ÅRSREDOVISNING 2013 Högskolan Dalarna

Transkript

1 DUC 2014/277/20 ÅRSREDOVISNING 2013 Högskolan Dalarna Fastställd av högskolestyrelsen

2 ORGANISATIONSPLAN Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

3 INNEHÅLL Organisationsplan 2 Innehåll 3 Resultatredovisning 4 Tabeller och diagram 5 Rektors förord 6 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 8 Forskning och utbildning på forskarnivå 26 Samverkan och samproduktion 34 Personal och kompetensförsörjning 38 Bibliotek 41 Verksamhetsstyrning och kvalitetsutveckling 43 Ekonomi 47 Väsentliga uppgifter 73 Styrelse och ledning 74 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 3

4 Resultatredovisning I följande kapitel redovisas verksamhetens resultat under 2013 jämfört med regeringens uppdrag och riktlinjer fastställda av högskolestyrelsen. De återrapporteringskrav, som ställs på högskolan i resultatredovisningen, hänförs främst till regleringsbrevet och regeringsbeslut m.m. samt till följande förordningar: Förordning (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). o FÅB 3 kap reglerar myndigheternas årliga resultatredovisning. Högskolelagen Högskoleförordning (SFS 1993:100). Återrapporteringen ska bl.a. fylla följande krav: Högskolan ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till mål samt redogöra för väsentliga externa och interna förhållanden, som har påverkat resultaten. Informationen ska omfatta de tre senaste räkenskapsåren. Högskolan ska även lämna information om andra förhållanden av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten. Där så bedöms vara relevant redovisas och kommenteras måluppfyllelse och kvalitet. o Se FÅB 3 kap 1 allmänna råd Redovisningen avslutas med rapportering om resursernas användning inklusive ekonomisk översikt. 4 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

5 TABELLER OCH DIAGRAM Tabell 1: Antal förstagångsregistrerade studenter på internationella utbildningsprogram Tabell 2: Inresande studenter i utbytesprogram Tabell 3: Utresande studenter i utbytesprogram Tabell 4: Antal helårsstudenter Tabell 5: Antal helårsstudenter och andel kvinnor per utbildningsområde Tabell 6. Antal helårsstudenter och helårsprestationer fördelade på utbildningsprogram och fristående kurser 13 Tabell 7: Antal avlagda examina Tabell 8: Antal publikationer Tabell 9: Genomsnittlig nettostudietid (år) för licentiat- respektive doktorsexamen fördelat på forskningsämnesområde i antal personer och antal personår 32 Tabell 10: Antal i forskarutbildning fördelat på forskningsämnesområden och kön Tabell 11: Antal anställda (kategori, ålder, kön) 39 Tabell 12: Antal anställda (personår, kategori) Tabell 13: Antal anställda (personår) lärare respektive teknisk och administrativ personal Tabell 14: Sjukfrånvaron i förhållande till personår i procent under Tabell 15: Volym samt kostnad för prestationer Tabell 16: Resultaträkning , tkr 49 Tabell 17: Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras , tkr 52 Tabell 18: Intäkter och kostnader per verksamhetsgren , tkr 55 Tabell 19: Kapitalförändring på område , tkr 55 Diagram 1: Antal helårsstudenter, campus respektive nätbaserad utbildning, Diagram 2. Totala intäkter forskning (mnkr) 27 Diagram 3. Totala intäkter forskningsprofiler (mnkr) 27 Diagram 4: Verksamhetens intäkter 2013 samt procentuell andel 50 Diagram 5: Bidragsfinansiärer Diagram 6: Högskolan Dalarnas verksamheter Diagram 7: Verksamhetens kostnader Diagram 8: Kostnadsutveckling per kostnadsslag, , procentuell andel 54 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 5

6 REKTORS FÖRORD Under 2013 togs ytterligare ett betydande steg i Högskolan Dalarnas utveckling mot ett profilerat lärosäte med fullständiga akademiska rättigheter. I november disputerade Högskolans första egna doktorand i området Mikrodataanalys. Vi har även antagit ytterligare åtta doktorander inom området. Även vår akademiska miljö kring energiteknik har under året rönt framgångar genom att vi erhöll rätt till att utfärda examen på masternivå inom Solenergiteknik. Under året har Högskolan Dalarna fortsatt att arbeta med en stor verksamhetsförändring som föranletts av ett långsiktigt minskat utbildningsuppdrag från staten. Som konsekvens av verksamhetsminskningen har vi under 2013 anpassat vår organisation. Vi har gått ner på färre resultatsenheter på akademisidan och även sett över vår kapacitet på den administrativa sidan. Under året har individer (5 950 helårsstudenter) studerat vid Högskolan Dalarna. Forskningen om har omslutit 106 mnkr och har en fortsatt hög andel externfinansiering. Myndighetskapitalet uppgår vid årsskiftet till ca 166 mnkr och vi planerar att använda detta för utvecklingsinvesteringar samt för kostnader i samband med omställningsprocessen. Högskolans utvecklingsarbete har fortsatt under året. Utöver ett gediget arbete kring formalia och kvalitetssäkring av forskarutbildningen har flera av våra stora utbildningar genomgått genomgripande vidareutveckling. Detta gäller lärarutbildningarna, sjuksköterskeprogrammet och ingenjörsutbildningarna. Under året sjösattes även vår nya modell för flexibel uppdragsutbildning, Dalarnas Akademi. Det lärosätesövergripande pedagogiska utvecklingsprojektet Nästa generations lärande som inkluderar en forskarskola i samarbete med Örebro Universitet och ett flertal utvecklingsprojekt fortsätter att utvecklas. Exempelvis startade under året en SIDA-finansierad nätbaserad barnmorskelärarutbildning i samarbete med två lärosäten i Somaliland. Bland de strategiska stegen för pedagogisk utveckling måste också beslutet att införa en pedagogisk karriärstege nämnas. Kvalitetsfrågor har fortsatt varit i fokus under 2013, inte minst föranlett av införandet av det nya nationella utvärderingssystemet och dess utfall. De åtgärder vi har satt in för att försvara ifrågasatta examenstillstånd har varit genomgripande och i Universitetskanslersämbetets uppföljningar har vi fått bedömningen hög kvalitet. I vår strävan till generell verksamhetsutveckling har vi identifierat och fastställt Högskolans huvudprocesser och avser att långsiktigt arbeta med att optimera våra processer. Högskolan har också startat en samordnad supportorganisation för förbättrat och effektivt stöd till studenter och anställda har varit ett intensivt år. Jag är stolt över att leda en för vårt samhälle så viktig verksamhet där våra studenter utvecklas och där medarbetarna har mod och kompetens att ta sig an svåra utmaningar, och samtidigt hitta konstruktiva lösningar för att uthålligt och med framtidstro fullgöra vårt uppdrag. Marita Hilliges Rektor 6 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

7 Högskolan Dalarna i siffror 2013 Organisationen 795 anställda omfattande 641 personår professorer 42 professorer dessutom 30 docenter 50 % forskarutbildade lärare: inkl. post doc, forskarass o forskningsledare (avser antal individer) 804 anställda omfattande 638 personår dessutom 24 docenter 266 adjunkter 288 adjunkter 89 forskarstuderande (samt 5 företagsdoktorander och 16 kommundoktorander) 597 mnkr i omslutning varav 106 mnkr (18 %) inom forskningsverksamhet 49 % externfinansiering inom forskningsverksamheten (52 mnkr) Utbildningsutbud 69 utbildningsprogram varav 20 på avancerad nivå kurser kurser Studentstatistik 50 % forskarutbildade lärare: inkl. post doc, forskarass o forskningsledare (avser antal individer) 90 forskarstuderande (samt 5 företagsdoktorander och 2 kommundoktorander) 579 mnkr i omslutning varav 102 mnkr (18 %) inom forskningsverksamhet 47 % externfinansiering inom forskningsverksamheten (48 mnkr) 67 utbildningsprogram varav 18 på avancerad nivå studenter studenter studenter inom nätbaserad studenter inom nätbaserad utbildning utbildning internationella studenter 864 internationella studenter Källa: SCB/HSV, siffrorna avser Källa: SCB/HSV, siffrorna avser läsår läsår helårsstudenter helårsstudenter helårsprestationer (prestationsgrad 77, helårsprestationer (prestationsgrad 76,8 %) %) examina examina Akademier vid Högskolan Dalarna Hälsa och samhälle Industri och samhälle Språk och medier Utbildning och humaniora Forskningsprofiler vid Högskolan Dalarna Energi, skog och byggd miljö Hälsa och välfärd Komplexa system - mikrodataanalys Kultur, identitet och gestaltning Stålformning och ytteknik Utbildning och lärande Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 7

8 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ H ögskolan Dalarna har under 2013 tillhandahållit kvalificerade utbildningsmiljöer för över studenter, såväl på campus i Dalarna som via nätet över hela Sverige och även betydande delar av världen utanför. Genom att huvudparten av de forskningsförankrade utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå har en så nära koppling till arbetslivet, fungerar Högskolan också som kompetensnav för regionen. Utbildningsbehov Det kommer att finnas stora rekryterings- och kompetensutvecklingsbehov, både för att klara ett betydande generationsskifte och för att täcka de nya arbetstillfällen som beräknas skapas i Dalarna framöver. Näringslivet i regionen har fokus på besöksnäring och industri. Regionen har ett behov av att grundläggande utbildning och vidareutbildning ska finnas för ett flertal olika branscher och yrkeskategorier. Samtidigt är det önskvärt att kunna få tillräckliga volymer inom de områden som Högskolan erbjuder utbildningar inom för att uppfylla högt ställda kvalitetskrav. Högskolan prioriterar därför ett antal utbildningsprogram som förbereder för specifika yrken som anses särskilt angelägna för ett välfungerande samhälle: sjuksköterskeprogrammet med påbyggnader, lärarprogrammen, socionomprogrammet samt ingenjörsprogrammen. Dessa program har en särskild betydelse inom regionen för att förse viktiga samhällsfunktioner med välutbildade medarbetare. Det bör vidare finnas en underbyggnad i form av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå i Högskolans starka forskningsmiljöer. Beslut om utbildningsutbud bygger på en avvägning mellan följande prioriteringskriterier i sammanfattning: Utbildningar som idag har, eller har förutsättningar att uppnå hög kvalitet Utbildningar där studentefterfrågan är stor Utbildningar som tydligt bidrar till att främja Högskolans vision och strategier Utbildningar som bidrar till att främja regionala och nationella kompetensbehov Utbildningar som idag har, eller har förutsättningar att uppnå, god ekonomi En väsentlig del av planeringen av utbildningsutbudet sker genom Högskolans samverkansorganisation (se sid 34) 8 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

9 Nästa generations lärande - NGL Nästa generations lärande (NGL) innebär pedagogisk utveckling och förnyelse med hjälp och stöd av tekniska hjälpmedel. Utifrån denna definition arbetar Högskolan för att kontinuerligt utveckla metoder och stödja såväl lärare som studenter i lärande- och undervisningssituationer. Satsningen på Nästa generations lärande (NGL) har varit igång i full skala i två år. Under året har 18 projekt varit aktiva och som har involverat cirka 70 personer, flertalet är lärare. Spridningen inom Högskolan har varit god och samtliga akademier har haft NGL-finansierade projekt. Under den senare delen av 2013 har styrgruppen för NGL-programmet även tilldelat medel för 2014 års projekt. Internationalisering I enlighet med Högskolans vision och strategiska handlingsplan ska samtliga utbildningsplaner innehålla internationella perspektiv och studenterna ska under utbildningen på olika sätt få internationell erfarenhet. Manual för utbildningsplaner har uppdaterats av Utbildnings- och forskningsnämnden, UFN, och föreskriver nu att mobilitetsfönster ska synliggöras i utbildningsplanerna. Det innebär en möjlighet för studenterna att förlägga en till två terminer eller del av termin i annat land och få detta tillgodoräknat i utbildningen. Antalet inresande utbytesstudenter ökar något medan antalet utresande avtalsstudenter minskar kraftigt under året. Akademierna har fortsatt arbetet med att inventera mobilitetsmöjligheter och ta fram relevanta samarbetsavtal. Internationaliseringspolicyn har reviderats och en temahalvdag om internationaliseringsprocessen har anordats i UFN:s regi. Högskolan har ansökt om och beviljats fortsatt deltagande i EU:s utbytesprogram Erasmus Under året har rektor tillsammans med delar av ledningen företagit ett längre studiebesök i fyra afrikanska länder. Dessutom har en delegation från Högskolan besökt lärosäten i Australien och Storbritannien. Avsikten var att dels att följa upp olika projekt Högskolan bedriver, dels för att förbereda för kommande visionsarbete. Nätbaserad utbildning för barnmorskelärare i Somaliland har beviljats finansiering från SIDA och samarbetsprojekt planeras bland annat i Kenya, Rwanda och Sydafrika. Studieavgifter Högskolan har åtta engelskspråkiga program, varav sju är på avancerad nivå. Höstterminen 2013 hade Högskolan 273 sökande till internationella program och 26 studieavgiftsskyldiga studenter förstagångsregistrerades, vilket är en ökning med 18 %. Av dessa erhöll 18 stipendium, varav fem med Svenska Institutets stipendium för gäststuderande. Under året deltog 27 tredjelandstudenter i utbildning inom utbytesprogram (tabell 1). Antalet fristående kurser på engelska minskar inom vissa ämnen. Arbetet med att utveckla och implementera en strategi och handlingsplan för internationell rekrytering har fortsatt och information på Internet och i trycksaker har uppdaterats. Det har också lett till en översyn och en utveckling av marknadsföring och studentmottagande. Den studieavgiftsfinansierade verksamheten påverkar lärosätets övriga verksamhet vad gäller den manuella administrationen innan och efter antagning och registrering av betalningsskyldiga studenter. I relation till antalet betalningsskyldiga registrerade studenter är denna administration omfattande. Lärosätets utbud av internationella kurser och program ökar något, delvis som resultat av den studieavgiftsfinansierade verksamheten. Högskolan har få studentärenden som berör Migrationsverket och samarbetet avseende dessa har fungerar bra. Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 9

10 Tabell 1: Antal förstagångsregistrerade studenter på internationella utbildnings-program Antal registrerade direktinresta internationella studenter totalt varav studieavgifts-skyldiga varav stipendiater Tredjelandstudenter som deltagit i utbildning inom utbytesprogram Grundnivå - program Avancerad nivå - program Fristående kurs, kurspaket Summa Utbytesavtal Ett 50-tal erasmusavtal har förnyats under Erasmus , och fler är på gång. Nya avtal planeras i Kina, Taiwan och USA. Samarbetet med kinesiska partners har fördjupats och intresset för utbytesstudier i Kina är stort; det finns också en stor efterfrågan på studier i kinesiska språket. Inresande studenter Antalet inresande utbytesstudenter ligger på en betydligt högre nivå än antalet utresande (tabell 2), och har ökat med 4 procent, från 429 personer 2012 till 448 personer Antalet tredjelandsstudenter som kommer via utbytesavtal uppgår till 27 (tabell 1), samtliga från Kina. Tabell 2: Inresande studenter i utbytesprogram Utbytesprogram Inresande antal studenter varav kvinnor % Inresande antal studenter varav kvinnor % Inresande antal studenter varav kvinnor % Erasmus Nordplus Bilaterala avtal Utlandspraktik Summa Utresande studenter och personal Enligt Högskolans strategiska handlingsplan ska den internationella rörligheten bland studenter och personal öka. Antalet utresande studenter minskar dock kraftigt (36 personer, jmf 59 personer 2012, tabell 3) medan antalet personalutbyten ökat. Sammanlagt har 181 medarbetare medverkat i internationella sammanhang, varav 40 inom stipendieprogram (jmf 175 personer varav 40 i stipendieprogram 2012). 10 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

11 Tabell 3: Utresande studenter i utbytesprogram Utbytesprogram Utresande antal studenter varav kvinnor % Utresande antal studenter varav kvinnor % Utresande antal studenter varav kvinnor % Erasmus Nordplus Bilaterala avtal Utlandspraktik Summa Studenterna Studenter som inte tar poäng Enligt regleringsbrevet för 2013 ska redovisning ske av antalet helårsstudenter (hst) som har varit registrerade på kurser under höstterminen 2012 men som inte har tagit några poäng på dessa t.o.m. vårterminen Dessa utgör t.o.m. 30 juni hst, exklusive antal hst för studieavgiftsskyldiga studenter.högskolan har en stor andel hst inom nätbaserad utbildning där både avhopp och underkända resultat, framför allt inom fristående kurser, är vanliga. Om dessa avbrott och underkända resultat beaktas blir antalet hst med 0 poäng istället 293, en differens på hela 48 %. De uppsamlingstentamina eller motsvarande som äger rum under augusti månad 2013 har vid dessa beräkningar således inte beaktats. Nybörjare inom vård och teknik Högskolan har enligt regleringsbrevet i uppdrag att under 2013 öka antalet programnybörjare inom ingenjörsutbildningen med 5 och inom sjuksköterskeutbildningen med 25. För ingenjörsutbildningen är ökningen 23 nybörjare under 2013: 84 nybörjare 2013 jämfört med 61 för 2012, för 2011 var antalet nybörjare 100. För sjuksköterskeutbildningen är ökningen 20 nybörjare 2013: 173 nybörjare jämfört med 153 nybörjare för 2012, för 2011 var antalet nybörjare 142. Helårsstudenter och prestationsgrad Omfattningen på utbildningsvolymen har under 2013 minskat med 4 % (250 hst) och utgör för helårsstudenter, enligt tabell 4. Minskningen har till största delen varit planerad och utgör en anpassning till det reducerade takbeloppet. Antalet individer som studerade vid Högskolan under 2013 var , vilket i stället motsvarar en ökning med 3 % jämfört med Avhoppen från en del utbildningsprogram har däremot varit fortsatt höga och prestationsgraden något låg, vilket bidragit till att Högskolan inte nått upp till årets takbelopp. Andelen hst på avancerad nivå utgör 5,9 %, en minskning med 1,8 procentenheter (130 hst) vid en jämförelse med Den största minskningen återfinns inom huvudområdet pedagogiskt arbete men även omvårdnad och materialteknik minskar medan i stället företagsekonomi har ett ökat antal hst på avancerad nivå. Antalet ej anslagsgrundande hst fortsätter att öka och motsvaras under 2013 av 512 hst, en ökning med 28 % (130 hst) jämfört med Denna ökning återfinns inom den poänggivande uppdragsutbildningen där volymen är 63 % (145 hst) högre än under De största ökningarna finns inom huvudområdet svenska som andraspråk, men även inom kemi, geografi och matematikdidaktik. Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 11

12 Tabell 4: Antal helårsstudenter Grundnivå Avancerad nivå Summa Ej anslagsgrundande Jämfört med 2012 har ökningen varit störst inom utbildningsområdet humaniora med 3 % (59 hst), som huvudsakligen avser huvudområdena historia, kinesiska men även arabiska. De största minskningarna återfinns inom utbildningsområdena samhällsvetenskap med 9 % (-118 hst) och naturvetenskap med 21 % (-117 hst). Inom naturvetenskap är minskningen störst inom matematikdidaktik. Inom samhällsvetenskap är det kulturgeografi, pedagogik och psykologi som minskar mest. Målet att könsfördelningen ska ligga inom intervallet % har inte uppfyllts inom samtliga utbildningsområden, se tabell 5. Inom vård, övrigt, lärarutbildning (LU-undervisning och verksamhetsförlagd utbildning) är övervägande andelen kvinnor (80 % eller högre) medan kvinnodominansen inte är lika hög inom medicin, samhällsvetenskap, humaniora och juridik. Det är bara inom media, idrott och teknik som kvinnor är underrepresenterade. Andelen kvinnor totalt sett är 64 %, jämfört med 63 % under tidigare år. Inom campusutbildningar är 57 % kvinnor medan andelen kvinnor inom nätbaserade utbildningar är 64 %. Tabell 5: Antal helårsstudenter och andel kvinnor per utbildningsområde varav 2012 varav 2013 varav Totalt kvinnor (%) Totalt kvinnor (%) Totalt Humaniora Idrott Juridik LU-undervisning Media Medicin Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik Verksamhetsförlagd utbildning Vård Övrigt Totalt kvinnor (%) Medelåldern för registrerade studenter under 2013 är 30 år vilket är oförändrat jämfört med Drygt 35 % av studenterna återfinns inom åldersintervallet år, vilket är en ökning med 1,3 procentenhet vid en jämförelse med Andelen studenter upp till 24 år är 30,3 % jämfört med 30,8 % under Medelåldern för registrerade studenter vid nätbaserade fristående kurser är 33 år medan den är 25 år för campusbaserade programkurser. Andelen utbildningsprogram av den totala utbildningsvolymen utgör under % vilket är en procentenhet lägre (-230 hst) än under 2012, enligt tabell 6. Den lägre utbildningsvolymen under 2013 har påverkat volymen hst inom utbildningsprogrammen mer än inom fristående kurser (-21 hst). 12 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

13 Antal HST Tabell 6. Antal helårsstudenter och helårsprestationer fördelade på utbildningsprogram och fristående kurser HST HPR HST HPR HST HPR Utbildningsprogram Fristående kurser Summa Prestationsgraden totalt sett är under ,8 % jämfört med 77,3 % under För både utbildning på campus som helhet, och även nätbaserad utbildning, har prestationsgraden ökat något vid en jämförelse med För utbildningsprogrammen är prestationsgraden höjd till 88 % under 2013, jämfört med 86 % under föregående år. Det är endast prestationsgraden för fristående kurser som minskar, från 63,2 % under 2012 till 60,5 %. Inom fristående kurser är det de på campus som minskar mest, från 87 % 2012 till 81 % under Nätbaserade fristående kurser har en prestationsgrad på 56 % vilket är en sänkning med en procentenhet jämfört med Att den genomsnittliga prestationsgraden vid lärosätet är låg beror på den stora andelen nätbaserade fristående kurser. Jämförs prestationsgraden per studieform separat är lärosätets nivå inte anmärkningsvärd. Den marginella förändringen kan hänföras till tre faktorer: en ökad andel nätbaserad utbildning, ett antal kurser som startade sent under 2013 vars prestationer faller ut under 2014, samt skärpta kvalitetskrav på examensarbeten som resulterat i ett ökat antal underkända uppsatser. Utbildning på campus respektive nät Uppdelningen mellan utbildning på campus respektive distansutbildning äger allt mindre relevans för Högskolans verksamhet och kan i många fall vara direkt vilseledande. I allt högre utsträckning använder sig s.k. campusutbildningar av resurser och möjligheter på nätet. Där finns redan all studieadministration och lärresurser samlade i kursrum. Disktinktionen blir all mindre tydlig och statistiken därmed mindre rättvisande. I flera utbildningar finns möjlighet för studenten att välja om han eller hon vill förlägga sitt deltagande i realtidsseminarier och -föreläsningar till campus eller nätet, s.k. nätcampus. Det gäller såväl utbildningsprogram som fristående kurser. Högskolan verkar för att samtliga studenter ska ha samma möjlighet att välja. Diagram 1. Antal helårsstudenter, campus respektive nätbaserad utbildning, HST campus HST nätcampus HST nätbaserat Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 13

14 Volymen hst inom. nätcampus utgör 614 hst (10 %) medan campus står för hst (41 %). Undervisningsformen nätcampus bedrivs bl.a. för Sjuksköterskeprogrammet, Digitalbrott och esäkerhet samt från och med hösten 2013 Förskolelärarprogrammet och Grundlärarprogrammet. Andelen nätbaserad utbildning totalt sett har successivt ökat sedan 2003 och 2013 har 48 % av antalet helårsstudenter helt valt att förlägga sina studier i realtid till nätet, se diagram 1 för utvecklingen sedan Räknat i antal individer som studerar vid Högskolan läser drygt två av tre studenter minst en nätbaserad kurs. Bland utbildningsprogrammen utgör andelen nätbaserad utbildning 43 % (1 525 hst), en viss ökning jämfört med 2012 (40 %). Andelen nätbaserad utbildning bland fristående kurser är väsentligt högre, nämligen 83 % (1 981 hst) vilket utgör en ökning vid en jämförelse med 2012 (79 %). Examina Antalet avlagda examina under 2013 var 1 372, vilket är en ökning med 1,6 % (21 st) jämfört med 2012 (tabell 7). Antalet examina på grundnivå har ökat med 8 % (88 st) medan antalet examina på avancerad nivå i stället har minskat med 22 % (67 st). Antalet lärarexamina har ökat med 22 % (66 st) vid en jämförelse med föregående år. Ökningarna återfinns huvudsakligen inom förskola, förskoleklass med 42 % (39 st) och inom grundskolans tidigare år med 30 % (28 st). Antalet kandidatexamina har ökat med 11 % (57 st) där ökningarna främst finns inom huvudområdena företagsekonomi, turismvetenskap och materialvetenskap. Även antalet högskoleexamina har ökat vid en jämförelse med 2012, nämligen med 27 st. Antalet magisterexamina har minskat med 22 % (55 st) vid en jämförelse med 2012 vilket primärt kan hänföras till minskningar inom huvudområdena företagsekonomi, pedagogiskt arbete och datateknik. Även antalet sjuksköterskeexamen har minskat med 18 % (24 st). Tandhygienistexamina utfärdas inte längre eftersom utbildningen har lagts ned. Tabell 7: Antal avlagda examina Examenskategori Yrkesexamina Barnmorskeexamen Specialistsjuksköterskeexamen Lärarexamen Högskoleingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Social omsorgsexamen 2 1 Socionomexamen Tandhygienistexamen Summa Generella examina Masterexamen Magisterexamen Magisterexamen med ämnesbredd Kandidatexamen Högskoleexamen Yrkeshögskoleexamen 1 Summa Samtliga examina Medelåldern vid uttag av examina är 32 år och andelen män är 29 %, vilket är oförändrat vid en jämförelse med Antalet dubbla examina är 181 st, något lägre än 2012 (15 %) och avser huvudsakligen inriktning mot hälso- och sjukvård. Breddad rekrytering Ett av UK-ämbetets utvalda nyckeltal för breddad rekrytering är andel studenter från en hemmiljö med minst en av föräldrarna som har utbildning på högskolenivå. Under 2012, det sist uppmätta året, 14 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

15 hade Högskolan Dalarna en andel om 28 % motsvarande genomsnitt för rikets lärosäten 2012 var 36 %. Detta innebär att Högskolan har, mätt med detta nyckeltal, rekryterat fler från hem där ingen av föräldrarna har en högskoleutbildning än genomsnittet för riket. Under 2012 hade Högskolan en andel om 16 % studenter med utländsk bakgrund. Motsvarande genomsnittssiffra för rikets lärosäten är 18 %. Inga väsentliga förändringar har skett under den gångna treårsperioden i riket, för Högskolan har andelen ökat med 2 % från Högskolan erbjuder tvååriga utbildningar inom teknik som endast kräver grundläggande behörighet. Dessa utbildningar bidrar tillsammans med basårsutbildningen till att öka rekrytering från grupper som inte annars hade kunnat påbörja en högskoleutbildning inom teknik. En av Högskolans viktigaste insatser för att bredda rekrytering är den stora mängd program och kurser som är tillgängliga via nätet. En övervägande majoritet av dessa utgörs av kollaborativ realtidsutbildning, d.v.s. att lärare och studenter träffas och arbetar tillsammans i föreläsningar, seminarier, grupparbeten m.m. på nätet. Många studenter vittnar om det positiva stöd de fått i sina studier via detta sätt att studera och att de inte hade läst alls, om möjligheten till nätbaserad utbildning inte hade funnits. Målet att 2015 vara ledande i Nästa generations lärande (NGL) nationellt och internationellt driver både det kvantitativa utbudet av nätbaserade utbildningar samt den högskolepedagogiska utvecklingen vid Högskolan. Högskolans satsning på NGL innebär att rekryteringen av studenter till utbildningarna breddas. De nätbaserade kurserna tillåter studenter från vitt skilda bakgrunder (sociala, etniska, funktionshindrade m.fl.) att i stor utsträckning delta på egna villkor i undervisningen. Det breda utbudet av nätbaserade kurser underlättar för människor som bor i glesbygden att utbilda sig. Högskolan har vidareutvecklat det regionala samarbetet gällande redan högskoleutbildade flyktingars och invandrares introduktion och integration i syfte att kunna erbjuda lämpliga kompletteringskurser och därigenom öka deras möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. Korta vägen för utländska akademiker är en uppdragsutbildning som ges i samverkan med Arbetsförmedlingen. Den har under året haft drygt 40 deltagare i två grupper. Resultaten har varit mycket goda; ca 35 % av deltagarna har fått arbete. Övriga har i stor utsträckning fortsatt att studera. Urvalsgrunder Högskolan Dalarna deltar i 10 antagningsomgångar via det centrala antagningssystemet, NyA. Vid urval till utbildning ska platserna fördelas med minst en tredjedel på grundval av betyg samt minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprov och högst en tredjedel på grundval av andra urvalsgrunder som högskolan bestämmer. Bestämmelser om tillträde till utbildning regleras utöver högskoleförordningen även i Högskolans antagningsordning. Högskolan Dalarna har inte beslutat om andra urvalsgrunder än betyg och högskoleprov Studentinflytande Studenterna bjuds in att medverka i Högskolans beredande och beslutande organ som har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Studentmedverkan i samtliga nämnder och råd, inklusive de arbetsgrupper som i flera fall utgör underorganisation till dessa utgör en avgörande del i studentinflytandet. Kursvärderingar och kursutvärderingar En viktig del av kvalitetsarbetet, där studenternas medverkan är en förutsättning, är arbetet med kursutveckling som bland annat sker genom studenternas kursvärdering och en mer omfattande kursutvärdering. En uppföljning av efterlevnaden av rutinerna för kursutvärdering har genomförts sedan 2011 och resultaten visar att inom stora delar av Högskolan fungerar rutinerna, men att det fortfarande finns brister. Studenterna deltar inte bara i själva kursvärderingsprocessen utan ska också kunna ta del av sammanställningarna av kursvärderingar och -utvärderingar samt de förändringar som föranleds av utvärderingen. Det finns fortfarande brister i hur sammanställningarna görs tillgängliga för de studen- Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 15

16 ter som läst eller kommer att läsa kursen. Upphandling av ett nätbaserat system för kursutvärderingar är på gång ska avhjälpa bristerna. Studentinflytande via nämnder och råd En kartläggning av studenternas deltagande i nämnder och råd har genomförts sedan För 2013 visar kartläggningen att studenterna har fortsatt hög representation i högskolestyrelsen, utbildningsoch forskningsnämnden, disciplinnämnden, mångfaldrådet samt i rektors kvalitetsråd men också i vissa områdesnämnder. I övriga nämnder och råd, såsom forskningsetiska nämnden, forskarutbildningsnämnden och internationella rådet, är inte studentrepresentanter närvarande i lika hög grad. Jämfört med tidigare kartläggning är det framför allt närvaron i områdesnämnderna som har förbättrats. Under 2013 genomfördes ett särskilt utbildningstillfälle tillsammans med Dalarnas studentkår för samtliga nuvarande och presumtiva studentrepresentanter i olika nämnder och råd, där ca tio studenter deltog. Utbildningen omfattades av en diskussion om Högskolans kvalitetssystem och studenternas roll som medaktörer i Högskolans verksamhet samt den pågående kvalitetsutvärderingen i UKämbetets regi. Utbildningstillfället är en viktig del i arbetet med att öka intresset för utbildningsbevakning och studenternas medverkan i kvalitetsutvecklingen av Högskolans utbildningar. Studentkår vid Högskolan Dalarna Högskolans styrelse fattade i juni 2013 beslut om att Dalarnas studentkår under de kommande tre åren ska vara studentkår vid Högskolan. Ett avtal har upprättats mellan Högskolan och Dalarnas studentkår om samarbete inom Högskolans verksamhetsområde och gäller fram till och med I avtalet regleras respektive parts åtagande avseende bl.a. studentinflytande, utbildningsbevakning, studiesociala och hälsobefrämjande åtgärder samt internationella åtgärder. En viktig aspekt i frågan om studenternas medverkan i Högskolans kvalitets- och utvecklingsarbete är de resurser studentkåren förfogar över för utbildningsbevakning som sedan kårobligatoriet avskaffades har minskat. Detta har betydelse för vilka insatser studentkåren kan bidra med i Högskolans fortsatta utveckling. Avtalet reglerar också hur Högskolan ska ersätta Dalarnas studentkår för dess åtaganden. Studie- och karriärvägledning Högskolan Dalarna har en centraliserad studieadministration vilket innebär att studie- och karriärvägledare är placerade inom avdelningen för studentservice (för lärarutbildningen finns dock vissa resurser inom akademin Utbilding och humaniora). De ansvarar för både generella studie- och karriärvägledningsfrågor såsom studievägar, utbildnings- och examenskrav samt specifika frågor relaterade till högskolans utbildningar. De ger även stöd till studenten att kunna reflektera över sin egen kompetens och fortsatta yrkesliv. En ökad omfattning av nätbaserade studier har inneburit att möten för studieoch karriärvägledning via Internet är vanligt förekommande. Uppföljning av studenter och deras studieresultat är en prioriterad uppgift. Syftet med uppföljningen är att minska antalet studieavbrott. Arbetet genomförs i samverkan med studieadministratörer och programansvariga. Studievägledning och särskilt karriärvägledning är en viktig del i arbetet till studenter inom program som inte är rena yrkesprogram. En modell med återkommande informationstillfällen samt workshops för stöd inför kommande yrkesval har provats. Detta har skett i samverkan med programansvariga och Dalarnas studentkårs Näringslivsenhet (NLE). Under våren 2013 startade projektet Studentmedarbetare Dalarna. Syftet är att underlätta för studenter på yrkesinriktade utbildningsprogram att kunna arbeta extra hos en arbetsgivare vars verksamhet är relevant för studentens utbildning. Studenten får arbetslivserfarenhet och kontaktnät inom regionens näringsliv. Arbetsgivaren får förstärkning vad gäller kompetens, uppdaterade kunskaper och nya perspektiv. Responsen har varit positiv och under 2013 har det skapats tretton studentmedarbetarjobb i Dalarna. 16 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

17 Insatser för information och vägledning inom lärarutbildningen Vid Högskolan Dalarna finns resurser för information och vägledning om lärarutbildning både inom avdelningen för studentservice och inom akademin Utbildning och humaniora. Inom avdelningen för studentservice arbetar en studievägledare med frågor om lärarutbildning och lärarfortbildning. Inom akademins lärarutbildningskansli har en av utbildningsledarna ett särskilt ansvar för information och vägledning inom lärarutbildningsområdet. Utöver nämnda resurser för information och vägledning finns programansvariga anställda på 25 % för respektive lärarprogram. Det förekommer också riktade insatser i form av Öppet hus för gymnasieelever och deltagande på utbildningsmässor. För detta arbete skapas olika former av marknadsföringsmaterial, som programblad och foldrar. Inom lärarutbildningskansliet finns också ett ansvar för att informera om lärarutbildningen via Högskolans externa webbsidor, lärplattformen Fronter och den lokala utbildningskatalogen. Behörighets- och lärarlegitimationsreformen har bidragit till att behovet av information och vägledning för verksamma lärare ökat markant. Disciplinnämnden Disciplinnämnden hanterar de ärenden där en student misstänks för att ha vilselett när studieprestation skulle bedömas, stört verksamheten eller utsätter annan student eller arbetstagare för trakasserier. Under 2013 har 19 ärenden anmälts till disciplinnämnden (jmf. med 35 ärenden 2012) vilka har berört totalt 19 personer. I 16 av dessa ärenden hade beslut fattats vid årets slut. Beslut har även fattats 2013 i 7 ärenden anmälda under För de ärenden som slutligt handlagts har den genomsnittliga handläggningstiden varit ca 8 veckor (6 veckor år 2012). Under 2013 har inga av högskolans beslut överklagats till högre instans. De beslut som fattats i disciplinärenden under 2013 har lett till att 9 studenter stängts av (jmf. med 22 år 2012) och 3 studenter har varnats (19 st. år 2012). För 11 individer har ärendet skrivits av (18 individer 2012). Av besluten om avstängning, avser 7 plagiering (jmf. 8 st. 2012), 2 avser annat slag av fusk såsom t ex fusklappar (11 st. 2012). I inget fall har studenten stängts av på grund av störande av verksamheten (2 st. år 2012). Högskolan arbetar kontinuerligt med att förebygga och upptäcka fusk genom att; tentamensvakterna kontinuerligt genomför kontroller av tillåtna hjälpmedel olikfärgade tentamenspapper nu används vid salstentamen tentamen genomförs i former som försvårar fusk plagieringskontroller via Ephorus genomförs systematiskt. UFN beslutade 2013 om Policy för förebyggande av plagieringsfusk samt hantering av misstänkt plagering samt Handlingsplan för förebyggande av plageringsfusk samt hantering av misstänkt plagiering. Arbetet med att implementera dessa dokument vid Högskolan påbörjades under Akademier I HögskolanDalarna har ansvaret för kärnverksamheterna forskning och utbildning organiserats i akademier. Akademichefen är ytterst ansvarig för akademin och ingår i Högskolans ledning. Det är akademierna som ansvarar Högskolans personal som verkar inom utbildning och forskning. Under 2013 organiserades Högskolan i fyra akademier med uppgift att vårda och utveckla Högskolans ämnen: Akademin Hälsa och samhälle, Akademin Industri och samhälle, Akdemin Humaniora och språk samt Akademin Utbildning och humaniora. På grund av kraftigt minskande anslag behövde Högskolan se över sin akademiorganisation för att på ett ekonomiskt hållbart sätt bättre kunna främja Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 17

18 en ändamålsenlig planering och högre kvalitet. Styrelsen beslutade i juni 2013 att från och med 2014 ska det finnas tre akademier. Dessa utgörs av Akademin Industri och samhälle, Akademin Humaniora och medier samt Akademin Utbildning, hälsa och samhälle. Redovisningen i det följande avser organisationen Akademin Hälsa och samhälle Hälsa och samhälle i siffror Antal HST Förändring jmf. föreg. år (%) -3 Andel nätbaserad undervisning HST (%) Prestationsgrad totalt (%) Antal personår Förändring jmf. föreg. år (%) 4 varav antal personår professorer 6 6 Andel forskarutbildad personal (%) *) Total omslutning (mnkr) Förändring jmf. föreg. år (%) 7 Andel extern finansiering (%) Grundutbildning (mnkr) Förändring jmf. föreg. år (%) 3 Andel grundutbildning av total omslutning (%) Forskning (mnkr) Förändring jmf. föreg. år (%) 22 Andel forskning av total omslutning (%) Antal refereegranskade artiklar Uppdrag inom utbildning (mnkr) 5 6 Antal doktors-examina 3 4 Antal licentiat-examina 1 Antal examina, avancerad nivå Antal examina, grundnivå *) Andel forskarutbildade räknas i antal individer. Akademin Hälsa och samhälle ansvarar för utbildningar inom vård och hälsa, socialtjänst, delar av samhällsvetenskap samt idrotts- och hälsovetenskap. I samband med beslutet att minska antalet akademier har akademichefen tagit över ledningen för Akademin Humaniora och utbildning som avvecklas från och med årsskiftet. Vård och hälsa Under året har antagning gjorts av 90 studenter per termin till sjuksköterskeprogrammet, en ökning med ca 25 utbildningsplatser/år. Sjuksköterskeutbildningen bedrivs som en integrerad nät-campus utbildning, vilket betyder att möjlighet ges för studenterna att välja seminarieform samt att samtliga föreläsningar streamas eller förinspelas. All verksamhetsförlagd utbildning (VFU) sker dock inom Landstinget Dalarna samt inom Dalarnas kommuner i enlighet med en överenskommen handledarmodell. En modifierad handledningsmodell med en ny utformning av uppdraget klinisk adjunkt/adjungerad klinisk adjunkt har under året planerats i dialog med landstinget och ska under 2014 införas på försök. Samarbetet med landstinget kring kompetenscentrum har under 2013 forstatt och där bedrivs all praktisk undervisning för sjuksköterskor. 18 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

19 Under året har en ny utbildningsplan och nya kursplaner för sjuksköterskeutbildningen tagits fram för programmet. Det nya programmet startar våren Under året har arbetet med att göra om specialistutbildningen med inriktning mot äldre färdigställts och inom de tre specialistutbildningarna har också under året pågått ett arbete med att bättre samordna kurserna. Problemet att rekrytera disputerade sjuksköterskor har varit och är fortfarande ett allvarligt hot mot hela området. Trots det har Högskolan under 2013 rekryterat tre nya lektorer. Sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Dalarna deltar tillsammans med lärosätena i Örebro, Karlstad, Gävle och Mälardalen i ett samverkansprojekt för att utveckla formerna för examensarbeten inom utbildningen. Under året har samverkan med universitetet i Staffordshire, Metropolitan University College i Köpenhamn och Oulu University of Applied Sciences i Uleåborg fortsatt, såväl vad gäller lärarutbyten som framtida studentutbyten. Inom Barnmorskeprogrammet finns ett starkt inslag av internationalisering då flera av programmets forskande lärare har internationell specialisering. Under 2013 har Högskolan erhållit medel från SIDA för att kunna bedriva utbildning av lärare för barnmorskor på avancerad nivå i Somaliland. Socialtjänst Ämnet socialt arbete har i Högskolans interna kvalitetsgranskning godkänts för magisterexamen och ett magisterprogram med inriktning mot barn och unga startade för första gången hösten Från och med 2012 ingår Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna (SUD) i akademin och under 2013 har det nya SUD med mer aktivt utvecklingsarbete mot kommuner och landsting funnit sina former. Samtliga Dalarnas kommuner och Landstinget Dalarna arbetar tillsammans fram en verksamhetsplan för arbetet inom SUD. Samhällsvetenskap Statsvetenskap har huvudinriktningen inom internationella relationer och de kurser som erbjuds inom området har ett gott söktryck både bland svenska och utländska studenter. En ny lektorstjänst tillsattes under Internationella relationer godkändes vid en intern granskning som huvudområde i kandidatexamen av Utbildnings- och forskningsnämnden i slutet av Lärarna inom sociologi har under året arbetat för att få en mer aktiv forskningsmiljö. Sociologins grundkurser läses inom socionomproggrammet, av samhällsvetarstudenter samt av studenter som läser fristående kurser. På nybörjarnivå läser ca 90 studenter. Under året fick huvudområdet i kandidatexamen omdömet hög kvalitet i samband med uppföljningen av UK-ämbetets kvalitetsgranskning av huvudområden. Idrotts- och hälsovetenskap De två idrottstränarprogrammen (hälsoinriktning och prestationsinriktning) har båda under året haft ett högt söktryck. Under året har verksamheten inom Dala Sports Academy (DSA) utvecklats i en mycket positiv riktning och en väl fungerande struktur finns nu för samverkan mellan Högskolan, idrottsrörelsen och näringslivet. Under året har det inom projektet arbetats intensivt med att finna former för en permanent verksamhet. Akademin Industri och samhälle Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 19

20 Industri och samhälle i siffror Antal HST Förändring jmf. föreg. år (%) -1 Andel nätbaserad undervisning HST (%) Prestationsgrad totalt (%) Antal personår Förändring jmf. föreg. år (%) 2 varav antal personår professorer Andel forskarutbildad personal (%) *) Total omslutning (mnkr) Förändring jmf. föreg. år (%) -1 Andel extern finansiering (%) Grundutbildning (mnkr) Förändring jmf. föreg. år (%) 0 Andel grundutbildning av total omslutning (%) Forskning (mnkr) Förändring jmf. föreg. år (%) 2 Andel forskning av total omslutning (%) Antal refereegranskade artiklar Uppdrag inom utbildning (mnkr) 2 1 Antal doktors-examina (inkl. industridoktorander) 1 1 Antal licentiat-examina (inkl. industridoktorander) 4 5 Antal examina, avancerad nivå Antal examina, grundnivå *) Andel forskarutbildade räknas i antal individer. Akademin Industri och samhälle ansvarar för Högskolans utbildningar inom teknik, data och informationsteknik samt inom delar av samhällsvetenskap såsom företagsekonomi, nationalekonomi, kulturgeografi och turismvetenskap. Vid akademin bedrivs utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. De flesta kurser ges inom ramen för utbildningsprogram och på campus. Samverkan har fortsatt under året med ett flertal företag i regionen. Inom både utbildning och forskning erbjuds t.ex. nätbaserad vidareutbildning för företag och många examensarbeten genomförs vid olika företag. Nyrekryteringen av studenter till teknikprogrammen har förbättrats något, rekrytering till både data/it-programmen och de samhällsvetenskapliga programmen (med företagsekonomi som gemensamt ämne) ökade. Införande av studieavgifter för utomeuropeiska medborgare har medfört stora svårigheter med att rekrytera inresande studenter till akademins utbildningar. Den vetenskapliga miljön har stärkts genom det erhållna examenstillståndet på forskarnivå och genom nyanställningar av både lektorer och doktorander. Teknik Teknikutbildningen bedrivs från basår till avancerad nivå. Ett utvecklingsarbete har genomförts för att skapa samordning mellan högskoleingenjörsutbildningar i materialteknik, maskinteknik, energiteknik och industriell ekonomi. Syftet är att effektivisera utbildningen och göra det möjligt för studenterna att efter ett inledande studieår underlätta valet av inriktning. Högskoleingenjörsutbildningen i byggteknik är framgångsrik med bra rekrytering och mycket aktivt samarbete med byggindustrin i regio- 20 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

21 nen. Även tvååriga utbildningar inom byggteknik, produktionsteknik och energiteknik som leder till högskoleexamen är efterfrågade av näringslivet. Under året har Högskolans ansökan till UK-ämbetet om examenstillstånd för masterexamen i solenergiteknik granskats och godkänts. Det nya programmet lockar förhållandevis många internationella sökande. Högskolans båda högskoleingenjörsutbildningar inom maskinteknik respektive byggteknik har i UK-ämbetets kvalitetsutvärdering fått omdömet mycket hög kvalitet. Data/IT/Mikrodataanalys Inom ramen för mikrodataanalys samlas verksamhet inom bl.a. datateknik, statistik, informatik, nationalekonomi och kulturgeografi. Mikrodataanalys är ett flervetenskapligt kunskapsområde som handlar om att samla in data och att utnyttja insamlad statistik som med avancerade dataprocesser och statistikmetoder uttolkas för att få fram beslutsunderlag. Mikrodataanalys gör det möjligt att bättre tolka omvärlden vilket är avgörande för företagsutveckling och effektiv samhällsplanering. Från och med 2012 har Högskolan tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området. Under året har de första egna doktoranderna antagits och administrativa funktioner inrättats för att stödja forskarutbildningen. I november 2013 examinerades Högskolans första egna doktor. Huvudområdet informatik fick under våren 2012 omdömet bristande kvalitet för kandidatexamen i samband med UK-ämbetets kvalitetsgranskning. Efter en analys av utvärderingsresultatet och genomförande av ett åtgärdsprogram fick huvudområdet omdömet hög kvalitet i samband med UK-ämbetets uppföljning. Kandidatexamen med huvudområdet datateknik har bedömts ha bristande kvalitet i UKämbetets granskning. Arbetet med att ta fram ett internt åtgärdsprogram som ska åtgärda bristerna har påbörjats. Ekonomi och turism Kärnan i utbildningen inom ekonomi och turism utgörs av ekonomprogrammet med huvudområdena företagsekonomi och nationalekonomi, för både kandidatexamen och magisterexamen. Studerande som valt mikroekonomiska kurser har möjlighet att läsa mastersprogrammet i Business Intelligence. Ekonomprogrammet, som har gott söktryck, kompletteras med två program i detaljhandel (120 respektive 180 hp). Efter granskning av UK-ämbetet fick huvudområdena nationalekonomi och företagsekonomi omdömet bristande kvalitet 2012 för examen både på grundnivå och på avancerad nivå. Under 2013 har ett åtgärdsprogram genomförts och rapporterats till UK-ämbetet. Båda huvudområdena fick omdömet hög kvalitet avseende både examen på både grundnivå och avancerad nivå i samband med UKämbetets uppföljning. Akademin Språk och medier Språk och medier i siffror Antal HST Förändring jmf. föreg. år (%) -2 Andel nätbaserad undervisning HST (%) Prestationsgrad totalt (%) Antal personår Förändring jmf. föreg. år (%) -9 varav antal personår professorer 5 5 Andel forskarutbildad personal (%) *) Total omslutning (mnkr) Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 21

22 Förändring jmf. föreg. år (%) 1 Andel extern finansiering (%) 7 5 Grundutbildning (mnkr) Förändring jmf. föreg. år (%) 6 Andel grundutbildning av total omslutning (%) Forskning (mnkr) 13 8 Förändring jmf. föreg. år (%) -36 Andel forskning av total omslutning (%) 13 8 Antal refereegranskade artiklar Uppdrag inom utbildning (mnkr) 0 1 Antal doktors-examina 1 2 Antal licentiat-examina 1 Antal examina, avancerad nivå Antal examina, grundnivå *) Andel forskarutbildade räknas i antal individer. Akademin Språk och medier ansvarar för Högskolans utbildningar inom främmande språk, medieproduktion och mediekommunikationsvetenskap. Fyra språk ingår som inriktningar inom lärarutbildningen. Akademins arbete under 2013 har till stor del omfattat att förbereda UK-ämbetets kvalitetsgranskning samt att ta fram ansökningar för intern granskning av ansökningar om examenstillstånd. Medieproduktion och medievetenskap Högskolans medieproduktionsutbildningar utvecklades positivt under året. Söktrycket var fortsatt högt och ett nytt magisterprogram med huvudområdet audiovisuella studier startade under hösten. Således kompletteras Högskolans unika utbildningar i medieproduktion på grundnivå med utbildning på avancerad nivå genom möjlighet att utbilda sig på magisternivå. Magisterprogrammet erbjuder studenter inom medieproduktions- och medievetenskapliga ämnen utbildning på avancerad nivå, och har stark forskningsanknytning genom de aktiviteter som bedrivs inom forskningsområdet Kultur, identitet och gestaltning. Området är fortfarande nytt som akademisk disciplin och Högskolans forskare, lärare och studenter är drivande med att skapa framtidens vetenskapligt kompetenta medieproducenter. Under året har mycket fokus lagts på kvalitetsarbete, inte minst med anledning av Universitetskanslerämbetets granskningar av examenrätterna för bildproduktion samt ljud- och musikproduktion. Båda huvudområdena lämnade in en självvärdering till UK-ämbetet under hösten. Vad gäller medie- och kommunikationsvetenskap så har arbetet fortsatt med avvecklingen av ämnets tre program och under hösten startade sista årskullen sitt tredje år. En förutsättning för medieproduktionsutbildningarna, forskningen och samverkan är den avancerade och ändamålsenliga utrustningen och faciliteterna i Mediehuset. Årligen sker betydande investeringar för att kontinuerligt förnya och utveckla utrustningen. Merparten av undervisningen inom medier och medieproduktion sker på campus. Inom ljud- och musikproduktionsämnet finns dock en tvåårig nätbaserad utbildning i samarbete med två andra lärosäten och medieproduktionsområdet har beviljats ett flertal projekt inom Nästa generations lärande inför Arbetet med att utöka samverkan med andra lärosäten och omgivande samhälle har fortsatt under året. I samarbete med kommunen har arbetet med en inkubatorsverksamhet på regementsområdet etablerats. I linje med Högskolans ambition att öka den icke anslagsfinansierade verksamheten utbildades ett antal studenter från ett norskt lärosäte via beställd utbildning. 22 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

23 Språk Med tio främmande språk utgör språkavdelningen den volymmässigt största delen av akademin. 90 % av studenterna läser via nätet och utbildningarna i språk spelar en nyckelroll i Högskolans framgångar inom Nästa generations lärande. Utvecklingen inom språk har under 2013 varit fortsatt positiv i ett nationellt perspektiv. Söktrycket var fortsatt starkt i de flesta ämnena. Akademins satsning på examenstillstånd i språk har gett goda resultat under året, då både kinesiska och ryska godkänts vid den interna granskningen som huvudområden i kandidatexamen. Kandidatexamina med franska respektive tyska som huvudområden bedömdes av UK-ämbetet ha hög kvalitet. En åtgärdsredovisning avseende magisterexamen i engelskspråkig litteratur skickades i december till UKämbetet inför den uppföljande granskningen. En hög grad av samarbete sker över ämnesgränserna, inom både utbildning och forskning, vilket är en viktig förklarig till Högskolans unika ställning inom språkutbildning i Sverige. Det sker ett kontinuerligt utbyte av erfarenheter, pedagogiska idéer och material inom utbildning, bl.a. vid de månatliga språkmötena. Inom forskning finns ett flertal exempel på gemensamma forskningsprojekt över ämnesgränserna. Akademin ansvarar för Högskolans språkcentrum, som består av språkstöd, språkgranskning, språkcafeér, tandemverksamhet och certifiering av språkkunskaper. Språkstödets verksamhet utvärderades under året i samband med att Högskolan reviderade sin språkpolicy. Arbetet med att utöka uppdragsverksamheten inom språk har gett goda resultat under året, och innebär att den icke anslagsfinansierade delen av verksamheten förutspås öka ytterligare Ett flertal kompetenskurser utvecklades för att erbjudas via Dalarnas akademi, ett projekt i samproduktion med Dalarnas Försäkringsbolag för att sprida uppdragsutbildning. Akademin Utbildning och humaniora Utbildning och humaniora i siffror Antal HST Förändring jmf. föreg. år (%) -11 Andel nätbaserad undervisning HST (%) Prestationsgrad totalt (%) Antal personår Förändring jmf. föreg. år (%) -1 varav antal personår professorer 4 4 Andel forskarutbildad personal (%) *) Total omslutning (mnkr) Förändring jmf. föreg. år (%) -2 Andel extern finansiering (%) Grundutbildning (mnkr) Förändring jmf. föreg. år (%) -8 Andel grundutbildning av total omslutning (%) Forskning (mnkr) Förändring jmf. föreg. år (%) 4 Andel forskning av total omslutning (%) Antal refereegranskade artiklar Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 23

24 Uppdrag inom utbildning (mnkr) 25 Antal doktors-examina 2 2 Antal licentiat-examina Antal examina, avancerad nivå Antal examina, grundnivå *) Andel forskarutbildade räknas i antal individer. Akademin Utbildning och humaniora har dels ett huvudansvar för lärarutbildningen och de program som ingår däri, dels ansvarar den för den strategiska satsningen på de humanistiska ämnena. Inom akademin finns ett lärarutbildningskansli och Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD) som har ett särskilt ansvar för samverkan med det omgivande samhället bl.a. i form av en väl utvecklad uppdragsverksamhet (se sid. 36). Under våren 2013 fattades beslut om att akademin vid årsskiftet ska integreras i de två andra akademierna i Falun. Under hösten har arbetet handlat mycket om den kommande organisationen. Under 2013 hade akademin, sett till antal studenter och kurser, den största omfattningen i landet vad gäller fort- och vidareutbildning av lärare. Ett stort arbete inom akademin har varit utvecklingen av de olika kurser som ingår i de fyra nya lärarprogrammen. I samband med detta har också vissa strategiska rekryteringar genomförts. Humaniora och estetiska ämnen Under året har det strategiska arbetet med att vidareutveckla den nätbaserade utbildningen till gymnasielärare i bild fortsatt, bland annat i form av uppbyggnaden av en avancerad undervisningslokal. Såväl historia som religionsvetenskap har under året utvärderats av UK-ämbetet. Huvudområdet religionsvetenskap fick omdömet mycket hög kvalitet på sin kandidatexamen och hög kvalitet på sin magisterexamen. Resultatet från utvärderingen av historia meddelas i februari Matematikdidaktik, naturvetenskap och geografi Ämnena matematikdidaktik, naturvetenskap och geografi har sin huvudsakliga undervisning inom lärarutbildning och lärarfortbildning. Liksom föregående år har söktrycket till fortbildningskurserna i matematikdidaktik varit högt på grund av kravet på lärarlegitimation. Vidare har ämnet erhållit ett mycket stort projekt från Skolverket för att utveckla s.k. moduler i matematik riktade mot grundskolan. I geografi pågår också ett projekt inom ramen för Vi-skogen i Afrika. Svenska och litteraturvetenskap Liksom föregående år har ämnet svenska som andraspråk haft ett relativt högt söktryck på grund av kravet på lärarlegitimation. Eftersom ämnet svenska som andraspråk ingått i ämneslärarutbildningen fr.o.m. våren 2013 har också ett utvecklingsarbete gällande kurser pågått. Svenska språket och litteraturvetenskap har under 2013 genomgått en omstrukturering som inneburit att antalet litteraturvetenskapliga kurser har reducerats. Huvudområdena svenska spåket och littteraturvetenskap fick omdömet bristande kvalitet i UK-ämbetets utvärdering. Under året har en åtgärdsplan för att avhjälpa bristerna tagits fram och en åtgärdsredovisning ska lämnas till UK-ämbetet under Pedagogik och pedagogiskt arbete I pedagogiskt arbete har antalet kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan successivt utökats inom de nya lärarprogrammen samtidigt som kurser har fasats ut ur den tidigare lärarutbildningen. Under förra verksamhetsåret startades en ny förskollärarutbildning och två doktorander med inriktning mot förskolan har anställts. Söktalen på de nya programmen mot grundskolans tidigare år och förskolan är höga. Ämnet har initierat ett arbete med att planera och genomföra kurser på avancerad nivå i syfte att ge dem som redan har lärarexamen en möjlighet till ämnesfördjupning samt behörighet till forskarutbildning. En ny kurs för verksamhetsförlagda handledare har realiserats för att dels öka kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen för lärarprogrammets studenter, dels ge kompetensutveckling för verksamhetsförlagda lärarutbildare. 24 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

25 Pedagogikämnet har huvudsakligen gett kurser inom specialpedagogik och inom det rektorsprogram som högskolan driver tillsammans med Mälardalens högskola och Örebro universitet på uppdrag av Skolverket. Inom pedagogik bedrivs en omfattande verksamhet mot det omgivande samhället i form av föreläsningar och utvecklings- och forskningsprojekt. Avdelningens forskningsaktiviteter har generellt ökat under verksamhetsåret. Pågående och planerade forskningsprojekt finns både på nationell och på internationell nivå. Deltagande i nationella och internationella konferenser samt egen seminarieverksamhet har varit aktivt. Under våren 2013 stod högskolan som värd för den nationella konferensen i Pedagogiskt arbete. Lärarutbildningen Under 2013 har övergången från till 2011-års lärarutbildning fortsatt att genomföras för alla nyantagna lärarstudenter, med undantag för vissa VAL-studenter. Vidareutbildning av lärare utan lärarexamen (VAL II) är ett regeringsuppdrag till åtta lärosäten däribland Högskolan Dalarna. Utbildningen omfattar max 120 högskolepoäng och ska leda fram till lärarexamen. Under 2013 har ca 360 studerande varit registrerade i VAL. Högskolan bedriver idag Förskollärarprogrammet 210 hp, Grundlärarprogrammet 240 hp, Ämneslärarprogrammet 270/300 hp och Yrkeslärarprogrammet 90 hp. Intresset för Högskolans nya lärarprogram har varit och är fortsatt relativt gott i jämförelse med landets övriga lärarutbildningar. Antalet sökande i förhållande till utbildningsplatser var högst till Förskollärarprogrammet som för första gången startades nätbaserat (nät/campus) hösten I takt med att utbildnings- och forskningsmiljön inom det förskolepedagogiska området byggs ut, bland annat genom ett flertal nya doktorander inom förskolans område, planeras för en gradvis ökad antagning till Förskollärarprogrammet. Grundlärarprogrammet hade över 380 förstahandssökande under 2013, varav drygt 250 hade sökt F-3- inriktningen. Då söktrycket varit störst på nätbaserade studier och även prestationsgraden visat sig vara högre bland de nätstudenter som konkurrerar om dessa platser erbjöds från och med hösten 2013 även Grundlärarprogrammet som en kombinerad nätcampusutbildning. Den enda valmöjlighet som examensordningen möjliggör inom grundlärarutbildningen är den som 4-6-studenterna gör mellan samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik eller något praktiskt eller estetiskt ämne. Här är det glädjande att en relativt stor andel väljer NO/teknik, där behovet av behöriga lärare är som störst. Inom Ämneslärarprogrammet har intresset varit störst för inriktningen mot gymnasieskolan, som valdes av ca 60 % av de drygt 250 förstahandssökande under Av de tolv ämnen för vilka Högskolan har examenstillstånd inom ämneslärarprogrammet är ingångsämnena svenska, engelska, historia och religion de mest populära. Sedan starten hösten 2011 har Ämneslärarprogrammet endast erbjudits som nätbaserad utbildning i kombination med obligatoriska campusträffar. Nätutbildningens flexibilitet, som möjliggör för de studerande att bo kvar i hemkommunen, i kombination med god lärarkompetens och välutvecklad IKT-infrastruktur torde vara de huvudsakliga orsakerna till att Högskolan lyckats gå emot den nationella trenden och kunnat fortsätta att utbilda ämneslärare i moderna språk. Till Högskolans Yrkeslärarprogram sker antagning endast en gång per år, och vid antagningen våren 2013 registrerades drygt ett trettiotal studenter efter en omfattande behörighetsprövning av de sökandes kunskaper i respektive yrkesämne. Då utbildningen går på halvfart kommer den första kullen att utexamineras först i januari Parallellt med dessa fyra nya utbildningsprogram har Högskolan under 2013 haft ca 370 helårstudenter registrerade inom 2001-års lärarprogram, varav de sista beräknas ta examen under Dessutom finns ca 90 hst inom ramen för VAL-programmet. Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 25

26 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ H ögskolan koncentrerar, i enlighet med forskningsstrategin, forskningen till sex forskningsprofiler med potential att utvecklas till spetsmiljöer. Centrala riktmärken för utvecklingen är förankring i grundutbildningen samt ett nära samarbete med arbetslivet och med andra lärosäten och forskningsmiljöer. Forskningsprofilerna har haft en positiv utveckling under 2013, så även forskarskolan teknikburna kunskapsprocesser och forskningen utvecklas i linje med Högskolan vision. Under 2013 har den första doktoranden inskriven vid Högskolan disputerat i mikrodataanalys. Det är ett viktigt akademiskt framsteg för Högskolan. och under 2013 har nio egna forskarstuderande antagits. Ett stort arbete har under året genomförts för att ta fram nödvändiga dokument och nödvändig infrastruktur för att säkra doktorandernas utbildning Högskolan samarbetar med 14 forskarskolor. Vid den årliga doktorand- och handledardagen presenterade 30 doktorander sin forskning. Företrädare för forskningsprofilerna presenterade vid samma tillfälle sin respektive profil. Den högskoleövergripande docentskolan avslutades där doktorer från samtliga forskningsprofiler deltagit. Forskning Det publicerades 188 refereegranskade vetenskapliga artiklar under 2013 vilket utgör en ökning med cirka 25 % vid en jämförelse med De största ökningarna återfinns inom forskningsprofilerna Hälsa och välfärd samt Utbildning och lärande med ytterligare 18 artiklar vardera. Tabell 8 visar även övriga publikationer i form av böcker, kapitel i bok/del av antologi, refereegranskade konferensbidrag samt övriga rapporter och artiklar. Antalet övriga rapporter och artiklar har ökat med 17 % jämfört med 2012 medan i stället refereegranskade konferensbidrag minskat med 28 %. Tabell 8: Antal publikationer * 2012* 2013 Artiklar (refereegranskade) Böcker Kapitel i bok, del av antologi Konferensbidrag (refereegranskade) Övriga rapporter och artiklar Totalt Källa: Diva, Högskolan Dalarna * Uppgifterna för har justerats retroaktivt på grund av att ytterligare publikationer för perioden har inrapporterats i efterhand. De totala intäkterna för forskning omfattar drygt 106 mnkr vilket är en ökning på 4 % (4,5 mnkr) jämfört med Andelen extern finansiering var 49 % (52,2 mnkr) jämfört med 47 % (48,2 mnkr) 26 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

27 mnkr under föregående år. Bidragsintäkterna utgör drygt 78 % av de totala externa intäkterna. De externa bidragen kommer från såväl nationella som regionala finansiärer. Uppdragsforskningen omfattar 5,6 mnkr vilket är i det närmaste oförändrat jämfört med Diagram 2 visar de totala intäkterna, fördelade på anslag respektive externa medel under perioden Motsvarande redovisning för forskningsprofilerna under framgår av diagram 3. Diagram 2. Totala intäkter forskning (mnkr) mnkr Externt Anslag Diagram 3. Totala intäkter forskningsprofiler (mnkr) Externt Anslag Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 27

28 Forskningsprofilen Energi, skog och byggd miljö Profilens bas på utbildningssidan har utvecklats kraftigt under 2013 och Högskolan har startat en högskoleingenjör i energiteknik och erhållit rättigheter för master 120 hp i solenergiteknik med start Utvecklingen har skett både på grundnivå och avancerad nivå men har inte kunnat matchas med nyanställning av lärare/forskare och vilket lett till ökad arbetsbelastning hos profilens lärare/forskare. Under året har en doktorand genomfört licientiatexamen och profilens publicering har ökat något jämfört med Antalet refereegranskade vetenskapliga artiklar är 8 medan övriga rapporter och artiklar är 9 och refereegranskade konferensbidrag 4. Dessutom har ett bokkapitel/del av antologi publicerats. En stor del i det ökade doktorandantalet är Högskolans medverkan i den KK-finansierade företagsforskarskolan Reesbe i vilken Högskolan har fyra doktorander. Tyvärr har det varit mycket svårt att rekrytera lektorer/professorer inom energiteknik, speciellt inom elektroteknik. Högskolan har därför nu anställt fyra adjunkter (varav en är licentiat) och har en lektor under rekrytering (dock ej inriktning elektroteknik). Enligt profilens verksamhetsplan för 2013 var den största utmaningen under perioden att öka forskningskapaciteten för att kunna ansöka om forskarutbildningsrättigheter i periodens senare del, tidigast I slutet av 2013 är antalet seniora forskare kvar på samma nivå men antalet doktorander har ökat. Omslutningen för forskningsprofilen under 2013 var 13,8 mnkr, varav 59 % extern finansiering. Det innebär en ökning på 7 % jämfört med Profilens samverkan med regionens näringsliv har stärkts i och med etableringen av företagsforskarskolan Reesbe. Ett branschråd har också bildats inom EMC:s regi (Energi- och miljökompetenscentrum) för företag och organisationen inom energiområdet. Forskningsprofilen har också stärkt sina internationella kontakter i och med de tre pågående EUprojekten samt att forskarskolan inom ramen för Marie Curieprogrammet SHINE nu startar. Ett under året nytt forskningssamarbete med Sintef/NTNU i Trondheim stärker det nordiska samarbetet. Samverkan mellan de tre ämnena i profilen energi och miljöteknik, byggteknik samt skog och träteknik har ökat betydligt under året inom ramen för pågående doktorandprojekt. Ett doktorandprojekt i samverkan med kulturgeografi om etablering av vindkraft har också inletts under året. Forskningsprofilen Hälsa och välfärd I forskningsprofilen ingår sex professorer med ämnesinriktning inom omvårdnad, socialt arbete och äldreforskning, medicin/idrottsfysiologi och munhälsa, två gästprofessorer, sex docenter och 28 disputerade lärare. Av de disputerade lärarna är 15 knutna till vårdvetenskap/omvårdnad, fem till socialt arbete och en till medicinsk vetenskap. Av professorerna är två kvinnor och fyra män, bland docenterna tre män och bland övriga disputerade 18 kvinnor och fem män. En professur i omvårdnad och två i idrotts- och hälsovetenskap är under tillsättning, tre lektorer har blivit befordrade till docenter och ett flertal ansökningar om docentur har lämnats in. Publiceringsaktiviteten har varit mycket god under året i relation till antalet forskare och forskningsmedel, med 78 refereebedömda vetenskapliga artiklar, 13 övriga rapporter och artiklar och 27 refereegranskade konferensbidrag. Fem böcker och sju bokkapitel/del av antologi har publicerats. Tre doktorsavhandlingar och en licentiatuppsats har producerats. En strategisk satsning på samverkansprojekt har initierats genom etablering av två forskningscentra inom implementering och patientsäkerhet respektive äldreforskning i samverkan med Landstinget Dalarna, Region Dalarna, länets kommuner och Temabo AB, en aktör inom Faluns äldreomsorg. Avtal har träffats om samfinansiering av doktorander med Falu och Borlänge kommun och Temabo AB. 28 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

29 Det fanns vid årets slut 14 doktorander inom forskningsprofilen. Tre forskarstuderande har disputerat under året och en licentiatexamen har avlagts. Antagning har förberetts för fyra nya doktorander, huvudsakligen finansierade med externa medel. Flertalet doktorander handleds av anställda forskare vid Högskolan Dalarna. Aktiviteten för att söka externa forskningsmedel varit hög, vilket har resulterat i några större bidrag för de kommande åren, bl a från Vetenskapsrådet, FORMAS och VINNOVA. Omslutningen för forskningsprofilen under 2013 var 17,7 mnkr, varav 43 % extern finansiering. Vid en jämförelse med 2012 är detta en ökning med 43 % som avser externa intäkter. Profilen har en mycket aktiv och regelbunden seminarieverksamhet med seminarier minst var annan vecka, som är öppna för alla intresserade. Forskarna har ett utbrett kontaktnät med andra forskargrupper nationellt och internationellt. Samarbete i forskarutbildning finns bl a etablerat med Örebro universitet genom avtal. Forskningsprofilen har som medsökande med flera lärosäten beviljats anslag för en nationell forskarskola inriktad mot äldres hälsa. Forskningsprofilen Komplexa system - Mikrodataanalys Komplexa system Mikrodataanalys består av drygt ett 20-tal seniora handledare, 32 forskarstuderande varav nio antagna vid Högskolan Dalarna samt ett 20-tal övriga disputerade forskare. En docent har befordrats till professor och tre doktorer har befordrats till docenter under året. Omslutningen för forskningsprofilen under 2013 var 23,6 mnkr, varav 47 % extern finansiering. Vid en jämförelse med 2013 är detta en minskning med 7 % och avser såväl externa intäkter som anslag. Rutiner och styrdokument för forskarutbildningen har upprättats under året och utbildningen pågår. Antagningen (efter ett högt söktryck) av en andra omgång doktorander har genomförts och samtliga obligatoriska forskarutbildningskurser har hållits. Två licentiatsseminarier och en disputation har genomförts i mikrodataanalys. Totalt i forskningsprofilen har sex doktorander erhållit licentiatexamen och två doktorsexamen, vilket är något under verksamhetsplanens mål. Personalen har deltagit vid ett 70-tal internationella konferenser/workshops under året och tre lite längre, reciproka lärarutbyten har genomförts och publiceringsaktiviteten har varit god. I rapportserien Working papers in transport, tourism, information technology and microdata analysis har ett 30-tal arbeten publicerats. Serien underlättar för doktorander i deras strävan att utveckla förmågan att publicera i internationella tidskrifter. Totalt har ungefär 90 publikationer färdigställts. Antal refereegranskade vetenskapliga artiklar är 44 medan övriga rapporter och artiklar är 35 och refereegranskade konferensbidrag nio. En bok och två bokkapitel/del av antologi har likaså publicerats. Inriktningsmässigt kan de delas in i kategorierna: Handels- och destinationsutveckling, Tjänster och handel på nätet, Optimering av transportarbetet, Transporter och regional utveckling, Intelligenta Transportsystem (ITS), Spår- och vägunderhåll, arbetsmiljö, beräkningsintensiv genetik och naturresursbaserad turism. De tre seminarieserierna i Mikrodataanalys, Turism och Arbetslivsvetenskap har fått en tydligare uppdelning och totalt har det hållits ett 50-tal seminarier. Forskningsprofilen varit aktiv med att lämna in ansökningar om externa forskningsanslag. Totalt har ansökningar om 178 mnkr lämnats in. Särskilt arbetet har lagts på att fyra stora anslag; ett nordeuropeiskt excellence-center i samarbete med HUI (Handelns Utredningsinstitiut) research (finansiär HUR, Handelns Utvecklingsråd), svensk-kinesiskt forskningssamarbete i samarbete med Renmin, Tianjin och Zhejiang universiteten (finansiär vetenskapsrådet), VINNVÄXT i samarbete med ITSdalarna (finansiär Vinnova) och SIO-Turism i samarbete med Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond (finansiär Vinnova). Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 29

30 Forskningsprofilen Kultur, identitet och gestaltning (KIG) Inom forskningsprofilen Kultur, identitet och gestaltning studeras kommunikation och gestaltning i olika typer av medier, med fokus på hur kulturella och sociala identiteter konstrueras och medieras i spänningsfälten mellan individ och kollektiv, minoritet och majoritet, lokalt och globalt, sekulärt och religiöst, samtid och historisk tid. Här bearbetas frågor kring kulturmöten, värdekonflikter och identitetsprocesser. Det gemensamma studieobjektet är alltså de sociokulturella diskurser och gestaltningsformer som definierar och ständigt omförhandlar vilka vi är och kan vara. Antalet medverkande inom KIG 2013 var 60 disputerade lärare, varav sju docenter och elva professorer fördelade över Högskolans humanistiska och språkvetenskapliga samt samhälls- och medievetenskapliga ämnen. Inom KIG fanns under 2013 elva doktorander. En av dessa erhöll under året licentiatexamen. En av forskarna inom KIG befordrades under 2013 till professor samt en befordrades till docent. Vidare finns inom KIG fem tvärvetenskapliga forskargrupper: - Transkulturella identiteter: Inom denna grupp studeras kulturella möten och mänskliga relationer i ett globalt perspektiv samt hur dessa möten och relationer representeras i litteraturen. - Minoritet, identitet, autenticitet (MIA): I fokus för gruppens verksamhet står studiet av olika slag av minoritetsreligioner och deras relationer till majoritetskulturen, som till exempel nya religiösa rörelser och invandrarreligioner. - Audiovisuella studier: Inom denna grupp studeras olika multimodala interaktions- och kommunikationsformer inkluderande bild, film, ljud och musik. - Transition, identitet och civilsamhälle (TICS): Inom denna grupp fokuseras på aspekter av politisk transition i relation till nationell och kulturell identitet. - Interkulturella språkstudier: I gruppen bedrivs språkvetenskaplig forskning med fokus på interaktion, språkkontakt och språklig förändring. Var och en av de fem forskargrupperna bedriver ett högre seminarium. De fem seminarierna fungerar som mötesplatser för utvecklingar av forskningsprojekt och som arenor för utformningar av ansökningar om externa forskningsmedel därigenom att forskarna inom KIG vid seminarierna lägger fram sina pågående forskningsverksamheter för ventilering. Till seminarierna inbjuds kontinuerligt också externa gästföreläsare. Utöver de fem tvärvetenskapliga forskargrupperna finns inom KIG också två vetenskapliga centrumbildningar. Dessa är Dalarna University Centre for African Studies (DUCAS) och Dalarna University Centre for Irish Studies (DUCIS). Inom forskningsprofilen organiseras årligen internationella konferenser. Under 2013 anordnades följande två: Changing Religious Movements in a Changing World (21-24 juni) och Contemporary Russian Utopianism: Geopolitics and Identity (19-20 september) i samarbete med Uppsala universitet. Antalet refereegranskade vetenskapliga artiklar är 20 medan övriga rapporter och artiklar är åtta och refereegranskade konferensbidrag 54. Tre böcker har publicerats liksom 25 bokkapitel/del av antologi. Omslutningen för forskningsprofilen under 2013 var 14,5 mnkr, varav 43 % extern finansiering. Detta utgör en minskning med 16 % och avser såväl lägre externa intäkter som anslag. Forskningsprofilen Stålformning och ytteknik Inom forskningsområdet Stålformning och ytteknik bedrivs materialvetenskaplig forskning inom bearbetningsteknik och ytteknik, ofta i samverkan med varandra. Tyngdpunkten ligger på studier av stålets beteende vid plastisk förändring, där matematisk simulering och studiet av växelverkan mellan arbetsmaterial och verktygsmaterial är viktiga komponenter. Under året breddades ytteknikens verksamhetsfält. Flera studier av mekanismer vid bergborrning med metallkronor genomfördes. Inom 30 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

31 bearbetningsteknik inrättades en postdok-tjänst med inriktning mot plåtformning, främst 2D rullformning. Stålindustrins forskarskola beviljades år 2011 medel från Region Dalarna, Region Gävleborg, Länsstyrelsen i Gävleborg, Sandvikens kommun, Jernkontoret och samverkande företag. Forskarskolan är planerad för 15 doktorander och under åtta år, med successivt intag av doktorander under de tre första åren. Sex doktorander har tillsatts under 2013 och sammanlagt finns totalt elva doktorander. De företag som deltar med projekt är SSAB, Sandvik, Böhler-Uddeholm Precision Strip AB, Outokumpu Stainless, data M Scandinavia och Triple Steelix/Högskolan i Gävle. Forskningen är bred i sin inriktning och har för närvarande projekt inom metallurgi, bearbetningsteknik, ytteknik samt industriell ekonomi. Augermikroskopet, som inköptes 2012, har kommit till stor användning under året; ett flertal externa företag har brukat instrumentet för egen räkning eller tillsamman med högskolans personal. Antalet refereegranskade vetenskapliga artiklar är 16 medan övriga rapporter och refereegranskade konferensbidrag är två. Omslutningen för forskningsprofilen under 2013 var 18,2 mnkr, varav 63 % extern finansiering. Det utgör en ökning på 17 % jämfört med 2012 och avser huvudsakligen externa intäkter. Forskningsprofilen Utbildning och lärande Inom forskningsprofilen bedrivs forskning om undervisning, fostran och omsorg både i en pedagogisk praktik men även i historisk belysning. En gemensam miljö för praktiknära utbildningsvetenskaplig forskning har skapas inom Högskolan efter profilens bildande Den samlar forskare från tre akademier och en merpart av forskningsprojekten bedrivs idag inom särskilda fokusområden. Dessa är forskning som fokuserar ledarskap i den pedagogiska praktiken, miljön i vilken denna praktik bedrivs och användarperspektiv på texter och andra medier samt forskning om hur olika utbildningsuppdrag möter undervisningspraktikens realitet. Forskningen är såväl allmändidaktisk som ämnesdidaktisk. Inom det ämnesdidaktiska fältet utmärker sig matematik- och historiedidaktiken. Här pågår många olika projekt och även deltagande i en nationell forskarskola med historiedidaktisk inriktning. Ett flertal forskningsprojekt pågår också med inriktning mot förskolan. Profilen medverkar även i en nationell forskarskola där förskolans verksamhet utgör det gemensamma studieobjektet. Under 2013 fanns inom forskningsprofilen 38 forskare varav 35 aktiva. Elva av forskarna är män och 27 är kvinnor. Profilen har tre professorer och tre docenter varav en nytillkommen under Professorerna har inriktning mot pedagogiskt arbete, historia och svenska och av docenterna är två i pedagogiskt arbete och en i pedagogik. Profilen har en livaktig seminarieverksamhet där det Utbildningsvetenskapliga seminariet varannan vecka utgör profilens fasta samlingspunkt, därutöver finns det Språkdidaktiska och det Matematikdidaktiska seminariet. Ett 50-tal forskningsprojekt bedrivs inklusive doktorandprojekten och flera internationella forskningssamarbeten pågår. Publiceringen inom profilen har ökat markant. Under året har 25 referee-granskade vetenskapliga artiklar, 24 refereegranskade konferensbidrag, en övrig rapport/artikel, två doktorsavhandlingar samt tio övriga bokkapite/del av antologi och ett samlingsverk producerats av profilens forskare. Under det gångna året var Utbildning och lärande värd för den första nationella forskningskonferensen i pedagogiskt arbete som ett led i en strävan att verka för en nationell samling av forskare med intresse för utbildningsvetenskaplig forskning av hög relevans för skola och förskola, men även för högre utbildning. Profilen ansvarar idag för en hemsida för det nationella nätverket för Pedagogiskt arbete. Under året påbörjades dessutom ett intensivt arbete för att skapa ett nätverk för nordiska forskare med intresse för läs- och skrivutveckling och literacy. I slutet av 2013 var 33 doktorander knutna till profilen varav 29 har handledare inom profilen. Åtta av doktoranderna ingick i två nationella forskarskolor där Högskolan Dalarna är part genom profilen. Åtta andra doktorander ingår i en forskarskola som bygger på samarbete med Örebro universitet. Den Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 31

32 omfattande satsningen på samproduktion med regionens kommuner har resulterat i finansieringen av en forskarskola för skolnära forskning där sju av doktoranderna ingår. Profilen har ett huvudansvar för den praktiska utformningen av denna forskarskola och för fortsatt utveckling. Arbetet drivs med siktet på ett återkommande intag av en grupp doktorander med en till huvuddelen extern finansiering. Under året beviljades forskningsmedel för ett tyskt, schweiziskt och svensk historiedidaktiskt projekt där profilen medverkar vilket möjliggör att en av doktoranderna inom den historiedidaktiska licentiandforskarskolan kommer att kunna finansieras fram till doktorsexamen. Under året har två doktorander disputerat där disputationsakten också hållits vid Högskolan. Genom ett fortsatt stöd till handledarutbildning och att fler tagits i anspråk som handledare har profilens kompetens för handledning av doktorander förstärkts samtidigt som meriteringen ökat under året. 19 av profilens forskare är engagerade i handledning. Handledarkollegiet har samlats under vår- och höstterminen och ett aktivt doktorandkollegium har haft möten vid ett flertal tillfällen under året. Omslutningen för forskningsprofilen under 2013 var 8,6 mnkr, varav 22 % extern finansiering. Jämfört med 2012 innebär detta en ökning med 22 % som främst avser anslagsintäkter. Utbildning på forskarnivå Högskolan har under en längre tid varit engagerad i utbildning på forskarnivå utan att ha eget examenstillstånd. De doktorander som då verkat inom Högskolan har varit antagna vid andra lärosäten men bedrivit åtminstone delar av forskarutbildningen vid Högskolan Dalarna. Sedan 2012 har Högskolan examenstillstånd på forskarnivå och har under 2013 antagit nio forskarstuderande. Doktoranderna utgörs således av doktorander antagna och anställda vid Högskolan, anställda vid Högskolan men antagna vid andra lärosäten samt antagna och anställda vid andra lärosäten. I den följande redovisningen redovisas doktoranderna som en kategori. Under 2013 har sju forskarstuderande (varav sex kvinnor) avlagt doktorsexamen och sju (varav sex kvinnor) licentiatexamen (tabell 9). Av de sju doktorsexamina har två avlagts vid utländska lärosäten. Den genomsnittliga nettostudietiden för doktorsexamen har ökat något och motsvarar 4,7 år (jämfört med 4,4 år för 2012) medan den genomsnittliga nettostudietiden för licentiatexamen uppgår till 2,5 år (1,7 år). Tabell 9: Genomsnittlig nettostudietid (år) för licentiat- respektive doktorsexamen fördelat på forskningsämnesområde i antal personer och antal personår Humaniora Samhällsvetenskap Teknik inkl. Naturvetenskap Medicin och hälsovetenskap Doktorsex Licentiatex Doktorsex Licentiatex Doktorsex Licentiatex pers år pers år pers år pers år pers år pers år 2013 Kvinnor 2 6,6 2 4,7 5 2,5 2 3,3 1 2,0 Män 1 2,6 1 3,5 Totalt 2 6,6 2 4,7 6 2,5 3 3,4 1 2, Kvinnor 1 4,1 1 4,8 1 2,8 2 4,3 Män 1 0,8 2 5,0 2 1,6 1 3,3 Totalt 1 4,1 1 0,8 3 4,9 3 2,0 3 3,9 Kvinnor 5 5,4 1 2, Män 1 5,5 2 4,6 1 1,0 Totalt 6 5,4 1 2,8 2 4,6 1 1,0 32 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

33 För jämförelse se Väsentliga uppgifter sida 73. Tabell 10: Antal i forskarutbildning fördelat på forskningsämnesområden och kön Vid utgången av 2013 deltog totalt 89 anställda i forskarutbildning, varav 61 % kvinnor. Jämfört med 2012 innebär det minskning med en person, se tabell 10. Nio forskarstuderande är antagna till Högskolans egen forskarutbildning. Bland nyantagna doktorander är andelen kvinnor 50 %, något lägre jämfört med 2012 (64 %). En övervägande majoritet av de forskarstuderande återfinns inom det humanistiska/samhällsvetenskapliga forskningsämnesområdet, nämligen 51 %. Därefter kommer teknik/naturvetenskap med 36 % och resterande inom medicin och hälsovetenskap samt en inom lantbruksvetenskap Hum- Sam Medicin hälsovet Teknik- Naturvet Lantbruksvet Kategori Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Summa Summa Summa Doktorand Adjunkter Övrigt Totalt Summa Anm. Uppgifterna avser läget per 31 december. Forskarskolan Teknikburna kunskapsprocesser och dess forskningsmiljö Forskarskolan Teknikburna kunskapsprocesser (TKP) vid Högskolan Dalarna i samverkan med Örebro universitet, redovisar under året 14 doktorander (varav 11 är placerade vid Högskolan), en forskningsledare och en postdoc. Därtill har 18 juniora och seniora forskare från båda lärosätena engagerats som handledare. TKP är en tvärvetenskaplig forskarskola, där doktoranderna är antagna inom ämnena informatik, pedagogik och statsvetenskap vid Örebro universitet. Vid sidan av forskarskolans etablerande har också en strategisk satsning gjorts vid Högskolan Dalarna för att bygga upp en forskarmiljö. Två principer har varit viktiga i skapandet av forskningsmiljön kring forskarskolan TKP. För det första har det handlat om att bygga upp formella och informella mötesplatser för forskare och doktorander vid Hda, för det andra har det handlat det om att knyta och odla kontakter med andra forskningsgrupper och nätverk med liknande intressen nationellt och internationellt. Det högre seminariet för TKP, som anordnas månatligen sedan 2011, utgör i sammanhanget en viktig mötesplats, där doktorander och forskare får möjlighet att presentera och diskutera sina arbeten. Till dessa seminarier har även inbjudna nationella och internationella forskare presenterat sina pågående arbeten. Därutöver har samtliga engagerade i forskningsmiljön TKP vid Högskolan Dalarna (doktorander, postdoc, forskningsledare och forskare) under 2013 deltagit i både andra forskningsgrupper (inte minst vid Örebro universitet) och nätverk, såväl nationella som internationella. Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 33

34 SAMVERKAN OCH SAMPRODUKTION S amverkansarbetet sker med högskolans alla delar. Högskolans funktioner och organisation för olika samverkansfrågor på akademierna omfattar bl.a. funktioner som uppdragsutbildningsansvariga, alumnansvariga, samverkanslänkar för olika fokusområden samt branschråd. Samverkansarbetet kanaliseras till stor del genom högskolans olika samverkansorgan och har vidare en viktig roll i att kartlägga omgivande samhälles behov av utbildning. Samverkan - Dalacampus Dalacampus ansvarar för samordning av Högskolans strategiska samverkan med regionens offentliga aktörer och näringsliv och utgörs av de två huvudfunktionerna Dalacampus Uppdrag och Dalacampus Näringsliv. Dalacampus organiseras med en liten kärna av fasta tjänster kompletterat med samverkansfunktioner på akademierna samt tillfälliga projektkopplade tjänster med resurser hämtade internt eller externt. På akademierna finns funktioner och organisation för olika samverkansfrågor i form av bl.a.: Uppdragsutbildningsansvariga Alumniansvariga Samverkanslänkar för de olika fokusområdena Branschråd Dalacampus Uppdrag (DCU) DCU är Högskolans enhet för samordning av uppdrag. Från att främst omfatta uppdragsutbildning, har verksamheten utvidgats till att omfatta även andra uppdrag, såsom lärande utvärderingar. Detta genom att personal från Dalarnas Forskningsråd flyttats över till DCU. DCU samverkar nära och samordnar akademiernas företrädare för uppdragsutbildning. DCU avtalar om uppdrag med offentlig part och näringsliv. När uppdragen omfattar mer än en akademi ansvarar DCU för samordning och avtalsskrivning. Verksamheten har under 2013 omfattat bland annat: Uppdragsinkubatorn med syfte att stimulera och möjliggöra för lärare att utveckla goda idéer till lönsam uppdragsutbildning Lärande utvärderingar av större EU-projekt och andra utvecklingsprojekt Uppdragsutbildningar för chefer, ledare och ledningsgrupper Kortkurser för företag inom Dalalyftet Projektet Korta vägen för att underlätta för utländska akademiker att komma ut på den svenska arbetsmarknaden Projektet Dalarnas Akademi med 1,5 hp kompetenskurser och 5, 7,5 och 10 hp ledarskapskurser. Projektet är en samproduktion tillsammans med Dalarnas Försäkringsbolag Studentmedarbetare Du Careergate. Karriärportalen för studenter vid Högskolan Dalarna 34 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

35 Dalarnas Akademi Högskolan Dalarna lanserade i november, tillsammans med Dalarnas Försäkringsbolag, Dalarnas Akademi; projektet är en samproduktion med Dalarnas Försäkringsbolag. Syftet är att skapa en mötesplats för lärande och nätverkande och därigenom bidra till långsiktig konkurrenskraft för näringsliv och offentliga organisationer, men också att bättre nå ut med Högskolans kompetens i form av uppdragsutbildning. Lärandet sker antingen nätbaserat eller i en fysisk lärmiljö i form uppdragsutbildning som skräddarsys efter behov, både avseende innehåll och form. Under 2013 erbjöds ett 30-tal kortare kompetenskurser inom olika områden och fyra längre ledarskapsutbildningar. Högskolan Dalarna är huvudman för Dalarnas Akademi. Dalacampus Näringsliv (DCN) Under 2013 har Dalacampus Näringsliv fortsatt arbetet med att med hjälp av Högskolan Dalarnas resurser bidra till utveckling av dalaföretagens och därmed regionens konkurrenskraft. Viktiga uppgifter har varit branschråd, alumninätverk, mäkling av examensarbeten, uppdragsforskning och uppdragsutbildning, deltagande i och genomförande av företagsträffar, workshops, seminarier, idéjakter, benchlearning, kunskapsevent och kommersialisering av forskningsresultat. Arbetet har bedrivits i nära samverkan mellan Högskolan Dalarna och Stiftelsen Teknikdalen med Företagsinkubatorn och dess affärscoacher. Verksamheten vid Dalacampus Näringsliv bedrivs i projektform och finansieras med stöd av bl.a. EUs regionala strukturfonder, Tillväxtverket, Region Dalarna och Länsstyrelsen. Fokus Innowent ska utveckla nätverk och innovativa system för att stärka ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i regionen. Dalacampus Näringsliv samordnar arbetet med bransch- och programråd vid Högskolan Dalarna med medverkan från företag och organisationer. Ambitionen är att alla medverkande ska uppfatta råden som en meningsfull arena för utveckling av samproduktion av utbildning, forskning och verksamhetsutveckling. Alumniverksamhetens övergripande syfte är att etablera, behålla, underhålla och utveckla relationen mellan Högskolan och våra tidigare studenter, så kallade alumner. De blir en viktig bro mellan högskola och arbetsgivare som kan ge feedback på hur väl utbildningarna fungerar i praktiken och om de tillgodoser yrkeslivets behov. Projektet fokuserar insatserna till fyra profilområden som är gemensamma för region och högskola: Turism och Besöksnäring Materialutveckling IT & Media Energi & Miljö I arbetet inom profilområdena görs även tvärvetenskapliga insatser via Högskolan utifrån företagens utvecklingsbehov inom exempelvis arbetsvetenskap, företagsekonomi/marknadsföring och språk. Energi- och miljökompetenscentrum EMC ska stärka konkurrenskraften för främst regionala företag verksamma inom förnybar energi och energieffektivisering genom att stödja produkt-, metod-, kompetens- och marknadsutveckling. KTP Dalarna (Knowledge Transfer Partnerships) är ett pilotprojekt för avancerad kunskapsväxling mellan akademi och yrkesliv. Femton nyutexaminerade studenter får på full tid och full lön i mellan fem månader och två år ett kvalificerat utvecklingsuppdrag i femton företag. En halv dag i veckan får de tillgång till en kvalificerad handledare från högskolan och en gång i månaden tillgång till en affärscoach från Stiftelsen Teknikdalens affärsinkubator Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 35

36 Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD) Vid Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna, som är organiserat inom akademin Utbildning och humaniora, samverkar Högskolan med omgivande kommuner och fristående skolor för utveckling av lärarutbildning, skolutveckling och kompetensutveckling. Till Rådet för Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD-rådet) är samtliga kommuner i Dalarnas län anslutna, samt åtta kommuner i Västmanlands och Gävleborgs län. PUD-rådet har en strategisk roll främst för lärarutbildningens partnersamverkan, för planering av fort- och vidareutbildningar och för forsknings- och utvecklingsprojekt i skolan. Regelbundna årliga aktiviteter Under år 2013 har teman varit Nyanlända och skolan samt Pedagogiskt ledarskap i en digitaliserad skola. Årligen genomförs även en aktualitetskonferens för gymnasiechefer. En motsvarighet för förskolans chefer genomfördes under våren Löpande över året besöker PUD tillsammans med ledning från lärarutbildningen regionens skolhuvudmän i så kallade dialogsamtal. Lärares och rektorers kompetensutveckling Lärarlyftet II är regeringens fortbildningssatsning för verksamma lärare med lärarexamen. Högskolan har medverkat med start av 38 kurser i Skolverkets uppdragsutbildning under 2013 och 424 lärare har deltagit i dessa kurser. Förskolelyftet är regeringens fortbildningssatsning i förskolan. Högskolan har medverkat med fem kurser för barnskötare och förskollärare med totalt 91 deltagare under På uppdrag av Skolverket genomför Högskolan Dalarna, Örebro universitet och Mälardalens högskola i samverkan befattningsutbildningen Rektorsprogrammet. Utbildningen vänder sig till rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer. Utbildningen sträcker sig över tre år och omfattar 30 hp. Högskolan Dalarna är samordnande lärosäte och ansvarar också för kursen Skolledarskap 10 hp. Under 2013 har totalt ca 429 personer deltagit inom ramen för rektorsprogrammet. Under året har ett förberedande arbete startats gällande ny ansökan om rätten att under ytterligare en sexårsperiod få ge den statliga rektorsutbildningen VAL-projektet Enligt uppdrag anordnar Högskolan Dalarna tillsammans med sju andra lärosäten kompletterande utbildning för erfarna lärare som saknar lärarexamen (VAL II). Högskolan Dalarna representeras av projektledaren för VAL II i den nationella ledningsgruppen. Den senaste förordningen innebär nya övergångsregler för bl.a. lärare och förskollärare som har minst åtta års yrkeserfarenhet under de senaste 15 åren. VAL-projektet förlängs därmed till (antagning kan ske till och med ). Diskussioner har under året förts med övriga lärosäten och Utbildningsdepartementet med anledning av vilka krav, utbildningsutbud m.m. som ska gälla i och med att de nya övergångsbestämmelserna träder i kraft under Under 2013 har också den nationella ledningsgruppen för VAL II anordnat en nationell tvådagarskonferens. Lärare, ledningspersonal och studenter från de olika lärosätena deltog liksom representanter för Skolverket, UK-ämbetet, lärarfackliga organisationer och Utbildningsdepartementet. Under 2013 deltog ca 160 studerande i olika kurser inom VAL-projektet vid Högskolan Dalarna. NGL-skolcentrum NGL-skolcentrum är en satsning för att utveckla den digitala kompetensen i regionen. NGLskolcentrum har en strukturerad samverkan med representanter för regionens skolhuvudmän och har tillsammans med regionens IKT-pedagoger arrangerat en erfarenhetskonferens kring IT och lärande s.k. TeachmeetMitt. Ett flertal utbildningsuppdrag har genomförts under året. Uppdragen varierar från enskilda inspirationsföreläsningar till mer omfattande uppdrag som berör skolor, hela kommuner eller länets alla gymnasie- och vuxenutbildningar. Under året har arbetet med att utveckla en webbaserad kommunikationsplattform Pedagog Dalarna påbörjats. Utöver fortsatt stöd till regionen planeras inför 2014 en omfattande och riktad insats mot personal som arbetar inom lärarprogrammen. 36 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

37 Insatser till stöd för skolans reformering Med anledning av den omfattande reformeringen som landets skolväsende är föremål för, har PUD genomfört ett antal insatser av olika slag för pedagoger, rektorer och förskolechefer i regionen under Här kan nämnas en seminarieserie om fritidshemmens verksamhet, implementeringsstöd för förskolan, dokumentation i förskolan samt utbildning av skolpersonal i nyanländas lärande (NYL) och mentorsutbildning. PUD har även varit representerat på ett stort antal av Skolverkets implementeringskonferenser. Ytterligare insatser för olika kategorier av lärare planeras inför 2014, bland annat fortsättning på Sex- och samlevnads samt likabehandlingsinsatserna. Forsknings- och utvecklingsprojekt i skolan Den praktiknära forskningssatsningen har utvidgats med tre nya forskningsprojekt. Under året har en samfinansierad forskarskola för verksamma lärare startat med fem regionalt finansierade doktorander som har antagit och påbörjat sin forskarutbildning. Samverkan sker med Karlstads universitet. För att sprida erfarenheter av verksamhetsnära forskning och utveckling arrangerade PUD tillsammans med Borlänge kommun under hösten Dala skolforum. Konferensen samlade ca 800 deltagare. Inom ramen för Skolverkets satsning på skolutveckling har Högskolan medverkat i Matematiklyftet, NT-satsningen samt sex- och samlevnadsundervisning. Socialtjänstens Utvecklingscentrum Dalarna, SUD SUD är ett samverkansorgan mellan Högskolan, Landstinget Dalarna samt kommunernas socialtjänst och omsorgsverksamhet. Från och med 2012 hör SUD till akademin Hälsa och samhälle eftersom den huvudsakliga samverkansparten på högskolan är socialt arbete och omvårdnad. SUD har under 2013 huvudsakligen fokuserat det nya uppdrag som man fått i och med att verksamheten vid Dalarnas forskningsråd (DFR) flyttat över till högskolan Dalarnas kommuner och Landstinget Dalarna sammanställer på årlig basis ett verksamhetsuppdrag för SUD. Övriga ärenden som behandlas inom ramen för SUD-rådet under 2013 har rört utvecklingen och starten av ett magisterprogram för socionomer med inriktning mot barn och ungdomar, frågor som rör VFU i socionomprogrammet samt övriga utbildningsfrågor. Forskningsprojekt vid högskolan har också presenterats. Dala Sports Academy Dala Sports Academy, DSA, är ett innovationssystem för samhällsutveckling, tillväxt och livskvalitet och en utvecklingsmiljö för näringsliv, idrott, utbildning och forskning. Genom målinriktad samverkan mellan näringsliv, akademi, idrott och samhälle utvecklas innovativa produkter och tjänster inom idrott och hälsa med syftet att öka tillväxt, kunskap och livskvalitet. Under 2013 har verksamheten bl.a. lett till att två nya företag har startats, 12 företag har utvecklat sina produkter och tre nya arbetstillfällen har tillkommit. Därutöver har flera utvecklingsprojekt genomförts och ett omfattande företagsnätverk har byggts upp. Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 37

38 PERSONAL OCH KOMPETENS- FÖRSÖRJNING E n medveten och strategisk personalrekrytering rätt kompetens på rätt plats i rätt tid är det övergripande målet för kompetensförsörjningen och av stor vikt för kvaliteten i verksamheten. Högskolan eftersträvar att den vetenskapliga kompetensen hos lärarna är av sådan omfattning att den vetenskapliga grunden för utbildningen och forskningen tryggas och att hög kvalitet kan garanteras. Vid rekrytering av lärare görs en noggrann analys av behovet för att kunna rekrytera rätt kompetens. Detta kan innebära att för vissa uppdrag behövs forskarutbildade lärare medan andra uppdrag inte har de kraven. Den pedagogiska skickligheten, som är ett viktigt kriterium vid anställning av lärare, bedöms vid behov av särskilt sakkunnig kompetens. Våren 2013 beslutade Högskolan att införa en pedagogisk karriärstege med syfte att ytterligare främja det pedagogiska arbetet vid Högskolan. Undervisning ska genomföras på ett sätt som lämpar sig för både dagens och morgondagens studenter och arbetsliv. Högskolans behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildning består av två kurser om 7,5 hp. Kurserna har genomförts vår och höst, både på campus och på nätet. Vid årsskiftet är andelen lärare med högskolepedagogisk utbildning 34 %. Högskolan har ett chefsutvecklingsprogram, där samtliga chefer erbjuds ett professionellt individuellt stöd samt kompetensutveckling. Under 2013 har chefer bl.a. utbildats i konflikthantering, systematiskt arbetsmiljöarbete och sammanträdesteknik. Genom vidtagna åtgärder säkrar Högskolan både den vetenskapliga kompetensen och den pedagogiska skickligheten hos lärarna samt kvaliteten i ledningsfunktionerna. Högskolans personal Under 2013 har det inte skett några större förändringar i personalstyrkan jämfört med föregående år. Antalet anställda har minskat med 9 personer (1,1 %, tabell 11) och antalet personår har ökat med 3,3 år (0,5 %, tabell 12). Medelåldern är i stort sett oförändrad 46,7 år och av det totala antalet anställda är 55 % kvinnor och 45 % män (tabell 11), vilket innebär en minskning med en procentenhet av andel kvinnor jämfört med Antalet doktorander har ökat i antal med 6,1 % sedan Under motsvarande tid har antalet adjunkter minskat 8,2 med 7,6 % (tabell 11). 38 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

39 Tabell 11: Antal anställda (kategori, ålder, kön) Kategori Kv M Summa 2013 Summa 2012 Summa 2011 Professorer Lektorer Meriteringsanställning* Adjunkter Övrig lärarpersonal Doktorander** Övriga forskare Adm personal Teknisk personal Bibliotekspersonal Varav dubbla anställningar Summa Relativ fördelning (%) All personal Lärare o forskare Anm. Uppgifterna avser läget per 31 december * Ny anställningskategori (forskarassistenter, biträdande lektorer och postdoktor) ** Doktorander som har anställning vid Högskolan Dalarna Högskolans strategiska mål, enligt Strategisk handlingsplan för , är 55 % forskarutbildade lärare år Av Högskolans lärare är 50 % forskarutbildade 2013, vilket är oförändrat från Högskolan arbetar med att rekrytera fler forskarutbildade lärare inom nyckelområden, där lektorer ofta är svåra att rekrytera, t.ex. i teknik- och vårdutbildning. Enligt regleringsbrevet ska Högskolan under se till att minst 39 procent av de professorer som anställs är kvinnor. I målet ingår befordrade professorer och gästprofessorer men inte adjungerade professorer. Inga professorer eller gästprofessorer har anställts under Tre män har befordrats till professorer under året. Måluppfyllnaden för är 17 procent och Högskolans bedömning är att det är svårt att nå målet inom perioden. Andelen kvinnliga professorer utgör 29 % av totalt anställda professorer.. Tabell 12: Antal anställda (personår, kategori) Kategori Personår Procent Personår Procent Personår Procent Professorer 26,5 4,3 26,8 4,2 27,9 4,4 Universitetslektorer 120,4 19,6 131,0 20,5 132,4 20,6 Meriteringsanställning 5,6 0,9 Universitetsadjunkter 214,8 35,0 211,7 33,2 198,6 31,0 Övrig lärarpersonal 6,5 1,1 5,7 0,9 3,9 0,6 Doktorander 41,1 6,7 49,8 7,8 54,4 8,5 Övriga forskare 20,2 3,3 15,0 2,4 12,4 1,9 Administrativ personal 128,5 21,0 141,4 22,2 150,6 23,5 Teknisk personal 39,2 6,4 40,2 6,3 39,0 6,1 Bibliotekspersonal 15,9 2,6 16,2 2,5 16,3 2,5 Summa 612,9 100,0 637,8 100,0 641,1 100,0 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 39

40 Andel teknisk/administrativ personal utgör 43 % av den totala personalstyrkan, vilket innebär en ökning med två procentenheter eller 10,3 personår i förhållande till 2012 (tabell 13). Ökningen beror bla på att andelen doktorander har ökat med 4,6 personår. Tabell 13: Antal anställda (personår) lärare respektive teknisk och administrativ personal Kategori Personår Procent Personår Procent Personår Procent Lärare 368, , ,3 57 Teknisk/administrativ personal 244, , ,8 43 -varav doktorander 41,1 49,8 54,4 Summa 612, , ,1 100 Arbetsmiljö Under året har en medarbetarundersökning, Personalbarometern, genomförts. Resultatet har presenterats för resultatenheterna som fick i uppdrag att inom sig diskutera resultatet och ta fram handlingsplaner för att åtgärda de brister som identifierats. Uppföljning av handlingsplanerna sker under De styrkor som lyfts fram är tydliga ansvarsområden, bra fysisk arbetsmiljö, ledarskapet samt att arbetsmiljöarbetet påtagligt har förbättrats. Ett utvecklingsområde är bl.a. information och informationsstöd. Myndighetens chefer samt arbetsmiljöombud har under året utbildats i systematiskt arbetsmiljöarbete och en ny arbetsmiljödelegation har tagits fram. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat 0,4 % jämfört med föregående år (tabell 14). Sjukfrånvaron har ökat mest för anställda upp till 29 år med 1,9 %. Denna grupp består av ett fåtal individer, vilket gör att en enstaka längre sjukfrånvaro har gett en stor procentuell ökning. Tabell 14: Andel sjukfrånvaron i förhållande till personår i procent under Sjukfrånvaro % Totalt 2,2 2,2 2,6 Kvinnor 2,7 3,2 3,7 Män 1,6 0,9 1,1 Anställda - 29 år 1,2 0,7 2,6 Anställda år 2,0 2,0 2,2 Anställda 50 år- 2,6 2,7 3,0 Långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) i förhållande till total sjukfrånvaro 59,6 63,1 61,5 40 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

41 BIBLIOTEK P laneringen för det nya biblioteket har fortgått under året och viktiga beslut rörande utrustning och inredningar har tagits. De digitala informationsresurserna utgör idag nästan hälften av bibliotekets totala informationsutbud men är osynliga i det fysiska biblioteket. En angelägen uppgift har därför varit att synliggöra de digitala resurserna i det nya biblioteket. Även om förberedelserna för det nya bibloteket har överskuggat allt annat arbete har några viktiga projekt ändå kunnat genomgöras, bl.a. ombyggnaden av bibliotekets webbplats och användningen av mobila enheter i biblioteksarbetet. Nytt Bibliotek snart klart Arbetet med att planera det nya biblioteket har fortskridit under året. Ett datorbaserat system för exponering och marknadsföring av bibliotekets elektroniska böcker och tidskrifter har utvecklats och systemet kommer att tas i bruk i de nya bibliotekslokalerna. Arbetet med inredning, utrustning och skyltning har också pågått under hela året, delvis i samarbete med arkitekterna från ADEPT. En plan för att flytta samlingarna på ett rationellt och smidigt vis från det gamla till det nya biblioteket håller på att upprättas. Förberedelser för inköp och upphandling av den tekniska utrustningen pågår. Biblioteket har under året sökt och fått bidrag till teknisk utrustning från Ljungbergsfonden. Vad gäller konstnärlig utsmyckning av lokalerna har en dialog förts med Statens Konstråd. Inflyttningen till det nya biblioteket beräknas ske första delen av mars och invigningen kommer att äga rum den 15 maj. Ny bibliotekswebb Under våren påbörjades ett arbete, i samarbete med informationsavdelningen, att bygga om biblioteks webbplats för att dels öka tillgängligheten till bibliotekets informationsresurser, och dels integrera nya digitala tjänster med webbplatsen. Den nya webben ska överensstämma både tekniskt, grafiskt och designmässigt med högskolans nya webb samt ta hänsyn till användarnas behov och vara anpassad till högskolans vision om nästa generations lärande. Arbetet inleddes med att genomföra en enkätundersökning och göra intervjuer med användare av bibliotekets webb. Efter sommaren och under hösten har arbetet med att bygga om bibliotekets webbplats utifrån enkät- och intervjuundersökningen pågått, och målet är att lansera den nya webbplatsen i början av DiVA - implementeringsfasen Examensarbeten ska registreras och arkiveras i det elektroniska arkivet i DiVA från och med Under året har biblioteket tillsammans med representanter från UFN och avdelningen för studentservice arbetat med att hitta en framkomlig väg som garanterar hög täckning och säkerställd kvalitet i de processer som berör examination och arkivering. Implementering av rektorsbeslutet har krävt åtskilligt mer utredning och tid än vad som kunde förutses. Utredningen har kommit fram till ett par möjliga modeller för att processer och funktioner ska kunna förenas och för att inte någon funktion ska få betydligt större arbetsbörda. På uppdrag av UFN genomförs vid årsskiftet 2013/2014 en pilotstudie med den modell som utredningen visat ger störst vinster med avseende på kvalitet och täckning. Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 41

42 Mobila enheter i biblioteksarbetet Biblioteket erbjuder idag flera tjänster/resurser med fokus på mobila enheter (surfplattor, läsplattor, smartphones). Detta innebär att personalen behöver vara väl insatt i hur dessa hjälpmedel fungerar för att kunna stödja och vägleda studenter och lärare i deras arbete. Under första halvåret har delar av bibliotekets personal deltagit i ett projekt vars syfte varit att undersöka hur surfplattor kan användas i det dagliga arbetet på biblioteket; för användarstöd, referensarbete, och undervisning. Plattorna har använts både i informationsundervisningen och vid olika möten och konferenser. Surfplattorna har även använts vid informationspassen i bibliotekets lånedisk och ute i biblioteken bland studenterna. Ett annat syfte med projektet har varit att bredda personalens kompetens när det gäller nedladdning av bibliotekets elektroniska böcker och tidskriftsartiklar till olika mobila enheter. Detta med avsikt att bättre kunna vägleda och hjälpa bibliotekets användare. 42 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

43 VERKSAMHETSSTYRNING OCH KVALITETS- UTVECKLING H ögskolans arbetsordning tydliggör ansvarsfördelningen mellan styrelse och rektor. I en beslutsordning framgår till vem eller vilka rektor delegerar ansvar och rätt att fatta beslut. De beslut som delegeras vidare förtecknas i ett särskilt dokument som kontinuerligt uppdateras. Högskolan har härigenom tydliggjort strukturen i ansvarsfördelning och delegation. Rektor ansvarar för den operativa verksamheten och den interna styrningen i Högskolan efter att högskolestyrelsen beslutat om verksamhetsplan och budget. Högskolans modell för verksamhets- och ekonomistyrning har reviderats Verksamhetstyrningen omfattar såväl resultatstyrning som finansiell styrning. Det innebär att det dels är ekonomiska ramar, dels mål och rapportering om måluppfyllelse som utgör grund för bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas. Högskolans planeringscykel ger de yttre ramarna för målformulering, planering, redovisning och analys av kvalitetsutvecklingen. Kvaliteten i Högskolans verksamhet bygger på att kvalitetsarbetets resultat utgör en integrerad del i verksamhetsplanering och verksamhetsstyrning. Med utgångspunkt i Högskolans vision och strategiska handlingsplan formulerar respektive enhet operationella mål i en verksamhetsplan. I verksamhetsplaneringen genomförs dialoger mellan ledningen och företrädare för respektive resultatenhet om verksamhetens resultat från föregående år samt planering och budget för nästkommande år. Efter styrelsens beslut om verksamhetsplan och budget beslutar rektor om ett verksamhetsuppdrag för respektive enhet. Rektor beslutade våren 2013 att införa en processbaserad lednings- och utvecklingsstrategi genom att fastställa Högskolans huvudprocesser inklusive de viktigaste delprocesserna. De övergripande målen för huvudprocesserna är att de ska leda till: utbildade och kompetenta studenter; ny kunskap eller tillämpning; regionalt och globalt hållbar utveckling och därmed tillfredställa samhälleliga behov och leda till en bättre värld. Utgångspunkterna för processerna är samhällsbehov och individers behov. Under hösten fastställdes en huvudprocesskarta som ska vara utgångspunkt i det fortsatta arbetet med processkartläggningen. Kvalitetsutveckling I Högskolans policy för systematiskt kvalitetsarbete tydliggörs kvalitetsarbetets syfte genom att kopplas till Högskolans vision och strategiska handlingsplan. Policyn ger en översiktlig beskrivning av Högskolans idé om systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetskultur och kvalitetsansvar. Det systematiska kvalitetsarbetet sker inom samtliga verksamhetsområden samt på flera nivåer och samordnas i ett högskoleövergripande kvalitetssystem. Kvalitetssystemets delsystem ska säkra kvalitetsarbetet inom utbildning, forskning, samverkan samt administrativt och tekniskt stöd på akademinivå, inom förvaltning och stödfunktioner samt inom den kollegiala organisationen. Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 43

44 Rektors kvalitetsråd Det högskolegemensamma ansvaret för kvalitetsutvecklingen kommer till uttryck genom rektors kvalitetsråd. Rektors kvalitetsråd har bl.a. i uppgift att bevaka att kvalitetsutveckling sker inom all verksamhet i enlighet med Högskolans vision och strategiska handlingsplan samt kontrollera att kvalitetsmål formuleras och redovisas inom ramen för verksamhetsplaneringscykeln. Vidare ska rektors kvalitetsråd ansvara för de övergripande perspektiven och årligen genomföra en översyn av kvalitetssystemets struktur och funktion. Årligen, sedan 2011, rapporterar Rektors kvalitetsråd om det gångna årets kvalitetsutveckling till styrelsen i en kvalitetsrapport. Rapporten omfattar en redovisning av kvalitetsutvecklande åtgärder som genomförts föregående år och har respektive enhets verksamhetsberättelse som utgångspunkt. Bland annnat redovisas en uppföljning av studentinflytandet i nämnder och råd, uppföljning av arbetet med kursutvärderingar samt en uppföljning av verksamhetsstyrning och -planering. Utbildnings- och forskningsnämnden, UFN Nuvarande nämndorganisation innebär att nämndernas uppdrag renodlats och deras roll i kvalitetsarbetet tydliggjorts. UFN har det övergripande kvalitetsansvaret för utbildning och forskning och beslutar bl.a. om inrättande av huvudområde i examen för utbildningsprogram; om styrdokument med kvalitetskriterier som reglerar det operativa arbetet med utvärdering av kurser och program; om anvisningar och riktlinjer för arbetet med kursplaner och utbildningsplaner; om för kriterier för examinstillstånd på olika nivåer. Förutom det fortlöpande arbetet med att granska och utvärdera utbildning och examenstillstånd, har UFN tagit flera initiativ i kvalitetshöjande syfte, med särskilt fokus på kompetensutveckling och kvalitetssäkring av utbildning, såsom granskning av examensarbeten och ansökningar om examenstillstånd. Flera nya huvudområden har inrättats på såväl grundnivå som avancerad nivå under UFN har uppdragit åt områdesnämnderna att genomföra tematiska granskningar under nästkommande år. Under 2013 har sådana tematiska granskningar påbörjats såsom granskning av examinationsformer och verksamhetsförlagd utbildning samt laborativa inslag i utbildningen. Områdesnämnder På uppdrag av UFN arbetar fem områdesnämnder inom var sitt område som delvis är s.k. fakultetsindelat. En områdesnämnd har tagit över det särskilda ansvaret för lärarutbildningsområdet. En väsentlig del av arbetet under 2013 har utgjorts av stöd och granskning i samband med UK-ämbetets utbildningsutvärderingar. Områdesnämnderna fastställer utbildningsplaner på delegeation från UFN och har i övrigt ett kvalitetsansvar genom att göra uppföljningar av utbildningarna inom ansvarsområdet ett arbete som påbörjades under Forskarutbildningsnämnden, FuN FuN ansvarar för antagning och fastställer allmän och individuell studieplan för forskarutbildningen, beslutar om handledare samt gör årliga uppföljningar av studieplanerna. FuN har under året lagt ner ett stort arbete på att inrätta rutiner och fastställa styrdokument för att säkerställa kvaliteten i forskarutbildningen. Anställningsförslagsutskottet Anställningsutskottet, AFU, gör en granskning av den vetenskapliga och pedagogiska skickligheten av varje sökande till lektors- och professorstjänster och utgör därmed ett västentligt inslag i Högskolans kvalitetsarbete. Totalt antal avslutade ärenden i AFU under 2013 uppgick till 31 st. varav 3 avbröts jämfört med 2012 som omfattade totalt 40 ärenden varav 12 avbröts. Forskningsetiska nämnden Forskningsetiska nämnden (FEN) har uppgifter som berör forskningsetik, forskaretik samt forskningsliknande inslag i utbildning. I nämndens uppdrag ingår vidare att informera och fortbilda högskolans personal om forskningsetiska frågor med relevans för forskning och utbildning. FEN:s möten har 44 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

45 under året ägnats åt etikprövning av studenters uppsatsprojekt samt forskningsprojekt. Under 2013 har diskussioner förts om relationen mellan FEN och den regionala etikprövningsnämnden. Detta har resulterat i vissa förändringar i FEN:s verksamhet mot forskning, bland annat att de skriftliga utlåtanden FEN ger angående forskningsprojekt benämns som etiska bedömningar istället för rådgivande yttranden. Under hösten har FEN också arrangerat två lunchseminarier om etisk bedömning av examensarbeten. Vidare har samtal med företrädare för området NGL förts med syftet att inleda en satsning mot detta område. Hållbar utveckling Miljöarbetet Arbetet för ökad hållbar utveckling vid Högskolan följer riktlinjerna i miljöledningssystemet ISO Under 2013 har arbetet med att implementera ett heltäckande miljöledningssystem fortsatt. Nya miljömål och handlingsplaner för åren har arbetats fram och beslutades av rektor i mars En miljörevision på akademin Språk och medier genomfördes i slutet av vårterminen En slutsats från revisonen var att högskolans miljömål och miljöpolicy behöver kommuniceras bättre. Diskussioner om hur detta kan göras har förts vid miljörådet. Den miljörapportering som sker till regeringen varje år gav Högskolan Dalarna 11 poäng av 15 möjliga. Globala perspektiv och hållbarhet Vid Högskolan Dalarna är globala perspektiv och perspektiv på hållbar utveckling en angelägenhet för samtliga medarbetare och studenter och ska på så sätt genomsyra hela verksamheten. Högskolans internationaliseringsarbete är ett viktigt led i denna process. Genom samverkan med utländska lärosäten breddas och fördjupas kunskapen om globala perspektiv för lärare/forskare, studenter och övrig personal. Det är därför angeläget att Högskolan fortsätter att verka för att öka antalet utresande studenter och personal. Högskolan Dalarna ska erbjuda attraktiva utbildningsalternativ av hög kvalitet för inresande studenter och främja deras integrationsprocess i det svenska samhället som en del av lärosätets internationaliseringsarbete. I detta sammanhang ska också hänsyn tas till mångfalden i det egna, svenska samhället. Mötet mellan det globala och det lokala ska inte enbart ske studenter emellan utan globala perspektiv och perspektiv på jämställdhet och rättvisa ska vara självklara komponenter i samtliga utbildningar vid Högskolan. I och med att olika sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter beaktas och jämförs på ett systematiskt sätt, främjas därmed även förståelse för frågor gällande hållbar utveckling. Särskilda åtgärder vidtagna under 2013: Utveckling av internationellt attraktiva utbildningar inom framför allt teknikomdrådet; sole nergiteknik. I utbildningsplaner framgår att utbildningarna ska innehålla globala perspektiv och internationella jämförelser: Manual för utbildningsplaner föreskriver från och med 2013 att mobilitetsfönster ska synliggöras i utbildningsplanerna. Genom samarbete med utländska lärosäten samt genom att utveckla internationella samarbeten som bygger på NGL-baserade utbildningsalternativ kan fokus läggas på globala perspektiv och hållbar utveckling: Högskolan har startat ett SIDA-finansierat projekt som omfattar utbildning av barnmorskelärare i Somaliland. Inom flera områden finns det minst en kurs där utbildning bedrivs på engelska och där svenska studenter samläser med utländska studenter. Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 45

46 Verksamhetsstöd Den största delen av verksamhetsstödet organiseras i en gemensam högskoleförvaltning. Vissa administrativa resurser knyts till akademierna. Flertalet av dessa hör till högskoleförvaltningen men är lokalt placerade. Nämndorganisationens kvalitetsarbete har stöd från Utbildnings- och forskningskansliet, UFK, i form av en nämndkansliansvarig och en nämndhandläggare. Inom UFK har en ny avdelning bildats under 2013, avdelningen för styrning och kvalitetet, och en avdelningschef har tillsatts. I och med detta har UFK kunnat utöka sitt stöd till både akademierna och nämnderna i samband med UK-ämbetets kvalitetsgranskningar. Högskolans NGL-centrum har kontinuerligt erbjudit högskolepedagogiska kurser och seminarier. Avdelningen har även tillhandahållit kurser som bl.a. har behandlat Högskolans virtuella lärmiljöer såsom Fronter, Connect, provverktyg, videochatten samt kurser av mer teoretisk karaktär som t.ex. hur plagiat och fusk ska hanteras. Infrastruktur IT Högskolans IT-infrastruktur, inklusive det stora antal IT-stödsystem som den tillhandahåller, är en viktig resurs för att skapa verksamhetsnytta och är ett nödvändigt verktyg för att många delar av Högskolans kärnverksamhet ska kunna fungera. IT-systemen utgör också ett verksamhetskritiskt stöd för att Högskolans administration ska kunna arbeta effektivt. IT-infrastrukturen består av nätverket, med ca anslutningspunkter förutom trådlös access, den virtualiserade serverplattformen i vilken ca 130 servrar är i drift och våra lagringssystem som nu totalt rymmer ca 300 TB data. Under 2013 har förstärkningar av IT-infrastrukturen genomförts genom investeringar i nätverket för att förstärka kapaciteten i Högskolans datorhall liksom i det trådlösa nätverket. Förstärkningar har också gjorts i lagringssystemen och serverinfrastrukturen för att klara de ständigt ökande kapacitetsbehoven. En ny plattform (Opman), för att övervaka och få bättre överblick över IT-infrastrukturen, har driftsatts under året. Arbetet med upprättandet av en ny supportorganisation, ett samarbete mellan avdelningen för studentservice, IT-avdelningen, NGL-centrum och fastighetsavdelningen för att säkra en hög kvalitet och servicenivå i stödet till kärnverksamheten, har varit intensivt under hösten och den nya organisationen kommer att startas upp i början av Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

47 EKONOMI V erksamhetsåret 2013 uppvisar en volymökning med 3 % jämfört med föregående år, trots att anslagen minskade med 1 %. Resultatmarginalen uppgår till + 0,1 %, vilket är en förbättring jämfört med budgeterad resultatmarginal som uppgick till -2,7 %. Högskolan har en mycket god likviditet och myndighetskapitalet uppgår till 27,8 % i relation till omsättningen, vilket överträffar styrelsens mål om 8 10 %. Redovisning av prestationer Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Bilaga 6, sammanställningen Väsentliga uppgifter, sidan 73, innehåller uppgifter om prestationer inom verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå i form av totalt antal studenter, respektive totalt antal helårsprestationer samt kostnaden per helårsstudent och kostnaden per helårsprestation. Bilaga 6 Väsentliga uppgifter innefattar även uppgifter om totalt antal refereegranskade publikationer samt kostnaden per refereegranskad publikation, vilket ger en redovisning av prestation samt kostnaden för denna inom verksamhetsområde forskning. Med kostnad avses kostnaden för utbildning enligt regleringsbrev, vilket innebär att kostnader för uppdragsutbildning och beställd utbildning inte ska ingå. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer inkluderar således inte heller uppdragsutbildning och beställd utbildning. I den totala kostnadsmassan ryms kostnader av högskoleövergripande, alternativt strategisk karaktär som ej fördelats ut per utbildningsområde. Dessa kostnader uppgår till tkr, eller ca 8 % årligen. Akademiövergripande kostnader samt kalkyldifferenser har fördelats ut per utbildningsområde i enlighet med andel kostnad som fördelningsgrund. Högskolan erhåller årligen ersättning för 20 helårsstudenter inom utbildningsområdet media men i praktiken studerar betydligt fler studenter inom området. Helårsstudenter utöver dessa 20 finansieras med ersättning motsvarande teknik eller samhällsvetenskap, beroende på inriktning. Måtten anges per år under den sista treårsperioden. Som mått på prestation samt kostnad för prestation inom samverkan redovisar högskolan volymen externa medel (bidrags- och avgiftsintäkter) både i absoluta tal och i relation till totala intäkterna. De externa medlen som beviljats Högskolan av externa samarbetspartners är, i samtliga fall, resultatet av den aktiva samverkan som bedrivits med det omgivande samhället. Kostnaden för dessa prestationer inryms i prestationsmåtten för Högskolans huvudsakliga verksamheter: utbildning på grundnivå och avancerad nivå; forskning och utbildning på forskarnivå; uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Inom dimensionen Samverkan redovisas volymutvecklingen av den externa finansieringen i form av bidrags- och avgiftsintäkter i absoluta tal samt i relation till de totala intäkterna. Måtten anges per år under den senaste treårsperioden. Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 47

48 Tabell 15: Volym samt kostnad för prestationer Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Volym samt kostnad per utbildningsområde Utbildningsområde Humaniora Antal helårsstudent (HST) Antal helårsprestation (HPR) Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Idrott Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Juridik Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Lärarutbildning Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Medicin Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Media Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Naturvetenskap Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Samhällsvetenskap Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Teknik Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Vård Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Övrigt Antal helårsstudent Antal helårsprestation Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Verksamhetsförlagd utbildning Antal helårsstudent 80 Antal helårsprestation 58 Kostnad per HST * Kostnad per HPR * Samverkan Externa medel i absoluta tal samt i relation till totala intäkter Externa medel Andel Externa medel (avgifter samt bidrag), tkr Andel externa medel 25% 22% 18% 48 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

49 * Kostnad per helårsstudent har beräknats enligt totala kostnader per utbildningsområde. Fördelningen av kostnad per HST och HPR har beräknats utifrån respektive andel av HST och HPR inom det totala ersättningsbelopp per utbildningsområde. Högskolan tillämpar den sk SUHF modellen, varvid indirekta kostnader fördelas enligt fördelningsnyckel. Kostnader för lokaler debiteras efter verklig yta, men enligt ett schablonpris per kvm. Detta kan medföra att lokalkostnaden i verkligheten för vissa lokaler/enheter/utbildningsområden avviker från schablonpriset. Kapitalförändring 2013-års resultat och kapitalförändring för Högskolan Dalarna uppgår till tkr. Föregående års resultat uppgick till och jämfört med 2012 års resultat innebär det en resultatförbättring med tkr. Intäkter 2013 har präglats av en fortsatt planerad reducering av verksamheten inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, i syfte att anpassa volymen till minskande anslagsintäkter. De totala intäkterna för verksamhetsåret 2013 uppgår till tkr jämfört med 2012 då de totala intäkterna uppgick till tkr varvid intäktsökningen mellan åren uppgår till tkr (3 %). Anslagen har minskat med tkr eller 1 %, jämfört med Inom verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår minskningen till tkr eller - 1,1 % och verksamhetsområde forskning ökat med 465 tkr, 0,9 %. De externa intäkterna, avgifter och bidrag har ökat med tkr eller 27 % jämfört med föregående år. Tabell 16: Resultaträkning , tkr I fördelningen av kostnad per helårsstudent och helårsprestation per utbildningsområde jämfört med den totala kostnaden per helårsstudent och helårsprestation (se väsentliga uppgifter) finns en differens motsvarande tkr (8,3 % av de totala kostnaderna) som ej ingår i kostnadsbasen i presentationen av kostnader per utbildningsområde. De kostnader som ej är utfördelade avser övergripande/strategiska projekt/utvecklingsprojekt. Förändring Förändr (%) 2013/2012 Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Intäkter Personal Lokaler Drift Finansiella kostnader Avskrivningar Kostnader Transfereringar Erhållna medel Lämnade bidrag Kapitalförändring Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 49

50 Intäkter av avgifter uppgår till tkr under 2013, vilket är en ökning med tkr jämfört med Avgiftsintäkter från betalningsskyldiga s.k. tredjelandsstudenter uppgår till tkr, en ökning med 7 % jämfört med Inom verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår ökningen av avgiftsintäkter till tkr (28 %). Inom verksamhetsområde forskning har avgiftsintäkterna ökat med 668 tkr, eller 7 % jämfört med Avgiftsintäkter inom verksamhetsområde uppdragsutbildning uppgår till tkr jämfört med tkr under 2012, en ökning med 40 %, se tabell 18. Diagram 4: Verksamhetens intäkter 2013 samt procentuell andel tkr 13,2% (12,4 %) tkr 12,1% (9,7 %) tkr 0,5% (0,7 %) tkr 74,2% (77,1%) Totalt tkr Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Fördelning av verksamhetens intäkter under 2013 specificeras i diagram 4, där jämförande andelar från föregående år redovisas inom parentes. Anslagsintäkternas relativa andel av den totala omsättningen, 74,2 %, har minskat med 2,9 procentenheter jämfört med föregående år då andelen uppgick till 77,1 %. Diagram 5 presenterar fördelningen av bidragsfinansieringen under 2013 mellan olika finansiärer. 44 % av bidragen är hänförliga till Statliga myndigheter jämfört med 41 % under Finansieringen från svenska företag uppgår till 18 % (2012: 21 %) medan andelen finansiering från KK-stiftelsen minskar från 2012-års 5 % till 1 % under I absoluta tal uppgår intäkterna från de statliga finansiärerna till tkr ( tkr). Bidragsintäkterna från svenska företag uppgår till tkr ( tkr). Kommuner och landsting svarar för tkr (8 958 tkr) och slutligen bidrag från EU-institutioner uppgår till tkr (2 273 tkr). De enskilt största statliga bidragsgivarna är Tillväxtverket, tkr, Kammarkollegiet tkr samt Vetenskapsrådet tkr. 50 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

51 Diagram 5: Bidragsfinansiärer 2013 KK-stift 1% (5 %) Övriga 3% (2%) Lärosäten 5% (7 %) Totalt tkr Sv företag 18% (21 %) Övr statl mynd 44% (41 %) Landsting 3% (4 %) Kommuner 10% (9 %) EU-inst 3% (3 %) Statl forskn stift 9% (6 %) Länsstyrelsen 4% (2 %) Omsättningen inom de olika verksamhetsområdena visar en förskjutning av relationerna mellan utbildning på grund och avancerad nivå och uppdragsverksamhet samt forskning. Andelen intäkter hänförliga till utbildning på grund och avancerad nivå fortsätter minska, från 2012-års 74,9 % till 72,3 % under Övriga verksamhetsområden ökar sin relativa andel men uppdragsutbildning och uppdragsforskning ökar med sammanlagt 2,4 procentenheter, från 7,1 % till 9,5 % under De finansiella intäkterna uppgår till tkr, vilket är en minskning med 1074 tkr jämfört med Minskningen av de finansiella intäkterna jämfört med föregående år är hänförlig till ett lägre ränteläge. Diagram 6: Högskolan Dalarnas verksamheter 2013 Totalt tkr 9,5% (7,1%) 17,3% (17,0%) 0,9 % (1,0 %) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Uppdragsutbildning Forskning och utbildning på forskarnivå 72,3% (74,9%) Uppdragsforskning Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 51

52 Utveckling av anslagsintäkter och helårsstudenter Anslagsintäkterna totalt sett, har minskat marginellt från tkr under 2012 till tkr under Inom verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår anslaget till tkr för verksamhetsåret 2013, en sänkning med tkr jämfört med Högskolan Dalarna erhöll ett regeringsbeslut under sommaren som innebar ett extra anslag om tkr för en ytterligare utbyggnad av sjuksköterske- och högskoleingenjörsprogrammen. Den totala utbildningsvolymen för 2013 medför att anslagsintäkterna uppgår till tkr, inklusive ersättning för helårsprestationer från december föregående budgetår. Gällande takbelopp för året utgör tkr. Högskolan har således haft en underproduktion med 1,4 % av takbeloppet vilket motsvarar tkr. Det medför att det utgående värdet av överproduktionen utgör 886 tkr. Beträffande den uppdragsfinansierade verksamheten sammantaget uppgår intäkterna till tkr, en ökning med tkr (33 %) medan kostnaderna uppgår till tkr vilket är en ökning med tkr (15 %) jämfört med Resultatet uppgår till tkr, jämfört med tkr för Tabell 17: Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras , tkr Verksamhet Över-/ underskott tom 2011 Över-/ underskott 2012 Intäkter 2013 Kostnader 2013 Över-/ underskott 2013 Ack över- /underskott utgående 2013 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Uppdragsutbildning Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter Upplåtande av bostadslägenhet* Forskning och utbildning på forskarnivå - Upppdragsforskning Summa Offenligrättslig verksamhet Högskoleprovet *) Förtydligande om uthyrning av lokaler enligt 4 avgiftsförordningen Universitet och högskolor får ta ut avgifter för lokaler som ursprungligen har hyrts för lärosätets egen verksamhet utan den begränsning som följer av 4 andra stycket avgiftsförordningen (1992:191). Antalet anmälda till högskoleprovet har under 2013 ökat med 18 % och uppgår till jämfört med personer I beloppet för avgiftsintäkter enligt regleringsbrev har även avgifter inom verksamheterna utbildning på grundnivå och avancerad nivå och forskning räknats med. Upplåtande av bostadslägenhet Högskolan Dalarna hyr sedan 2010 inte någon bostadslägenhet. Kostnader Högskolans totala kostnader för verksamhetsåret 2013 uppgick till tkr, se tabell 18, vilket motsvarar en minskning med 0,5 % (3 063 tkr) jämfört med Kostnadernas relativa fördelning mellan de olika kostnadsslagen uppvisar smärre variationer jämfört med 2012, se diagram 7. Personalkostnader är den största enskilda kostnadsposten och svarar för 71,2 % av de totala kostnaderna. Driftskostnadernas andel uppgår till 15,6 %, lokalkostnader 10,8 %, avskrivningar 2,4 % och slutligen finansiella kostnader 0,1 %. 52 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna

53 Personalkostnaderna uppgår till tkr och har ökat med 3 % ( tkr) jämfört med Antal personår har ökat från 638 under 2012 till 641 under 2013, vilket motsvarar en merkostnad i storleksordningen cirka tkr. Lönekostnaden ökade med knappa 3 % under verksamhetsåret på grund av lönerevision. Kostnad för utbildning och konferenser har minskat med drygt 200 tkr jämfört med Kostnader för omstrukturering uppgår till cirka tkr under 2013, vilket är en minskning med 6 % jämfört med verksamhetsåret Under 2013 har lokaler på campus Borlänge hyrts ut till externa hyresgäster och där hyresintäkterna redovisas som avgiftsintäkt (i enlighet med bruttoprincipen). Hyresintäkten, som uppgår till tkr under 2013 ska beaktas och reducera de bruttobokförda lokalkostnaderna. Kostnad för lokaler enligt resultaträkningen uppgår till tkr och med beaktande av hyresintäkten reduceras kostnaden för lokaler till netto, tkr. Övriga driftskostnader har minskat med tkr (13 %) jämfört med 2012 och uppgår till tkr. Kostnader för utbildningstjänster ligger cirka tkr lägre jämfört med 2012 vilket förklaras av avvecklingen av verksamheten vid Bergsskolan i Filipstad vid halvårsskiftet 2012, tkr och lägre kostnader för praktikplatser uppgående till tkr. Kostnader för korttidsinvesteringar har minskat med tkr jämfört med Annonseringskostnaden har sjunkit med 1308 tkr jämfört med Kostnader för konsulter har minskat med tkr under 2013, medan övriga främmande tjänster ökat med tkr jämfört med föregående år. Avskrivningarna uppgår till tkr vilket är tkr lägre än föregående år. Högskolan har under 2013 investerat tkr. Under året har två större externfinansierade investeringar slutförts, totalt tkr. För att finansiera anläggningstillgångarna finns lån upptagna i Riksgäldskontoret på tkr, vilket är en minskning med tkr jämfört med föregående år. Vid utgången av verksamhetsåret har Högskolan Dalarna utrustning, inredning samt immateriell utrustning till ett bokfört värde av tkr, vilket utgör en minskning med tkr jämfört med föregående år. Skillnaden mellan bokfört värde och upptagna lån förklaras av att vissa investeringar finansieras med bidrag. Diagram 7: Verksamhetens kostnader 2013 Driftskostnader 15,6% (17,7 %) Finansiella kostnader 0,1% (0,1 %) Avskrivningar 2,4% (2,5 %) Totalt tkr Personalkostnader Lokalkostnader Driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Lokalkostnader 10,8% (10,9 %) Personalkostnader 71,2% (68,8 %) Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna 53

54 Under 2013 har en större genomgång av gamla anläggningar gjorts vilket resulterat i utrangeringar om tkr avser invärderat kapital från 93/94 då myndigheten bildades och tkr avser anläggningar som redan 1999 då man bytte ekonomisystem ej ansågs ha något värde. De återstående tkr är i huvudsak en konsekvens av ett intern beslut om att utrangera all datautrustning äldre än 5 år. Diagram 8: Kostnadsutveckling per kostnadsslag, , procentuell andel 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10, ,0 Personal Lokal Drift Avskrivningar Finansiella Kostnadsutvecklingen i relativa andelar , redovisas enligt diagram 8. Vad gäller personalkostnader fortsätter andelen att öka, sett över den senaste 10-årsperioden. Under 2013 sjunker lokalkostnadsandelen något efter förra årets tillfälliga ökning. Driftskostnaderna har under 2013 minskat sin andel av de totala kostnaderna med 2,2 procentenheter och uppgår till 15,6 %. Högskolans kostnader inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår till tkr, en minskning med tkr (4,3 %) jämfört med föregående år. Resultatet uppgår till tkr. Inom forskning och utbildning på forskarnivå uppgår kostnaderna till tkr, vilket är en ökning med tkr (7,9 %), medan resultatet har försämrats med tkr och uppgår 2013 till tkr. Kapitalförändring per verksamhetsgren Kapitalförändringen inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår till tkr (tabell 18 och 19), vilket är tkr högre än föregående år. Det ackumulerade myndighetskapitalet inom verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår till tkr (se tabell 19). Årets kapitalförändring inom forskningsverksamheten uppvisar en försämring och uppgår till tkr, vilket medför att det ackumulerade överskottet uppgår till tkr (tabell 18 och 19). Uppdragsverksamhet inom utbildning och forskning svarar för 10 % (2012: 8 %) av högskolans totala omsättning och redovisar en positiv kapitalförändring om tkr. Det ackumulerade överskottet uppgår vid årsslutet till tkr. All uppdragsverksamhet, i likhet med övrig externfinansierad verksamhet, bedrivs utifrån principen om full kostnadstäckning gentemot uppdragsgivarna. 54 Årsredovisning 2013 Högskolan Dalarna