Kursmomentets upplägg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kursmomentets upplägg"

Transkript

1 Kritiskt tänkande Utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Föreläsare Uno Wennergren Professor i Teoretisk Biologi Kursmomentets upplägg Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande Två föreläsningar En dugga (utifrån kurslitteratur inklusive föreläsningar!) Ett grupparbete som presenteras på seminarium Alltså: läs, begrunda och lär Motivering Intellektuell utveckling Kritiskt tänkande kännetecken för naturvetare Ökade krav till följd av mediesamhället Grundbult för att ta till sig kunskap bildning Självständighet Mål Utifrån kritiskt tänkande kunna analysera en text eller en muntlig presentation. Identifiera frågeställning samt förbättra din förmåga att bedöma värdet/rimligheten i ett resonemang. 1

2 Föreläsningarna Föreläsning 1: Kritiskt tänkande vad är det? Fakta och värderingar Perspektiv, problem och värderingar Verktygslåda del 1 Föreläsning 2: Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kritisk analys av resultat och slutsatser Kritiskt tänkande mot bättre vetande Verktygslåda del 2 Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kunskaper och värderingar utgår ifrån uppfattning kring: Kunskapens natur Kunskapsteori eller epistemologi är läran om kunskap. Betraktandet av verkligheten - ontologi Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sant och trott. Kunskap kan uttryckas i formen "A vet att p" där A är en person och p en proposition En viktig uppgift för ontologin är, att utröna på vilket sätt olika typer av ting existerar. Man utgår då från att allt varande kan delas in i olika kategorier, och man söker förstå vad existensen innebär för ting av olika slag. Man söker också vägar att skilja mellan det verkliga och det fiktiva. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Den traditionella synen på kunskap har varit att personen A vet p om och endast om p är sant, A är övertygad om att p är sant och A har goda, tillfredsställande eller tvingande skäl för att tro att p är sant kunskap är "sann rättfärdigad tro Definitionen från Platon Svårt att vet om p verkligen är sant i de flesta fall. Rättfärdigad tro är kanske mer realistiskt Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Åter till teorier och modeller Teori, modell - förenklad och strukturerad bild av verkligheten En teori utgår från vunna erfarenheter och kunskaper En modell är på det sätt verkligheten beskrivs Verkligheten upplevs och beskrivs alltid till del, alltså inte fullt ut vi har alltså alltid modeller av verkligheten En beskrivning blir oftast ännu mer begränsande alltså en ännu mer förenklad modell 2

3 Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller En teori och modell placerar ramar kring vilka slutsatser som är möjliga. De är begränsande, ty de är en avbild av verkligheten Teorier och modeller finns på olika nivåer Finns grand theory (Einstein, strängteori,.. Mikroteorier har kort räckvidd (samhällsvetenskap) Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Frågor kring en teori/modell? Grundläggande antaganden? Finns det nya motsägande forskningsresultat? Tillämpas teorin? Synsätt på kunskap (epistemologi) och verklighet (ontologi) kan ge olika modeller Positivistiska teorier (objektivitet, entydighet) Socialkonstruktivistiska teorier (tolkningar av människor) Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Synsätt på kunskap (epistemologi) och verklighet (ontologi) kan ge olika modeller Positivistiska teorier (objektivitet, entydighet) Socialkonstruktivistiska teorier (tolkningar av människor) Hypoteser - formuleras och prövas. Svårt att visa att något är sant, lättare att bevisa de som är fel. Medför att man istället för att bevisa A, visar/resonerar att om inte B är sann så är A sannolikt sann. Sedan falsifierar man B. En positivistiskt synsätt Kritisk analys av resultat och slutsatser Söka samband mellan olika faktorer orsakssamband kallas kausala samband. A leder till B. Bara för att man observerar att B sker efter A betyder inte kausalitet! En annan gemensam faktor C som påverkar båda. En slumpmässighet Ännu mer komplexa mellansteg än enbart en faktor C.? 3

4 Kritisk analys av resultat och slutsatser Söka samband mellan olika faktorer Bara för att man observerar att B sker efter A betyder inte kausalitet! En typ av fel: att låta tidskorrrelation vara förklarande, dvs efter att samma som därför att "Jag rakade mig igår och min flickvän gjorde sedan slut. Alltså, min flickvän gjorde slut därför att jag rakade mig. Kritisk analys av resultat och slutsatser Typ av samband? Teleologiskt (ändamål/syfte), kausalt, tidsmässigt eller rumsligt Vilken riktning? Positivt, negativt Vilken form? Linjärt, ickelinjärt, ett max, ett min eller.. Hur starkt? Notera att många samband är mycket komplexa vävar av faktorer, såväl de naturvetenskapliga som samhällsrelaterade. Kritisk analys av resultat och slutsatser Slutsatser- lösning på ett problem: två olika Inom ramen för systemet, dvs justering inom modellen/teorin Förändring av systemet. Dvs ändring av modell/teori (beskriva verkligeheten på ett nytt sätt och en del tidigare kunskap är inte längre giltig) Kritisk analys av resultat och slutsatser Lösning till problem är beroende av aktörer: En kirurg föreslår alltid en operation och en psykolog föreslår samtalsterapi och en biolog.en kemist.. en fysiker Mycket svårare att se den alternativa lösningen. Kritiskt tänkande är att förhålla sig till båda. Dvs söka båda lösningarna. 4

5 Kritiskt tänkande mot bättre vetande Hur långt har människan kommit i sitt tänkande? För 100 år sedan hävdade chefen för amerikanska patentverket att det var dags att lägga ned verket. Allt har redan uppfunnits. Vad väntar oss? Hur hanterar samhället nya kunskaper? Kritiskt tänkande mot bättre vetande Francis Bacon 1600 talet. Kunskap är makt. Fyra faktorer som står i vägen för kunskap Auktoritetstro Individuella missuppfattningar Språkets makt (oklara begrepp) Allmänna vanföreställningar, knutna till samhället dvs tid och rum Han kritiseras för att inte inse värdet av deduktion, för mycket fokus på empiri. Deduktion: av A och B följer C. (A och/eller B behöver inte vara sanna, ändå är själva deduktionen sann). Descartes. Rationalister formulerar utifrån förnuft - deduktion. (inte empiri). Vad som observeras empiri, och vad som anses förnuftigt rationellt, kan båda vara beroende av faktorerna enligt Bacon Kritiskt tänkande mot bättre vetande Newton. Matematiken band samman deduktion (rationalism) och empiri. Reduktionism reducera verkligheten till mindre enheter (förhoppningsvis odelbara), grundläggande. Teorier på en nivå kan förklara fenomen på högre nivåer. Utvecklas till Materialismen Kant bygger än mer samman rationalism och empirism Både förnimmelse och förnuft har betydelse för vår kunskap om omvärlden. Sinnen bestämmer vilka intryck vi får, förnuftet styr hur vi uppfattar dem. Kritiskt tänkande mot bättre vetande Människan och samhället Darwin ny syn på människan Marx olika enheter som resultat av ekonomiska förhållanden. Dessa enheter förändrar systemet dynamiskt. (naturvetenskapligt/materialistiskt synsätt på samhället) Einstein prövar gränserna för Newton Kierkegaard- människan definieras i efterhand utifrån sina genomförda handlingar. Wittgenstein analytisk filosofi. Vad vi vet kontra inte vet 5

6 Kritiskt tänkande mot bättre vetande Människan och samhället Kvar är två olika perspektiv på kunskap. Absolut (positivistisk) Registrera och resonera Relativistisk (hermeneutisk) Tolkning av det som finns i människors medvetande. Problem med positivistisk eftersom enbart åskådare och därmed enbart det bestående (i ett samhälle eller i ett medvetande) Jmf biologism/arv kontra miljö/socialt arv i debatt kring skillnader mellan kön Bestående frågor Tro kontra vetande Rationellt förnuft kontra sinnesbaserad erfarenhet Kvalitativ kontra kvantitativ kunskap Holistiska system kontra atomistiska (helhet kontra delar) Är människan rationell Individ eller samhälle Konflikt eller samförstånd Kausala samband eller ej Deterministiska samband eller sannolikheter Är teorin statisk eller dynamisk Är verkligheten objektiv eller socialt konstruerad? Vetande - kunskap Föreläsningarna Biologi berör människan och miljön Det finns biologisk kunskap trosföreställningsar kring biologiska fenomen Platon Sann rättfärdigad tro Föreläsning 1: Kritiskt tänkande vad är det? Fakta och värderingar Perspektiv, problem och värderingar Verktygslåda del 1 Föreläsning 2: Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kritisk analys av resultat och slutsatser Kritiskt tänkande mot bättre vetande Verktygslåda del 2 6

7 Kritiskt tänkande. En verktygslåda av frågor Vad är frågan och slutsatsen? Vilka är bevekelsegrunderna och bevisen? Vilka fraser/uttryck är otydliga? Vilka är de bakomliggande värderingarna och antagandena? Vilka är de beskrivande/deskriptiva antagandena? Finns det luckor i resonemanget? Hur bra är bevisen? Finns det alternativa orsakssamband? Är det statistiska materialet korrekt eller bedrägligt? Har någon viktig information utelämnats? Vilka godtagbara slutsatser är möjliga? Kritiskt tänkande. Vilka är de bakomliggande värderingarna och antagandena? Ett dolt antagande som innehåller en värdering! Gå hela vägen när du skall leta efter bakomliggande värderingar. Pröva ett steg till ända tills du inte kan hitta fler. Att stegvis söka efter bakomliggande värderingar Drug research is a long, complicated, and expensive process. There are innumerable factors that researchers and medical professionals have to consider when looking for new discoveries in drugs. It is unfair for outsiders to criticize something they don not understand. Yes, prescription prices are high. But that price actually has little to do with the cost of research. The price of prescription drugs is the responsibility of someone other than the researchers, mainly drug companies. Do not punish the research companies when they ask for donations just because your prescription costs are high the two or not related Steg 1: Personen värderar läkemedelsforskning positivt Steg 2: Personen värderar hälsa positivt Kritiskt tänkande. Vilka är de bakomliggande värderingarna och antagandena? Naturvetenskap innehåller i sig inte mycket av värderingar. Men i mötet med samhället speciellt biologi Etik och moralfrågor innehåller alltid argument/skäl och antaganden kring värdefrågor, konflikter mellan olika värden. 7

8 Finns det luckor/vilseledande i resonemanget? Luckor kan vara medvetna och därmed rent bedrägliga Är till för att du skall luras att övertygas. Finns en rad olika, en lång lista på olika typer av vilseledning Finns det luckor i resonemanget? Personangrepp istället för persons påstående Använder sluttande plan slippery slope gör en koppling till något annat hemskt. Koppling egentligen inte trovärdig Jakten på den Perfekta lösningen om inte lösa problem helt ut, då ingen orsak, t ex argument mot info på cigaretter: onödigt eftersom det ändå är folk som röker Finns det luckor i resonemanget? Sluttande plan: Exempel: Om vi tillåter abort kommer vi snart att tillåta dödshjälp. I exemplet är det underförstått att dödshjälp är dåligt - var och en som håller med om det måste hålla med om att abort ej ska tillåtas. Det finns två typer av sluttande plan - den kausala och den semantiska. Den kausala varianten innebär att man målar upp en dominoeffekt där ett beslut kommer öppna vägen för ett annat, ett tredje och så vidare tills man kommit fram till något som uppenbart är obehagligt. Den semantiska varianten innebär att man påtalar det omtalade fenomenets likhet med något annat, och bygger vidare tills man kommit fram till det obehagliga. Equivocation Dubbeltydighet används: "Naturens lag går ut på att förinta sina fiender. Alltså är det lagligt att mörda sina ovänner. Tilltalande för många: Bara för att ett uttalande är tilltalande för många så betyder inte det att uttalandet måste vara sant. "Bibeln måste vara sann. Miljoner människor vet detta. Påstår du att alla dessa människor har fel?" Fel auktoritet: "André Agassi tror på Gud. Alltså finns Gud." Snävt tänkande: egentligen finns det fler alternativ: "Är du kapitalist, liberal eller kommunist?" Cirkelresonemang (begging the question): "Gud finns för att bibeln säger så och bibeln är Guds ord." Olika typer av taktik snarare än felaktig argumentering. T ex spela på känslor och blanda ihop korten för motståndaren. 8

9 Hur bra är bevisen? När kan vi acceptera ett faktiskt påstående? Allmänt vedertagen kunskap Slutsats efter god argumentation Bra bevis stödjer påståendet Sann RÄTTFÄRDIGAD tro Hur bra är bevisen? Intuition inte så bra, men beror på påståendet Personliga erfarenheter vanligt och oftast fel. Kan oftast inte generaliseras Personliga vittnesmål - vanligt och oftast fel. Kan oftast inte generaliseras. Auktoriteter kan vara fel auktoritet eller auktoriteter kan ha fel :"Sigmund Freud trodde på en stark relation mellan sex och tennis. Alltså finns en stark relation mellan sex och tennis. Hur bra är bevisen? Personliga observationer kan de generaliseras, är de objektiva nog? Vetenskapliga studier oftast okej, MEN kan vara misstolkade egentligen ovidkommande för slutsatsen dålig kvalitet, en enskild studie räcker inte bevisar inte men stödjer forskarna är också människor.. nyare rön kanske finns Exempel som bevis kan de generaliseras? Gälla för alla? Gälla för flertalet? Eller är det bara en enskild eller en representant för en specifik grupp? Personliga observationer Vetenskapliga studier Hur bra är bevisen? Exempel som bevis en representant för en specifik grupp? Analogier -Ofta kan man inte överföra en situation till en annan. Men om samma/likadan process kan anses ligga bakom. OM korrekt så är det mycket bra argument men kan bli mycket fel, t ex: "Att inte tro på Gud är som att säga att jag inte har någon fri vilja." 9

10 Är det statistiska materialet korrekt eller bedrägligt? Log-log plot kan bli linjär trots elefant innan transformation. Var alltid misstänksam mot transformerade data, t ex log log Är det statistiska materialet korrekt eller bedrägligt? Finns ett antal fel som kan göras. Kan ses som tekniska fel, metodfel. Dock svåra att genomskåda. Exempel: är det medel, median eller den med högst frekvens man avser? Är urvalet, gruppen, representativ? T ex många läkemedelsstudier är gjorda på män men används för både kvinnor och män. Är slutsatsen verkligen kopplad till det statistiska resultatet? Typiskt är korrelation blir orsakssamband. Är allt material med? Är det statistiska materialet korrekt eller bedrägligt? Bästa sättet att avgöra om det är korrekt eller felaktigt: Lär dig och använd statistik. Och, är det ett representativt urval? är det korrelation eller orsakssamband? är allt med? Har någon viktig information utelämnats? Information är aldrig fullständig men är den tillräcklig? Ofullständig eftersom: Tid- och utrymmesbrist Otillräcklig kunskap hos oss människor Vi har olika erfarenheter och perspektiv En del är listiga, vilseledande 10

11 Har någon viktig information utelämnats? Viktigt att ställa sig själv frågor för att hitta saknad information. Finns motargument? Andra grupper har andra argument? Andra forskare? Är allt definierat? Skulle en annan värdering resultera i andra argument? Samlades fakta in korrekt? Representativt urval. Om fakta samlats in på annat sätt? Kan data, figurer, presenteras på annat sätt? Är alla konsekvenser med? Positiva och negativa? Kort- och långtid? Har någon viktig information utelämnats? Var lite negativ! Vilka förlorar på detta? Vilka tjänar på det, får mer makt? Påverkar det hur vi betraktar världen? Påverkar det vår hälsa? Påverkar det våra relationer? Påverkar det miljön? Påverkar det successivt och gradvis, långsamt? Vilka godtagbara slutsatser är möjliga? Avsluta med att fundera över om du missat något alternativ. Lista alla tänkbara slutsatser utifrån resonemanget. Utgå från missad information/ fakta Gör olika antaganden för att fylla igen den missade biten. Om A så får du slutsats X. Om istället B får du slutsats Y osv Det kan vara så att det oftast blir samma slutsats, men bra teknik. Formulera om från: Skall vi utföra X? Är X önskvärd? Till: Vad skall vi göra med Y? där X är en lösning på problemet. Kritiskt tänkande. En verktygslåda av frågor Vad är frågan och slutsatsen? Vilka är bevekelsegrunderna och bevisen? Vilka fraser/uttryck är otydliga? Vilka är de bakomliggande värderingarna och antagandena? Vilka är de beskrivande/deskriptiva antagandena? Finns det luckor i resonemanget? Hur bra är bevisen? Finns det alternativa orsakssamband? Är det statistiska materialet korrekt eller bedrägligt? Har någon viktig information utelämnats? Vilka godtagbara slutsatser är möjliga? 11

12 Föreläsningarna Föreläsning 1: Kritiskt tänkande vad är det? Fakta och värderingar Perspektiv, problem och värderingar Verktygslåda del 1 Föreläsning 2: Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kritisk analys av resultat och slutsatser Kritiskt tänkande mot bättre vetande Verktygslåda del 2 Kursmomentets upplägg Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande Två föreläsningar En dugga (utifrån kurslitteratur inklusive föreläsningar!) Ett grupparbete som presenteras på seminarium Alltså: läs, begrunda och lär Motivering Intellektuell utveckling Kritiskt tänkande kännetecken för naturvetare Ökade krav till följd av mediesamhället Grundbult för att ta till sig kunskap bildning Självständighet Mål Utifrån kritiskt tänkande kunna analysera en text eller en muntlig presentation. Identifiera frågeställning samt förbättra din förmåga att bedöma värdet/rimligheten i ett resonemang. 12

Kursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller

Kursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kursmomentets upplägg Kritiskt tänkande Utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande Två föreläsningar En dugga (utifrån kurslitteratur!)

Läs mer

Kursmomentets upplägg

Kursmomentets upplägg Kritiskt tänkande Utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Föreläsare Uno Wennergren Professor i Teoretisk Biologi Kursmomentets upplägg Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Kursmomentets upplägg. Mål. Motivering. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande

Kursmomentets upplägg. Mål. Motivering. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande Kursmomentets upplägg Kritiskt tänkande Utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Föreläsare Uno Wennergren Docent i Teoretisk Biologi Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Förklaringar och orsaker

Förklaringar och orsaker Förklaringar och orsaker Varför vetenskap? Det verkar som om vetenskap kan ha två funktioner: Vetenskap kan göra förutsägelser. Vetenskap kan ge förklaringar. Den första funktionen är viktigast i praktisk

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Realism och anti-realism och andra problem

Realism och anti-realism och andra problem Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Naturvetenskapligt specialisering Gymnasiearbete

Naturvetenskapligt specialisering Gymnasiearbete Naturvetenskapligt specialisering Gymnasiearbete Del A Vad är ett gymnasiearbete? Steg 1: Intresse-Idé Egna idéer Fördjupning Matematik Fysik Teknik Biologi Kemi Experimentellt arbete Teoretiskt arbete

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men

Läs mer

Dagens föreläsning. Vetenskapliga metoder och kommunikation. Statistik. Kursens innehåll vad du kommer att göra. Mål med kursen

Dagens föreläsning. Vetenskapliga metoder och kommunikation. Statistik. Kursens innehåll vad du kommer att göra. Mål med kursen Dagens föreläsning Vetenskapliga metoder och kommunikation. Statistik Uno Wennergren Teori och modellering, IFM Mål med kursen vad du skall uppnå. Kursens innehåll vad du kommer att göra. Kursens examination,

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera

Läs mer

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen A Kunskapsteori Viktiga kunskapsteoretiska begrepp

Läs mer

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor: Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen Statistikens grunder 1 2013 HT, dagtid Statistiska institutionen Orsak och verkan N Kap 2 forts. Annat ord: kausalitet Något av det viktigaste för varje vetenskap. Varför? Orsakssamband ger oss möjlighet

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori? Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015.

Kursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR12, Kurs 12: Vetenskapsteori, forskningsmetod och statistik, 15 högskolepoäng Course 12: Scientific Theory, Research Methods and Statistics, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Postprint.

Postprint. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections

Läs mer

Vad är forskning? Varför forska?

Vad är forskning? Varför forska? Vad är forskning? Varför forska? Vetenskapens uppgift är att söka den sanna kunskapen om verkligheten Det är vetenskapens uppgift att bestämma graden av felaktighet i ett påstående (Nietzsche (1844-1900).

Läs mer

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt

Läs mer

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om

Läs mer

Om hypoteser. 11 April :38. Vetenskapsteori Page 1

Om hypoteser. 11 April :38. Vetenskapsteori Page 1 Vetenskapsteori Page 1 Om hypoteser 11 April 2016 14:38 Återvänder till Karl Popper och vad som är en bra studie. En bra studie drivs av ett bra antagande som kan motbevisas. Har detta med oss att göra?

Läs mer

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

a rgu m en t at i on s fel Fixa skolan!

a rgu m en t at i on s fel Fixa skolan! 10 a rgu m en t at i on s fel Sociala medier har gjort det lättare att diskutera med andra människor, men bråken är sällan långt borta. Ibland är det nödvändigt att bråka, men när bråken beror på missförstånd

Läs mer

Tensta Gymnasium HT 2005 LAG BEA Unit 6. Den vetenskapliga teorin: Exemplet evolutionsteorin

Tensta Gymnasium HT 2005 LAG BEA Unit 6. Den vetenskapliga teorin: Exemplet evolutionsteorin : Exemplet evolutions 1 : Exemplet evolutions Bakgrund Målet med uniten är att ge kunskaper i vad som kännetecknar naturvetenskaplig teori. Förutom att teorierna är nödvändiga modeller för att förstå världen

Läs mer

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats!

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Att skriva Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Processinriktat skrivande Skrivande som tankeredskap Skrivande som yrkesförberedelse

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Fö 2 Problematisering och design. Samhällsvetenskaplig metod 2015 Rebecca Stenberg

Fö 2 Problematisering och design. Samhällsvetenskaplig metod 2015 Rebecca Stenberg Fö 2 Problematisering och design Samhällsvetenskaplig metod 2015 Rebecca Stenberg Agenda Syftet med föreläsningen är att du ska börja förstå och få överblick över forskningsprocessen vid en studie eller

Läs mer

Förslag den 25 september Matematik

Förslag den 25 september Matematik Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Två sidor av samma historia

Två sidor av samma historia Sökandet efter sanningen Mats Arvidson, doktorand i musikvetenskap [Historien skrivs alltid] av segraren. När två kulturer drabbar samman utplånas förloraren, och vinnaren skriver historieböckerna böcker

Läs mer

Kemi 2. Planering VT2016

Kemi 2. Planering VT2016 Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Föreläsning 5. Deduktion

Föreläsning 5. Deduktion Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske

Läs mer

Vetenskap och vetenskaplighet. Magnus Nilsson

Vetenskap och vetenskaplighet. Magnus Nilsson Vetenskap och vetenskaplighet Magnus Nilsson Disposition Universitetets historia Institutionella aspekter på vetenskaplighet seminarieuppgifter Universitetets historia Grunden i antikens Grekland Men mycket

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer