Kommunal 2007 Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Kommunal 2007 Verksamhetsberättelse

2 Helsidesbilderna på tre av de kommunalare som vi har intervjuat och citerar här är hämtade från Kommunals annonskampanj hösten 2007, Sverige behöver fler proffs. Kampanjbilderna visade olika medlemmar i sin fritidsmiljö. De tre medlemmarna är Carina Plomén, Mario Gavran, och Maja Falk. Omslaget föreställer Elsa Tzehaye, bussförare, som under hösten syntes på en dekoraffisch i samband med Kommunals avtalskonferenser för trafikområdet. Vårdbiträdet Seydou Sidibe, som syns i organisationskapitlet, medverkar i en av några korta yrkesfilmer som Kommunal började spela in under året för den fackliga skolinformationen.

3 Verksamhetsberättelse 2007 Kapitel och paginering

4 Vår vision Kommunal känner inga gränser för kampen. Kommunal med många olika medlemmar är en en stark stark kraft kraft i utvecklingen i av samhället. av Vår Vår förmåga och närhet skapar trygghet på arbetsplatserna och samhörighet i en föränderlig värld. Vägen fram Kommunals medlemmar tar ansvar för människor, djur, byggnader och natur. Kommunalarnas arbete medverkar till att skapa det framtida samhället. Kommunal kämpar för ett rättvist och jämställt samhälle. Där har alla människor lika värde och får den vård, omsorg och andra välfärdstjänster som de behöver. Kommunal är en attraktiv organisation som hörs och syns i samhällsdebatten. Beslutsfattare frågar Kommunal. Kommunal kämpar för ett tryggare och mer utvecklande arbetsliv för varje individ. Kommunals medlemmar har hög yrkesstatus och rättvisa löner. Alla har en arbetsmiljö där ingen riskerar sin hälsa vare sig på lång eller kort sikt och där alla kan använda sin yttrandefrihet. Alla kan få individuell utveckling av kompetens, yrkeskunskap och ansvarstagande. Medlemmar frågar Kommunal. Kommunal når sina mål genom att sluta avtal, genom kampanjer och aktioner, och genom att samverka med arbetsgivare och andra som är viktiga för oss. Kommunal använder politisk påverkan och opinionsbildning. opinionsbildning. Kommunal är öppen för och använder dialog. Intresseorganisationer och grupper frågar Kommunal. Kommunal.

5 VISION Kommunal tar tydlig ställning till hur välfärdssamhället Kommunal tar tydlig bör organiseras ställning till och hur vi i en hur alltmer välfärdssamhället internationaliserad bör organiseras ekonomi, och både hur vi här i en hemma alltmer och internationaliserad i andra länder, kan ekonomi, skapa materiella hemma och sociala och i värden. andra länder, Alla människor kan skapa har mate- sina både här riella grundläggande och sociala politiska värden. och Alla sociala människor rättigheter har sina grundläggande tillgodosedda. Globala politiska gemensamma och sociala rättigheter resurser fördelas på ett hållbart Globala och gemensamma rättvist sätt. resurser Omvärlden för- tillgodosedda. delas frågar på Kommunal. ett hållbart och rättvist sätt. Omvärlden frågar Kommunal. Meningen med föreningen Meningen Kommunals uppgift med föreningen är att tillvarata medlemmarnas intressen uppgift på arbetsmarknaden är att tillvarata och medlemmar- i samhälls- Kommunals nas livet intressen i övrigt. på arbetsmarknaden och i samhällslivet Kommunal i övrigt. skall arbeta för goda anställningsvillkor Kommunal och arbetsförhållanden, skall arbeta goda för god anställningsvillkomiljö, samt och arbetsförhållanden, inflytande, utbildning för god och arbets- utveck- arbetsmiljölingsmöjligheter samt för inflytande, för medlemmarna. utbildning och utvecklingsmöjligheter för medlemmarna. Kommunal skall arbeta för att främja medlemmarnas ekonomiska och och sociala villkor i samhället och deras delaktighet i ett rikt kulturliv. rikt kulturliv. Kommunal skall också verka för en samhälls-ututveckling på på demokratisk socialistisk grundval, innebärande social rättvisa, generell välfärds-poli- politik, full full sysselsättning, jämställdhet mellan mellan kvinnor och kvinnor män och samt män internationell samt internationell facklig solidaritet. facklig solidaritet. Vad vi står för -Alla Vad vi människors står förlika värde Frihet -Alla människors lika värde Rättvisa Frihet Solidaritet Rättvisa Demokrati Solidaritet Demokrati Vi är: Kamporganisation. Vi är: Kommunal är en kamporga- Kamporganisation. som tar strid Kommunal när mänskliga är en värden kamporganisation som tar strid när mänskliga värden hotas. hotas. Varmhjärtade. Vi är varmhjärtade och bryr oss om Varmhjärtade. allas rätt till Vi välfärdstjänster. är varmhjärtade och bryr oss om allas rätt till välfärdstjänster. Öppna och tillgängliga. Vi är öppna och tillgängliga. Lyhörda Öppna och både tillgängliga. utåt och inåt Vi är men öppna också och lätta tillgängliga. att nå i Lyhörda hela landet. både utåt och inåt men också lätta att nå i hela landet. Effektiva. Vi är kostnadsmedvetna och har ett tydligt Effektiva. ledarskap. Vi är kostnadsmedvetna och har ett tydligt ledarskap.

6 Innehåll Vår vision, sid 4 Ordföranden har ordet, sid 7 Medlemskapet, sid 13 Löner och arbetsvillkor, sid 23 Välfärd, sid 39 Internationell solidaritet, sid 47 Organisation och kommunikation, sid 53 Slutord, sid 61 Ekonomi, sid 63 Bilagor, sid 88

7 Ordföranden Ytterst handlar har ordet regeringens politik om att slå hål på den svenska modellen och försvaga löntagarna." Ylva Thörn, ordförande 7

8 Årets avtalsrörelse visade på betydelsen av att LO-förbunden samordnar sig inför förhandlingarna och driver en gemensam linje mot arbetsgivarna. Förbunden var eniga om att lågavlönade kvinnor skulle få mer i lön. Det blev en stark markering att det är dags att uppvärdera arbetet i de kvinnodominerande yrkena. Detta hade knappast blivit verklighet utan enträget arbete från förbundets sida." Ylva Thörn, ordförande

9 Ordföranden har ordet 2007 var ett år då vi som facklig organisation stötte på tuffa utmaningar och samtidigt ett år då vi i Kommunal visade vilken kraft och styrka det finns i vårt gemensamma engagemang. Jag känner stolthet när jag blickar tillbaka över allt det som vi tillsammans har genomfört. Tydligare än någonsin har vi visat vad det fackliga uppdraget handlar om: att organisera löntagarna och skapa bättre och tryggare villkor på arbetsmarknaden. Jag ser 2007 som ett år då verksamheten har präglats av lönekamp, medlemsvärvning och utveckling av vår egen politik. Bra avtal Vi har förhandlat fram bra löner och villkor till medlemmarna på åtskilliga avtalsområden. Nästan 50 kollektivavtal har skrivits på under 2007, något som märks i medlemmarnas plånböcker. Avtalet med Sveriges Kommuner och Landsting var ett av de bästa på arbetsmarknaden. Det gav snabba pengar till medlemmarna i form av engångsbelopp och ett stort utrymme att förhandla om för Årets avtalsrörelse visade på betydelsen av att LO-förbunden samordnar sig inför förhandlingarna och driver en gemensam linje mot arbetsgivarna. Tack vare att hela LO stod bakom en modell med jämställdhetspotter kunde vi göra ett genombrott som blev ett viktigt steg för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män. Förbunden var eniga om att lågavlönade kvinnor skulle få mer i lön. Det blev en stark markering att det är dags att uppvärdera arbetet i de kvinnodominerade yrkena. Detta hade knappast blivit verklighet utan enträget arbete från förbundets sida. Jämställdhetspotter finns med i det lönepolitiska program som Kommunals kongress antog Årets avtalsrörelse var ett genombrott och ett viktigt steg på vägen. Det kommer dock att krävas uthållighet för att ge rejäla förändringar. Jämställdhetspotterna måste leva vidare många år framöver. Det krävs medvetna satsningar och ett ansvarstagande på hela arbetsmarknaden. Medlemsvärvning Något som kunde växa sig starkare under 2007 är agitationen och den fackliga kärnverksamheten. Det gäller att både behålla och värva nya medlemmar. Det gjorde pionjärerna i Lantarbetareförbundet i början av förra seklet och det gör fackligt förtroendevalda i Kommunal i dag. Uppdraget är detsamma, arbetssätten förnyas. Vi har satsat på medlemsvärvning och på att utveckla medlemskapets värde. En kampanj för medlemsrekrytering drogs igång över hela landet. Basen i arbetet är att träffa så många som möjligt. Det personliga mötet är fortfarande oöverträffat både för att övertyga gamla medlemmar och värva nya. Avdelningarnas kontaktpersoner och engagerade inspiratörer har rest runt på arbetsplatser och haft som uppgift att fånga upp medlemmarnas oro och vånda över högre kostnader och försämrade villkor i a-kassan. Många har vittnat om hur tidigare okunskap facket har förvandlats till utropstecken efter ett besök från en engagerad inspiratör. Inför 2008 gäller det att skapa fler positiva utropstecken, vi ska ta tillvara de goda exemplen, finnas på arbetsplatserna och få fler att engagera sig i facket. Det är och förblir vår allra viktigaste uppgift i förbundet och ansvaret för det äger vi alla tillsammans. 9

10 Ringar på vattnet Kampen för kollektivavtalen hör också till kärnverksamheten. Under 2007 fortsatte satsningarna på de privatanställda medlemmarna inom ramen för Vi lovar varandra. Lokala konferenser har ägt rum och gett ringar på vattnet i form av fler förtroendevalda och det är glädjande att många av dessa medlemmar har annan bakgrund än svensk. De förtroendevalda ska ju spegla medlemskåren i förbundet. På förbundets kongress fattade vi viktiga beslut för att öka medlemsnyttan, framförallt för unga medlemmar. Gratis studerandemedlemskap och tre månaders gratis medlemskap för medlemmar under 26 infördes. Dessutom beslutade kongressen om en inkomstförsäkring. För att Kommunal ska vara en stark och trovärdig röst i samhällsdebatten måste vi driva en tydlig politik och visa vad vi står för. Under året har förbundet tagit viktiga initiativ både när det gäller migrerande arbetskraft och alternativa driftsformer i välfärden. Jag lägger också stor vikt vid kongressrapporten Vägar till fler jobb som innehåller förslag på en arbetsmarknadsoch sysselsättningspolitik som inte ökar klyftorna. För oss är det nu viktigt att driva på för att denna politik ska bli verklighet de år som kommer. Internationellt Jag brukar säga att gränsen mellan nationella frågor och internationella frågor egentligen inte finns. Det är samma frågor här som där. Jag hade under 2007 förmånen att få förnyat förtroende både som förbundsordförande i Kommunal och som ordförande i ISKA. Det kändes stort att vara med på ISKAs kongress och fira 100 år av global facklig kamp. Kongressen blev en framgång för de nordiska förbunden. Dansken Peter Waldorff valdes till ny generalsekreterare. Även på den internationella arenan står medlemsvärvning i fokus. Vår trovärdighet som facklig rörelse är helt beroende av att vi är många. Vi behöver jobba alltmer över gränserna genom de globala fackliga organisationerna. Det ser vi tydligt inte minst när det gäller miljöfrågor, något som ofta är detsamma som medlemmarnas arbetsmiljö hade hela världen klimatfrågan på dagordningen, något som tydligt markerades av att Al Gore och FNs klimatkommitté tilldelades Nobels fredspris. Klimatfrågorna diskuterades också på ISKA-kongressen, som antog en resolution om klimatförändringarna från den nordiska valkretsen. Resolutionen handlar om att ta tillvara medlemmarnas yrkeskunskaper i arbetet för en bättre miljö. Vi har i Sverige medlemmar som arbetar med vatten och avlopp, med farlig avfallshantering på sjukhus och återvinningscentraler. Vi har bussförare som kör etanolbussar. Jag kan konstatera att medlemmarna spelar en viktig roll när det gäller vår miljö. Laval-fallet Det blev också ett år då beslut, framförallt på Europanivå, kommer att påverka den svenska arbetsmarknaden. EG-domstolens yttrande i det sk Laval-fallet kom i slutet av året och överraskade många. Det kan riskera de framgångar fackföreningsrörelsen hade i Europa med EUs tjänstedirektiv. Målet handlar om fackens rätt att kräva kollektivavtal och lika villkor för dem som jobbar i Sverige. Det är ännu för tidigt att bedöma hur domen påverkar svensk arbetsmarknad. Konsekvenserna berör det så kallade utstationeringsdirektivet och Lex Britannia. Den borgerliga regeringen säger sig stå bakom den svenska modellen med kollektivavtal får utvisa om det finns verklighet bakom orden eller om det bara är läpparnas bekännelse. Helt klart är att den fackliga rörelsen måste ha en gemensam hållning mot politiker och arbetsgivare både nationellt och på Europanivå. 10

11 Det politiska landskapet 2007 var attackernas år på den svenska fackföreningsrörelsen. Inte bara Kommunal utan alla utmanas av den borgerliga regeringens medvetet orättvisa och ojämställda politik. Tydligt är att udden är riktad mot löntagarna och i synnerhet mot dem som tjänar minst och har den otryggaste ställningen på arbetsmarknaden unga kvinnor drabbas allra hårdast. Försämringarna i a-kassan, fler otrygga anställningar och vårdnadsbidraget är några delar av en politik som vi protesterar kraftigt emot. Politiken drabbar enskilda löntagare hårt men slår också mot löntagarna som kollektiv. I takt med att fler ställer sig utanför facken försvagas löntagarnas röst på arbetsmarknaden. Regeringen för en medveten politik för att försvaga facket och löntagarna. Allvarligast är förändringarna i a-kassan. Medlemmarna får betala ett högre pris för ett kraftigt försämrat skydd. Värst är det kanske för deltidsarbetslösa. Förändringarna i a-kassan slår hårt mot de medlemmar som är utan jobb. Men på sikt slår det lika hårt mot alla löntagare. Och det är kvinnor och ungdomar som drabbas hårdast. Genom att göra a-kassan både dyrare och sämre ökar osäkerheten på arbetsmarknaden. Den som är arbetslös kan inte klara sig på a-kassan och pressas att ta jobb till lägre löner. När medlemskapet i a-kassan kostar flera hundra kronor mer i månaden tvingas många medlemmar med lägre löner att lämna a-kassan. Därför beslutade förbundet på kongressen 2007 att separera medlemskapet i a-kassan och i förbundet. Det är nu möjligt att vara med i förbundet utan att vara medlem i a-kassan. För mig och förbundsstyrelsen är den självklara hållningen att medlemskap i a-kassa och förbundet hör ihop. Trots det har många medlemmar lämnat Kommunal under Utvecklingen slår hårdast mot de LO-förbund som har flest lågavlönade medlemmar. Den slår mot arbetarklassens kvinnor. Regeringens politik leder alltså till att de som har störst behov av en organisation lämnas ensamma på en tuff arbetsmarknad. Ytterst handlar regeringens politik om att slå hål på den svenska modellen och försvaga löntagarna. Dessa attacker gjorde att Kommunal startade Kamp för Rättvisa under Kampen ska fortsätta tills regeringen ändrar sin orättvisa politik. Varje torsdag på Mynttorget i Stockholm och en gång i månaden runtom i Sverige anordnas manifestationer och andra aktiviteter som soppluncher, namninsamlingar, torgmöten och annat. I november hölls manifestationer på sammanlagt 28 olika platser runtom i Sverige. Jag kan konstatera att det finns ett brinnande engagemang att visa vårt missnöje med den förda politiken. Kamp för rättvisa är en tydlig signal om att förbundet och medlemmarna inte accepterar de försämringar som den borgerliga regeringen genomför. Tuffa utmaningar När jag summerar 2007 ser jag med stolthet hur vi i förbundet på olika sätt visar kraft, styrka och framtidstro. Vi har gjort det under ett år där det har krävts att vi är starkare än någonsin. Det finns en enighet i förbundet om att satsa på kärnverksamheten, rekrytera medlemmar och förtroendevalda och stärka kollektivavtalen och dess värde. Vi har mött tuffa utmaningar under året och stått upp med handlingskraft och engagemang. Detta bär vi med oss till det nya året och de utmaningar som väntar oss. 11

12 FOTO: HASSE ERICSSON Dalarna i blå tröjor tog hem hela Cup Kommunal. Kommunals förbundsordförande Ylva Thörn gratulerade och delade ut pris. Kommunal vill stimulera med tjejcup Stämningen var hög på Vikingavallen i Vallsta när Dalarna tog hem segern i Cup Kommunal den årliga tjejfotbollsturneringen som Kommunal arrangerar med Svenska fotbollförbundet. Det är ofrånkomligt att tjejfotbollen inte har samma uppmärksamhet som killfotbollen, därför är det angeläget att vi som förbund kan bidra med den stimulans det ger att det finns cupspel för flickor, sa förbundsordförande Ylva Thörn. Hon har för övrigt själv varit fotbollsspelare i Åtvidaberg. Kommunal satsade på att synas i samband med fotbollsturneringen. Under finalen exempelvis nådde man ut med informationstält. Besökarna kunde också ta del av olika arrangemang som ponnyridning och uppträdande med rappstjärnan Dogge Doggelito. Inkomstförsäkring för den som slår i taket En inkomstförsäkring på 80% av din lön även när du tjänar mer än kronor i månaden. Det garanterar Kommunals nya inkomstförsäkring från och med januari 2008 till det allt större antalet medlemmar som passerar a-kassans inkomstgräns. För den som tjänar kronor i månaden kan ersättningen från inkomstförsäkringen bli skattefria kronor i månaden. För att få pengarna ska den som är arbetslös vara medlem, få a-kassa, ha en ersättningsgrundande inkomst på mer än kronor i månaden och vara ofrivilligt arbetslös. Hur EU påverkar det fackliga arbetet i Sverige är bara ett av många områden att lära sig om i någon av Kommunals studiecirklar. Alla medlemmar kan delta och föreslå egna studieämnen. 12

13 Medlemskapet 13

14 Man kan inte tvinga folk att gå med. En del har ju ändå en annan utgångspunkt, andra värderingar. Men det är positivt att Kommunal hörs mycket idag. Jag tror också att informationen utåt spelar en väldig roll när vi ska värva medlemmar i framtiden. Media, reklam, allt sånt får folk att haja till. Därför måste vi fortsätta att ta plats, bli en viktig del av samhället, av debatten. Maja Falk, arbetsplatsombud och undersköterska

15 Medlemskapet Medlemsvärvning har haft högsta prioritet alla kategorier för Kommunal under Förbundet har levt med en sjunkande organisationsgrad i många år, men under 2007 inträffade en dramatisk minskning i och med regeringens försämringar i a-kassan. Arbetet med att effektivisera organisationen, kvalitetssäkra medlemskapet och utveckla branschrådsverksamheten har fortsatt under året. Glädjande är att Kommunals privatanställda medlemmar blivit nöjdare med sitt fack. Medlemsutveckling Sjunkande organisationsgrad Kommunal har tappat cirka medlemmar under perioden , enligt rapporten Medlemsminskningen En studie av några långsiktigt påverkande faktorer, från förbundskontorets välfärdsenhet. Därav utgör minskningen i kommunsektorn cirka , och kan förklaras med följande faktorer: Allt mer av de offentliga tjänsterna utförs av anställda inom tjänstemannaförbundens avtalsområden. Denna ökade tjänstemannafiering har lett till att medlemsantalet minskat med personer. Sysselsättningsgraden har ökat, vilket gör att färre personer behövs för att utföra samma arbetsuppgifter. Inom HÖK-området har sysselsättningsgraden ökat med 2 procentenheter, vilket kan ha lett till färre medlemmar. Antalet arbetade timmar, eller arbetsvolymen, i offentliga sektorn har ökat, vilket för Kommunal tvärtom borde ha inneburit fler medlemmar. Men den faktor som förklarar huvuddelen av medlemsminskningen är den sjunkande organisationsgraden. Om Kommunal hade behållit organisationsgraden på samma nivå som 1995, skulle detta ha gett nästan fler medlemmar. Alarmerande är också att de ungas organisationsgrad sjunkit mer än övrigas och att oviljan att gå med i facket tenderar att dröja sig kvar längre upp i åldrarna. Dramatisk minskning 2007 Organisationsgraden har sjunkit i många år: Programmet Kamp med hjärta från 2004 är framtaget utifrån denna problematik. Det innehåller en mängd åtgärder för att möta de nya förutsättningarna, som under 2007 verkligen kom att ställas ordentligt på sin spets: I början av året införde den borgerliga regeringen omfattande förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Det ledde till att Kommunal förlorade medlemmar innan året var slut och medlemmar gick ur a-kassan. Trots att Kommunal egentligen var förberett, så ställde den kraftigt höjda a-kasseavgiften det mesta på ända. Många upplevde att fackavgiften blivit alltför hög och begärde utträde ur Kommunal och a-kassan, utifrån dåvarande stadgelydelse. Under våren 2007 fördes många interna diskussioner om huruvida Kommunal skulle fortsätta kräva att ett medlemskap i förbundet också innebär ett medlemskap i a-kassan. Kongressen beslutade att ändra stadgarna så att det går att stanna kvar som medlem i Kommunal även om man går ur a-kassan. Fler privata arbetsplatser Privatiseringsvågen drog under året igång på allvar i främst borgerligt styrda kommuner och landsting när den sk stopplagen slopades. Vid årsskiftet hade Kommunal cirka privatanställda medlemmar, 15 procent av den totala medlemskåren. Organisationsgraden bland de privatanställda är låg endast 50 procent. För att förbättra den fackliga verksamheten för den här gruppen, som ofta jobbar på små arbetsplatser, stadgereglerades uppdragen 15

16 Antal avdelningar och medlemmar år År Avd Medl År Avd Medl År Avd Medl År Avd Medl Avdelningarnas medlemsantal 31 december 2007 Avdelning Män Kvinnor Summa Stockholms län Uppsala län Sörmland Östergötland Jönköpings län Kronoberg Kalmar län Gotland Blekinge Skåne Halland Väst Avdelning Män Kvinnor Summa Älvsborg Skaraborg Värmland Örebro län Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Z-Jämtlands län Västerbotten Norrbotten Summa

17 som regionala fackliga ombud och regionala skyddsombud i och med kongressen Försöket med fackliga råd på koncernnivå fick under året förlängd projekttid. Inom några företag fortsätter därmed arbetet för att öka medlemsnyttan och den fackliga aktiviteten. För att öka tryggheten för personliga assistenter beslutade kongressen 2007 att ställa krav på att personalövertagande ska ske vid entreprenörsbyte. Potentiella medlemmar Fler och fler medlemmar i Kommunal har sina rötter i andra länder. I dag är andelen 21 procent. De utlandsfödda kvinnorna är den grupp som har allra högst organisationsgrad inom LO-förbunden. Facket har en outnyttjad potential i storstäderna. Det visar LOs undersökning Röster om facket och jobbet (nr 6:2007). Hälften av de icke anslutna i Malmö, Göteborg och Stockholm kan tänka sig att gå med i facket. Bland unga arbetare i storstäderna uppger var tionde att de aldrig fått frågan. Bland medlemmar i storstäderna är intresset för att ta på sig ett fackligt uppdrag större än hos medlemmar i övriga landet. Kommunal har också många potentiella studerandemedlemmar på gymnasieskolans barn- och fritids-, omvårdnads- samt naturbruksprogram. Kongressen 2007 beslutade att ungdomar under 26 år ska få tre månaders avgiftsfritt medlemskap i Kommunal och studerandemedlemmar ska inte alls betala någon avgift. Medlemsrekrytering Under våren 2007 beslutade förbundsstyrelsen att avsätta extra resurser för medlemsvärvning. Med projektet Medlem 007 Med rätt att värva intensifierades arbetet med att behålla och värva nya medlemmar. För att kraftsamla organisationen genomfördes regelbundna videokonferenser med avdelningarna. I början av hösten samlades cirka 200 medlemsvärvare på Runöskolan för att inspireras och tränas för det Åldersfördelningen bland medlemmarna 2007 antal fortsatta värvningsarbetet. Nya material för medlemsvärvning togs fram och ett särskilt utvecklingsarbete med inriktning på unga sattes igång. Trots de ökade resurserna gick medlemsvärvningen mycket trögt de första tre kvartalen Organisationen var inte på alla håll rustad för en ökad medlemsvärvning. Under det fjärde kvartalet skedde dock ett litet trendbrott då antalet nyinskrivna medlemmar ökade. Branschinriktad värvning Kvinnor män <2 år 2- år - år - år > år Branschrådsledamöterna har blivit viktiga aktörer i rekryteringsarbetet. De kan utvecklingen i sin bransch och har under 2007 utbildats i konsten att berätta om vikten av att vara medlem i Kommunal. Projektet TRYGG har fortsatt inom Räddningstjänsten under året. Fokus har varit att arbeta fram handlingsplaner för Kommunals aktivitet i räddningstjänsten i storstäderna och på de orter som har problem med medlemstapp. Avdelningarnas och sektionernas kontakter med medlemmarna inom räddningstjänsten har ökat markant. 17

18 En effektiv struktur för den lokala verksamheten inom räddningstjänsten har etablerats, nio lokala branschråd har inrättats genom samverkan över avdelningsgränserna. Flertalet av de mål som sattes upp då projektet startade har infriats. Situationen när det gäller antalet medlemmar är dock svårtolkad, då de även påverkats av den allmänna trenden. Viktiga erfarenheter har gjorts som kan omsättas till andra branschområden. Medlemsvärvning med internationella förtecken Medlemsvärvning var temat även på två internationellt präglade arrangemang. Dels förbundets centrala internationella konferens, där ett syfte var att inspirera deltagarna att använda förbundets internationella engagemang för att värva medlemmar. Dels på en av årets två KNS-konferenser. Den hölls i Uppsala i oktober på temat Rekrytering och medlemsservice. Kommunalare från Danmark, Finland, Norge och Sverige delade med sig av sina erfarenheter och idéer. Medlemsstudie 2007 För tredje året i rad har CFI Group gjort en medlemsstudie för Kommunals räkning där medlemmarna får betygsätta Kommunal. Resultatet sammanställs bland annat i ett så kallat NMI (Nöjd Medlem Index). Kommunal har gått ned två enheter sedan 2006 och ligger 2007 på 53 (skala 1-100). Störst är tillbakagången bland de landstingsanställda, där NMI sedan 2005 minskat med tio enheter till 49. Även yngre medlemmar är mindre nöjda än Medlemmarnas lojalitet med Kommunal har sjunkit jämfört med 2006: Från 76 enheter till 68. Samtidigt får Kommunal fortfarande ett högt värde av de medlemmar som sökt och fått hjälp, 75 enheter. Områden som får låga värden och där det krävs extra insatser för att öka nöjdheten är medlemsavgiften och medlemmarnas inflytande. Fackligt lärande Kvalitetssäkrade studier Arbetet med att kvalitetssäkra och anpassa de fackliga studierna utifrån de övergripande fackliga målen fortsätter. Tillsammans med avdelningarna har förbundskontoret arbetat fram riktlinjer för en gemensam grundutbildning för arbetsplatsombuden. Samla, skola och organisera kring medlemsvärvning och arbetsplatsombudens utbildning var temat för konferensen för studie- och arbetsplatsombudsansvariga som hölls på Lastberget. Under året har avdelningarnas studieansvariga med hjälp av videokonferenser fått bättre kommunikationsmöjligheter. StudS förbättrat StudS, Kommunals webbaserade studiesystem, stödjer arbetet med att kvalitetssäkra och integrera studierna i den övergripande verksamhetsplanen och att få en god överblick över studieverksamheten. StudS har förbättrats under året när det gäller att registrera tillstyrkanden och antagningar till utbildningar och att registrera återbud och direktregistrera deltagare. Medlemsutbildning Medlemsutbildningen ska öka kunskapen om Kommunal och kollektivavtalets värde. Satsningen på medlemsutbildning är central i insatserna för att bromsa den negativa medlemsutvecklingen. Förbundet har tillsammans med övriga LO-förbund avsatt 4,5 miljoner kronor i stipendiefonden till ökade insatser för rekrytering och genomförande av medlemsutbildning. Medlemsutbildningen har ökat och omkring medlemmar anmäler sig årligen till en utbild- 18

19 ning. Vanligaste formen är en 2-dagarskurs. Flera avdelningar har gjort riktade insatser för att erbjuda utbildningen till privatanställda medlemmar. Många medlemmar deltar numera i Kommunals IT-skola. De väljer främst självstudier om de arbetsrättsliga lagarna och om kollektivavtalet det fackliga löftet. Mer än 1500 medlemmar är registrerade som deltagare. Kunskapslagret Kunskapslagret har under året tillförts fem nya material: Vad betyder EU i vår vardag, Facket och EU, Mäns våld mot kvinnor, Schyssta schemat och Ord som bråkar. Storsäljare är organisationsmaterialen i Ordning och reda-serien som Att forma en verksamhetsberättelse, Formulera motioner, Möten mm, Vara valberedare, Formulera protokoll och Vara föredragande. Intresset är också stort när det gäller de äldre studiematerialen Mötas med respekt (om integration), Bättre betalt, Ord som bråkar (om dyslexi), Tiden på jobbet (om rätten till heltid). Allra störst är efterfrågan på KAP-KL, din pension. Förbundskurser Förbundskontoret har genomfört 19 förbundskurser med totalt 380 deltagare 245 kvinnor och 135 män: Ordförandekurs för sektions- och klubbordförande Kurs i avancerad mötesteknik och mötesordning StudS-utbildning för utbildare Kassörs- och revisorutbildning, steg 1 och 2 Revisorutbildning, steg 3 Påbyggnadsutbildning för kassörer Handläggning av försäkringsrättsliga ärenden Lagen om offentlig upphandling Handledarutbildning Mäns våld mot kvinnor Medieutbildningar Instruktörsutbildning, Framtidsresan Funktionärsutbildning Lika värde Lika rätt Pensions- och försäkringskurs LO-kurser Kommunals strategi är att de förtroendevalda får sin spetsutbildning genom LOs centrala kurser. Under året har kommunalarnas deltagande på LO-kurserna nästan halverats till 459 deltagare. Den dramatiska nedgången förklaras av indragna statsbidrag till arbetsmiljöutbildningar. LO-förbunden begär därför att arbetsgivarna ska stå för kursavgifterna. Detta har i sin tur försvårat rekryteringen. Funktionsutbildning Arbetsrätt: En utbildning i arbetsrätt för lokalombudsmän har genomförts med inriktning på förbundets samtliga avtalsområden. Almega Samhallförbundet: Under hösten genomfördes åtta regionala konferenser om förändringarna i det nya kollektivavtalet, som gäller från 1 april Trafiken: Inom KFS-området genomfördes en tvådagarskonferens i maj för att undersöka om det är möjligt att förenkla och modernisera trafikavtalet. Arbetet med detta kommer att fortsätta under avtalsrörelsen Försäkringar: I november deltog bl a avdelningarnas försäkringsansvariga i en pensions- och försäkringskonferens på Marholmen med bland annat utbildning i nya ITP-planen och information om Lagen om finansiell rådgivning. Försäkringsutbildning: Under hösten har avdelningarnas försäkringsansvariga arbetat fram uppdragsbeskrivningar inom försäkringsområdet på nivåerna arbetsplats, sektion och avdelning. Bearbetning av förslagen kommer att pågå en bit in på

20 Övrigt Folkhögskolestipendier: 24 förtroendevalda, samtliga kvinnor, har fått folkhögskolestipendier från Kommunal under året. Gunnar Hallströms stipendiefond har 2007 beviljat stipendier till medlemmar för studieresor till Bosnien-Herzegovina, Bryssel, Italien, Malta och Litauen. Skriften Stipendiefarare gavs ut, där fyra olika studieresor skildras. Genèveskolan en medlem har deltagit i denna utbildning. Effektiv organisation Kamp med hjärta Programmet Kamp med hjärta har prioriterats även under Det ställer krav på det lokala utvecklingsarbetet, men också på att det ska finnas en gemensam röd tråd för Kommunals verksamhetsstyrning, kvalitetssäkrad utbildning, kommunikation och opinionsbildning. Programmet diskuterades under ett ledarforum, Kompass, i början av året med samtliga sektionsordförande. Avdelningarna har tillsammans med sina sektioner genomfört arbetskonferenser utifrån materialet Verksamhetsutveckling i Kommunal. Effektivare administration Förvaltningsutredningen som startade sitt arbete under våren 2007 är också ett led i förverkligandet av Kamp med hjärta. Utredningen ska kartlägga alla administrativa funktioner och analysera administrativa processer på avdelnings- och sektionsnivå. Målet är en organisation där besluten fattas och arbetet utförs på rätt nivå, med en effektiv administration som använder modern teknik. Försäkringar Kongressen beslutade att medlemmarna ska omfattas av det sk LO-paketet, dvs att följande försäkringar ingår i medlemskapet: Hemförsäkring Olycksfallsförsäkring på fritiden, TFF Barngrupplivförsäkring Kompletterande tjänstegrupplivförsäkring Inkomstförsäkring. Den nya inkomstförsäkringen, som ska gälla från 2008, ger ersättning upp till 80 procent för arbetslösa medlemmar som har en inkomstgrundande a-kasseersättning mellan och kronor. Förbundet beslöt i december att en ny sjuk- och efterlevandeförsäkring ska erbjudas medlemmarna. Den träder i kraft i april 2008 och ersätter då den nuvarande grupplivförsäkringen. Liksom tidigare ingår ersättningar vid längre sjukskrivningar och vid dödsfall men nu även en ersättning som betalas om medlemmen drabbas av särskilt allvarliga sjukdomar. Vid årsskiftet hade kommunalare tecknat Kommunals livförsäkring (den som alltså förändras 2008) MedlemsPension och Kommunals barnförsäkring. Försäkringarna som ingår i medlemsavgiften hemförsäkringen och fritidsförsäkringen har under året utbetalat ersättningar på 450 miljoner kronor. Försäkringsinformatörer Vid årsskiftet fanns inom Kommunal totalt 2100 rådgivare/informatörer registrerade. De arbetar med information och utbildning om försäkringar inom avtalsområdena KL, SAF-LO, ITP och KTP. Bransch- och yrkesutveckling Förbundet har nio branschråd med 210 ledamöter. Förbundet har under året genomfört ett utvecklingsprogram för branschråden. Det handlar om att skapa effektiva arbetsformer som gör att förbundet tidigt upptäcker väsentliga branschförändringar så att utvecklingen kan påverkas på bästa sätt. 20

21 Under året har analysarbete påbörjats inom följande branschområden: Livsmedelsproduktion och konsumtion Kränkningar mot personal som arbetar med funktionshindrade Konsekvenser av lagen Skydd mot olyckor för räddningstjänstpersonal Barnskötarnas yrkesroll i förskolan Kemiska hälsorisker för personal inom trafiken Medlemmar i teknikyrken Barn och ungdomars fritidsverksamhet Nationella kompetenskrav i vården Hur påverkar Kommunal vården Kommunikationen om bransch- och yrkesfrågor har förbättrats. Samtliga branschområden har egna webbsidor, där arbetsplatsombuden kan hämta information om det som händer i det egna yrket. Inom jordbruk och räddningstjänst har även tryckta nyhetsblad använts. I skriften Branschområde Hälsooch sjukvård beskrivs Kommunals uppfattning om branschens utveckling och medlemmarnas roll och uppdrag i verksamheten. Rapporter från branscherna Kommunal påverkar utvecklingen i de olika branscherna genom att delta på mässor och konferenser. Det direkta mötet med medlemmar, myndighetsföreträdare och arbetsgivare är oslagbart. Under dessa aktiviteter har budskapet varit att Kommunals medlemmar är proffs och vill arbeta på mönsterarbetsplatser. Branschråden har varit med på Äldreomsorgsdagarna, Kvalitetsmässan, Läkarstämman, Brand 2007, Rehab och omsorg, Ve-Ta dagarna (veterinärer och djursjukvårdare), Lantbruk, Skolforum, Vård I Väst och Vårdstämman. Inom branschområdet förskola-skola har förbundet fortsatt att vara aktivt i projektet Den nya förskolan med kvalitet i fokus. Detta är ett samarbete med Lärarförbundet för att förbättra samverkan mellan förskollärare och barnskötare och utveckla kvaliteten i förskoleverksamheten. Totalt har ca medlemmar i de båda förbunden deltagit i de workshops som anordnats i projektet. 130 barnskötare har varit handledare. Två forskare har i en rapport följt upp och granskat effekterna av projektet. Förbundet har också presenterat arbetet för fackliga organisationer i England, Norge och Danmark. Räddningstjänst. Kommunal har engagerat sig i arbetet mot skadegörelse och bränder i landets skolor. Vidare har förbundet noga analyserat de förslag som presenterats angående nationella förarbevis för utryckningspersonal inom räddningstjänsten och ambulanssjukvården. Innan detta införs krävs en lagändring. Kommunal har därför påverkat riksdagsledamöter i frågan. Trafik. Stopp för kontanthantering i kollektivtrafiken är ett krav som Kommunal drivit under ett antal år och som nu börjat ge resultat. Efter ett skyddsstopp på bussarna i Stockholms län beslutade regeringsrätten att stoppa kontanthanteringen från april Under året har det varit många fall av hot, våld och skadegörelse där förare på bussar och spårvagnar råkat mycket illa ut. Kommunal har under året drivit frågan om en trygg och säker kollektivtrafik både för förarna och för passagerarna. Förbundet har också, tillsammans med bl a Vägverket och Sveriges Kommuner och Landsting diskuterat de problem vägbulor kan orsaka. Stående passagerare i buss är ett annat trafiksäkerhetsproblem som förbundet uppmärksammat. För hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och verksamheter för funktionshindrade har utbildning och kompetensutveckling på alla nivåer varit i fokus under

22 Förbundet har varit aktivt i den satsning som förra regeringen påbörjade med projektet Kompetensstegen inom äldreomsorgen. Arbetet med att sprida den läkemedelsutbildning som finns på webbsidan fass.se till förbundets medlemmar inom äldreomsorgen har fortsatt. Arbetet bedrivs i samarbete mellan branschrådet för äldreomsorgen och Läkemedelsindustriföreningen (LIF). Totalt finns det nu ca användare. Arbetsgivarnas vilja att göra det möjligt för de anställda att gå utbildningen har ökat markant under året, vilket till viss del är ett resultat av det arbete som branschrådet lagt ner på projektet. I november 2007 arrangerades Yrkes-VM i Japan. För första gången deltog ett svenskt lag i grenen Omvårdnad. Det var det vinnande laget från Yrkes-SM i Göteborg som fick tävla mot lag från andra länder. Yrkes-SM i omvårdnad arrangeras i samverkan mellan Kommunal, SKL och Vårdföretagarna. Yrkeskommittén för skorstensfejare. Under det gångna året har ledamöterna i yrkeskommittén för skorstensfejare varit engagerade i två forskningsprojekt som Arbets- och Miljömedicin i Stockholm och Yrkesoch Miljömedicin i Lund arbetar med. Engagemanget i Taksäkerhetskommittén har fortsatt. Yrkeskommittén har också fungerat som förstärkning till avtalsdelegationen i samband med årets avtalsförhandlingar. Förstärkt global organisation I slutet av 2006 förstärktes samordningen mellan de globala facken när Internationella Fackliga Samorganisationen, IFS, bildades genom sammanslagningen av FFI och en kristen facklig organisation. IFS, har 170 miljoner medlemmar. Åtta av dagens tio globala fackliga federationer har utvecklat och strukturerat samarbetet genom ett så kallat Global Union Council som sammanträder ett par gånger per år. Organisering internationellt En viktig del av Kommunals utvecklingssamarbete tillsammans med fackliga organisationer i andra länder är organisering och rekrytering. I flera av de projekt som Kommunal stödjer, exempelvis i Tanzania och Zanzibar, har man målmedvetet arbetat med att utbilda förtroendevalda i lagar om arbetsmarknadsfrågor. Detta har lett till dels bättre förmåga att företräda medlemmarna med hjälp av lagstiftningen, dels ökat stöd och respekt från politiker och arbetsgivare. De regionala projekt i Ryssland och Vietnam som Kommunal stödjer har ökat uppmärksamheten på medlemsrekrytering. I Ryssland har man särskilt riktat sig mot de yngre på arbetsplatserna och i Vietnam har man rekryterat medlemmar på nya företag som bildats genom privatiseringar. Den nordiska styrkan i de globala och europeiska organisationerna har stärkts under 2007 genom att företrädare för förbund i Norden har framträdande poster. Ylva Thörn omvaldes till ordförande och Peter Waldorff från Danmark valdes till generalsekreterare i ISKA, Internationalen för Stats- och Kommunalanställda. IUL, Internationella unionen för livsmedels- och lantarbetareförbund samt förbund inom hotell- och restaurangbranschen, fick en nordisk ordförande genom Hans-Olof Nilsson, förbundsordförande i Svenska Livsmedelsarbetareförbundet. Wanja Lundby Wedin valdes till ny ordförande i Europeiska Fackliga Samorganisationen, EFS, som företräder 60 miljoner löntagare. KNS Från och med 2007 arrangerar KNS, Kommunalanställdas nordiska samarbete, två konferenser jämfört med fyra under tidigare år. Vårens konferens ägde rum i Norge och hade Medarbetarinitierad omställning som tema, medan höstens konferens i Uppsala handlade om Rekrytering och medlemsservice. 22

23 Löner och arbetsvillkor 23

24 En av de största händelserna i år är lönelyftet, tycker jag. Det minskar löneklyftorna. Och så är det bra att lågavlönade, särskilt kvinnor, äntligen har fått det bättre. Jag möter många i mitt fackliga arbete som reagerar positivt och får upp ögonen för oss. Åh, så bra. Det är så skönt att få höra det. Det är lite vanligare nu att folk kommer fram spontant och frågar om facket. Carina Plomén, arbetsplatsombud och lokalvårdare

25 Löner och arbetsvillkor 2007 var ett rekordår för Kommunals avtalsrörelser. Förbundet har förhandlat fram nya löner för cirka medlemmar under året inom ett 50-tal avtalsområden. Kommunals krav på höjda lägsta löner och kompensation för att nationaldagen blev helgdag gick igenom. LO-samordningen och en bra jämställdhetspott bidrog till att kommunalarna fick ett av arbetsmarknadens bästa avtal. Pensionsvillkoren kunde också göras likvärdiga med tjänstemännens. Lönepolitik Avtalsrörelserna LO-förbunden enades innan årets avtalsrörelse om flera gemensamma avtalskrav. Det handlade bl a om höjda lägsta löner, reallönehöjning, jämställdhetspott och kompensation för att nationaldagen blivit en helgdag medan annandag pingst inte längre är det. Det treåriga avtal som Kommunal tecknade med Sveriges Kommuner och Landsting är det bästa hittills. Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta Avtalet med Sveriges Kommuner och Landsting tecknades för perioden 1 juli mars Under avtalsperioden får medlemmarna i genomsnitt en löneförhöjning med kronor höjdes inte lönerna utan alla anställda fick engångsbelopp utifrån sysselsättningsgrad. Även de som var tjänstlediga på grund av sjukdom och föräldraledighet fick beloppet, kr vid heltid. Lägsta lönerna höjs den 1 april 2009, till kr för outbildade och till kr för utbildade med ett års sammanhängande anställning. Allmänna bestämmelser, AB Bilagan heter numera enbart Allmänna bestämmelser. Anställda som arbetar måndag till fredag kompenseras för nationaldagen med en ledig dag de år den dagen infaller på en lördag eller söndag. Tillägget vid föräldraledighet utökades med en månad. I bilagan infördes att när sysselsättningsgrad bestäms, ska man eftersträva en arbetstid på minst 20 timmar per vecka. Vid planerad arbetstidsförläggning kan dygnsvilan uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid, under förutsättning att den genomsnittliga dygnsvilan inte understiger 11 timmar, räknat på alla dagar under den begränsningsperiod som gäller. Vid tillfällig avvikelse kan dygnsvilan understiga den planerade dygnsvilan under förutsättning att genomsnittet för alla dagar under begränsningsperioden inte understiger 11 timmar. Veckovilan kan uppgå till minst 24 timmar vid tillfällig avvikelse. Uppehållslönetillägget höjdes med 9,44 procent. Semesterlönetillägget höjdes med 9,44 procent. OB-, jour- och beredskapsersättningarna, förskjuten arbetstid och färdtidsersättningarna höjdes med 11 procent. Tilläggen för uppehållslön och semesterlön höjdes från den 1 januari 2008, de andra ersättningarna höjs från den 1 juli Arbetsgivaren ska betala sjuklön 180 kalenderdagar när försäkringskassan drar in sjukpenning. Partsgemensamma arbetsgrupper tillsattes för att dels undersöka hur de centrala parterna kan stödja den lokala utvecklingen av verksamhet och arbetsförhållanden samt ta fram vilka faktorer som bidrar till bra löneprocesser. Förbundets interna arbetsgrupper för detta arbete startade under hösten. 25

26 Bilaga J Arbetet med att ersätta bilaga H samt specialbestämmelser för viss jourtjänstgörande personal, Bilaga 3, återupptogs i inledningen av avtalsrörelsen och parterna enades om en ny bilaga, J, som på ett tydligare sätt beskriver vilka verksamheter som omfattas av den nya bilagan. BEA Förändringarna i BEA gäller från och med den 1 juli Avtalet som är ett tillsvidareavtal heter nu enbart BEA årtalet efter BEA är borttaget. BEA innehåller löneökningar för OSA-anställda med både engångsbelopp och samma nivåhöjning som för anställda som omfattas av löneavtalet i HÖK 07. Arbetsgrupp OSA Arbetsgruppen har sett över anställningsvillkor och anställningsförhållanden för OSA-anställda. En del i översynen har baserats på intervjuer med 32 sektioner, som har cirka OSA-medlemmar. Arbetsgruppens resultat var till stor nytta i 2007 års avtalsrörelse. PAN Ett nytt avtal med en giltighet under perioden 1 juli mars 2010 tecknades. Avtalet är numera ett tidsbegränsat avtal med samma tider för uppsägning som HÖK. Det är ett timlöneavtal med samma nivåhöjning vid samma tidpunkter som i HÖK. RiB Trots försök att teckna nytt avtal för Kommunals medlemmar som lyder under RiB (räddningstjänstpersonal i beredskap) har förhandlingarna försvårats och är ännu inte avslutade på grund av att Brandmännens riksförbund har tecknat ett RiB-avtal med Sveriges Kommuner och Landsting, där villkoren försämrats för deras medlemmar. Omställningsavtal Under hela 2007 har förhandlingar pågått för att träffa ett omställningsavtal för kommuner och landsting. Arbetet fortsätter under Almega Samhallförbundet I juni tecknades ett nytt kollektivavtal för anställda i Samhall. Avtalet höjde grundlönerna under den treåriga avtalsperioden med kronor, och arbetsuppgiftstilläggen ökar med 250 kronor under samma period. Vidare kom man överens om att införa ett storhelgstillägg, en extra föräldralönemånad samt att kompensera nationaldagen med extra tid i arbetstidsförkortningsbanken. Almega Tjänsteförbunden Parkeringsövervakare Förhandlingarna med Almega har strandat. Almega Tjänsteförbunden vill inte teckna ett riksavtal för parkeringsövervakare i privata företag med verksamhet i kommuner och landsting. Förbundet varslade två av medlemsföretagen i Almega Tjänsteförbundens om nyanställnings- och övertidsblockad. Varslet ändrades sedermera till att enbart omfatta nyanställningsblockad. Medlare tillsattes och då framkom att Transport och Kommunal inte var överens om vem som ska teckna avtal för parkeringsövervakning på kommunal mark. Transport och Kommunal träffades för att reda ut gränsdragningsfrågan, dock utan resultat. Förbundet överlämnade ärendet till LO för beslut. Medlarna frånträdde medlingen och varslet om nyanställningsblockad ligger kvar. Serviceentreprenadavtal har tecknats med Almega Tjänsteförbunden för perioden 1 juni 2007 till 31 maj Utrymmen skapas om 800 kronor den 1 juni 2007, 800 kronor den 1 juni 2008 och 760 kronor den 1 juni Lägstalönerna höjs med ramen, det vill säga kronor under avtalsperioden. Avtalet har 26

27 också tillförts bestämmelser om branschvanetillägg efter 24, 36 och 60 månaders branschvana. Avtalet för hemserviceföretag har tecknats för perioden 1 april 2007 till 31 mars Utrymmen skapas om 800 kronor den 1 april 2007, 850 kronor den 1 april 2008 och 875 kronor den 1 april Individgarantin utgör 300 kronor respektive år. Lägstalönerna höjs med samma belopp, det vill säga med kronor under avtalsperioden. Avtalet har tillförts flera nya regleringar, bland annat föräldraledighetstillägg och förflyttningstid. På båda avtalsområdena har pensionsavtalet mellan LO och Svenskt Näringsliv antagits. Almega Tjänsteföretagen Fristående förskola, fritidsverksamhet, grundskola, uppdragsutbildning och gymnasieskola Under våren tecknades avtal med Almega Tjänsteföretagen om allmänna anställningsvillkor och under hösten ett nytt löneavtal. Båda avtalen gäller till den 31 december Löneavtalet ger en löneökning om lägst 830 kronor den 1 januari 2008 och lägst 840 kronor den 1 januari 2009, en pott som fördelas individuellt utan garantier. Banarbetare vid travbanor I oktober tecknades ett nytt vavtal för banarbetare vid travbanor. Det gäller från 1 april Avtalets löner höjs under avtalsperioden med kronor, fördelat enligt följande: 70 procent (504 kronor) förs in i tarifflönerna, 30 procent (216 kronor) fördelas i individuell pott. Stallpersonal hos travtränare och ridinstruktörer och stallpersonal vid ridhusföretag I oktober tecknades ett nytt kollektivavtal som gäller från 1 april Avtalets tarifflöner höjs under perioden med kronor. I dessa avtal har det funnits en överenskommelse mellan parterna om att lönehöjningar ska utbetalas från 1 juli samma år som avtalet är tecknat. Denna överenskommelse tas bort 2010 för att gälla från det att avtalet löpte ut. Arbetarrörelsens Förhandlingsorganisation, AFO Under hösten tecknades kollektivavtal med Arbetarrörelsens Förhandlingsorganisation, AFO, för medlemmarna på Runö Folkhögskola och Brunnsviks Folkhögskola. Det treåriga avtalet innehåller löneökningar och andra ändringar som är i nivå med övriga avtal. Arbetsgivarföreningen, KFO Nya avtal har tecknats för: Personlig Assistans allmänna anställningsvillkor med giltighet 1 oktober september 2010 och löneavtal med giltighet 1 juli juni Avtalet ger en löneökning med lägst 800 kronor den 1 oktober 2007, lägst 850 kronor den 1 juli 2008 och lägst 875 kronor den 1 juli 2009, i pott att fördela utan individuella garantier. För perioden 1 juli september 2007 utbetalades ett engångsbelopp motsvarande 4:65 kronor per arbetad timme. Hälsa, Vård och Omsorg Avtalet gäller den 1 juni maj 2010 och ger en löneökning med lägst 620 kronor den 1 juni 2007, lägst 750 kronor kronor i jämställdhetspott den 1 juni 2008, och lägst 800 kronor kronor i jämställdhetspott den 1 juni 2009, i pott att fördela utan individuella garantier. Förskola, Skola och Fritidshem med giltighet 1 juni maj Avtalet ger en löneökning med lägst 700 kronor kronor i jämställdhetspott den 1 juni 2007 och 2008, samt lägst 720 kronor kronor i jämställdhetspott den 1 juni 2009, i pott att fördela utan individuella garantier. Bommersvik, Rönneberga, Gerleborgsskolan, Ängebo Folkets Hus, Sydpoolen med giltighet 1 maj april Avtalet ger en löneökning med lägst kronor kronor i jämställdhetspott den 1 januari 2008, och lägst 800 kronor kronor i jämställdhetspott den 1 maj 2009, att fördela utan 27