Leka för livet. Årsrapport 2006 RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Leka för livet. Årsrapport 2006 RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar."

Transkript

1 Leka för livet Årsrapport 2006 RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

2 Utgivare RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Projektledare: Eva Janson Fotografer: Mikael Lindström och Marie Swartz. Grafisk form: Carlsöö & Co, Stockholm Tryck: Norra Skånes Offset, Hässleholm 2006 ISBN

3

4 I dag är enbart 1,4 procent av landets lekparker tillgängliga för barn som har funktionshinder. Samtidigt står det helt klart att det är en rättighet som alla har, att få leka. Leka för livet, Årsrapport 2006, ges ut av RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Förhoppningen är att rapporten ska sprida kunskap om vikten av tillgängliga lekplatser för barn med rörelsehinder. För att få en bild av lekplatserna runt om i landet har vi gjort enkätundersökningar med föräldrar och RBU-föreningar. Vi har också fått viktig kunskap genom de intervjuer vi gjort med barn, experter och kommunala tjänstemän. Vi tackar alla som medverkat. Vår önskan är att rapporten, Leka för livet, ska bidra till fler tillgängliga lekplatser och mer lek för alla barn.

5 Innehåll: Lekens glädje åt alla! Inledning om hur viktigt det är för barn att få vara med i leken och om RBU:s arbete för rätten att få leka. sidan 9 Leve leken! Landets lekplatser behöver rustas upp. Många år har gått sedan de anlades och nu gäller det att ta fram viljan, kunskapen och leklusten för att göra dem tillgängliga för alla. sidan 10 Hur var det förr? För inte allt för länge sedan var fysisk aktivitet för barn med rörelsehinder något som i första hand skedde hos sjukgymnasten. Numera har vi kunskap om att leken är viktig för alla barns utveckling och glädje. sidan 12 Vad är en tillgänglig lekplats? Vi behandlar de minimikrav som gälla för att en ny eller gammal lekplats ska vara tillgänglig för rörelsehindrade barn. sidan 14 Varför tillgänglighet? Alla barn har laglig rätt att leka. Det slår både Barnkonventionen, den nationella handlingsplanen och Plan- och Bygglagen fast. sidan 16 Hur tillgänglig är leken idag? För att få svar på hur det ser ut för lekfulla barn med rörelsehinder runt om i landet har RBU genomfört en enkätundersökning. Den visar att 8 av 10 väljer att inte gå till en lekplats i närheten på grund av att den inte är tillgänglig. sidan 19 Fem viktiga steg De viktigaste punkterna för att barn med rörelsehinder ska kunna leka på samma villkor som andra. sidan 22 Så vill vi leka! Barn från Råsundaskolan berättar om hur de vill leka. sidan 24 Goda exempel Vi har besökt Gävle och Uppsala, där man satsar på lekplatser för alla. sidan 28 RBU:s verksamhetsberättelse och ekonomirapport i korthet sidan 36 Lästips sidan 50

6 LEKA FÖR LIVET

7 Barn som inte leker vissnar. De går miste om en viktig ingrediens i sin sociala utveckling. Den ingrediens som bidrar till att vi blir trygga, glada, öppna, livsbejakande vuxna. Leken bidrar till att vi blir människor som törs lita på andra och oss själva. LEKA FÖR LIVET

8 LEKA FÖR LIVET

9 Lekens glädje åt alla! Finns det något som fyller oss med sådan värme som att se glädjen i barns ögon när de leker? Att få vara med och leka sprider lyckokänslor hos både barn och vuxna. Lyckan i att leka är något som alla behöver. Leken och skratten ger oss kraft. Men för den som inte får vara med byts glädjen snabbt till sorg. Jag bär med mig ett minne av en händelse som jag hoppas att ingen annan ska behöva uppleva. Vi var på väg till lekparken. Fredrik och Oskar skulle dit och leka. Fredrik satt i sin rullstol och berättade om allt han skulle göra när han kom fram. Han riktigt bubblade av glädje och förväntan. Men när vi kom fram till lekparken behövde han bara kasta en enda blick på platsen för att förstå att han varken skulle kunna komma in eller än mindre ta sig runt eller leka där. Jag såg hur han bara sjönk ihop och så sa han: Jag vill gå hem, jag ville nog egentligen inte leka. Det som hände Fredrik, att han inte kunde komma in och leka, är något som händer barn med rörelsehinder ständigt. De blir lekens åskådare. Förväntningar som skruvats upp infrias inte. Glädjen över att få leka kommer av sig innan den ens hunnit bryta fram. Gång på gång blir de besvikna, tills det inte längre finns vare sig lust att leka eller nyfikenhet kvar. Utanförskapet börjar redan i sandlådan. Så ska det inte vara. Inom RBU arbetar vi för att alla barn ska få vara med och leka, få känna glädje och gemenskap. Leken lockar fram skrattet och skrattet smittar. Den glädje vi kan se i barns ögon när de får delta i lekens gemenskap är en glädje vi alla kan känna igen. Det väcker minnen till liv som får oss att känna lycka. RBU:s vision är: Ett rättvist samhälle och ett utvecklande liv för barn och unga med rörelsehinder. Den visionen ska bli verklighet. Därför har vi gjort den här årsrapporten. Vår önskan är att den ska stimulera till mer tillgängliga lekparker för alla barn. Leken är grundläggande, i leken tränar barnet sitt sociala samspel och lägger grunden för hur hela livet ska gestalta sig. Vi leker för livet! Agnetha Mbuyamba Förbundsordförande, RBU LEKA FÖR LIVET

10 Leve leken! Länge har vi människor vetat att leken är viktig. Kanske har vi ändå inte förstått exakt hur viktig den är för alla barn. I leken prövar barnen varandra, lär sig att ge och ta, tränar sig i att närma sig och hålla avstånd och förstå gemenskapens glädje med både kropp och hjärta. Det lilla, lilla barnet leker med sina fingrar eller fötter och vi utropar lyckligt, titta, hon leker!, och ser det som en milstolpe i barnets utveckling. Vi hurrar på och uppmuntrar till mer lek och nya upptäckter. Men det finns barn som inte varit lika självklart påhejade i leken. Många barn med funktionshinder har inte fått den uppmuntran till lekfullhet som andra. Livet och vardagen har handlat mer om träning och anpassning än om lek och skratt. För några decennier sedan växte det upp lekplatser runt om landet som svampar ur jorden. Varje område skulle ha sina egna lekplatser. Man byggde sandlåda, satte upp några gungor och i vissa fall även ett lekhus med rutschbana. Runt om lekplatsen planterades taggiga buskar som stängde ute en del barn och höll andra inne. Så såg det ut då. Sedan kom larmrapporter om farliga lekredskap och då såg man över speciellt lekhus och linbanor. Men alla de här lekplatserna var planerade för barn som kunde gå, springa och klättra. Att barn med rörelsehinder eller andra funktionshinder också vill leka tänkte man helt enkelt inte på. Nu har det gått cirka 30 år sedan alla dessa lekplatser blev till. Det är dags att se över, renovera och byta ut. I vissa områden har barnen vuxit upp och försvunnit, i andra har barnfamiljer flyttat in. Leken försiggår inte längre lika spridd över- 10 LEKA FÖR LIVET

11 Barn utvecklas genom ett aktivt samspel med sin omgivning. Detta samspel sker främst genom lek i olika miljöer. Ur Maria Prellwitz licentiatuppsats Luleå tekniska universitet. Olika miljöers tillgänglighet för barn med rörelsehinder hemmet, skolan lekplatser allt utan har blivit mer samlad. Samhället förändras och den fysiska miljön måste följa med i förändringen. Den renovering av lekplatser som nu pågår runt om i kommunerna sker i en ungefärlig skala av en renoverad och en nybyggd lekplats om året. I vissa kommuner är siffran högre i andra lägre, men i snitt handlar det om två per år och kommun. Det som nu gäller är att se till att dessa lekplatser blir tillgängliga för alla barn. Bort med höga hinder och onödiga barriärer, bort med taggbuskar och svårtillgängliga lekredskap. Öppna för leken när den är som bäst och omfattar alla oavsett förutsättningar och egna fysiska hinder. De går att överbrygga om viljan, kunskapen och leklusten finns. RBU bestämde sig för att göra 2006 års årsrapport till en skrift om lekplatser. Vi vet att lekfullheten måste finnas. Vi vet hur barnens behov ser ut. För att få ännu mer kunskap har vi frågat såväl experter och kommunfolk, som barn och föräldrar inom RBU, om deras erfarenheter. De svar vi fått visar att det finns en hel del ytterligare att göra när det gäller lekplatserna runtom i landet. Glädjande nog har vi också sett att det här och var finns en sann strävan att göra lekplatser tillgängliga för alla barn. Projekt och inventeringar är genomförda och på vissa håll i landet har man låtit fantasin flöda, eller vad sägs om ett pågående projekt där Gävles senaste lekplats i färdigt skick kommer att ha formen av en Ahlgrensbil? Vår förhoppning med årets rapport tänker vi kunna sprida kunskapsfrön, tala om hur önskemålen ser ut och vari svårigheterna ligger. När snubbeltrådarna är kapade, då är det fritt fram för leken. Endast 1,4 procent av lekplatserna i 75 av landets kommuner är tillgängliga för barn med funktionshinder. LEKA FÖR LIVET 11

12 Hur var det förr? Alla barn har samma rättigheter och samma värde. Ingen får diskrimineras. Ur Barnkonventionen, artikel 2. På 1960 och -70 talen började man inse att alla barn mår bäst av att bo och leva i sina familjer. Tidigare hade föräldrarna, åtminstone när det gällde barn med omfattande funktionshinder, redan på BB uppmanats att lämna bort barnet, skaffa nya och glömma det som hänt. De fick veta att barnen hade det bättre på institution och föräldrarna hade inget att sätta emot. Man visste inte vad som krävdes av en som förälder. Det fanns ingen vana vid möten med människor med funktionshinder eftersom de inte vistades ute i samhället. Numera är det inte längre någon som ifrågasätter ett barns rätt till sin familj, skola eller nödvändig träning. Men då, när föräldrar och barn fick rätt till varandra och ett gemensamt familjeliv, hade ännu inte erfarenheterna lagts till varandra. Man såg inte heller till helheten i livet. Mycket handlade om att träna för att åstadkomma ben som gick att gå på och fingrar som kunde gripa. Det mesta av aktiviteterna kring barnet handlade om detta och inte om just rätten att få vara barn. Funktionshindret var det primära, inte barnet. Tiden var ofta så uppbokad att leken inte fick plats i vardagen på det sätt den borde för att främja fantasin, öka glädjen och skapa gemenskap. Mammor och pappor fick andra uppgifter än att enbart vara föräldrar. Barnet behov av lek fanns inte med i bilden. Idag är inställningen förändrad, föräldrar är säkrare i sina roller och bestämmer själva över sina barn. Man vet att barn med funktionshinder, lindriga eller omfattande, har samma behov som andra barn. Hindren är inte längre de samma, men de finns ändå kvar. De sitter i miljön och dess utformning. Samhället är ännu inte tillgängligt. Det är inte självklart för ett barn eller en vuxen för den delen att gå dit han eller hon vill. Och den som är hindrad att delta på lekplatsen på grund av att miljön inte håller måttet, den kan heller inte delta i lekens gemenskap. Om den fysiska miljön upplevs som otillgänglig och otrygg medför det att barnet inte kommer att undersöka eller leka i den miljön, vilket i sin tur kan hämma barnets utveckling. fysiskt, kognitivt och socialt. Det skriver Maria Prellwitz i sin licentiatuppsats Olika miljöers tillgänglighet för barn med rörelsehinder hemmet, skolan lekplatser vid Luleå tekniska universitet. Till 2010 ska samhället vara tillgängligt för alla. Ingen ska diskrimineras för sitt funktionshinder. Att göra lekplatserna anpassade så att alla barn kan leka där är en tillgänglighetsfråga av rang. Barnen är viktiga, de är framtidens vuxna. 12 LEKA FÖR LIVET

13 LEKA FÖR LIVET 13

14 Vad är en tillgänglig lekplats? De krav man kan ställa på en bra lekplats är många. Den ska vara rolig och spännande, locka till lek och stoj. Det ska finnas sand, gungor, rutschbana och helst lite vatten att plaska i. Den ska ha lekredskap som är roliga och säkra och en skön plats där man kan sitta och äta sin medhavda matsäck. Så är det också oftast på våra lekplatser runt om i landet. Men det räcker inte. En aldrig så fin lekplats som inte är tillgänglig för alla bidrar till diskriminering. Det stänger ute barn från gemenskapen istället för att välkomna dem. En tillgänglig lekplats däremot är till för alla barn. Där är alla välkomna. Minimikrav Det finns vissa krav som bör vara uppfyllda i en tillgänglig lekplats. Entrén ska vara rymlig nog att komma in med rullstol genom. Markbeläggningen ska fungera för ett barn eller vuxen som sitter i rullstol. Det ska finnas släta vägar att rulla fram eller gå säkert på och det ska gå att nå alla lekredskapen. Det ska vara kanter mot slänter så att inte någon i lekens iver rullar utför och slår sig. Gungorna får inte sitta för lågt, då kan man slå i benen om det är svårt att böja dem. Dessutom ska det finnas gungor anpassade till den som har svårt att sitta stadigt. Finns det ett lekhus så ska det vara möjligt att rulla in i det med rullstol eller rollator. Det måste dessutom ha så breda gångar att en vuxen kan vara med barnet och hjälpa till. Rutschbanor ska inte enbart ha trappor utan kan med fördel läggas på en kulle eller i en slänt så barn med rullstol kan rulla fram själva. Sand är ett måste på alla lekplatser. Men det finns barn som har svårt att ta sig i och ur en sandlåda. Sandbord eller en sandlåda som är upphöjd i ena kanten så att en rullstol kommer intill kan vara en lösning. Måste man bygga nytt? Arbetsterapeuten Pia Winnberg på Handinnova har många års erfarenhet av att arbeta med frågor kring barns lek. Vi frågade henne om vad som är viktigt att tänka på från början när det gäller att göra lekplatser tillgängliga. Jag tycker det är viktigt att börja med att analysera vad som är fel på de lekplatser man har. Det är inte alltid så att nytt är bättre. Kanske kan man rusta upp och byta ut lekredskap och på så sätt tillgänglighetsanpassa en lekplats som redan finns. Sedan ska man inte underskatta de naturliga förutsättningarna, stenar och stammar och roliga kojor av träd som redan finns på en plats kan vara jättebra lekredskap. Alla barn vill pröva sina kroppar och genom att röra sig över hela lekplatsen kan man också göra det, vare sig man går, springer eller sitter i rullstol. Därför är det viktigt att utnyttja hela ytan. Pia Winnberg anser att sandlådan ska vara i centrum, alla barn vill leka med sand. Finns det möjlighet till att bygga in vatten så har man också skapat den perfekta förutsättningen för att tillverka geggamoja. Det viktiga är att skapa förutsättningar för leken. Barn med funktionshinder väljer gärna att stå bredvid och titta på i stället för att ingå. De har dåligt med kamrater och är ofta beroende av hjälp från vuxna, vilket också kan hindra kontakten med andra barn. Men om man skapar lekplatser där alla kan leka så ökar man på ett naturligt sätt kontakten mellan alla barn. Då kan de vuxna kanske kliva åt sidan och låta leken pågå av sig självt. Pia Winnberg menar att de tre viktigaste elementen på 14 LEKA FÖR LIVET

15 lekplatsen är sand, vatten och snö. Lekparken ska inte bara fungera sommartid. Egentligen så behövs det bara en liten kulle som kan användas som pulkabacke för att göra lekplatsen rolig även på vintern. En annan sak är att man ska vara rätt klädd. Både barn och vuxna behöver kläder som tål utelek. Det går inget bra att leka i sandlådan med högklackade skor. Men det viktigaste av allt är nog ändå att låta barnen vara med. Vi måste ta hjälp av barnen, de vet själva vad de vill leka med. Låt leken grönska! Det är något väldigt speciellt med utelek. Att få känna hur gräset kittlar, hur mjuk sanden är och höra hur surrande humlor låter är något som alla barn, stora som små vill. Vi minns vår barndoms lekställen långt upp i åldrarna och kan beskriva stenar och klätterträd i detalj. Vi minns dofterna, vinden och ljuden. Därför bör vi ta vara på naturen och vad den kan ge. Att sitta i skuggan under ett träd och äta sin matsäck är härligt. Det finns ofta också naturliga kojor bland buskar och träd. Det går också lätt att skapa kojor av pilkvistar som sticks ned i jorden. Då kan man också bygga dem så det får plats flera rullstolar inne i kojan. En labyrint av stora stenar eller planterade buskar blir också spännande. LEKA FÖR LIVET 15

16 Varför tillgänglighet? Barnkonventionen alla barns rätt till lek Om man tänker på det är det egentligen självklart att alla barn ska kunna leka med andra barn. Barns lek är en naturlig del av uppväxten och som vi påvisar i denna rapport är leken avgörande för barn och deras utveckling. För alla barn är det också en rättighet att få leka. Sedan 1990 är Sverige anslutet till FN:s barnkonvention. Riksdagen har antagit en strategi för att förverkliga konventionen i Sverige. Av strategin framgår att konventionen ska vara ett verktyg i arbetet med att gradvis förbättra barns villkor. Det handlar om att ändra attityder, förhållningssätt och arbetssätt i olika verksamheter och på olika nivåer i samhället. Målsättningen är att konventionen och dess intentioner ska finnas med i allt beslutsfattande som rör barn. Genom konventionen ska också ett barnperspektiv finnas med i alla beslut som rör barn. Artiklarna 6, 23 och 31 i Barnkonventionen är särskilt viktiga för barn med funktionshinder. Av artikel 6 framgår att varje barn har rätt att utvecklas. Av artikel 23, som specifikt gäller barn med funktionshinder, framgår att insatser för barnet ska syfta till att barnet ges möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, innefattande dess kulturella och andliga utveckling. Enligt artikel 31 har barnet rätt till lek, vila och fritid. En av de grundläggande principerna i Barnkonventionen framgår av artikel 2. Principen innebär att alla barn har samma rättigheter enligt konventionen utan diskriminering eller åtskillnad. Någon åtskillnad får inte göras på grund av exempelvis funktionshinder och barn får inte diskrimineras i förhållande till andra grupper av barn. Artikel 2 innebär att samhället aktivt ska verka mot all sorts diskriminering. Enligt Barnkonventionen har således alla barn en rättighet att få leka. Denna rättighet gäller på samma sätt för barn med funktionshinder. Att inte möjliggöra för barn med funktionshinder att leka på våra lekplatser medför därför att Barnkonventionen inte förverkligas fullt ut i Sverige. Den nationella handlingsplanen vägen mot ett tillgängligare samhälle I maj 2000 antog riksdagen den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79). Handlingsplanen utgör ett måldokument för den svenska handikappolitiken. En av de centrala delarna i planen är att tillgängligheten för personer med funktionshinder ska förbättras. Enligt den nationella handlingsplanen ska ett av målen för handikappolitiken vara att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Att skapa ett tillgängligt samhälle bör enligt handlingsplanen prioriteras och detta gäller även för barn med funktionshinder. I arbetet med handlingsplanen ska barnperspektivet enligt FN:s Barnkonvention finnas med i alla prioriterade arbetsområden. I sin senaste uppföljning av handlingsplanen (skr. 2005/06:110) konstaterar regeringen att barn med funktionshinder ofta löper större risk att bli begränsade i sin självständighetsprocess. Att få leka och pröva sig fram är en del av utvecklingsprocessen mot att bli självständig. Enligt regeringen är det därför viktigt att barns miljöer, till exempel lekplatser, är tillgängliga för alla. Inom ramen för den nationella handlingsplanen finns således en målsättning att förbättrad tillgänglighet ska gälla även för våra lekplatser. För kommuner, byggföretag och andra som 16 LEKA FÖR LIVET

17 Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. Ur Barnkonventionen, artikel 23 ansvarar för lekplatser innebär det att tillgänglighet bör vara en naturlig del i arbetet med dessa. Tillgängligheten ska finnas med redan vid planeringen och den ska utgöra ett självklart inslag i plan- och byggprocessen. Plan- och byggprocessen tillgänglighet i praktiken Lekplatser utgör en del av den bebyggda miljön. Liksom annan bebyggelse skapas och utformas lekplatser inom den plan- och byggprocess som gäller för samhällsplaneringen i stort. Bygglagstiftningens krav på att i princip allt som byggs nytt eller ändras ska vara tillgängligt gäller därför även för lekplatser. Att lekplatser riktar sig till barn medför inte att dessa tillgänglighetskrav får eftersättas. Inom bygglagstiftningen har Plan- och Bygglagen (PBL) en central roll. Av de övergripande bestämmelserna i 2 kap. PBL följer att planläggning ska främja en från social synpunkt god livsmiljö. Härmed avses bland annat att offentliga platser ska vara så utformade att de blir tillgängliga för alla. Av bestämmelserna i 3 kap. PBL följer mer specifika krav på tillgänglighet i fråga om bland annat allmänna platser och tomtmark. Många lekplatser är placerade på allmänna platser eller på fritidsområden, friluftsbad, campingplatser och liknande. För nyanläggning av sådana platser är kravet på användbarhet för personer med funktionshinder särskilt reglerat. Av 3 kap. 18 PBL följer att platserna alltid ska kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i den utsträckning som följer av Boverkets föreskrifter. Av 1 och 6 Boverkets föreskrifter (BFS 2004:15) framgår att lekplatser ska kunna användas av både barn och vuxna med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt. I den befintliga bygglagstiftningen finns alltså krav på att lekplatser ska vara tillgängliga för barn med funktionshinder. För att fler lekplatser ska bli tillgängliga krävs att kommuner, byggföretag och andra inom plan- och byggprocessen bidrar till att dessa krav efterlevs. Tillgänglighet behöver bli en självklar del vid planering och renovering av lekplatser på samma sätt som vid andra byggprojekt. Med gemensamma insatser kan fler lekplatser bli tillgängliga för barn med funktionshinder och det arbetet behöver påbörjas nu. Mattias Fredricson, Förbundsjurist LEKA FÖR LIVET 17

18 18 LEKA FÖR LIVET

19 80 procent av föräldrarna anser att deras barn inte kan utnyttja lekplatsen på grund av bristande tillgänglighet. Hur tillgänglig är leken i dag? För att få svar på hur det står till med tillgängligheten för barn med rörelsehinder på landets lekplatser har vi via enkäter intervjuat såväl RBU:s distriktsföreningar som ett antal föräldrar till barn i lekåldern över hela landet. Dessutom har vi talat med en rad experter på området. Vi frågade RBU-föreningarna om de diskuterat frågan om tillgängliga lekplatser i sin förening. 73 procent svarade att de diskuterat tillgängliga lekplatser. 43 procent hade också haft samråd med kommunen i frågan. Av de föräldrar vi frågat, som har en lekplats i närheten av hemmet är det bara 2 av 10 som använder lekplatsen. 80 procent av föräldrarna anser att deras barn inte kan utnyttja lekplatsen på grund av bristande tillgänglighet. Svaren i våra föräldraenkäter visar att det är särskilt svårt för familjer med barn som använder rullstol att använda lekplatser. Av den lilla grupp barn i RBU:s föräldraenkät som ändå använde lekplatsen var de allra flesta, 70 procent, barn som kunde gå själva eller med stöd. Föräldrar till barn som använder rullstol väljer ofta att avstå från besök på lekplatsen av flera orsaker. I våra svar uppger de som skäl att det inte går att komma fram till lekredskapen. Många påpekade även att det var för tungt att hela tiden lyfta barnet upp i klätterställningar och gungor. En mamma i Skåne får gestalta många föräldrars våndor. Hon berättar om sina och den 7-åriga dotterns besök på en tillgänglig lekplats i en grannstad: För några år sedan lade man mattor under gungorna och gjorde en bred ramp upp till lekhuset. Men vad hjälper det oss när vår flicka, som har långa ben och dålig balans, inte kan sitta i gungorna? Rampen upp till lekhuset är jättebra, men vad ska hon göra när hon kommit upp? Det finns en grävanordning, men den når man inte från rullstol. Det finns också ett hörn med en bil, men där är ett plank bakom och en bänk framför så det går inte att komma fram med rullstol till bilen heller. Så tyvärr har inte våra besök där blivit så många Den här berättelsen är vanlig bland våra svar. Många föräldrar berättar om hur de drar sig för att gå till lekplatsen eftersom de vet att leken inte kommer att fungera utan stora ansträngningar. Forskningstudier En forskningsstudie, gjord för några år sedan i Norrland av Maria Prellwitz vid Umeå universitet, visade att av lekplatser var bara 2 helt tillgängliga för funktionshindrade barn. En enkätundersökning, ställd till landets kommuner av Österåkers kommun 2004/2005, visar att av lekplatser var bara 76 tillgängliga för barn med funktionshinder. 98,6 procent av de svenska lekplatserna är inte anpassade för att barn med funktionshinder ska kunna leka där! Några exempel att peka på i enkäten är Göteborg, som med 450 lekplatser uppgett sig ha en enda tillgänglig lekplats. En annan är Umeå som på 114 lekplatser uppges ha sex tillgängliga lekplatser. Tilläggas bör att just i Umeå pågår forskning inom området lek och funktionshinder. LEKA FÖR LIVET 19

20 Vi frågade föräldrarna i RBU:s enkätundersökning om vad som skulle behövas på deras lekplats för att barnen skulle kunna leka där. Här är deras önskelista: Markbeläggning som inte hindrar rullstolar eller ostadiga gångare Tillgängliga gungor som inte sitter för lågt Lekhus och klätterställningar med plats för rullstol och/eller vuxen medhjälpare Rutschbana utan trappa Gräs istället för grus Sandlåda på ben som man når från rullstol Större sandlåda Ryggstöd på gunghästar och andra lekredskap Stöd och handtag Roliga saker att titta och lyssna på Bänkar Toalett 20 LEKA FÖR LIVET

21 LEKA FÖR LIVET 21

22 Fem steg till en bättre lekplats för alla barn Kom in och lek! Entrén till en lekplats ska vara välkomnande och inbjudande. Ofta är den för smal eller helt enkelt försedd med hinder för att allt för snabba barn inte ska kunna cykla eller springa in. Men det innebär samtidigt att ett barn i rullstol helt stängs ute. Att inte ens kunna komma in på lekplatsen utesluter alla möjligheter till att delta i både lek och gemenskap med andra barn. Dessutom ska markbeläggningen vara av sådant slag att det inte blir tvärstopp för rullstolen så fort grinden är passerad. RBU anser att: Varje barn ska ha en tillgänglig lekplats nära sin bostad. Lekplatser ska ha välkomnande och tydlig entré, tillräckligt bred öppning för att en rullstol ska kunna passera. Bra belysning för kvällslek. Slätt och rullbart! Markbeläggningen på våra lekplatser är ofta ett stort problem. Marken måste vara anpassad så att en rullstol inte kör fast. Löst grus och sand är riktiga rullstolsfällor. Även barn med rörelsehinder som går behöver en slät beläggning för att kunna röra sig säkert. Det finns flera olika lösningar på passande markunderlag. En slinga runt lekplatsen som är asfalterad eller hårdgjord är en lösning för att alla ska kunna ta sig fram. Det gör även att man får överblick över platsen, slingan kan läggas så att den leder till hemliga ställen, som genom en pilkoja eller en urklippt grankoja eller något annat gömställe som känns hemligt. Självklart ska man också med rullstol kunna komma fram till alla lekredskap. Har man en ramp som går ned i sandlådan så måste den gå in under markytan, annars kan det bildas en grop framför rampen. På ställen där det finns uppenbar trillrisk ska underlaget inte vara alltför hårt. RBU anser att: Markbeläggningen ska vara slät och rullbar. Det ska gå att komma fram till alla lekredskap med rullstol. Sand, vatten och gungor i topp! Kul redskap, med sandlådan i centrum är något som alla barn vill ha. Alla älskar sand och vatten, även den som inte själv kan bygga tjusiga sandslott. Att bara låta sanden sila mellan fingrarna är en ren njutning. Men för den som har ett rörelsehinder gäller det också att nå dit. Därför måste sandlådan vara nåbar även för den som sitter i rullstol. Det finns olika lösningar på detta, sandbord och varianter där ena kanten på sandlådan är i 22 LEKA FÖR LIVET

23 sitthöjd. Det finns flera olika lösningar på hur man som rörelsehindrad kan leka i sanden. Särskilda sandstolar som förankras i sanden kan vara bra för små barn. En vattenpöl att plaska i brukar också utlösa glädjetjut och utan vatten blir det inga tjusiga sandslott. Vatten bör dock behandlas med försiktighet, även en grund pöl innebär en drunkningsrisk om olyckan är framme och stillastående vatten kan bli hälsovådligt.. En lekplats gör knappas skäl för namnet utan en gungställning. Vare sig man är stor eller liten är det härligt att gunga. Det finns flera varianter, allt från bilsitsmodellen till kompisgungor, där flera kan gunga samtidigt. Att leka i ett klätterhus är extra roligt. Men för barn i rullstol eller barn som behöver hjälp behöver klätterhuset vara byggt med ramp till ingången och så breda gångar att man kan mötas även om det är en vuxen med. Rutschbanor kan läggas i slänter eller efter en kulle med ramp till startplatsen. Placerar man rutschbanan så fungerar den dessutom som pulkabacke på vintern. Det finns många andra redskap som också är kul, som roprör, vindflöjlar, kryprör, kojor och saker som visslar eller låter i vinden. RBU anser att: Lekplatser som anläggs eller byggs om ska utrustas med tanke på alla barn, även barn med funktionshinder, i samråd med berörda handikapporganisationer. Roligt och säkert! Att leka är en allvarlig sysselsättning. Under leken utvecklas man och växer inombords. Det är bra. Men leken är också förknippad med faror. Ju högre man gungar, desto hårdare slår man sig om man ramlar av. Linbanor och karuseller är roliga, de kan orsaka härliga kittlingar i magen, men också skrapsår och gråt. Enligt Konsumentverket sker lekplatsolyckor per år. Barn med rörelsehinder behöver hjälpmedel som ledstänger, drag- och klätterhjälpmedel, stödräcken, tydliga kantmarkeringar, ramper och tillgängliga gungor. Det är också viktigt att det finns staket mot trafikerade vägar och cykelstråk. För att en lekplats ska vara säker är det viktigt att följa de regler som finns. I EU har man kommit fram till gemensamma riktlinjer när det gäller säkerhet. De kallas för europastandarder och uppdateras kontinuerligt. Dessa standarder handlar om redskap, beläggningar och säkerhetsmått. För att uppfylla säkerhetskraven för barn med rörelsehinder måste även andra säkerhetsaspekter tas med i bilden. De europastandarder som hittills tagits fram har inte särskilt tagit hänsyn till barn med funktionshinder och gäller bara nybyggda anläggningar. RBU anser att: Lekplatser ska vara säkra för alla barn. Dessutom ska det finnas kanter mot slänter, skyddsräcken, handtag och ledstänger där det behövs så att barn med rörelsehinder ska kunna leka och ta sig fram säkert. Rent och välordnat! En lekplats sköter inte sig själv. Den ska underhållas och det måste finnas ansvarig personal att tillgå när det behövs. Det måste finnas ansvariga som kan utvärdera hur lekplatsen fungerar och vad som kan göras bättre. På en lekplats som är tillgänglig för barn med funktionshinder är skötseln extra viktig. Sand som rasat ur sandlådor behöver sopas upp och läggas tillbaka, speciella anordningar för hjälp att ta sig upp och fram behöver ses över kontinuerligt. Finns det en handikapptoalett, vilket det bör göra, så måste den hållas ren och öppen, liksom värmestugor och liknande. Buskar måste klippas så att ingen gör sig illa på vassa grenar. Men det är ett arbete som lönar sig, en lekplats som är välskött vandaliseras inte lika lätt. RBU anser att: En väl utarbetad skötselplan ska upprättas och följas. Illustrationerna är från den planerade Lek för alla i Gävle som Tema Arkitektur och Projektledning tagit fram. LEKA FÖR LIVET 23

Motion om att göra lekplatserna tillgängliga för rörelsehindrade barn

Motion om att göra lekplatserna tillgängliga för rörelsehindrade barn Kommunfullmäktige 2007-01-29 22 43 Kommunstyrelsen 2007-09-10 157 369 Arbets- och personalutskottet 2007-08-27 166 372 Kommunfullmäktige 07.12 008 jankf18 Motion om att göra lekplatserna tillgängliga för

Läs mer

Diskriminering och kränkande behandling av barn med funktionsnedsättning. Barnrättsdagarna 14 april 2015

Diskriminering och kränkande behandling av barn med funktionsnedsättning. Barnrättsdagarna 14 april 2015 Diskriminering och kränkande behandling av barn med funktionsnedsättning Barnrättsdagarna 14 april 2015 RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Agnetha Vikenger, förbundsordförande Lotta

Läs mer

Låt oss förverkliga drömmar

Låt oss förverkliga drömmar Låt oss förverkliga drömmar Om att testamentera eller lämna en gåva till Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU. Barn med rörelsehinder är i första hand barn. Att testamentera till RBU

Läs mer

Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap

Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap Alla barn har rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö, vilket fn:s konvention om barnets rättigheter understryker. Samhällets olika organ

Läs mer

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102)

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) RBU YTTRANDE Riksförbundet för Rörelsehindrade 2009-02-26 Barn och Ungdomar Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) Riksförbundet

Läs mer

Lekplatspolicy Stadsbyggnadskontoret 2009

Lekplatspolicy Stadsbyggnadskontoret 2009 Lekplatspolicy Stadsbyggnadskontoret 2009 Varför behövs en lekplatspolicy? En lekplatspolicy behövs för att säkerställa kvalitén och tillgängligheten till de kommunala lekplatserna. Den är tänkt som en

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Antagen av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR LEKPLATS

Antagen av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR LEKPLATS Antagen av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR LEKPLATS Upplandsstiftelsen/Policydokument/Säkra lekplatser 2009-01-01 Version 1 1 ALLMÄNT SÄKRA LEKPLATSER Vid en summering av de vanligaste felen på lekplatser

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Projekt Lekpark. Projektet syftar till att skapa en plats där små och större barn kan mötas.

Projekt Lekpark. Projektet syftar till att skapa en plats där små och större barn kan mötas. Projekt Lekpark Projektet syftar till att skapa en plats där små och större barn kan mötas. Lekplatsen ska stimulera barnens fantasi och bilda ett eget engagemang att leka skälv och med andra. Den ska

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap

Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap Alla barn har rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö, vilket fn:s konvention om barnets rättigheter understryker. Samhällets olika organ

Läs mer

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion Utvärdering av lekplatser i Stockholm Januari 2005 Kortversion Tillgängliga lekplatser Det här är en kortfattat beskrivning av det som kommit fram i en tillgänglighetsundersökning av 8st lekplatser i Stockholm

Läs mer

Vanadislundens nedre lekplats

Vanadislundens nedre lekplats Vanadislundens nedre lekplats Sammanställning av tidig dialog med allmänheten kring lekplatsens kommande förnyelse April 2013 Vad tyckte du om Vanadislundens nedre lekplats? Vid korsningen Frejgatan/Sveavägen

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

En tillgänglig utemiljö för ökad delaktighet

En tillgänglig utemiljö för ökad delaktighet En tillgänglig utemiljö för ökad delaktighet Utvecklingsprojekt Grundsärskolan, Körfältsskolan 2014 Många gånger har vi sett barnen kämpa på ute i vår torftiga och otillgängliga utemiljö och många gånger

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL LÄRARDOKUMENT UNDERVISNINGSMATERIAL 3: JABALI TILLVERKAR LEKSAKER ÄVENTYRSPAKET UPPFINNARNA I AFRIKA Copyright De Uitvinders Utgåva 2012 Version 2.0 EN BERÄTTELSE UPPFINNARNA IN AFRIKA

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA

NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA 2010-03-08 NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA Enkätundersökning Sammanställning Enkätundersökningen är föredragen och sammanställd av Mikael Andersson, Trygghetssamordnare Kommundel Trandared Sedan det beslutades

Läs mer

Handikappolitiskt program 2015-2018. Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Handikappolitiskt program 2015-2018. Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Handikappolitiskt program 2015-2018 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar Sid. 5 Synsätt Sid. 5 Metod Sid. 6

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Dialog med Elevrådet på Älvkvarnsskolan Om Ursvik idag och i framtiden

Dialog med Elevrådet på Älvkvarnsskolan Om Ursvik idag och i framtiden 1(5) PM Dialog med Elevrådet på Älvkvarnsskolan Om Ursvik idag och i framtiden 2013-09-10 2(5) Dialog om Ursviks västra delar NAI Svefa och Sundbybergs kommun träffade elevråden och pratade om Ursvik idag

Läs mer

Riddarvägen. Närmsta trafikmiljö är gång och cykelbanan utmed Österskärsvägen samt Riddarvägen med vändplan.

Riddarvägen. Närmsta trafikmiljö är gång och cykelbanan utmed Österskärsvägen samt Riddarvägen med vändplan. Riddarvägen Beskrivning: Beläggen på parkmark bredvid Österskärsskolan. Denna lekplats är avsedd för alla barn mellan 1 och 15 år. Lekredskapen är delvis separerade för små och större barn. Lekplatsen

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S EN VACKER TRÄDGÅRD KRÄVER OMSORG När du har skapat en trädgård precis som du vill ha den ger det en riktigt skön känsla - känslan att kunna slappna av

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2014-11-14 0 (6) Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun Certifieringsmodell för kommunens lekparker Fastställda rutiner och åtgärder för att en lekpark

Läs mer

Lekplatsutredning. Bakgrund. Tidplan/utredningens upplägg. Förslag. Beskrivning till lekplatsförslag 2012-12-19. Förslag december 2012

Lekplatsutredning. Bakgrund. Tidplan/utredningens upplägg. Förslag. Beskrivning till lekplatsförslag 2012-12-19. Förslag december 2012 Lekplatsutredning Förslag december 2012 Bakgrund I mars 2012 fick byggservicekontoret i uppdrag från kommunfullmäktige att utreda placering och utformning för nya lekplatser i Hofors kommun. En budget

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Vi skapar miljöer där människor möts för olika aktiviteter och upplevelser

Vi skapar miljöer där människor möts för olika aktiviteter och upplevelser Vi skapar miljöer där människor möts för olika aktiviteter och upplevelser Besiktning av stötdämpande underlag enligt SS-EN 1177:2008 För att minska riskerna för allvarliga skador vid ofrivilliga fall

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Utvärdering av lekplats Barn på Björnkärrsskolan tycker till

Utvärdering av lekplats Barn på Björnkärrsskolan tycker till Utvärdering av lekplats Barn på Björnkärrsskolan tycker till 2012-11-30 Logistikprogrammet Veronica Linnarsson, Lisa Verona, Huifen Virro/Cao Sammanfattning Linköpings kommun arbetar sedan ett tiotal år

Läs mer

Trygghet. Markera 3 ord som du tycker stämmer bäst med hur du känner dig på den här platsen.

Trygghet. Markera 3 ord som du tycker stämmer bäst med hur du känner dig på den här platsen. Trygghet Markera 3 ord som du tycker stämmer bäst med hur du känner dig på den här platsen. bortglömd 1 ensam 1 trött 2 uppskattad 2 harmonisk 2 orolig 3 stressad 3 trygg 3 otrygg 4 fri 4 pigg 4 delaktig

Läs mer

IDROTT PÅ BARNS VILLKOR

IDROTT PÅ BARNS VILLKOR IDROTT PÅ BARNS VILLKOR Barnkonventionen ATT HA ETT BARNRÄTTSPERSPEKTIV - VAD INNEBÄR DET? För att förstå vad ett barnrättsperspektiv är måste vi inom idrotten kunna tolka FN:s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av UTEGYM I KALMAR KOMMUN

PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av UTEGYM I KALMAR KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av Att kunna styrketräna utomhus vore skönt! Skulle man inte kunna sätta upp några träningsredskap vid pulkabacken! Pålsundsparken, Stockholm Hornsbergs Strandpromenad,

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Projekt 14. Cirkus. Några exempel som vi har sett är: Ögon som lyser.

Projekt 14. Cirkus. Några exempel som vi har sett är: Ögon som lyser. Projekt 14. Cirkus Syfte: BARNHABILITERINGEN stödjer barn 0-18 år med funktionsnedsättning. Tvärprofessionella team tillgodoser medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska behov. Habiliteringen utgår

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015

FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015 Fastställd av FSDB:s kongress 2013 FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015 Inledning och bakgrund Förbundets kongress 2011 fattade beslut om en ny form av verksamhetsplan. Tidigare prioriterade vi vissa

Läs mer

Ljungen Yllet. Solbacken

Ljungen Yllet. Solbacken Ljungen Yllet Kullen Stävie Ljung Nya Dala Dala Solbacken Lackalängan Egnahem LEKPLATSPLAN FURULUND 05-0- Uppdragsorganisation Beställare: Kävlinge kommun Kontaktperson: Camilla Persson Konsult: Tyréns

Läs mer

Skruttan - flickan. med en mage som luras

Skruttan - flickan. med en mage som luras Skruttan - flickan med en mage som luras Skruttan - flickan med en mage som luras Skruttan, flickan med en mage som luras. En saga om och för barn med Prader-Willi syndrom. Skruttan är inte som alla andra

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Stöd kvinnor med funktionshinder i Nepal

Stöd kvinnor med funktionshinder i Nepal Stöd kvinnor med funktionshinder i Nepal Sedan början av 2009 arbetar NHR med ett biståndsprojekt i Nepal. Projektet heter Empowerment of Women with disabilities som är ett projekt som stöttar funktionshindrade

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Referat från Cri du Chat sällskapets familjeträff på Gotland 2011.

Referat från Cri du Chat sällskapets familjeträff på Gotland 2011. Referat från Cri du Chat sällskapets familjeträff på Gotland 2011. dina sår ska läka stormen bedarra smärtan avta förr än du anar Varsamt ska knutarna lösas upp inte utan tårar inte utan tillbakablickar

Läs mer

Skruttans badträning

Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttan, flickan med en mage som luras. En saga om och för barn med Prader-Willi syndrom. Skruttan måste varje vecka gå till sjukhuset för att träna i den stora

Läs mer

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare kommun men också för att se hur invånarna

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Antagen av kommunfullmäktige 27 mars 2006, 47 Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Kapitel 23 Lekplatser Riktlinje:

Kapitel 23 Lekplatser Riktlinje: Kapitel 23 Lekplatser Riktlinje: Alla barns rätt till lek och fritid fastslås i FN:s barnkonvention. Oberoende av funktionsförmåga, etnicitet, kön, ålder och social bakgrund har alla barn, ungdomar och

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Det ska synas att det är vi. Vår gra ska pro l

Det ska synas att det är vi. Vår gra ska pro l Det ska synas att det är vi Vår gra ska pro l Vår gra ska pro l Inledning Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) arbetar för barn och ungdomar med rörelsehinder och deras familjer. RBU

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK10/499 Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK 10/499 Innehållsförteckning Definitioner... 3 Inledning... 4 Planering, och utvärdering... 4 Mål och åtgärder för tillgänglighetsplanen...

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:8 av Tove Sander och Nanna Wikholm (s) om stöd kring sex och samlevnad för unga funktionshindrade Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer