Datorutrustning på folkbiblioteken i Dalarna. Undersökning med foton

Transkript

1 Datorutrustning på folkbiblioteken i Dalarna Undersökning med foton 2009

2 1 Datorutrustning på biblioteken Under hösten 2008 och våren 2009 genomförde Länsbibliotek Dalarna en undersökning av vilken teknisk utrustning som erbjuds på sex olika folkbibliotek i länet. Syftet var att bättre kunna stödja biblioteken i tekniska frågor, inte minst vad gäller tillgänglighets- och användbarhetsaspekter. I första hand tittade vi på publika datorer, men i förekommande fall även utlåningsautomater mm. De bibliotek som undersöktes, genom besök och observationer på plats, var alla huvudbibliotek, i sex kommuner av varierande storlek. För kompletterande information intervjuades även bibliotekspersonal. Redogörelser för vart och ett av de sex biblioteken finns i de kommande avsnitten (från Bibliotek A till Bibliotek F ). Resultatet visar att de sex biblioteken skiljer sig åt vad gäller specifik utrustning, men att det ändå finns flera genomsamma beröringspunkter och återkommande problem. Här följer en kort genomgång av allmänna observationer och några förslag på förändringar. Gamla datorer Alla de undersökta biblioteken har datorer som är till för besökarna, samtliga med någon version av Windows som operativsystem. Man skiljer både mellan vilka grupper som är avsedda att använda datorerna, vuxna respektive barn, och vad datorerna är tänkta att användas till. Det finns datorer avsedda för informationssökning, fri sökning, endast bibliotekskatalogen och spel (enbart förekommande på barnavdelningen). Datorerna för besökarna har ofta många år på nacken och därmed låg prestanda. Detsamma gäller datorskärmarna, det är inte ovanligt att dessa är av CRT-typ. Tjocka CRT-skärmar är förstås mer utrymmeskrävande än tunna LCD-skärmar, och förbrukar mer ström. Dessutom är de, till skillnad från moderna LCD-skärmar, sällan anpassningsbara efter användarens behov vad gäller höjd, bredd och vinkel. Av tillgänglighetsskäl kan det alltså vara värt att prioritera utbyte av dessa. Hjälpmedel saknas Genomgående saknar datorerna hjälpmedelsprogram för personer med funktionshinder. I Kontrollpanelen i Windows finns det dock en kategori som heter just Hjälpmedel. Där kan man konfigurera datorn för personer med nedsatt syn, hörsel eller rörelse. Bland annat finns det ett inbyggt förstoringsglas, möjlighet att ändra muspekarens hastighet och styra den med tangentbordet, ändra inställningar för färg, teckensnitt och textstorlek på webben, få visuella varningar vid ljudsignaler mm.1 1 Tips om hjälpmedel och hur man aktiverar dem:

3 2 Skärmförstoraren i Kontrollpanelen I Kontrollpanelen kan man även aktivera ett skärmtangentbord, avsett för användare med lättare rörelsehinder. Skärmtangentbord i Kontrollpanelen Spärrar Flera bibliotek har dock infört spärrar i vissa eller alla sina datorer för besökare. Syftet kan vara att hindra folk att använda datorerna till saker som bedöms som olämpligt (i enlighet med bibliotekets policy för datoranvändning) och/eller att skydda systemen från virusangrepp etc. Tyvärr innebär dessa spärrar ofta att datorernas användare inte heller har möjlighet att komma åt Kontrollpanelen för att göra nödvändiga anpassningar. Inget av de undersökta biblioteken har uppgett att besökare har klagat på detta, men det är åtminstone ett potentiellt tillgänglighetsproblem. I vissa fall är datorer inställda för att man bara ska kunna använda dem till att söka i bibliotekskatalogen och då kan samma problem uppstå. Även om en dator är avsedd enbart för katalogen kan det vara lämpligt att se till att användaren har möjlighet att på egen hand göra grundläggande justeringar, t ex av teckenstorlek och färginställningar. Ett annat sätt att förbättra tillgängligheten är att regelbundet uppgradera programvara. Exempelvis har moderna webbläsare inbyggda zoomningsfunktioner, antingen för text eller för både bild och text. (Att installera nya versioner av program kan dock innebära att kraven på datorernas prestanda ökar.) För att komplettera de befintliga datorprogrammen kan man installera gratis hjälpmedelsprogram som t ex talsyntesen Talande Webb.2 2 Talande Webb:

4 3 Inloggning krävs Undersökningarna visar att det är vanligt att bibliotekens internetdatorer kräver någon form av inloggning, antingen med PIN-kod eller bibliotekskortsnummer. Detta innebär förstås en liten tröskel för alla användare, och försvårar särskilt för tillfälliga besökare som t ex turister. Biblioteksbesökare behöver inte legitimera sig för att slå upp något i en tryckt uppslagsbok, så varför måste de vara registrerade och inloggade innan de får slå upp något i Wikipedia? Det är även en integritetsfråga: Kan användarna vara säkra på att det de gör på datorerna inte sparas och arkiveras på obestämd tid, eller kommer olämpliga personer i händerna? (En enkätundersökning med bibliotekspersonal, genomförd 20093, visar att många av dem själva känner sig osäkra på biblioteketets datorsäkerhet (och vissa tycker inte att det är bibliotekspersonalens ansvar att kunna). Oavsett eventuella risker för virus bör biblioteken förmodligen tillåta anslutning av t ex medhavda USB-minnen, åtminstone på vissa datorer. Detta inte minst för att det finns hjälpmedel för funktionshindrade som distribueras via sådana4 och i fall där biblioteken själva inte tillhandahåller sådana produkter bör de åtminstone inte stänga ute användare som medför egna. 3 Se Bibliotekspersonalens trygghet med teknik, 4 T ex Dolphin Pen,

5 4 Bibliotek A Huvudbiblioteket har totalt 18 publika datorer. Detta inkluderar den så kallade IT-verkstan, där det står sju stycken. På bottenplan finns tre datorer som vänder sig till barn. De är avsedda för internet, OPAC5, respektive spel. Alla tre datorerna är ganska ålderstigna och har tjocka CRT-skärm anslutna. De tre datorerna på barnavdelningen Samtliga är utrustade med Windows XP och Officepaketet. Internet-datorn och OPACdatorn har båda Internet Explorer 7 som webbläsare, med bibliotekets OPAC som startsida. Webbläsaren går automatiskt igång vid datorns start. Internetdatorn är bokningsbar. För några år sedan var det stor efterfrågan på den och därför infördes en åldersgräns, endast barn under 15 år får använda den. Numera är det dock sällan kö till den, endast några i veckan bokar tid för att använda den. OPAC-datorn används av ungdomar och ibland av någon förälder. Speldatorn har ingen webbläsare och endast ett spel installerat åt gången. Målgruppen för den är ganska små barn. Dessa tre datorer är normalt avstängda när barn från förskolan är på besök. En trappa upp finns tre datorer avsedda för sökning i OPAC och tre datorer för internetsökning. Ingen av dessa kräver bokning för att användas. En av varje sort har tunn LCD-skärm, övriga fyra datorer har CRT-skärmar. Samtliga sex datorer är utrustade med XP, Internet Explorer 7 med OPAC som startsida, och Office-paketet. De saknar inbyggda spärrar utan kan användas till vad som helst. Många har olika bakgrundsmotiv i Windows. 5 Online Public Access Catalog, bibliotekskatalogen

6 5 De tre OPAC-datorerna, märkta med Endast för sökning i bibliotekskatalogen Det finns ett flertal regler för att använda internetdatorerna. Skyltar på väggen informerar om at man får använda dem i max 15 minuter om andra står på kö och vill använda dem. Man måste vara 15 år för att använda dem, de får bara användas för informationssökning, och man kan som besökare inte förvänta sig handledning från personalen. Instruktioner för internetdatorerna Det finns även en dator i släktforskningsrummet. Där finns Dödboken på CD-ROM. Datorn är inte ansluten till internet, eftersom den inte kräver någon inloggning och rummet både saknar insyn och är öppet 24 timmar om dygnet. I den så kallade IT-verkstan finns det ytterligare sju datorer. som alla har 18-årsgräns och kräver förhandsbokning i systemet NetLoan. Bokningssystemet är åtkomligt från samtliga datorer i biblioteket. Inställningarna skiljer sig åt mellan olika datorer men som längst kan

7 6 besökaren vara inloggad i tre timmar per dygn. När bokningen börjar gälla har man 15 minuter på sig att logga in i den bokade datorn. När den bokade tiden upphör loggas användaren ut automatiskt. Dator i IT-verkstan Av de sju datorerna är fem internetdatorer, en endast för Word, Excel och PowerPoint (denna har Windows 98 och är inte internetansluten) och en avsedd för släktforskning och scanning. Den sista har lite större skärm än de övriga och dessutom en talsyntes när man är inloggad. Samtliga har CRT-skärmar. Program kan installeras fritt av användarna. Alla publika datorer har safety cards så att de återställs vid omstart. Datorn för släktforskning och scanning Alla datorer i IT-verkstan är anslutna till skrivare och det finns två skrivare till på vuxenavdelningen. Det är gratis för bibliotekets besökare att skriva ut, men man kan inte få färgutskrifter. Det beror på att biblioteket förr hade höga kostnader för sådana.

8 7 Utöver datorerna finns på IT-verkstan även en förstoringsmaskin av typen Tagarno ColorPlus. Den används inte alls. Förstoringsmaskinen (till vänster) Däremot är det hög användning på både IT-verkstans datorer och de obokade. År 2008 var dock det första året då antalet bokningar till IT-verkstan minskade. Det finns ingen policy för hur länge en viss dator brukas utan datorerna byts i princip när de går sönder. Eftersom de tre datorerna på bottenplan är för barn och ungdom under 15 år och ITverkstans datorer har 18-årsgräns är det bara de obokade datorerna en trappa upp som kan användas av ungdom i åldern år. En av de publika datorerna har ett datorbord som är höj- och sänkbart, för att kunna användas av rullstolsburna. Tyvärr kräver bordets tyngd en så stor fot att man ändå inte kommer in med rullstolen under bordet. Det finns hörselslinga i lokalerna men inga ledstråk för synskadade. Biblioteket har inte satsat på hjälpmedelsprogram i datorerna eftersom de inte sett något stort behov. I allmänhet tror man att de som t ex ser dåligt av åldersskäl är för gamla för att kunna ta till sig ny teknik medan de yngre redan har hjälpmedlen hemma och därför inte behöver ha tillgång till dem på biblioteket. Biblioteket träffar representanter för Handikappföreningarnas samarbetsorgan6 ett par gånger om året. Ingen har uttryckt önskemål om ytterligare program eller utrustning. Biblioteket har en låneautomat som köptes in år Automaten är i form av en elefant och placerad på barnavdelningen. Vid en tävling döptes den av besökarna till Lånerut. Samma modell finns på biblioteket i Umeå7 men modellen har nu slutat tillverkas. Vid köpet och installationen medföljde inga instruktioner och ingen manual, eventuellt för att det var ett 6 HSO Dalarna: Om självbetjäning på Umeå stadsbibliotek: vbetjaningpastadsbiblioteket.4.1ec0f32410c3983c html 7

9 8 demonstrationsexemplar. När det uppstod tekniska problem fick biblioteket skicka iväg apparaten till Axiell, leverantören, i Lund för att få det korrigerat. Låneautomaten på barnavdelningen Innanmätet är en dator av okänt märke med tillhörande tangentbord och mus. Man kan ändra i gränssnittet via ett medföljande program, men bara en liten ändring har gjorts av biblioteket. Det var ett foto som ändrades för att det var missvisande. Om man matar in boken på det vis som originalbilden visade fungerar inte avläsningen eftersom apparatens scanner inte kan nå streckkoden. Därför vändes bilden upp och ner. Den korrigerade bilden Om bokens streckkod är lite sliten, eller om boken har ett plastöverdrag, har scannern i automaten svårare att läsa av den dem än bibliotekets handscanners har, och lånet går inte att

10 9 genomföra. Det är även en del mindre tekniska problem som håller i sig. Ofta visas ett felmeddelande för ett ögonblick trots att lånet faktiskt har genomförts. Felmeddelande: Streckoden kan inte läsas, försök igen med streckkoden uppåt eller kontakta personalen. Det står på en skylt att både barn och vuxna kan använda automaten för att låna men nästan alla som gör det är barn, eller vuxna som lånar samtidigt som sina barn. Barn i förskoleåldern uppges gärna köa till automaten istället för att gå till disken för att de tycker det är roligt att använda automaten. Barnen klarar dock inte göra det helt på egen hand. Personal måste stå bredvid och hjälpa till, eller åtminstone kontrollera huruvida ett lån har genomförts eller ej. Varken instruktionerna på automatens skärm eller på det kvitto man får verkar vara skrivna med barn i åtanke, trots att maskinens yttre design (elefantformen och storleken) uppenbarligen vänder sig till barn. Skylt för automaten

11 10 Eftersom personalen ändå måste hjälpa till innebär inte automaten någon direkt besparing av personaltid. Däremot tror man att den sparar personalens nackar och ryggar eftersom det blir färre arbetsmoment att göra än att scanna böcker för hand i disken. Biblioteket har inga planer på att införa fler automater eftersom det är kostsamt. Den stora fördelen med elefantautomaten är att den är rolig för barn, men en oväntad fördel är att den fungerar bra för rullstolsburna. Detta eftersom den är i lägre höjd än vanliga låneautomater normalt är. Under 2008 hade biblioteket utlån, av dessa var cirka hälften lån till barn, och gick via automaten, alltså drygt 5 % av totala mängden.

12 11 Bibliotek B Detta huvudbibliotek har sju datorer som kan användas av bibliotekets besökare. Fyra av dem är internetdatorer, två ska användas enbart för katalogsökning och en dator är särskilt avsedd för tidningsdatabasen Library PressDisplay. Ingen av datorerna kräver inloggning, utan kan användas direkt av besökarna. De fyra internetdatorerna är placerade i sitthöjd på icke-justerbara bord med justerbara stolar. Operativsystemet är Windows 2000 eller Windows XP Professional. Tre av datorerna har både Internet Explorer (antingen version 6.0 eller 7.0) och Mozilla Firefox 2.0 som webbläsare, en har endast IE. Startsidorna i webbläsaren varierar mellan olika sidor inom kommunens webbplats. Exempel på startsida i en dators webbläsare Förinställd skärmupplösning varierar. Tre av datorerna har tunna LCD-skärmar som är justerbara i höjd och vinkel. Den fjärde är en lite äldre dator och har även en äldre, tjock CRT-skärm. Den får endast användas 15 minuter vid kö, medan det inte finns någon direkt tidsgräns för hur länge de övriga får användas. Den äldre datorn får ej heller användas till att spela spel, vilket anges på skärmen.

13 12 Spel ej tillåtet på denna dator I de fyra internetdatorerna är Kontrollpanelen åtkomlig vilket innebär att det är möjligt för användarna att t ex justera bildinställningarna (mer om detta i kapitel 4). De två katalogdatorerna, märkta med texten OPAC, är placerade på ett ståbord nära ingången och vid en sittplats längre in i biblioteket. Textstorlek, kontrast mm kan justeras. Datorn för Library PressDisplay är placerad vid en sittplats i anslutning till bibliotekets tidningar och tidskrifter. Det är den nyaste datorn (märkt med anpassad till Windows Vista ) och den har även en LCD-skärm som kan vridas åt flera håll. Operativsystemet är Windows XP, webbläsaren är Internet Explorer, med Library PressDisplay som startsida. Till skillnad från övriga datorer i biblioteket har denna en DVD-brännare som är utrustad med LightScribe, en teknologi för att bränna in text och bild direkt på ytan av särskilda skivor8. Funktionen används dock aldrig av bibliotekets besökare. 8 LightScribe:

14 13 Dator avsedd för Library PressDisplay Information och instruktioner för Library PressDisplay Det finns också en dator på barnavdelningen. Den är märkt med Testsurf och kräver inloggning av någon i personalen innan barn kan använda den. Datorn är tänkt att barn ska kunna spela CD-ROM-spel på. Det är den äldsta av bibliotekets datorer och har Windows XP Home Edition som operativsystem. Internet Explorer 6.0 finns som program men datorn är inte uppkopplad mot internet. Datorns skrivbord är istället försett med länkar till diverse CD-ROM-spel och länkar till spel som finns på datorns hårddisk, såsom Pinball. Barndator

15 14 Skrivbordet i Windows vid inloggning i barndatorn Det finns två stycken låneautomater, placerade på varsin sida av biblioteket, inte långt från informationsdisken. Över 90 % av all bokutlåning sker i dessa automater, vilket med bred marginal innebär att Avestas bibliotek har högst automatutlåning i Dalarna. En av automaterna för utlåning och återlämning

16 15 Instruktioner på skärmen Biblioteket har även en särskild automat för utlåning av CD-skivor: Utlåningsautomaten för CD-skivor

17 16 Instruktioner för lån av CD-skivor

18 17 Bibliotek C Huvudbiblioteket har 18 datorer avsedda för besökarna. Där finns fem Internet-datorer i den så kallade IT-klacken som tidigare bokades för en timme åt gången till en kostnad av 20 kr i timmen. Sedan årsskiftet 2009 är datorerna gratis för besökarna att använda. Samtliga är relativt nya och har LCD-skärmar. Biblioteket brukar byta ut datorer efter ungefär 3-5 år, lite beroende på hur väl de verkar fungera (dvs om de inte kräver mycket support). Nyligen har alla bytts, och alla datorer som hade Windows 2000 som operativsystem har rensats ut. Istället har samtliga Windows XP som operativsystem och i IT-klackens datorer finns både Internet Explorer 7 och Firefox 2, samt OpenOffice-paketet. Kontrollpanelen är inte spärrad för åtkomst, men det finns inga hjälpmedelsprogram utöver de som medföljer Windows. Instruktioner för användning av internetdatorerna, på svenska och engelska Utanför IT-klacken finns ytterligare två likadana datorer, placerade i anslutning till diskarna för skönlitteratur respektive, en trappa upp, facklitteratur. Den senare är placerad vid ett höjoch sänkbart bord, tänkt för personer med rörelsehinder. I praktiken används inte funktionen särskilt ofta. Dessa datorer är tänkta som snabbdatorer som man använder under cirka 15 minuter. Där finns skyltar om att man inte ska använda det till att maila eller chatta. Bland personalen skiljer sig åsikterna åt om hur reglerna för användning egentligen ser ut, ska användaren bli bortkörd efter en kvart? IT-enheten har varit lite kritisk till att biblioteket tillhandahåller sådana här drop-in -datorer. Eftersom de inte kräver någon inloggning kan man nämligen inte spåra användarna efteråt. Datorerna rensas dock automatiskt vid omstart.

19 18 Drop-in-dator Instruktioner: Endast informationssökning För att använda övriga datorer används ett bokningssystem som heter Karma. Användarna kan teoretiskt sett boka upp sig hela dagen, flera dagar i följd, och det har funnits farhågor för att detta skulle hända i praktiken. Inledningsvis har biblioteket dock valt att prova utan tidsrestriktioner och hittills, efter två månader, har det fungerat bra.

20 19 Datorbokningssystemet Biblioteket har totalt sju OPAC-datorer. Av dessa finns fyra stycken på övre plan och tre stycken på nedre, varav en på barnavdelningen. Alla dessa är så kallade tunna klienter, avsedda enbart för bibliotekskatalogen och enstaka valda internetresurser (t ex samsökningsfunktionen för länets folkbibliotek, Dalsok.se). Meningen är datorerna ska vara låsta till dessa, t ex genom att menyerna i webbläsaren är begränsade. I praktiken är det dock möjligt för besökare på biblioteket att kringgå begränsningarna och därmed komma åt hela internet. Däremot är det besvärligare att komma åt funktioner för att t ex förstora textstorleken i webbläsaren. Dator för sökning i katalogen (till vänster) På barnavdelningen finns tre datorer, varav en som är utrustad på samma sätt som bibliotekets övriga internetdatorer, en avsedd för OPAC, samt en dator för spel. De två första används ganska ofta, vanligen av lite äldre ungdomar, medan speldatorn, tänkt för barn i

21 20 åldern 4-6 år, används mer sällan. Datorn har ingen internetanslutning och kräver ingen inloggning. Den är avsedd enbart för bibliotekets CD-ROM-spel. Barndatorn för spel Spel på programmenyn Bibliotekets dator för sökning via Library PressDisplay har en lite större skärm än alla andra datorer i biblioteket, för att ge en bättre överblick över innehållet och tidningskänsla. Utöver dessa så finns det två datorer för släktforskning, utrustade med databasen Genline mm. I släktforskningsrummet finns även en nyinköpt mikrofilmsläsare som även fungerar som skrivare/scanner. Den är dock inte färdiginstallerad.

22 21 Datorn för Library PressDisplay Biblioteket har två utlåningsautomater, av typen Tor Neo, och två återlämningsautomater. Automatena är höj- och sänkbara och har instruktioner på svenska, omställbart till engelska. Återkoppling vid användning av dem görs endast visuellt, inget ljud hörs. Det är oklart hur stor del av den totala utlåningen som sker i automaterna, men de används flitigt. I disken tipsar personalen emellanåt om att man själv kan göra sina lån i automaten, när det inte är lång kö. De två låneautomaterna De båda återlämningsautomaterna är placerade nära ingången, men placerade så att de är mest synliga när man är på väg ut från biblioteket.

23 22 Återlämningsautomaterna Instruktioner för återlämning Utöver detta har huvudbiblioteket tre kombinerade kopiatorer/skrivare/scanners för besökarna (en färg, två svartvita). För att använda dem köper man kopieringskort med magnetremsa. Biblioteket har ingen fax för besökarna. Det händer att det efterfrågas men väldigt sällan. Huvudbibliotekets lokaler har skyddsrumskaraktär så hörslinga i golvet går inte att få att fungera särskilt bra. Istället har man en radiobaserad portabel hörslinga en sändare och fem mottagare. För lindrigt hörselskadade kan det räcka med hörlurar.

24 23 Bibliotek D På bibliotek D kräver alla datorer inloggning via bokningssystemet Netloan, vilket i sin tur kräver att man har ett lånekort i biblioteket. Om somrarna händer det dock att turister, i åldern år för det mesta, vill komma in och betala räkningar och de kan då få gästkort för att sitta 15 minuter vid datorn. Personalen brukar inte hjälpa till med att skaffa epostadresser eller liknande. Några av datorerna NetLoan har gjort det krångligare att använda datorerna, vilket personalen ser som positivt, eftersom man tidigare har haft vissa problem med porrsurfare. Datorerna används främst till att surfa och söka information och det förekommer även att folk betalar räkningar. En av datorerna är avsedd för tidningsdatabasen Library PressDisplay. Den har inte marknadsförts eftersom det varit tekniskt strul större delen av året. Man har bara fått några enstaka reaktioner från användare och dessa har varit positiva. Alla i personalen har fått se systemet men har inte fått någon utbildning i hur det fungerar. Liksom alla andra datorer på biblioteket så kräver Library PressDisplay-datorn inloggning.

25 24 Automat för lån och återlämning Vid införandet av en låneautomat i huvudbiblioteket för 2-3 år sedan försökte personalen informera så många som möjligt om att den fanns. De flesta uttryckte att de tyckte det var trevligt och roligt att kunna sköta lånet själva men några undantag fanns. Idag informerar man inte lika konsekvent, men när det är läge. Man vill inte riskera att verka tjatig om en viss person, som redan sagt att han eller hon inte är intresserad av automaten, får informationen många gånger. Det har hänt att personer har påpekat det. Vissa, främst barnfamiljer, lånar alltid i låneautomater, men i stort sett ser personalen den som ett komplement till lån över disken. Instruktioner på låneautomatens skärm: Dra boken med streckkoden nedåt. Vill du ha kvitto, tryck * Vid lyckad återlämning får man en grön symbol och sedan en instruktion om var man ska placera boken.

26 25 Ställ boken på vagnen När det av någon anledning inte går att registrera en återlämning blir det istället en röd symbol på skärmen och låntagaren uppmanas av en text på automatens skärm att lämna boken till personalen. Det är det dock sällan någon som gör, för det låter ingenting om maskinen när problemet uppstår, och personalen tror att det inte är någon som märker om symbolen på skärmen är röd eller grön. Lämna boken till personalen! (Vid närmare undersökning visade det sig dock att automaten faktiskt hade en volymfunktion och att denna var så lågt inställd som möjligt. Man kan därför höja volymen så att det hörs ett ljud vid misslyckad återlämning.)

27 26 När det är lugnt i biblioteket dubbelkollas alla återlämnade böcker för att se om de blivit ordentligt registrerade. I några procent av fallen, kanske en bok av femtio, behöver något korrigeras. Låneautomaten på huvudbiblioteket är placerad runt ett hörn, i ett annat rum än lånedisken. Detta beror på att den inte får plats på annat ställe. Därför har man på lånedisken placerat en liten skylt som syns när man kommer in i biblioteket. Reklamskylt för automaten Låneautomaten används ofta av barnfamiljer och barn och ungdom, men även av män i 70årsåldern. Anledningen är att de slipper vänta, att de vill sköta sig själva, eller att de är allmänt teknikintresserade. Omkring 95 % är positiva, eftersom man kan välja om man vill använda automaten eller låna i disken. Mellan kl 8 och 10 på morgonen har biblioteket begränsad service och då kan man bara låna i automaten. En begränsning är att den bara fungerar på böcker. Om någon vill låna en trave böcker och en CD-skiva måste han eller hon låna CD-skivan separat i disken. Ett problem där är CDböcker. Ibland händer det att användare står och försöker låna en CD-bok i automaten gång på gång utan att det fungerar. Höj- och sänkfunktionen på automaten används ibland, men bara av de som har fått den demonstrerad för sig. Personalen tror inte att någon ser att funktionen finns på egen hand, eftersom knapparna är placerade på bordskanten. Överhuvudtaget är det sällan rörelsehindrade besökare använder maskinen.

28 27 Justeringsknappar på automatens kant Slitna streckkodsetiketter är ett problem eftersom de sällan fungerar. Därför byts äldre lånekort ofta ut. Ett annat problem är att man måste trycka 0 vid återlämning. Det är lätt att göra fel, men personalen tror att man gör rätt när man lärt sig hur det ska göras.

29 28 Bibliotek E Kommunen står i skrivande stund i begrepp att skaffa helt ny datorutrustning, men har i dagsläget tio datorer för besökarna. Av dessa är två internetdatorer som bokas i informationsdisken. De får användas max 30 minuter per dag, och endast till informationssökning och e-posthantering. Dessutom finns det två internetdatorer som man inte behöver boka, som får användas i max tio minuter. Ytterligare två datorer är bara till för sökning i bibliotekskatalogen. Datorer placerade i olika höjd För användning av framförallt internetdatorerna finns det vissa ordningsregler. Det är bland annat förbjudet att besöka sidor som innehåller pornografi, könsdiskriminering eller mobbning, och bara en person får stå vid datorn i taget.

30 29 Ordningsregler Utöver internet- och OPAC-datorererna har biblioteket en dator som är avsedd enbart för Library PressDisplay, i anslutning till de övriga, samt en dator på barnavdelningen. Dator för Library PressDisplay respektive barnavdelningens dator I ett hörn av biblioteket finns dessutom ett par äldre datorer som saknar internetanslutning. Datorerna är enbart avsedda för ordbehandling och liknande och är utrustade med en tillhörande skrivare.

31 30 Äldre datorer och skrivare Biblioteket har även en utlåningsautomat (ej återlämning) av typen Tor Neo. Den är placerad i anslutning till låne- och informationsdisken. Automatutlånen stod under 2008 för 9,5 % av de totala lånen. Låneautomat

32 31 Bibliotek F Huvudbiblioteket har liksom flera av de andra en utlåningsautomat av typen Tor Neo. Den hanterar ej återlämning, även om biblioteket gärna skulle vilja ha möjlighet till båda. Utlåningen i automaten är någonstans mellan % av den totala utlåningen. En anledning till att den inte är större är att många som besöker biblioteket inte har lånekort med sig. Då kan de ibland få låna ändå, på personnummer, vilket måste skötas av personalen över disk. Vissa besökare lånar alla böcker via automaten, men eftersom den ej tar filmer, skivor eller reserverade böcker måste sådana ändå lånas direkt av personalen. Reklamskylt för låneautomaten, placerad ovanför Personalen ser automaterna som avlastande, men det känns ibland svårt att rekommendera låntagarna att använda dem eftersom det varit en del tekniska problem, t ex problem med att loggas ut ur systemet och att få kvitto i automaten. Problemen uppstår bara då och då, men eftersom man aldrig vet när det händer har det överhuvudtaget känts svajigt och osäkert. Ett annat problem är att gränssnittet för att ändra inställningar i automaten är lite svåranvänt. Biblioteket har haft kontakt med leverantören om problemen, men dessa har ännu ej riktigt kunnat lösas till bibliotekens tillfredsställelse. Det råder osäkerhet om hur serviceavtalet ser ut. Skärmen har instruktioner för utlån. 0 till höger på skärmen står för antalet lån som har registrerats av användaren.

33 32 Dra boken med streckkoden nedåt över skåran Ta ditt kort för kvitto. Press * for language Vänta på kvitto När lånet inte kan genomföras visas en överkorsad, avvisande hand:

34 33 Lån ej genomfört. Kontakta personalen. När biblioteket endast har öppet för tidningsläsare är en stängt -skylt placerad på låneautomaten. Låneautomat med stängt -skylt Huvudbiblioteket har fyra internetdatorer för vuxna (med LCD-skärmar), en barndator (med CRT-skärm) och en sökdator, enbart avsedd för OPAC (med LCD-skärm). Samtliga utom OPAC-datorn bokas i förväg för en halvtimme i taget, men biblioteket planerar att ändra det till en hel timme inom kort.

35 34 Bokningssystem Systemet är gemensamt för kommunen, och använts även för att t ex boka ishallar. Bokning och användning av datorerna har minskat på senare tid. De används fortfarande varje dag, men för ett par år sedan var det ständigt kö till alla datorer. Numera ser man också dagligen personer sitta med medhavda bärbara datorer på biblioteket. De kan då inte använda bibliotekens internetuppkoppling, men det finns tankar om att införa trådlöst nät på biblioteket ( Inloggning på nätet skulle kunna ske via USB-minnen som lånas ut i disken). Instruktioner för datoranvändning Av de fyra internetdatorerna kallas två stycken studiedatorer och är placerade i ett hörn av biblioteket.

36 35 Studiedatorer Skrivbordet vid inloggning OPAC-dator

37 36 Dator på barnavdelningen Man kan inte installera något i datorerna och de nollställs vid omstart. Systembegränsningarna för dock med sig planerade konsekvenser. Vid försök att aktivera något av Windows inbyggda hjälpmedel möts användaren av ett felmeddelande. Åtgärden har avbrutis på grund av begränsningar i datorn. Kontakta systemadministratören.