Protokoll nr vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 8 december 2011, Scandic Winn, Karlstad

Transkript

1 Protokoll nr vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 8 december 2011, Scandic Winn, Karlstad Deltagande: Förhinder: Från valberedningen: Vid protokollet: 55 Sammanträdets öppnande FS ledamöter: Pia Zätterström (Ordf.), Leif Bolin, Margareta Israelsson, Johan Kannerberg, Ola Lundberg, Sandra Muszynski, Mikael Peterson, Mia Petré Lennerman och Börje Sandgren Personalens representant: Sture Gustafsson SISU Idrottsutbildarnas personal: Erik Strand (GS), Karin Karlsson (Bitr. GS) och Håkan Danielsson (FR) Jane Andersson, Karin Mattsson Weijber och Lena Puhasmägi Lena Fridlund Elin Johansson Ordföranden öppnar sammanträdet och hälsar samtliga välkomna till dagens sammanträde. Ordföranden hälsar Lena Fridlund från SISU Idrottsutbildarnas valberedning särskilt välkommen till förbundsstyrelsens sammanträde. 56 Protokollsjusterare att utse Leif Bolin att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 57 Anmälan av föregående protokoll att med godkännande notera protokollet från sammanträdet den 23 oktober Godkännande av föredragningslistan att godkänna föreslagen föredragningslista. 59 SISU Idrottsutbildarnas råd och arbetsgrupper samt bemanning i RF:s råd och arbetsgrupper Vid förbundsstyrelsens sammanträde den 23 oktober 2011 beslutande förbundsstyrelsen om bemanning i egna råd och arbetsgrupper och om bemanning i RF:s råd och arbetsgrupper där SISU Idrottsutbildarna beretts plats. Vid sammanträdet hänsköts emellertid bemanningen av vissa uppdrag till förbundsstyrelsens decembersammanträde. 1

2 att utse representanter i SISU Idrottsutbildarnas råd och arbetsgrupper samt representanter i RF:s råd och arbetsgrupper enligt bilaga Distriktsövergripande verksamhet Vid SISU-stämman 2011 beslutades, inom ramen för förslagen gällande idrottens lokala och regionala organisation, att SISU Idrottsutbildarna ska utarbeta rutiner för att kunna hantera SF-initierade satsningar och för SDF-verksamhet som täcker flera SISU-distriktsförbund. Förbundsstyrelsen behandlade frågan vid sammanträdet den 23 oktober 2011 och uppdrog till GS att återkomma med förslag till direktiv och projektgruppssammansättning till förbundsstyrelsens decembersammanträde. Utgångspunkten för direktiven är stämmobesluten, de ställningstaganden som förbundsstyrelsen gjorde inför och under stämman, samt de medskick som förbundsstyrelsen lämnade vid decembersammanträdet. att anta direktiv för arbetet med distriktsövergripande verksamhet enligt bilaga Distriktsbidrag 2012 Förbundsstyrelsen beslutade vid sammanträdet den 16 september 2011 att fördela 105 miljoner av statsbidraget 2012 till SISU-distriktsförbunden enligt nuvarande fördelningsmodell. Förbundsstyrelsen beslutade även att arbeta med målsättning att fördela ytterligare 15 miljoner, varav maximalt 7,5 miljoner av det egna kapitalet, som distriktsbidraget 2012 och att fördelningskriterierna för det extra bidraget diskuteras på styrelsemötet i oktober. Förbundsstyrelsen medskick är att det är av vikt att fördelningen av det extra distriktsbidraget enligt ovan uppmuntrar och premierar SISU-distriktens arbete i linje med SISU Idrottsutbildarnas långsiktiga mål. Utgångspunkten är vidare att om förbundsstyrelsen beslutar att stärka de distrikt som har låg soliditet är bedömningen att alla distrikt klarar att göra olika insatser i linje med de långsiktiga målen under att stärka de distrikt vars soliditet är mindre än 50 % upp till 50 % baserat på utfallet 2011; samt att resterande fördelas i fyra lika delar för att premiera arbetet med att nå de långsiktiga målen under De fyra områden som premieras är unika deltagare, SF-föreningar, utbildningstimmar (inkl. omräknade ledartimmar, föreläsningar och kulturverksamhet) samt kommun- och landstingsbidrag. Fördelningen sker utifrån ökningen under verksamhetsåret 2012 jämfört med verksamhetsåret Nätbaserat lärande I såväl SISU Idrottsutbildarnas långsiktiga mål som i SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsinriktning framhålls vikten och värdet av utveckling inom området nätbaserat lärande. Svenska Friidrottsförbundets motion om Idrottsutbildningar på distans som bifölls av SISU-stämman 2011 är också en faktor att beakta i utvecklingsarbetet. För SISU Idrottsutbildarna är det viktigt att understryka att i utvecklingsarbetet är pedagogiken och lärandeperspektivet överordnat det tekniska. Uppdraget är att skapa ett pedagogiskt, flexibelt och funktionellt koncept för att möjliggöra och förenkla lärande via 2

3 nätet. Det nätbaserade lärandet bör vara en naturlig del av SISU Idrottsutbildarnas utbud i framtiden och vara ett komplement till andra pedagogiska verktyg för inlärning och dialog. Förbundsstyrelsen betonar även att det är viktigt att SISU Idrottsutbildarna vågar prova nya vägar när det gäller pedagogiska verktyg. att fastställa att arbetet inom verksamhetsområdet nätbaserat lärande ska följa intentionerna och inriktningen som anges i bilaga A (vilken bifogas originalprotokollet); att inom arbetet med Nätbaserat lärande ska SISU Idrottsutbildarna pröva och utvärdera befintliga utbildningsplattformar istället för att satsa på att utveckla en egen utbildningsplattform, vilket kompletterar handlingsplanen; att fastställa handlingsplanen för arbetet med nätbaserat lärande enligt bilaga 3; att avsätta 2 % av statsbidraget 2012 och 2013 för arbetet med nätbaserat lärande och andra digitala utvecklingsarbeten i enlighet med SISU Idrottsutbildarnas långsiktiga mål och verksamhetsinriktningen ; samt att uppdra till GS att återkomma med förslag till FS-ledamöternas roll att följa och delta i arbetet med nätbaserat lärande till förbundsstyrelsens januarisammanträde. 63 Mångfald, jämställdhetsintegrering och likabehandlingsplan Vid SISU-stämman 2011 beslutades att SISU Idrottsutbildarna ska arbeta för mångfald och jämställdhetsintegrering samt arbeta fram en likabehandlingsplan. Mångfaldsarbetet, vilken kan sägas inrymma frågor om såväl jämställdhet som likabehandling, utgör ett av SISU Idrottsutbildarnas fokusområde under perioden enligt verksamhetsinriktningen. Vid förbundsstyrelsens sammanträde den 23 oktober 2011 diskuterades frågan om mångfald, jämställdhetsintegrering och likabehandlingsplan och förbundsstyrelsen uppdrog till GS att återkomma med en plan för arbetet med frågorna till förbundsstyrelsens decembersammanträde. att fastställa planen för arbetet med mångfald, jämställdhetsintegrering och likabehandlingsplan enligt bilaga Verksamhetsplan och budget 2012 samt bokslutsdispositioner 2011 Utgångspunkten för verksamhetsplan och budget 2012 är SISU Idrottsutbildarnas långsiktiga mål, SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsinriktning och delar av SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsplan 2011 där det finns åtgärder och aktiviteter som kommer att slutföras under En annan utgångspunkt för verksamhetsplanen 2012 är att planen kommer att vara projektorienterad vilket ska ge ett tydligare arbete där resurserna kan användas effektivt. Omklassificering av vissa ändamålsbestämda medel kan göras eftersom de satsningarna som pengarna ändamålsbestämdes för inte genomförts enligt plan eller för att projekten redan är avslutade. att uppdra till GS att, med ledning av förda diskussioner, återkomma med slutförslag till verksamhetsplan och budget för SISU Idrottsutbildarna avseende 2012 till förbundsstyrelsens januarisammanträde; 3

4 att upplösa de ändamålsbestämda medlen enligt bilaga B (vilken bifogas originalprotokollet) på tillsammans kr; samt att avsätta 2 miljoner till utveckling av idrottens tränarprogram samt uppdrar till GS att, med ledning av förda diskussioner, återkomma med förslag på handlingsplan för utvecklingsarbetet till förbundsstyrelsens februarisammanträde. 65 Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2011 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsberättelse 2011 kommer att bestå av förbundsstyrelsens berättelse, skolstyrelsens berättelse, bolagsstyrelsens berättelse samt årsredovisning för SISU Idrottsutbildarna och SISU Idrottsböcker AB. I årsredovisningen för SISU Idrottsutbildarna ingår årsredovisning för Bosön Idrottsfolkhögskola. Därutöver kommer berättelsen att innehålla ett statistikavsnitt. Vid förbundsstyrelsens sammanträde den 23 oktober 2011 diskuterades verksamhetsberättelsens upplägg i stort och det uppdrogs till GS att återkommer med förslag på upplägg och rubriker till förbundsstyrelsens decembersammanträde. att fastställa strukturen för SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsberättelse 2011 enligt bilaga C (vilken bifogas originalprotokollet). 66 Budgetunderlag 2013 samt budgetförslag Mot bakgrund av att SISU Idrottsutbildarna får statsanslag från Utbildningsdepartementet har SISU Idrottsutbildarna i uppdrag att lämna in ett budgetunderlag eller äskande om resurser för de kommande tre åren. Budgetunderlaget ska bestå av ett äskande för 2013 och ett prognostiserat äskande för Budgetunderlaget ska senast den 1 mars 2012 inges till utbildningsdepartementet. att uppdra till GS att, med ledning av förda diskussioner, återkomma med förslag till budgetunderlag 2013 samt budgetförslag till förbundsstyrelsens januarisammanträde. 67 Ungdomsrådet Ungdomsrådet är ett för SISU Idrottsutbildarna och RF gemensamt råd som inrättades i sin nuvarande form Rådet bemannas av ungdomar som vid inval är maximalt 30 år och som är intresserad av nationella idrottsfrågor. Rådet utgör en referensgrupp till förbundsstyrelsen och riksidrottsstyrelsen och ska kunna ge ett ungdomsperspektiv på frågor som SISU Idrottsutbildarna och RF arbetar med. Ledamöternas mandat i rådet är tvåårigt och det nuvarande ungdomsrådets ledamöters mandattid utgår vid årsskiftet att fastställa direktiv för ungdomsrådet enligt bilaga 5; samt att godkänna ungdomsrådets rapport. 68 Styrelsekonferens Den oktober 2011 genomförde förbundsstyrelsen en styrelsekonferens där ett antal frågor diskuterades. Konferensen syftade till att skapa förutsättningar för bästa möjliga styrelsearbete under mandatperioden och bestod av tre delar; 4

5 uppdrag och inriktning med fokus på helhet, studieförbundet och SISU Idrottsböcker; samverkan och samspel såväl inom förbundsstyrelsen som samspelet med förtroendevalda på distriktsnivå samt mellan förbundsstyrelsen och det centrala kansliet; samt strategifrågor gällande Bosön Idrottsfolkhögskola och framtida utbildningsformer, nätbaserat lärande, mångfaldsarbete samt framtidens förening. Vid förbundsstyrelsens sammanträde den 23 oktober 2011 fick GS i uppdrag att återkomma med förslag på vidare hantering av vid konferensen behandlade frågor till förbundsstyrelsens decembersammanträde. att uppdra till GS att beakta medskick från styrelsekonferensen 2011 i arbetet med verksamhetsplanen 2012, i strategiarbetet för SISU Idrottsböcker och i utvecklingsarbetet för Bosön Idrottsfolkhögskola; samt att uppdra till GS att återkomma med ett förslag till plan för samverkan och samspel till förbundsstyrelsens februarisammanträde. 69 Rapporter Följande rapporter läggs med godkännande till handlingarna a) Tillikaanställning av distriktschefer b) GS rapport c) Kansliets rapport d) Ordföranden och ledamöternas rapporter Mikael Peterson kompletterar ordföranden och ledamöternas rapport med att rapportera att han, tillsammans med Karin Mattsson Weijber, den 30 november 2011 träffade Ungdomsrådets två ordföranden Jennifer van der Gronden och Malin Karlsson för en framtidsdiskussion. 54 Nästa sammanträde att genomföra nästa sammanträde 16 januari 2012 i Stockholm. Vid protokollet Elin Johansson justeras Pia Zätterström Ordföranden Leif Bolin Ledamot förbundsstyrelsen 5

6 FS Förbundsstyrelsens protokoll nr Bilaga 1 SISU Idrottsutbildarnas råd och arbetsgrupper samt bemanning i RF:s råd och arbetsgrupper Av FS utsedda råd och grupper Etikrådet Leif Bolin (ordf.), förbundsstyrelsen Eva Lingnell, SISU Idrottsutbildarna Dalarna Bo Ronsten, SISU Idrottsutbildarna Gotland Kristina Nilsson, SISU Idrottsutbildarna Västergötland Gert Carlsson, SISU Idrottsutbildarna Blekinge Karin Karlsson, SISU Idrottsutbildarna Nätbaserat lärande Mikael Peterson, förbundsstyrelsen Mia Petré Lennerman, förbundsstyrelsen Mångfald, jämställdhet och likabehandlingsplan Margareta Israelsson, förbundsstyrelsen Ola Lundberg, förbundsstyrelsen Distriktsövergripande verksamhet Johan Kannerberg, förbundsstyrelsen Mikael Peterson, förbundsstyrelsen Fördelningskriterier för distriktsbidrag Jane Andersson (ordf.), förbundsstyrelsen Börje Sandgren, förbundsstyrelsen Sören Karlström, SISU Idrottsutbildarna Västergötland Lotta Sandström, SISU Idrottsutbildarna Gotland Ann-Gerd Bergdahl, SISU Idrottsutbildarna Gästrikland Gert Classon, SISU Idrottsutbildarna Värmland 6

7 Thomas Eklund, SISU Idrottsutbildarna Bevakningsområde Vid FS-sammanträdet 29 april 2010 beslutades att ändra ansvarsområde omvärldsbevakning till bevakningsuppdrag. Bevakningsuppdrag behövs för att få underlag till verksamhetsutveckling, strategiska vägval och förändringsarbete. Bevakningsuppdraget ska inte styras utan ska ge utrymme för egna modeller och kan ske genom att förbundsstyrelseledamoten: Lyssnar av så fort tillfälle ges i spontana och mer organiserade kontakter Deltar på konferenser internt och externt Scanning av förändrade kulturvärden genom att rubriker, löpsedlar m.m. av ett tillräckligt stort antal skrifter för att försöka spåra nya trender. Andra källor som kan vara bra i bevakningsuppdraget är: FoU Tidskrifter Nyhetsbrev Massmedia Facklitteratur Internet Myndigheter Studiebesök Scanning Uppdraget ska utföras inom rimliga ekonomiska ramar. Vid osäkerhet skall ordförande eller GS kontaktas för beslut. Var och en som har ett bevakningsuppdrag ansvarar för att anmäla till presidiet när det finns ärenden som bör avrapporteras eller diskusteras. Bosön Idrottsfolkhögskola Ola Lundberg, förbundsstyrelsen Sandra Muszynski, förbundsstyrelsen Förlagsverksamhet Leif Bolin, förbundsstyrelsen Mia Petré Lennerman, förbundsstyrelsen Ekonomi/kapitalbildning Jane Andersson, förbundsstyrelsen 7

8 Gemensamma råd med RS Ungdomsrådet - kontaktperson Johan Kannerberg, förbundsstyrelsen Riksidrottsmötet i Luleå 2013 Leif Bolin, förbundsstyrelsen Lena Puhasmägi, förbundsstyrelsen FS representation i av RS utsedda råd, kommittéer och arbetsgrupper Bosökommittéen Johan Kannerberg, förbundsstyrelsen Erik Strand, GS tillika VD för Bosöstiftelsen Svenska Idrottsakademin Ola Lundberg, förbundsstyrelsen Rådet för Idrottslyftet Börje Sandgren, förbundsstyrelsen Utredning Framtidens idrottsanläggningar Jane Andersson, förbundsstyrelsen Idéarbete Idrottsföreningen i framtiden Sandra Muszynski, förbundsstyrelsen Samordningsgruppen för supporterkultur Mikael Peterson, förbundsstyrelsen Ordförandeberedning SISU Idrottsutbildarna Riksidrottsförbundet Pia Zätterström, förbundsstyrelsen Karin Mattsson Wijber, riksidrottsstyrelsen Erik Strand, generalsekreterare Håkan Danielsson, förbundsrektor 8

9 Övrig representation Arbetsgivaralliansen - styrelsen Erik Strand, generalsekreterare Arbetsgivaralliansen branschkommitté idrott Erik Strand, generalsekreterare Håkan Danielsson, förbundsrektor Ideell Arena styrgrupp Catarina Arwidsson, avdelningschef - Forskning, fakta, analys Johan Hvenmark, utredare Forskning, fakta, analys 9

10 FS Förbundsstyrelsens protokoll nr Bilaga 2 Direktiv för arbete med att skapa rutiner för distriktsövergripande verksamhet samt för SF-initierade utvecklingssatsningar Bakgrund Stämman 2009 resulterade i en strävan att knyta våra organisationsled närmare varandra (riks och distrikt). Det beslutades om en organisationsutredning som gjordes gemensamt för RF och SISU Idrottsutbildarna. Kartläggningen inom organisationsutredningen påvisade svårigheter att hantera distriktsövergripande verksamhet när ett SF:s regionindelning inte överensstämmer med den distriktsindelning SISU Idrottsutbildarna har. Organisationsutredningen omfattades av två referensgrupper en för SF och en för DF och SISU-d. I arbetet med dessa grupper fördes också samtal om SISU Idrottsutbildarna som resurs fast detta inte var den centrala frågan. SF konstaterade att man inte är tillfredsställda över det sätt vi kan erbjuda stöd i SF-initierade satsningar, detta på grund av olikheter mellan våra distrikt och upplevda hinder att nå ut till sina IF på likartat sätt. Vid RIM 2011 förstärktes ovanstående resonemang då några SF vittnade om svårigheter som uppstår när de som SF tar initiativ till utvecklingsarbete där det praktiska arbetet ska genomföras på föreningsnivå. Förbundsstyrelsens medskick i utredningen om idrottens lokala och regionala organisation FS ser en trend i att SF väljer att organisera sin regionala verksamhet i större geografiska områden, för att de vill stärka sin organisation och arbeta mer enhetligt. FS konstaterar att SISU Idrottsutbildarna (riks och lokalt) är stödorganisationer som ska arbeta tillsammans mot ett huvudmål vilket innebär att man ska ha en verksamhet som gagnar medlemsförbunden, deras IF och regionala organ. FS tycker: Att det är viktigt att säkerställa att alla IF får tillgång till en likartad grundutbildning i hela landet och att det ska finnas en viss samordnad prissättning för grundutbudet. Att enskilda föreningar inte ska erbjudas ett sämre stöd eller sämre service p.g.a. att föreningens SF har en intern organisation som innebär att de omfattar flera SISU-d. Att rutiner måste utvecklas för att hantera distriktsövergripande verksamhet såväl ur praktisk synvinkel som vad gäller rättvis fördelning av pengar. Erfarenhet av SF-initierade satsningar (perspektiv SISU Idrottsutbildarna riks) Arbetet med SISU Idrottsutbildarnas långsiktiga mål har under 2011 resulterat i ett allt närmare samarbete med SF. En grundinställning har varit att öka dialogen med SF (sluss in) och sedan hjälpa dem till bästa möjliga lokala aktivitet (sluss ut). På detta sätt har vi med ett antal SF under året planerat, genomfört och även administrerat lokala mötesplatser för deras 10

11 IF. Administrationen har i detta fall inneburit att vi på SISU riks varit samordnande i kontakterna med våra distrikt. SF:s regioner/sdf kontra SISU Idrottsutbildarnas distrikt Våra samtal med SF vittnar om en snårighet att arbeta hela linjen ut, ner på IF nivå. Detta kan i sig ha flera orsaker som att SF:s regionindelning inte överensstämmer med våra, men också att vissa distrikt har konsulenter med kommunansvar när andra har idrottsansvar och till sist spelar också de lokala olikheterna i form av finansiering, prioritering och arbetsordning sin roll. Vi på SISU-riks har försökt göra oss till tolkar för vår verksamhet och hjälpt SF att samordna dessa arbeten. Vi har upptäckt att denna samordning kräver mycket tid för att hanteras för att skapa möjligheter och förutsättningar för olika typer av lokala insatser. De gånger när SF:s regioner inte överensstämmer med våra, tar arbetet extra lång tid, beroende på att vi vid varje tillfälle tvingas hitta en unik lösning utifrån att klargöra olika typer av roller men även frågor av ekonomisk och rapporteringsbar karaktär. Internt samarbete över distriktgränserna Om målet är att ge varje IF bästa lämpliga stöd, oberoende av det aktuella SF:ets regionindelning, ser vi idag en problematik uppstå när ett IF deltar i utvecklingsarbete där det praktiska arbetet inte genomförs i det SISU-d detta IF tillhör. Sannolikt har detta med viss ovana att göra, men troligen påverkas detta också av de finansiella strömmar vi har att ta hänsyn till. Hänsyn till utförda samt aktuella utredningar I arbetet med att lösa aktuell uppgift bör hänsyn tas till erfarenheter från organisationsutredningen. I denna genomfördes samtal med både distriktsförbund och SF vilka båda har viktiga roller i detta arbete och deras åsikter bör vi ta hänsyn till. Likadant föreslår vi att hänsyn tas till pågående översyn av SISU Idrottsutbildarnas framtida bidragsmodell. Det är rimligt att tro att våra finansieringsprinciper kan ha en central roll i arbetet för att skapa bästa möjlighet för distriktsövergripande verksamhet. Syfte/mål med uppdraget Uppdraget handlar om att utveckla rutiner för att hantera distriktsövergripande verksamhet. Utifrån SISU Idrottsutbildarnas grunduppdrag ska följande klargöras: hur ska SISU Idrottsutbildarna (riks och distrikt) samarbeta för att vara bästa stöd för SF-SDF-IF med särskilt fokus på SF initierade satsningar hur ska SISU Idrottsutbildarnas distrikt förhålla sig när ett SF:s regioner inte överensstämmer med våra egna distriktgränser och regionen vill arrangera utbildningsverksamhet i samarbete med SISU Idrottsutbildarna Projektgruppens sammansättning En projektgrupp tillsätts med tjänstemän från SISU-riks och SISU-d då vi bedömer att det är viktigt att projektgruppens deltagare har erfarenhet av operativt arbete inom SISU Idrottsutbildarna. Ansvariga i FS Johan Kannerberg och Mikael Peterson är utsedda av FS att följa och vara delaktiga i arbetet. Samtal med SF En central inriktning i arbetet bör vara att öka kommunikationen med ett antal SF. Syftet är att 11

12 ta del av de förväntningar, önskemål och erfarenheter de har som är viktiga i utformandet av rutiner. Tidplan och avrapporteringstillfällen Projektgruppens arbete startas omgående. Rapportering av arbetets framskridande sker till FS i april Ett slutförslag ska vara FS tillhanda till augustimötet

13 FS Förbundsstyrelsens protokoll nr Bilaga 3 Nätbaserat lärande - handlingsplan för arbete Nedanstående handlingsplan beskriver arbetet fram till Planen kommer att brytas ner årligen och vara en del av verksamhetsplanerna. Typ av verksamhet Mål/inriktning 2015 Kartläggning, analys, agerande, åtgärder och handlingar NBL är en del i vårt utbildningsutbud. Nätpedagogisk kunskap och erfarenhet kan spridas inom idrotten. Idrotten har börjat använda NBL som ett av flera sätt för livslång utbildning och kunskapsspridning. Omvärldsspaning och utåtblick Fortsatt samverkan och utveckling genom etablerat nätverk kring frågor som berör nätpedagogik, lärande och utbildning över nätet med tekniken som stöd. SISU Idrottsutbildarna har koll på området för NBL. SISU Idrottsutbildarna är med på banan vad gäller NBL vilket bl. a. öppnar upp för möjligheter till ökad konkurrenskraft. SISU Idrottsutbildarna är en resurs för idrotten vad gäller området NBL. SISU Idrottsutbildarna har upparbetat nätverk och kompetens för att kunna ligga i fas med utveckling av NBL i samhället och anpassa delar av det till idrottens NBL (utifrån idrottens ev. specifika behov). Kompetenshöjning och utveckling (internt) Vi känner oss bekväma med NBL (inkl. dess olika delar och verktyg.) NBL är för de flesta ett förhållningssätt och ett naturligt stöd i jobbet som utbildare. Vi kan använda och använder NBL och vet vad det är och kan dela det vidare inom idrotten. 13

14 Utifrån ett nätpedagogiskt synsätt och arbetsmetod kan vi kritiskt granska, anpassa, utveckla och bidra till utveckling av NBL inom idrotten. Webbaserat stöd och innehåll för digitala lärandemiljöer Kompetenshöjande insatser och delning är en del av NBL. En variation av verktyg, metoder och utvecklad nätpedagogik finns att tillgå i SISU Idrottsutbildarnas verktygslåda. Nätpedagogisk kunskap och erfarenhet kan spridas inom idrotten. Idrotten har börjat använda NBL som ett av flera sätt för utbildning och kunskapsspridning. Test och försöksverksamhet för pedagogisk utveckling inom NBL Utifrån behov och gränsöverskridande arbeten och försök har vi gemensamt, i ett första steg av eget NBL för idrotten, infört, anpassat, utvecklat och tagit fram verktyg, nätpedagogik, innehåll, utbildningsmaterial, teknik, stödsystem och, webbrum för lärandemiljöer m.m. Generella alternativt unika lösningar utifrån faktiska behov och samverkan som ger ökad konkurrenskraft för alla inblandade parter. Tester, metodtester och försöksverksamhet är ett självklart inslag i vår utbildningsorganisations verksamhet (inte bara inom NBL). Genom detta förhållningssätt har vi skapat ett gynnsamt klimat för förändring och för nätpedagogisk metodutveckling, utveckling av arbetssätt, verktyg o.s.v. anpassade för idrotten. Gränsöverskridande test och försök har gett resultat och vi kan erbjuda ett antal idrottsspecifika NBL lösningar. En utbildningsorganisation med ökad konkurrenskraft. Ett gynnsamt klimat för en utbildningsorganisation i framkant. Ett offensivt grepp. SISU Idrottsutbildarna är också en del av den nätbaserade utbildningsvärlden. Organisation för NBL Genom en stödjande och flexibel organisation och 14

15 förankring av NBL i flera led, på flera nivåer har nya gemensamma möjligheter för utveckling av funktionellt NBL uppstått. Vi har fått ett starkare och mer konkurrenskraftigt utbildningsutbud än vad varje del själva hade kunnat åstadkomma. Administration, monetära flöden, regelsystem, juridik stöd och anpassning för NBL IT-struktur och systemutveckling En organisation som kan hantera, stödja och fortsatt utvecklas inom det nätpedagogiska området och vara en del av det nätbaserade lärandet, här och nu och framåt, utifrån ett holistiskt perspektiv. Hindren för utvecklat och funktionellt NBL har hanterats och demonterats. Förutsättningar för att erbjuda NBL som en del av vårt utbud har upprättats. Kompetens finns kring relevanta frågor, t. ex. juridiska, kopplat till NBL. Utifrån identifierade behov finns en lösning för hur det pedagogiska rummet funktionellt fungerar på webben. Sammanhängande lösning där stödsystem för administration, kommunikation och redovisning för NBL finns färdigutvecklat i en 1.0 variant. Lösningar utvecklas för NBL med utgångspunkt i Både och. Både fast struktur och system samt möjligheter till flexibla lösningar. Helhetsbilden ska innefatta lösningar för flexibelt lärande 1.0, 2.0 och på väg mot 3.0. Varav det senare = traditionell folkbildning fast ute på nätet. Resurser, medvetenhet och beredskap finns för upprätthållande av systemdrift, för support och utveckling kopplat till NBL. SISU Idrottsutbildarna ska pröva och utvärdera befintliga utbildningsplattformar istället för att satsa på att utveckla en egen utbildningsplattform. Kommunikation av NBL Spänningsfält Att SISU Idrottsutbildarna jobbar med och utvecklar NBL för idrotten är känt inom relevanta segment/målgrupper och nyckelpersoner. Genom att ha identifierat spänningsfält, lyft upp dem till ytan och till rätt nivå, diskuterat och hanterat dem, har vi omvandlat dem till kraftfält för ökad konkurrenskraft. (Påbörjad listning finns. Ett ex. utbildning stödmaterial - utbildningsmaterial) Ansvariga i FS Mia Petré-Lennerman och Mikael Peterson är ansvariga från FS att följa och delta i arbetet. 15

16 FS Förbundsstyrelsens protokoll nr Bilaga 4 Plan för arbetet med mångfald, jämställdhetsintegrering och likabehandlingsplan Bakgrund Vid SISU-stämman 2011 beslutades att SISU Idrottsutbildarna ska arbeta med och för mångfald, jämställdhetsintegrering och med att ta fram en likabehandlingsplan. Gällande mångfaldsarbetet så är det ett av fokusområdena i verksamhetsinriktningen för och skrivningen är enligt följande; Vi ska stimulera föreningar och förbund till att arbeta med mångfaldsfrågor. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet mellan dem som gör mångfalden till en framgångsfaktor. Genom dialog, möten och samtal ska vi lära av andra och lära varandra. Att arbeta med jämställdhetsintegrering är en naturlig del av vår verksamhet Beslutet på SISU-stämman gällande arbetet med jämställdhetsintegrering och med likabehandlingsplanen, lyder enligt följande; SISU-stämman uppdrar till FS att arbeta med jämställdhetsintegrering som en naturlig del av SISU Idrottsutbildarnas verksamhet samt i övrigt stödja de av RF-stämman antagna jämställdhetsmålen för idrottsrörelsen. Ett tilläggsyrkande bifölls: Att FS upprättar en likabehandlingsplan för hela SISU Idrottsutbildarnas verksamhet Begreppsdefinitioner Mångfald Ordet mångfald beskrivs på olika sätt facklitteraturen. Begreppet mångfald, i samhällsvetenskaplig betydelse, definieras av Svenska Akademiens Ordbok som ett förhållande som är växlande eller varierande och/eller som en generell beteckning för sådant som inom sig uppvisar åtskillnad. Norstedts Svenska Ordbok definierar begreppet som en kulturell och åsiktsmässig mångfald i samhället. Enligt Wikipedia varierar betydelsen av mångfald i vardagsspråk, ibland avses enbart etnisk mångfald men ofta ges begreppet en bredare betydelse. I många sammanhang där man arbetar för att främja jämställdhet eller motverka diskriminering omfattar begreppet även kön, ålder och funktionshinder, men det kan också utvidgas till att omfatta sexuell läggning och klass. Begreppet kan i andra sammanhang omfatta även bostadsort och social bakgrund. Ur Idrotten vill: Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Ordet mångfald finns inte nämnt. 16

17 Jämställdhet Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Kön är en av diskrimineringsgrunderna och ingår på det sättet som en del i paraplybegreppet mångfald. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att nå uppsatta jämställdhetsmål. Strategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att förhållanden och villkor för både kvinnor och män ska synliggöras. Varje fråga som berör individer ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv och konsekvenserna av hur förslag kan tänkas utfalla för kvinnor respektive män ska analyseras. Likabehandling Likabehandling handlar om att alla människor ska ha lika rättigheter och möjligheter och att ingen ska diskrimineras. En likabehandlingsplan är en plan för hur man arbetar för lika rättigheter och möjligheter. I detta arbete bör vi inte haka upp oss på det lagstiftade kravet på likabehandlingsplaner utan se till hur vi kan skapa ett arbetssätt som minskar risken för diskriminering och ökar chansen för alla lika rättigheter och möjligheter Begreppen i relation till varandra Mångfaldsbegreppet skulle kunna beskrivas som det paraply under vilket alla sju diskrimineringsgrunder ryms. I och med att jämställdhetsintegrering särkilt nämns i stämmobeslutet lyfts en av diskrimineringsgrunderna, kön, ut och betonas. Likabehandlingsplanen är sedan helt enkelt planen för arbetet med mångfald där man säkerställer att man arbetar på ett genomtänkt sätt i rekrytering och verksamhet och att ingen diskrimineras. Likabehandling innebär att alla individer ges samma möjligheter och rättigheter att delta i och påverka verksamheten. Framgångsfaktorer För att lyckas i arbetet bör vi inta ett resurs- och möjlighetsperspektiv vilket innebär att välja ett grundantagande om att mångfald och likabehandling leder till en bättre verksamhet och ett bättre resultat. Här ser vi mångfald som ett mervärde. Vi får inte stirra oss blinda på att enbart räkna antalet kvinnor/män, olika etniska bakgrunder eller andra diskrimineringsgrunder och sedan vara nöjda med det utan det handlar i lika stor grad om att se till att alla ges samma rättigheter och möjligheter till att delta och påverka. Ett ensidigt rättviseperspektiv kan leda till att fokus hamnar på att inte göra fel, inte diskriminera någon grupp eller människa, istället för att dra nytta av de resurser och möjligheter som ett väl fungerande mångfaldsarbete innebär. Med ett ensidigt rättviseperspektiv riskerar vi också att vi gör saker enbart för den goda sakens skull istället för med en övertygelse om att ökad mångfald också kommer att leda till förbättringar i verksamheten. Med detta inte menat att ett rättviseperspektiv är fel utan snarare måste det perspektivet kompletteras med att mångfalden också ger ett mervärde. Se förklarande bild nedan. 17

18 En risk med att klumpa ihop alla målgrupper i samma definition är att arbetet med mångfald blir generellt och att inga specifika insatser görs gentemot de målgrupper som riskerar att diskrimineras. Därför är det viktigt att vi i våra planer jobbar för att både jobba generellt för en ökad mångfald och att vi gör insatser för de specifika målgrupperna. Vad gör vi idag? Det är viktigt att betona att vi gör en hel del insatser på dessa områden redan idag. Under satsningen Värdefullt ryms de mesta av detta. Naturligtvis kan mer göras och ytterligare insatser utvecklas i arbetet för likabehandling, jämställdhet och mångfald men samtidigt bör vi ställa oss frågan om hur vi skulle kunna bli ännu bättre i det som redan görs. Dessutom bör vi fundera på hur vi kommunicerar det vi gör, det stöd som redan finns så att medvetenheten om detta ökar. Vad ska vi göra? Att leva som vi lär för att kunna lära vidare Som studieförbund är det viktigt att det vi gör ska mynna ut i ett lärande och präglas av dialog, möten och samtal hos oss själva såväl som hos våra medlemsförbund och föreningar. För att vara trovärdiga i vårt arbete med dessa frågor så är det viktigt att vi själva gör ett bra jobb kring det. Vi ska själva alltid sträva efter mångfald i arbetsgrupper, på konferenser och vid rekrytering av såväl förtroendevalda som personal. Steg ett börjar hos oss själva. Kompetensutveckling För att vi, med hög trovärdighet, ska kunna arbeta utåtriktat med dessa ofta ganska svåra och komplicerade frågor måste vi starta med att kompetensutveckla vår egen personal. Detta ska göras både centralt och regionalt. Med höjd kompetens ökar våra möjligheter att ge ett 18

19 relevant stöd till förbund och föreningar. Målet med kompetensutvecklingen är att fler bär med sig frågan och känner sig kapabla att samtala om och lyfta frågeställningar gentemot förbund och föreningar. Kompetens ska ges såväl när det de olika diskrimineringsgrunderna i sig som mångfaldsarbete i stort samt i praktiskt arbete med likbehandlingsplaner och jämställdhetsintegrering. Med den kompetensen kommer en trygghet och en ökad förmåga att ställa rätt frågor och kunna guida föreningar och förbund på ett professionellt sätt. Jämställdhetsintegrering Ett arbete med jämställdhetsintegrering har redan initierats inom Riksidrottens kansli och det arbetet kommer att omfatta såväl Riksidrottsförbundets som SISU Idrottsutbildarnas personal centralt och regionalt. SISU Idrottsutbildarna finns respresenterade i det arbetet. Detta arbeta borde kunna ligga som steg ett i arbetet med jämställdhetsintegrering med erfarenheter och kunskaper som kommer ur det arbetet kan sedan spridas och bli modell för förbund, distrikt och förening. Likabehandlingsplan Vi ska ta fram en likabehandlingsplan för hela SISU Idrottsutbildarnas verksamhet. Den planen ska sedan kunna användas som modell för arbete med likabehandling i förbunden och dess föreningar. Stöd till våra medlemmar Vår huvuduppgift är att stödja och hjälpa våra medlemmar att utvecklas och ständigt bli bättre. Som steg två ska vi aktivt erbjuda SF/MO med deras föreningar stöd i detta arbete. Detta stöd utformas utifrån den dialog som förs med respektive SF/MO. Fokus bör ligga på den lokala nivån. Till detta skulle sedan kunna fogas öppna träffar som SF/MO inbjuds till. Träffarna skulle med fördel kunna vara tematiska och lyfta en målgrupp per gång. Som komplement till det som redan finns bör vi arbeta fram ett studiematerial som ska fungera som stöd och inspiration till att arbeta med mångfald, jämställdhet och likabehandling. RF tittar också på ett pilotprojekt inom området etnisk mångfald kopplat till skrivningen i verksamhetsinriktningen för RF I samverkan med SISU Idrottsutbildarna fortsätta satsningen på värdegrundsarbete på alla nivåer inom idrottsrörelsen samt att initiera och stimulera till debatt och diskussion i idrottsideologiska och värdegrundsfrågor. Som prioriterade områden nämns att ta fram en policy/förhållningssätt samt att ge i uppdrag till SISU Idrottsutbildarna att utveckla utbildningar och material som stödjer policyn. Tanken är också att i projektet tillsammans med ett antal SF ska titta på hur man kan arbeta med frågan i förbund och föreningar med fokus på den regionala och lokala nivån. Även här är kopplingen mycket tydlig och parallellt med SISU Idrottsutbildarnas kompetensutveckling av personal så börjar RF här ett arbete med att titta på stödet till förbund och föreningar vilket sedan borde kunna ge en kick-start på hela arbetet ute i förbund och förening. Tillsammans med RF Hela detta arbete ska gå i takt med det som också görs inom RF. Som nämnts ovan pågår idag två arbeten inom RF, jämställdhetsintegrering och etnisk mångfald, som tydligt kopplar till området. 19

20 Arbetsgrupp För detta arbete bildar vi en arbetsgrupp bestående av Margareta Israelsson och Ola Lundberg från FS, ungdomsrådet, representanter från SF och distrikt samt extern expertis. En grupp om 6-8 personer med projektledning av en tjänsteman från SISU Idrottsutbildarna. Tidsplan Januari 2012 april 2012 Ta fram, bygga upp och planera för kompetensutveckling, centralt och regionalt inom SISU-organisationen för mångfald och likabehandling. April 2012 Maj 2012 april 2013 Ta fram en likabehandlingsplan för SISU Idrottsutbildarnas hela verksamhet. Kartlägga distriktens pågående arbeten kopplade till detta arbete. Delta i och bidra till det RF-gemensamma arbetet med jämställdhetsintegrering och etnisk mångfald. Stöd- och utbildningsmaterial tas fram Första rapport till FS, nuläge och planering framåt Genomförande av kompetensutveckling enligt planering. Stimulera och ge stöd till distrikten för att öka satsningen inom området. Parallellt med kompetensutvecklingsinsatsen planeras för steg två och ett ökat stöd till SF/MO och deras föreningar med kompetensutveckling, processtöd och mötesplatser initieras. Stämman 2013 Likabehandlingsplanen som utarbetats för hela SISU Idrottsutbildarna presenteras tillsammans med en rapport om genomfört arbete. Rapporten bör innehålla både en kvantitativ och kvalitativ beskrivning av arbetet tillsammans med förbund och föreningar. 20

21 FS Förbundsstyrelsens protokoll nr Bilaga 5 Direktiv för Ungdomsrådet Bakgrund Ungdomsrådet var en referensgrupp till RF:s Breddidrottsenhet och drev t.ex projekt ungdomsinspiratörer Ungdomsrådet blev ett gemensamt råd till Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Arbetade bland annat med att skapa nätverk och mötesplatser för unga ledare Ungdomsrådet arbetade utifrån en mer strategisk inriktning med ett internt fokus. Ungdomsrådet upprättar ett vägvalsdokument Ungdomsrådet genomför en omvärldsanalys Ungdomsrådet upprättar UR Vill Ungdomsrådet upprättar mål och agenda för mandatperioden Ungdomsrådet samarbetar med den idrottspolitiska avdelningen och deltar aktivt i arbetet inför valet 2010 Ungdomsrådet genomför en kartläggning av samtliga SF, DF och SISU-d arbete med ungdomsdelaktighet Ungdomsrådets roll och avgränsningar Ungdomsrådet ska utgöra en referensgrupp till RS och FS. Ungdomsrådet ska ge ett ungdomsperspektiv på frågor som RF och SISU arbetar med. Syftet med rådet är att förbättra förutsättningarna för reellt ungdomsinflytande på idrottens samtliga nivåer. RS och FS vill i detta arbete, liksom inom andra områden, arbeta med ett referensorgan för att tillvarata kompetens samt skapa delaktighet och engagemang. 21

22 Ungdomsrådets arbete ska ledas av antingen en eller två ordföranden och ska i övrigt bestå av representanter från olika SF och DF/SISU-d. De av RS och FS utsedda ledamöterna representerar inte sina respektive SF/DF/SISU-d, utan mandatet är personligt utifrån ledamotens kompetens. Vid avgång utser RS och FS, vid behov, ny ledamot utifrån kompetens och inte utifrån förbundstillhörighet. Ungdomsrådet tillsätts av RS och FS på senhösten/vinter udda kalender år, tillika stämmoår. Enligt praxis verkar Ungdomsrådet från den 1 januari, icke RF-stämmoår, och två år framåt i tiden till nästkommande december, stämmoår. Ungdomsrådets uppgift Ungdomsrådet ska vara ett beredande samt stödjande organ för RS och FS och ett forum där ledande företrädare för ungdomar inom Idrottsverige kan diskutera och förankra förbättringsförslag inom området för ungdomsdelaktighet och ungdomsinflytande. Ungdomsrådet är, inom sakområdet ungdomsdelaktighet och ungdomsinflytande, främst ett rådgivande referensorgan för RS och FS, men också för GS, med syfte att öka det reella ungdomsinflytandet på idrottens samtliga nivåer. Som ett referensorgan till RS och FS ska ungdomsrådet bevaka och följa såväl förändringar som trender inom området för ungdomsdelaktighet och ungdomsinflytande. Vidare ska Ungdomsrådet föreslå åtgärder som kan komma att effektivisera och utveckla arbetet med ungdomsdelaktighet och ungdomsinflytande. Ungdomsrådet jobbar utifrån visionen Unga vill engagera sig i idrotten och idrotten vill engagera unga samt dokumentet Vägval för Ungdomsrådet Idrotten ur ett ungdomsperspektiv och därtill inkluderade 10-årsplan. Utifrån samma 10-årsplan författas, inför varje mandatperiod, en verksamhetsinriktning för den aktuella, tillika förestående, mandatperioden. Till följd av detta genomförs ett revideringsarbete av samma 10-årsplan vartannat år. Ungdomsrådet är en del av RF- och SISU organisationen och ska därmed i sitt arbete följa de riktlinjer som gäller för dess externa och interna information. Ungdomsrådets sammansättning Eftersom ungdomsrådet har en mandatperiod som är tvåårig och den nuvarande perioden tar slut i december 2011 är det högaktuellt att utse ett nytt råd för perioden januari 2012 december Rekrytering av nytt ungdomsråd ska ske utifrån kriterierna nedan: Ungdomsrådet ska bestå av 6-8 stycken personer inklusive ordförande/n. Ungdomsrådet ska vara ett råd, men har också som avsikt att inkludera andra personer i arbetsgrupper och liknande 4 ledamöter från det ungdomsråd som verkar idag kan tänka sig en fortsättning. Dessa är Klara Gunnarsson, Jennifer van der Gronden, Malin Karlsson och Anton Nässlander 22

23 Jennifer van der Gronden och Malin Karlsson har verkat som ordförande sedan november 2010 Nya ledamöter väljs in för en mandatperiod på 2 år. Dessa är 30 år och yngre vid inval Rådet bör bestå av lika antal tjejer och killar samt ska eftersträva mångfald även i övrigt Rådet bör bestå av ledamöter från idrotter som är såväl stora som små, lagidrotter som individuella samt från DF/ SISU-d Rekryteringen genomförs på tre olika sätt; (1) SF samt DF/SISU-d ges möjlighet att nominera kandidater, (2) ungdomsrådets eget nätverk av unga ledare inbjuds att inkomma med ansökan, samt (3) Kandidater från ungdomsrådets kontaktnät kan handplockas Arbetsordningen för rekryteringen sker enligt Rekryteringsplan för ungdomsrådet Förslag till beslut av nya ledamöter presenteras till FS respektive RS sammanträde i januari