Uppföljning av användningen av Beloks Totalmetodik. Förstudie 2016

Transkript

1 Uppföljning av användningen av Beloks Totalmetodik Förstudie 2016 Utarbetad av Kajsa Andersson, CIT Energy Management Josep Termens, CIT Energy Management Göteborg, September 2016

2 Beställargruppen lokaler, Belok, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare med inriktning på kommersiella lokaler. Belok initierades 2001 av Energimyndigheten och gruppen har sedan drivit olika utvecklingsprojekt med inriktning mot energieffektivitet i lokalbyggnader. Gruppens målsättning är att energieffektiva system, produkter och metoder tidigare skall komma ut på marknaden. Utvecklingsprojekten syftar till att effektivisera energianvändningen samtidigt som funktion och komfort förbättras. CIT Energy Management är ett konsultföretag som arbetar med energieffektivisering och innemiljö i olika typer av fastigheter. De har fått i uppdrag av Energimyndigheten (via ramavtal) att leverera förstudier och utredningar inom verksamhetsområdet lokalfastigheter. Förstudierna och utredningarna genomförs internt eller av extern part och undersöker vilka områden inom energieffektiva lokaler som är intressanta att utveckla och vilka fördjupade utredningar och analyser som kan behövas. Alla frågor kopplat till denna rapport hänvisas till CIT Energy Management AB: info.em@cit.chalmers.se Alla rapporter kommer att göras tillgängliga via Beloks hemsida 2

3 SAMMANFATTNING Rapporten är resultatet av en förstudie gällande användningen av Beloks Totalmetodik. Nära hundra representanter för fastighetsägare/förvaltare som har använt sig av metodiken alternativt fått utbildning i den har blivit tillsända en webenkät. Flertalet av respondenterna har därefter intervjuats djupare gällande användning och erfarenheter av totalmetodiken. Resultatet visar att man uppskattar metodikens helhetsgrepp och många har den som en naturlig del av sin strategi att nå uppsatta energimål. I fler än hälften av de fastigheter som genomgått etapp 1 har man genomfört åtgärdspaket. Resultat från projekt som är uppföljda och utvärderade i etapp 3 är en bristvara. Rapportering av resultat kan ha uteblivit då det tar tid för respondenten att ta fram sådana uppgifter, men även resursbrist och för få mätpunkter i byggnaderna är förklaringar. Rapporten avslutas med ett antal uppslag till nya projektidéer. 3

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING Bakgrund Syfte 5 2 MÅL 5 3 GENOMFÖRANDE Genomförande av enkätundersökning Mottagare av webbenkäten Genomförande av intervjuer 6 4 ENKÄTUNDERSÖKNING Täckning av svar Relevans på svar Hur används totalmetodiken Verkställande av etapp 2 och Projektstatus Besparingspotential 13 5 INTERVJUSTUDIER Kontakt med totalmetodiken Metodiken hos olika fastighetsägare Etapp Etapp Etapp Etablering av metodiken Resonemang kring beslut om genomförande Resonemang kring att genomföra hela åtgärdspaket Resonemang kring att göra enstaka åtgärder Resonemang kring att inte genomföra etapp Beslutsvägar Uppföljning och resultat En uppskattad metodik Förslag på utveckling av metodiken 21 6 DISKUSSION 23 7 SLUTSATSER 25 8 PROJEKTFÖRSLAG 26 BILAGA 1 - WEBENKÄT FRÅGOR 27 BILAGA 2 INTERVJUFRÅGOR 31 BILAGA 3 - UTFALL AV ÅTGÄRDER ENKÄTSVAR 32 4

5 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Totalmetodikens första etapp, av tre, har testats i ett antal byggnader i Sverige. Inom nätverket BELOK presenteras fler än 60 byggnader som gått igenom etapp 1 och antalet byggnader utanför nätverket som genomgått motsvarande etapp uppskattas till Vid genomförande av etapp 1 gås en byggnad noggrant igenom och de åtgärder som tillsammans, i ett åtgärdspaket, uppfyller fastighetsföretagets krav på lönsamhet läggs fram som ett beslutsunderlag. I etapp 2 genomförs åtgärderna och i etapp 3 görs uppföljning och utvärdering av projektets lönsamhet. Genomförandet kan ske på olika sätt och med olika utsträckning över tid. Ofta tas beslut om genomförande i samband med avslutning av etapp 1, men själva genomförandet av åtgärderna anpassas i tid efter verksamheten i stort. Det kan exempelvis vara en förutbestämd underhållsåtgärd eller renovering som inväntas innan energiåtgärderna genomförs. Företag använder och anpassar Totalmetodiken efter sin vardag och hur verksamheten bedrivs. 1.2 Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på hur Totalmetodiken används idag och samla erfarenheter kring eventuella företagsanpassningar av metodiken. Beslutsvägar hos olika företag undersöks. För fastighetsägare som har byggnader som genomgått etapp 1 görs en uppföljning för att ta reda på vilka byggnader som även har genomgått etapp 2 och etapp 3. Även utfallet av genomförandet av åtgärder studeras. 2 MÅL Ett mål med projektet är att följa upp de byggnader som genomgått etapp 1 för att identifiera hur många som gått vidare med etapp 2 och 3. En analys skall göras av hur beslutsfattare i företagen resonerat dels när man beslutat genomföra åtgärdspaketet, dels när man beslutat att inte genomföra det. Ett annat mål är att studera de byggnader där åtgärderna verkligen genomförts för att se hur väl uppmätta besparingar stämmer överens med beräknade. Det skall också dokumenteras hur olika företag anpassar metodiken efter sitt arbetssätt och sina rutiner, för att visa blivande användare hur man kan gå tillväga. 5

6 3 GENOMFÖRANDE Undersökningen av användningen av Totalmetodiken genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät som skickades ut till ca 100 representanter för fastighetsägare/förvaltare där det hade identifierats att mottagaren har arbetat med totalmetodiken i något projekt alternativt erhållit utbildning i metodiken. Intervjustudier genomfördes därefter med 22 stycken representanter för fastighetsägare/förvaltare där samtliga hade svarat på enkäten. 3.1 Genomförande av enkätundersökning Enkätundersökningen genomfördes under maj 2016 och i samband med enkätundersökningen delades biobiljetter ut till respondenter som svarat på hela enkäten Mottagare av webbenkäten Majoriteten av de fastighetsägare som tillsändes enkäten har tidigare utfört totalprojekt i samband med totalkampanjer. Samtliga Belokmedlemmar har kontaktats och tillfrågats att vara med i undersökningen. En del fastigheter och fastighetsägare har identifierats genom tidigare projektet Totalmetodikens utbredning Vidare har kontakt tagits med Sveriges länsstyrelser och energikontor för att lokalisera objekt. Konsulter som varit med i tidigare totalkampanjer har tillfrågats om andra referensuppdrag, varifrån några tips har inkommit och följts upp. Länsstyrelsen i västra Götaland driver tillsammans med fastighetsägarna Energiutmaningen en pågående satsning med 40 stycken fastighetsägare som ska reducera sin energianvändning. Dessa fastighetsägare har genomgått utbildning innehållande bland annat totalmetodiken och har blivit tillsända enkäten via länsstyrelsen i Västra Götaland. 3.2 Genomförande av intervjuer Intervjustudien genomfördes i form av telefonintervjuer under juni-augusti Vid genomförandet fanns fyra olika kategorier av fastighetsägare särskilt i åtanke: - Fastighetsägare som har svarat att de har använt sig av en variant av totalmetodiken och / eller gjort företagsanpassade rutiner har varit särskilt intressanta att studera vidare. - Fastighetsägare som inte tagit projekten vidare från etapp 1 har intervjuats för att mer ingående höra om orsaken till detta. - Fastighetsägare som har slutförda projekt i alla tre etapper har intervjuats för att höra om resultat och erfarenheter av arbetes gång och utfall - Fastighetsägare som har gjort särskilt många projekt. 6

7 Samtliga fastighetsägare som intervjuades har även svarat på webenkäten 4 ENKÄTUNDERSÖKNING Ett antal frågor ställdes samman och en webbaserad enkät togs fram och skickades ut till fastighetsägare som identifierats som användare av totalmetodiken. Enkätfrågorna återfinns i bilaga Täckning av svar Totalt inkom 39 stycken svar från representanter för fastighetsägare/förvaltare. Av de enskilda enkätsvaren var det en stor del som inte var kompletta då respondenten inte angett detaljer kring objekten samt siffror beträffande utfall av åtgärdsförslag och renoveringar. Dock har dessa respondenters resterande svar varit tillförlitliga och användbar input till undersökningen. Respondenterna svarar sammanlagt för 163 byggnader där totalmetodiken har använts, där de svarande genomfört allt mellan 0-30 projekt. Siffran 0 är troligen vilseledande och kan bero på en misstolkning av frågan, som lyder I hur många projekt har du använt totalmetodiken?. Troligen har man gjort tolkningen att svaret som eftersöks gäller projekt där fastigheten har genomgått renovering, att metodiken som använts inte varit av ursprungsform, alternativt att fastighetsägaren inte själv ser sig som utförare av projektet då en konsult anlitats för jobbet. Den största kategorin svarande är representanter från olika kommuner, därefter finns en lika stor del av privata- och kommunala fastighetsföretag. Under kategorin annat finns ett pensionsbolag och en bostadsrättsförening. 7

8 Figur 1 Figuren visar de svarandes bakgrund, samtliga 39 svar representeras i figuren Relevans på svar Vid analys av svaren visade det sig att några av enkätfrågorna har tolkats på olika sätt av olika respondenter. Av de svarande har 31 respondenter uppgett att de har använt sig av totalmetodiken, 5 har svarat att de inte har gjort det och 3 har hoppat över frågan. Från de som har svarat nej på denna fråga framkommer det ur övriga svar att flera har använt sig av metodikens etapp 1, men kanske inte tagit projekten vidare därifrån. Frågan har då tolkats på olika sätt av olika svarande. Frågan i hur många projekt har du använt totalmetodiken kan ha tolkats olika. En del har gjort kartläggningar på flera olika fastigheter under ett och samma projekt. Frågan avsåg att besvara vilket antal fastigheter som metodiken har använts i. Även frågan hur många etapper planeras har tolkats olika. Avsikten var att utreda om projekten planeras för etapp 1, 2 eller 3 enligt totalmetodiken, medan någon har svarat på hur många etapper de planerar att dela upp renoveringsutförandet i. Allteftersom misstolkningar har uppdagats har det justerats i efterhand, exempelvis i samband med telefonintervju, men det finns sannolikt ett mörkertal. 8

9 4.2 Hur används totalmetodiken I enkäten efterfrågades huruvida fastighetsägaren använt sig av totalmetodiken i sin ursprungliga form eller om egna anpassningar gjorts. Majoriteten, 22 stycken, av de svarande har uppgett att de använt sig av metodiken i sin ursprungliga form. 13 stycken har gjort egna anpassningar och 6 stycken hoppade över frågan. Det finns ingen tydlig trend gällande om det är företag som har gjort många eller få totalprojekt som har anpassat metodiken till sina egna förutsättningar. En av de som uppgett ha använt sig av totalmetodiken i ursprunglig form har kommenterat att de har delat upp ursprungsförslaget i flera mindre paket med flera åtgärder i olika projekt. Ett företag som har utfört 14 projekt uppger att de har använt ursprunglig form i etapp 1 i samtliga projekt, men att man av olika anledningar inte alltid har hållit sig helt till föreslaget paket gällande etapp 2 och 3. En del fastighetsägare har använt sig av varianter av totalmetodiken för att anpassa den till sina egna rutiner och beslutsprocesser. Enligt enkätsvaren görs etapp 1 normalt helt enligt metodikens ursprungsform, medan det är vanligt att man anpassar etapp 2 och eller etapp 3 till egna förutsättningar. Någon nämner att man använder resultatet från etapp 1 till att visa ekonomin i projekten och för att ha som prioriteringsunderlag. Några menar att man har använt underlaget från etapp 1 och vävt in åtgärderna i större projekt och därför inte tagit fram separata rapporter. Flera av respondenterna uppger att man inte har tagit beslut gällande etapp 2 och 3. En typ av anpassning av etapp 2 är att man delar upp det föreslagna åtgärdspaketet i flera mindre delpaket. Det finns olika anledningar till att inte alla föreslagna åtgärder i etapp 2 genomförts, en del gör normalt inte enskilda åtgärder som inte är lönsamma i sig om de inte ändå måste göras av exempelvis underhållsskäl, några har valt bort åtgärder då de inte varit genomförbara i verksamheten och några har skippat åtgärder eftersom man uppnått tillräcklig energibesparing genom endast ett urval av föreslagna åtgärder. Ekonomiska förutsättningar spelar stor roll i antalet och valet av åtgärder. Det kan exempelvis vara svårt att vara för investeringstung i enstaka delar av fastighetsbeståndet. Gällande etapp 3 har nämnts att man gjort avsteg från antalet rekommenderade mätare. Någon har inte den upplösning på mätningar som krävs för att härleda besparing direkt till åtgärd, men man mäter och följer upp med de mätare man har. 4.3 Verkställande av etapp 2 och 3 Av respondenterna uppger 18 stycken att projekten tagits vidare till etapp 2 och eller etapp 3 medan 18 stycken uppger att projekten inte tagits vidare. Tre stycken har inte svarat på frågan. Figur 2 visar att främsta anledningen till att man beslutat att genomföra åtgärder är att uppnå minskad energianvändning, tätt följt av att uppnå minskade driftskostnader. Ungefär hälften av de svarande har uppgett att man vill uppfylla 9

10 företagets miljömål. Samtliga som svarat för att sänka driftskostnader har även svarat för att reducera energianvändningen och alla som svarat för att uppfylla miljömål har angett båda dessa anledningar. Det går inte att urskilja om någon typ av fastighetsägare är mer representerad i någon särskild av dessa kategorier. 23 fastighetsägare har svarat på frågan vad som varit främsta anledningen till att fatta beslut att genomföra etapp 2 och tre, men endast 18 stycken har angett att projektet har tagits vidare från etapp 1. Överlappandet beror troligen på att beslut finns men genomförandet av projekten är ännu inte påbörjat. Figur 2 Figuren visar resultat av frågan Vad har varit avgörande för att fatta beslut om att ta projektet vidare till etapp 2? Figur 3 visar svar från de 18 fastighetsägare som har svarat på frågan om vad som varit den främsta anledningen till att man inte har tagit projektet vidare till nästa etapp. Åtta av dem svarar att man inte har haft tid att driva projektet, fem stycken svarar att beslut inte fattats ännu. Andra orsaker som angetts till att man inte gått vidare till etapp 2 är att det varit svårigheter att hitta personer som kan ta över projekten vid personalomsättning. Andra 10

11 långsiktiga planer kan blockera beslutsfattande. Exempelvis nämndes att några byggnaders framtid är oviss och därför görs där inga investeringar. Vissa åtgärder har arbetats in i långsiktiga planer med flera års fördröjning på beslut och man har därför valt att säga att man inte fullföljt enligt totalmetodiken. En fastighetsägare anger att byggnaden inte klarade de krav på ROI enligt givna kriterier för energieffektiviseringsprojekt och att man därför inte beslutat om etapp 2. Figur 3 Figuren visar resultat av frågan Varför har ni inte fortsatt till nästa etapp? 4.4 Projektstatus I enkäten fanns möjlighet att lämna uppgifter gällande hur långt Totalmetodiken används och planeras att användas i respektive fastighet. 31 olika fastighetsägare har lämnat information om projektens status för sammanlagt 77 fastigheter. Tabell 1 visar att 33 stycken (drygt 40%) av fastigheterna planeras att genomgå alla etapper. För 13 av fastigheterna som genomgår etapp 2 planeras inte etapp 3. För knappt hälften av de fastigheter som planeras endast för etapp 1 har fastighetsägaren angett att beslut inte är fattat om hur projektet ska tas vidare. I några av de fastigheter som endast planeras för etapp 1 har vissa åtgärder gjorts, men inte hela paketen. En av respondenterna har angett att etapp 1 används för att beräkna besparingspotential i fastighetsbeståndet och att man inte planerat för etapp 2 och 3. 11

12 Som anledning till att man inte planerat för etapp 3, trots att man beslutat om eller genom fört etapp 2 har nämnts att man inte har kapacitet att göra uppföljningsarbetet eller den mätstruktur som krävs för att se utfallen av de energibesparande åtgärder som gjorts. 12

13 Tabell 1 Tabellen visar hur många fastigheter som planeras för varje deletapp av Totalmetodiken Planerade etapper Etapp Antal fastigheter Tabell 2 visar i vilken etapp av totalmetodiken fastigheterna befinner sig idag. Drygt hälften av de 77 fastigheterna är idag i etapp 1, en tredjedel i etapp 2 och knappt 15% i etapp 3. I flera av de fastigheter som planeras för etapp 2 eller etapp 3 står projekten still i etapp 1 då politiska beslut om långsiktiga planer för byggnadernas framtid inväntas. Eventuella verksamhetsförändringar eller rivningar gör att man inte investerar i byggnaden under utredningen. Tabell 2 Tabellen visar i vilken etapp av Totalmetodiken fastigheterna är idag Etapp i nuläget Etapp Antal fastigheter Besparingspotential Sammanlagt inkom uppgifter om energianvändning och besparingspotential för 12 olika fastigheter. För två av dessa fastigheter var informationen fullständig, för resterande fastigheter inkom ett urval av detaljer. De flesta av dessa fastigheter är endast i etapp 1 och det finns således inte mer data att lämna ut. Tio av fastigheterna planeras för etapp 3. På övriga två fastigheter har ett urval av åtgärder utförts men enligt fastighetsägaren har det inte gjorts enligt totalmetodiken. Besparingspotentialen i de rapporterade fastigheterna ligger mellan ca 10-60% av den ursprungliga energianvändningen. Medelvärdet på potentiell besparing för de tolv fastigheterna är ca 33% av ursprunglig specifik energianvändning. 13

14 5 INTERVJUSTUDIER Intervjuer genomfördes med 22 stycken representanter för fastighetsägare/förvaltare vilka alla hade svarat på webenkäten. Merparten av respondenterna från webenkäten tillfrågades om att medverka på en intervju. Någon fastighetsägare ville inte medverka, men de flesta var mycket positiva. I rapporten presenteras en sammanfattning av resultatet från intervjuerna. 5.1 Kontakt med totalmetodiken De vanligaste sätten att komma i kontakt med Totalmetodiken är genom att man är Belokmedlem alternativt fått stöd av Energimyndigheten i en så kallad totalkampanj. Några uppger att de hört om metodiken genom nätverk eller seminarier och därefter använt den själva. Endast en fastighetsägare uppger att man initialt kommit i kontakt med metodiken genom en konsult. 5.2 Metodiken hos olika fastighetsägare Majoriteten av de intervjuade anser sig använda Totalmetodiken i sin ursprungliga form när det gäller etapp 1, på efterföljande etapper är företagsanpassningar mer vanligt. Samtliga fastighetsägare uppger att de använder sig av extern konsult i projekten. En representant berättar att de tidigare har haft en konsult i etapp 1 som har gjort inventering och kommit med åtgärdsförslag för att sedan lämna över detta till totalentreprenad. Nu har man istället handlat upp samarbetspartners för flera olika projekt. då sätter man ihop en arbetsgrupp där företaget själva arbetar tillsammans med konsult och entreprenör i alla steg. I projektledningen tittar man nu mycket på referenser från tidigare uppdrag med liknande lösningar för att bland annat uppskatta rimlighet på siffror och bryta ner kostnader i mindre poster. En kommun nämner att de har olika typer av hyreskontrakt för sina hyresgäster. Varmhyra är en typ av kontrakt som ökar incitamentet att göra energieffektiviseringar. Vid omförhandling av hyra styrs kontraktet ofta mot varmhyra bland annat för att kunna motivera energieffektivisering Etapp 1 Konsultens energikartläggning görs ibland tillsammans med egen driftspersonal och ibland utan. En anledning till varför fastighetsägaren vill att konsulten går själv är att konsulten ska bilda sig en egen, ofärgad uppfattning om fastigheten och inte påverkas av eventuella åsikter och känslor hos driftspersonalen. Fastighetsägarna är olika 14

15 delaktiga i kartläggningen. Någon beställer ett projekt av en konsult, har ett uppstartsmöte tillsammans, låser upp lokalerna och emottar sedan en slutrapport. Andra är mer engagerade och kommer med egna idéer och förslag. Konsultens tillvägagångsätt för att beräkna potentiell besparing är ofta inte känd hos beställaren av projekten. Flera uppger att konsulterna har använt sig av energiberäkningar, men vilken typ av beräkningar och huruvida de är simulerade i ett energisimuleringsprogram eller ej är ofta okänt. Flera uppger att det är otydligt hur konsulterna estimerar investeringskostnaderna för åtgärdsförslagen. En av de intervjuade berättar att de inför ett större projekt har gjort anbudsvärdering i två steg. Utefter de offerter man fick in valdes fyra konsulter ut för att göra kartläggning med åtgärdsförslag på varsin fastighet. Efter detta steg valde man ett par konsulter man ville gå vidare med inför fortsatta arbetet. En representant för en kommun berättar att de har ett brukarsamverkansprogram där man gör energikartläggningar och höjer kunskapen i energi och klimatfrågor för de som använder fastigheterna. Energironder görs för att få med allas perspektiv och för att höja kunskapen gällande hur verksamhetsutövaren kan påverka energianvändningen, både för vuxna och barn. Kartläggningen görs en gång och ger underlag att arbeta med framöver, ronderna upprepas ar tredje år Etapp 2 När etapp 1 är avklarad är det dags att besluta om hur projektet skall tas vidare. I etapp 2 utvärderas varje åtgärd för sig för att kontrollera relevans, möjlighet till utförande samt om åtgärden passar fastighetsägaren. I den ursprungliga metodiken är syftet att hela det föreslagna åtgärdspaketet skall implementeras på fastigheten under förutsättning att det håller sig inom företagets lönsamhetskrav. Åtgärderna behöver inte utföras i ett svep, utan kan delas upp i en plan efter vad som passar företaget/fastigheten/budget. Under intervjuerna har det framkommit att när det kommer till val av åtgärder är det vanligt att etapp 2 anpassas efter företagens egna regler och vanor. Hälften av de tillfrågade beslutar att utföra hela åtgärdspaketet, medan resterande gör delar av paketet eller endast de mest lönsamma åtgärderna. Bland dem som gör delar av paket finns olika strategier. Någon har en beslutsprocess som inte är anpassad för alltför stora belopp och därför tas förslag på mindre åtgärdspaket fram. Dessa mindre paket kan även inkludera mindre lönsamma åtgärder och kan i slutändan innebära att hela initiala åtgärdspaketet genomförs men i flera olika delprojekt. Någon gör kampanjer på flera fastigheter samtidigt, då ofta med några utvalda åtgärder som är mindre störande för pågående verksamhet genomförs. Exempelvis har byte av belysning och tilläggsisolering av vinden nämnts. En annan orsak till att endast delar av åtgärderna genomförs är att man inte kan bli för investeringstung i enstaka fastigheter. Det finns mycket att göra inom beståndet men budgeten tillåter inte att utföra allt. 15

16 Följande hinder är vanligt förekommande när det beslutats att inte utföra hela åtgärdspaket: - Verksamheten i byggnaden får inte störas - Budgeten tillåter inte hela åtgärdspaketet - Endast enkelt utförbara åtgärder görs - Endast åtgärder som är individuellt lönsamma görs - Krav på komponentavskrivning hindrar åtgärden Några fastighetsägare har svårt att få igenom beslut om att genomföra åtgärder på grund av att fastigheten har en osäker framtid. Det kan handla om eventuella verksamhetsförändringar eller mer långtgående underhållsplaner. I flera fall har personalomsättning inneburit att projekten glöms bort, rapporten från etapp 1 finns men det saknas någon som driver projektet vidare Etapp 3 Etapp 3 syftar till att följa upp den nya energianvändningen samt att göra en bedömning av renoveringens utfall. Metodiken förespråkar att energianvändningen måste kunna mätas med tillräcklig detaljeringsgrad på minst månadsvis basis samt att efterkontroll av lönsamheten ska utföras. Flera fastighetsägare konstaterar att de inte gör uppföljning så noggrant som de önskar och borde. Det kan vara en resursfråga, men också att den noggranna uppföljningen inte ses som tillräckligt viktig. Ett hinder som har nämnts för uppföljning är att det tar flera år innan den kan göras eftersom det är mycket arbete med injustering och driftsoptimering som ska klaras av först. En del fastighetsägare har inte tillräckligt med installerad mätutrustning (eller resurser) för att kunna följa energianvändningen på aggregatnivå. En fastighetsägare som har gjort samma typ av åtgärder i flera liknande fastigheter har valt att göra detaljerad uppföljning på ett fåtal av fastigheterna. I övriga fastigheter görs enklare uppföljning som kalibreras mot den mer noggranna för att sedan avgöra om utfall är enligt förväntat. Eventuella avvikelser följs upp. Att göra en samlad bedömning av projektutfallet, där varje åtgärd utvärderas med avseende på energibesparing och investeringskostnad för sig och där kalkylräntan beräknas, verkar vara ovanligt. Ofta ansvarar ekonomer för att följa upp investeringar och driftspersonal för energianvändning. I vissa fall anses enskilda åtgärder vara av sådan kaliber att effekten av dem inte kan spåras i totalen. En fastighetsägare uppger att de satsar stora resurser på prestandaverifiering tillsammans med entreprenören för att säkerställa att de får det som beställts. Så länge projektet ger den prestanda som utlovats, saknas inte den noggranna uppföljningen hos fastighetsägaren. 16

17 En mindre (privat) fastighetsägare uppger att energiuppföljning inte alls prioriteras, det som görs är på sin höjd att jämföra energiräkningen en gång per år Etablering av metodiken Fastighetsägarna tillfrågades i webbenkäten gällande antalet fastigheter de har använt Totalmetodiken i. Svaren kan tolkas antalet fastigheter som genomgått etapp 1. I intervjuerna frågades mer djupgående om användningen av metodiken. Antalet genomgångna fastigheter delades upp i olika kategorier där 1-2 byggnader anses vara få byggnader, 3-8 byggnader medel antal byggnader och fler än 8 stort antal byggnader. Orsaken till att fastighetsägaren endast har använt metodiken i få byggnader har varit flera: - Fastighetsägaren äger få fastigheter - Fastighetsägaren har nyligen kommit i kontakt med metodiken - Fastighetsägaren har provat metodiken, men inte fastnat för den - Det råder resursbrist för att driva projekten - Kunskapen om metodiken försvinner med personalomsättning De som har använt metodiken på ett medelantal fastigheter verkar nöjda och fortsätter att använda metodiken framöver. De som har använt metodiken i ett stort antal byggnader uppger att det blivit en naturlig del av verksamheten och del av en strategi för att uppfylla miljö och energimål. 5.3 Resonemang kring beslut om genomförande Fastighetsägarna tillfrågades om hur företagens resonemang har gått under beslutsfattandet. Hur har man tänkt när man beslutade att genomföra projektet, dela upp det i mindre delar eller inte alls genomföra några åtgärder Resonemang kring att genomföra hela åtgärdspaket För en del fastighetsägare har det varit en självklarhet att genomföra hela, eller nästintill hela åtgärdspaketen som en del av strategin för att uppfylla miljömål. Det finns olika anledningar till att utesluta vissa av åtgärderna. Fördjupad utredning kan visa att någon föreslagen åtgärd blir krånglig i genomförandet, exempelvis att det inte finns tillräckligt med utrymme i befintligt fläktrum, eller särskilt dyr att genomföra. Någon kommun hade fått förslag på att investera i solceller, men då kommunen själva äger ett vindkraftverk vars producerade energi varit skattebefriad har det inte varit aktuellt att 17

18 investera i solceller. Dock försvinner skattebefrielsen i år och det blir då intressant att utreda möjligheterna. Någon fastighetsägare säger att de byggnader med högst renoveringsbehov generellt prioriteras högst, både när det gäller att välja ut objekt för energikartläggningen och sedan när det kommer till implementering av åtgärder Resonemang kring att göra enstaka åtgärder Många har valt att genomföra enskilda åtgärder istället för hela paket. Detta beror många gånger på att företagens struktur endast tillåter åtgärder som är enskilt lönsamma, trots att fastighetsdriften eller energiansvarig gärna skulle se att hela paketet genomförs. En fastighetsägare berättar att de delat upp åtgärdsförslaget i mindre åtgärdspaket för att det passar företagets beslutsvägar bättre. Tillvägagångssättet innebär mindre kostsamma poster och är lättare att fatta beslut om. Brist på kapital har också kommit upp som en orsak till att endast göra mindre delar eller dela upp utförandet på en längre period. Företagen har stort fastighetsbestånd och det ska göras underhåll och renoveringar på flera olika byggnader, då kan de inte bli för investeringstunga i enstaka byggnader. Några företag har speciella satsningar där de exempelvis byter belysning i alla fastigheter, för att sedan gå vidare med någon annan åtgärd. Tillgängligheten till byggnader och vikten av att inte störa verksamheten är mycket betydande. Skolor har ofta ett litet tidsfönster där verksamheten ligger nere och öppnar upp för renoveringar, men inte alla verksamheter har den möjligheten. Det är vanligt att föreslagna åtgärder läggs in att passa underhållsplanen. Det kan i slutändan resultera i att alla åtgärder genomförs men under en längre tid. I flera fall har det nämnts att man genom användningen av totalmetodikens etapp 1 har hittat och utfört åtgärder som passar underhållsplanen som inte skulle ha upptäckts annars Resonemang kring att inte genomföra etapp 2 I flera fall har beslutet att inte genomföra renovering varit en följd av andra omständigheter. Verksamhetsförändring i fastigheten, exempelvis annan typ av hyresgäst, ger ändrade förutsättningar för byggnation. I några fall har det framkommit så många behov av förändring att det visat sig vara mer lönsamt att riva byggnaden och bygga nytt. 18

19 I flera fall är verksamheten så komplex att det tar lång tid att fatta beslut om åtgärder. komplexiteten kan exempelvis vara att det råder hög säkerhet i byggnaden eller att verksamheten absolut inte kan störas. Flera fastighetsägare nämner också resurs- och tidsbrist som anledning till att de inte har kommit vidare i projekten. 5.4 Beslutsvägar Intervjuerna har omfattat frågor om företagens beslutsväg från idé till genomförande. Generellt återkommer två olika typer av beslutsvägar men av olika varianter. Den ena typen är mer traditionell där beslut fattas inom beloppsgränser enligt delegeringsordning. Den andra typen har en given budget för energieffektiviseringsprojekt som kan användas av ansvariga på en lägre nivå och ofta under en flerårsperiod. Enligt det traditionella sättet tas förslag på projekt eller åtgärder oftast upp av exempelvis driftspersonal/fastighetschef/miljö- eller hållbarhetsansvarig. Beslutsunderlag som innehåller beskrivning av projektet, motivering, energibesparingoch investeringskalkyl skrivs ihop för att beslut ska kunna fattas. Beslutsvägen kan tex vara Driftteknik Fastighetschef Ledning Styrelse/Politiker. Flera företag låter driftspersonalen fatta beslut om små belopp och de mest akuta åtgärderna. Blir beloppen större hamnar beslutet på en högre nivå. I flera fall är det politiker som skall besluta om projekten i slutändan. Det framkommer att det är enklare att få beslut för underhållsåtgärder och driftsoptimering än för investeringsåtgärder. Politikerna har spridda kunskapsnivåer inom ämnet. På flera ställen är det fritidspolitiker som beslutar och de har inte alltid förståelse och det ekonomiska tänk som Totalmetodiken erbjuder. Flera fastighetsägare har satt upp tydliga mål för minskning av energianvändning i sitt fastighetsbestånd och har således tagit fram en strategi får att nå dit. Vanligt förekommande är miljömål för år Bland dessa fastighetsägare är det vanligt förekommande att ha en avsatt budget för energibesparingsåtgärder som kan beslutas om på verksamhetsnivå. Många företag säger att de har regelbundna energimöten i olika konstellationer för att planera, följa upp och komma med förslag inför framtida projekt. Ett exempel på framtagen budget för lönsamma energiinvesteringar kommer från en kommun vars mål är att minska sin energianvändning med 20% till år Kommunen hade tidigare gjort några projekt enligt totalmetodiken och härifrån beräknades en genomsnittlig kostnad (11 miljoner) för att spara 1 GWh. Beslutsfattande politiker såg att investeringarna var lönsamma och avsatte en budget på 88 miljoner uppdelat per år fram till år 2020 för att spara de 8 GWh som krävs för att lyckas nå målet. Numera ligger det på verksamhetsnivå att fatta beslut inom denna budget, vilket förenklar processen. 19

20 I de fall kommande renovering resulterar i en standardhöjning kan det bli aktuellt med hyreshöjningar vilket kan kräva hyresgästens godkännande av besluten. Hyresgästen kan ibland få vara med och besluta om enskilda åtgärder som skall göras, medan andra åtgärder kan vara lagkrav. Exempelvis är fastighetsägaren skyldig att upprätthålla för ändamålet godkänd ventilation och klimat i varje fastighet, vilket kan innebära att vissa åtgärder måste genomföras. I flera fall hindrar företagens bestämmelser att hela åtgärdspaket genomförs på grund av att det inom organisationen beslutats att varje enskild åtgärd måste vara lönsam. Varje enskild åtgärd utvärderas för sig och måste kunna motiveras som vettig. I de fall åtgärden kan motiveras som underhåll kan det vara möjligt att få igenom ett beslut om utförande trots mindre lönsamhet. 5.5 Uppföljning och resultat Flera fastighetsägare använder energiuppföljningssystem för att kontrollera utfallet av renoveringarna, men har inte tagit fram rapporter för de olika projekten. Vanligen ser man till helheten på fastigheterna eller på hela beståndet. I flera fall finns energistatistik att ta fram, men det tar mycket tid i anspråk för fastighetsägarna. Ofta följs projekten upp tillräckligt för att kontrollera verkligt utfall mot förväntat. I flera fall har renoveringen resulterat i förväntad energibesparing, i några fall har den förväntade besparingen överträffats och i flera fall har man inte nått hela vägen fram. För en fastighet där förväntad energibesparing inte uppnåddes efter renovering gjordes en utredning i form av ett examensarbete. Flera orsaker kunde spåras och åtgärdas och nu pågår ytterligare uppföljning i byggnaden. Samma fastighetsägare har gjort ett stort antal projekt och uppger att energibesparingen bör hamna mellan 30-50% för att det ska vara lönt att genomföra renoveringen. Snittet på denna fastighetsägares energibesparing brukar hamna runt 35-40%. Flera av fastighetsägarna uppger att de är så tidigt i genomförandeprocessen att det inte finns en färdig utvärdering att titta på. Därför har de svårt att dra några slutsatser om vare sig energibesparing eller lönsamhet. Det är inte ovanligt att investeringen blir större än vad som har föreslagits i etapp 1. Problematiken uppges finnas i hela branschen och är inte specifik för denna metod. Någon anger att de räknar med att investeringen kommer att bli ca 40% högre än vad som initialt föreslagits av konsulten. 5.6 En uppskattad metodik De intervjuades syn på metodiken är positiv. De är eniga om att genom att använda metodiken tas ett totalgrepp på byggnaden. Det är nyttigt att hela fastigheten gås igenom och att även förslag på åtgärder som inte skulle ingå i en vanlig energikartläggning tas 20

21 med. En fastighetsägare som flera gånger valt att inte gå vidare med alla åtgärder säger sig uppskatta att man gör sitt val med öppna ögon. Man vet vad man missar istället för att missa möjligheter man inte kände till. Totalmetodiken och totalverktyget ger ett gott stöd för att få positiva beslut från ekonomer och politiker och är en bra grund för beslutsmaterial. Metodiken öppnar upp för företagstänk hos exempelvis kommuner. Det är en hjälp att visa att det går att få avkastning på investerat kapital och möjlighet att frångå traditionella payoffberäkningar. En annan del som uppskattas är att metodiken bestryker vikten av uppföljning och utvärdering, vilket ofta kan slarvas med. Flera tycker att det är en tydlig och pedagogisk metodik och kan tänka sig att använda den igen. 5.7 Förslag på utveckling av metodiken Under intervjuerna gavs tillfälle att komma med förbättringsförslag gällande metodiken. Flera fastighetsägare har uppgett att investeringarna i slutändan ofta blir dyrare än förväntat efter etapp 1. De önskar bättre träffsäkerhet i den initiala kostnadsuppskattningen, men inser att det är en utmaning inte bara för metodiken utan för hela branschen. Det har föreslagits att redovisade kostnadsförslag bör brytas ner i delkostnader för exempelvis material, installation, injustering etc. Idag redovisar konsulterna ofta en klumpsumma gällande investeringen för varje åtgärd och det blir otydligt vad som ligger bakom siffrorna. Någon önskar att rapporten skulle göras mer lik ett färdigt beslutsunderlag och nämner just grova kostnadsuppskattningar som det största hindret att använda dagens rapport direkt. Att den ekonomiska kalkylen redovisas med kalkylränta uppskattas av flera men har även nämnts som hinder. Redovisningssättet kan vara hindrande när beslutsfattare, troligen då fritidspolitiker som inte är insatta i ekonomiska beräkningar, inte förstår innebörden av det. Det kan vara problem att hitta konsulter som kan och har erfarenhet av metodiken. Några fastighetsägare har upplevt att den konsult de anlitat är okunnig och inte hittat tillräckligt med åtgärder. Det efterfrågas något sätt att hitta konsulter med säkerställd kompetens. Någon vill komplettera metodiken med checklistor gällande vad konsulterna ska titta på vid en genomgång av fastigheten för att säkerställa att alla bitar kommer med. Någon önskar att mer digitaliserade rapporter och presentationer ska komma ur verktyget. Det skulle vara till stor nytta att samla fler referensprojekt, både med mer och mindre lyckade resultat. Att skylta med lessons learned hjälper andra att undvika att hamna i samma fällor, medan projekt med lyckade resultat kan vara till hjälp då det gäller att övertyga beslutsfattare. 21

22 Flera saknar en miljöpåverkansaspekt i andra mått än kwh. Det föreslås att metoden kan kompletteras med exempelvis beräkningar för koldioxidutsläpp. Företagen kan ha klimat och energimål gällande både minskad energi mätt i kwh och minskade utsläpp mätt i vikt koldioxid. Eftersom energipriserna inte stigit som förväntat så kan lönsamheten bli lägre än tänkt, men då kan projekten kanske ändå motiveras med minskade utsläpp. En av de intervjuade önskar att metodiken skulle vara mer digitaliserad för simulering och presentation. De vill få till en snabbare och billigare etapp 1 för att bli mindre konsultberoende. 22

23 6 DISKUSSION Det är en utmaning att få fram information om fastigheterna som har ingått i totalprojekt, speciellt gällande energianvändning och investeringar. En anledning till avsaknaden av denna information är troligen att det är tidskrävande för fastighetsägaren att leta fram uppgifter, men också att många projekt inte har kommit tillräckligt långt i sitt utförande. Många projekt har ännu inte färdigställts för uppföljning, flera är under utvärdering och en del utvärderingar tenderar att utebli av olika anledningar. Exempelvis har nämnts att man inte har den detaljnivå på mätning som krävs för att göra åtgärderna spårbara. Det kan ta flera år innan projektet är redo att utvärderas, då intrimning av systemen/optimering tar tid. När intrimningen är färdig kan projektledaren ha fullt upp med nästa projekt och uppföljning prioriteras inte. Det kan därför vara en god ide att ta hjälp med utvärderingarna av extern part för att få en ordentlig uppföljning av projektet. Här har en av fastighetsägarna utformat ett examensarbete för att få till utvärdering och uppföljning i en av sina fastigheter. Det skulle finnas stor nytta med att ta fram fler exempel på totalprojekt som följs upp från etapp 1 till etapp 3 för att låta allmänheten ta del av dem. Många saknar exempel på lyckade projekt att visa upp för beslutsfattare. En del önskar se exempel på hur väl man träffar rätt på investeringskostnader som föreslagits i etapp 1. Ett par fastighetsägare har uppgett att det vore intressant att höra om andras erfarenheter i form av lessons learned, delvis för att undvika att göra samma misstag som dem. Under intervjuerna har det nämnts att det är svårt att hitta konsulter som har vana att arbeta men Totalmetodiken. Ibland har man inte varit så nöjd med de åtgärder som har föreslagits samt saknat vissa åtgärdsförslag. För att underlätta sökandet av kompetent konsult skulle det kunna vara till hjälp med ett register över konsulter med dokumenterad erfarenhet av metodiken, gärna på personnivå då kompetens och erfarenhet skiljer sig mycket mellan olika individer. Flera fastighetsägare har uppgett att de inte är riktigt säkra på vad som finns bakom siffrorna i konsultrapporterna, speciellt när det gäller vad som ligger bakom uppskattade investeringskostnader. De är osäkra på om siffran gäller materialkostnad, eller om arbetet är inkluderat osv. I slutändan blir arbetet ofta flera gånger dyrare än förväntat. Det är viktigt att beställaren och konsulten har en tydlig dialog kring vad som framkommer från utredningen samt att konsulten specificerar kostnaderna i rapporten. I flera fall har det önskats att siffrorna bryts ner på olika delar, projektering, material, arbete etc. Många av respondenterna uppger att de använt totalmetodiken i sin ursprungliga form. Metodiken är flexibel och har i flera fall anpassats till att passa företagens egna regler och rutiner, särskilt i etapp 2 och 3. I vissa fall går dock dessa anpassningar emot metodikens grundprincip, att mer lönsamma åtgärder finansierar mindre lönsamma åtgärder för att uppnå största möjliga besparing. Flera fastighetsägare uppger att de inte tillåter, eller tillåts, att göra någon åtgärd som inte är kostnadseffektiv i sig. Man plockar russinen ur kakan och tanken med ett lönsamt åtgärdspaket försvinner. Fastighetsägaren 23

24 uppnår en viss besparing efter att ha genomfört alla möjliga kostnadseffektiva lösningar, men fortsatta besparingsåtgärder blir svåra att motivera. Antalet totalprojekt som gjorts hos de olika fastighetsägarna är en ungefärlig siffra. Bland annat personalomsättning och flera inblandade personer leder ibland till att projekt tenderar att falla i glömska. Vissa fastighetsägare har fler totalrapporter publicerade på Beloks hemsida än det antal projekt de har uppgett i enkäten. Personalomsättning har i flera fall även gjort att företagen valt att inte svara på enkäten. De flesta som svarat på enkäten är Beloks medlemmar eller de som redan har deltagit i totalkampanjer och är uttalat intresserade av att sänka sin energianvändning. Denna rapport kan ge en något vinklad bild av hur man arbetar med energieffektivisering i resten av Sverige och bland övriga som använder sig av metodiken. Det är intressant att en fastighetsägare säger att de i sin organisation inte alls följer upp energianvändningen, eller på sin höjd jämför fjärrvärmefakturan på årsbasis. Troligtvis finns det i landet många fastighetsägare som är i samma sits. För att få till energieffektivisering i dessa fastigheter krävs antagligen stora lokala insatser med medvetandegörning, utbildning och stöttning genom projekten. Då det saknas uppföljning från projekten är det svårt att uppskatta Totalmetodikens energibesparingspotential. Många av åtgärdspaketen ger lovande siffror, men för att uppnå maximal besparing är det viktigt att åtgärderna ses som ett paket och att man inte endast skördar de lågt hängande frukterna. 24

25 7 SLUTSATSER Undersökningen visar att Totalmetodiken är en uppskattad metod där användaren anser sig få ett nyttigt helhetsgrepp över byggnaden och dess möjligheter. För många av användarna har etapp 1 blivit en naturlig del för att uppfylla företages miljömål. Flera av användarna håller sig till Totalmetodikens ursprungsform, men många gör anpassningar av olika slag. Förvånansvärt många företag har förbud mot att utföra åtgärder som inte i sig är lönsamma, vilket på sätt och vis tar bort poängen med paketlösning. Dessa företag minskar sin energianvändning initialt, men när det i framtiden blir dags för ytterligare sänkning så blir varje åtgärd svårare att motivera. Samtliga användare uppger att den huvudsakliga anledningen till att man använder Totalmetodiken är att sänka sin energianvändning, de flesta svarar även att sänkta driftskostnader är viktigt. Gällande uppföljning av åtgärder efter renovering har företagen inte kommit så långt. Det saknas referensprojekt att visa upp som motivation för andra. Flera fastighetsägare har inte installerat tillräckligt med mätpunkter för att göra uppföljning på aggregatnivå. Det kan finnas krav hos företagen som ställer till det för fastighetsägaren, exempelvis har vissa krav på komponentavskrivningstid som i några fall inte är kompatibla med föreslagna åtgärder. Flera fastighetsägare har smarta lösningar för att få igenom beslut om projektgenomförandet. Att ha en given budget för energieffektiviseringsändamål verkar vara ett effektivt sätt att nå resultat. 25

26 8 PROJEKTFÖRSLAG Fler referensprojekt att visa upp behövs. Några av de projekten som genomgått etapp 1 och planeras fortsätta till etapp 2 och 3 bör följas upp och redovisas publikt. Det kan vara projekt med både bättre och mindre lyckade resultat för att sprida kunskap och erfarenheter. Det skulle vara intressant att ha de uppgifter om fastigheter som genomgått någon etapp av Totalmetodiken sammanställda i en offentlig databas som regelbundet uppdateras. Ur konsultens perspektiv - Titta vidare på hur konsulter arbetar med totalmetodiken. En utgångspunkt kan vara de konsulter som fått utbildning via totalprojekt. Vad upplever de som för och nackdelar med metodiken. Vad är svårt, vad är enklare. Hur kan konsulten motivera företag att utföra paketlösningarna? Finansieringsmodeller vad kan man göra för att inte behöva stå över energiinvestering på grund av bristande kapital? Särskilda finansieringsmodeller eller förmånliga lån? Säkerställd konsultkompetens Hur vill fastighetsägarna hitta sin konsult? Kan man ha nytta av en officiell meritlista med Referensprojekt? Hur kan man träffa mer rätt i kostnadsuppskattning gällande investeringar? Hela branschen bommar i detta avseende. Vad gör man när lågt hängande frukter är skördade? Hur klarar vi 2050-målen? Kan företagen ändra sitt tänk om lönsamhet per åtgärd? Hur ska beslutsfattare övertygas om paketlösningen? Det har efterfrågats andra mätetal än kilowattimmar som resultat av metodikens användning. När energipriset är lågt kan åtgärder behöva motiveras genom minskade CO2-utsläpp. Kan man försvara utbyte av befintlig utrustning ur ett livscykelperspektiv? Metodiken kan utvecklas och byggas på med flera mätetal. Det finns fastighetsägare utan resurser eller intresse för energifrågan. Kan vi nå dem med Totalmetodiken? Hur kan hjälp och stöttning till fastighetsägare som är okunniga / ointresserade se ut? Flera företag har hög eller stundtals hög personalomsättning vilket ibland påverkar Totalprojekten negativt. Projekten blir liggandes och kunskap för att ta dem vidare saknas. Titta vidare på kunskapsöverföring och drivkrafter, speciellt på företag med hög personalomsättning. 26

27 BILAGA 1 - WEBENKÄT FRÅGOR Kontaktuppgifter vilket företag/organisation arbetar du på? Ange kontaktuppgifter (Namn, E-post och telefonnummer är obligatoriskt, men om ni vill delta i utlottningen av biobiljett krävs även adress) Namn: Adress: Stad/ort: Postnummer: E-postadress: Telefonnummer: Vilken typ av företag/organisation arbetar du på? Privat fastighetsföretag Kommunalt fastighetsföretag Statligt fastighetsföretag Kommun Landsting Annat (vänligen specificera) Metodikens användning Totalmetodiken används för att ta fram lönsamma åtgärdspaket vid energieffektivisering av byggnader. Mindre lönsamma investeringar skall kunna bäras av mer lönsamma åtgärder. Metodiken delar in arbetsgången i tre olika etapper: Etapp 1 - Inventering av energianvändning och framtagande av åtgärdspaket Etapp 2 - Genomförande av åtgärder Etapp 3 - Uppföljning av energianvändning efter åtgärder Har du använt BELOKs Totalmetodik (eller modifierad version) i något eller några projekt? Ja Nej Jag har inte hört om metodiken tidigare 27

28 I hur många projekt har du använt metodiken? Använde du Totalmetodiken i sin ursprungliga form eller gjorde du egna anpassningar? Totalmetodiken i sin ursprungliga form Egna anpassningar (vänligen specificera) Har något av projekten tagits vidare till etapp 2 eller etapp 3? Ja Nej Om ja: Vad har varit avgörande för att fatta beslut om att ta projekten till etapp 2? (flera alternativ är möjliga) För att uppfylla miljömål För att reducera energianvändningen För att sänka driftskostnader Allmänt renoveringsbehov För att göra byggnaden mer attraktiv för marknaden För att förbättra inneklimatet Annat (utveckla gärna) Om nej: Varför har ni inte fortsatt till nästa etapp? (flera alternativ är möjliga) Beslut är inte fattat om hur projektet skall tas vidare Man har inte haft tid att driva projektet Projektet är planerat till framtiden Resultatet från etapp 1 ansågs inte intressant Annat (utveckla gärna!) 28

29 Projektspecifikation Vänligen ange de uppgifter om projekten som är möjliga, om det saknas någon information (tex Atemp eller byggår) så kan du lämna de fälten tomma. Fastighetsadressen är däremot obligatoriskt att ange. Om du använt Totalmetodiken i fler än 8 byggnader: Kommentera gärna detta eller ange uppgifter för de byggnader som inte fick plats i kommentarsrutan sist på sidan. I vilka byggnader har du använt Totalmetodiken? 1. Fastighetsbeteckning och adress: 2. Fastighetsbeteckning och adress: 3. Fastighetsbeteckning och adress: 4. Fastighetsbeteckning och adress: 5. Fastighetsbeteckning och adress: 6. Fastighetsbeteckning och adress: 7. Fastighetsbeteckning och adress: 8. Fastighetsbeteckning och adress: Byggnadsspecifikation (använd samma nummer 1-8 som användes i frågan ovan, där fastighetsbeteckning och adress angavs) Här frågas efter byggnadsspecifikation för 8 olika byggnader, information som efterfrågas är: Geografisk placering (län) Planerat antal etapper (1-3) Etapp i nuläget (1-3) Genomförandeår (senaste etapp) Byggnadens Atemp Byggnadsår 29