Kursmomentets upplägg
|
|
- Kristina Ek
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kritiskt tänkande Utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Föreläsare Uno Wennergren Professor i Teoretisk Biologi Kursmomentets upplägg Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande Två föreläsningar En dugga (utifrån kurslitteratur inklusive föreläsningar!) Ett grupparbete som presenteras på seminarium Alltså: läs, begrunda och lär Motivering Intellektuell utveckling Kritiskt tänkande kännetecken för naturvetare Ökade krav till följd av mediesamhället Grundbult för att ta till sig kunskap bildning Självständighet Mål Utifrån kritiskt tänkande kunna analysera en text eller en muntlig presentation. Identifiera frågeställning samt förbättra din förmåga att bedöma värdet/rimligheten i ett resonemang. 1
2 Föreläsningarna Föreläsning 1: Kritiskt tänkande vad är det? Fakta och värderingar Perspektiv, problem och värderingar Verktygslåda del 1 Föreläsning 2: Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kritisk analys av resultat och slutsatser Kritiskt tänkande mot bättre vetande Verktygslåda del 2 Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kunskaper och värderingar utgår ifrån uppfattning kring: Kunskapens natur Kunskapsteori eller epistemologi är läran om kunskap. Betraktandet av verkligheten - ontologi Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sant och trott. Kunskap kan uttryckas i formen "A vet att p" där A är en person och p en proposition En viktig uppgift för ontologin är, att utröna på vilket sätt olika typer av ting existerar. Man utgår då från att allt varande kan delas in i olika kategorier, och man söker förstå vad existensen innebär för ting av olika slag. Man söker också vägar att skilja mellan det verkliga och det fiktiva. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Den traditionella synen på kunskap har varit att personen A vet p om och endast om p är sant, A är övertygad om att p är sant och A har goda, tillfredsställande eller tvingande skäl för att tro att p är sant kunskap är "sann rättfärdigad tro Definitionen från Platon Svårt att vet om p verkligen är sant i de flesta fall. Rättfärdigad tro är kanske mer realistiskt Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Åter till teorier och modeller Teori, modell - förenklad och strukturerad bild av verkligheten En teori utgår från vunna erfarenheter och kunskaper En modell är på det sätt verkligheten beskrivs Verkligheten upplevs och beskrivs alltid till del, alltså inte fullt ut vi har alltså alltid modeller av verkligheten En beskrivning blir oftast ännu mer begränsande alltså en ännu mer förenklad modell 2
3 Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller En teori och modell placerar ramar kring vilka slutsatser som är möjliga. De är begränsande, ty de är en avbild av verkligheten Teorier och modeller finns på olika nivåer Finns grand theory (Einstein, strängteori,.. Mikroteorier har kort räckvidd (samhällsvetenskap) Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Frågor kring en teori/modell? Grundläggande antaganden? Finns det nya motsägande forskningsresultat? Tillämpas teorin? Synsätt på kunskap (epistemologi) och verklighet (ontologi) kan ge olika modeller Positivistiska teorier (objektivitet, entydighet) Socialkonstruktivistiska teorier (tolkningar av människor) Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Synsätt på kunskap (epistemologi) och verklighet (ontologi) kan ge olika modeller Positivistiska teorier (objektivitet, entydighet) Socialkonstruktivistiska teorier (tolkningar av människor) Hypoteser - formuleras och prövas. Svårt att visa att något är sant, lättare att bevisa de som är fel. Medför att man istället för att bevisa A, visar/resonerar att om inte B är sann så är A sannolikt sann. Sedan falsifierar man B. En positivistiskt synsätt Kritisk analys av resultat och slutsatser Söka samband mellan olika faktorer orsakssamband kallas kausala samband. A leder till B. Bara för att man observerar att B sker efter A betyder inte kausalitet! En annan gemensam faktor C som påverkar båda. En slumpmässighet Ännu mer komplexa mellansteg än enbart en faktor C.? 3
4 Kritisk analys av resultat och slutsatser Söka samband mellan olika faktorer Bara för att man observerar att B sker efter A betyder inte kausalitet! En typ av fel: att låta tidskorrrelation vara förklarande, dvs efter att samma som därför att "Jag rakade mig igår och min flickvän gjorde sedan slut. Alltså, min flickvän gjorde slut därför att jag rakade mig. Kritisk analys av resultat och slutsatser Typ av samband? Teleologiskt (ändamål/syfte), kausalt, tidsmässigt eller rumsligt Vilken riktning? Positivt, negativt Vilken form? Linjärt, ickelinjärt, ett max, ett min eller.. Hur starkt? Notera att många samband är mycket komplexa vävar av faktorer, såväl de naturvetenskapliga som samhällsrelaterade. Kritisk analys av resultat och slutsatser Slutsatser- lösning på ett problem: två olika Inom ramen för systemet, dvs justering inom modellen/teorin Förändring av systemet. Dvs ändring av modell/teori (beskriva verkligeheten på ett nytt sätt och en del tidigare kunskap är inte längre giltig) Kritisk analys av resultat och slutsatser Lösning till problem är beroende av aktörer: En kirurg föreslår alltid en operation och en psykolog föreslår samtalsterapi och en biolog.en kemist.. en fysiker Mycket svårare att se den alternativa lösningen. Kritiskt tänkande är att förhålla sig till båda. Dvs söka båda lösningarna. 4
5 Kritiskt tänkande mot bättre vetande Hur långt har människan kommit i sitt tänkande? För 100 år sedan hävdade chefen för amerikanska patentverket att det var dags att lägga ned verket. Allt har redan uppfunnits. Vad väntar oss? Hur hanterar samhället nya kunskaper? Kritiskt tänkande mot bättre vetande Francis Bacon 1600 talet. Kunskap är makt. Fyra faktorer som står i vägen för kunskap Auktoritetstro Individuella missuppfattningar Språkets makt (oklara begrepp) Allmänna vanföreställningar, knutna till samhället dvs tid och rum Han kritiseras för att inte inse värdet av deduktion, för mycket fokus på empiri. Deduktion: av A och B följer C. (A och/eller B behöver inte vara sanna, ändå är själva deduktionen sann). Descartes. Rationalister formulerar utifrån förnuft - deduktion. (inte empiri). Vad som observeras empiri, och vad som anses förnuftigt rationellt, kan båda vara beroende av faktorerna enligt Bacon Kritiskt tänkande mot bättre vetande Newton. Matematiken band samman deduktion (rationalism) och empiri. Reduktionism reducera verkligheten till mindre enheter (förhoppningsvis odelbara), grundläggande. Teorier på en nivå kan förklara fenomen på högre nivåer. Utvecklas till Materialismen Kant bygger än mer samman rationalism och empirism Både förnimmelse och förnuft har betydelse för vår kunskap om omvärlden. Sinnen bestämmer vilka intryck vi får, förnuftet styr hur vi uppfattar dem. Kritiskt tänkande mot bättre vetande Människan och samhället Darwin ny syn på människan Marx olika enheter som resultat av ekonomiska förhållanden. Dessa enheter förändrar systemet dynamiskt. (naturvetenskapligt/materialistiskt synsätt på samhället) Einstein prövar gränserna för Newton Kierkegaard- människan definieras i efterhand utifrån sina genomförda handlingar. Wittgenstein analytisk filosofi. Vad vi vet kontra inte vet 5
6 Kritiskt tänkande mot bättre vetande Människan och samhället Kvar är två olika perspektiv på kunskap. Absolut (positivistisk) Registrera och resonera Relativistisk (hermeneutisk) Tolkning av det som finns i människors medvetande. Problem med positivistisk eftersom enbart åskådare och därmed enbart det bestående (i ett samhälle eller i ett medvetande) Jmf biologism/arv kontra miljö/socialt arv i debatt kring skillnader mellan kön Bestående frågor Tro kontra vetande Rationellt förnuft kontra sinnesbaserad erfarenhet Kvalitativ kontra kvantitativ kunskap Holistiska system kontra atomistiska (helhet kontra delar) Är människan rationell Individ eller samhälle Konflikt eller samförstånd Kausala samband eller ej Deterministiska samband eller sannolikheter Är teorin statisk eller dynamisk Är verkligheten objektiv eller socialt konstruerad? Vetande - kunskap Föreläsningarna Biologi berör människan och miljön Det finns biologisk kunskap trosföreställningsar kring biologiska fenomen Platon Sann rättfärdigad tro Föreläsning 1: Kritiskt tänkande vad är det? Fakta och värderingar Perspektiv, problem och värderingar Verktygslåda del 1 Föreläsning 2: Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kritisk analys av resultat och slutsatser Kritiskt tänkande mot bättre vetande Verktygslåda del 2 6
7 Kritiskt tänkande. En verktygslåda av frågor Vad är frågan och slutsatsen? Vilka är bevekelsegrunderna och bevisen? Vilka fraser/uttryck är otydliga? Vilka är de bakomliggande värderingarna och antagandena? Vilka är de beskrivande/deskriptiva antagandena? Finns det luckor i resonemanget? Hur bra är bevisen? Finns det alternativa orsakssamband? Är det statistiska materialet korrekt eller bedrägligt? Har någon viktig information utelämnats? Vilka godtagbara slutsatser är möjliga? Kritiskt tänkande. Vilka är de bakomliggande värderingarna och antagandena? Ett dolt antagande som innehåller en värdering! Gå hela vägen när du skall leta efter bakomliggande värderingar. Pröva ett steg till ända tills du inte kan hitta fler. Att stegvis söka efter bakomliggande värderingar Drug research is a long, complicated, and expensive process. There are innumerable factors that researchers and medical professionals have to consider when looking for new discoveries in drugs. It is unfair for outsiders to criticize something they don not understand. Yes, prescription prices are high. But that price actually has little to do with the cost of research. The price of prescription drugs is the responsibility of someone other than the researchers, mainly drug companies. Do not punish the research companies when they ask for donations just because your prescription costs are high the two or not related Steg 1: Personen värderar läkemedelsforskning positivt Steg 2: Personen värderar hälsa positivt Kritiskt tänkande. Vilka är de bakomliggande värderingarna och antagandena? Naturvetenskap innehåller i sig inte mycket av värderingar. Men i mötet med samhället speciellt biologi Etik och moralfrågor innehåller alltid argument/skäl och antaganden kring värdefrågor, konflikter mellan olika värden. 7
8 Finns det luckor/vilseledande i resonemanget? Luckor kan vara medvetna och därmed rent bedrägliga Är till för att du skall luras att övertygas. Finns en rad olika, en lång lista på olika typer av vilseledning Finns det luckor i resonemanget? Personangrepp istället för persons påstående Använder sluttande plan slippery slope gör en koppling till något annat hemskt. Koppling egentligen inte trovärdig Jakten på den Perfekta lösningen om inte lösa problem helt ut, då ingen orsak, t ex argument mot info på cigaretter: onödigt eftersom det ändå är folk som röker Finns det luckor i resonemanget? Sluttande plan: Exempel: Om vi tillåter abort kommer vi snart att tillåta dödshjälp. I exemplet är det underförstått att dödshjälp är dåligt - var och en som håller med om det måste hålla med om att abort ej ska tillåtas. Det finns två typer av sluttande plan - den kausala och den semantiska. Den kausala varianten innebär att man målar upp en dominoeffekt där ett beslut kommer öppna vägen för ett annat, ett tredje och så vidare tills man kommit fram till något som uppenbart är obehagligt. Den semantiska varianten innebär att man påtalar det omtalade fenomenets likhet med något annat, och bygger vidare tills man kommit fram till det obehagliga. Equivocation Dubbeltydighet används: "Naturens lag går ut på att förinta sina fiender. Alltså är det lagligt att mörda sina ovänner. Tilltalande för många: Bara för att ett uttalande är tilltalande för många så betyder inte det att uttalandet måste vara sant. "Bibeln måste vara sann. Miljoner människor vet detta. Påstår du att alla dessa människor har fel?" Fel auktoritet: "André Agassi tror på Gud. Alltså finns Gud." Snävt tänkande: egentligen finns det fler alternativ: "Är du kapitalist, liberal eller kommunist?" Cirkelresonemang (begging the question): "Gud finns för att bibeln säger så och bibeln är Guds ord." Olika typer av taktik snarare än felaktig argumentering. T ex spela på känslor och blanda ihop korten för motståndaren. 8
9 Hur bra är bevisen? När kan vi acceptera ett faktiskt påstående? Allmänt vedertagen kunskap Slutsats efter god argumentation Bra bevis stödjer påståendet Sann RÄTTFÄRDIGAD tro Hur bra är bevisen? Intuition inte så bra, men beror på påståendet Personliga erfarenheter vanligt och oftast fel. Kan oftast inte generaliseras Personliga vittnesmål - vanligt och oftast fel. Kan oftast inte generaliseras. Auktoriteter kan vara fel auktoritet eller auktoriteter kan ha fel :"Sigmund Freud trodde på en stark relation mellan sex och tennis. Alltså finns en stark relation mellan sex och tennis. Hur bra är bevisen? Personliga observationer kan de generaliseras, är de objektiva nog? Vetenskapliga studier oftast okej, MEN kan vara misstolkade egentligen ovidkommande för slutsatsen dålig kvalitet, en enskild studie räcker inte bevisar inte men stödjer forskarna är också människor.. nyare rön kanske finns Exempel som bevis kan de generaliseras? Gälla för alla? Gälla för flertalet? Eller är det bara en enskild eller en representant för en specifik grupp? Personliga observationer Vetenskapliga studier Hur bra är bevisen? Exempel som bevis en representant för en specifik grupp? Analogier -Ofta kan man inte överföra en situation till en annan. Men om samma/likadan process kan anses ligga bakom. OM korrekt så är det mycket bra argument men kan bli mycket fel, t ex: "Att inte tro på Gud är som att säga att jag inte har någon fri vilja." 9
10 Är det statistiska materialet korrekt eller bedrägligt? Log-log plot kan bli linjär trots elefant innan transformation. Var alltid misstänksam mot transformerade data, t ex log log Är det statistiska materialet korrekt eller bedrägligt? Finns ett antal fel som kan göras. Kan ses som tekniska fel, metodfel. Dock svåra att genomskåda. Exempel: är det medel, median eller den med högst frekvens man avser? Är urvalet, gruppen, representativ? T ex många läkemedelsstudier är gjorda på män men används för både kvinnor och män. Är slutsatsen verkligen kopplad till det statistiska resultatet? Typiskt är korrelation blir orsakssamband. Är allt material med? Är det statistiska materialet korrekt eller bedrägligt? Bästa sättet att avgöra om det är korrekt eller felaktigt: Lär dig och använd statistik. Och, är det ett representativt urval? är det korrelation eller orsakssamband? är allt med? Har någon viktig information utelämnats? Information är aldrig fullständig men är den tillräcklig? Ofullständig eftersom: Tid- och utrymmesbrist Otillräcklig kunskap hos oss människor Vi har olika erfarenheter och perspektiv En del är listiga, vilseledande 10
11 Har någon viktig information utelämnats? Viktigt att ställa sig själv frågor för att hitta saknad information. Finns motargument? Andra grupper har andra argument? Andra forskare? Är allt definierat? Skulle en annan värdering resultera i andra argument? Samlades fakta in korrekt? Representativt urval. Om fakta samlats in på annat sätt? Kan data, figurer, presenteras på annat sätt? Är alla konsekvenser med? Positiva och negativa? Kort- och långtid? Har någon viktig information utelämnats? Var lite negativ! Vilka förlorar på detta? Vilka tjänar på det, får mer makt? Påverkar det hur vi betraktar världen? Påverkar det vår hälsa? Påverkar det våra relationer? Påverkar det miljön? Påverkar det successivt och gradvis, långsamt? Vilka godtagbara slutsatser är möjliga? Avsluta med att fundera över om du missat något alternativ. Lista alla tänkbara slutsatser utifrån resonemanget. Utgå från missad information/ fakta Gör olika antaganden för att fylla igen den missade biten. Om A så får du slutsats X. Om istället B får du slutsats Y osv Det kan vara så att det oftast blir samma slutsats, men bra teknik. Formulera om från: Skall vi utföra X? Är X önskvärd? Till: Vad skall vi göra med Y? där X är en lösning på problemet. Kritiskt tänkande. En verktygslåda av frågor Vad är frågan och slutsatsen? Vilka är bevekelsegrunderna och bevisen? Vilka fraser/uttryck är otydliga? Vilka är de bakomliggande värderingarna och antagandena? Vilka är de beskrivande/deskriptiva antagandena? Finns det luckor i resonemanget? Hur bra är bevisen? Finns det alternativa orsakssamband? Är det statistiska materialet korrekt eller bedrägligt? Har någon viktig information utelämnats? Vilka godtagbara slutsatser är möjliga? 11
12 Föreläsningarna Föreläsning 1: Kritiskt tänkande vad är det? Fakta och värderingar Perspektiv, problem och värderingar Verktygslåda del 1 Föreläsning 2: Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kritisk analys av resultat och slutsatser Kritiskt tänkande mot bättre vetande Verktygslåda del 2 Kursmomentets upplägg Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande Två föreläsningar En dugga (utifrån kurslitteratur inklusive föreläsningar!) Ett grupparbete som presenteras på seminarium Alltså: läs, begrunda och lär Motivering Intellektuell utveckling Kritiskt tänkande kännetecken för naturvetare Ökade krav till följd av mediesamhället Grundbult för att ta till sig kunskap bildning Självständighet Mål Utifrån kritiskt tänkande kunna analysera en text eller en muntlig presentation. Identifiera frågeställning samt förbättra din förmåga att bedöma värdet/rimligheten i ett resonemang. 12
Kursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller
Kursmomentets upplägg Kritiskt tänkande Utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande Två föreläsningar En dugga (utifrån kurslitteratur!)
Läs merKursmomentets upplägg
Kritiskt tänkande Utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Föreläsare Uno Wennergren Professor i Teoretisk Biologi Kursmomentets upplägg Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merVad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
Läs merKursmomentets upplägg. Mål. Motivering. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande
Kursmomentets upplägg Kritiskt tänkande Utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Föreläsare Uno Wennergren Docent i Teoretisk Biologi Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs merVetenskap sökande av kunskap
Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en
Läs merKunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori
Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap
Läs merFörklaringar och orsaker
Förklaringar och orsaker Varför vetenskap? Det verkar som om vetenskap kan ha två funktioner: Vetenskap kan göra förutsägelser. Vetenskap kan ge förklaringar. Den första funktionen är viktigast i praktisk
Läs merObjektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet
Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande
Läs merRealism och anti-realism och andra problem
Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merHur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN
Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens
Läs merVetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap
Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merVetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin
Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda
Läs merNATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merTEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN
Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ
Läs merNaturvetenskapligt specialisering Gymnasiearbete
Naturvetenskapligt specialisering Gymnasiearbete Del A Vad är ett gymnasiearbete? Steg 1: Intresse-Idé Egna idéer Fördjupning Matematik Fysik Teknik Biologi Kemi Experimentellt arbete Teoretiskt arbete
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merSeminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:
Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men
Läs merDagens föreläsning. Vetenskapliga metoder och kommunikation. Statistik. Kursens innehåll vad du kommer att göra. Mål med kursen
Dagens föreläsning Vetenskapliga metoder och kommunikation. Statistik Uno Wennergren Teori och modellering, IFM Mål med kursen vad du skall uppnå. Kursens innehåll vad du kommer att göra. Kursens examination,
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism
FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden
Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera
Läs merAgenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen
Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen A Kunskapsteori Viktiga kunskapsteoretiska begrepp
Läs merHare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merKants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna
Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,
Läs merINTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD
INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta
Läs merStatistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen
Statistikens grunder 1 2013 HT, dagtid Statistiska institutionen Orsak och verkan N Kap 2 forts. Annat ord: kausalitet Något av det viktigaste för varje vetenskap. Varför? Orsakssamband ger oss möjlighet
Läs merFöreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?
Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap
Läs merinte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,
Läs merKunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet
Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer
Läs merNaturvetenskapsprogrammet Mål för programmet
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik
Läs merLikhetstecknets innebörd
Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:
Läs mer7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?
FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone
Läs merSlide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?
Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:
Läs merSeminarier - instruktioner och instuderingsfrågor
Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier
Läs merKritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden
Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt
Läs merLikhetstecknets innebörd
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merKEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs mer3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merExempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med
Läs merinformation - kunskap - vetenskap - etik
information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merINFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap
INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merINSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI
ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och
Läs merKursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015.
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR12, Kurs 12: Vetenskapsteori, forskningsmetod och statistik, 15 högskolepoäng Course 12: Scientific Theory, Research Methods and Statistics, 15 credits Avancerad nivå
Läs merMetodologier Forskningsdesign
Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research
Läs merPostprint.
http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections
Läs merVad är forskning? Varför forska?
Vad är forskning? Varför forska? Vetenskapens uppgift är att söka den sanna kunskapen om verkligheten Det är vetenskapens uppgift att bestämma graden av felaktighet i ett påstående (Nietzsche (1844-1900).
Läs merEpistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori
Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt
Läs merVi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Läs merOm hypoteser. 11 April :38. Vetenskapsteori Page 1
Vetenskapsteori Page 1 Om hypoteser 11 April 2016 14:38 Återvänder till Karl Popper och vad som är en bra studie. En bra studie drivs av ett bra antagande som kan motbevisas. Har detta med oss att göra?
Läs merMomentguide: Samhällsvetenskaplig metod
Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Läs mera rgu m en t at i on s fel Fixa skolan!
10 a rgu m en t at i on s fel Sociala medier har gjort det lättare att diskutera med andra människor, men bråken är sällan långt borta. Ibland är det nödvändigt att bråka, men när bråken beror på missförstånd
Läs merTensta Gymnasium HT 2005 LAG BEA Unit 6. Den vetenskapliga teorin: Exemplet evolutionsteorin
: Exemplet evolutions 1 : Exemplet evolutions Bakgrund Målet med uniten är att ge kunskaper i vad som kännetecknar naturvetenskaplig teori. Förutom att teorierna är nödvändiga modeller för att förstå världen
Läs merVetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.
Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merFTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans
Läs merDe förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.
Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merVetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier
Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merAtt designa en vetenskaplig studie
Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;
Läs merMetod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet
Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen
Läs merTvå innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval
Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt
Läs merFörändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats!
Att skriva Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Processinriktat skrivande Skrivande som tankeredskap Skrivande som yrkesförberedelse
Läs merSociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merFö 2 Problematisering och design. Samhällsvetenskaplig metod 2015 Rebecca Stenberg
Fö 2 Problematisering och design Samhällsvetenskaplig metod 2015 Rebecca Stenberg Agenda Syftet med föreläsningen är att du ska börja förstå och få överblick över forskningsprocessen vid en studie eller
Läs merFörslag den 25 september Matematik
Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merKVALITATIVA METODER II
KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.
Läs merForskningsprocessens olika faser
Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde
Läs merTvå sidor av samma historia
Sökandet efter sanningen Mats Arvidson, doktorand i musikvetenskap [Historien skrivs alltid] av segraren. När två kulturer drabbar samman utplånas förloraren, och vinnaren skriver historieböckerna böcker
Läs merKemi 2. Planering VT2016
Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med
Läs merKursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Läs merA-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens
Läs merTDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2
1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data
Läs merFöreläsning 5. Deduktion
Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske
Läs merVetenskap och vetenskaplighet. Magnus Nilsson
Vetenskap och vetenskaplighet Magnus Nilsson Disposition Universitetets historia Institutionella aspekter på vetenskaplighet seminarieuppgifter Universitetets historia Grunden i antikens Grekland Men mycket
Läs merKvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera
Läs merPedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik
Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,
Läs mer