Barn- och utbildningssektorn. Internkontroll Jeppaskolan åk F-6

Transkript

1 Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Jeppaskolan åk F-6 Tisdag 8 maj 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1

2 Innehåll Bakgrund... 2 Data om Jeppaskolan... 3 Dokumentanalys... 3 Värdegrunden... 6 Kunskap och lärande... 8 Skolledningen Sammanfattning av styrkor Sammanfattning av förbättringsområden Bakgrund Barn- och utbildningssektorn har under år 2011 prioriterat arbetet med de nya nationella styrdokumenten bl.a. i ett projekt kallat Skola Projektet har haft som mål att samtliga medarbetare inom sektorn ska bli väl förtrogna med uppdraget från de nya nationella styrdokumenten så att dessa kan utgöra grund för planering, genomförande och uppföljning och utvärdering av verksamheten. Arbetet inom sektorn kommer i fortsättningen att fokusera på att bedöma och värdera de resultat och den kvalitet verksamheterna åstadkommer med utgångspunkt från det nationella uppdraget. Låga resultat och bristande kvalitet kommer att leda till förbättringsinsatser. I enlighet med detta har BUN på sitt sammanträde tagit beslut om ett kvalitet- och utvecklingsprogram för sektorn. Programmet lyfter fram fyra prioriterade målområden för sektorns skol- och förskoleenheter. Ökad måluppfyllelse i grundskolan avseende kunskapsuppdraget Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass, fritidshem och de studerande i vuxenutbildningen ska känna sig trygga i sina verksamheter Studie- och arbetsro i samtliga verksamheter Ökat fokus på lärande i förskolan Kvalitet- och utvecklingsprogrammet är en plan för sektorns systematiska kvalitetsarbete. Systematiken gäller såväl huvudmannanivå som skol- och förskoleenheter. Varje huvudman och förskola och skola ska kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen 1. Som en viktig del i barn- och utbildningssektorns uppföljning och utvärderingsarbete ingår internkontrollen. Syftet med internkontrollen är att BUN:s politiker ska följa upp hur verksamheten utvecklas mot de nationella målen och de av BUN prioriterade målområdena. Ett annat syfte är att åstadkomma en styrning av skolans förbättringsarbete från huvudmannanivån. En del av internkontrollen utgörs av granskningsbesök i skolor och förskolor av politiker från BUN tillsammans med sektorsledningen. I kvalitet- och utvecklingsprogrammet beskrivs internkontrollen som ett ledningsverktyg med väsentlig betydelse för både den politiska ledningen och sektorsledningen. Granskningsbesöken omfattar arbetet och resultaten med kunskaps- och värdegrundsuppdraget med fokus på de prioriterade målområdena. Denna rapport omfattar internkontrollen för skolenhet Jeppaskolan som är en F 6 grundskola. 1 4 kap 3-4 skollagen 2

3 Internkontrollen genomfördes tisdagen den 8 maj 2012 av tjänstemännen barn- och utbildningschef Martin Persson och verksamhetsutvecklare IT/kvalitet Jan Gayen. Från den politiska sidan deltog, ordförande i BUN Björn Andreasson, förste vice ordförande i BUN Maria Boström-Lambrén, ersättare Eta Christensson och Gunilla Roest. Rapporten har kvalitetsgranskats av samtliga deltagare som deltog i internkontrollens granskningsbesök och av skolans rektor och biträdande rektor. Data om Jeppaskolan Karin Birger tjänstgör 100% som rektor för Jeppaskolan och Samrealskolan. Anette Saxell tjänstgör som biträdande rektor på 40%. Biträdande rektorn ansvarar för fritidshem och förskoleklass och rektorn för skolenheterna. Jeppaskolan samverkar mycket med Samrealskolan, men internkontrollen omfattar endast Jeppaskolan. Jeppaskolan är två-parallelligt på lågstadiet och en klass per åk på mellanstadiet. Slöjd, idrottshall och matsal finns i byggnaden eller i omedelbar närhet. Skolan har en välskött ekonomi och ökande elevunderlag. Jeppaskolan har nu cirka 260 elever inkl. förskoleklass. Det finns ca 60 personal som arbetar på båda skolenheterna och det är ett utvecklat samarbete mellan dem, enligt rektorn. De flesta i personalen på Jeppaskolan har äldre utbildningar exempelvis mellanstadielärare och lågstadielärare. Rektorn beskriver att lärarna har hög arbetsmoral och är professionella. På Jeppaskolan finns också ett fritidshem med tre avdelningar Solen, Månen och Galaxen, varav Solen är kombinerat med förskoleklassernas verksamhet. Dokumentanalys Internkontrollen har tagit del av nationella ämnesprov för åk 3 (2011) och för åk 5 (2010), bilaga 1. Resultatet av dessa visar att oftast över 90% av eleverna klarar kravnivån för godkänt i de olika delproven, vilket är goda resultat. För skolans åk 3 elever visar resultaten att de sammantaget till och med presterar något bättre än riket i genomsnitt. Av resultaten för eleverna i åk 5 kan utläsas att flickorna presterar högre än riket i genomsnitt, medan pojkarna presterar något under riket i genomsnitt i delproven samtala/tala, skriva samt i längd, area och skala. En del av de skäl som anges till varför pojkar presterar sämre än flickor i skolan är oftast brist på attityd, motivation och en senare mognad hos pojkarna. En lärare svarar att det även kan bero på bristen av manliga förebilder (lärare) i skolan. Det kan tolkas som att det enligt pojkar inte är viktigt eller någon status att befinna sig i en utbildningsmiljö. Det kan tilläggas att pojkarnas resultat inte enbart är lokalt utan även ett nationellt fenomen. Det föreligger en angelägenhet att diskutera och hitta åtgärder och metoder som leder till högre motivation och måluppfyllelse för pojkarna. Där finns även felaktigheter i resultatredovisningen för åk 5 i delproven läsa/samtala, som uppstått vid inrapporteringen till Skolverket. Skolan har försökt få detta ändrat i efterhand, men felaktigheterna har inte kunnat rättas till. Skolan bifogar skriftliga omdömen med framåtsyftande planering för ett par elever i åk 1 och åk 6. Omdömena är utskrivna från IUP-systemet Infomentor. Granskningen visar att lärarna bedömer elevernas kunskaper efter de nya styrdokumenten, men att det finns en viss kvalitativ skillnad hos lärarna i att formulera elevens utvecklingsmöjligheter. Många omdömen beskriver på ett tydligt sätt både elevens inhämtade kunskaper och vad som behöver utvecklas, men inte alltid hur det ska gå till. Rektorn har haft pedagogiska diskussioner om hur bedömningar ska skrivas i IUP-systemet för att skapa ett gemensamt professionellt språk och likvärdighet. Från huvudmannen har en manual med riktlinjer delats ut om vad och hur lärarna ska dokumentera i systemet. Några andra sammantagna resultat av elevernas måluppfyllelse för skolan har inte redovisats. 3

4 Fritidshemsplanen gäller för alla kommunala fritidshem i kommunen och beskriver fritidshemmens uppdrag, pedagogiska tankar, mål och utvecklingsområden, förutsättningar som krävs för att uppfylla uppdraget, styrning och ledning, samt hur den ska kvalitetssäkras. Planen har funnits i tre år, och är uppdaterad efter Lgr11. Den kompletteras med ett dokument kallat Vägen till framgång. Av denna framgår fritidsverksamheternas och förskoleklassernas systematiska kvalitetsarbete. Arbetet med planen bygger på självvärdering av verksamheten utifrån fem övergripande mål: lek och lärande, inflytande och demokrati, utomhuspedagogik, barn i behov av särskilt stöd och samverkan mellan fritidshem, förskoleklass och skola. Genom samtal och enkäter får verksamheten information om hur barnen och vårdnadshavarna upplever fritidshemmens och förskoleklassens kvalitet. Den trygghetsplan som internkontrollen tagit del av innehåller plan mot kränkande behandling och en likabehandlingsplan mot diskriminering. Planen beskriver skolans främjande och förebyggande insatser. I arbetet med att kartlägga förekomsten av kränkningar och trakasserier genomför skolan elevenkäter och sociogram. Dessa data används för att planera det förebyggande och åtgärdande arbetet mot kränkningar och trakasserier. Vid akuta ärenden har skolan en mobbinggrupp som arbetar efter en modifierad Farstamodell. Skillnaden i skolans metod består i att vårdnadshavare till den som blir kränkt och till den som kränker ska kontaktas. I planen saknas redovisning om hur föregående års planering genomförts och vilken effekt åtgärderna haft på målen. Det saknas även beskrivning av när och hur utvärdering av nuvarande plan ska genomföras. Trygghetsplanen som internkontrollen tagit del av gäller för både skolenhet Jeppaskolan och Samrealskolan. Enligt DO:s och Barn- och elevombudets riktlinjer ska varje verksamhet som omfattas av skollagen och diskrimineringslagen ha en egen plan. Både avsaknad av plan eller brist på utredning och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling kan leda till anmälan med krav på skadestånd samt vite för huvudmannen. Rektorn berättar att ett pågående arbete med en ny plan pågår där hänsyn till ovanstående förbättringsområden tas med. Rektorn använder det webbaserade verktyget Plan för skolan. Verktyget tillhandahålls av diskrimineringsombudsmannen på hemsidan I trygghets- och arbetsroenkäten som skolan genomfört i mars 2012 framkommer att två elever i en lågstadieklass på frågan, Är det någon elev eller vuxen på skolan som är dum mot dig?, svarat ofta. För mellanstadiet har några elever svarat att det förekommer ibland och med en kommentar såsom vi skojar bara och jag skojar tillbaka. Det finns också redovisat i enkäten att de sett någon annan vara dum mot en vuxen eller elev på skolan och att det finns elever som är ensamma på rasterna. Internkontrollen har inte frågat vilka åtgärder skolan vidtagit, men förutsätter att arbetet pågår. Till detta förebyggande och åtgärdande arbete har skolan utsett en mobbinggrupp som ansvarar för att analysera de sociogram som genomförs i klasserna. Dessa resultat med analys ligger till grund för diskussion om de akuta åtgärder och förebyggande arbete som skolan och den enskilde klassläraren ska göra. Åtgärder som redovisas är samtal med eleverna inför rasten om vilka aktiviteter och regler för aktiviteterna som gäller, samt om alla kan vara med. Andra åtgärder är högläsning och diskussion av litteratur som tar upp ensamhet och kränkning, samt samarbetsövningar i klassen. Jeppaskolan har tagit fram en handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Handlingsplanen är i form av en processkarta som tydliggör flödet mellan ansvarsfördelning, aktiviteter och beslut. Processen beskriver gången från det att en elev identifieras med särskilda behov till att en pedagogisk utredning med förslag på stödjande åtgärder tas fram. Den pedagogiska utredningen utgör sedan grund för rektorns eventuella beslut om åtgärdsprogram för eleven. En särskild utvecklingsgrupp arbetar centralt med att ta fram ett gemensamt dokument för pedagogisk utredning och åtgärdsprogram för samtliga verksamheter i BUN. Dessa dokument kommer att gälla från och med höstterminen

5 Sammanfattning och slutsatser De resultat som redovisas i de nationella ämnesproven, för åk 3 (2011) och åk 5 (2010), visar att skolans elever ffa flickor lyckas prestera över rikets genomsnitt medan pojkar i vissa delprov presterar under rikets genomsnitt. Det finns anledning att studera orsaker till pojkarnas sämre prestationer för att på sikt bryta detta mönster. En förutsättning i ett mål- och resultatstyrt system är att personalen och rektorn känner till sin skolas resultat. Därefter i gemensamma diskussioner och analyser söka de bästa lösningarna för att eleverna ska nå målen och utvecklas så långt som möjligt. Arbetet med att ta fram en ny plan mot kränkningar och trakasserier ska följa den lagstiftning 2 och krav på uppföljning som åligger huvudmannen och rektorn. Avsaknad av plan eller brist på utredning och dokumentation av kränkande behandling och trakasserier kan leda till anmälan och vite för huvudmannen. Rektorn behöver upprätta planer för varje verksamhet och verksamhetsform. I nuvarande plan saknas redovisning om hur föregående års planering genomförts och vilken effekt åtgärderna haft på målen. Det saknas även beskrivning av när och hur utvärdering av nuvarande plan ska genomföras. I skolans kartläggning av trygghet och arbetsro (mars 2012) framkommer att några elever är ensamma på rasterna och att elever upplever att andra elever än de själva blir kränkta på rasterna. Internkontrollen har inte frågat vilka åtgärder skolan vidtagit med anledning av elevsvaren i trygghetoch arbetsroenkäten, men förutsätter att ett åtgärdande och förebyggande arbete pågår. Ett sätt att förbättra sin verksamhets kvalitet och resultat är att kartlägga kritiska processer i verksamheten med ansvarsfördelning och aktiviteter i processflödet med mätbara mål. Skolan har gjort ett utmärkt arbete med kartläggningen av processen elever i behov av särskilt stöd. Den fungerar som en handlingsplan för hur skolan identifierar, utreder och åtgärdar dessa elevers särskilda behov. Kvalitetsdokument Vägen till framgång finns för både fritidshem och förskoleklass. Vägen till framgång är tydligt processinriktat och revideras inför varje nytt läsår. Dokumentet bygger på självvärdering, med analys och förbättringsförslag inom givna målområden. Det framkommer inte vilka enkäter och frågor som ligger till grund för barnens och vårdnadshavarnas utvärdering, eller när i tid dessa genomförs. Det kan vara så att det görs på olika sätt på varje fritidshemavdelning och förskoleklass, internkontrollen har inte frågat om detta. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet för skolverksamheten med att följa upp, utvärdera och förbättra är ett förbättringsområde som behöver prioriteras. Ett systematiskt arbete ska bedrivas kontinuerligt och processinriktat och ska inkludera olika nivåer i skolan. Huvudmannen har tillsammans med rektorerna utarbetat en övergripande plan (årsklocka) för det systematiska kvalitetsarbetet. Planen kommer att beslutas i BUN:s nämnd och gälla inför läsåret Varje skolenhet ska därefter komplettera med egna aktiviteter i denna plan såsom revidering av handlingsplaner och uppföljning av elevernas måluppfyllelse. 2 Bestämmelser som utgår ifrån skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. 5

6 Värdegrunden Intervju med elevgrupp för åk 1-3, med 11 elever, elevgrupp för åk 4-5, med 4 elever samt två personalgrupper med lärare, fritidspedagoger och förskoleklasslärare. Elever i åk 6 deltar ej i intervjun pga av genomförande av nationella ämnesprov. Grundskolan Eleverna uttrycker att Jeppaskolan är en bra skola. Personalen berättar att det råder en positiv anda bland barnen och att det fungerar väl mellan de yngre och äldre barnen på skolan. Våra morgonmöten fungerar bra, vi stämmer av läget på skolan och tar beslut om hur man ska agera i olika frågor, ex. snöbollskastning, tillägger personalen. Eleverna svarar att de trivs och har bra lärare. En yngre elev berättar stolt att skolan har en fin fotbollsplan med konstgräs. De andra instämmer i att skolan har goda rastaktivitetsmöjligheter, men önskar samtidigt mer uteleksaker. På skolans område finns en natur ås med möjlighet att klättra och leka på och som uppskattas mycket av de yngre eleverna. Det framkommer att det händer konflikter på rasterna, men att de oftast reds ut direkt av rastvakter eller klassläraren under eller efter rasten. Vi har rastvakter ute på rasterna och de har gula västar på sig, säger en av eleverna. Rastvakterna tar ansvar för samtliga elever som har rast och barnen kan gå till vilken vuxen som helst av dem. I alla klasser genomförs samarbetsövningar i syfte att minska och förebygga konflikter. Skolan har enligt rektorns utsago få regler. Utöver skolans regler har varje klass upprättat sina egna klassrumsregler. Personalen går igenom skolans ordningsregler med eleverna ett par gånger per termin. Eleverna berättar att de får vara med och bestämma om ordningsreglerna och en av de äldre eleverna säger att de flesta reglerna är de samma från år till år. Reglerna tas fram i klassråd och skolans elevråd. Eleverna berättar hur urvalsprocessen går till för att hamna i dessa råd och vad råden är till för. I en del fall blir det demokratisk röstning på de som frivilligt anmält sig, i annat fall lottning eller turordning efter klasslistan. Klassrådet är det forum som ordningsreglerna först tas upp på och där förbättringsförslag lämnas. Reglerna som beslutas för klassen på klassråden ska följas. Det skrivs protokoll på råden och vi har en ordförande och sekreterare, berättar en elev. Eleverna känner till ordningsreglerna väl och vilka konsekvenser det får om man bryter mot dem. De räknar upp att läraren kan ringa hem, informera i veckobrev, att de kan få kvarsittning eller bli avstängda från skolan. Elever som hamnar i allvarligare konflikter kan bli inkallade till rektorn eller biträdande rektorn. Skolbussen fungerar bra, svarar berörda elever. En gång fick vi åka bil för att en elstolpe hade trillat, svarar en elev. Eleverna upplever att de känner sig trygga i samband med skolskjutsarna. Erfarenheter från tidigare internkontroller visar att elevers upplevelse av arbetsro skiljer sig mot lärarens upplevelse av arbetsro. Barn och elever är ofta mer kritiska i sin uppfattning jämfört med vuxna. Vid denna intervju uppger några av eleverna att deras klass är pratig och/eller stökig emellanåt. Ett par elever upplever sin klass som mycket pratig, men att när fröken/läraren säger till blir det bättre ett tag. Om läraren kopierar så är det några som springer runt och stör och ibland har vi en extra vuxen i klassen som hjälper till om fröken ska iväg, säger en elev på mellanstadiet. I ett fall utpekas en enskild klasskamrat ut som pratig och störande i klassen. Eleverna säger att det oftast blir stökigare med vikarier. De estetiska och praktiska lektionerna framkommer ofta som något mer pratiga jämfört med de teoretiska. Det kan bero på diverse ämnesaktiviteter såsom gruppdiskussioner, experiment, rörelser, sång, musik och dans och buller från slöjdarbete. En elev tycker att det lätt blir lite högljutt när de genomför experiment i NO. De flesta eleverna anser att lärarnas tillsägelser räcker till för att skapa arbetsro. Förutom direkta tillsägelser använder lärarna även främjande och uppmuntrande metoder. En elev berättar att musikläraren delar ut en smiley till klassen när de haft en bra lektion. I en av lågstadieklasserna kan eleverna frivilligt ta på sig ett par hörselkåpor under lektionsarbetet för att stänga ute ljud. 6

7 En enkätsammanställning av arbetsro som internkontrollen tagit del av omfattar tre frågor för elever i åk 4-6, fyra frågor för lärare i åk 4-6 och övningslärare i åk 1-3. Enkätsvaren genomfördes ht 2010, och resultaten sammanfaller till stor del med den uppfattning som ovan redovisats från intervjuerna med elever och personal. Personalen beskriver att det är högt tempo i verksamheterna. Klasslärare har mycket administrativt arbete att göra och säger att det blir mindre spontan tid med eleverna. På lågstadiet anser man att klasstorleken är bra med ca st elever per klass och att arbetslagssamarbetet fungerar bra. Mellanstadiet har större klasser på ca 30 elever per klass. Dessa klasser stärks med att en specialpedagog eller en extra lärare går in i klasserna och stöttar upp. Specialpedagogen har även undervisning med enskilda barn. Många av lärarna på mellanstadiet har lång undervisningserfarenhet och anser själva att de klarar av att skapa trygghet och studiero trots de stora klasserna. Fritidshem Skola och fritids arbetar i spår med två fritidshem. Det är arbetsbesparande med spåren. Ett tredje fritidshem är kopplat till förskoleklassens verksamhet. Internkontrollen missade att intervjua lågstadieeleverna om hur de upplever sin fritidsverksamhet. Vid intervjun med mellanstadieeleverna framkom att de tyckte fritidshemmet varit bra på lågstadiet, med många aktiviteter, skapande och god stämning. Det var bra stämning på fritids och jag kände mig trygg, svarar en elev. Det var bra med flera fritidshem på skolan, det fanns alltid många barn att leka med, säger en annan. Eleverna kommer inte på något som då kunde varit bättre, de har heller inga andra fritidshem att jämföra med. Fritidshemmen har idag många barn inskrivna, men personalen tycker att det fungerar bra och har ett bra samarbete mellan sig och med skolan. De mellanstadieelever som idag vistas på fritidsklubben trivs med verksamheten och uppger att de får hjälp med att göra sina läxor vid behov. Förskoleklass Förskoleklassen har trygghet som mål, även om de också fokuserar på lärandet. Enligt personalen är den fysiska miljön för förskoleklassen inte helt bra, men det går. Personalen använder mycket dramaövningar i sin pedagogiska verksamhet. Både fritids och förskoleklassens personal upplever att barnen känner sig trygga i deras verksamheter. Samverkan mellan förskoleklass och skola tycker personalen fungerar bra. Det råder samsyn i normer och värdegrund mellan verksamheterna på skolan och föräldrarna är delaktiga. Några av de trygghetsfrämjande aktiviteter som förekommer är fadderverksamhet och temadagar. Detta är positivt enligt lärarna och fungerar väl, inte minst för förskoleklassbarnen. Men skolan har inte gjort någon utvärdering av aktiviteterna. Sammanfattning och slutsatser Eleverna tycker att skolområdet inbjuder till goda rastaktivitetsmöjligheter, men önskar samtidigt mer uteleksaker. Eleverna i intervjun känner sig trygga på skolan 3. I skolans kartläggning av trygghet och arbetsro (mars 2012) framkommer att några elever är ensamma på rasterna och att elever upplever att andra elever än de själva blir kränkta på rasterna. Skolan ska följa upp dessa uppgifter och vidta åtgärder om så inte redan görs. Det råder samsyn i normer och värdegrund mellan personalen i skolans olika verksamheter. Vid intervjuerna framkommer att skolan bedriver ett aktivt främjande, förebyggande och åtgärdande arbete för att skapa trygghet och studiero med viss systematik. Eleverna är delaktiga i klassråd och elevråd med att ta fram skolans ordningsregler och kan räkna upp flera utav av dem, samt ange följderna av att bryta mot dem. Eleverna tycker att de oftast har tillräcklig studiero med sin klasslärare, men upplever sin klass som pratigare och stökigare vid vikarier, samt under praktisk estetiska ämnen. Lärarna på mellanstadiet har många elever i sina klasser, men anser sig kunna skapa tillfredsställande studiero. 3 Skolan omfattar i denna rapport även verksamheterna förskoleklass och fritidshem om inget annat anges. 7

8 Kunskap och lärande Intervju med elevgrupp för åk 1-3, med 11 elever, elevgrupp för åk 4-5, med 4 elever samt två personalgrupper med lärare, fritidspedagoger och förskoleklasslärare. Elever i åk 6 deltar ej i intervjun pga av genomförande av nationella ämnesprov. Under rubriken utveckling finns delar av intervjun med skolledningen medtaget. Planering Eleverna i den äldre och delar av eleverna i den yngre elevgruppen känner till sina utvecklingsmål. Några av eleverna talar om målen som de arbetar med i undervisningen på ett självklart sätt. En del av målen är uppsatta på väggen i klassrummet och lärarna läser ibland upp målen (kunskapskraven) från läroplanen. Veckans mål skrivs in i våra kontaktböcker, svarar en elev. Lärarna väljer ut några få kunskapskrav, oftast i kärnämnena. Vi sätter upp målen på måndagen och utvärderar dem på fredagen, svarar en mellanstadielärare. Oftast är det mål i kärnämnena. På utvecklingssamtalet får eleven veta vad de har klarat av och hur de ligger till. En elev berättade att hon ska bli bättre i ämnet geografi. Eleverna får också veta vilka styrkor de har och vad de behöver fortsätta att utveckla, det gäller både under lektionstid och på utvecklingssamtalet. Genomförande Eleverna ger exempel på saker som de lärt sig och håller på att arbeta med. Vi får lära oss om konstnärer, vi ska lära oss att räkna och skriva och man ska kunna ng-ljudet, är några av elevernas egna konkreta exempel på kunskaper och färdigheter som de arbetar med. Variationen i undervisningen tycker de äldre eleverna borde vara större. En del yngre elever är inte säkra på vad som menas med variation. En elev önskade att de hade lite mer inflytande på val av arbetssätt och arbetsformer. Lärarna styr det mesta av undervisningen och det ges inte tillräckligt utrymme för elevernas egna initiativ. Lektionsaktiviteter som kan variera är experiment på NO och innehållet på fredagsstunden. Vad fredagsstunden är framkommer inte av elevsvaret. Undervisningsresurser såsom Smartboards med projektorer finns i alla klassrum på skolan. Lärarna anser att detta tillsammans med avtal med AV-Media 4 bidrar till att skapa varierad undervisning och stimulera elevers olika lärstilar. Elevens val 5 tillgodoses inte fullt ut på Jeppaskolan. Det ska finnas elevens val enligt timplanen 6. Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Tiden för elevens val används oftast till att komma ifatt i de ämnen som eleverna halkat efter i och till viss del i att fördjupa sina kunskaper. En elev uttrycker sin besvikelse över detta, i åk 5 hade vi elevens val förra terminen men inte så mycket nu. Två elever i åk 4 instämmer att de också saknar elevens val. Kommunen har gjort en lokal fördelning av grundskolans totala minimumkrav på 6665 undervisningstimmar. Höörs kommunala grundskolor erbjuder 6728 timmar totalt på årsbasis. Elevens val omfattar 382 timmar enligt den nationella timplanen. Lokalt har huvudman för Höörs kommunala grundskolor fördelat 379,73 timmar. I denna timplan fördelas elevens val 95 timmar för åk 1-3, 178 timmar för åk 4-6 och således 107 timmar för åk 7-9. Eleverna får utmaningar av sina lärare i undervisningen om de blir klara med sina uppgifter. Eleverna beskriver utmaningarna i att lösa ytterligare en liknande uppgift, producera nya faktatexter, räkna vidare med svårare extrauppgifter eller att arbeta med målen i sin IUP. På frågorna hur vet ni att ni lärt er det ni ska? och hur får ni visa att ni kan det?, ger eleverna exempel på färdigheter såsom att kunna räkna upp multiplikationstabellen utantill, stava rätt och läsa med flyt. 4 AV-Media hyr ut undervisningsmaterial i form av böcker, temalådor, filmer och musik 5 10 kap. 4 tredje stycket skollagen 6 Timplanen 8

9 Uppföljning och utvärdering Ett par elever på mellanstadiet berättar att kamratbedömning ibland förekommer i undervisningen. De ger återkoppling på varandras texter, vad som är bra och vad som behöver utvecklas. Elever som riskerar att inte nå lägsta kunskapskraven kan erbjudas hjälp av specialpedagog. Detta föregås av att lärarna gör en pedagogisk utredning och beslutar om vilka särskilda stödåtgärder som ska sättas in. Ibland resulterar dessa utredningar i att eleven får ett åtgärdsprogram. En lärare uppger att hennes klass behöver någon form av mer särskilt stöd. De flesta eleverna är på väg att uppnå kunskapskraven, men ytterligare särskilt stöd krävs för att alla elever ska lyckas nå målen. Skolan har ansökt om tilläggsbelopp för en extra resurs till klassen. Internkontrollen frågar lärarna på mellanstadiet vad de anser ligga bakom att flickorna presterade bättre än pojkarna på 2010 års nationella prov? Lärarna svarar att, flickorna är duktigare än pojkarna, de mognar snabbare. Pojkarna kom ifatt tidigare, men det gör de inte nu. En annan synpunkt som nämns är att det finns för få manliga lärare och manliga förebilder i skolan. Några särskilda åtgärder om hur pojkarna ska motiveras och prestera bättre görs i nuläget inte på skolan. Samtidigt finns erfarenheter av pojkar som presterar mycket väl för sin ålder och att kunskaper och förmågor inbördes mellan eleverna oavsett kön varierar. En lärare berättar att en pojke läser högstadiets engelska och i samma klass har vi elever som knappt kan läsa. Läraren har 30 elever och en del av dem kan inte läsa. Klasstorleken har ändå inte så stor betydelse menar läraren. Till hjälp har läraren 40 % resurs i sin klass. I den andra av de tre mellanstadieklasserna får klassläraren extra stöd några timmar i veckan. Lärarna uppger att mycket planeringsarbete måste till för att kunna individualisera undervisningen. Skolan har tidigare haft klasskonferenser varje termin, rektorn vill ha det årskursvis istället och kunna utgå från kunskapsresultaten i InfoMentor. Systemet hjälper oss mycket, det kommer att bli en viktig del av kommunens systematiska kvalitetsarbete, tillägger rektorn. Dokumentation Lärarna planerar och bedömer innehållet i undervisningen efter de nya styrdokumenten. De använder InfoMentor för att skriva elevernas IUP. Åtgärdsprogram görs på skolans egna blanketter än så länge. De anser att de fått mycket information och utbildning om Lgr11 och InfoMentor, men önskar mera. Lärarna ser fördelar med att det formas ett professionellt gemensamt språk i InfoMentor och att dokumentationen kan göras digitalt. Någon tycker att det är för mycket klickande och att det tar tid. En del oro och osäkerhet består i hur de ska bedöma elevers kunskaper efter kursplanernas kunskapskrav. Vi har haft diskussioner om hur och när vi ska markera när elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Personalen säger att de behöver arbeta mer med detta samt den framåtsyftande planen i IUP. En lärare som är ny saknar utbildning i InfoMentor men erbjuds hjälp av kollegor. Lärare på mellanstadiet känner att deras stora elevgrupper och undervisning i flera ämnen skapar mycket administrativ dokumentationsbörda. En lärare ifrågasätter elevens nytta av all dokumentation som görs. Läraren åsyftar dokumentation av frånvaro, pedagogisk planering, skriftliga omdömen, framåtsyftande planering, nationella prov och snart betyg i både åk 6 och 7. Lägg därtill dokumentation av handlingsplaner, verksamhetsutveckling, åtgärdsprogram och förseelserapporter. En lärare genomför delar av de nationella proven i sin åk 6 klass på morgonen innan intervjun. På frågan, vilken kollega ska du göra en sambedömning av de nationella proven med? svarar läraren att det inte behövs. Skolverkets rättningsinstruktioner är så tydliga att det inte behövs någon sambedömning, menar läraren. Läraren bedömer att de nationella proven för åk 6 i engelska har blivit svårare sedan 2010, men att svårighetsgraden i svenska och matematik inte nämnvärt förändrats. Rektorn har enligt kalendariet erbjudit tid till lärarna för sambedömning. Det är inte bedömningen som är svår utan genomförandet av proven som tar tid, menar lärarna. Utveckling- och förbättringsarbete De pedagogiska träffarna handlar mycket om bedömning och hur dokumentation ska göras i InfoMentor. Skolan ska fortsätta de pedagogiska diskussionerna med fokus på betyg i åk 6 och om 9

10 vad och hur lärarna skriver i den framåtsyftande planeringen av IUP:n. En del pedagogiska träffar har fått stryka på foten pga andra ärenden påpekar rektorn. De har inte ett fastlagt program, men tiden för dem ligger fast. Agendan bestäms av rektorn tillsammans med en av lärarna. Lärarna har vid ett par tillfällen besökt varandras lektioner. Dessa tillfällen föregicks av pedagogiska diskussioner, vilka legat till grund för det som kollegorna skulle studera hos varandra. Vid det första besöket skulle metoden No hands up studeras och vid det andra besöket kamratbedömning. Rektorn önskar att hon hade varit mer ute i klassrummen för att följa upp effekten av dessa pedagogiska metoder inför de fortsatta diskussionerna. Hon konstaterar att effekten av lärarnas besök hos varandra av olika orsaker inte fått avsedd effekt. En av lärarna uttryckte att hans elever vanligtvis är tysta och vana vid att räcka upp handen och blev istället konfunderade av denna metod. Studerandet av undervisningsmetodernas effekt reducerades istället till att omfatta huruvida auskultation i varandras klassrum som metod kunde vara framgångsrikt. Rektorn är övertygad om att lärares besök vid och studium av kollegors undervisning är en framgångsrik metod. Gör vi detta i kombination med en tydlig pedagogisk tanke om vad som ska ske i undervisningen och samlar erfarenheten av dessa besök till en grund för de fortsatta pedagogiska diskussionerna kan vi nå långt, säger rektorn. Rektorn har inte gett upp tanken på No hands up, vi ska återkomma till detta, svarar hon. Vi har dokumenterat de pedagogiska diskussionerna, men inte analyserat hur vi ska gå vidare. Där finns ett tydligt samarbete i åk 1-3 eftersom det är två-parallelligt, men inte så mycket på mellanstadiet. Det är organisationen som styr detta, påpekar rektorn. Vi försöker att prata med all personal, säger rektorn. Medarbetarsamtalen ska ju garantera att alla får ett samtal och utöver detta försöker vi regelbundet söka upp medarbetarna i verksamheten med spontana och ibland oanmälda besök för att kolla av läget, svarar rektorerna. Diskussioner pågår om att förlägga utvecklingssamtalen vid terminsstarterna. Rektorn har hämtat idén från den fortbildning som rektorerna i Höör genomfört på Kristianstad högskola under detta läsår. Rektorn visar upp en processkarta på hur förläggningen av utvecklingssamtalen ska ligga, med förslag till en ny struktur för att följa upp åtgärdsprogrammen. Biträdande rektorn inflikar att större kvalitets- och utvecklingsarbeten tar upp till cirka tre år innan de är implementerade i verksamheten, det gäller både arbetet med Lgr 11 och fritidshemsplanen som hon ansvarar för. Fritidshemsplanen kompletteras med Vägen till framgång. Denna innehåller fem målområden som ligger till grund för kontinuerlig uppföljning, utvärdering och förbättring av fritidshemsverksamheten och förskoleklassverksamheten. Samverkan och övergången till skolan utvärderas också varje år i denna plan. Personalen tycker att planen och arbetet med den är bra och tydligt. Biträdande rektorn säger att det är bra men olika kvalitet i fritidshemmen på Jeppaskolan. Vi försöker förbättra det genom vårt systematiska kvalitetsarbete. Det är även svårt med att skapa planeringstid för fritidspedagogerna, tillägger hon. Sammanfattning och slutsatser Lärarna planerar och bedömer innehållet i undervisningen efter de nya styrdokumenten. De använder InfoMentor för att skriva elevernas IUP. Åtgärdsprogram görs på skolans egna blanketter än så länge. Lärarna ser fördelar med att det formas ett professionellt gemensamt språk i dokumentationen i InfoMentor. En lärare som är ny saknar utbildning i systemet men erbjuds hjälp av kollegor. Lärare på mellanstadiet känner att deras stora elevgrupper och undervisning i flera ämnen skapar mycket administrativ dokumentationsbörda. En lärare ifrågasätter nyttan för eleven med all dokumentation. Dokumentation som åläggs lärarna genom styrdokumenten kan rektorn inte befria personalen ifrån att göra. Diskussion om syftet med och värdet av dokumentation kan behövas. Det förutsätter rektors aktiva roll i att tillsammans med personalen bestämma vad som ska dokumenteras och hur dokumentationen ska användas. Därefter tillsammans analysera data från dokumentationen och bedöma vilka utvecklings- och förbättringsinsatser som behöver göras på individ-, grupp- och enhetsnivå för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt. 10

11 De resultat som redovisas i de nationella ämnesproven, för åk 3 (2011) och åk 5 (2010), och som omnämns i dokumentationsanalysen, visar att skolans elever ffa flickor lyckas prestera över rikets genomsnitt medan pojkar i vissa delprov presterar under rikets genomsnitt. Någon analys och riktade insatser har inte förekommit, säger rektorn. Det finns anledning att studera orsaker till pojkarnas sämre prestationer för att på sikt bryta detta mönster. Elevinflytandet i och över undervisningen verkar stå tillbaka mot en mer lärarstyrd sådan. De extra utmaningar som eleverna får är till stor del på individnivå med inriktning på att producera nya uppgifter på en högre nivå. Utmaningarna ligger mer sällan på gruppnivå med inslag av samarbete, ge återkoppling på varandras kunskapande och resonemang om hur kunskaper och färdigheter i ämnet kan gestaltas i olika former samt på olika kvalitativa nivåer. En av de intervjuade lärarna genomför nationella ämnesprov i sin klass. En reflektion som internkontrollen gör på lärarens bedömning av att de nationella proven, som numera genomförs i åk 6 mot tidigare åk 5, är lärarens utsago om att proven inte blivit svårare i svenska och matematik utan endast i engelska. Detta ger god grund för att stärka argumenten för kollegial sambedömning. Är lärarens tolkning att kunskapskraven i svenska och matematik för åk 6 i Lgr11 är lägre än vad de var för åk 5 i kursplaner 2000? Rektorn ska säkra att likvärdig bedömning görs av elevernas kunskapsutveckling. Utvecklingsarbetet pågår med fortsatt implementering av styrdokumenten varvat med lokala pedagogiska utmaningar och strukturella frågor som behöver lösas. En av lärarna på skolan har till uppgift att tillsammans med rektorn driva och dokumentera skolans pedagogiska utvecklingsarbete. Skolans pedagogiska tanke med erfarenhetsutbyte via klassrumsbesök och efterföljande utvärderingsdiskussioner kan i vissa delar liknas vid en lesson study och/eller learning study metod. En metod som framgångsrikt används i Japanska skolor för att arbeta fram de bästa undervisningsmetoderna för ett lärobjekt. Skolledningen Skolledningen består av rektorn Karin Birger och biträdande rektorn Anette Saxell. Varje morgon har Jeppaskolan morgonmöte, dessa ersätter ae-mötena och frigör mer tid för pedagogiska diskussioner. Att hålla morgonmöten är än så länge unikt för Jeppaskolan jämfört med övriga skolor i Höör. Både rektorns och biträdande rektorns uppfattning är att medarbetarna också anser att dessa är bra. De får information i tid, eventuella rykten cirkulerar aldrig någon längre tid och beslut kan fattas tidigt. Morgonmötenas innehåll och beslut dokumenteras. Arbetslagskonferenser sker på måndagar och pedagogiska konferenser på tisdagar. Rektorn vill skapa en bra grundstruktur för sin organisation, vi behöver veta när olika saker ska hända och hur vi ska göra. Vi har högt i tak i våra diskussioner och det är bra trivsel. En stor del av lärarna anser sig ha gott stöd hos sin rektor. Vi har en rektor som lyssnar på oss, säger en lärare. Återkoppling sker på våra medarbetarsamtal och vi får tydliga utvecklingsmål av rektorn. En stor del av lärarna är nära pensionen. Om de personerna försvinner kommer en del av kulturen försvinna. Den kultur som åsyftas är förmågan att våga ställa krav på eleverna och deras vårdnadshavare samt erfarenhet och ledarskap i undervisningen som de har. Rektor anser att skolan totalt håller hög kvalitet. Jeppaskolan får in elever från andra upptagningsområden och det är väl ett bevis på att vi har god kvalitet, summerar rektorn. På skolan pågår nästa läsårs tjänstefördelning. Rektor pratar med alla medarbetare om detta, vad de vill göra och om hur skolans organisation ska se ut nästa läsår. Vid intervjun frågar internkontrollen om rektorn kunnat lyfta bort någon arbetsuppgift från sitt uppdrag? Rektorn har tagit bort kvalitetsredovisningen, men har ännu inte delegerat något 11

12 rektorsansvar. Ledighetsansökningar och åtgärdsprogram har rektorn funderat på, men än så länge finns ingen delegering. Biträdande rektorn har inte heller fått sin delegation, men den ska skrivas, säger rektorn. Trygghetsplanen har i nuvarande form en del brister och görs om i Plan för skolan som är ett webbaserat verktyg, berättar rektorn. Verktyget guidar skolan steg för steg genom planens olika delar. Längs vägen får man praktiska tips och råd samt hänvisningar till lagar och riktlinjer. Verktyget är gratis att använda och har tagits fram av Diskrimineringsombudsmannen (DO) i samarbete med Barn- och elevombudet (BEO). Ger huvudmannen skolan förutsättningar att bedriva en god verksamhet med hög kvalitet? undrade internkontrollen. Rektor instämmer i stort, lärarresursen är god eftersom elevantalet växer. Om rektor ska kunna vara pedagogiska ledare måste det även finnas ledningsresurser på skolan. Den fortbildning som rektorerna i Höör genomfört på Kristianstad högskola under detta läsår har gett verktyg och stöd i det prioriterade arbetet att utveckla rektors nationella uppdrag enligt rektorn. Kvalitet- och utvecklingsresan för fritidshemmen har varit utvecklande för den biträdande rektorn. Skolledningen använder sig av varandras styrkor och utvecklar hela tiden varandra. Vi delar samma grundsyn, konstaterar de. Sammanfattning och slutsatser Morgonmöten är än så länge unikt för Jeppaskolan jämfört med övriga skolor i Höör. Både rektorns och biträdande rektorns uppfattning är att medarbetarna också anser att dessa är bra. Rektorn ser med viss oro på att de en del av lärarkåren snart kommer att gå i pension. En del av skolans kultur bärs av deras förhållningssätt och ledarskap. Det är högt i tak i diskussionerna och bra trivsel på skolan, säger rektorn. Rektorn har inte delegerat några ansvarsuppdrag till någon personal ännu, men intentionen finns. Trygghetsplanen har kritiserats under dokumentationsanalysen tidigare och är enligt rektorn på väg att skrivas om i verktyget Plan för skolan. Sammanfattning av styrkor Vid intervjuerna träffar vi engagerade elever som ser ut att må bra och känner till sina utvecklingsmål. Skolan bedriver ett aktivt arbete med målstyrningen. Mycket fokus på de skriftliga omdömena i elevernas IUP. Personalen planerar, genomför och utvärderar elevernas kunskaper efter de nya styrdokumenten. Morgonmötena gör att information och kommunikation kring aktuella frågor fungerar väl. Samverkan förskoleklass skola fritidshem fungerar bra. Det systematiska kvalitetsarbetet genom Vägen till framgång, i förskoleklass och fritidshem, är processinriktat och fungerar bra. 12

13 Aktivt och engagerat värdegrundsarbete med tydliga konsekvenser om eleverna bryter mot reglerna. Lärandet står i centrum, livliga diskussioner på konferenstid. En stor del av personalen anser att rektorn är bra på att lyssna och stödja medarbetarna. Vårdnadshavare utanför skolans upptagningsområden väljer att placera sina barn på Jeppaskolan, vilket ger ökat elevunderlag. Skolan har en välskött ekonomi. Sammanfattning av förbättringsområden Rektor är ansvarig för skolans resultat och för att uppföljning och utvärdering sker i förhållande till de nationella målen. Enligt skollagen ska rektor hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och särskilt verka för att utbildningen utvecklas. 7 Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet för skolverksamheten med att följa upp, utvärdera och förbättra är ett förbättringsområde som behöver prioriteras. Ett systematiskt arbete ska bedrivas kontinuerligt och processinriktat och ske på alla nivåer i skolan. Skolan håller på att ta fram en årsklocka för det systematiska kvalitetsarbetet. Elevens val utbudet är för begränsat. Rektorn instämmer vid återkopplingen att skolan inte lever upp till kraven i skolförfattningarna angående elevens val. Arbetet med den skriftliga framåtsyftande planen i elevernas IUP behöver utvecklas. Fokus är många gånger på enskilda ämneskunskapskrav i kärnämnena och mer sällan på ämnesövergripande förmågor. Fokus behöver läggas på pojkarnas prestationer, de har ju sämre resultat. Hur ska de motiveras? Detta har enligt rektorn inte varit ett prioriterat område och inga insatser är gjorda. Rektor ska säkra att alla ser samma värde av utvecklingsarbetet och den pedagogik som skolan och undervisningen ska genomsyras av, samt att detta leder till att de nationella målen uppfylls. Likvärdiga bedömningar för ffa de nationella proven ska säkras. Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan är inte uppdaterad och genuint processinriktad, samt omfattar i dagsläget inte samtliga verksamheter. Skolan håller på att åtgärda detta i samband med att man går över till att använda DO:s webbaserade verktyg Plan för skolan. I skolans kartläggning av trygghet och arbetsro (mars 2012) framkommer att några elever är ensamma på rasterna och att elever upplever att andra elever än de själva blir kränkta 7 Rektors ansvar: 13

14 på rasterna. Rektorn ska följa upp dessa uppgifter och vidta åtgärder om så inte redan skett. Bilaga 1 Grundskolan - Resultat på ämnesprov årskurs 3 Vald period: 2011 Vald organisation: Höör Jeppaskolan Vald huvudman: Samtliga huvudmän Totalt i urvalet Totalt riket Antal Andel Andel elever som nått som nått kravnivån kravnivån av samtl. av samtl. Ämne Delprov elever elever Matematik Mönster och linjal 23 95,7 93 Matematik Massa och tid 23 82,6 83,8 Matematik Taluppfattning 23 95,7 91,4 Matematik Räkna i huvudet ,9 Matematik Matematiska problem Matematik Skriftliga räknemetoder 23 91,3 81,6 Matematik Kommunikation och begrepp 23 95,7 91,4 Svenska Muntlig uppgift 23 95,7 94,9 Svenska Läsning skönlitterär text 23 91,3 93,9 Svenska Läsning faktatext 23 95,7 89,7 Svenska Elevens högläsning 23 91,3 91,9 Svenska Skrivuppgift: berättande text 23 91,3 91,6 Svenska Skrivuppgift: stavning och interpunktion ,9 Svenska Skrivuppgift: läsbarhet 23 95,7 94,5 Svenska Skrivuppgift: beskrivande text 23 95,7 92,1 Rapportbeskrivning och definitioner etc. Samtliga uppgifter avser elever i årskurs 3. OBS: I resultaten för ämnesproven i årskurs 3 ingår också elever som går i svenska utlandsskolor. Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. * Antal elever Antal elever som ingick i insamlingen för ämnesproven i årskurs 3. * Andel som nått kravnivån Andel elever som uppnått kravnivån av totalt antal elever i åk 3 som genomfört eller inte genomfört ämnesproven i åk 3. 14

15 Totalt riket samt stapeln för riket för respektive kön visar resultat för alla skolor i riket, både kommunal och fristående huvudman ingår. Bilaga 1, fortsättning Grundskolan - Resultat på ämnesprov årskurs 5 Vald period: 2010 Vald organisation: Höör Jeppaskolan Vald huvudman: Samtliga huvudmän Totalt i urvalet Totalt riket Antal Andel Andel elever som nått som nått Ämne Delprov kravnivån kravnivån Engelska Samtala/tala 41 80,5 87,6 Engelska Lyssna/förstå (skriva) 41 85,4 84,5 Engelska Läsa/förstå (skriva) 41 90,2 88,1 Engelska Skriva 41 82,9 88,9 Matematik Miniräknare, räknesätten 41 90,2 92 Matematik Längd, area, skala 41 80,5 84,2 Matematik Tid, statistik 41 95,1 91,2 Matematik Räknemetoder 41 92,7 86 Svenska Läsa, förstå litterär text 41 90,2 88,5 Svenska Läsa, förstå sakprosa 41 95,1 92,8 Svenska Skrivuppgift, berättande 41 97,6 88,4 Svenska Skrivuppgift, förklarande 41 97,6 88,3 Svenska Läsa, samtala 41 46,3 89,9 Rapportbeskrivning och definitioner etc. Samtliga uppgifter avser elever i årskurs 5. Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. * Antal elever Antal elever som ingick i insamlingen för ämnesproven i årskurs 5. * Andel som nått kravnivån Andel elever som uppnått kravnivån av totalt antal elever i åk 5 som genomfört eller inte genomfört ämnesproven i åk 5. Totalt riket samt stapeln för riket för respektive kön visar resultat för alla skolor i riket, både kommunal och fristående huvudman ingår. 15