2014 ÅRSREDOVISNING INNEHÅ LL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2014 ÅRSREDOVISNING INNEHÅ LL"

Transkript

1 INNEHÅ LL 2014 ÅRSREDOVISNING Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret Frågor om innehållet besvaras av Kjell Fransson, Emma Svensson eller Sofia Johansson, Värnamo kommun, Värnamo, telefon: , e-post: org.nr: Bilderna i årsredovisningen kommer från Smålandsbilder samt egna bilder.

2 INNEHÅ LL INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER UTVÄRDERING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 5 UTVÄRDERING AV EKONOMISK STÄLLNING PERSONALREDOVISNING RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS NOTER DRIFTSREDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING RESULTATRÄKNING FULLFOND OCH BLANDMODELL BALANSRÄKNING FULLFOND OCH BLANDMODELL SÄRSKILD REDOVISNING FÖR VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHET REDOVISNINGSPRINCIPER ÅRBERÄTTELSE PER NÄMND KOMMUNSTYRELSE KOMMUNLEDNINGSKONTOR KOMMUNSTYRELSEN CAMPUS VÄRNAMO UPPHANDLINGSNÄMND TEKNISK NÄMND MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSKONTORET MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND - RÄDDNINGSTJÄNST KULTURNÄMND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND OMSORGSNÄMND MEDBORGARNÄMND ÖVERFÖRMYNDARE KOMMUNENS REVISORER FINANSIERING OCH ÖVRIG VERKSAMHET SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING SAMMANSTÄLLD KASSAFLÖDESANALYS NOTER TILL SAMMANSTÄLLD REDOVISNING VÄRNAMO STADSHUS AB VÄRNAMO ENERGI AB (KONCERNEN) FINNVEDSBOSTÄDER AB STUDENTBOSTÄDER I VÄRNAMO AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB ÖVRIGT REVISIONSBERÄTTELSE Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret Frågor om innehållet besvaras av Kjell Fransson, Emma Svensson eller Sofia Johansson, Värnamo kommun, Värnamo, telefon: , e-post: org.nr: Bilderna i årsredovisningen kommer från Smålandsbilder samt egna bilder.

3 INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET Så har vi lagt ännu ett år bakom oss när vi nu summerar Glädjande kan vi konstatera att befolkningen fortsätter att öka, under 2014 har vi ökat med 179 personer och uppgår vid årsskiftet till invånare. Våra tillsvidareanställda och 332 tidsbegränsat anställda har tillsammans producerat timmars välfärd till våra kommuninvånare. Trots en stark kommunal ekonomi så pressas den kommunala budgeten alltjämt av en hög arbetslöshet och höga kostnader för sociala insatser. Två av nämnderna redovisar av denna anledning relativt stora underskott i den löpande driften. Underskotten kommer att påverka verksamheterna framöver och en särskild uppmärksamhet kommer att krävas under kommande år för att få driftverksamheten i budgetbalans. Det ekonomiska resultatet för kommunen uppgår till 7 miljoner kronor, vilket är en försämring med 41 miljoner jämfört med Förändringen av utjämningssystemet innebär att vår utjämningsavgift ökar med cirka 13 miljoner kronor årligen. Under 2014 erhölls ett införandebidrag för att mildra effekterna men från 2015 slår förändringen igenom till fullo års investeringar är rekordstora och slutar på totalt 264 miljoner kronor. En stor förklaring till den höga investeringsnivån är satsningen på vårt nya avloppsreningsverk Pålslund med utgifter på 143 miljoner kronor under Kommunen har av denna anledning upptagit ett lån på 100 miljoner kronor. För att fortsätta att kunna leverera bra välfärdstjänster till våra medborgare är det viktigt att satsa på tillväxtskapande åtgärder. Vår största tillväxtsatsning, Gummifabriken, hade under året invigning av etapp 1. Under 2014 beslutade samtidigt kommunfullmäktige att ge det kommunägda bolaget Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB i uppdrag att genomföra ombyggnaden av Gummifabriken etapp 2 upp till en maximal investering på 387 miljoner kronor. Arbetet med Europabanan har tagit fart under året och i november samlades kommunerna längs sträckningen Jönköping-Helsingborg för att diskutera vidare samarbete kommer att präglas av ett intensivt arbete med nyttoberäkningar inför Sverigeförhandlingarna som huvudsakligen kommer att äga rum under Beslutet 2017 om dragning och stationsuppehåll kommer att vara, av avgörande betydelse för Värnamo kommuns utveckling. Med en uppgraderad Kust till Kustbana och ett stationsläge i Värnamo för höghastighetståg skulle Värnamo bli en mycket stor knutpunkt. Med förbättrade kommunikationsmöjligheter kommer vi att kunna utvidga vårt arbetsmarknadsområde och kompetensförsörja vår industri. Till sist vill vi rikta ett stort tack till alla anställda. Det är ni som skapar resultaten, ofta av väldigt hög kvalitet och uppskattade av kommuninvånarna. I många fall är det ett jobb som pågår dygnet runt, året runt. Ett stort Tack till er alla! Hans-Göran Johansson Kommunstyrelsens ordförande Ulf Svensson Kommunchef ~ 1 ~

4 INLEDNING EKONOMISK SAMMANFATTNING Årets resultat Årets resultat uppgår till +6,9 Mkr, att jämföra med +48 Mkr föregående år. Under 2013 fick kommunen en återbetalning av betala försäkringspremier till AFA med 29,2 Mkr. Under 2014 har inte någon sådan återbetalning skett års resultat är 9,3 Mkr lägre än budgeterat belopp. En av förklaringarna är att nämnderna sammanlagt visar ett underskott om 4 Mkr. Dessutom har effekterna av samverkansutredningar blivit 9,8 Mkr lägre än budgeterat. Pensionskostnader har överstigit budget med 3,3 Mkr, främst beroende på slutfaktura för 2013 som blev högre än reserverat belopp i föregående års bokslut. Samtidigt har finansiella kostnader blivit 2,1 Mkr lägre än budgeterat pga låneupptagning har skett senare än beräknat samt sjunkande räntenivåer under året. Ett budgetöverskott om 1,4 Mkr finns också vad gäller kapitaltjänstintäkterna som förvaltningarna betalar till finansiering. Detta beror främst på högre avskrivningar inom VA. När det gäller intäkter i form av allmän kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning exklusive fastighetsavgift blev dessa 1.588,6 Mkr, vilket är 2,1 Mkr lägre än budgeterat. Något fler invånare ökade intäkterna lite men den prognostiserade konjunkturuppgången och därmed ökade skatteintäkterna har inte kommit riktigt i den förväntade omfattningen. När det gäller den kommunala fastighetsavgiften blev den 1,1 Mkr högre än budgeterat. Justerat resultat med hänsyn till reavinster vid försäljningar om 2,4 Mkr gör att årets resultat uppgår till +4,5 Mkr. Detta innebär att Värnamo kommun uppfyller kommunallagens krav om balans i ekonomi. Nämndernas resultat Nämnderna visar i förhållande till budget sammanlagt ett underskott på 4,0 Mkr. De största underskotten visar medborgarnämnd, - 9,8 Mkr ~ 2 ~ och omsorgsnämnd, -8,2 Mkr. De största överskotten visar teknisk nämnd (+3,4 Mkr), miljö och stadsbyggnadskontoret (+ 3,2 Mkr), barn- och utbildningsnämnd (+2,6 Mkr) och kommunstyrelse - kommunledningskontoret (+2,6 Mkr). Medborgar- och omsorgsnämndens underskott kommenteras nedan: Medborgarnämnd: Kostnaderna för försörjningsstöd har överstigit budget med 7,3 Mkr och HVB-placeringar för barnoch unga med 7,4 Mkr. Dessutom har personalkostnaderna på ekonomi- samt barn- och ungdomssektionen varit 3,6 Mkr högre än budget. Integration- och fritidssektionen visar ett överskott om 6,9 Mkr, vilket främst kan förklaras av ett ökat flyktingmottagande samt att även föreningsservice och fritidsgårdarna visar ett positivt resultat. Omsorgsnämnd: En stor förklaring är att antalet beslutade hemtjänsttimmar har ökat med motsvarande ca 12,1 årsarbetare, vilket ger ett underskott om 6,1 Mkr mot budget. Ytterligare en förklaring är att antalet LSS-timmar för personlig assistans utan ersättning från försäkringskassan har ökat och gett ett underskott om 5,3 Mkr. Nettoinvesteringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 264,3 Mkr (214,2 Mkr). De största investeringarna avser det nya reningsverket vid Pålslund (143,1 Mkr) samt överföringsledningar till detta (5,9 Mkr). Andra stora investeringar är bostadsområdet Gröndal (9,8 Mkr), avloppsreningsverk i Horda (8,5 Mkr) och ny matsal samt VVS arbeten på Mossleskolan (5,3 Mkr). De budgeterade nettoinvesteringarna uppgick till 375,3 Mkr, vilket medför att årets utfall alltså är 110,9 Mkr lägre. Av de budgeterade investeringarna utgör 117,8 Mkr tilläggs-budgetering från 2013 av investeringar som ännu inte genomförts. Den främsta anledningen är att många beslutade investeringsprojekt av olika anledningar blivit försenade.

5 INLEDNING Personalekonomisk redovisning Per har Värnamo kommun tillsvidareanställda årsarbetare, att jämföra med per Det innebär en minskning med 15 årsarbetare. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,08 procentenheter till 5,39 % Sjukfrånvaron för kvinnor uppgår till 5,80 % och för män till 3,86 %. Andelen sjukfrånvaro längre än 60 dagar har totalt minskat med 1,18 procentenheter jämfört med 2013 och uppgår nu till 52,08%. ~ 3 ~

6 INLEDNING FEM ÅR I SAMMANDRAG ~ 4 ~ Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Antal invånare (per 12-31) Utdebitering allmän kommunalskatt, % * 21,12 21,09 20,75 21,08 21,08 Utbetalda löner inkl lönebikostnader, kkr Omsättning (intäkter, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning), kkr Avskrivningar/nedskrivningar, kkr Verksamhetens nettokostnader, kkr Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, kkr Finansnetto, kkr Årets resultat före extraordinära poster, kkr Årets resultat, kkr Årets resultat enligt lagen om ekonomisk balans, kkr Nettoinvesteringar, kkr ** Anläggningstillgångar, kkr Kortfristiga fordringar och placeringar samt förråd, kkr Likvida medel, kkr Eget kapital, kkr Avsättningar, kkr Långfristiga skulder, kkr Kortfristiga skulder, kkr Pensionsskuld inom linjen (inkl löneskatt), kkr Rörelsekapital, kkr Anläggningskapital, kkr Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning och finansnetto 99,6 97,0 98,8 96,1 95,6 Balanslikviditet (oms.tillg/kortfr. skulder) 0,84 1,02 1,27 1,40 1,27 Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 67,3 72,6 71,9 71,4 68,7 Soliditet inkl pensionsförpliktelser före 1998, % 32,1 33,4 33,3 30,9 31,5 Skuldbetalningsförmåga = teoretisk återbetalningstid (långfr skulder/res2), år (ej avskrivningar) 1,4 0,2 0,3 0,2 0,0 Kassaflöde (res/intäkter), % (ej avskrivningar) 4,7 6,5 5,3 7,5 7,7 Skuldflödesgrad (långfr. skulder/intäkter), % 6,7 1,5 1,5 1,3 0,0 Skuldbalansgrad (skulder/tillgångar),% 25,0 19,2 20,7 20,2 20,3 Berörda nyckeltal 2010 är inte omräknade med hänsyn till vissa ändrade redovisningsprinciper from *) Från har en skatteväxling med Jönköpings läns Landsting skett med 0,15 procentenheter för överlämning av huvudmannaskapet för färdtjänst från Jönköpings läns kommuner till landstinget. Värnamo kommun har genomfört en skattehöjning från 2014 med 0,18 procentenheter. Skatteväxling skedde med Jönköpings läns Landsting med 0,34 procentenheter för överlämning av huvudmannaskap för hemsjukvården från landstinget till Jönköpings läns kommuner. ** För 2014 ingår 1,7 Mkr som avser mark- och exploateringsfastigheter. Dessa redovisas som omsättningstillgång i balansräkningen under posten förråd.

7 FÖ RVÅLTNINGSBERÅ TTELSER UTVÄRDERING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL = Målet är nästan uppfyllt/uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord ännu Medborgar-/Kundmål Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig trygga Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: "Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära ett sådant ideal kommer tryggheten i Värnamo kommun?" (Max 100 p) Nulägesnivå: 58 p höst 2012 Målnivå: 65 p höst 2014 (Målet var uppnått, därför höjdes målnivån från 2014) Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning våren Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p). Helhetskänsla, rekommenderar andra att flytta hit, arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikation, kommersiellt utbud, fritid och trygghet. Nulägesnivå: 61 p höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen vår och höst 2012 var 60 p, bästa kommun 73 p) Målnivå: 68 p höst Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning våren ~ 5 ~

8 FÖ RVÅLTNINGSBERÅ TTELSER Resursmål Årets resultat bör för ett enskilt år inte understiga 2 % och för perioden* ska genomsnittet inte understiga 2,5 % * Perioden innebär tre år framåt respektive bakåt. Mätmetod: Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Nulägesnivå: Bokslut innebär +0,3 % för det enskilda året 2014 och +2,1 % för den aktuella perioden (uppdaterat ). Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Bokslut för år 2014 Bokslut perioden Investeringar (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** i sin helhet självfinansieras. ** Affärsverksamhet avser renhållning samt vatten- och avloppsverksamhet. *** Perioden innebär tre år framåt respektive fem år bakåt. Mätmetod: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar. Nulägesnivå: Bokslut innebär +208,0 Mkr (uppdaterad ) Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). ~ 6 ~

9 FÖ RVÅLTNINGSBERÅ TTELSER Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. Mätmetod: Medarbetarundersökningens Nöjd medarbetarindex, NMI. Nulägesnivå: 76 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år Målnivå: 77 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa gång ~ 7 ~

10 FÖ RVÅLTNINGSBERÅ TTELSER Miljömål Kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NMI (Nöjd Medborgar Index) del B11:1 om vad medborgarna tror/tycker om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt samt medarbetarundersökning. Nulägesnivå: 5,9 höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningarna vår och höst 2012 var 5,9, bästa kommun 7,0). Anställdas uppfattning 39 % nöjda år Målnivå: 7,0 höst 2014, samt 60 % nöjda anställda år Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning SCB och medarbetarundersökning Kommunens medborgare Kommunens anställda Värnamo kommun som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40 % till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. Mätmetod: Svensk MiljöEmissionsData (SMED)(RUS). Utfallen justeras löpande i takt med att statistik och beräkningsmetoder förbättras. Man räknar då även om åren bakåt i tiden för att nya metoder inte ska medföra trendbrott. Nulägesnivå: Minskat med 29,8 % mellan åren (Uppdaterad 1410) Målnivå: Minskning med minst 40 % mellan åren Uppföljningsintervall: En gång per år. Senaste mätningen gjord år 2012 ~ 8 ~

11 FÖ RVÅLTNINGSBERÅ TTELSER Tillväxtmål Övergripande mål: Värnamo kommun skall ha en tillväxt som möjliggör välstånd för invånarna. Tillväxtmålen skall vara tillräckligt höga för att ge förutsättningar för en kommunal service- och tjänsteverksamhet, som möter invånarnas förväntningar och behov. Mätmetod: SCB kommunfakta, SCB Årsbok Sveriges kommuner. Nulägesnivå: Befolkning ( ) invånare. Sysselsättningsgrad (2013) kvinnor år 81,1 %, män år 84,6 %. Medelinkomst kvinnor/män år (2013) 0,7 % över rikssnitt. Målnivå: Befolkning ( ) invånare, ( ) invånare, ( ) invånare, ( ) invånare, ( ) invånare, ( ) invånare, ( ) invånare. Sysselsättningsgrad (2019) kvinnor/män år 90 %. Medelinkomst (2019) 2 % över rikssnitt. Uppföljningsintervall: I enlighet med den kontinuitet SCB kommunfakta samt SCB Årsbok Sveriges kommuner produceras. Befolkning Sysselsättningsgrad kvinnor år Senaste mätningen år 2013, värde 81,1 % Sysselsättningsgrad män år Medelinkomst över rikssnitt Senaste mätningen år 2013, värde 84,6 % Senaste mätningen år 2013, värde 0,7 % ~ 9 ~

12 Mkr FÖ RVÅLTNINGSBERÅ TTELSER UTVÄRDERING AV EKONOMISK STÄLLNING Årets resultat Kommunen redovisar för 2014 ett positivt resultat på +6,9 Mkr. Den ursprungliga årsbudgeten var på +25,9 Mkr. Under året har revidering skett av årsbudgeten, främst genom att nämnderna använt delar av resultatfonder, till ett budgeterat helårsresultat på +16,2 Mkr ,7 60,4 19,4 48, ,9 Under 2013 fick kommunen en återbetalning av betalda försäkringspremier till AFA år med 29,2 Mkr. Någon ytterligare återbetalning har inte skett under Nämnderna visar i sina bokslut ett underskott mot reviderad budget på sammanlagt -4 Mkr. De största underskotten visar medborgarnämnden -9,8 Mkr och omsorgsnämnden -8,2 Mkr. Även 2013 hade dessa nämnder betydande underskott. Kommunstyrelsen (kommunledningskontoret) visar däremot ett överskott på +2,6 Mkr, barn- och utbildningsnämnden +2,6 Mkr, miljö- och stadsbyggnadsnämnden (miljö- och stadsbyggnadskontoret) +3,2 Mkr och tekniska nämnden +3,4 Mkr. Se vidare driftredovisningen och respektive nämnds verksamhetsberättelse. Avstämning mot balanskravet Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de närmaste tre budgetåren. Realisationsvinster ska inte ingå i denna avstämning mot balanskravet. Årets resultat +6,9 Mkr blir, efter avdrag av realisationsvinsterna på 2,4 Mkr, sammanlagt +4,5 Mkr. Det innebär att kommunen under 2014 har uppfyllt lagens krav om balans i ekonomin. Kommunen har inte några underskott från tidigare år som ska återställas. Belopp i Mkr Resultat enligt lagen om ekonomisk balans +60,4 +61,3 +18,9 +49,0 +4,5 Soliditet 68,7 % 71,4 % 71,9 % 72,6 % 67,3% Förändring av eget kapital +6,2 % +5,3 % +1,6 % +3,9 % +0,5 % Avstämning mot god ekonomisk hushållning I kommunallagen läggs fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Den kommunala verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Kännetecknande för en god ekonomisk hushållning är bl a: att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt ~ 10 ~

13 FÖ RVÅLTNINGSBERÅ TTELSER Kommunerna ska också ange finansiella mål för ekonomin och mål och riktlinjer för verksamheten Målen skall vara av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Värnamo kommun jobbar sedan 2009 enligt en ny målstyrningsmodell. Avstämning av de övergripande målen sker i ett särskilt avsnitt i denna årsredovisning. Avstämningen av nämndernas verksamhetsmål för 2014 sker i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Avstämning mot övergripande finansiella mål Kommunfullmäktige i Värnamo kommun har beslutat om följande övergripande finansiella mål för år 2014: 1. Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Årets resultat för 2014, med avräkning för realisationsvinster, uppgår till 4,5 Mkr. Summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift uppgår till 1 642,1 Mkr. Resultatet blir därmed +0,3 % av intäkterna och målet är därmed inte uppfyllt för det enskilda året Vid avstämning tre år bakåt och tre års budget framåt ( ) uppgår resultatet till +2,1 %. Även ur det tidsperspektivet är målet inte uppfyllt. 2. Investeringar: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl. affärsverksamhet ska för perioden inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar.) Årets investeringar (exkl. affärsverksamhet) uppgår till 90,2 Mkr. Resultat (exkl. pensionsinlösen och realisationsvinster) och avskrivningar uppgår till 92,8 Mkr. Årets resultat och avskrivningar överstiger därmed årets investeringar med 2,6 Mkr. För perioden fem år bakåt och tre års budget framåt ( ) överstiger resultat och avskrivningar investeringarna med 208 Mkr. Målet är därmed uppfyllt. Se vidare särskilt avsnitt om avstämning av kommunens övergripande mål. Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning % ,3 2, Den totala ökningen av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift mellan år 2013 och 2014 blev 1,9 %. År 2013 var ökningen hela 4,1 %. Orsaken till den stora ökningen 2013 var att huvudmannaskapet för hemsjukvården överfördes till kommunerna i Jönköpings län från landstinget från För att finansiera detta skedde en skatteväxling med 0,34 procentenheter. Utan denna skatteväxling hade ökningen varit cirka +2,5 %. År 2014 övertog landstinget huvudmannaskapet för färdtjänsten. En skatteväxling gjordes då med 0,15 procentenheter. År 2001 genomförde kommunen en skattesänkning med 0,25 procentenheter. Därefter har skattesatsen varit oförändrad med undantag av skatteväxlingar. Från 2014 har dock en skattehöjning gjorts med 0,18 procentenheter. Trots denna höjning har Värnamo kommun lägst skattesats av kommunerna i Jönköpings län. Utdebiteringen har under 2014 därmed varit 21,12 %. 0,2 4,1 1,9 ~ 11 ~

14 FÖ RVÅLTNINGSBERÅ TTELSER Avvikelsen mot budget för år 2014 avseende skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgår till -1,1 Mkr (-0,06 %). Utveckling av nettokostnader % ,2 2,4 2,9 2,0 4,7 procentenheter i förhållande till skatteintäkter och utjämning. Nettoinvesteringar Mkr Den totala ökningen av nettokostnaderna inklusive avskrivningar mellan år 2013 och 2014 uppgår till 4,7 %. En förklaring till den stora ökningen är ingen återbetalning av AFA-medel har skett under Intäktsökningen av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift är 1,9 %. Under perioden ökade nettokostnaderna med 12,5 % medan skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift ökade med 8,8 %. Utveckling av nettokostnadsandelen Verksamhetsnetto av skatter+utjämning 91,4% 91,2% 93,9% 92,0% 94,5% Avskrivningar av skatter+utjämning 5,2% 5,4% 5,3% 5,2% 5,4% Verksamhetens nettokostnader (inkl avskrivningar) av skatter+utjämning 96,6% 96,6% 99,2% 97,2% 99,9% Finansnetto av skatter+utjämning -1,0% -0,5% -0,5% -0,2% -0,3% Verksamhetens nettokostnadsandel har under femårsperioden ökat med 3,1 procentenheter. Avskrivningsnivån har, trots ökad nivå med 10,3 Mkr under femårsperioden, inte ökat mer än 0,2 ~ 12 ~ Nettoinvesteringar/ nettokostnader 9,7% 6,4% 7,5% 13,7% 16,1% Nettoinvesteringar/resultat+ avskrivningar 98,0% 66,4% 112,9% 162,9% 277,5 % Kommunen investerade 2014, efter avdrag för investeringsinkomster, för 264,3 Mkr. År 2013 var nettoinvesteringarna också höga (214,2 Mkr). Om kommunen investerar för mer än årets resultat och årets avskrivningar innebär det att kapital måste tillföras antingen genom att befintliga likvida medel används eller att externa lån upptas. Fram till och med 2013 har kommunen kunnat finansiera samtliga investeringarna med egna medel. Den omfattande byggnationen av ett nytt reningsverk innebär en stor investering, vilket till stor del finansieras via lån. Under 2014 har 100 Mkr upptagits i långfristiga lån, vilket påverkar soliditet och skuldsättningsgrad. Med den höga investeringsnivå som finns i investeringsplan kommer det under de närmaste åren att behöva upptas ytterligare lån för att finansiera delar av investeringarna. De flesta kommunala investeringar medför, till skillnad från investeringar i affärsdrivande verksamhet, oftast en utökad verksamhet med kostnadsökningar som följd. Det är angeläget att kommunen, efter den nuvarande perioden av stora investeringar, begränsar investeringarna till en lägre nivå för att inte belastningen med räntekostnader och därmed resultatet ska bli alltför stor. Räntekostnader för lån innebär att det ekonomiska utrymmet för verksamheterna minskar. Med anledning av att Gummifabriken ägs av ett kommunalt bolag framgår inte investeringen i ombyggnaden av denna i kommunens redovisning

15 FÖ RVÅLTNINGSBERÅ TTELSER och nyckeltal men är dock betydande i ett koncernperspektiv. Utveckling av tillgångarnas sammansättning Materiella tillgångar 72,8% 72,5% 72,9% 78,3% 81,3% Finansiella tillgångar 1,4% 1,2% 3,1% 3,9% 3,6% Summa anläggningstillgångar 74,2% 73,7% 76,0% 82,2% 84,9% Kortfristiga fordringar 8,1% 10,4% 8,0% 6,4% 6,7% Finansiella placeringar, kassa och bank 17,7% 15,9% 16,0% 11,4% 8,4% Summa omsättningstillgångar 25,8% 26,3% 24,0% 17,8% 15,1% Skuldsättning Total skuldsättning 31,3% 28,6% 28,1% 27,4% 32,7% varav avsättningar 11,0% 8,4% 7,4% 8,1% 7,7% varav långfr. skulder 0,0% 1,5% 1,7% 1,8% 7,1% varav kortfr. skulder 20,3% 18,7% 19,0% 17,5% 17,9% Pensionsskulden (inkl. löneskatt) Mkr ,8 619, Avsättning 682,7 656,2 687,0 668,0 29,1 26,3 28,6 28,7 Ansvarsförbindelse I enligt med den kommunala redovisningslagen betraktas pensionsrätt intjänad före 1998 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse. Kommunen återlånar de medel som avser de anställdas intjänade pensionsrätt före år 1998 till finansiering av genomförda investeringar. Några medel till framtida pensionsutbetalningar finns inte avsatta i pensionsstiftelser eller liknande. Kommunen har dock ambitionen att när ekonomin så tillåter förtidsinlösa (försäkra) delar av ansvarsförbindelsen. Under 2014 gjordes ingen sådan inlösen. Intjänad pensionsrätt för lön över 7,5 ~ 13 ~ inkomstprisbasbelopp utbetalas sedan 1999 i form av en löpande försäkringspremie. Därmed återstår endast några enstaka mindre särskilda pensionsförmåner i avsättningen för pensioner. Under den närmaste 15-årsperioden kommer utbetalningarna av pensioner som intjänats före 1998 att öka. Borgensåtagande och ansvarsförbindelser ,4 Mkr 1 264,4 Mkr 1 473,7 Mkr 1 600,7 Mkr 1 600,4 Mkr Kommunens borgensåtagande och ansvarsförbindelser (exkl pensionsförpliktelser) uppgår till 1 600,4 Mkr, vilket är avsevärt högre än för några år sedan. Orsaken är att en ny borgenspolicy har antagits av kommunfullmäktige 2011 som innebär att kommunen i större omfattning tillåter att de egna bolagen upptar lån med kommunal borgen som säkerhet. För detta betalar bolagen en avgift till kommunen. Den kommunala borgen ställs ut med en maximal nivå (limit). Vid årets slut har bolagen utnyttjat Mkr (1 032 Mkr) av denna limit. Övrig kommunal borgen utgörs av lån till egna hem med 0,4 Mkr och övrig borgen på 1,1 Mkr. Prognossäkerhet nämndernas nettokostnad Avvikelse prognos juni 2014 Avvikelse bokslut 2014 Skillnad belopp Belopp i tkr Kommunstyrelse - KLK Kommunstyrelse - Campus Upphandlingsnämnd Teknisk nämnd Msn Miljö-/stadsbyggnad Msn Räddningstjänst Kulturnämnd Barn/utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Medborgarnämnd Överförmyndarnämnd Kommunens revisorer SUMMA NÄMNDER Nämndernas gemensamma skillnad mot den helårsprognos som upprättades vid delårsbokslutet i juni är +28,3 Mkr. Motsvarande skillnad under 2013 var +17,4 Mkr. Skillnaden är oacceptabelt stor och det är viktigt att fortsätta arbetet med ekonomisk kontroll och träffsäkerheten i de prognoser som upprättas.

16 FÖ RVÅLTNINGSBERÅ TTELSER Befolkningsutveckling Efter en mellanperiod på två år ( ) då kommunens invånarantal sjönk har under åren befolkningsantalet åter ökat, detta år med +179 personer (+143 personer). De satsningar som kommunen genomför för att bl a stimulera attraktivitet, näringsliv, utbildning och boende kommer förhoppningsvis att innebära att befolkningsutvecklingen är stabilt positiv under flera år framöver. Antal Utfall invånare Förändring Avslutande kommentar och analys Den kraftiga lågkonjunkturen under de senaste åren påverkar också kommunens ekonomi. Betydligt lägre tillväxt i skatteunderlaget har medfört lägre intäkter. Högre arbetslöshet har ökat kommunens kostnader för bl a försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder för såväl unga som äldre. Det akuta läget innebar en kraftsamling under våren 2009 då beslut fattades om neddragning av kommunens kostnader i tre steg. Kostnaderna reducerades i verksamheterna och de äldsta anställda erbjöds särskild avtalspension. Erbjudandet antogs av 107 anställda och endast ett fåtal av dessa tjänster har återbesatts. införandebidrag för att mildra effekterna men från 2015 slår förändringen igenom till fullo. Att ett par av de största nämnderna har svårigheter att hålla sina nettokostnader inom den tilldelade budgetramen är oroväckande och innebär tillsammans med förändringarna i utjämningssystemet ett ansträngt budgetläge inför Ett arbete att kartlägga möjligheter till kostnadsreducering genom samordning/ samverkan pågår. Minskningar av budgetramarna med anledning av resultatet av dessa samverkansutredningar har fördelats ut i budget 2015 med 11,9 Mkr. Totalt kommer 25,9 Mkr i kostnadsreduceringar att fördelas ut i budget fram till Viss konjunkturåterhämtning har kunnat skönjas under de senaste åren men återhämtningen tar lång tid och har ännu inte nått upp till en normal nivå eller ens i närheten av det som brukar betraktas som högkonjunktur. Kommunen har, trots lågkonjunkturen, varit i ett expansivt investeringsläge. Det är ett medvetet val för att stå väl rustad vid nästa högkonjunktur men också för att behov av ombyggnad, renovering och nybyggnationer finns av kommunens verksamhetslokaler. Flera stora ombyggnader av fastigheter genomförs och stora områden för nya industrietableringar finns nu klara. Efter denna period av stora investeringar är det angeläget att kommunens investeringar under en tid begränsas för att ge möjlighet att åter förbättra likviditeten Den beslutade förändringen av utjämningssystemet som gjorts medför att utjämningsavgiften från Värnamo kommun ökar med cirka 13 Mkr årligen. Under 2014 erhölls ett ~ 14 ~

17 FÖ RVÅLTNINGSBERÅ TTELSER PERSONALREDOVISNING Anställda Förvaltning Tills- Årsarbetarvidareanställda ** * Tidsbegr månadsanställda Årsarbetare ** Tills- Årsarbetarvidareanställda ** * Tidsbegr månadsanställda Årsarbetare ** Barn- och utbildningsförv Kommunledningskontoret Kulturförvaltningen Medborgarförvaltningen Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförvaltningen Räddningstjänsten Tekniska kontoret Upphandlingsförvaltningen Totalt Tabell 1. Personalvolym per förvaltning per den 31 december respektive år. *Grundanställning exkl. tillfälliga placeringar. **Aktuella anställningsbeslut. Antal tillsvidareanställda årsarbetare har minskat med 15 och antal tidsbegränsat månadsanställda årsarbetare har ökat med 93 jämfört med 31 december Sammantaget en ökning motsvarande 79 årsarbetare. Antal kommuninvånare har under året ökat med 179 personer. Antal tillsvidareanställda har minskat vilket leder till att antal tillsvidareanställda per kommuninvånare samt antal årsarbetare på kommuninvånare har minskat. Lönekostnadsförändring Förändring Förändring 2014/ /2013 i kkr i % Lönekostnad månadsavl (kkr) ,6% Lönekostnad timavlönade (kkr) ,5% Totala lönekostn (kkr) ,5% I genomsnitt per månad (kkr) ,5% Per månad/årsarbetare (kkr) 26,1 26,8 0,7 2,7% Antal kommuninvånare ,5% Lönekostnad per kommuninvånare (kkr) 26,750 27,813 1,063 4,0% Tabell 2. Totala lönekostnader exkl. PO-tillägg för tillsvidareanställda, tidsbegränsat månadsanställda samt timavlönade. I kostnaden ingår förutom månadslön och timlön även övriga skattepliktiga kostnader, t.ex. ob, jour, beredskap, övertid, fyllnadslön, sjuklön mm. Förtroendevalda, uppdragstagare samt anställda enligt PAN ingår inte. De totala lönekostnaderna för månadsavlönade och timavlönade har ökat med 4,5 procent. Den totala lönekostnadsökningen per månad och årsarbetare uppgår till 700 kronor eller 2,7 ~ 15 ~ procent. Lönekostnadsförändringen per kommuninvånare har ökat med cirka kronor eller 4,0 procent.

18 FÖ RVÅLTNINGSBERÅ TTELSER Sjukfrånvaro Förvaltning Sjukfrånvarotid 2014 (%) Andel >=60 dagar 2014 (%) Sjukfrånvarotid förändring i procentenheter 2014/2013 Andel >=60 dagar förändring i procentenheter 2014/2013 Barn- och utbildningsförv. 4,15 50,67-0,01 0,83 Kommunledningskontoret 2,10 21,65-1,31-35,24 Kulturförvaltningen 4,89 68,66 3,44 68,66 Medborgarförvaltningen 7,39 37,51 0,05-10,99 Miljö- och stadsbyggn. 3,88 59,65 2,47 59,65 Omsorgsförvaltningen 7,11 55,70 0,03-1,31 Räddningstjänsten 2,25 67,80 1,38 67,80 Tekniska kontoret 4,04 54,56-0,23-3,36 Upphandlingsförvaltningen 6,97 83,31 5,06 83,31 Totalt 5,39 52,08 0,08-1,18 Tabell 3. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid per förvaltning. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,08 procentenheter från 5,31 procent 2013 till 5,39 procent Mellan 2011 och 2014 har sjukfrånvaron ökat med 0,94 procentenheter från 4,45 procent till 5,39 procent. De mindre förvaltningarna, kulturförvaltningen, miljö- och stadsbyggnadskontoret, räddningstjänsten och upphandlingsförvaltningen har ökat sin totala sjukfrånvaro. Medborgarförvaltningen och omsorgsförvaltningen har högst andel sjukfrånvaro, dock är den i princip oförändrad jämfört med Kommunledningskontoret och räddningstjänsten har lägst andel sjukfrånvaro Den långa sjukfrånvaron har totalt minskat med 1,18 procentenheter till 52,08 procent jämfört med Den långa sjukfrånvaron har minskat inom kommunledningskontoret, medborgarförvaltningen, omsorgsförvaltningen samt tekniska kontoret. ~ 16 ~

19 FÖ RVÅLTNINGSBERÅ TTELSER Sjukfrånvaro kvinnor och män Kön och åldersintervall Sjukfrånvarotid 2014 (%) Andel >=60 dagar 2014 (%) Sjukfrånvarotid förändring i procentenheter 2014/2013 Andel >=60 dagar förändring i procentenheter 2014/2013 Kvinnor ,98 13,8-0,31-11,99 Män ,50 13,3 1,32-6,03 Totalt ,10 13,67 0,06-10,94 Kvinnor ,80 54,68 0,3 1,29 Män ,41 44,25 0,06 3,21 Totalt ,34 53,39 0,23 1,46 Kvinnor ,25 58,43-0,26-1,93 Män ,10 53,7 0,64 3,39 Totalt ,77 57,67-0,03-1,31 Totalt kvinnor 5,80 53,43-0,02-1,33 Totalt män 3,86 44,5 0,48 1,07 Totalt ,39 52,08 0,08-1,18 Tabell 4. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid utifrån åldersintervall och kön. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Kolumnen andel >=60 dagar avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Männens långa sjukfrånvaro har ökat med 1,07 procentenheter och kvinnornas har minskat med 1,33 procentenheter. Den långa sjukfrånvaron för kvinnorna har minskat i samtliga åldersintervall förutom i intervallet år. Den största minskningen bland kvinnor uppgår till 11,99 procentenheter och avser den yngsta gruppen. Den långa sjukfrånvaron för män har ökat inom samtliga åldersintervall förutom inom 29 år och yngre, där den minskat med 6,03 procentenheter. Den största ökningen bland männen uppgår till 3,39 procentenheter och avser åldersgruppen 50 år och äldre. Antal anställda med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen är cirka 19 procent högre 2014 jämfört med Sjuklönekostnader Dag % 2014 (kkr) Jmf dag 2-14 (80 %) (kkr) Dag % 2014 (kkr) Jmf dag % (kkr) Total sjuklön inkl PO 39,2 % jmf (kkr) Barn- och utbildningsförv Kommunledningskontoret Kulturförvaltningen Medborgarförvaltningen Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförvaltningen Räddningstjänsten Tekniska kontoret Upphandlingsförvaltningen Totalt Tabell 5. Sjuklönekostnader i faktisk sjukfrånvaroperiod, kkr per förvaltning (kolumn 1-4 exkl. PO-tillägg). ~ 17 ~

20 FÖ RVÅLTNINGSBERÅ TTELSER Kostnaden för dag 2-14 är cirka 2,9 procent högre 2014 jämfört med Kostnaden för dag är cirka 5,7 procent högre. De totala sjuklönekostnaderna har ökat för samtliga förvaltningar förutom omsorgsförvaltningen, tekniska kontoret, upphandlingsförvaltningen samt kommunledningskontoret. Övertid, fyllnadstid, timlön Övertid Förvaltning Kostnad (kkr) Kostnad Förändring 2013 (kkr) 2014 (kkr) Barn- och utbildningsförv Kommunledningskontoret Kulturförvaltningen Medborgarförvaltningen Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförvaltningen Räddningstjänsten Tekniska kontoret Upphandlingsförvaltningen Totalt Tabell 6. Kostnader RR övertid i kkr per förvaltning. Kostnaderna för övertid är cirka 2,7 procent högre 2014 jämfört med Fyllnadstid Förvaltning Kostnad Kostnad Förändring (kkr) 2013 (kkr) 2014 (kkr) Barn- och utbildningsförv Kommunledningskontoret Kulturförvaltningen Medborgarförvaltningen Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförvaltningen Räddningstjänsten Tekniska kontoret Upphandlingsförvaltningen Totalt Tabell 7. Kostnader RR fyllnadstid i kkr per förvaltning (resultaträkningen). Kostnaderna för fyllnadstid är cirka 13,6 procent högre 2014 jämfört med ~ 18 ~

21 FÖ RVÅLTNINGSBERÅ TTELSER Timlön Förvaltning Kostnad Kostnad Förändring (kkr) 2013 (kkr) 2014 (kkr) Barn- och utbildningsförv Kommunledningskontoret Kulturförvaltningen Medborgarförvaltningen Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförvaltningen Räddningstjänsten Tekniska kontoret Upphandlingsförvaltningen Periodiseringpost, ej fördelad per förvaltning Totalt Tabell 8. Kostnader timlön i kkr per förvaltning (resultaträkningen). Kostnaderna för timlöner är cirka 5,3 procent högre 2014 jämfört med ~ 19 ~

22 RÅ KENSKÅPER RESULTATRÄKNING Belopp i kkr Bokslut Budget Bokslut No t Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader exkl avskrivningar Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår samtliga reavinster vid försäljning Förändrad diskonteringsränta avseende pensionsavsättning (RIPS07) Årets balanskravsresultat ~ 20 ~

23 RÅ KENSKÅPER BALANSRÄKNING Belopp i kkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser 18 a) Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar b) Övriga ansvarsförbindelser c) Medlemskap i Kommuninvest ~ 21 ~

24 RÅ KENSKÅPER KASSAFLÖDESANALYS Belopp i kkr Not Bokslut 2014 Bokslut 2013 Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd exkl. exploateringsfastigheter Investering i exploateringsfastigheter Försäljning av exploateringsfastigheter Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamhet Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av långfristiga skulder 0 0 Ökning/minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut ~ 22 ~

25 RÅ KENSKÅPER NOTER Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljning, taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning verksamhet och konsulttjänster Förändring skuld flyktingmottagning Förändring skogskonto Övrigt Jämförelsestörande post avseende återbetalning av premie till AFA Summa verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Löner och pensioner inkl sociala kostnader Förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier Lämnade bidrag Köp av huvudverksamhet Diverse köpta tjänster Hyra/lesing av lokaler, mark och anläggningstillgångar Bränsle, energi och vatten Kostnder för transportmedel, transporter och resor Övriga kostnader Förändring fastighetsunderhållsreserv Förändring deponireserv Förändring VA-investeringsfond Förändring fritidsanläggningar underhållsfond Summa verksamhetens kostnader Not 3 Avskrivningar Avskrivning byggnader och anläggningar enligt plan Avskrivning maskiner och inventarier enligt plan Nedskrivning, anläggningstillgång -7 0 Summa avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Preliminär allmän kommunalskatt Preliminär slutavräkning allmän kommunalskatt innevarande år Slutavräkningsdifferens allmän kommunalskatt föregående år Mellankommunal kostnadsutjämning inom Jönköpings län Summa skatteintäkter Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift Kostnadsutjämningsbidrag, LSS Regleringsbidrag Kommunal fastighetsavgift Strukturbidrag Införandebidrag Summa generella statsbidrag och utjämning ~ 23 ~

26 RÅ KENSKÅPER Not 6 Finansiella intäkter Intäktsräntor Övriga utdelningar Erhållna borgensavgifter Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Ränta pensionsavsättning Övriga räntekostnader och finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 8 Mark, byggnader och anläggningar Redovisat värde vid årets ingång Årets investeringar Årets försäljningar Årets avskrivningar Årets tillkommande pågående investeringar Omklassificeringar Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider 0-50 år 0-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Not 9 Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets ingång Årets investeringar Årets försäljningar Årets avskrivningar Omklassificeringar Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider 3-50 år 3-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga maskiner och inventarier. Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Aktier i koncernföretag - Värnamo Stadshus AB Utlämnade lån Långfristig fordran Bostadsrätter Summa finansiella anläggningstillgångar Not 11 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar på staten Skattefordran Fordran mervärdeskatt (Ludvikamoms) Fordran mervärdesskatt Kortfristig del av långfristig fordran Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar ~ 24 ~

27 RÅ KENSKÅPER Not 12 Kassa och bank Kommunen inkl. de kommunägda bolagen har vid bokslutstillfället en outnyttjad checkräkningskredit på kkr ( kkr) Not 13 Eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv 0 0 Övrigt eget kapital Summa eget kapital Not 14 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Specifikation Avsatt för pensioner Förmånsbestämd/kompl pension Efterlevande-/barnpension Särskild avtals-/ålderspension Visstidspension/SAPök Summa pensioner Särskild löneskatt Summa avsatt till pensioner Antal visstidsförordnanden Politiker 6 8 Tjänstemän 0 0 Avsatt till pensioner Ingående avsättning Nya förpliktelser Varav: Förmånsbelopp Personalförändringar Ränte- och basbeloppsuppräkning Ändring av försäkringstekniska grunder (RIPS) Övrig post Årets utbetalningar Förändring av särskild löneskatt Summa avsatt visstidspensioner Utredningsgrad/aktualiseringsgrad 99 % 99 % Pensionsrätt över 7,5 IBB har tryggats genom försäkring. Det försäkrade kapitalet uppgår till kkr ( kkr) och storleken på överskottsfonden uppgår till 23 kkr (0 kkr). Not 15 Andra avsättningar Underhållsreserv Fritidsanläggningar Återställning deponi Va-investeringsfond Summa andra avsättningar ~ 25 ~

28 RÅ KENSKÅPER Not 16 Långfristiga skulder Lån Kommuninvest i Sverige AB VA-anläggningsavgifter Summa långfristiga skulder Av beloppet för VA-anläggningsavgifter kommer 774 kkr (676 kkr) att återföras som intäkt under Not 17 Kortfristiga skulder Skuld bolag, koncernkonto Leverantörsskulder Anställdas skatter Skulder till staten Upplupna löner Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Upplupen löneskatt Upplupna pensioner individuell del, exkl. särskild löneskatt Förutbetalt statsbidrag till åtgärder för att begränsa översvämning Förutbetalda skogsintäkter Förutbetalda skatteintäkter Skuld flyktingmottagning Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Not 18 Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse Förmånsbelopp Aktualisering Utbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkning Personalförändringar Försäkringssäkrat pensionsåtagande Ändrade försäkringstekniska grunder (RIPS) Övrig post Summa pensionsförpliktelser Särskild löneskatt Summa ansvarsförbindelse avsatt till pensioner ~ 26 ~

29 RÅ KENSKÅPER Genomförda inlösen av pensionsrätter intjänade före 1998, belopp inkl. särskild löneskatt (24,26%): År 2006: Pensionstagare födda År 2007: Pensionstagare födda År 2008: Pensionstagare födda År 2010: Pensionstagare födda År 2010: Pensionstagare födda År 2011: Pensionstagare födda År 2011: Pensionstagare födda År 2012: Pensionstagare födda År 2013: Pensionstagare födda År 2013: Pensionstagare födda Summa genomförda inlösen av pensionsrätter intjänade före Pensionsmedelsförvaltning (inkl särskild löneskatt) Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelse - pensionsförpliktelser som inte upptagits bland avsättningar Finansiella placeringar 0 0 Återlåning i verksamheten Kommunförbundet Jönköpings län avvecklades som organisation per den 31 december Kommunerna i Jönköpings län har ansvar för pensionsförpliktelserna för den tidigare anställda personalen. Administrationen sköts av Jönköpings kommun. Avsatta medel för pensionerna finns i en stiftelse. Dessa räcker förmodligen för att säkerställa finansieringen av framtida pensionsutbetalningar. Om så inte sker ska kostnaderna fördelas mellan länets samtliga kommuner. Vid årets utgång fanns ett överskott om kkr (-625 kkr) i förhållande till pensionsåtagandena b) Övriga ansvarsförbindelser Borgen Borgen gentemot Värnamo Stadshus AB, varav utnyttjat kkr ( kkr) Borgen gentemot Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB, varav utnyttjat kkr ( kkr) Borgen gentemot Finnvedsbostäder AB, varav utnyttjat kkr ( kkr) Borgen gentemot Värnamo Energi AB, varav utnyttjat kkr ( kkr) Kommunalt borgensansvar egnahem Övriga borgensförbindelser Privata medel Summa borgen Donationer att förvalta Summa övriga ansvarsförbindelser ~ 27 ~

30 RÅ KENSKÅPER c) Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening Värnamo kommun har i april 2012 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sveriges AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Värnamo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sveriges AB:s totala förpliktelser till 299,1 Mdkr och totala tillgångar till 290,7 Mdkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 242,7 Mkr och andelen av de totala tillgångarna till 1 204,7 Mkr Not 19 Justering för ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar Pensionsavsättning Underhållsreserv Återställning deponi Va-investeringsfond Va-anläggningsavgifter Reavinst (-)/reaförlust (+) vid försäljning av anläggningstillgångar Reavinst (-)/reaförlust (+) vid försäljning av exploateringsfastigheter Övrig post 51 Summa övriga ej likvidpåverkande poster Not 20 Investering i finansiella anläggningstillgångar Övrig investering finansiell anläggningstillgång 0-12 Summa investering i finansiella anläggningstillgångar 0-12 Not 21 Ökning/minskning av långfristiga fordringar Långfristig fordran Trafikverket Övrig långfristig fordran Summa ökning/minskning av långfristiga fordringar ~ 28 ~

31 RÅ KENSKÅPER DRIFTSREDOVISNING Nämnd/styrelse (Belopp i kkr) Budget 2014 inkl tilläggsbudget Intäkter 2014 Kostnader 2014 Nettokostnad 2014 Avvikelse nettokostnad mot budget Nettokostnad 2013 Kommunstyrelse inkl. kommunfullmäktige - Kommunledningskontor Kommunstyrelsen - Campus Upphandlingsnämnd Teknisk nämnd Miljö-och stadsbyggnadsnämnd - Miljö-och stadsbyggnadskontor Räddningstjänst Kulturnämnd Barn och utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Medborgarnämnd Överförmyndare Kommunens revisorer Summa nämnder och styrelser Nämnd/styrelse (Belopp i kkr) Summa nämnder och styrelser (Omvänt tecken) Budget 2014 inkl tilläggsbudget Intäkter 2014 Kostnader 2014 Nettokostnad 2014 Avvikelse nettokostnad mot budget Nettokostnad Finansiering Årets resultat Driftredovisning innehåller även interna poster mellan nämnderna i form av kapitaltjänst,hyra och andra tjänster. Interna poster inom nämndens egen verksamhet ingår hos samtliga utom omsorgsnämnden som eliminerat bort dessa ( kkr) ~ 29 ~

32 RÅ KENSKÅPER INVESTERINGSREDOVISNING Nämnd/styrelse Belopp i kkr Inkomster 2014 Utgifter 2014 Budget 2014 inkl tilläggsbudget Nettoinvestering 2014 Avvikelse nettoutgift mot budget Nettoinvestering 2013 Kommunstyrelse inkl. kommunfullmäktige - Kommunledningskontor Campus Värnamo Upphandlingsnämnd Teknisk nämnd Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 0 - Miljö- och stadsbyggnadskontor Räddningstjänst Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Medborgarnämnd Finansiering Summa nettoinvesteringar Årets största investeringar Nämnd Inkomster 2014 Utgifter 2014 Nettoinvestering 2014 Total nettoinvestering tom 2014 Total budget tom 2014 Reningsverket Stomsjö Pålslund, Teknisk nämnd inkl överföringsledning Bostadsområde Gröndal Teknisk nämnd Horda avloppsreningsverk Teknisk nämnd Mossleskolan, ny VVS och matsal Teknisk nämnd Belysning Teknisk nämnd Fordon & maskiner Teknisk nämnd Prostsjövägen inkl. GC-väg Teknisk nämnd Ljusseveka Beläggningar Teknisk nämnd Fördelning investeringar för 2014 Investeringar i skattefinansierad verksamhet Investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet Summa nettoinvesteringar ~ 30 ~

33 RÅ KENSKÅPER RESULTATRÄKNING FULLFOND OCH BLANDMODELL Belopp i kkr Fullfond Bokslut 2014 Blandmodell Bokslut 2014 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader exkl avskrivningar Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår samtliga reavinster vid försäljning Årets balanskravsresultat ~ 31 ~

34 RÅ KENSKÅPER BALANSRÄKNING FULLFOND OCH BLANDMODELL Belopp i kkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Fullfond Bokslut 2014 Blandmodell Bokslut 2014 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Därav årets resultat Avsättningar Avsättningar pensioner Avsättning löneskatt på pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar b) Övriga ansvarsförbindelser c) Medlemskap i Kommuninvest ~ 32 ~

35 RÅ KENSKÅPER SÄRSKILD REDOVISNING FÖR VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHET Kommunens allmänna VA-anläggning förser huvuddelen av kommuninvånarna och flertalet industrier och andra verksamheter med dricksvatten. I reningsverken behandlas avlopp från i stort sett samtliga hushåll i kommunen antingen som direktanslutet spillvatten eller genom behandling av slam från enskilda slamavskiljare. Dessutom tar VA-anläggningen hand om dagvatten, det vill säga regn- och dräneringsvatten från tätbebyggda områden. VA-anläggningen har ca anslutna abonnenter vilket motsvarar drygt 80 % av kommunens invånare. Ytterligare ca abonnenter med enskilt avlopp har kommunal slamtömning. Verksamheten omsätter 61 miljoner kronor och finansieras i huvudsak via avgifter från brukarna. Avgifterna bestäms av en taxa som fastställs av kommunfullmäktige. Förutsättningarna för VA-verksamheten och möjligheterna till att ta ut avgifter regleras i lag. Som i övrig kommunal verksamhet gäller självkostnadsprincipen, det vill säga att kommunen inte får ta ut någon vinst från verksamheten. VA-verksamheten utgör en integrerad del av övrig verksamhet inom tekniska nämnden. Resultat- och balansräkning för VA-verksamheten som redovisas här avser därför ett fiktivt företag inom nämnden. VA-verksamheten har ingen egen personal utan köper i huvudsak interna tjänster från tekniska förvaltningen. Verksamheten har inte heller någon egen kassa eller finansförvaltning utan detta hanteras via kommunens ekonomiavdelning. Balansräkningen har därför förenklats och innehåller inga omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder. Med nuvarande redovisningssystem är det inte möjligt att särskilja exempelvis vilka leverantörsskulder som avser VA-verksamheten. Det nya reningsverket är beräknat att vara färdigt i augusti Utbyggnaden pågår av reservvatten och VA till området runt sjön Hinsen. Utbyggnad av VA-ledningar till Kärda Forsheda - Bredaryd: VAsanering pågår i Kärda och i Åminne. ~ 33 ~

36 RÅ KENSKÅPER Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Belopp i kkr Not Verksamhetens intäkter Externa intäkter Brukningsavgifter , , ,0 Anläggningsavgifter 2 0, , ,4 Periodisering av årets anläggningsavgifter 3 0, , ,6 Årlig periodisering av anläggningsavgifter 3 0,0 675,9 628,2 Övriga intäkter 0,0 53,2 114,6 Interna intäkter Brukningsavgifter 4 0, , ,3 Anläggningsavgifter 4 0,0 243,8 88,9 Lakvatten 5 470,0 470,0 470,0 Brunnsslam 6 470,0 470,0 470,0 Summa intäkter , , ,8 Verksamhetens kostnader Externa kostnader , , ,0 Interna kostnader Personalkostnader , , ,4 Fordon, maskiner 8 0, , ,9 Slam, avfall 9 0, , ,6 Administrativa kostnader , , ,0 Övriga interna kostnader 0,0-600,0-534,3 Summa kostnader , , ,2 Avskrivningar , , ,9 Finansiella kostnader , , ,3 Kommunbidrag ,0 500,0 500,0 Resultat före avsättning till fond , , ,4 Avsättning till investeringsfond , , ,4 Årets resultat 0,0-2,8 0,0 Noter till resultaträkningen 1. Budgeterade brukningsavgifter avser både externa och interna avgifter. 2. Anläggningsavgifter, alltså till största delen den engångsavgift som betalas vid anslutning av en ny fastighet, och avser i huvudsak kostnader för att dra fram ledningar. Avgiften redovisas som en förutbetald intäkt i resultaträkningen. (se vidare i not 3) 3. Eftersom ledningarna har en ekonomisk livslängd på 50 år avsätts 49/50 av avgiften som förutbetald intäkt och återförs med 1/50 per år under de resterande 49 åren. (se not 2) 4. Interna brukningsavgifter och anläggningsavgifter avser kommunens egna fastigheter och beräknas enligt taxa på samma sätt som för externa abonnenter. 5. Lakvatten från Stomsjö avfallsdeponi behandlas i Värnamo avloppsreningsverk. Kostnaden debiteras avfallsverksamheten. 6. Slam från enskilda brunnar betraktas som avfall och debiteras via avfallstaxa. Kostnaden för att behandla slammet i avloppsrenings-verket debiteras avfallsverksamheten. 7. VA-verksamheten har ingen egen personal utan köper personal från gemensamma produktionsresurser som är gemensam för ~ 34 ~

37 RÅ KENSKÅPER samtliga verksamheter på tekniska kontorets produktionsavdelning. Kostnaderna fördelas per nyttjad timma. I timkostnaden ingår, förutom direkta lönekostnader, även kostnader för administration, arbetsledning, lokaler, personlig utrustning och utbildning. 8. VA-verksamheten nyttjar fordon och maskiner som redovisas på gemensamma produktionsresurser. Kostnaderna fördelas per nyttjad timma. 9. Huvuddelen av kostnaderna avser slam som tas om hand på Stomsjö avfallsdeponi. Kostnaden debiteras per ton och beräknas enligt taxa. 10. Avser VA-verksamhetens kostnader för tekniska kontorets gemensamma administration och beräknas som VA-verksamhetens andel i kontorets totala omsättning. 11. Anläggningar och inventarier skrivs planenligt av med rak linjär avskrivning över respektive tillgångs beräknade nyttjandeperiod. 12. Avser nettot av intern kostnadsränta för det kapital som är låst i verksamhetens anläggningstillgångar och intern intäktsränta för fonderade medel. För 2014 gäller räntesatsen 2,5 % som följer rekommendation från Sveriges kommuner och landsting. 13. Avser det tillskott av skattemedel till VAverksamheten. Avsättningen som motsvarar årets överskott sker till investeringar i nytt avloppsreningsverk med kväverening enligt kommunens investerings-program Balansräkning Bokslut Bokslut Belopp i kkr Not Tillgångar Anläggningstillgångar ingående balans , ,1 årets investeringar , ,0 årets avskrivningar , ,9 Summa anläggningstillgångar , ,2 därav pågående arbete ,6 kkr (15 740,6 kkr) Avsättningar och skulder Avsättningar Investeringsfond 18 Ingående värde investeringsfond , ,1 Årets avsättning till investeringsfonden , ,5 Utgående värde investeringsfond , ,6 Summa avsättningar , ,6 Skulder Förutbetalda anläggningsavgifter 20 Ingående värde anläggningsavgifter , ,2 Årets avsättning 4 893, ,3 Intäktsfört under året -773,8-675,9 Utgående värde anläggningsavgifter , ,6 Lån av kommunen , ,0 Summa långfristiga skulder , ,6 Summa avsättningar och skulder , ,2 ~ 35 ~

38 RÅ KENSKÅPER Noter till balansräkningen 14. Avser bokförda värden på anläggningstillgångar, vattenverk, avloppsverk och ledningsnät, beräknade som nettoinvesteringen minus linjär avskrivning under nyttjandetiden. Dessutom ingår kostnader för nyttjande av mark för anläggningar och ledningar enligt särskild värdering. 15. De största investeringarna under året redovisas i tabellen nedan. Objekt Investering (Mkr) Pålslund avloppsreningsverk och pumpstation 143,1 Horda avloppsreningsverk 9,8 Överföringsledning Vmo P1 Pålslund 4,1 17. Se resultaträkningens not Fonden har bildats genom avsättningar av tidigare års driftöverskott. Medlen är avsedda att användas för planerad investering i nytt avloppsreningsverk. Upplösen av fonden sker i takt med avskrivningarna på det nya reningsverket. 19. Se resultaträkningens not Se resultaträkningens not 2 och Den del av anläggningstillgångarna som inte balanseras av avsättningar och anläggningsavgifter utgör en skuld till kommunens finansförvaltning. Redovisningsprinciper för vattenoch avloppsverksamhet Redovisningen följer de grundläggande principer som finns i Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412), Lagen om kommunal redovisning (1997:614) samt de rekommendationer som ges ut av råder för kommunal redovisning (RKR). Avskrivningstider på anläggningstillgångar följer rekommenderade tider från Sveriges Kommuner och Landsting och speglar den uppskattade nyttjandeperioden. Ränta på kassaflöden beräknas ej. Långfristiga lån motsvarar anläggningstillgångarna med avdrag för avsättningar och förutbetalda anläggningsavgifter. På lånet betalas en ränta på 2,5% (2,9%) som belastat årets driftsresultat. ~ 36 ~

39 RÅ KENSKÅPER REDOVISNINGSPRINCIPER Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) vilket bla innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde. Förändrade redovisningsprinciper För 2014 har tomtförsäljningar gällande nya exploateringsområden redovisats korrekt enligt RKR:s idéskrift kallad Redovisning av kommunal markexploatering. För tidigare års exploateringsområden kommer övergång ske under Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20% inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av figuren i avsnittet för den sammanställda redovisningen. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesrapporten. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 Mkr. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker från tidigare prognos med -1,3 Mkr. Övriga intäkter Investeringsbidrag och intäkter vid tomtförsäljning som avser tomter anskaffade 2013 eller tidigare bokförs i investeringsredovisningen och reducerar det bokförda värdet, vilket är ett avsteg från rekommendation RKR 18. När det gäller anläggningsavgifter för VA periodiseras dessa över anläggningens nyttjandeperiod som är 50 år. Investeringsbidrag ska enligt rekommendation 6:2 redovisas som finansiell anläggningstillgång. Värnamo kommun redovisar detta som materiell anläggningstillgång men kommer under 2015 ändra detta sätt. Kostnader Avskrivningar Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Avskrivningstider Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 25, 33 och 50 år. From 2014 ska komponentavskrivning ske på vissa materiella anläggningstillgångar för kommuner. Arbetet med detta har påbörjats för Värnamo kommun men införs först En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgång görs. ~ 37 ~

40 RÅ KENSKÅPER Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (tex verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar). Normalt omprövas dock inte tillgångars nyttjandeperiod. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs lika stora nominella belopp varje år. Avskrivningar påbörjas enligt följande: Inventarier inköpta jan-maj påbörjas från 1 mars Inventarier inköpta jun-aug påbörjas från 1 juli Inventarier inköpta sep-dec påbörjas från 1 oktober Investeringar i byggnader och anläggningar under det gångna året påbörjas 1 augusti samma år. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till hälften av ett prisbasbelopp. Anläggningstillgångar Anskaffningsvärde I anskaffningsvärdet för större investeringar som överstiger 1 Mkr och pågår under minst 6 månader ingår lånekostnader. Under 2014 har kommunens genomsnittliga ränta på utestående lån använts 1,45 %. Under året har totalt räntor på 51 kkr aktiverats. Anläggningstillgångarna redovisas som nettotillgång utan uppdelning på ackumulerade anskaffningar och avskrivningar. Avsättningar Avsättningar för sluttäckning av deponi har gjorts med de senaste årens driftöverskott för renhållningsverksamheten. Avsättningen uppgår till 16,1 Mkr. Därutöver finns också avsättningar för fastighetsunderhåll som tidigare gjorts i den mån detta inte har genomförts enligt plan. De år underhållsåtgärder utförs utöver plan görs ianspråktas medel ur avsättningen. From 2011 görs inga nya avsättningar till underhållsreserven. Enligt beslut av kommunstyrelsen kommer resterande medel användas under Under 2011 påbörjades byggnationen av ett nytt avloppsreningsverk med därtill hörande överföringsledningar. Under de senaste åren har överskotten från VA-verksamheten avsatts för denna investering. I december 2014 uppgår denna avsättning till sammanlagt 84,8 Mkr. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Pensionsförpliktelser intjänade från år 1998 redovisas som avsättning enligt gällande rekommendation. Pensionsrätt avseende inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp har tecknats försäkring för och premier inbetalas löpande. Leasingavtal Kommunen har 27 leasingavtal som har en längre total löptid än tre år. Dessa är beloppsmässigt förhållandevis små och har inte redovisats som finansiell leasing i enlighet med rekommendation 13.1 från RKR. Dessa redovisas istället som operationell leasing. ~ 38 ~

41 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND KOMMUNSTYRELSE KOMMUNLEDNINGSKONTOR Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Kontakter med kommunledningskontorets personal ska kännetecknas av hög tillgänglighet, ett gott bemötande samt professionell service. Tillgänglighet (%) 70 % En gång per år Bemötande (%) 77 % En gång per år Professionalitet (%) 74 % En gång per år Totalindex (%) 74 % 75 % En gång per år Övriga förvaltningar ska vara nöjda med KLK som den samordnande förvaltningen. (Nytt mål beslutat av KS fr o m 1306) Nöjdhet (%) 71 % Ej beslutad En gång per år Nöjdhet (%) Okänd Okänd = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Kommentar ej uppfyllda mål Under 2015 kommer särskild uppmärksamhet att ägnas kring bemötande och tillgänglighet i hela kommunen med anledning av svagt resultat i en genomförd servicemätning. Detta bör resultera i positivare siffror för KLK. Detta har hänt under 2014 Kommunkansliet Beslut om en ny organisation av kommunledningskontoret har genomförts och börjat gälla 1 jan 2015, bla har en utvecklingsavdelning bildats. Ett antal rekryteringar har genomförts bla kommunchef, utvecklingschef, kommunikationsansvarig och kommunarkivarie. En serviceförvaltning har varit under bildande under året, innebärande att IT-avdelningen samt vaktmästerifunktionen fr.o.m. 1 januari 2015 överförs till den nya förvaltningen som även inledningsvis innehåller kostverksamheten. Arbete med Europabanan har tagit fart under året och i november samlades kommunerna längs sträckningen Jönköping-Helsingborg för att diskutera vidare samarbete. Gummifabrikens invigning av etapp 1 genomfördes under första halvåret med ett mycket stort antal besökare. Den 9 juni beslutade kommunfullmäktige att ge det kommunägda bolaget Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB i uppdrag att genomföra ombyggnaden av Gummifabriken etapp 2 upp till en maximal investering på 387 Mkr, inför beslutet genomfördes tre hearings om projektet. Företagslotsen har varit engagerad i både större etableringar (Separett, Salvagnini, Holmgrens Bil och Idata) och ett antal mindre etableringar samt varit mark- och exploateringsavdelningen behjälplig vid fastighetsköp där företagskontakter varit aktuella. Ekonomiavdelningen From 2014 har kommuner ett redovisningsmässigt krav på sig att tillämpa komponentavskrivningar på materiella tillgångar. Detta arbete har påbörjats och kommer börja tillämpas under Under året har en omorganisation skett på ekonomiavdelningen i form av att två avdelningschefer numera leder det operativa arbetet. Ekonomichefen tillhör numera kommunkansliet. Införandet av månadsrapportering via prognosmodulen i Hypergene har fortsatt under 2014 och befinner sig i slutskedet. Rapportering till ~ 39 ~

42 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND kommunstyrelsen har skett via detta system har börjat tillämpas från Personalavdelningen - Inriktning på hälsoarbetet Hälsoutbildningen, som ett åtgärdsprogram mot upprepad sjukfrånvaro, genomfördes för tredje gången med ett gott resultat. Införandet av utredningsplatser, där syftet är att utreda arbetsförmåga och få tillbaka sjukskrivna i arbete, påbörjades under hösten Tobakspolicyn reviderades hösten Ledarutveckling En ny omgång av ledarutvecklingsprogrammet avslutades i juni Lönekartläggning samt arbetsvärdering Lönekartläggning samt arbetsvärdering har genomförts under året. En ny, delvis förändrad, faktorplan har använts i arbetsvärderingen. - Feriearbetare Sommaren 2014 fick 109 ungdomar feriejobb i kommunens verksamheter och 81 ungdomar fick feriejobb hos föreningar inom Värnamo kommun. Juridik och service - Supervalåret Under verksamhetsåret har avdelningen juridik och service administrerat val till Europaparlamentet och de allmänna valen. Både förtidsröstning samt röstmottagningen i vallokal har fungerat väl och verksamheten har genererat ett betydande överskott. - Stöd i processer och kravverksamhet Juridik och service har biträtt kommunens ordinarie kravverksamhet i den rättsliga processen inför såväl domstol som Va-nämnd och fungerat som samordnare och kommunens ombud i ett antal övriga processer. - Överförmyndarkansliet GGVV Överförmyndarverksamheten har under året varit hårt arbetsbelastad i såväl den ordinarie verksamheten som verksamheten avseende ensamkommande barn. Överförmyndarkansliet företräder de samverkande kommunerna i förhandlingarna inför domstol. IT-avdelningen - Telefoni Under våren har arbetet pågått med att skapa förutsättningar för att kunna samverka mellan telefonväxlarna i GGV - kommunerna. Målsättningen, som också infriades, var att alla tre kommunerna från och med första maj skulle kunna agera stöd åt varandra. Samtidigt med ovanstående har Värnamo tillsammans med Gnosjö och Gislaved tagit fram underlag och upphandlat en ny teleoperatör. Upphandlingen är avslutad och ny leverantör är vald, TDC. Avtalet med den gamla operatören, AllTele, sträcker sig till den sista januari 2015, varefter byte har att skett. - Skolprojektet I början av året lades stort fokus på att färdigställa skolprojektet, vilket inneburit att pedagogisk personal fått egna datorer, att många elevdatorer har bytts ut, att programdistribution i Citrix har lanserats samt att alla har fått tillgång till Office 365. Projektet har tagit mer resurser än vad som kunnat förutses och även kostat mer pengar än den ursprungliga kalkylen men resultatet har blivit riktigt bra. Äntligen har förskolan och skolan en teknisk miljö som är uppdaterad. - Windows 7 Inom de administrativa delarna har det gjorts ett stort arbete med att byta ut datorer och ominstallera gamla så att alla ska ha minst Windows 7. Arbetet med detta har pågått under hela året och trots detta finns det fortfarande en hel del datorer som ännu inte är uppgraderade. - Kundmöten och projekt Inom IT-avdelningen har det också jobbats mycket med arbetssätt och planering. Detta har bland annat resulterat i möte med respektive förvaltningsledning minst två gånger om året för att samordna planering med deras behov. Syftet är också att höja blicken mot framtiden och inte bara fastna i att avhjälpa akuta fel. ~ 40 ~

43 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Ekonomi Driftverksamhet Kommunledningskontoret visar ett överskott i förhållande till budget på 2,5 Mkr. Överskottet beror bla på - Lägre personalkostnader p.g.a. vakanta tjänster 1,8 Mkr. - Överskott på kommunövergripande utredningar, tillväxtfrämjande åtgärder, personaladministrativa åtgärder mm 2,8 Mkr. - Underskott gällande IT-verksamhet, extra personal, inköp av konsulttjänster mm 2,1 Mkr. Investeringar Kommunledningskontoret visar på ett överskott i förhållande till budget på 4,3 Mkr. Överskottet beror bla på att nvesteringar gällande digitala välkomstskyltar samt vissa IT-investeringar är något framflyttade. Framtida utveckling Ekonomiavdelningen Fortsatt arbete med införande av komponentavskrivning och en översyn av kommunens kodplan kommer ske under Personalavdelningen I och med den ökade sjukfrånvaron som till stor del består av ökad psykisk ohälsa, har arbete inletts med att planera för åtgärder mot psykisk ohälsa. Utvecklingsavdelningen ska driva arbetet med att revidera de övergripande målen och kopplat till detta verka för ett aktivt arbete med målstyrning. Diskussion om Värnamos varumärke skall påbörjas. En hållbarhetsstrateg och en kvalitets- och processutvecklare ska rekryteras. Ett arbete skall bedrivas för aktuella och effektiva strategier och därtill kopplade handlingsplaner. Juridik och Service Under 2015 kommer kommunledningskontoret och valnämnden att revidera den nuvarande valdistriktsindelningen då Värnamo endast kommer att ha en valkrets. Inför den nya mandatperioden har tjänsterna på avdelningen utökats med 1,5 tjänst vilket ger stabilitet och goda förutsättningar för att möta volymökningar i ärendemängden och de nya lagstiftningskrav som nu är aktuella. IT-avdelningen IT-avdelningens ambition är att utifrån det arbete som pågår i länet med en Regional Digital Agenda (REDA), ta fram en Kommunal Digital Agenda. Denna ska dels bryta ner REDA - dokumentet till en kommunal nivå men också spegla våra egna ambitioner under de närmaste åren framöver. Under 2015 kommer följande bla planeras: - Upphandling av företagshälsovårdstjänster - Rekryteringsutbildning för chefer med personalansvar - Medarbetarundersökning för samtliga tillsvidareanställda - Successivt införande av Heroma HälsoSam Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningens roll som en motor och resurs för det strategiska och övergripande utvecklingsarbetet skall befästas. ~ 41 ~

44 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Kommunfullmäktige/kommunstyrelsen Utredningar Kommunledningskontor exkl IT, växel och vaktm Personaladm åtgärder, förvaltnövergrip Servicefunktioner: IT, växel och vaktmästeri Kollektivtrafik Medlemsavgifter Lämnade bidrag Fackliga företrädare förvaltn.övergr Överförmyndarorganisation GGVV Tillväxt-, info- och marknadsföringsvht Näringslivs- och tursimåtgärder Övrig verksamhet Nettokostnad Investeringar Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Största investeringar: Gemensamt utdatasystem, beslutsstöd IT-utrustning elevnätet It-utrustning centralt Programvara centralt Digitala välkomstskyltar Nyckeltal Televäxel Anknytningar Bruttokostnad per ank, kr Datordrift Antal användare i adm nät Kravärenden Antal Inbetalningar Antal Reprotryck Antal tusen Beräknade löner Genomsnitt per månad ~ 42 ~

45 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND KOMMUNSTYRELSEN CAMPUS VÄRNAMO Detta har hänt under 2014 Verksamhetsutveckling Implementering av ny verksamhetsplan och uppföljningssystem Arbete med nyckeltal/jämförelsetal Strategiskt marknadsföringsarbete med gott resultat (höga söksiffror) Lyckad invigning av etapp 1 Arbete med Gummifabrikskonceptet Två nya verksamhetsområden Revidering av verksamhetsplanen Skapa nytt uppföljningssystem för verksamhetens ekonomi Utbildning Genomförande av fyra programutbildningar Ökat söktryck och deltagande på fristående kurser Fokus på ökad genomströmning Produktutveckling, en ny länsövergripande yrkeshögskoleutbildning beviljad och uppstartad. Viktig kompetensutvecklingsinsats på JTH Beslut om nystart för Butikschefsprogram och Förskollärarutbildning ht 2015 Kompetensakademi Lyckade ledarforum (både vår och höst) Uppbyggnad och uppstart av mentorsprogram Framtagandet av ett nytt ledarutvecklingsprogram Kompetensutvecklingsresa för lärare (SETTmässan) Uppdragsutbildningar åt barn- och utbildningsförvaltningen, kommunledningskontoret och omsorgsförvaltningen Strategiskt arbete för en ny sjuksköterskeutbildning Avsiktsförklaring med Högskolan i Borås om ett forskningsprojekt inom pedagogik Påbörjad EU-ansökan för att säkerställa fortsättningen av TED-verksamhet Näringslivssamverkan Arbete med nya yrkeshögskoleansökningar inom restaurang, tillverkningsindustri, IT, turism samt omsökning av fastighetsingenjör utbildning Rekrytering av ny samverkansansvarig och teknikinspiratör 3D-caféer genomförda tillsammans med näringslivet Övriga projekt Belysningsvecka för olika målgrupper i samarbete med Energimyndigheten och lokala belysningsföretag Genomförande av den egenframtagna högskolekursen inom energieffektiv och god belysning i samarbete med JTH ~ 43 ~

46 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Genomförande av TED-aktiviteter för nationella och internationella studenter Förstudie inom kulturella kreativa näringar tillsammans med Jönköpings kommun 650 barn och ungdomar har haft aktivitet i teknikcentret under skoltid 250 personer har deltagit i mindre event i teknikcentret 100 barn och ungdomar har deltagit i KomTeks kvälls- och lovaktiviteter Ekonomi Campus Värnamos budget uppgick för 2014 till 16,8 Mkr. Utfallet blev 16,7 Mkr. 88 kkr av överskottet utgjordes av medfinansiering av en studie som försköts från 2014 till Framtida utveckling Faktorer som till stor del påverkar Campus Värnamos vidareutveckling: - Utvecklingen av Gummifabriken - Det politiska uppdraget, uthållighet, långsiktighet - Samarbete med Värnamo Näringsliv AB och andra näringslivsorganisationer - Värnamos attraktivitet - Fortsatt och utökad samverkan med högskolor, universitet och andra utbildningsanordnare - Beviljande av nya yrkeshögskoleutbildningar - Politiska beslut på riksnivå avseende såväl högskoleplatser som yrkeshögskoleplatser - De olika lokala, såväl privata som offentliga, arbetsgivarnas villighet till att upplåta NFK/LIA/NIP/VFU-platser Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Campus Värnamo D Produktionsutveckling Fastighetsingenjör Övriga utbildningar Teknikcenter Nettokostnad Investeringar Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Största investeringar: Mörkläggningsgardiner Gummifabriken Klassuppsättning datorer ~ 44 ~

47 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Nyckeltal Andel studenter från GGVV/Jkpg-området 47% 59% 64% Andel studenter som flyttat till Värnamo 26% 28% 33% Andel studenter som fullföljt utbildningen 52% 47% 60% Andel studenter med arbete eller studier 88% 80% 70% Antal personer som genomgått aktivitet inom Ledarkraft 110 Antal personer som genomgått kompetenutveckling inom Kompetensakademin 100 Antal YH-ansökningar 2 Antal aktiviteter i Teknikcentret 34 Antal besökare i Teknikcentret Andel flickor i Teknikcenteraktiviteterna 44% ~ 45 ~

48 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND UPPHANDLINGSNÄMND Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Öka effektiviteten i de offentliga utgifterna - Utöka andelen beställare som är utbildade (i Inköp & Faktura) 8 tillfällen per år/10 beställare (Totalt 500 beställare) * - Öka andelen leverantörer som skickar e- faktura Mäta nyttjandegraden av införandet: elektronisk handel-/fakturor. Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall 50 % 100 % ,7 % 65 % Varje upphandling skall ske utifrån affärsmässiga grunder och principer - Utöka andelen elektroniska beställningar 69 % 60 % = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Kommentar ej uppfyllda mål * Pga av bekymmer med Fakturahanteringssystem har inte workshops genomförts enligt plan och ej heller någon mätning. Detta har hänt under 2014 Ledarskapsutvecklingsprogram Upphandlingsförvaltningen har under 2014 deltagit i Värnamo kommuns ledarskapsutvecklingsprogram med en grundläggande genomgång av upphandlingsprocessen, kommunens interna inköpsregler och avtalsdatabas. Intern kontroll Upphandlingsförvaltningen har genomfört en intern kontroll enligt fastställd plan för intern kontroll. I internkontrollplanen för 2014 beslutades att förvaltningens logistikenhet, i ett första steg ska genomföra en risk- och väsentlighetsanalys för att sedan kontrollera regler och rutiner inom verksamheten. Förvaltningens nya rutiner bygger på COSO s ramverk för intern kontroll vilket innebär att man utifrån kontrollmiljön genomför en riskanalys över verksamhetens huvudprocesser. Resultatet från riskanalysen gav ett antal kontrollaktiviteter som genomfördes under verksamhetsåret. Resultatet av den genomförda interna kontrollen används som en del i förvaltningens verksamhetsutveckling genom revision av fastställda rutiner. ~ 46 ~ Förvaltningens nya rutiner för internkontroll har utökats med en beskrivning av kontrollmiljön som har bifogats kontrollplanen för Plan för hållbar upphandling Kommunfullmäktige har beslutat att anta plan för hållbar upphandling och överlämnat ärendet till budgetberedningen. Enligt budget har beslutats att tillföra medel till området livsmedel och prioritera produkterna mjölk (ekologiskt) och bananer (ekologiskt och rättvisemärkt). För områdena fordon och transporter anslogs inga budgeterade medel för 2014, då planen inkom för sent till budgetberedningen. En övergång till ekologiska mjölkprodukter har skett under MEK grupp (Miljö Energi Klimat) Kommunens miljöstrateg har startat upp en ny arbetsgrupp, där varje förvaltning har en representant. Tanken är att arbete internt i kommunen gällande miljö, energi och klimat ska kunna diskuteras och övergripande åtgärdsförslag etc skall kunna lyftas till KS/KF. Arbetsgruppen ska bidra till att lyfta vilka krav på miljö/energi/klimat som kan ställas i upphandling.

49 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Logistik/Fordonshantering Förutsättningar för ytterligare bilpooler har undersökts och en utökning av bilpoolflottan kommer att ske under Förstudie har gjorts i samarbete med miljö- och stadsbyggnadsnämnden och beslut har tagits i kommunfullmäktige avseende montering och installation av GPS/Elektronisk körjournal i samtliga personbilar och lätta lastbilar. Anslag har beslutats och arbetet kommer att göras under Upphandling av skolskjutsar har skett under våren, med ändrade förutsättningar såsom nytt skolskjutsreglemente, ändrade avstånd till hållplats, ej skolskjuts inom centralorten mm. Upphandlingen blev överprövad, först till förvaltningsrätten och därefter till kammarrätten. En överenskommelse har tecknats med den tidigare skolskjutsentreprenören för i första hand hösten 2014 och våren Pga av lång sjukfrånvaro och stor personalomsättning har vissa projekt inte påbörjats som var planerade under 2014, bla utredning av samtliga frakter till och från Värnamo kommun och införande av alkolås. Ambitionen är att påbörja arbetet under Fakturahantering Upphandlingsförvaltningen har under första kvartalet 2014 genomfört en större uppgradering av Inköp och faktura, vilket ledde till komplikationer i form av användarvänlighet och funktion. Systembristerna kvarstod under första halvåret 2014 innan dessa kunde åtgärdas fullt ut. Ersättning för detta är utbetalad. Pga detta har antalet workshops varit färre än planerade, då förvaltningen inte velat utbilda i en felaktig miljö. Dock har sju workshops hållits under året. Under 2014 var tanken att genomföra en uppföljningsenkät på den som genomfördes 2013 för beställare och attestanter. Denna har ej genomförts pga ovan nämnda problem och den kritik detta innebar hos medarbetare. Den förstudie som avser upphandling av nytt fakturasystem, som skulle påbörjas hösten 2014, har lagts på is. Detta efter att vi träffat tre av de stora aktörerna på marknaden, som alla säger att stora systemomskrivningar kommer att ske under Värnamo kommun mottog under 2014 (per ) fakturor. Det exakta antalet är dock ännu inte fastställt, pga strulande teknik i samband med stort inflöde under december månad. Utifrån detta har andelen elektroniska fakturor ökat till 79 %, från i fjol då 64 % mottogs. Under årets sista månad inkom ett större antal fakturor från telefonileverantören, vilket resulterade i 7 procentenheter av denna ökning. Totalt är det 428 leverantörer som skickar elektroniska fakturor till Värnamo kommun. Arbete pågår kontinuerligt för att få in fler. Upphandling Upphandlingar för 2014 har ökat. Många nya områden har tillkommit både från förvaltningarna som tidigare inte varit upphandlade, men också uppdrag ifrån kommunala bolag, främst Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB. Förvaltningen har fortsatt arbetet med att hålla informationstillfällen och utbildningsinsatser i LOU och inköpsprocessen under året. Resultatet av utbildningarna har gett ökad förståelse och ökat intresse för upphandlingar i verksamheterna och därigenom minskat risken för otillåtna direktupphandlingar. Förvaltningen hoppas kunna intensifiera detta arbete framöver och lägga en plan för hur utbildning och information till samtliga beställare i Värnamo kommun ska ske men också på vilket sätt uppföljning av detta arbete ska ske. Samverkansutredning Kommunstyrelsen har uppdragit åt upphandlingsnämnden att i nära samverkan med berörda förvaltningar och bolag redovisa utredning angående upphandlingsuppdrag. Syftet med utredningen är att ytterligare upphandlingsuppdrag skall analyseras gentemot förvaltningar och bolag. KPMG har bistått upphandlingsförvaltningen i uppdraget och en rapport är redovisad i upphandlingsnämnden i december. ~ 47 ~

50 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Utredningen angående sammanhållen serviceverksamhet som gjorts under 2014 har på olika sätt påverkat upphandlingsförvaltningen och framförallt logistikenheten. Olika förslag har diskuterats i kommunstyrelsen och i september togs beslut att i dialog med berörda förvaltningar inför 2016 prövas verksamheterna ex distributionsverksamhet, fordonspark och bilpool för en ev överflyttning till serviceförvaltningen. Kompetensutveckling Upphandlingsförvaltningens upphandlare har under våren 2014 genomgått utbildning i pedagogik, kommunal- och förvaltningslagstiftning. Satsningen på kompetenshöjning fortsätter med ytterligare en diplomeringsutbildning för upphandlare under hösten Förvaltningens upphandlingsledare genomgick under året kommunens ledarskapsutvecklingsprogram. Upphandlingsförvaltningen har under hösten 2014 även deltagit vid möten i kommunens nystartade kompetensgrupp. Framtida utbildningsbehov finns med bla satsningar på projektledning, avtalsrätt, affärsjuridik och diplomering av nyanställda upphandlare. Medarbetare på logistikenheten kommer att genomgå en eko-drive utbildning under våren Ekonomi Upphandlingsnämnden har ett överskott på 446 tkr mot budget för helåret. Framtida utveckling Inrättandet av en särskild förvaltning och nämnd för offentlig upphandling med det strategiska och övergripande ansvaret för utvecklingen av offentlig upphandling och konkurrensfrågorna har tydliggjort såväl ansvar som den politiska tyngd som offentlig upphandling rätteligen borde ha. De upphandlingsstödjande insatserna behöver stärkas. Ett centralt placerat expert- och kunskapscentrum för offentlig upphandling med ansvar för alla viktiga stöd- och utvecklingsfunktioner blir då en viktig del. Nya direktiv om offentlig upphandling Europeiska kommissionen har presenterat nya förslag till direktiv om offentlig upphandling. Förslagen har två kompletterande mål. Ett mål är att öka effektiviteten i de offentliga utgifterna när det gäller att få mer värde för pengarna. Det andra målet är att ge upphandlande myndigheter och enheter bättre möjlighet att använda offentlig upphandling till stöd för gemensamma samhälleliga mål såsom skyddet för miljön, främjande av innovation, sysselsättning och social integration. Nytt är att det klargörs att inköpscentralerna får ta på sig inköpsstödverksamhet. Det kommer att bli obligatoriskt att genomföra bestämmelser om dynamiska inköpssystem, vilket är en helt elektronisk process. Nya värden för direktupphandling from 1 juli 2014 För upphandling enligt LOU höjs gränsvärdet till 28 procent av tröskelvärdet för varor och tjänster, vilket innebär att man kan direktupphandla till ett värde av 505,8 kkr. Det införs krav på riktlinjer för användning av direktupphandling. En upphandlande myndighet eller enhet som använder sig av direktupphandling ska anteckna skälen för sina beslut och annat av betydelse vid upphandling, dvs det införs även en dokumentationsplikt om upphandlingens värde överstiger 100 kkr. Värnamo kommun har under 2014 antagit nya riktlinjer. Omvärldsanalys Det finns ett par områden inom offentlig upphandling som står i fokus. Närproducerat är ett sådant. Många upphandlare brottas med lösningar för att låta små, lokala leverantörer få delta i upphandlingen, inte minst inom livsmedelsområdet. ~ 48 ~

51 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Förvaltningen måste höja målsättningen för upphandling inom områden som miljö, etiska och sociala hänsyn. tekniska stödverktyg såsom kommunens upphandlingsstöd med funktioner som underlättar uppföljning. En annan viktig del är att fortsätta utveckla metoder och instrument för att mäta effektiviteten inom offentlig upphandling på mera övergripande nivåer, såsom inom upphandlande enheter och dess verksamheter. Det är också nödvändigt att bättre ta tillvara den kunskap och de erfarenheter som görs tillgängliga genom extern och intern revision. Det är troligt att ökade krav vid upphandling kommer att synas i ökade inköpskostnader. Hur förenas dem med uppdraget att upphandla kostnadseffektivt. En viktig nyckel för att lyckas ligger i uppföljningen. Utveckling fortsätter av Inköpsanalys och avtalsuppföljning Efter beslut i upphandlingsnämnden genomförs upphandling av inköpsanalyssystem i slutet av 2014 och början av Utöver system tillsätts en tjänst för att arbeta med den data som systemet genererar. Syftet med satsningen är att möjliggöra en detaljerad uppföljning av kommunens inköp, hitta möjliga upphandlingsbehov samt skapa ett underlag för fortsatt arbete med avtals- och artikeltroheten i kommunens inköp från upphandlade ramavtal. Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Upphandlingsförvaltning Upphandlingsnämnd Fordonshantering Nettokostnad Investeringar Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Största investeringar: Möbler Datorer ~ 49 ~

52 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Nyckeltal I & F Scanning EDI-fakturor Swefakturor Totalt antal Lev fakturor Upphandlingar: Antal upphandlingar Antal avtalsförlägningar Antal upphandlingar TK i e-avrop ~ 50 ~

53 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND TEKNISK NÄMND Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Tekniska kontoret ska upprätthålla god tillgänglighet och en säker trafik- och gatumiljö. 20 %, 2013 (24,3 % 2011) Målnivå 25 % Tekniska kontoret tillhandahåller en tillförlitlig VAförsörjning. 87 p 80 p Att kvalitetsförbättra fritidsanläggningar med inriktning på säkerhet, miljö och driftsekonomi, samt ge en hög servicenivå. Någon kundenkät som styrker nivån har inte genomförts under Tekniska kontoret upprätthåller en påvisbar hög standard avseende kontorets serviceåtaganden och därigenom ökar kommunens attraktivitet. Tekniska kontoret ska hålla en hög kalkylsäkerhet vid anvisning av investeringsmedel och ges optimala möjligheter att nå nämnda mål. Förvaltningens medarbetare ska ha en god arbetsmiljö där de känner trygghet, delaktighet och får möjlighet till utveckling i sin yrkesroll. Extern analys 76 p, 2013 (74 p, 2011) Upprätthålla en framsynt och kostnadseffektiv service avseende avfallshantering och återvinning. 82 % 83 % Förbrukning av köpt el för samtliga verksamhetslokaler ska minska med 5 % fram till 2016, jämfört med 2009 års förbrukning. (kwh/m 2 ) Andelen verksamhetslokaler uppvärmda med olja eller el som huvudvärmekälla ska 2014 utgöra max 3,5 % av den totala lokalytan mätt i m 2 BRA. Utgår 2015 eftersom Värnamo Energi tar över denna fråga. Olja som huvuduppvärmningskälla ska vara borttaget i de kommunalt ägda verksamhetslokalerna senast Utgår 2015 eftersom Värnamo Energi tar över denna fråga. 1 % 1 % -2,5 % - 5 % 5,0 % 3,5 % 3 % ökning Uppföljningsintervall SKL - kundenkät Undersökningen är genomförd SKL - kundenkät Undersökningen är genomförd Kundenkät En gång årligen, Undersökningen 2012 genomfördes. Mätning 2015 Medborgarundersök ning för Värnamo kommun Mätningen påbörjad Medarbetarenkät Vartannat år, nästa mätning hösten 2015 SKL 1 gång årligen, nästa mätning hösten 2014 Statistik sammanställs våren gång årligen, nästa mätning hösten 2013 Statistik sammanställs våren st. 2 enh/år 1 gång årligen, nästa mätning hösten 2014 Statistik sammanställs våren 2015 = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord ~ 51 ~

54 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Kommentar ej uppfyllda mål Mätningen av målet för god tillgänglighet och säker trafik- och gatumiljö grundar sig till största delen på upplevda händelser och kontakter med kommunen som beror på individens uppfattning just vid detta tillfälle. Målet att upprätthålla en framsyn och kostnadseffektiv service avseende avfallshantering och återvinning skiljer sig 1 % mellan målnivå och nulägesnivå. Allmänheten upplever att vi inte har tillräckligt med återvinningsstationer i tätorten. Detta har hänt under 2014 Fastigheter Underhållsarbeten på kommunens fastigheter har utförts enligt plan, men budget har överskridits pga att det under hösten blev ett stort inläckage av dagvatten i Apladalsskolans äldre delar. Underhållsfondernas avveckling har varit i fokus och en del av de ackumulerade underhållsbehoven har kunnat åtgärdas, i många fall kombinerat med energisparåtgärder. Trälleborgsskolans C-länga fick stängas efter många års försök att åtgärda problem med inomhusmiljön som också länge varit ett arbetsmiljöproblem. Tillfälliga lokaler har anordnats i Bolaskogen. Åtgärder och ersättningslokaler har belastat driftredovisningen och påverkar resultatet negativt (1,4 Mkr). Serviceenheten anlitas oftare för verksamhetsservice. En utvärdering av omfattningen av detta sker nu om hur det påverkar ordinarie drift och skötsel av fastigheterna. Under året så har det varma vädret medfört lägre skötselkostnader såväl sommar- som vintertid. Ombyggnaden av Mossleskolans ventilation samt matsal var det enskilt största investeringsprojektet inom verksamheten fastigheter. Räddningsstationen har anslutits till fjärrvärmenätet. I Aplarinken har ventilationen moderniserats och elvärme ersatts med fjärrvärme. Lägenheter renoveras på fd Västrabo som under våren ställts om till ordinarie boende och utebliven momsersättning har fått kompenseras med hyreshöjningar. Projekt som började planeras är ombyggnaden av Bors skola, ny förskola på Rörstop samt ombyggnad av Östboskolans vuxenutbildning till F-6 skola. Gatubelysning Tekniska kontoret har under 2014 bytt ut ca gatuljus bestående av kvicksilverarmaturer. Totalt kommer ca att bytas ut Gata Målet är att standarden för gatuunderhåll ska bibehållas och att högtrafikerade gator beläggs med ett intervall på 5-10 år, samt övriga ytor i genomsnitt var 35:e år. Pålslunds reningsverk Nytt reningsverk med överföringsledningar är ett omfattande projektet för och under kommande år. I nuläget närmar sig reningsverket provdrift. Dessa och uppstartsförfarande kommer pågå under Ledningsarbetena mellan nya reningsverket och Kärda-Forsheda-Bredaryd har startat med att första sträckan läggs till Kärda. Sträckan kräver arkeologiska undersökningar. Värnamo gamla reningsverket På grund av att Sverige riskerade ett vitesförelägganden på kr/dag av EU har åtgärder i Värnamos gamla reningsverk utförts. Åtgärderna har resulterat i att kväveutsläppet från reningsverket minskat och idag klarar Värnamo av EU ställda krav. Värnamotvätten Sanering av tomten Värnamotvätten pågår med bra resultat. En ny fas är inledd där man har börjat att injektera ett medel i marken för att påskynda den biologiska nedbrytningen av föroreningarna. Projektet kommer att pågå under ca 10 år. Reservvatten En vattendom har beviljats för utbyggnaden av reservvatten för Värnamo ifrån sjön Hindsen. En sträcka återstår att bygga samt utredning om hur Ljusseveka vattenverk ska klara av att ta emot Hindsenvattnet. Under året har det pågått undersökningar för att komplettera Ljussevekas grundvattenbrunnar med ~ 52 ~

55 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND ytterligare brunnar. Tre stycken borrningar har utförts norr om Ljusseveka men inga vattenförande brunnar har hittats. Undersökningarna fortsätter under Fritid/Park Försöket med gratis uthyrning av idrottsanläggningar slutfördes för perioden sommarlovet 2013-påskolvet Resultatet blev att anläggningarna hyrdes ut ytterligare 525 timmar jämfört med året innan, en ökning med 43 %. Försöket har förlängts över läsåret Ett omfattande renoveringsarbete av kommunens elljusspår har genomförts. Spåret vid Alandsryd har förändrats. Det 2,4 km långa spåret är breddat till 6 m, de tidigare branta backarna är borta genom ny sträckning samt ny energisnål belysning har monterats. Arbetet har skett i nära samarbete med OK stigen. Aplarinken höll öppet två veckor längre, huvudskälet var att ge konståkarna möjligheten att träna under hela sin säsong. I Talavidshallen startade issäsongen en vecka tidigare pga tidigarelagda seriestarter för ishockeylagen. Till motions och styrkeanläggningen i simhallen införskaffades nya maskiner. Antalet registrerade besök i simhallen minskade under 2014 med 9 %. Bakgrunden är en vikande badtrend nationellt, samt att en del tidigare kunder i motions och styrkeanläggningen sannolikt valt att träna på något av de gym som finns i Värnamo. Kravet att huvudarenan för fotboll på Finnvedsvallen skall vara spelklar redan den 15 mars kopplat till IFK Värnamos spel i Superettan, föranledde att förvaltningen för första gången hyrde en större anläggning för täckning och uppvärmning av hela gräsytan. I Apladalen inleddes skogsvårdsåtgärder för att säkerställa att skogen i parken bibehåller de olika värden som vi önskar. En hundrastgård anlades i Vråenparken i samarbete med Vråens hundförening. Under året har arbetet med att strukturera parkmiljöerna i ett IT baserat plansystem inletts. Målet är att alla objekt i park och gatumiljöer som skall skötas och tas ansvar för skall inventeras. Planer har upprättats i Rydaholm och Horda, och kommer på resterande orter under Utefter Lagan har hälften av sträckan där cykelväg eller promenadstig följer stranden slyröjts. Samverkansutredningar Politiska beslut har fattats angående samverkansutredningarna av vägföreningar samt verkstad och förråd. Vägföreningarna behålls och utvecklas med att tydliggöra rollerna samt upprätta driftsavtal mellan tekniska kontoret och vägföreningarna. Ombyggnad av förrådet kommer att utföras under Verkstaden läggs ner. En utredning pågår mellan sju av Jönköpings läns kommuner vad det gäller samarbete inom avfallsverksamheten. Påbörjande av tillståndsansökan för att bygga en ny återvinningscentral har påbörjats och beräknas pågå under ~ 53 ~

56 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Ekonomi Periodens utfall För produktionsavdelningen kommer gatuverksamheten att redovisa ett överskott. Överskottet beror på en mild vinter med lite snö. Skogsskötseln kommer att utföras i enlighet med skogsbruksplanen. Beroende på marknadens priser kommer delar att gallras och säljas. Då marknaden inte har varit gynnsam under året har inte skog sålts i den utsträckning som tidigare år. De taxefinansierade verksamheterna vatten och avlopp samt avfall kommer VA att generera ett överskott. Överskottet läggs som en avsättning till VA-investeringar. Avfall har under året sluttäckt Stomsjötippen. Fritid/park Fritid gjorde ett underskott på kkr, vilket beror på minskade intäkter i Värnamo simhall med ca -800 kkr, plantäckning på fotbollsarenan Finnvedssvallen med ca -475 kkr samt övriga kostnader för Superettanspel. Rep- och underhållskostnader för fritidsanläggningar har varit mer än budgeterat. Park Underskottet på -369 kkr beror på extra personalkostnader samt att kompetenshöjande åtgärder för personalen har genomförts. Framtida utveckling Det är angeläget att mer uppmärksamhet ges åt drift och verksamhetskvalitetsfrågor inom de olika områdena som förvaltningen ansvarar för, så att förväntade förändringar kan beskrivas i ekonomiska termer mot nuvarande nivå. Informationsfrågor och till dessa även kommunikationsfrågor i sociala medier blir en allt viktigare faktor att förhålla sig till. Dessa har idag en stark påverkan kring den dagliga verksamheten och bör få en mer framträdande roll. Samarbetsfrågor och arbetsmiljöfrågor är också områden som skall uppmärksammas. Förvaltningen vill också betona vikten av delaktighet från samtliga medarbetare i vår verksamhet, och understryka betydelsen av den för framtida utveckling av vår verksamhet. Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Teknisk administration Fastighetsförvaltning Övrig fastighetsverksamhet Fastighetsprojekt Gator o vägar Fritid/Anläggningar Turism Parker Vatten o avlopp Driftsbidrag Avfall Kalkning Skogsdrift Nettokostnad ~ 54 ~

57 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Investeringar Belopp i kkr Budget Bokslut Bokslut Avvikelse Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Totalt budget tom 2014 Totalt utfall tom 2014 Största investeringar: Entrepr Pålslund arv o pumpst Gröndal C, bostadsomr Etapp Horda avloppsreningsverk Mosslesk, ny VVA o matsal Belysning Årliga anslag Överföring Vmo P1-Pålslund Fordon o maksind Årliga anslag Prostsjöv ink gc-väg Ljusseveka Beläggningar Årliga anslag Avsiktsförklaring väg ~ 55 ~

58 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSKONTORET Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Handläggningstid delegerade bygglov (Handläggningstiden för bygglov är nu sedan lagreglerad till max 10 veckor.) Handläggningstiden för delegerade bygglov har från minskat från 24 dagar till 16 dagar. (För nämndsärenden har handläggningstiden under samma period minskat från 35 till 15 dagar). Handläggningstiden ska maximalt vara på nuvarande nivå. Målsättningen har varit att minska handläggningstiden under perioden med ungefär 10 %. Hel- respektive halvår. Utifrån givna resurser genomföra verksamheten enligt tillsynsplaneringen inom områdena miljö- och hälsoskydd samt livsmedel. Tillsynsplanering och behovsbedömning för 2015 samt uppföljning för 2014 har gjorts. Enligt separat dokument tillsynsplanering respektive uppföljning av tillsynsplanering. Helår = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Detta har hänt under 2014 Allmänt En rad lagändringar och andra förändringar har skett, börjat tillämpas och funnit sina former. Ändringarna avser bla strandskydd, livsmedelslokaler, miljöfarlig verksamhet, bygglov, taxor. Deltagande i arbetsgrupp för att ta fram tillsynsplan enligt PBL. Ajourhållning av lägenhetsregister pågår kontinuerligt. Adressättning och namnsättning pågår kontinuerligt. Uppdatering av kart- GIS systemet inkl utbildningsinsatser med avseende på modulerna har genomförts. En extern karttjänst lanserades inför valet. 3D modellen har överförts till en mer avancerad miljö. Ett antal bygglov har illustrerats i 3D. ~ 56 ~ Upphandling av en ny flygning över centralorten har påbörjats. Redovisningen kommer att innefatta höjder, ortofoto samt 3D modell. GIS-tillämpningar pågår tillsammans med kulturförvaltningen (kulturföreteelser och industriminnen), barn- och utbildningsförvaltningen (skolskjutsområden) samt tekniska förvaltningen (ledningar, trädinventering och parker). Antal bygglov har ökat något jämfört med förra året. Den nya taxan för alkoholärenden har tillämpats. De nya tillämpningsföreskrifterna för alkoholärenden har börjat användas och utbildningar har genomförts. Försäljning har skett av 10,2 ha mark för industri och verksamhetsändamål, varav 3,3 ha vid Bredasten, 4,8 ha vid Vitarör samt 0,5 ha i Bor. Ytterligare förhandlingar är påbörjade. Ett skogsskifte om 3,1 ha har sålts. Ett nytt bostadsområde på Gröndal har färdigställts. 19 av 35 tomter fördelades till tomtkön. 16 är tingade varav 7 är sålda. Beslut har tagits att släppa ytterligare 12 tomter under 2015.

59 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Därutöver har tre villatomter sålts. Fastigheten Draken 1 har köpts för exploatering för bostäder. Avtalsdiskussioner avseende VA-ledning till Kärda och Forsheda har påbörjats. Detaljplanering pågår i Åminne vilket har medfört möjlighet för tillkommande tomter samt behov av olika markregleringar. Markavtal har upprättats för exploatering med flerbostadshus inom kv Bautastenen, för utökning av verksamhet inom kv Repslagaren samt för reglering av järnvägsmarken vid stationsområdena i Bor och Rydaholm. Cirka 60 servitutsavtal samt andra typer av markupplåtelser har upprättats/genomförts. Arbete med nytt bostadsförsörjningsprogram pågår. Förslag till nya rutiner för tillfällig upplåtelse av allmän platsmark har arbetats fram. Strukturering av arbetet med trafikfrågor pågår. Upplägg för att kunna följa upp frågeställningar har etablerats. En mängd akuta ärenden har hanterats och klagomålshanteringen är omfattande. Parkeringsutredning och förslag till ny parkeringsnorm har genomförts under Vissa justeringar återstår. En hastighetsplan för kommunen har tagits fram, vilken ska genomföras under Projektet Laganstråket har genomförts. En trafikstrategi för Värnamo kommun har påbörjats. Avslutning av arbetet med fördjupningar av översiktsplanerna för kranstätorterna pågår. Arbete med 11 detaljplaner har pågått, varav en har antagits. Arbete med utredningar och skisser pågår. Underlagsmaterial för ny översiktsplan har tagits fram. En nyanställd planeringsarkitekt ska under 2015 fullfölja arbetet. Särskilda utredningar för Hånger stationsområde, Apladalens entré samt skatepark i Värnamo, har slutförts. En särskild medborgardialog angående Apladalens framtid har genomförts. Upprättande av planeringsunderlag för LIS (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) är slutfört. Arbete med Hållbar stadsutveckling Prostsjöområdet pågår. Externa medel från Delegationen för Hållbara Städer har beviljats. Deltagande i Sydvattens projekt angående nytt vattenskyddsområde kring Bolmen. Ett antal marksaneringar pågår och är i olika faser. Undersökning av inomhusmiljön i skolor har påbörjats. Incitament för energisnålt byggande finns. Arbetet med att revidera miljöprogrammet har slutförts. Miljöstrategiarbetet har omstrukturerats. Samordning har pågått. Ett LOVA - projekt Lillån-lantbruk har avslutats (lokala vattenvårdsprojekt). Två LONA - projekt har genomförts (lokala naturvårdsprojekt). Ett kommunalt naturreservat har bildats. Arbetet med tillgänglighetsdatabasen har påbörjats. Ärendeflödena redovisas i separat dokument till nämnden. Ekonomi För året har nya taxor och tillkommande arbetsuppgifter gällt. Bokslutet redovisar ett överskott för helåret. Osäkerhet har dock rått beträffande det ekonomiska utfallet efter alla förändringar nya verksamheter, ekonomiska regleringar, utfallet av nya taxor med justeringsfaktorer, ärendeflödet varav en del är starkt konjunkturberoende, den nya Plan- och bygglagen med långt fler arbetsuppgifter än tidigare, annat kostnadsläge efter rekryteringar osv. Prognoserna som har gjorts kontinuerligt har visat ~ 57 ~

60 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND på överskott för helåret men osäkerheten har ändå föranlett försiktighet med utgifter. Utfallet enligt denna redovisning visar på att strukturen på budget och redovisning behöver bearbetas vidare. Överskottet så som det nu redovisas i systemet beror dels på markersättning, att projektmedel förts som intäkt, att projekt för vilka medel beviljats i tid pågår över årsskiftet, att strukturen på bygglov medfört högre intäkter än förutsett, att utredningar och projekt avseende planering samt mark och exploatering för året inte tagit i anspråk budgeterade medel fullt ut samt vakanser i personalgruppen. Förslag till ytterligare ändringar i plan- och bygglovstaxan utreds för närvarande. Ändringarna kommer, om de fastläggs enligt nuvarande förslag, att innebära minskade intäkter. För 2015 förutses ett lägre resultat än för Framtida utveckling Lagändringar har genomförts som innebär större omfattning på kommunens verksamhet. Ytterligare förändringar i lagstiftningen förutses komma främst avseende Plan- och bygglagen. Bestämmelserna om riksintressen ska också ses över. Lagkrav på sänkta effektbehov för byggnader samt resultat av processen att utforma ett lokalt miljöprogram för byggnader kommer att ställa ändrade krav på handläggning. Ansökan om ett LONA-projekt har lämnats in. Lagkrav på sänkta radonhalter inomhus innebär behov av utökad kontroll. Parkeringsutredning och ny parkeringsnorm kommer att slutföras under En hastighetsplan för kommunen har processats och ska genomföras under Arbetet med en ny översiktsplan är en stor och omfattande uppgift som har påbörjats. En VA-plan för kommunen har till stora delar utformats. Resterande arbete ska genomföras tillsammans med översiktsplanarbetet. Målarbetet avseende planberedskap har nu gett resultat och tidigare målskrivning har bearbetats. Vattenskyddsområden behöver ses över. En ny avfallsplan behöver upprättas. Riktlinjerna för hantering av alkoholärenden inklusive tillämpningen av den nya taxan ska följas upp vidare. Utredning av möjligheterna till samverkan avseende handläggning av alkoholfrågor har påbörjats. Lagändring från innebär att mark- och exploateringsfrågorna kommer att bli mer integrerade i planprocesserna. Exploateringen av etapp 2 inom Ekenhaga bostadsområde ska påbörjas. Arbete med exploateringen av kvarteren Ödlan, Draken och Vågen ska påbörjas. Arbete med exploateringen av Nöbbele 7:18 och 7:19 fortsätts. En översyn av arrenden med avseende på giltighet och avgifter ska göras. Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal ska utarbetas. Arbetet med att utveckla mark- och exploateringsfrågor ska fortsättas. Arbetet med att utveckla GIS-verksamheten fortsätts. Strukturen i personalgruppen innebär att rekrytering och kunskapsöverföring är angelägna frågor. Svårigheter föreligger att rekrytera kvalificerad personal inom vissa grupper. Kostnadsläget förändras vid nyrekryteringar. Förvaltningen står inför tillsättning av några nyckelfunktioner. De långsiktigt strategiska frågorna behöver diskuteras vidare. Arbetet med kvalitetssäkring ska fortsättas. En översyn av formerna för samarbetet med andra förvaltningar med näraliggande verksamhet pågår. Möjligheten till ytterligare samverkan med grannkommunerna ska undersökas. ~ 58 ~

61 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Kommunövergripande utredning Miljö- och stadsbyggnadsnämnd Miljö- och stadsbyggnads admin MBK-GIS avdelning Planverksamhet Bygglov Mark och exploatering Exploatering bostad/industri Lantegendomar Obebyggda fastigheter Energirådgivning Bostadsområde Bostadsanpassning Allmänna vägar Hälsoskydd Försurade VA-täkter Miljöskydd Miljöprojekt Luftmätningar Nettokostnad ~ 59 ~

62 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Investeringar Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Största investeringar: ADB utrustning Tomtlikvider Grovplanering Inventarier Naturområde E Wibeck Markförvarv Nyckeltal Bygglov 312 st 305 st 294 st Pris per ärende kr kr kr Bostadsanpassning 171 st 116 st 116 st Pris per ärende kr kr kr Nybyggnadskartor 39 st 17 st 22 st Pris per ärende kr kr kr Lägeskontroll 87 st 113 st 75 st Pris per ärende 960 kr kr kr Utstakning 30 st 19 st 44 st Pris per ärende kr kr kr ~ 60 ~

63 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND - RÄDDNINGSTJÄNST Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Att erbjuda fixaretjänst (under fokusområde Trygghet) Halv- och helårs uppföljning Deltidskårerna i Värnamo kommun ska ha full bemanning (under fokusområde Trygghet) Den förebyggande avdelningen ska under kontorstid inom samma dag kunna kvalificerat besvara förebyggande frågor från allmänheten (under fokusområde attraktivitet) Halv- och helårs uppföljning = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Kommentar till ej uppfyllda mål Förvaltningen kommer att fortsätt marknadsföringen av verksamheten i syfte att nå uppsatt mål. Under 2014 har antalet uppdrag ökat och med samma trend kommer målet att nås under Detta har hänt under 2014 Allmänt Värdegrundsarbetet vid förvaltningen har under året fortsatt ett målinriktat arbete. Arbetet syftar till att ha ett vardagligt och naturligt arbete med värderingar i arbetslagen. Målstyrning Under 2014 påbörjades arbetet med att väva samman målstyrningsarbetet med den dagliga verksamheten, så att målstyrning blir en naturlig del av arbetet. Bland annat kommer en del av avvikelserapporteringen läggas in i Hypergene. Arbetet innefattar också att väva samman den interna kontrollen och kvalitetsarbetet i stort med målstyrningsarbetet. Detta arbete kommer fortsätta under 2015 och förvaltningen ser fram emot den utlovade nystarten av målstyrningsarbetet. Operativt Insatsstatistik visar att Räddningstjänsten under 2014 har larmats ut vid totalt 569 tillfällen. Detta är en minskning med 3 % jämfört med Vid 55 av dessa larm har räddningstjänsten biträtt grannkommunerna inom ramen för samverkan RäddSamF 1. Inom området kompetens operativa befäl har under året ett övningsupplägg för insatsledare, brandingenjörer och styrkeledare startats. Upplägget innefattar både individuella och gemensamma övningar eller utbildningar. Syftet är att dryfta lednings- och räddningsproblem och utbyta erfarenheter. 12 medarbetare från Värnamo räddningstjänst har deltagit i arbetet med släckning av den omfattande skogsbranden i Sala, Västmanland. Personal från Värnamo räddningstjänst deltog under hela perioden. Deltagandet har också bidragit med värdefulla erfarenheter både till kommunen och till länet. Arbetsmiljö Under året har arbetet fortsatt med att inventera och identifiera ytterligare åtgärder inom ramen för projekt Friska brandmän. Behovet av att enomföra förändringar kommer att beskrivas i ett särskilt arbetsmiljöprojekt under Förebyggande verksamhet Vid årsskiftet tillträdde ny entreprenör för sotning och brandskyddskontroll enligt den upphandling som gjordes under Verksamheten försenades och kom igång i februari, detta pga bristfällig överlämning av register etc från den tidigare entreprenören. Under våren har det 1 Räddningstjänst samverkan Jönköpings län ~ 61 ~

64 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND inkommit ca 2000 dispensansökningar för annan behörig sotare. Detta har medfört ett omfattande handläggningsarbete för avdelningen och förvaltningen. Beslut om handläggningsrutiner, handläggning och juridiska processer har inneburit omfattande arbete för avdelnings- och förvaltningschefen som tvingats prioritera detta arbete. Administrativa resurser har omprioriterats internt i organisationen för att hantera situationen under ca sex månader. Externutbildning Utbildningsverksamheten har inte nått upp till uppsatta mål varken avseende mängden utbildade invånare eller ekonomiska intäkter. Orsaken är främst att marknadsföring av räddningstjänstens utbildningstjänster till kunder utanför kommunens organisation inte har gjorts. Ett omfattande arbete har genomförts för att skapa systematik och kvalitet i intern medarbetarutbildning i kommunen. Syftet är att alla kommunanställda ska ha aktuell kunskap om sjukvård/hlr och brandkunskap vid sin anställning i Värnamo kommun. Krisberedskap Ett ökat tryck och behov av krisberedskapshandläggning i kommunen har inneburit att räddningstjänsten genomfört ett projekt med fokus på handläggning samt risk- och sårbarhetsarbete i kommunen. En brandman i organisationen har projektanställts för denna uppgift under Krisberedskapsarbete under 2014 har i huvudsak omfattat risk- och sårbarhetsanalys (RSA) och förarbete till ett nytt förebyggande handlingsprogram. Arbetet har genomförts i kommunens riskhanteringsgrupp. RSA inleddes med en kunskapsdag för att öka förståelsen och kunskapen inom två nya områden: socialoro och pågående dödligt våld (ex skolskjutning). Gällande översvämningsbarriärer har RäddsamF 2 tillsammans med Länsförsäkringar gjort en anskaffning av översvämningsmateriel. Syftet med materielen är att länet skall ha tillgång till egen översvämnings- materiel vid en händelse. Materielen finns på tre ställen i länet, varav ett är i Värnamo. Förvaltningen har under hösten genomfört en lokal samverkan med frivilliga aktörer i kommunen. Syftet har varit att upprätthålla en dialog och samverkan med frivilligresurser inom Värnamo kommun. Brottsofferjouren Ansvar för samverkan och det kommunala bidraget ligger organisatoriskt under räddningstjänsten. Under året har följande aktiviteter genomförts: - Brottsofferjouren har erhållit kommunbidrag motsvarande 2 kr per kommuninvånare - Under 2014 har ett samverkansmöte genomförts i syfte att diskutera samverkan och informationsspridning om Brottsofferjourens verksamhet Övrigt Folkhälsorådet har under 2014 haft en inspirationsdag och tre protokollförda rådsmöten har genomförts. Rådet har bidragit till samverkan, dialog och delaktighet i olika folkhälsoperspektiv. Några av dessa perspektiv är: - FAR Fysisk aktivitet på recept - Cykla Cykla En insats för att motivera fysisk aktivitet - Länsdialog Gör jämlikt gör skillnad ett landstingsprojekt med fokus på folkhälsa Ekonomi Personal Personalkostnaderna för heltids- och deltidspersonal har gett ett överskott om 400 kkr. Orsaker är bla att lokalvårdartjänsten har tagits bort och tjänsten köps istället av tekniska kontoret, operativ personal som är frånvarande täcks enbart av vikarier när det är absolut nödvändigt, god framförhållning och omplanering av personal för att undvika onödiga kostnader. Externutbildning och tillsynsverksamhet 2 Räddningstjänstsamverkan Jönköpings län ~ 62 ~

65 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Förvaltningens målsättning för externutbildning har inte nåtts. Detta har medfört ett intäktsbortfall om -241 kkr. Handläggningen av sotningsverksamheten har under 2014 krävt mycket tid och resurser men förvaltningen har med god planering och gemensamma krafter klarat uppdraget. Bokförda merkostnader för sotningshandläggningen är 351 kkr. Operativt Förvaltningen har inte haft några egna stora insatser som varit kostnadskrävande. Räddningstjänsten bistod Västmanland vid den stora skogsbranden med personal och material. För denna insats har ersättning erhållits för de kostnader som räddningstjänsten har haft. Sammanfattning Förvaltningens överskott för 2014 är 735 kkr. Framtida utveckling Allmänt Som en följd av samverkansutredningen kommer under 2015 och 2016 en omfattande genomlysning av förvaltningens verksamhet och resurser genomföras i syfte att balansera verksamheten med minskade budgetförutsättningar. Förebyggande Ett förändrat fokus kommer att genomföras under 2015 där den kommuninterna säkerhetsutbildningen kommer att prioriteras. Denna externutbildning syftar till att säkerställa att kommunens egen personal har rätt kompetens avseende sjukvård (HLR) och brandkunskap. Krisberedskap Inom förvaltningen kommer en tjänst att inrättas för att handlägga uppdrag inom kommunens krisberedskapsansvar. Initialt kommer tjänsten att inriktas mot att uppnå tre syften: - Upprätthålla kommunens krisberedskapshandläggning - Leda risk- och sårbarhetsarbetet samt utformning av ett nytt handlingsprogram för beslut i kommunfullmäktige Intern och externa samverkan och samordning inom funktionsområdet krisberedskap Under 2015 kommer stort fokus ligga på risk- och sårbarhetsarbetet med att färdigställa kommunens handlingsprogram för trygghet och säkerhet som väntas beslutas i kommunfullmäktige under hösten Inom ramen för 2016 års verksamhetsplan kommer förvaltningen att utarbeta nya förvaltningsmål. Inriktningen är att även 2015 års verksamhet kommer präglas av dessa mål. Operativt En satsning som pågår är att anta styrdokument som förtydligar mål för våra medarbetare samt att genomföra ett stort arbete med att kvalitetssäkra vår operativa verksamhet. Detta genomförs framförallt avseende kompetens hos våra anställda, men även att kvalitetssäkra vårt operativa materiel och fordon. Arbetet genomförs gemensamt inom RäddSamF. ~ 63 ~

66 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Heltid Deltid Förebyggande Ambulansverksamhet Uppdragsverksamhet Krisberedskap Nettokostnad Investeringar Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Största investeringar: FIP-bilar till Bor, Rydaholm & Bredaryd Nyckeltal Tillsyn (antal) Externutbildning (utb personer) Information (antal personer) Fixaretjänst (utförda uppdrag) Flytvästar (antal västar) Elbil (km) ~ 64 ~

67 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND KULTURNÄMND Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden 1. Att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. (NMI Nöjd MedborgarIndex) 2. Att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. (Antal arr i samverkan med andra/totala antalet arr) 3. Att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. (Antal arr med kulturarvsinriktning/totala antalet arr) 4. Att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. (Antal arr med internationellt och interkulturellt innehåll/totala antalet arr) 5. Att särskilt uppmärksamma barn och ungas rätt till kultur. (Antal arr riktade till unga i åldern 13-19/totala antalet arr) Nuläges nivå NMI 71 (SCB 2012) Målnivå NMI 74 Uppföljningsintervall Vartannat år (nästa mätning vår 2015) 76 % 50 % Varje år 7 % 3 % Varje år 9 % 9 % Varje år 13 % 10 % Varje år = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Detta har hänt under 2014 Mål för möjlighet till kulturupplevelse Ett stort antal föreläsningar och arrangemang har genomförts under året. Antalet aktiviteter är fortsatt högt, 831 under Programmet har medvetet planerats för att locka nya målgrupper. Exempel på teman är mångkultur, tolerans, historia och samhällsdebatt. Fortsatt satsning på besök av aktuella författare som Bea Uusmaa, Jonas Trolle, Dan Josefsson, Christopher O Regan, Lasse Bengtsson, Arkan Asaad och Majgull Axelsson som alla lockade en stor publik. Nya unga författare som Amanda Svensson och Gertrud Hellbrand besökte stadsbiblioteket. Författaren Tomas Bannerhed gästade kulturdagen i Bredaryd. Filosofiska caféer arrangerades vid sex tillfällen under året med teman som Tolerans, Cynism och Yta kontra djup. Det är ett stort intresse för dessa möten som sker i samverkan med Värnamo Missionskyrka och Studieförbundet Bilda. Nytt för året är hälsomötesplats för seniorer som arrangerats sex gånger under året i samarbete med Apladalens vårdcentral. De lockar en stor publik. Konsumentvägledarna har handlagt 353 ärenden under året samt 69 ärenden för Gnosjö. Samverkansprojektet Träffpunkt Vråen (meröppet bibliotek) har fortsatt god utveckling under Förvaltningen kan se en förskjutning av lån från tryckta till digitala medier. Värnamo bibliotek har en hög utlåning av e-böcker jämfört med andra kommuner. Intresset för att samtala om litteratur är stort och avspeglas i kulturförvaltningens satsning på bokcirklar och bokklubbar. Den nystartade filmklubben har väckt stort intresse. Höstens tema var samhällskritiska filmer från England. Delinvigningen av Gummifabriken där kulturförvaltningen var en av arrangörerna lockade drygt besökare. Musikcaféserien bjöd på ett varierat utbud av musikaliska genrer som Bluegrassmusik med Spinning Jennies i Gummifabriken, kammarmusik med de japanska systrarna Fujita Piano Trio och latinamerikansk folkmusik med Mapalé. Värnamoborna bjöds på en konsert med den världsberömda sopranen från Broaryd Irene Theorin och Jönköpings Sinfonietta. Smålands kulturfestival gjorde nedslag i kommunen bla i Gummifabriken, Hörle, och Nydala. Biblioteken i Värnamo deltog i länets manifestation Läslust november med en rad läsfrämjande aktiviteter. ~ 65 ~

68 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Mål för kvalitet och konstnärlig förnyelse Två välbesökta utställningar riktade sig till barn. Andrea Räders illustrationer till Bröderna Grimms sagor och den lekfulla ABC Bokstavslek som bredde ut sig i hela biblioteket. Förskolor och skolor bjöds in till visningar. Olika konstnärliga tekniker har kännetecknat årets utställningar i Blickfånget och på Gummifabriken, allt ifrån Ann Janssons glasskulpturer, Karl Larsson foton, textila bilder av AnnLis Krüger till den lokala konstnärsgruppen Konstfabrikens utställning. Den årliga skötselplanen för den offentliga konsten har inneburit att Marknadsgycklarna på Kyrktorget och Riktning i Vandalorumrondellen har restaurerats. Mål för ett levande kulturarv Upplevelsedagarna i Nydala (åk 4) och i Åminne (åk 8) genomfördes i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen. Värnamo kommun har fått Leader Linné-medel till att genomföra förstudien Möbelvägen för att undersöka förutsättningarna för ett kulturarvssamarbete mellan flera kommuner med möbelhistoria. Lundsbo bokskog och torpstuga invigdes i maj. Arbetet med att dokumentera Värnamo Gummifabriks historia och synliggöra det i Gummifabriken har fortsatt under året. Kommunantikvarien har påbörjat ett samarbete med Länsmuseet inför flytten till Gummifabriken. Mål för internationellt och interkulturellt utbyte Språkcaféet i Rydaholm har varit välbesökt. Ett skrivarprojekt Alla bär på en historia har påbörjats. Två föreläsningar om hederskultur har arrangerats. Bibliotekets roll som mötesplats och ingång i det svenska samhället blir tydlig genom väl utnyttjade funktioner som Press Display, lärcentrum, SFIsamarbete och en uttalad satsning på livslångt lärande. zombiekväll, bokprat, teater, lovaktiviteter, sagostunder och BVC-träffar är andra exempel på aktiviteter för barn och unga. En välbesökt familjelördag med fordon som tema genomfördes i Dannäs med det mobila biblioteket. Ekonomi Kulturnämndens budget för 2014 uppgick till kkr. Bokslutet visade ett överskott på 663 kkr. Överskottet beror till största delen på att flera tjänster har varit vakanta. Framtida utveckling Kulturförvaltningen i Värnamo står inför stora utmaningar och möjligheter. Under året har den strategiska verksamhetsplanen färdigställts. I den tydliggörs kulturförvaltningens mål och fokusområden för samverkan med övriga aktörer i Gummifabriken. Ett spännande område är att utforska sambandet mellan konst/ litteratur och teknik/ innovation. Kulturförvaltningen vill fortsätta att utforma verksamheten så att den är lockande, opretentiös med låga trösklar och högt i tak och tillgänglig för alla. Kulturförvaltningen vill stimulera språkutveckling och läslust. Biblioteken värnar det öppna demokratiska rummet tex genom att tillhandahålla litteratur och information gratis. De kulturupplevelser som erbjuds skall inte bara vara de som passar alla utan även sådant som utmanar och ifrågasätter. I den Leader Linné-finansierade förstudien Möbelvägen undersöktes förutsättningarna för ett kulturarvssamarbete Tibro-Värnamo-Älmhult. Förstudien avslutades i november. Förvaltningen undersöker möjligheten att formulera en projektansökan för att arbeta vidare med idéerna från förstudien. Mål för barn och ungas rätt till kultur Pojkar läser-projektet som fått stor medial uppmärksamhet har utvärderats och visar på ökat läsintresse bland pojkar i de klasser där projektet pågått. Skrivarverkstäder med Katarina von Bredow och Tomas Halling, familjelördagar, tjejkvällar, ~ 66 ~

69 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Konkreta utmaningar inför 2015: 1. Att etablera och fördjupa samproduktionen med övriga aktörer i Gummifabriken. 2. Att förstärka samarbetet med de regionala aktörerna Länsmuseet och SMOT inför flytten till Gummifabriken. Troja Patinerat trä Konstnär Marja Sikström, placerad i foajé Cupolen Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Kulturnämnd Kulturförvaltning Stöd kulturverksamhet Programverksamhet Bibliotek Nettokostnad Investeringar Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Största investeringar: Konst Gummifabriken Carl-Richard Konst Tingshuset Nyckeltal Antal utlån Andel utlån barn/ungdom av tot lån 51% 48% 46% Antal besök i kulturhuset Cupolen* Antal arrangemang Barnarrangemang/tot arrangemang 68% 61% 47% *Ändrat beräkningssätt. Beräknas fr. o m 2014 utifrån två mätveckor (förut räknade vid ingången) ~ 67 ~

70 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Antal elever som behåller eller förbättrar sitt betyg vid övergången från grundskolan till gymnasiet ska vara minst 95 %. Andelen barn och elever som ägnar sig åt estetisk verksamhet inom ramen för kulturskolan ska öka. Nuläges nivå 1101 (2013) 1171 (2014) Målnivå 95 % Årligen Öka Årligen Alla barn och elever ska känna sig trygga % 100 % Årligen Andelen barn och elever som upplever att de får utveckla sin kreativitet, ta egna initiativ och fatta egna beslut ska öka årligen. Andel elever i Värnamo kommun som upplever sig delaktiga i skolan genom aktiva elevråd som arbetar med frågor som berör eleverna ska öka årligen. Verksamheten ska säkerställa att alla elever som lämnar årskurs 1 ska ha en fungerande avkodningsförmåga vad gäller läsning. Verksamheten ska säkerställa att andelen elever som klarar samtliga delprov på nationella proven i matematik ska öka. Verksamheten ska säkerställa att andel elever som når den högsta nivån på nationella proven i matematik ska öka. Verksamheten ska säkerställa att skillnaden mellan kommunens skolor avseende resultaten på nationella proven i matematik ska minska. Finnvedens gymnasium ska årligen öka andelen elever som går ut med slutbetyg/gymnasieexamen från de nationella programmen inom tre år. Andelen elever som upplever att Vux Värnamo har en utbildning som möter varje enskild elevs individuella behov av utbildning ska öka årligen. Elever med utländsk bakgrund ska nå samma skolresultat som elever med svensk bakgrund Minst fem enheter ska ha erhållit utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. Inget skolområde och ingen intraprenad ska ha ett negativt budgetresultat. Andelen prioriterade livsmedel ska vara minst 20 % 2014 och 30 % 2016 av förvaltningens totala livsmedelsinköp. Öka Öka Årligen Årligen 100 % Årligen Öka Öka Minska Öka Årligen Årligen Årligen Årligen 77 % Öka Årligen 100 % Index 77 Uppföljningsintervall Vartannat år 14 % 0 % Årligen 11 % 20 % Årligen = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Kommentar ej uppfyllda mål När det gäller trygghetsmålet är det svårt att sätta en siffra på måluppfyllelsen, men 100 % nås inte. Det skiljer sig mellan yngre och äldre barn/elever, det är en större otrygghet bland gymnasiets elever än grundskolans. Det har varit en lite nedåtgående trend om man tittar på de senaste tre åren, så detta mål behövs ständigt arbeta vidare med. Målet att barn/elever ska uppleva att de får utveckla sin kreativitet har förvaltningen 2013 och 2014 mätt genom två frågor i barn-/elevenkäterna, men de handlar inte specifikt om kreativitet utan tangerar området och handlar om nyfikenhet och hur stort inflytande man tycker sig ha. Till 2015 är en ny fråga ställd till eleverna i grundskolan och fritidshemmen som handlar mer specifikt om kreativitet. Det skiljer sig mycket mellan olika åldersgrupper när det gäller detta område. ~ 68 ~

71 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Målen i matematik har inte uppnåtts fullt ut. Dock skiljer det sig mellan årskurserna och i årskurs 9 kan vi se en ökning när det gäller andelen som klarar nationella prov, medan andelen som får de högsta betygen minskat de senaste åren. På gymnasiet skiljer det sig mellan kurserna matematik 1a och 1b, där kursen 1a (yrkesförberedande program) inte har betygen A och B och måluppfyllelsen på nationella prov är betydligt lägre i matematik 1a, men har ändå förbättrats något. Eftersom målet gäller många årskurser anges inte några siffror ovan. När det gäller elevernas kreativitet används frågor ur barn och elevenkäter för att mäta. Till kommande år ska en fråga som ringar in området lite mer tillföras elevenkäten. I redovisningen av andelen prioriterade livsmedel har vägts in dels de ekologiska livsmedel som köpts in och dels de livsmedel som kostorganisationen fick extra medel för att prioritera var det mjölk och bananer som prioriterades. För 2015 är målet 30 % och det krävs ganska stora förändringar för att nå detta mål eftersom vi 2014 endast köpte ekologiskt och prioriterat för 11% av den totala livsmedelsbudgeten i förvaltningen. Kommentar ej mätta mål Alla mål som har som mått att öka har vi mätt 2013 och 2014, det är många olika årskurser som går in i samma mål och vi behöver mäta fler år i rad för att kunna se en trend. För att se resultatet mer i detalj hänvisar vi till barn- och utbildningsförvaltningens sammanfattande kvalitetsrapport, där statistik och analyser kring 2013 och 2014 års resultat för dessa mål återfinns. När det gäller övergången mellan grundskola och gymnasium är målet nytt för detta verksamhetsår. Därför har det inte mätts tidigare. Om vi tittar på alla betyg som sattes i den årskull som gick ut årskurs och jämför med betyg som satts i samma årskull och ämnen när de nu går i årskurs 2 på gymnasiet kan konstateras att det ges något fler högre betyg på gymnasiet, men andelen som får F är tre gånger så hög som i årskurs 9. Målet är markerat gult eftersom förvaltningen inte kan få fram en siffra på andelen som individuellt behåller eller ökar sina betyg. Målet kanske bör formuleras på ett annat sätt så att det går att mäta måluppfyllelsen. Generellt kan konstateras att elevernas resultat ofta försämras initialt när de bytt stadium (tex från 3-4 och 6-7), vilket kan bero på många olika faktorer (ny miljö, nya lärare, bedömningskompetens mm). Övergångar mellan stadier är därför ett område som ska utvecklas under Målet om läskunnighet i årskurs 1 har inte mätts tidigare heller och det kommer att ingå i uppföljningen från och med vårterminen Målet för gymnasiet bör mätas från år 2014 eftersom det var då den första kullen gick ut som genomfört sina gymnasiestudier enligt den nya läroplanen Gy11. Målet för vuxenutbildningen är mätt för första gången 2014, men eftersom målet är att det ska öka, är inte måluppfyllelsen mätt. Detta har hänt under 2014 Flytt till nya lokaler Under 2014 flyttade barn- och utbildningsförvaltningen till nya lokaler i det gamla tingshuset. Flytten har inneburit att förvaltningens övergripande administration har kunnat samlas på ett ställe och att vi har gemensamma utrymmen för möten mm. Enheten för flerspråkighet I samband med denna flytt påbörjades också verksamheten vid enheten för flerspråkighet där kartläggningen av nyanlända elever med utländsk bakgrund genomförs. Dessutom ansvarar enheten för samordningen med andra förvaltningar i denna fråga och administrationen av modersmålsundervisning och studiestöd till elever i hela kommunen. Verksamhetslokaler 2014 har, vad gäller lokaler, framförallt präglats av pågående utredningar om behovet av nya förskolor i hela kommunen och en ny grundskola i Värnamo tätort. Dessutom har en utredning flytt av Vux Värnamo till Gummifabrikens närhet varit aktuell. Ett akut lokalproblem under 2014 har varit problemen med C-längan på Trälleborgsskolan, den tillfälliga flytten av delar av verksamheten vid den skolan till Västra skolan och sedan en mer långsiktig lösning, men ändå provisorisk lösning med en paviljongskola i Bolaskogen. Skolskjutsentreprenad En upphandling som pågick under hela 2014 var skolskjutsentreprenad. Efter det att upphandlingsbeslutet som togs under våren 2014 överklagades har läsåret 2014/15 fått lösas med ~ 69 ~

72 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND tillfälliga avtal med den förra skolskjutsentreprenören. Kostutredning Under 2014 avslutades också den kostutredning som ledde fram till att barn- och utbildningsnämnden och omsorgsnämndens kostorganisationer slogs samman till en gemensam kostorganisation inom ramen för den nybildade serviceförvaltningen från 1 januari Utredningar Under 2014 har dessutom utredningar genomförts som inneburit att en ny studie- och yrkesvägledarorganisation sjösätts från den 1 juli 2015, att en ny resursfördelning införs för kommunens förskolor, samt att en lokalstandard för kommunens förskolor som bla kommer ligga till grund för framtida lokalinvesteringar inom förskolan. Förstelärare Från den 1 juli 2014 har Värnamo kommun 48 förstelärare. Medel finns avsatta för att kunna inrätta tre nya lektorat under Förskollärarutbildning För att säkerställa en fortsatt förskollärarutbildning för yrkesverksamma barnskötare vid Campus har Värnamo under 2014 skrivit under en avsiktsförklaring med Högskolan i Borås och Göteborgs universitet om samverkan kring forskningsprojekt inom området IKT och ett vidgat literacybegrepp. Skolinspektion Slutligen genomförde Skolinspektionen under 2015 sin bastillsyn av Värnamo kommuns förskolor och skolor. Ekonomi Barn- och utbildningsnämndens driftsbudget för 2014 var kkr. Totalt förbrukades kkr. Detta innebär att nämnden redovisar ett överskott på kkr. Det ekonomiska resultatet är något bättre än de prognoser som gjorts under året. Under hösten har ett underskott på drygt kkr befarats. En ekonomisk förändring som skedde sent på året var den mediareglering som gjordes. Mediakostnader avser kostnader för bla för uppvärmning och el. Tack vare den varma vintern har kostnaderna för uppvärmning minskat. Detta gör att barn- och utbildningsförvaltningen fick tillbaka ca kkr. Resultat för de olika områdena/enheterna? Av tabellen ovan framgår att det är enbart Finnvedens gymnasium/vuxenutbildningen som har ett underskott. Övriga verksamheter har ett överskott. Orsaken till Finnvedens gymnasiums underskott är bla att skolan behövde göra personalutökningar på knappt 4 tjänster till hösten 2014 trots att elevförändringen inte var stor. Utökningarna handlade om fler lärartjänster med anledning av ytterligare en klass på naturvetenskapsprogrammet. Dessutom gjordes utökningar av tjänster kopplade till vissa resurskrävande elever. Under hösten har skolledningen arbetat med att få en budget i balans, ett arbete som kommer att fortsätta Om inte arbetet med att få en budget i balans gjorts av skolledningen hade underskottet blivit större. Av de enheter som gjort ett överskott märks den avvikelse som den gemensamma verksamheten gör. Här redovisas kostnader för bu-kansli, elevhälsa, enheten för flerspråkighet, lokalkostnader, bidrag till fristående verksamhet och interkommunala avgifter. Totalt är överskottet ca kkr. Det är elevhälsan och enheten för flerspråkighet som står för merparten av överskottet. När det gäller elevhälsan så beror överskottet på att enheten under året haft många vakanser. Av ca 35 personer som finns organiserade inom elevhälsan har det under året varit 12 vakanser, ca 34 %. Svårast har det varit att ersätta skol- ~ 70 ~

73 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND sköterskor och specialpedagoger inom tal och språk. För 2015 ser det för närvarande bättre ut, endast en vakans finns. Även enheten för flerspråkighet redovisar ett överskott. Enheten har under 2014 haft sitt första verksamhetsår. Kartläggningen av de nyanlända eleverna har under året fungerat bra. Däremot har förvaltningen ett arbete med att få ett ännu bättre mottagande när eleverna kommer till sin hemskola. Förvaltningen har fått medel från migrationsverket för ha ett bra mottagande. I vissa fall har det varit svårt att hitta personal med den rätta kompetensen för att mottagandet skall bli bra. Av de övriga enheterna måste skolområde öster nämnas. Under året har skolområdet prognostiserat ett underskott. Här har skolledningen under hösten arbetat hårt för att få en budget i balans. Glädjande nog så hamnade resultatet på ett litet överskott, 44 kkr. När det gäller investeringar redovisar nämnden ett underskott på ca kkr. Detta underskott hänger med sedan 2013 då Värnamo kommun började sin nya IT satsning inom förskolan och skolan. För 2015 kommer förvaltningen att arbeta in underskottet på investeringsbudgeten. Framtida utveckling Nedan följer en kortfattad beskrivning av de områden som barn- och utbildningsnämnden anser är viktigast att prioritera utifrån nämndens mål att Värnamo kommun ska vara bland de tre främsta skolkommunerna i Sverige Personalsatsningar Nämnden har noterat att rörligheten bland förvaltningens chefer i första linjen, dvs rektorer och förskolechefer ökat under senare år. Även om delar av rörligheten kan förklaras av faktorer som inte direkt är arbetsrelaterade, är nämnden ändå bekymrad över skolledarnas arbetssituation. Nämnden avses komma med förslag på hur denna kan förbättras. I jämförelse med riket som helhet är det framförallt inom förskolan som Värnamo har en lägre personaltäthet. Två exempel på detta är - Antal inskrivna barn per avdelning som i Värnamo är 17,4, vilket är 0,6 fler än riksgenomsnittet - Antal inskrivna barn per årsarbetare som i Värnamo är 5,8, vilket är 0,5 fler än riksgenomsnittet Nämnden ser det som angeläget att satsningar görs kommande år som innebär att Värnamo kommer på samma nivå som riket som helhet. Den nya skollagen betonar att verksamheten i både förskola och skola ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att på sikt kunna leva upp till detta är det viktigt att kunna erbjuda kommunens pedagoger kvalificerad fortbildning på avancerad nivå. Parallellt med detta kommer också Värnamo kommun behöva göra satsningar på kompetensutveckling kopplat till bristyrken. Lokalbehov Värnamo kommun kommer under kommande år behöva bygga ett antal nya förskolor, dels för att ersätta äldre en-avdelningsförskolor inrymda i ombyggda lägenheter, dels för att säkerställa plats inom barnomsorgen utifrån en prognostiserad befolkningsökning i kommunen. Värnamo kommun kommer också behöva göra en satsning på skollokaler, dels bygga en ny skola i Värnamo tätort, dels se över befintliga skolors lokaler i hela kommunen. Inom ramen för detta bör en översyn av hela skolorganisationen genomföras för att säkerställa funktionella och livskraftiga förskolor i hela Värnamo kommun i framtiden. Barn i behov av särskilt stöd Nämnden har under senare år noterat att behovet av att kunna möta elever i behov av särskilt stöd verkar öka. För att kunna säkerställa en hög kvalitet på verksamheten i framtiden ser nämnden det viktigt att dels förstärka den pedagogiska kompetensen att möta elever i behov av särskilt stöd i hela organisationen, dels förstärka det ~ 71 ~

74 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND förebyggande arbetet genom en förstärkning av elevhälsan på bred front. Enheten för flerspråkighet Andelen elever med utländsk bakgrund ökar i Värnamo kommun, framförallt genom att andelen nyanlända elever ökat. För att möta detta har nämnden satsat på en enhet för flerspråkighet. Nämnden ser det som angeläget att kunna förstärka denna satsning, dels genom att utöka andelen lärare som undervisar i svenska som andra språk, dels genom att ytterligare satsning på modersmålsundervisning, studiestöd i modersmål och studiehandledning på modersmål. Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Barn- och utbildningsnämnd och Gemensamt Barnomsorg Enskild barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Kulturverksamhet Nettokostnad Investeringar Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Största investeringar: It utrustning Möbler och annan inredning Utrustning kök och andra maskiner Fordon ~ 72 ~

75 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Nyckeltal FÖRSKOLA Antal barn Bruttokostnad per barn (exkl lokaler) Barn per tillsynsårsarbare 5,84 5,90 5,63 FRITIDSHEM Antal barn Personalkostnad per barn Barn per tillsynsårsarbetare 16,28 15,25 15,57 GRUNDSKOLA Antal elever Bruttokostnad per elev GYMNSIESKOLA Antal elever Bruttokostnad per elev VUXENUTBILDNING Antal elever Bruttokostnad per elev KULTURSKOLAN Antal elever Nettokostnad per elev ~ 73 ~

76 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND OMSORGSNÄMND Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden 1. Brukaren ska alltid uppleva ett gott bemötande. Visionen är att 2014 ska frågan om personalens bemötande, vara maxvärdet 2. Antalet manlig personal ska öka med 100 % till 2018 (52 män) och med 10 % 2014 (5 män) 3. Informationen till medborgaren och brukaren om omsorgsförvaltningens insatser, ska vara så utformad att det tydligt framgår vad den enskilde kan förvänta sig Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Säbo 96 % 100 % En gång per år Hemtjänst 97% Gruppbostad LSS 2,7 (index max 3) Gruppbostad psyk 6,0 (index max 10) Boendestöd omsorg 8,4 (index max 10) Boendestöd psykiatri 8,3 (index max 10) 100 % En gång per år 2,7 Vartannat år 8,0 Vartannat år 8,9 Vartannat år 9,3 Vartannat år 5,2 % 5,6 % En gång per år 91 % 100 % En gång per år 4. Budget i alla chefsområden ska vara i balans 64 % 100 % En gång per år 5. Medarbetarna i omsorgsförvaltningen ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som rör delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling 6. Matsvinnet ska minska. Det kostar pengar, ger upphov till avfall samt är ett slöseri med naturens resurser 78 index, max En gång vartannat år 2,0 % Minskning En gång per år = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Kommentar ej uppfyllda mål Mål % av arbetslagen inom äldreomsorgen når målet med 100 %. Mål 2. Målnivån har av omsorgsnämnden bedömt som orealistisk och kommer att justeras 2015 Mål 3. Målet följs upp via; Öppna jämförelser och deras granskning av hur informativt kommunens hemsida är. För full pott krävs att hemsidan erbjuder. lättläst svensk/ talad information/ inspelat på teckenspråk och som textfil, ett arbete som pågår på kommunledningskontoret under Detta har hänt under 2014 Boendeutredning Nämnden har fattat beslut inom ramen för boendeutredningen, vilket bla innebär nedläggning av Östhamra och nybyggnation samt viss ombyggnation av Lindgården. En enhet på Östhamra är stängd och utbyggnad/ombyggnad av Lindgården är påbörjad under hösten. Beräknas vara klart i slutet av december år En enhet på Rörestorpsgården är avvecklad. Klart under hösten. Norrhamra kvarstår att avveckla. Verksamheten på Västrabo är omdefinierad från särskilt boende SoL till ordinärt boende. ~ 74 ~

77 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Genomlysning av äldre- och funktionshinderomsorgen Med anledning av den ekonomiska situation som verksamheten befanns i tillsattes en extern konsult som genomförde en genomlysning under hösten, med huvudsaklig inriktning på resursfördelning, kultur och ekonomi. En handlingsplan med åtta prioriterade områden är framtagen och arbetet påbörjades omedelbart och fortsätter under Förbättringsområden Förbättringsteam som arbetat under året är: Korttids SoL, Korttids LSS, Trygg och säker hemgång samt förbättringsteamet Förbättringsresan med uppdrag att arbeta med kvalitetsarbete utifrån Senior alert. Två undersköterskor har anställts för uppdraget med Senior Alert, som involverar omvårdnadspersonalen och brukare. Arbetet har belönats med kvalitetspris. Vård och Rehab Antalet personer inskrivna i hemsjukvården har under året stabiliserats, men karaktären på insatser/behov är mer komplexa. Dels beroende på omsättning av patienter, på insatser som ständigt förändras samt mer avancerad vård och rehabilitering i hemmet. Kontinuerligt arbete pågår att säkra att patienten möts på rätt vårdnivå. En Handbok för vård och rehab har utarbetats och publicerats på intranätet med processkartor och metodstöd som ger medarbetarna en samlad överblick. En målsättning är att tidigt i vårdkedjan påbörja aktiv rehabilitering. Sektionen har under året ökat deltagandet vid vårdplaneringar. Både den av revisionen och den av kommunstyrelsen beställda konsultrapporten framhåller att sjukgymnaster och arbetsterapeuter bör involveras tidigt i insatskedjan och vara med och göra uppföljningar. Under året har hjälpmedelsordinationer genomförts. Funktionshinderomsorgen Genomförd brukarundersökning från hösten 2013 presenterades i januari. Gruppbostäderna samt daglig verksamhet visade på ett positivt resultat. Resultatet för boendestöd psykiatri och delvis boendestöd omsorg samt gruppbostad psykiatri visade ett något sämre resultat än föregående år. Handlingsplaner har därefter upprättats för att bättre bemöta brukare utifrån behov och önskemål. Nya rutiner har tagits fram och fastställts utifrån de lagändringar i LSS som 1 juli 2013 trädde i kraft gällande personlig assistans. Kommunen har ett utökat ansvar för kvalitetskontroll samt en anmälnings- och uppgiftsskyldighet till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och försäkringskassan. Daglig verksamhet har under våren påbörjat ett arbete tillsammans med regionförbundet för att hitta en modell med syfte att bättre stödja deltagare att komma i arbete in på den reguljära arbetsmarknaden. Översyn av befintliga grupp- och servicebostäder pågår då det finns behov av att ha en gruppbostad med inriktning för personer med autism. Arbetet med hemtagning inom psykiatrin fortsätter. Social dokumentation Utbildning i verksamhetssystemet Magna Cura har skett under året och hela äldreomsorgen dokumenterar nu digitalt. Under hösten påbörjades införandet av digital dokumentation inom funktionshinderomsorgen. Socialt innehåll Under våren startade ytterligare en dagverksamhet för personer med demenssjukdom, Ängsbacken. Arbetet med aktivitet och kultur ger ett positivt genomslag ute i verksamheten med ett ökat socialt innehåll både på individ- och gruppnivå. Bemötandefrågor och brukardelaktighet är centrala begrepp att planera utifrån. Bemötande Omsorgsnämnden har som ett högt prioriterat mål att nå maxvärde angående bemötande. Inom verksamheterna har man på olika sätt arbetat och lyft frågan vad är ett gott bemötande? Dialogen sker både på individ- och gruppnivå. Värderingar och frågor som rör värdegrunden diskuteras och implementeras på arbetsplatsträffar och planeringsdagar. ~ 75 ~

78 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Samverkan kommun och landsting Inom länet har ett gemensamt kvalitets- och ledningssystem mellan kommun och landsting fastställts och en grund är lagd för fortsatt arbete. Tre strategigrupper har bildats i länet direkt kopplade till ledningsgruppen för samverkan kommun och landsting (nu region). De tre områden är äldre, barn och unga samt psykiatri/missbruk. Gemensamma planer är framtagna inom respektive område, och fastställs av kommunalt forum (tidigare Läns-Lako). Utbildning Omvårdnadslyftet, en utbildningssatsning som pågått , har avslutats. Inom äldreomsorgen har 16 personal fått undersköterskekompetens och 138 personal fått en högskoleutbildning omfattande kurserna Demens och psykiska sjukdomar hos äldre samt Individuellt anpassad demensvård, totalt 10 högskolepoäng. Samtlig personal inom demensenheterna har genomgått utbildning i BPSD, (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens). Ledningsgruppen tillsammans med stödpersonal har genomgått en utbildning kallad Leda för resultat som letts av SKL. Denna slutfördes i maj. Syftet med utbildningen var att få en metod för förbättringsarbete, vilket har uppnåtts. Ledarskapsutbildning för chefer har genomförts. Utbildning riktad till undersköterskor i syfte att kunna utföra delegerade insatser har genomförts. Vård och rehabs personal samt undersköterskor inom korttidsvården och resursenheten har genomgått fortbildning i palliativ vård. Beredskap Beredskap för chefer infördes under hösten En uppföljning är gjord tillsammans med personalenheten. Sammanställning och analys visar att 23 % av cheferna inte har blivit störda under sin beredskapstid. Det är positivt att det finns tillgång till arbetsledning dygnet runt. Cheferna påtalar ett behov av att själva uppdatera sig på de rutiner som finns. Kost Inför den nya serviceorganisationen har förvaltningarna tillsammans tagit fram en kost- och måltidspolicy. Kostorganisationen fick som uppdrag att göra en svinnmätning, utifrån förvaltningsmålet 6, att matsvinnet ska minska. Resultatet visade på att vi kastar kg svinn för luncherna i kök/restaurang och från alla 40 enheter på särskilt boende kg svinn för luncherna och kvällsmaten/år. Ekonomi Omsorgsnämndens utfall för 2014 är ca 523,6 Mkr vilket avviker från budget med nästan -8,2 Mkr. Uttag från resultatfond Ca 3 Mkr har tagits ut från omsorgsnämndens resultatfond för att finansiera omvårdnadslyftet, utbildning av personal till undersköterska, samt övrig kompetensutveckling inom sektion äldre, funktionshinderomsorgen samt inom vård och rehab. LOV Antalet personer som valt annan utförare av hemtjänst än kommunen har ökat från 14 i december 2013 till 29 i december Inom områdena för LSS finns i nuläget inga aktörer. Intraprenad Inom verksamhetsområdet finns en intraprenad. Området utgörs av all hemtjänst och samtliga ~ 76 ~

79 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND särskilda boenden i Forsheda och Bredaryd. Totalt arbetar 92 personer där. De största avvikelserna från budget beskrivs nedan: Utförarorganisationen Utförarorganisationen har haft i uppdrag att upprätta och genomföra åtgärdsplaner för att nå budget i balans vid årets slut. Hög ekonomisk medvetenhet i alla led i utförarorganisationen har visat resultat. Totalt uppvisar utförarorganisationen ett överskott på nästan 1,2 Mkr, varav intraprenaden står för 950 kkr. Av ovan nämnda överskott är Vård och Rehabs del drygt 0,2 Mkr. Överskottet förklaras främst av personalbyten med perioder av vakanser samt att sjukfrånvaro etc inte kunnat ersättas i tillräcklig utsträckning. Kostorganisationen uppvisar ett överskott på nästan 0,4 Mkr. Omsorgsförvaltningen arbetar med att förbättra budgetuppföljningen, tillämpa förbättrade rutiner och underlag för att följa kostnader och upprätta handlingsplaner vid behov. Under år 2014 har det krävts mycket förberedelser inför det att förvaltningen ska göra månadsuppföljningarna i Hypergene prognos. Justering för prestationsbaserad budget inom SoLoch LSS-verksamheten har gjorts under år Detta innebär att utförarorganisationens personalbudget har justeras utifrån beläggningsstatistiken. Utförarorganisationens budget har minskats med ca 0,5 Mkr och placerats centralt. Budget för funktionshinderomsorgens särskilda boenden har under året anpassats till aktuella beslut och behov, vilket inneburit att 2,4 Mkr har kunnat flyttas från sektion funktionshinderomsorgen och placerats centralt under år Ökad vårdtyngd Personalförstärkning för enskilda brukare i särskilt boende enligt SoL, överstiger beräknad kostnad för ökad vårdtyngd med -1,2 Mkr. Beställarfunktion Sektion myndighet uppvisar ett överskott på drygt 0,2 Mkr. Boendeutredning Omsorgsnämndens beslut att anpassa antalet platser i särskilt boende inom SoLoch LSS-verksamheten enligt befolknings- och behovsprognoser kommer att medföra en minskning med totalt 29 platser och en besparing på 10,5 mkr. Omställningsprocessen tar tid och inför år 2014 kvarstod ca 7,4 mkr. Besparingen 2014 uppgick till ca 0,4 mkr. Genomförandet beräknas ske under år Nedläggning av Norrhamra kvarstår. Rörestorpsgårdens enhet 4 har avvecklats under år Hemtjänst Beslutade hemtjänsttimmar har ökat med 7,8 % under en tvåårsperiod. Detta medförde en ökning jämfört med budget för 2014 motsvarande ca 12,1 årsarbetare, drygt -6,1 mkr. Personlig assistans Jämfört med januari 2012 har antalet LASS-timmar (försäkringskassans beslut) minskat med 12 % och samtidigt har antalet LSS-timmar, personlig assistans utan ersättning från försäkringskassan, ökat med 91 %. Underskottet blev -5,3 Mkr. Lokalkostnader Kostnaderna blev ca 2,0 Mkr lägre jämfört med budget. Överskottet beror på lägre kostnader för el. Ombyggnationer är senarelagda, vilket medför att beräknade hyresökningar kommer först år Boendeutredningen har påverkat resultatet både vad det gäller budgeterade intäkter och kostnader. Hyresökningar och oförutsedda lokalkostnader blev inte lika stora som förväntat. Utbildningar och omställningsåtgärder Åtgärder har genomförts till en lägre kostnad än beräknat, överskott drygt +1,3 Mkr. Köpta platser Kostnaden för köpta platser vad det gäller barn och unga LSS, särskilt boende LSS och SOL samt korttidsvistelse LSS har totalt blivit lägre än budgeterat, överskott nästan +0,8 Mkr. ~ 77 ~

80 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Resor Värnamo kommun har skatteväxlat kostnaden för färdtjänsten och övriga resor vid årsskiftet 2013/2014. Omsorgsförvaltningen blir framledes debiterade resenärernas egenavgift för resorna till dagverksamheterna (inom SoL) i kommunen. Underskottet för 2014 beräknas till -130 kkr. Övrigt Beräknad kostnad för bla anhörigbidrag, bidragsgivning, fritidsverksamhet LSS, lönebidragstjänster, tjänstgöringsgrader på kansliet har blivit lägre än budgeterat för 2014 och har genererat ett överskott. Kostutredning Under år 2014 har det gjorts en grundläggande genomlysning av kostorganisationens ekonomi inför det att kostorganisationen flyttas över till den nya serviceförvaltningen 1 januari år Telefonkostnader Under år 2014 har det varit oklarheter kring telefonkostnader i kommunen totalt då leverantören inte har fakturerat sedan I början av januari 2015 har det krävts en stor arbetsinsats utav omsorgsförvaltningen för att hantera de drygt fakturor som kommit från telefonleverantören Alltele. För omsorgsförvaltningens del har telefonkostnaden blivit något lägre än vad som tidigare prognostiserats. Periodens utfall investeringar Omsorgsnämnden har under år 2014 investerat för ca 6,6 Mkr. Detta innebär en avvikelse mot budget på +12,2 Mkr. Dessa investeringar förskjuts i tid till år Framtida utveckling Biståndshandläggning För personer som får bistånd i form av särskilt boende idag görs ingen särskild utredning angående behoven utan allt är i princip inkluderat. Enligt SOSFS 2012:12 ska det framgå av besluten enligt 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (2001:453) att man ska skilja på beslutet om bostad och hemtjänst i särskilt boende. Varje person ska ges bistånd utifrån sina egna behov med möjlighet att överklaga. Detta innebär en ökning av beslutsärende/uppföljning med 350 ärenden. En utökning av antalet biståndshandläggare är nödvändig, för att förhindra en ohållbar arbetsbelastning. Rättspsykiatrin Ett antal personer som är dömda till rättspykiatrisk sluten vård kommer att få sina domar prövade och övergå till öppen psykiatrisk vård. Förvaltningen behöver köpa platser åt flertalet av dem, vilket innebär ökade driftskostnader. Under kommande år ska en fortsatt utredning göras om vilka insatser som måste till på hemmaplan för att kunna lösa behoven där. Det kan vara utbildning, anställning av annan kompetens eller annat boende. Trygg hemgång Under hösten påbörjades förbättringsarbete med att ta fram och implementera ett teaminriktat professionellt arbetssätt. Målsättningen med detta är att brukare med omvårdnadsbehov ska känna en ökad trygghet vid utskrivning från slutenvården till hemmet samt att en vårdplanering ska genomföras i hemmet i de flesta fall. Arbetssättet prövas under våren 2015 och ska efter utvärdering implementeras i hela verksamhetsområdet. Utbildning/kompetensförsörjning Inom verksamheten finns stora behov av utbildning/fortbildning. Områden som kan nämnas är: Sjuksköterskeutbildning (planeras till Campus) Grundutbildning samt högskoleutbildning inom funktionshinderomsorgen Genomförande av digitalisering kräver utbildningsinsatser Bemötande/värdegrundsfrågor Metodutveckling Salutogent arbetssätt Utredning och dokumentation Anhörigstöd Att vara anhörig till personer med stora vård- och omsorgsbehov kan vara krävande. I kommunen finns flera möjligheter att få avlastning. Det finns däremot inte tillgång till mera individuellt stöd i form av möjlighet till samtal. Ett mål är att möjliggöra det individuella stödet till anhöriga. ~ 78 ~

81 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Funktionshinderomsorgen Inom personlig assistans fortsätter arbetet med att införa metoden Kostnad per brukare (KPB). Målet med KPB är att förbättra våra möjligheter till jämförelser och bidra till en fördjupad analys. Övergång från analog till digital teknik Under planperioden kommer en upphandling ske av ny larmmottagning. Ett samarbete har inletts med Värnamo energi för att se till att det finns en säker kommunikation i grunden, även om valet blir en annan internetleverantör i hemmet. Det ska också vara möjligt att koppla på andra digitala tjänster som exempelvis någon av tjänsterna i e-hemtjänst. E-hälsa Mobilkommunikation/dokumentation är ett angeläget utvecklingsområde. Pulsen utvecklar tillsammans med förvaltningen en app som ska passa alla mobila enheter. Appen innebär åtkomst till huvudbilden samt läsa/skriva i meddelanden. Förvaltningen kommer vara delaktig i Projektet Journal och läkemedelstjänster. Projektet ska samordna utvecklingen av flera e- hälsotjänster som idag utvecklats parallellt. Inom området autismspektrum/neuropsykiatri ses ett ökat framtida behov avseende användning av teknik. NPÖ (nationell patientöversikt) ska införas i hela Sverige. Värnamo ingår i ett projekt för att utveckla detta. IBIC och ICF individens behov i centrum (IBIC) är en utredningsmetodik för att stärka ett systematiskt arbetssätt och behovsinriktat arbetsätt utifrån ICF, det nationella fackspråket. Målsättningen är att införa metoden under Vård och rehabilitering Allt fler vårdas/rehabiliteras i hemmet, vilket ställer höga krav i många olika avseenden. Utveckling av behandlingsmetoder, målet att minska antalet återinläggningar på sjukhus, den palliativa vårdenheten, mobila geriatriska teamet, liksom arbetet kring fokuspatienter bidrar till utvecklingen. Detta ställer krav på god samverkan med brukaren/patienten i fokus. De utvecklingsområden som både den revisionsrapport och konsultrapport som gjorts under året pekar på ligger helt i linje med detta. Psykiatrin är ett område förvaltningen ser behov av utveckling inom liksom att dimensionera verksamheten för att bättre kunna följa nationella riktlinjer inom områden som demens och stroke. Ett strukturerat förebyggande arbete där risker identifieras, åtgärdas och följs upp enligt den metod som arbetats fram inom ramarna för den sk förbättringsresan och som kommunen erhållit kvalitetspris för behöver fortsätta utvecklas inom fler områden. Hanteringen av och kostnader för hjälpmedel har ökat markant och ryms inte inom befintlig budget. Det gäller även kostnader relaterat till transporter och medicinsk utrustning som nu finansieras inom befintlig budget utan att utrymme för detta finns. Hårda prioriteringar görs för att upprätthålla en trygg och säker hemsjukvård. Det finns inte tillräckligt med utrymme för att arbeta förebyggande och med identifierade utvecklingsområden. Resurserna är inte dimensionerade för detta. Det är arbetssätt som finns stort behov av dels vad gäller kvalitetsvinster för brukaren, men också sett ur ekonomiperspektiv då behovet av ökade vård- och omsorgsinsatser kan förskjutas och ibland inte behöver uppstå. Arbetsbelastningen inom vård och rehab är konstant hög. En jämförelse med närliggande kommuner visar att vård och rehab i Värnamo har färre årsarbetare än jämförelsematerialet viktat mot kommuninvånarantalet. Bedömningen är att sektionen är i stort behov av resursförstärkning för att upprätthålla en god och säker vård i ständig utveckling samt för att kunna erbjuda en arbetsplats där medarbetare trivs och vill stanna. Samverkan kommun och region Under 2015 kommer ett arbete om läkemedelshantering att genomföras i länet. Detta projekt syftar till att hitta nya lösningar för säker läkemedelshantering i alla delar av processen för alla kommuner i Jönköpings län. Samverkan med räddningstjänsten Utredning inleds där räddningstjänst och omsorg ska samverka för att öka trygghet och säkerhet för personer som har insatser enligt SoL. ~ 79 ~

82 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut Gemensam verksamhet varav: Omsorgsnämnd SOL-verksamhet varav: Särskilt boende Ordinärt boende LSS-verksamhet varav: Särskilt boende vuxna HSL-verksamhet Övrig verksamhet Nettokostnad Investeringar Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Största investeringar: IT, verksamhetsystem Digitalt låssystem Larm och säkerhet ~ 80 ~

83 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Nyckeltal HEMTJÄNST - ordinärt boende Nivå och antal personer per 15/12 Nivå 1: 0-9,99 tim/mån Nivå 2: 10-20,99 tim/mån Nivå 3: 21-40,99 tim/mån Nivå 4: 41-99,99 tim/mån Nivå 5: w tim/mån Summa personer Anhörigbidrag eller anhörigarvode - antal personer 31/ Hemtjänsttimmar/vecka, genomsnitt enligt biståndsbeslut Bruttokostnad per person - kkr * Nettokostnad per person - kkr * LOV - antal timmar per år LOV - kostnad per år - kkr LSS-insatser - antal per 1/10 Bostad med särskild service - vuxna barn Daglig verksamhet Personlig assistans - utan LASS med LASS från försäkringskassan Övriga insatser - korttidsvistelse korttidstillsyn för skolungdomar avlösarservice ledsagarservice kontaktperson SÄRSKILT BOENDE (SoL) MM Antal lägenheter 31/12 - servicelägenheter särskilt boende äldre korttidsplatser summa Antal pågående beslut 31/12 - servicelägenheter särskilt boende äldre korttidsvistelse SoL regelbunden korttidsvistelse summa Bruttokostnad per plats (exkl. servicelägenheter) - kkr ** Nettokostnad per plats (exkl. servicelägenheter)- kkr ** Färdtjänst - antal färdtjänstleg Trygghetslarm - antal larm Matdistribution - antal personer ~ 81 ~

84 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND MEDBORGARNÄMND Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Arbetsmarknad Årligen ska minst 40 deltagare gå vidare till arbete eller studier Nuläges nivå 94 varav 34 till subventionerat arbete och 17 till utbildning Målnivå Årligen ska den ogiltiga frånvaron minska 455* 314 dgr Uppföljningsintervall 40 1 ggr/år Godkänt betyg för arbetsmiljö och bemötande 90 % 80 % 1 ggr/år Minst 90 % av kunderna skall avge ett godkänt betyg på utfört arbete Barn- och ungdom Socialsekreterarnas tillgänglighet Ej mätt** Förhandsbedömningar inom 14 dgr 95 % 80 % 1 ggr/år Genomförandeplaner, inkl uppföljning 94 % 100 % 1 ggr/år Ekonomisektion Tillgänglighet tid inom 10 dagar 100 % 1 ggr/år Försörjningsstödsberoende personer under 4-9 månader ska bli helt självförsörjande varje år. Försörjningsstödsberoende personer under 1 år ska bli helt självförsörjande varje år. Försörjningsstödsberoende personer under 27 månader ska bli helt självförsörjande varje år. Integration- och Fritid Besöksantalet till ungdomsverksamheterna ska öka med 5 % 35 % 5 % Minst 90 % av föreningarna skall avge ett godkänt betyg när det gäller bemötande och service 35 st 30 st 2 ggr/år 35 st 10 st 2 ggr/år 28 st 10 st 2 ggr/år 89 % 90 % Mottagning av flyktingar 73 personer 70 personer Tolk i rätt tid 99,9 % 95 % Vuxensektion Kontakttid 10 dagar socialsekreterare 100 % 100 % 1 ggr/år Kontakttid 30 dagar skuld- och budgetrådgivning 100 % 100 % 1 ggr/år = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Kommentar ej uppfyllda mål *JobbCenter unga exkluderat ** Ingen mätning gjord gällande socialsekreterarnas tillgänglighet pga det bedömdes ej lämpligt att belasta dem med ytterligare arbetsuppgifter då deras situation varit mycket ansträngd. Detta har hänt under 2014 Kommunens ökande ansvar inom den lokala arbetsmarknadspolitiken har inneburit att medborgarnämndens uppdrag successivt har stigit sedan finanskrisen Arbetslösheten ligger numera mellan 6-7 % (före 2008 ca 2 %) och försörjningsstödet har som en följd härav genomgått en kraftig utökning både vad gäller antal hushåll som kostnader. Den försämrade sociala hälsan bland barnfamiljer och ungdomar, med fördubblade placeringar på institutioner och betydligt fler i familjehem, ska ses ~ 82 ~

85 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND i perspektivet minskad trygghet och stabilitet när arbetslösheten tredubblats. Anmälningar och ansökningar angående barn - och unga som far illa har ökat dramatiskt under Sedan 2012 är ökningen ca 80 %. Även inom vuxensektionens område ses en ökad efterfrågan både inom myndighetsdelen och inom öppenvården. Personalsituationen inom barn- och ungdomssektionen har under hela året varit mycket ansträngd och svårigheter finns att rekrytera erfaren personal. Konsulter från bemanningsföretag har använts för att klara situationen. Barn- och ungdomssektionen har under året delats i två delar och har numera delat ledarskap. Det länsgemensamma barnahuset startades under våren. Planering har gjorts inför öppnandet av familjecentral. Vuxensektionen har under året startat en Case Manager verksamhet i samarbete med övriga GGVV-kommuner. Dessutom har en tolvstegsbehandling med inriktning mot alkohol och narkotika startats under hösten. Föreningsservice har under 2014 börjat tillämpa nya riktlinjer vid handläggning av föreningsbidrag. Besökarantalet på fritidsgården Navet har ökat markant. Verksamheten för ensamkommande flyktingbarn har byggts ut och utslussningsverksamheten Slussen har startats. Tolkservice har genomgått ett utvecklingsarbete med fokus på IT-stöd. Antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd har ökat under året, där den största andelen är de som är arbetslösa utan ersättning eller med otillräcklig ersättning. Ökningen av försörjningsstödskostnaderna medförde under året ett uppdrag till förvaltningen att göra en intern analys av området, samt en översyn av riktlinjerna. Möjligheten till fritidspeng för familjer som uppburit försörjningsstöd under minst sex månader infördes under året. Värnamo ArbetsmarknadsCenter (VAC) har haft något lägre inflöde än föregående år. Utvecklingen av Jobbcenter Vuxna (JCV) har fortsatt under året och ytterligare en jobbcoach har anställts. JobbCenter Unga (JCU) har utökat sin verksamhet bla med en pedagogisk resurs och har dessutom haft fler deltagare i sin gruppverksamhet än tidigare år. En kartläggning av förutsättningar och intresse för sociala företag har gjorts med stöd av beviljade medel från Europeiska Socialfonden (ESF). Ekonomi Medborgarnämnden har under hela 2014 prognostiserat ett underskott och det slutliga resultatet blev ett underskott med kkr mot budget.de två enskilt största orsakerna till nämndens underskott är kostnader för försörjningsstöd ( kkr) och HVB- placeringar för barn-och unga ( kkr). Dessutom har personalkostnaderna på ekonomisektionen och barn- och ungdomssektionen varit avsevärt högre än budgeterat ( kkr) pga överanställningar samt att man varit tvungen att använda sig av konsulter från bemanningsföretag för att lösa personalsituationen akut. Vuxensektionen klarar sin budget i balans. Integration- och fritidssektionen visar ett överskott mot budget ( kkr) fördelat på alla delar inom sektionen. Överskottet kan förklaras av ökade statsbidrag som följd av ett ökat flyktingmottagande, även föreningsservice och fritidsgårdarna visar ett positivt resultat. Arbetsmarknadssektionen kan vid årsskiftet uppvisa ett överskott mot budget (+824 kkr) ~ 83 ~

86 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND beroende på större intäkter från Arbetsförmedlingen, avseende JobbCenter unga (JCU). Det slutliga resultatet skiljer sig mycket från den sista prognosen. Detta kan förklaras av en ändrad fördelningsmodell av statsbidrag för flyktingmottagandet från Migrationsverket mellan medborgarnämnden och barn- och utbildningsnämnden som beslutades i samband med bokslutet. Framtida utveckling Det sociala arbetets villkor (institutionella omgivningar, klienters behov och förväntningar, allmänhetens attityder etc) är i ständig rörelse. Av den anledningen har medborgarnämndens verksamheter, ett stadigvarande förändringstryck. JobbCenter Unga utvecklas, alla ungdomar ska ha daglig aktivitet och kompetensutveckling. JobbCenter Vuxna som är i en utvecklingsprocess i samverkan med ekonomiskt bistånd. Jobbsatsning som innebär att försörjningsstödsstagare anställs för att komma in i en mer normaliserad tillvaro. Anställningsstöd erhålls från Arbetsförmedlingen. Prio är barnfamiljer. Anställande av personer med försörjningsstöd med finansiering från flyktingspecifika medel. Flera kommuner har inrättat vad de kallar sociala investeringar. Grundtanken - skapa utrymme för förebyggande insatser för barnfamiljer som kan bidra till att reducera framtida kostnader för utanförskap. Kostnader idag skall vägas mot intäkter, eller lägre kostnader, längre fram. Om förvaltningen satsar på extra resurser för att stötta en 13-åring så kostar det xx kronor i låt säga tre år. För de individer som räddas sparas Mkr i ett livs perspektiv, enligt aktuell forskning. Minst ett socialt företag bedöms starta. Tillskapande av valideringsinstrument (tex EQF)som ger förutsättningar för den enskilde att bygga kompetens för arbetslivet. Fortsatt samverkan i ARENA Kommun, AF, FK, Vårdcentraler/ psykiatri. Tätare möten. Ökad samverkan med ideella sektorn stödboende för missbrukare utreds. Inom missbruksvården fullföljs ett 12- stegsprogram, koppling till frivilligsektorn AA. Stödet till missbrukare med försörjningsproblem samt psykiskt långtidssjuka ska utvecklas genom lågtröskelverksamheter inom sysselsättning och aktivering. Förvaltningscheferna på medborgarförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen lägger förslag om gemensamma insatser på socialtjänst skola och barnomsorg. Tidiga insatser i form av föräldrautbildning. Den ökade arbetsbelastningen medför ett behov av fler gruppledare på barn- och ungdom sektionen. Förberedelser för att starta en barn- och ungdomshälsa i vårt sjukhusområde har börjat och den i länet planerade gemensamma rekryteringsenheten för familjhem ligger i framtiden. Hemmaplanslösningar som ersätter institutionsvården. Samverkan internt och med t ex skolan, hälso- och sjukvård. Inom integrations- och fritidssektionen kommer arbete påbörjas med både fritidspolitiskt program och integrationspolitiskt program Fritidsgårdsverksamheten genomgår ett kvalitetsarbete och verksamheten anpassas efter de nya budgetförutsättningarna efter samverkansutredningen. Verksamheten för ensamkommande flyktingbarn växer och en utökning av boendet Bryggan beräknas vara klar till sommaren Steg tre i verksamheten, med utflyttning till egna lägenheter är i startgroparna. Riktlinjerna för försörjningsstöd är under granskning och ska vara klar under ~ 84 ~

87 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Organisationsstukturen inom ekonomisektionen kommer genomgå en förändring för att göra det inre arbetet mindre sårbart. Samarbetet mellan ekonomisektionen och arbetsmarknadssektionen utvecklas (sammanläggning till en sektion föreslås) och Jobbcenter Vuxna ska få nya lokaler att utveckla sin verksamhet. Målet är att arbetslösa med försörjningsstöd ska vara i aktiva åtgärder inom sju dagar. Risken för sk passivitets men för den enskilde av bidragstagande, minimeras. Många ärenden är komplexa och det skall finnas en röd tråd från handläggarbeslut till insats. En gemensam Social Jour etableras inom GGVV, pågående process. Pågående kartläggning av försörjningsstödet, visar att s.k. nollklassade i försäkringssystemet, skall fokuseras, så att de flyttas till rätt försörjningsform Försäkringskassan. Motsvarande gäller arbetslösa som kan behöva en tydligare insats från arbetsförmedlingen. Etableringsreformens resultat för den enskildes integration, ska ges ett ökat fokus. Finnvedens samordningsförbund har beviljat medel för Supported Employment (SE), en pedagogisk resurs till Jobbcenter Unga, samt en utredningsresurs för att kartlägga försörjningsstödet. Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Medborgarnämnd Medborgarförvaltning gemensamt Barn- och ungdomssektion Vuxensektion Ekonomisektion Arbetsmarknadssektion Integration- och fritidssektion Nettokostnad Investeringar Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Största investeringar: Inventarier, inkl ny inredning arkiv Medborgarförvaltningen IT ~ 85 ~

88 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Nyckeltal Arbetsmarknad Antal inskrivna 31/12 (VAC) Barn och ungdom Antal i institutionsvård 31/ Antal barn i familjehemsvård 31/ Antal anmälningar Antal ansökningar Ekonomi Antal hushåll Antal nybesök Integration och fritid Förmedlade tolkar Antal barn Bryggan 31/ Totalt flyktingmottagande Antal besök fritidsgårdar Vuxen Antal i institutionsvård 31/ ~ 86 ~

89 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND ÖVERFÖRMYNDARE Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Våra medarbetare, anställda såväl som förtroendevald ska vara nöjd med sin upplevda arbetssituation Våra frivilliga medarbetare ska känna sig nöjda med sin upplevda arbetssituation Våra huvudmän ska känna sig trygga i att deras ekonomi handläggs korrekt av deras ställföreträdare och att deras intressen bevakas Våra huvudmän ska känna sig trygga med rättssäkerheten Kompetensutveckling överförmyndare och handläggare Kompetensutveckling ställföreträdare Informationsinsatser och personbank = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Kommentar ej uppfyllda mål Under 2014 har arbetssituationen varit ansträngd. Inte minst med tanke på ensamkommande barn och att hitta gode män till dessa har resurser tillförts som borde resultera i en bättre situation. Måluppfyllelse är en subjektiv bedömning. Detta har hänt under 2014 Ensamkommande barn Antalet ensamkommande barn som kommer till Värnamo ökar. I takt med ökningen har överförmyndaren ett stigande behov av gode män. Under året har både informationsinsatser och utbildningar genomförts för gode män för ensamkommande barn vid ett par tillfällen. Gode män och Förvaltare Överförmyndaren har under året genomfört en heldagsutbildning för gode män och förvaltare. Statistik Överförmyndaren hade att hantera 415 akter under året, där godmanskapet utgör majoriteten (228). Ett antal ärenden blir aldrig statistikförda eftersom överförmyndaren antingen avslår ansökan eller anmälan om ställföreträdarskap, eller en sökande drar tillbaka sin ansökan. Antalet ensamkommande barn var vid årsskiftet 17. Ekonomi Budget 2014 Utfall 2014 Överskott Framtida utveckling kkr kkr 208 kkr Ensamkommande barn Behovet av gode män för ensamkommande barn kommer att öka lavinartat. Överförmyndaren brottas med rekryteringsfrågan. Sett till hela samverkansområdet GGVV räknar vi med att vi snart har 150 godemansuppdrag, som ska fördelas på ett antal gode män. Vid årsskiftet hade Värnamo 12 asylplatser, som ska multipliceras med omsättningsfaktorn 2,55 = 31 barn under året, som alla ska ha gode män. När antalet asylplatser ökar, ökar också behovet av gode män. Ställföreträdare Vi står inför en generationsväxling, som betyder att insatser för att rekrytera nya gode män och förvaltare blir en prioriterad fråga. ~ 87 ~

90 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Intäkter Kostnader Nettokostnad Nyckeltal Antal ärenden Godmanskap enligt FB 11: Förvaltarskap enligt FB 11: Ensamkommande barn 16 ~ 88 ~

91 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND KOMMUNENS REVISORER Detta har hänt under 2014 Kommunens revisorer har kommunfullmäktiges uppdrag att pröva om den kommunala verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att den tillgodoser kommunmedlemmarnas intressen av effektivitet och säkerhet i kommunen. Enligt kommunallagen ska revisorerna granska all verksamhet årligen, vilket görs genom övergripande granskning samt risk- och väsentlighetsanalys. Genom oberoende och självständiga granskningar utvärderar kommunens revisorer verksamheten inom kommunstyrelsen och övriga nämnder. Kommunens revisorer prövar vidare om den kontroll som utövas inom kommunstyrelsen och nämnderna är tillräcklig samt om räkenskaperna är rättvisande. Detta görs genom olika fördjupade granskningar men också i samtal med berört revisionsobjekt. Vidare har kommunens revisorer ett samordningsansvar för lekmannarevisionen i de kommunala företagen. Kommunens revisorer har fullgjort sitt uppdrag från kommunfullmäktige enligt revisionsplan för Viktiga händelser Som ett led i revisionsuppdraget har kommunens revisorer under året haft överläggningar med presidierna i kommunstyrelsen och samtliga övriga nämnder. Resultatet av dessa träffar har varit en viktig del av revisorernas risk- och väsentlighetsanalys. Överläggning med tjänstemän har skett i specifika frågor. Revisionen har vid ett flertal tillfällen träffat kommunfullmäktiges presidium och avstämningar kring revisionens arbete har skett. Kommunens revisorer har under året deltagit dels i en nätverksträff i Tylösand samt en träff i Växjö. Sedan tidigare finns det ett väl upparbetat arbete mellan länets kommuner och landstinget. Ekonomi Det ekonomiska utfallet för 2014 ligger i nivå med budgeten. Revisionens budget för 2014 var Mkr. Framtida utveckling Revisionens arbete fortgår enligt planerna. Uppdraget har utförts med utgångspunkt från bestämmelser i kommunallagen, Värnamo kommuns revisionsreglemente samt dokumentet God revisionssed i kommunal verksamhet. Slutresultatet redovisas i revisionsberättelsen för år Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Intäkter Kostnader Nettokostnad ~ 89 ~

92 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND FINANSIERING OCH ÖVRIG VERKSAMHET Övrig verksamhet I budget 2014 finns anslag på 1,5 Mkr till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov. Av detta anslag återstår vid årets slut 0,5 Mkr. Ett särskilt anslag för kvalitetsutveckling av verksamheterna på 4,2 Mkr finns i budget Hela detta anslag har använts. Ett större utredningspaket kallat samverkansutredningen har genomförts under åren Syftet har varit att öka effektiviteten och kvaliteten men också att minska nettokostnaderna. I budget för 2014 beräknades att detta skulle innebära en reducering av nettokostnaderna med 9,8 Mkr för Arbetet tar dock tid och någon märkbar ekonomisk effekt på nettodriftskostnaderna uppstod inte under För konsultutredningar i anslutning till utredningsarbetet finns i budget 1 Mkr. Vid årets slut återstår 0,4 Mkr av dessa. Framöver väntas utredningarna ge minskade nettokostnader och i budget har effekterna fördelats ut som budgetramminskningar för nämnderna. Pensioner Nettokostnaderna för pensioner uppgår till 31,5 Mkr och överstiger budget med 3,3 Mkr. Dessa avser i första hand slutfaktura avseende de nu anställdas intjänade pensionsrätt för 2013 (2,5 Mkr). Kommunen brukar, om ekonomi så tillåter, genomföra en frivillig inlösen (försäkring) för vissa intjänade pensionsrätter före Så har inte skett under Under 2013 gjordes en inlösen på 9,9 Mkr inkl särskild löneskatt. Inlösen innebär att kostnaden tas i förväg och avkastningen på kapitalet reglerar indexökningen av pensionerna. Personalomkostnadspålägg vilket förvaltningarna betalar till finansieringen. För de allra yngsta och äldsta anställda utgår en lägre avgift. Finansiering använder dessa medel till att betala de verkliga arbetsgivaravgifterna, personalförsäkringarna och pensioner för nu anställda. Under 2014 uppgick det interna PO - pålägget till sammanlagt 346,8 Mkr. AFA Försäkringar återbetalade under 2013 inbetalda premier för avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS-KL) och avgiftsbefrielseförsäkringen för KAP- KL avseende åren till följd av betydande minskningar av inflödet av sjukersättningsfall till AFA Sjukförsäkring. Återbetalningen under 2013 blev 29,2 Mkr. Även under 2012 fick kommunen tillbaka premier, då med 26,8 Mkr avseende åren 2007 och Under 2014 har dock inte några premier återbetalats. Eventuellt kommer erlagd premie för 2004 att återbetalas. Beslut kommer i så fall troligen att fattas under Utöver återbetalningen har AFA beslutat att inte ta ut någon löpande avgift under de närmaste åren. Denna tillfälliga sänkning av premien innebär ca 4 Mkr i minskade kostnader per år. Kapitaltjänstintäkter Förvaltningarna betalar en intern ersättning till finansiering för avskrivningar och ränta på det kapital som finns bundet i olika investeringar. I budget var denna ersättning beräknad till 132,4 Mkr. Utfallet 2014 blev 133,8 Mkr; alltså ett budgetöverskott på +1,4 Mkr. Avskrivningar Kommunen har för närvarande en hög nivå på investeringarna, varför också de årliga avskrivningarna ökar. I 2014 års budget fanns 88,0 Mkr avsatta för avskrivningar, utfallet blev 88,3 Mkr. Under 2015 sker en övergång till komponentavskrivning. Detta kommer att påverka avskrivningar men i vilken omfattning är ännu inte klarlagt. Det interna personalomkostnadspålägget (PO - pålägg) uppgår till 38.7 % av bokförd lönekostnad, ~ 90 ~

93 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift Årets intäkter i form av allmän kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning (exkl fastighetsavgift) har budgeterats till 1.588,6 Mkr. Utfallet blev 1.586,5 Mkr; alltså 2,1 Mkr lägre än budget. Något fler invånare ökade intäkterna lite men den prognostiserade konjunkturuppgången och därmed ökade skatteintäkterna har inte kommit riktigt i den förväntade omfattningen. I slutet av året gjorde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en ny bedömning som var hela 4,8 Mkr sämre än tidigare lämnad prognos. Prognos från SKL till delårsbokslutet 2014 pekade mot ett överskott på 6 Mkr. Skillnaden till årets slut är alltså 8 Mkr i försämring. Slutlig avräkning avseende skatteintäkterna sker först när deklarationerna för 2014 är färdiggranskade. Den ekonomiska regleringen sker i januari Den kommunala fastighetsavgiften var budgeterad till 54,6 Mkr. Senaste prognosen pekar mot att dessa kommer att uppgå till 55,7 Mkr, alltså 1,1 Mkr högre än budget. Reglering sker först när taxeringen är klar, dvs under I samband med verksamhetsövergångar mellan landstinget och kommunerna i länet har avtal om mellankommunal utjämning tecknats mellan kommunerna. Detta för att under en period minska effekterna av skatteväxlingen. Under 2015 har Värnamo kommun betalt 4 Mkr i sådan utjämning. tillsammans inneburit att de finansiella kostnaderna blivit 2,1 Mkr lägre än budgeterat. De likvida medlen som finns är i huvudsak placerade genom specialinlåning i bank. Utlåning av medel till Trafikverket har skett med 56,7 Mkr avseende byggnation av den sk Ljussevekaleden. Projektet blev billigare än beräknat och kommunens utlåning blev därmed också lägre än beräknade 64 Mkr. Större delen av utlåningen skedde under 2013 (55,8 Mkr). En slutreglering har skett under 2014 (0,9 Mkr). Trafikverket betalar inte någon ränta på detta lån. Återbetalningen kommer att ske någon gång mellan Borgenavgifterna från de bolag som erhållit kommunal borgen till lån har inneburit 2,9 Mkr i intäkter. Allteftersom bolagen byter ut pantbrev mot kommunal borgen som säkerhet för sina lån ökar kommunens intäkter för borgensåtagande. Värnamo Stadshus AB har utdelat 1,5 Mkr till Värnamo kommun i aktieutdelning under Sammantaget uppgår finansnettot till +4,7 Mkr, vilket är 2,2 Mkr högre än budget. Realisationsvinster/-förluster Realisationsvinsterna vid fastighets- och inventarieförsäljningar uppgår under 2014 till sammanlagt 2,4 Mkr. Dessa ska inte medräknas när en avstämning görs mot det sk balanskravet enligt Kommunallagen. Finansiella intäkter och kostnader Kommunen planerade att under året uppta 137 Mkr i nya lån för att finansiera delar av investeringarna i nytt reningsverk. Av dessa har 100 Mkr upptagit i mitten av året. Räntenivåerna har fortsatt att sjunka. Dessa två faktorer har ~ 91 ~

94 Å RSBERÅ TTELSE PER NÅ MND Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Bokslut 2013 KF/KS oförutsedda behov (resterande del av anslag för fördelning) Särskilda satsningar för kvalitetsutveckling (resterande del av anslag för fördelning) Effekt samordning/effektivisering Omkostnader samverkansutredningar Lokaler och marknadsföring Gummifabriken Övriga mindre verksamheter Reavinster/-förluster vid fastighetsoch inventarieförsäljningar Pensioner, netto Inlösen av pensioner intjänade före Återbetalning av premie AFA Personalomkostnader, netto Kapitaltjänstintäkter från förvaltningarna Avskrivningar Allmän kommunalskatt, utjämning, fastighetsavg Finansiella intäkter Finansiella kostnader Nettokostnad ~ 92 ~

95 SÅMMÅNSTÅ LLD REDÖVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Värnamo kommun Värnamo Stadshus AB Värnamo Energi AB Finnvedsbostäder AB Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB Värnamo Elnät AB VVBGC Värnamo Energi Produktion AB Studentbostäder AB Översikt En stor del av den kommunala verksamheten bedrivs i aktiebolag eller annan företagsform. För Värnamo kommun utgör detta 20 % av hela koncernens omsättning, som år 2014 uppgick till Mkr (2 387 Mkr). Landets kommuner har valt att organisera sig på olika sätt och bildat bolag i varierande omfattning. I Värnamo har bolagisering skett av boendet i flerfamiljshus (Finnvedsbostäder AB), elhandel, elnät, fjärrvärme, gas, datakommunikation och energitjänster (Värnamo Energi AB). Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB äger och förvaltar fastigheten Gummifabriken i Värnamo. Värnamo kommun äger ett moderbolag - Värnamo Stadshus AB. Detta bolag är ett holdingbolag som i sin tur är ensam ägare till de tre dotterbolagen. Värnamo Energi AB äger i sin tur hela Värnamo Energi Produktion AB och Värnamo Elnät AB och Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre AB (VVBGC). Finnvedsbostäder AB är helägare av bolaget Studentbostäder AB. Vatten-, avlopps- och renhållningsverksamheten är områden som många kommuner bolagiserat, så har inte skett i Värnamo kommun utan verksamheten bedrivs i förvaltningsform. Ägarförhållanden I april 2010 förvärvade Värnamo kommun resterande 45 % av aktierna i Värnamo Energi AB från E.ON. Bolaget blev därmed helägt av Värnamo kommun. I november månad 2010 sålde Värnamo kommun Gummifabriken (Knekten 16) till det vilande kommunägda bolaget Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB. Bolaget övertog fastigheten till bokfört värde och övertog också ansvaret för den påbörjade ombyggnationen. Det vilande bolaget blev därmed åter aktivt. I slutet av 2010 genomfördes en koncernbildning. Hela Värnamo kommuns aktieinnehav i Finnvedsbostäder AB, Värnamo Energi AB och Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB såldes till det nybildade holdingbolaget Värnamo Stadshus AB. Detta bolag ägs till 100 % av Värnamo kommun. ~ 93 ~

INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 4

INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 4 ÅRSREDOVISNING 2013 INNEHÅLL INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UTVÄRDERING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 5 UTVÄRDERING

Läs mer

INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I RAD... 3

INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I RAD... 3 ÅRSREDOVISNING 2012 INNEHÅLL INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I RAD... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AVSTÄMNING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 FINANSIELL ANALYS...

Läs mer

Delårsrapport juni 2012

Delårsrapport juni 2012 Delårsrapport juni Innehållsförteckning Inledning Sida Kommunledningen har ordet 1 Ekonomisk sammanfattning 2 Fem år i sammandrag 3 Förvaltningsberättelse Avstämning av kommunens övergripande mål 4 Finansiell

Läs mer

ÅRSREDOVISNING Värnamo kommun 2011

ÅRSREDOVISNING Värnamo kommun 2011 ÅRSREDOVISNING Värnamo kommun 2011 Innehåll INLEDNING Kommunledningen har ordet 3 Sammanfattning 4 Fem år i sammandrag 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avstämning av kommunens övergripande mål 6 Finansiell analys

Läs mer

ÅRSREDOVISNING Värnamo kommun 2011

ÅRSREDOVISNING Värnamo kommun 2011 ÅRSREDOVISNING Värnamo kommun 2011 Sammanfattning Årets resultat Årets resultat uppgår till +60,4 Mkr (+66,7 Mkr 2010), vilket kan förklaras av att nämnderna redovisar ett överskott om 20,1 Mkr (17,1 Mkr)

Läs mer

INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET...1 EKONOMISK SAMMANFATTNING...2

INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET...1 EKONOMISK SAMMANFATTNING...2 DELÅRSRAPPORT 2015 INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET...1 EKONOMISK SAMMANFATTNING...2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER UTVÄRDERING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL...4 UTVÄRDERING AV EKONOMISK STÄLLNING...9 PERSONALREDOVISNING...12

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 3

INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 3 Delårsrapport 2013 INNEHÅLL INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER AVSTÄMNING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 FINANSIELL

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET...1 EKONOMISK SAMMANFATTNING...2

INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET...1 EKONOMISK SAMMANFATTNING...2 DELÅRSRAPPORT 2015 INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET...1 EKONOMISK SAMMANFATTNING...2 FÖRVALTNINGSBERSÄTTELSER UTVÄRDERING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL...4 UTVÄRDERING AV EKONOMISK STÄLLNING...9 PERSONALREDOVISNING...12

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 1 207,0 216,5 201,5 Verksamhetens kostnader 2-1 067,1-1 000,9-971,2 Avskrivningar 3-35,9-35,5-36,3 Verksamhetens nettokostnader -896,0-819,9-806,0 Skatteintäkter

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum 2009-11-27 sidan 2 av 3 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Bilagor HELÅRSBEDÖMNING RESULTATRÄKNING MM 2 2009-11-27 sidan 3 av 3 Till Landstingsstyrelsen

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69 Finansiella rapporter 2003 Resultaträkning 66 Balansräkning 67 Förändring av eget 68 Kassaflödesanalys 69 Redovisningsprinciper och noter 70 65 Resultaträkning Mkr 2003 2002 2003 2002 Hyresintäkter Not

Läs mer

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 31201 Såld vård, sjukhusvård övrigt, externt 38933

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Solrosen Fastighetsförvaltning HB avger härmed årsredovisning för 2013, bolagets tjugofemte verksamhetsår. Verksamhet Bolagets verksamhet består

Läs mer

RESULTATRÄKNING. Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr

RESULTATRÄKNING. Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr RESULTATRÄKNING Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr Intäkter...not 1 73,6 83,0 9,4 Kostnader...not 1-261,5-278,8-7,5 Avskrivningar...not 6-10,3-9,0 0,9 Verksamhetens

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Delårsrapport 2006. januari - augusti

Delårsrapport 2006. januari - augusti Delårsrapport 2006 januari - augusti VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 31 augusti 2006 Periodens resultat + 135 Mkr Prognostiserat helårsresultat + 99 Mkr Realisationsvinst vid försäljning av Centrumfastigheterna

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning 10 006 434 11 812 227 Övriga rörelseintäkter 1 3 000 152 967 741 13 006 586 12 779 968 Rörelsens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter 2015-03-05 1 (13) Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter Resultaträkning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Bilaga till Revisionsrapport Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Östersunds kommun 8 april 2009 Hans Stark Anneth Nyqvist Erik Palmgren Innehållsförteckning Tillgångar...3 1.1 Materiella anläggningstillgångar...3

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2006 AB Stuvaren i Sundsvall Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar fastigheten Stuvaren

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8)

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Delårsrapport 2005 Lansering av ny hemsida och marknadsstödsystem under sommaren 2005 (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31 Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006 Hyresbostäders hemsida har vunnit priset Guldvivan för bästa webbplats 2005. (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger verkställande

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2010. (januari september) ) 2010. Kvartal 1-3 1 2010)

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2010. (januari september) ) 2010. Kvartal 1-3 1 2010) Göteborg 2010-10-15 Delårsrapport perioden januari-september 2010 Kvartal 3 (juli september) ) 2010 Omsättningen ökade med 73 procent till 7,6 (4,4) Mkr Rörelseresultatet (EBIT) ökade med 1,2 Mkr och uppgick

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

3;8<,,:99=,5 1 JANUARI - 30 JUNI 2007 ! "#$%"$&' ( )#*&%$)+#', >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$"' >&0*%#"$'? >, -.

3;8<,,:99=,5 1 JANUARI - 30 JUNI 2007 ! #$%$&' ( )#*&%$)+#', >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$' >&0*%#$'? >, -. :%' 3;84 "#$%"$&' ( )#*&%$)+#' >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$"' >&0*%#"$'? >, -.0%-#)' ( +#0%)-*#'! "#$%"$&' ( )#*&%$)+#', &-%*#' ( $+"%&*.'

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Brf Assessorerna Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01--2010-12-31. Innehåll - förvaltningsberättelse - resultaträkning - balansräkning

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2005 AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL AKTIEBOLAG Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK

Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK Kassaflödesanalys Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys ME1001 Industriell ekonomi GK 1 2011 Vt period 4 Tomas Sörensson 1 SSABs kassaflödesanalys Koncernen Koncernens kassaflödesanalys

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer