat till att lära barnen att godkänna olika personligheter. Läs gärna: Den fula ankungen och Pricken Vi strävar till att lära barnen att klara av besvikelser och motgångar. Genom att inte barnet alltid får sin vilja igenom.

12 Metoder att ingripa i mobbning Vuxna utreder och diskuterar fallen med i frågavarande barn. Situationen är över när barnen förstår händelsen och har sagt förlåt. Vid upprepat fall av mobbning tar vi i första hand kontakt med föräldrarna och vid behov hjälp av t.ex. specialbarnträdgårdsläraren. Öppen diskussion inom personalen. Dokumentering och utvärdering Mobbningsplanen nämns i Skogsbackens egen Vasu Mobbningsplanen visas åt alla nya föräldrar på bekantningsbesöket och på föräldramötet nämner vi om den. Vid uppdateringen varje höst läser alla i personalen samt alla nyanställda igenom den och godkänner planen.