Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (11) Projektnamn Kompetensutveckling inom besöksnäringen Småland - Öland 2 Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Förstudien till detta projekt visar tydligt att cheferna/ägarna till företagen inom besöksnäringen känner att deras kompetens inte räcker till. Kompetensbrister upplevs inom de flesta områden. Detta beror bl a på att flertalet företag inom besöksnäringen är små företag som inte kan ha en funktionell organisation med chefer för olika ansvarsområden. De är oftast breda i sin kompetens men saknar spetskompetens inom centrala områden som är avgörande för företagens konkurrenskraft. Alltför många turistföretagare är lite av ensamvargar och vill inte gärna släppa in utomstående i sina familjeföretag. I ett nationellt perspektiv så har många av dessa små företag problem att klara den långsiktiga uthålligheten på det ekonomiska planet. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Vid kompetensbehovsinventeringen hos de företag och organisationer som arbetar inom besöksnäringen i Kalmar län intervjuade vi 250 företag. Det framkomna behoven sattes samman och resulterade i utbildningar direkt anpassade för företagen och skräddarsydda för branschen inom: ledarskap och företagsutveckling, affärsutveckling, grundläggande data och officeprogrammen, kommunikation och försäljning på Internet, sökmotorsoptimering, konversationsengelska och tyska, service, kvalitet och bemötande, ekonomi och administration, marknadsföring och försäljning samt en kurs anpassad för handlare. Dessutom gjorde tog vi fram endagarsseminarium inom ämnena: alkoholhantering, choklad- och vinkunskap, kulturella skillnader, jämställdhet, tillgänglighet för funktionshindrade, livsmedelshantering för mindre företag, egenkontrollprogrammet, brandsäkerhet och skydd och möte med media. Även för de som arbetar med turismfrågor på kommunen tog särskilda kurser fram. De gick utbildning inom destinationsutveckling samt kommunikation och försäljning på Internet. Målet med utbildningarna har, förutom kompetensutveckling, varit att erbjuda arenor för företag att träffas. Vår utgångspunkt var att när företagen väl träffades skulle även prouduktoch affärsutveckling inom besöksnäringen i länet ske. I projektet har 174 företag inom besöksnäringen i Kalmar län och Uppvidinge och Lessebo kommuner medverkat. 538 individer har deltagit i en eller flera aktiviteter. Av dessa var 167 män. Vi har erbjudit 120 skräddarsydda utbildningar och seminarier med 398 tillfällen och 3182 närvaroregistreringar. Totalt har vi utbildat oss i timmar. Vi har även haft öppna föreläsningar via telebild vid sex tillfällen inför totalt 855 deltagare ifrån hela Småland och Öland. Som lite kuriosa för att förstå hur stort projektet har varit så pågick sex utbildningar samtidigt den 30 mars 2011 Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ

2 Sid 2 (11) verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Besöksnäringen i Kalmar län är en av länets viktigaste tillväxtbranscher samtidigt är de flesta inom näringen småföretagare med låg utbildningsnivå. De besökande har krav som de många gånger inte kan nå upp till t ex i form av IT-utveckling, språk, marknadsföring och exportmognad. Säsongen är intensiv under sommaren med många visstidsanställda. Många företag hade svårt att hitta nya säsonger eller hade små möjligheter att förlänga sommarsäsongen. Genom kompetensutveckling av företagarna och de anställa kan företagen utvecklas till en modern industri. Vi ser att de i framtiden får mer stabilitet och kvalitetssäkring i sitt företag, att omsättningen ökas med hjälp av nya produkter och nya marknader samt att de marknadsför sig rätt. Det kommer att stärka den egna företagaren, de anställda men också besöksnäringen i stort. Projektet har främjat samverkan mellan olika aktörer på olika nivåer: Destinationsutveckling och produktutveckling inom besöksnäringen kännetecknas av att flera företag inom olika delsegment och även olika offentliga aktörer tillsammans skapar attraktiva erbjudanden. Affärslogiken inom besöksnäringen ställer alltså krav på att flera aktörer måste samverka för att uppnå framgång. Flera företag vittnar om att de genom projektet har hittat nya affärspartnerns och börjat produktutveckla olika paket tillsammans. Samverkan har fördjupats ytterligare mellan Regionförbundet i Kalmar län och kommunerna genom samarbete i konkreta delar av arbetet. Även samarbetet mellan kommunerna har utvecklats i och med gemensamma kurser i projektet. Samarbetet mellan företagen har stärkas genom att entreprenörerna får en unik möjlighet att hitta samarbetspartners och arbetskamrater utanför sitt dagliga nätverk genom kompetensutvecklingsinsatserna. Projektet har erbjudit arenor för dem att träffa varandra där de kan utbyta erfarenheter och kunskaper på ett sätt som inte alltid är möjligt lokalt. Flera av de deltagande aktörerna fortsätter att träffas även efter projektet slut. Strategisk påverkan Vi har under projektets gång informerat om och sprida resultat om: Projektets arbetssätt när det gäller utformning av korta praktiska och skräddarsydda utbildningar med inriktning mot besöksnäringen. Projektets arbetssätt när det gäller rekrytering av deltagare till projektet. Projektets arbetssätt när det gäller utformning av handledning och coachning. Projektets arbetssätt när det gäller integrationen mellan teoretisk utbildning och verksamhetsutveckling i företagen. Projektets arbetssätt när det gäller att bygga relationer med och få ett engagemang från företagen. Projektets resultat när det gäller hur man kan uppnå samverkan mellan företagen och mellan kommunerna. Projektets resultat när det gäller hur många som upplever att de fått högre kompetens och ett användbart kontaktnät. Turistcheferna har redan idag ett etablerat samarbete och har haft en aktiv roll i planeringen av projektet och spridning av information om projektet. Vi har medverkat på informationsträffar, seminarier och i workshops och informerat om projektet. Vid varje stor sammankomst har vi även bjudit in pressen. Strategigruppen och vår externa utvärderare har varit till stor hjälp med att informera om projektet. Sammansättningen av strategigruppen var från början tänkt att den skulle innehålla nyckelpersoner som kunde förmedela och förvalta resultatet av projektet.

3 Sid 3 (11) Då projektet har rönt stor uppmärksamhet inom besöksnäringen i Sverige önskade vi en förlängning av projektet för att kunna informera om projektets resultat som upplägg till andra. Detta fick emellertid avslag på från Svenska ESF-rådet. Innovativ verksamhet Under perioden har sex stycken telebildföreläsningar genomförts. Föreläsningarna har sänts via telebild till kommunernas distansstudios i Småland och på Öland. De har varat i två timmar inklusive tid för frågor och fika. Detta system är uppbyggt via Linnéuniversitetets distansstudio som använder telebildsändningar för att nå distansstudenter. Genom att använda telebildsystemet för föreläsningarna har vi uppnått många positiva effekter. De anställda på företagen behöver bara åka inom sin egen kommun för att tillgodogöra sig högkvalitativ kunskap. Föreläsaren når en stor åhörarmassa vid ett och samma tillfälle. Turismansvariga får möjlighet att samla sina företag regelbundet och erbjuda kvalitativa föreläsningar. Samverkan mellan företagen påbörjas i och med att de samlas regelbundet och ofta stannar kvar för efterföljande diskussioner. Föreläsningarna filmades, i de fall som föreläsaren gav sitt godkännande, och streamas för att sedan läggas ut på Regionförbundets hemsida så att alla kan tillgodogöra sig föreläsningarna. I projektet fokuserade vi på att öka medvetenheten om hur kompetensutveckling kan bidra till den enskilde anställdes lärande och hur detta kan omsättas i praktisk verksamhetsutveckling som också företagen kan dra nytta av. För att uppnå detta har både chefer och anställda varit djup delaktiga i att definiera vilken kompetensutveckling som de behöver. Genom att bidra till att det etableras nätverk som kan fortsätta arbeta med kompetensutvecklingsfrågorna så skapades en struktur för lärande på lång sikt. I utvärderingen sa 72% att projektet hade sporrat dem till fortsatt utbildning Vi tror att främst utformningen av utbildningen som är skräddarsydd för besöksnäringen i kombination med coachning och utformning av handledning innehåller en hel del nytänkande och potential för strategisk påverkan. Lärande miljö Vid många av utbildningarna var deltagarna hos varandra. De vittnar om att just dessa placeringar har varit oerhört positivt. De får undervisning i en stimulerande miljö samtidigt som de lär känna ett annat företag och verksamhet. Resultat och förslag till goda lösningar som projektet gett: Skapat nätverk i branschen mellan företag som är geografiskt och affärsmässigt nära. Har byggt på och förädlat en bred samverkan mellan regionförbundet i Kalmar län, länets samtliga kommuner med turismansvariga i respektive kommun samt ett antal andra viktiga aktörer i branschen. Har gett vingar åt ett stort antal nästan identiska ESF projekt runt om i landet. Genom projektets koppling till samverkanspartners finns det förutsättningar att implementera delar av projektet även i andra framtida insatser. Startat en förändringsprocess bland de medverkande företagarna och i branschen, som kan leda till ringar på vattnet. Ökade förutsättningar att få en större regional genomslagskraft genom ett nytt projekt som riktar in sig på eventarrangörer i såväl Kalmar som Kronobergs län. Ökad anställningsbarhet för deltagarna i relation till deras nuvarande jobb. Turistcheferna menar att insatser och resultat på olika sätt påverkat kommunens framtida arbete med besöksnäringen och har skapat nätverk och kanaler som inte funnits tidigare. Stort antal generella utbildningsinsatser ex. affärsutveckling och ledarskap, kan därför även användas av medarbetare i framtida arbetsuppgifter utanför den organisation man för

4 Sid 4 (11) närvarande är anställd i. I bilaga 3 finns individernas och organisationernas svar på vilken påverkan och genomslag projektet har haft på dem. Se även bifogad film som är gjort med några av projektets deltagare. På system och strukturnivå har projektet haft stor genomslagskraft genom att förfrågningar om upplägget har kommit från flera delar av Sverige. Redan nu vet vi fyra olika regioner i Sverige som vi har exporterat modellen till. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Måluppfyllelser: 1. Minst 500 anställda och chefer från ca 200 företag inom besöksnäringen i Kalmar län ska delta i de utbildningar som ska erbjudas under projektets genomförande 174 företag och 538 personer har deltagit i projektet utöver det har 855 personer medverkat vid 6 telebildföreläsningar som sänts till kommuner som önskat koppla upp sig i Småland och på Öland. 51 av de företag som från början anmält intresse valde att inte gå någon kompetensutveckling. Anledningarna var många till att de inte deltog men det berodde kanske främst på den sena starten av genomförandefasen. Några hade sålts, gått i konkurs eller kunde inte prioritera detta just denna period. 2. Samtliga turismansvariga från alla kommuner i Kalmar län samt Uppvidinge kommun och Lessebo kommun ska delta i projektet. Samtliga turistbyråer från kommunerna har varit mycket involverade i projektet. De har varit projektledningens länk till företagen. I detta projekt så räknas Uppvidinge och Lessebo in i Glasrikets organisation. Samtliga turistorganisationer förutom Öland och Mönsterås har genomgått destinationsutvecklingskursen. Ölands turistorganisation gick i konkurs precis vid kursstarten så kommunen som fick överta ansvaret arbetade mycket i den processen. I Mönsterås gick turistchefen i pension och blev i slutet av projektet ersatt av en annan. I Internetkursen för turismansvariga medverkade Oskarshamn, Torsås, Glasriket, Kalmar, Vimmerby och Hultsfred. Vid avslutningsdagen var samtliga kommuner med och hade även en utställningsmonter på plats i lokalerna % av deltagarna i utbildningarna ska uppleva att de fått ökad kompetens och därmed bättre förutsättningar att utföra sina nuvarande arbetsuppgifter på ett effektivt sätt Utvärderingarna efter varje kurs visar att 97% av deltagarna är nöjda med utbildningarna (= ökade kunskaper, bättre förutsättning att utföra sitt arbete) % av deltagarna ska uppleva att de har bättre förutsättningar att utföra mer kvalificerade och även nya arbetsuppgifter 67 procent av deltagarna anser att utbildningarna har gett dem möjligheter till att jobba med fler arbetsuppgifter inom deras nuvarande arbete. 49 procent anser att projektet har gett dem nya och andra arbetsuppgifter inom sitt företag och hela 79 procent anser att projektets utbildningar har ökat deras möjligheter till att utföra sin arbetsuppgifter med högre effektivitet % av deltagarna ska uppleva att de har blivit mer rörliga på arbetsmarknaden genom att de ökat sina möjligheter att få nytt arbete vid behov - I utvärderingarna ställde vi frågan ifall de har fått nytt jobb eller nya arbetsuppgifter inom företaget. 29 procent säger att projektet

5 Sid 5 (11) har lett till nya jobb. Dilemmat i denna fråga är att vi troligtvis inte har fått tag i samtliga som har fått nytt jobb då de har bytt företag och även e-postadress. Så även om procentsatsen inte når upp till målet så borde den vara avsevärt högre ifall vi hade nått alla deltagare med vår slututvärdering % av cheferna ska uppleva att de har ökat sin förmåga att stärka sitt företags konkurrens- och utvecklingskraft - 77 procent av cheferna menar att företagens medverkan kommer att öka tillväxten och lönsamheten i företaget och 56 procent anser att det har ökat konkurrenskraften samt 60 procent anser att det har ökat effektiviteten i företaget % av de turismansvariga ska uppleva att de har fått bättre förutsättningar att öka samverka med företagen och mellan kommunerna - En speciell utvärdering gjordes med 13 turismansvariga i länet. De var mycket positiva till projektet och endast en person ansåg att arbetet inte hade kunnat implementeras i deras arbete. 12 av 13 turismansvariga anser att projektet har givit ökad samverkan med företagen. Se övriga frågor och svar i bilaga 11. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Totalt har vi i detta projekt gett 120 skräddarsydda utbildningar och seminarier med 398 kurstillfällen och 3182 närvaroregisteringar. Bilaga 2 innehåller kursbeskrivningarna. Logistiken över utbildningsupplägget har varit oerhört krävande och tidsomfattande i och med storleken på projektet. För att kursanordnarna skulle kunna hålla sina föreläsare samlade i länet under en enhetlig tidsperiod fick vi förlägga de olika utbildningarna så att pendlingen inte blev så ofta och lång. Samtidigt skulle inte kurserna krocka med någon annan kurs som deltagarna anmält intresse till. Vi hade som utgångspunkt en person som sagt att hon ville gå samtliga utbildningar. Ifall hon lyckades med det så hade vi lyckats i planeringen. Utgångspunkten i planeringen för deltagarna var att de inte skulle ha mer än en timmes bilfärd till sin utbildning. I några av kurserna som var mycket populära t. ex. marknadsföring och försäljning samt affärsutveckling kunde vi genomföra nästan en utbildning i varje kommun. För de andra kurserna så delade vi upp vårt avlånga län i tre zoner, norra, mellersta och södra zonen där vi lade utbildningarna till den ort som hade flerst anmälda deltagare. För de utbildningarn som hade en naturlig fortsättning t ex inom data och kursen för handlare så måste de tidsmässigt ligga i rätt ordning. Det innebar att vissa utbildningar kom lite senare i projektet. Endagarsseminarierna förskte vi att förlägga i mitten av Kalmar län dvs Högsby, Hultsfred och Oskarshamn. Vissa av kurserna var man hos varandra. Det var mycket uppskattat i o m att de då fick se hur andra verksamheter fungerade. Ett av målen med projektet var skapa arenor för företagarna att träffas. Det har verkligen slagit in. När vi har pratat med deltagarna så är det oftast det första som de nämner. Många av de grupper som gått kurs tillsammans har också fortsatt att träffas efter projektets slut. Några har börjat göra affärer med varandra och andra har fått tips på produktutveckling. I och med att utbildningarna var skräddarsydda för besöksnäringen fick kursanordnarna ta fram nya kursprogram och verktyg. För affärsutvecklingsprogrammet Kurbits som framtagits i ett EU-projekt i Dalarna var vi ett pilotområde. Tack vare den insatsen har nu deras program

6 Sid 6 (11) exporterats till hela Sverige. Flera av våra konsulter som använts vid affärsutvecklingsprogrammet har fått flera uppdrag i andra län. En av kursanordnarna har efter detta projekt valt att specialisera sig på besöksnäringsföretag och har inlett ett samarbete med en forskare inom turism vid Göteborgs universitet. Under grundläggade datautbildningen har kursledaren lagt upp en Facebookgrupp där hon fortsatt arbetar med att vägleda de projektdeltagare som vill ha hjälp. Rent administrativt har vi tillsammans med vår ekonom tagit fram en mall där projektledningen direkt kan följa utfall och budget. I ESFs administrativa system ser man det först efter att kvartalsredovisningen är gjord. Denna mall har även andra ESF-projekt fått tagit del av. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? 174 företag har deltagit i projektet. I den bifogade rapporten, se bilaga 3, redovisas vilka företag och hur många personer från varje företag som genomgått de olika utbildningsinsatserna. Projektets samverkanspartners har varit kommunernas turistbyråer, regionala besöksnäringsorganisationer i Jönköping och Kronobergs län samt de lokala högskolecentra. Kommunernas turistbyråer har varit behjälpliga i början av projektet med att samla in alla intresseanmälningar från de företag som verkar inom deras kommun. De har kontinuerligt informerat sina tjänstemän och politiker om projektet. I de fall då det har varit svårt att få in anmälningar till kurser har turistbyråpersonalen ringt runt och "jagat" sina företag. Samarbetet med de angränsande länens besöksorganisationer har främst gällt vid sändning av föreläsningar via telebild. De har då marknadsfört det i sitt län och företagen har kunnat gå till sitt lokala högskolecentrum för att ta del av föreläsningarna. Här hade Jönköpings län ett försprång i o m att deras högskolecentra är väl etablerade och ser vinningen med telebildsändningar. Kronobergs län kopplade inte upp sig mot någon sändning. Däremot så använde sig Kronobergs län av våra kunskaper när de själv sökte medel från sociala fonden för att göra ett likadant projekt i sitt eget län. Samarbetet med högskolecentra i länet har varit bra. Tack vare ingång som projektledaren har från sitt tidigare arbete vid Linnéuniversitetet så kunde vi nyttja deras etablerade kanaler. Flera av Högskolecentren marknadsförde föreläsningarna i sitt ordinarie utbud. Strategigruppen sattes tidigt samman utefter att de var organisationer som skulle kunna föra resultatet vidare efter projektets slut. I strategigruppen ingick representanter från deltagande företag, Sveriges hotell- och restaurangägares förbund (SHR), Svensk Handel, Almi, Linnéuniversitetet, Campus Hultsfred, Rese- och turistnäringen i Sverige (RTS), en representant från länsturismgruppen (länets turistchefer). Gruppen har pga avstånden valt att lägga flera möten på webben. Det har fungerat alldeles utmärkt under förutsättning att varje deltagare har rätt teknisk utrustning. Det är en form av webbmöte där man kan dela dokument, man kan diskutera och dessutom ser deltagarna varandra. Strategigruppen har haft sex möten under projektperioden. Tre av dem var fysiska möten och förlagda på heldagar. Representanterna från RTS och Svensk Handel har av olika omständigheter inte kunnat vara med vid mötena. Men de har vid flera samtal med projektledaren och påtalat vikten av projektet och i och med deras strategiska roll inom besöksnäringen i Sverige så valde vi att fortsatt ha dem med.

7 Sid 7 (11) Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. I förprojekteringen konstaterades att fler kvinnor än män är sysselsatta inom besöksnäringen. Detta avspeglade sig också i projektet då 69 procent var kvinnor som kompetensutvecklade sig. Olika studier och branschföreträdare beskriver att frågan om jämställdhet hittills inte studerats nämnvärt. Branschen upplever inte att jämställdhetsintegrering är något problem, vilket också bekräftas av vår förstudie. Vår tolkning av detta var att de troligtvis saknar insikt och att det fanns ett behov av utbildning och information kring jämställdhetsfrågorna. För att öka medvetenheten och kunskapen om jämställdhet inom branschen kommunicerade vi jämställdhetsfrågorna i flera aktiviteter: 1. Vid upphandlingen av utbildningarna fick utbildningsarrangörerna säkerställa metod för upplägg av jämställdhetsfrågor. 2. Vi lade in det som ett separat ämne för ett dagseminarium (se bilaga 4) och i kursen om företagsutveckling och ledarskap. 3. I utvärderingsblanketterna synliggörs kvinnor respektive mäns svar. 4. Vid projektledningens besök hos kurserna har jämställdheten varit en särskild punkt som vi tittat lite närmare på. Dvs bemöts kvinnor och män lika, hur ser utbildningsmaterialet ut samt ifall frågeställningar kring jämställdhet behandlas. 5. Projektledningen har under projektperioden genomgått jämställdhetsutbildning i ESFs regi samt deltagit i arbetsgivarens utbildningar i jämställdhet. Trots att många företag hade anmält förhandsintresse för vår seminariedag om jämställdhet var det ingen som anmälde sig till dagen. Vi förde diskussioner i strategigruppen om hur vi skulle gå tillväga för att få in anmälningar och hur vi skulle få upp intresse för frågan. Till dagen hade vi anlitat en mycket erfaren föreläsare som även arbetar som stå-upp komiker. Men vi fick helt krasst inse att det inte fanns något intresse. Lösningen blev att vi lade kursen hos Astrid Lindgrens värld och det kom 30 personer enbart från deras företag. Utvärderingen visar att det blev en mycket lyckad dag. Några kommentarer från föreläsning "Borde vara obligatoriskt på alla arbetsplatser!" " Jag skulle lätt kunna sitta en vecka och lyssna!" Se utvärderingar i bilaga 5. För att ytterligare belysa jämställdhetsfrågorna har vi även tagit med det som ett ämne för moderatorn på vår avslutningsdag den 17 april. Vårt förstahandsval var Alexandra Pascalidou men hon blev tyvärr sjuk dagen innan. Då trädde Charlotte Signal som även ledde det jämställdhetsseminarium som en alldeles förträfflig moderator. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. I förprojekteringen hade vi tagit reda på i vilken utsträckning företagen har anpassat sin verksamhet efter personal och kunder med funktionshinder. Medvetandegraden om funktionshinder var mycket hög och flera anpassningar har gjorts av företagen i den fysiska miljön. I mindre grad var kunskapen om t ex anpassning av hemsidor, hörslingor etc. Några intressanta exempel kom fram om hur resor tagits fram för att passa psykiskt handikappade. Under projektet har vi arbetat med tillgänglighet enligt följande: 1. Säkerställt vid intresseanmälan ifall det fanns några som behövde speciell hjälp för att tillgodogöra sig undervisningen 2. Vi lade in det som ett separat ämne för ett dagseminarium. Se bilaga Vid upphandlingen av utbildningarna fick utbildningsarrangörerna säkerställa metod för

8 Sid 8 (11) arbetet med tillgänglighet. 4. Kursanordnarna som bokade lokaler fick säkerställa den fysisk tillgängligheten. 5. Genom att vi använde telebildföreläsningar inom vissa ämnen ökade vi tillgängligheten. 6. Vid projektledningens besök hos kurserna har tillgänglighet varit en särskild punkt som vi tittat lite närmare på. Dvs tillgänglighet i lokalen, fika m.m. 7. Projektledningen har under projektperioden genomgått utbildning i ESFs regi om tillgänglighet för funktionshindrade. Vi har insett att vi kan vara mycket tydligare i kallelser osv för att underlätta tillgängligheten för funktionshindrade. Till exempel borde vi vid varje tillfälle frågat om allergier, frågat ifall de hade behov av någon tillgänglighetsanpassning och att deltagarna inte ska använda parfym eller doftande produkter. Vi inser också att vi skulle ha exemplifierat vad vi menade med tillgänglighetsanpassning och uppmanat dem att kontakta kursanordnaren innan så att de inte kände att det var något extra besvär för oss. I och med att ingen vid intresseanmälan hade angett att de var i behov av någon anpassning så trodde vi att det var grönt ljus. Det visade sig emellertid vid slutet av projektet att någon hade hörselnedsättning och det hade nog varit bra att veta för kursledarna i förtid. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Besöksnäringen är en av de viktigaste näringarna i Kalmar län. I projektägarens arbete med den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är två av fyra hörnstenar att tillföra kunskap och kompetens i hela länet samt utveckla näringslivet. Vårt kompetensutvecklingsprojekt ligger verkligen i linje med detta. En av deviserna i RUSen är att vi också ska skapa en region rik på upplevelser. Genom att kompetensutveckla företagen inom besöksnäringen har nya produkter och affärsidéer kommit fram som gagnar upplevelserna av att besöka, leva och bo i Kalmar län. Just nu pågår arbetet med att koppla framtagna nationella strategin för svensk turism ned på ett regionalt plan. I den nationella strategin har vi sagt att vi ska fördubbla omsättningen inom näringen till år Vårt arbete med kompetensutvecklingen av företag inom besöksnäringen kommer att kunna kopplas direkt mot detta och troligtsvis kommer det att få många efterföljare i landet. För ifall omstättningen ska öka i branschen så är det ute hos de små företagarna som det största arbetet kommer att ske. Projektet har nu satt grunden för företagen i Kalmar läns fortsatta arbete. Utifrån detta projekt har fler önskemål inkommit om att även kompetensutveckla dem som skapar själv reseanledningen till länet. Därför har en annan ansökan om att kompetensutveckla event- och evenemangsarrangörer framkommit. Detta kommer vi att göra i samarbete med vårt grannlän Kronoberg och regionförbundet södra Småland. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Redan i urvalet av representanter i strategigruppen hade vi tänkt på den strategiska påverkan. Samtliga representerade institutioner har ett stort nätverk och påverkan inom

9 Sid 9 (11) besöksnäringen. I detta arbete har SHR (restaurang och hotellanställdas arbetsgivarförening) gjort en gigantisk insats och verkligen varit ett språkrör för projektet. Vid varje möte med andra representanter inom näringen, Svenskt näringsliv och politiker har de påtalat vikten av projektet. Genom turistcheferna i länets kommuner har kunskap om projektet spridits till kommunernas handläggare och politiker. Projektledningen har vid olika möten med nationella branschföreträdare, t ex Visit Sweden, Svensk Turism, FörTur, RTS och Arbetsförmedlingens nationella branschråd berättat om projektet. Projektet har fått en stor artikel i branschtidningen Hit och dit, radioinslag i SR P4 Kalmar samt ett antal artiklar i lokalpressen. I och med att projektinsatsen har spridit sig till andra delar av Sverige så har vi även omnämnts i tidningar i Dalarna och Svenkt näringslivs egna tidning som ursprung till deras egna satsningar. En av kursanordnarna har använt sig av en grupp i projektet för att göra en film där de visar resultatet av kursen. I den säger bl a en av deltagarna att han har ökat antalet gästnätter med per år tack vare denna kurs. Tack vare projektet och att olika företagare fick träffa varandra så har det uppstått mycket affärskontakter dem emellan men också affärer har gjorts mellan kursanordnare och deltagare. Ett exempel är ett företag i Hultsfred som nu arrangerar kurser tillsammans med kursledare i ekonomi och administration. Mest glad är vi nog över att projektet omnämndes av regiondirektören från Dalarna vid Tillväxtdagen den 20 mars i Göteborg där över 400 personer hade samlats från branschen och även representanter från regeringen fanns med. Projektets resultat och erfarenhet kommer bl a att övertas av strategigruppens medlemmar. Redan nu har RTS tagit över det nationella ansvaret för affärsutvecklingsprogrammet Kurbits. Flera av kursanordnarna ser besöksnäringen som en ny potentiell målgrupp. Projektidén har spridit sig till andra delar av Sverige och projektledaren ställer upp som ett bollplank till dessa. I och med telebildföreläsningarna har kontakten med högskolecentrum i de småländska kommunerna stärkts för dels företagen men också med turistchefterna i kommunen som kan samla och möta sina företag där. Insikten om vad högskolecentran kan bidra med har förstäkts. Utifrån detta projekt har en av länets gymnasieutbildningsarrangörer sammanställt en YHutbildning som exportsäljare inom besöksnäringen. Den blev inte godkänd detta år men grunden ligger kvar och ansökan kommer att skickas in igen. Branschorganisationen FörTur som koordinerar Sveriges turistbyråer planerade en liknande insats för sina turistbyråer där vi har varit behjälpliga i förstudien. Även på Öland har en stor kompetensutvecklingsinsats startats under projektperioden. Tack vare detta projekt och de erfarenheter som det gett har Regionförbundet i Kalmar län ansökt och fått beviljat ett nytt stort kompetensutvecklingsprojekt. Den riktar sig mot eventoch evenemangsarrangörer i Kalmar och Kronobergs län.

10 Sid 10 (11) Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Vår externa utvärderare valdes pga sin tidigare erfarenhet av ESF-projekt men kanske främst för att hon hade arbetat med företag inom besöksnäringen och hade en föreståelse för deras situation. Hon har kontinuerligt följt projektet och suttit med vid strategigrupps mötena. Vi valde att utvärderaren skulle titta på även andra saker som är viktiga för vår bransch bl a ifall kompetensutvecklingen har bidragit till affärs- och produktutveckling samt ökat omsättningen i företagen. Därför började hon med att göra en nulägesanalys av företagen i början av projektperioden. En andra analys har gjorts i o m slutrapporten och projektägaren har för avsikt att även genomföra en undersökning om cirka två år. Den externa utvärderaren har hela tiden varit behjälplig som ett boll-plank för projektledningen och vi har regelbundet träffats fysiskt samt haft telefon och e-postkontakt. Hon har även hjälpt till med att lägga upp frågorna i våra webbenkäter så att vi ska få fram svar på det som vi har angivit i måluppfyllelserna vid projektansökan. Under hösten 2011 höll vår externa utvärderare i en workshop för strategigruppen och speciellt inbjudna kunniga personer. Hon använde sig av Metaplanmetoden för att hitta olika förslag på hur resultatet ska tas hand om efter projektet slut. Se den externa utvärderarens rapporter i bilagorna 7 och 12. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? I vår egen utvärdering av projektet har vi arbetat efter en fyr-stegs-modell. 1. Kursanordnarna har vid varje kurs och vid lite längre kurser efter varje kurstillfälle gett ut en utvärderingsblankett 2. Under projektet halva tid skickades en webbenkät ut där deltagarna fick skriva fritt om vad de ansåg om kurserna och projektet. 80 personer svarade. En webbenkät skickades även ut för att göra en utvärdering av hela projektet den sista månaden. Här inkom 226 svar. Se bilaga 8 och Projektledningen har varit och besökt kurserna. Vi har då bedömt kursanordnaren, jämställdhetsfrågor samt tillgänglighetsaspekter. Se utvärderingsformuläret i bilaga Vår externa utvärderare har gjort djupintervjuer med företagen och informerat projektledning och strategigrupp om utfallet. Denna modell har varit mycket bra för att i tid kunna upptäcka ifall någonting inte fungerar eller att vi behöver styra upp eller rätta till någonting. Våra erfarenheter säger, nu när vi har sammanställt samtliga utvärderingar, att vi skulle haft en enhetlig blankett som respektive kursanordnare skulle ha gett ut och fått sammanställa till oss. Vi inser också att vi skulle ha krävt att få in utvärderingsblanketter efter varje kursdag från kursanordnarna. De kursanordnare som skickade utvärderingarna i efterhand och kanske även webbenkäter fick en mycket mindre svarsfrekvens än de som delade ut dem till deltagarna efter dagens slut. I bilaga 10 hittar ni sammanställningen av utvärderingarna för projektet. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför?

11 Sid 11 (11) Både positivt och negativt var att mobiliseringsfasen var nästan ett år innan genomförandefasen. Negativt i den bemärkelsen att deltagarna inte kom ihåg vad de hade anmält sig till och att de ingick i projektet. Positivt med förseningen var att vi fick mer tid från projektägarens sida att planera alla insatser. Det innebar att så fort vi fick klartecken så kunde vi direkt sätta igång med att ge utbildningar. Vi har dragit den lärdomen att det aldrig är för tidigt att starta med planeringsinsatserna så att det inte stjäl tid från själva utbildningsfasen i projektet. Det går att påbörja upphandlingar och skriva avtal innan bara man kommer ihåg att skriva in att det enbart gäller under förutsättning att medel beviljas från ESF. Innan kursstart samlades alla som var med i strategigruppen och de kursanordnare som vunnit upphandlingen. Vi fick där en gemensam bild av vad projektet skulle resultera i och kursanordnarna kunde diskutera sig samman om utbildningsinnehållet så att de överlappande varandra. När strategigruppen sätts samman så bör man tänka att de personer eller organisationer som ingår ska kunna ta över efter projektets slut dvs någon som kan förvalta resultatet. Med ett så stort antal personer som ska kompetensutvecklas så är det viktigt att anmälningsförfarandet fungerar bra. Vi hade köpt in ett administrativt verktyg som fungerade mycket bra för projektledningen och kursanordnarna för att administrera de olika kurserna. Vad den däremot inte var så bra på var användarvänlighet mot kund. Det var krångel med att hitta inloggning och när deltagarna väl var inne i systemet så fick de skrolla mycket. Det slutade med att många valde att anmäla sig via e-post och att projektledningen fick lägga in dem manuellt. För att administrera ett så stort projekt hade det varit bra ifall vi via avtal hade kunnat styra kursanordnarna lite bättre gällande kursadministrationen. Nu kom inrapporteringen i vissa fall sent, kallelser borde ibland ha skickats ut lite tidigare osv. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Projektledaren Karin Ekebjär som arbetar som affärsutvecklare inom besöksnäringen på Regionförbundet i Kalmar län eller Sara Leijon vid Regionförbundet i Kalmar län som varit projektanställd projektassistent under projektet. E-post: karin.ekebjar@rfkl.se eller sara. leijon@rfkl.se. Vår externa utvärderar Pia Holgersson på Velopia AB. pia@velopia.se