STATIONSNÄRA PLANERING

Transkript

1 STATIONSNÄRA PLANERING PRAKTIKFALL TTP INTERNATIONELLA HANDELSHÖGSKOLAN TTP-projektet bedrivs vid Internationella Handelshögskolan i önköping i samarbete med och med stöd från Regionförbundet Östsam, Regionförbundet önköpings Län, Sjuhärads Kommunalförbund samt i planeringsfrågorna även Tillväxtverket och Trafikverket. 1

2 2

3 3

4 Bättre infrastruktur? Vad blir mervärdet för samhället? INNEHÅLLSFÖRTECKNING: FÖRORD...5 1: TTP - PROEKTETS UPPBYGGNAD, av Bertil Gustafsson...7 2: STATIONSNÄRA PLANERING av Elin Henriksson : PRAKTIKFALL av Elin Henriksson och Kerstin Lagnefeldt...15 KONTAKTER...22 MEDVERKANDE Projektgrupp Internationella Handelshögskolan Bertil Gustafsson, projektledare White Arkitekter Elin Henriksson Kerstin Lagnefeldt Linda-Sofi Bäckstedt Motala kommun Leif Sjögren Alisa Basic Nässjö kommun Stina Granberg Martin Gustafsson Åsa Lindblom Erik Almquist Ulricehamns kommun Leila Aalto Gunilla Pettersson Saba Khosh Khooee 4

5 FÖRORD Utveckling har krävt allt tydligare argument för investeringar i infrastruktur. Vad blir mervärdet för samhället? Det är en sund utveckling att man analyserar vad investeringar i infrastruktur innebär för samhällsutvecklingen. TTP-projektets syfte är att analysera villken utvecklingspotential som mer omfattande investetringar i infrastruktur kan innebära för lokal, regional och och även nationell tillväxt och utveckling. För att dra hela nyttan av den utvecklingspotential som ökad tillgänglighet innebär är planering på regional och lokal nivå av stor betydelse. Projektet har sökt koppla samman trafikeringsfrågor, tillväxtsfrågor och planeringsfrågor. Här föreliggande rapport och seminariet den 9 April är främst en redovisning med tre praktikfall under rubriken Stationsnära planering. Några andra kommuner som arbetat utifrån detta tema (Falun och Växjö) är också inbjudan liksom ernhusen i egenskap av ägare av stationer. White arkitekter genom främst Elin Henriksson och Kerstin Lagnefeldt har varit till stor hjälp i sin konsultroll. Arbetsmetodik och redovisning av resultat återfinns i denna folder samt redovisas på seminariet. Bertil Gustafsson Projektledare 5

6 Investeringar i infrastruktur skapar potential till tillväxt - men kräver planering.

7 1 TTP- TILLGÄNGLIGHET, TILLVÄXT PLANERING projektets uppbyggnad av Bertil Gustafsson Investeringar i bättre vägar och järnvägar bidrar till en ökad tillgänglighet. Men vad innebär ökad tillgänglighet för en stad eller region? En viktig utgångspunkt för att samhället ska vara motiverat att använda gemensamma medel (skatter) till investeringar i vägar och järnvägar är att det stimulerar den ekonomiska utvecklingen och förbättrar förutsättningarna för boende, pendling och framväxt av arbetsplatser, innovationer och produktion. Eftersom framväxten av boende, arbetsplatser med mera i stor utsträckning är platsbunden är det naturligt att koppla samman frågor om tillgänglighet, tillväxt och planering (TTP). Det är utgångspunkten för detta projekt, som tar fasta på att komplettera de analysmetoder som används för studier av infrastrukturinvesteringar, för att konkret visa vilka effekter ökad tillgänglighet får på den ekonomiska tillväxten. MODELL OCH UTGÅNGSPUNKT Forskare vid Internationella Handelshögskolan i önköping (IBS) har utvecklat en ekonomisk modell som kallas DYNLOK (DY- Namisk LOKaliseringsmodell). Denna modell har anpassats för att kunna visa förväntade potentiella effekter av ökad tillgänglighet när det gäller sysselsättning, ekonomisk tillväxt, boende med mera. DYNLOK är en grundläggande förutsättning för TTP-projektet. En annan avgörande utgångspunkt är att med praktikfall kunna pröva och använda modellen på planerade förbättringsåtgärder av den fysiska tillgängligheten. Som praktikfall har här valts Götalandsbanan, delen Norrköping-Borås. För denna tillämpning finns Regionförbundet Östsam, Regionförbundet önköpings län samt Sjuhärads kommunalförbund med i projektet. Andra viktiga aktörer är kommuner och regioner, som kan exemplifiera möjligheter att ta tillvara potentialen för ökad tillväxt och regional utveckling genom god planering. ARBETSSÄTT Projektet kommer att fokusera på stråket Norrköping-Linköping-önköping-Borås med omgivande områden. Med utblickar mot Stockholm och Göteborg har man belyst vilka dynamiska, ekonomiska effekter som förväntas uppstå om den fysiska tillgängligheten förbättras och om denna potential utnyttjas med en genomtänkt regional och lokal planering. Med hjälp av modellen DYNLOK kommer aktörer på regional och kommunal nivå att få tillgång till underlag som ökar förståelsen för hur olika utvecklingspotentialer kan tas till vara, både av regionstäder och av de städer/tätorter som ingår i deras upptagningsområden. TTP - TILLGÄNGLIGHET, TILLVÄXT, PLANERING TTP-projektet vill åskådliggöra: Nyttan med ökad tillgänglighet för både samhälle och näringsliv Sambandet mellan ökad tillgänglighet och ekonomisk tillväxt Betydelsen av noggrann planering när man satsar på ökad tillgänglighet Effekten av parallell planering (nationell-regional-lokal) Praktisk tillämpning i samarbete med regioner och kommuner PROEKTETS TRE DELAR Del 1. Trafikeringsanalyser Utgångspunkter för att kunna tillämpa DYNLOK är: Data om boende och sysselsättning med mera. Denna typ av data är redan framtagen. Restider mellan olika orter. Restider i olika trafikeringsalternativ. Här finns alltså möjlighet att pröva olika trafikeringsvarianter såväl på huvudförbindelser som i det regionala väg- och järnvägsnätet. Arbetet med trafikeringsanalyserna inledde projektet och bedrevs i nära samarbete med de medverkande parterna. Här prövas och förankras olika förbättringar i trafiknäten (vägar och järnvägar). Regioner föreslår vilka förbättringar i form av infrastruktur- och trafiksatsningar som skall studeras inom projektet. Denna del genomförs tillsammans med de medverkande regionerna. 7

8 FÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TILLVÄXT PLANERA FÖR UTVECKLING Projektidé TTP - projektet Del 2. Samhällsekonomisk analys av dynamiska dffekter Denna del av projektet innebär att utifrån de överenskomna trafikeringsalternativen genomföra analyser med hjälp av DYNLOK. Utifrån dessa tillämpade analyser tydliggörs potential i fråga om ekonomisk tillväxt, sysselsättningsutveckling, boende, lönesumma med mera. Forskarna vid IBS genomför beräkningarna. Resultaten presenteras, diskuteras och analyseras tillsammans med övriga aktörer, och implementeras sedan i de planeringsfall som påbörjats. Del 3. Planering Planeringsdelen utgår från praktikfall där de nationella, regionala och lokala planeringsnivåerna samverkar. Förutom berörda regioner medverkar också Trafikverket och Tillväxtverket. En viktig utgångspunkt är frågor som rör de ekonomisk-geografiska villkoren och förutsättningarna för näringsutveckling, arbetsmarknad och boende. Andra aktuella frågor är vilka tillväxtförutsättningar som skapas av ökad tillgänglighet och samordning mellan nationella, regionala och lokala planeringsåtgärder på infrastrukturområdet. En ytterligare aspekt på planeringsdelen är möjligheter för en kommun att utveckla och anpassa sin planering som en följd av den potential som den ökade tillgängligheten skapar. Här kan angreppssätt och metodik för utvecklingsplanering prövas för en ort i syfte att öka dess attraktivitet. Det förutsätter aktiva insatser från de kommuner som vill medverka. Planeringsdelen inom TTP-projektet pågår. Den har delats upp i följande delar. PRAKTIKFALL STATIONSNÄRA PLANERING Tre städer en inom varje region valdes ut för att rent konkret analysera och visa på vilken utveckling som skulle gynna kommunen. Utgångspunkten blev då att utifrån stationen titta på förutsättningar och möjligheter till ökad lokal tillgänglighet och utveckling av närområden. De tre städerna är Motala, Nässjö och Ulricehamn. Detta beskrivs närmare i denna folder och är en utgångspunkt för ett seminarium. REGIONALA STRÅK Avsikten från början var att identifiera ett stråk i respektive region. I önköpingsregionen har man valt önköpingsbanan mellan Nässjö och Falköping som tillämpning. Avsikten är att i begränsad skala studera och analysera stationerna i förhållande till tätorten i övrigt och beträffande tillgänglighet till stationen. Detta arbete har påbörjats men kommer ej att vara klart förrän i september Östergötland har valt att istället valt att låta genomföra Ortsanalys och ett system av orter i Östergötland. I Sjuhärad har man valt att studera utvecklingen kring stationen i Kinna, Marks kommun. BANDREGION En studie under rubriken Götalandsbanan som Bandregion - Effekter av höghastighetståg på lokala arbetsmarknader pågår vid IHH och kommer att vara klar under våren Syftet är att utifrån data på individers geografiska bostadsplatser och arbetsplatser, och med antagande om vilka yrkeskategorier som kan antas vara mest pendlingsbenägna, genomföra en analys. Det har också diskuterats att med deltagande av regionhuvudstäder och regioner genomföra ett seminarium med syfte dels som en kunskapsredovisning och dels kunna bli en uppstart om fortsatt samarbete mellan dessa. Styrgruppen har dock beslutat att inte genomföra detta seminarium inom projektet 8

9 9

10 10 Möjligheter och dilemman för stationsnära stadsutveckling.

11 2 STATIONSNÄRA PLANERING av Elin Henriksson White arkitekter AB Vi har jobbat med praktikfallen i Nässjö, Motala och Ulricehamn. Upplägget har varierat något mellan orterna men utgångspunkt i projekten har hela tiden varit att nå fram till en planering som som prioriterar kollektivtrafikresenärer och fotgängare snarare än bilar. För att kunna överföra transporter från bil till tåg är en effektiv markanvändning i stationsnära områden absolut nödvändig. Givetvis har även andra faktorer stor betydelse för valet av transportmedel, men det finns erfarenheter som visar att det går att påverka resandet genom hur man planerar i stationsnära lägen. Med effektiv markanvändning menar vi att aktiviteter koncentreras inom gångavstånd till stationen, samtidigt som tillgängligheten till stationen som en lokal målpunkt förbättras och stationen och det stationsnära området integreras med omgivande stadsdelar. Genom att bygga bostäder och arbetsplatser i stationsnära lägen kan restider kortas och fler kan ta del av en större arbetsmarknad. Det finns en utmaning i att skapa hållbar regionförstoring med hänsyn tagen till ekologisk och social hållbarhet. Effektivare utbyggnad i stationsnära lägen kan vara en del i att lösa denna utmaning. De åtgärder som minskar restiden mellan bostad och arbete i intervallet minuter (från dörr till dörr) får enligt Tillväxtverket störst effekt på resandet. Även åtgärder ner till 60 minuter får viss effekt på resandet. Samordningen mellan transportplanering och övrig samhällsplanering är därmed mycket viktig. VAD ÄR ETT STATIONSNÄRA LÄGE? Vi har hämtat definitionen på ett stationsnära läge från en dansk studie: Stationsnærhedspolitikken i hovedstadsområdet baggrund och effekter. I denna visas att om bostad och arbetsplats ligger inom en radie av 600 meter från en järnvägsstation är chansen att man ställer bilen och istället åker kollektivt som störst. Allra viktigast för en positiv effekt på resandet med kollektivtrafik är att arbets- och besöksintensiva verksamheter lokaliseras inom 600 meters avstånd från en station. En generell tumregel kan vara att det är dubbelt så många som nyttjar kollektivtransporter till en stationsnära arbetsplats eller en bostad inom 600 respektive 1000 meter till en station. De absoluta nivåerna varierar dock mellan olika platser då val av färdmedel även påverkas av socioekonomiska faktorer, tillgång till parkeringsplatser, de kollektiva färdmedlens relativa effektivitet, typ av arbetsplats m.m. Erfarenheter från Danmark visar att bilanvändningen kan minska med upp till 10 km/dygn per anställd om arbetsplatsen ligger i ett stationsnära läge. Man har också kunnat visa att man gör större energivinster genom att bygga arbetsplatser i stationsnära lägen än genom miljöklassat byggande. Det ena behöver ju dock inte utesluta det andra. STATIONSNÄRHETSPRINCIPEN Att lokalisera bebyggelsen kring stationen så att förutsättningarna att åka tåg blir de bästa möjliga kan kallas stationsnärhetsprincipen. Service, såväl kommersiell som offentlig, lokaliseras i direkt anslutning till stationen. Detta förstärker knutpunktens roll och gör också att man kan utnyttja denna service på väg till och från stationen. Personalintensiva arbetsplatser lokaliseras inom gångavstånd (max cirka 600m) från stationen. Det faktum att arbetsplatsen är belägen nära stationen har störst effekt på valet av färdmedel. Bostadsbebyggelse lokaliseras inom gång eller cykelavstånd (max cirka 1 2 km) från stationen. Bebyggelsen ska vara tätast närmst stationen. Dessa lokaliseringsstrategier innebär att man låter bebyggelsen och knutpunkten ömsesidigt dra nytta av varandra. Den fysiska lokaliseringen av arbetsplatser och bostäder behöver naturligtvis inte följa en strikt radiell princip, och gränserna mellan arbetsplats- och bostadsbebyggelse bör inte heller vara knivskarpa. Stationsnärhetsprincipen bör kombineras med principer om funktionsblandning. Närmast stationen bör tyngdpunkten ligga på service, där utanför på personalintensiva arbetsplatser och ytterst på bostäder. Det finns flera skäl att lokalisera bostäder till det stationsnära området. En inblandning av bostäder i anslutning till stationen bidrar till liv och aktivitet under en större del av dygnet. Ligger 11

12 SERVICE BOSTÄDER OCH ARBETSPLATSER BOSTÄDER bostäderna alldeles intill stationen kan det bidra till att öka känslan av trygghet vid själva stationen. Ett annat skäl är att en blandning av bostäder och arbetsplatser i det stationsnära området bidrar till en spridning av resor i tid och ett effektivare nyttjande av trafiksystemet. I Köpenhamn har man sedan länge arbetat med stationsnärhetsprincipen. Grunden lades redan 1947 i fingerplanen, som innebar stadsutveckling i radiella stråk kring stationer längs järnvägsnätet. Detta har lett till att en flerkärnig struktur har utvecklats och att biltrafiken genom centrum är mindre än i de flesta andra större städer. Stationsnärhetsprincipen tillämpas också på många andra håll i Europa. Liknande principer används med framgång i såväl storstäder som i mindre orter. PLANINDIKATORER Katarina Schylberg har i sin licentiatuppsats Planindikatorer för effektiv markanvändning i stationsnära områden (2008) formulerat ett antal faktorer av betydelse vid utvecklingen av stationsnära områden. Enligt Schylberg innebär effektiv markanvändning att aktiviteter koncentreras inom gångavstånd till stationen, samtidigt som tillgängligheten till stationen som en lokal målpunkt förbättras och stationen och det stationsnära området integreras med omgivande stadsdelar. Hon har i den litteratur hon studerat sett en samstämmighet kring vilka urbana formfaktorer som sannolikt har en betydelse för val av transportmedel och det samlade transportmönstret i samhället. Hon slår dock samtidigt fast att den enskildes val av färdmedel är ett sammansatt beslut där andra faktorer än lokala tillgänglighetsfaktorer spelar in. Givetvis har exempelvis socioekonomiska faktorer stor betydelse. Schylberg har genom litteraturstudier identifierat och utvärderat sex urbana formfaktorer utifrån teoretiska och empiriska utgångspunkter. Dessa faktorer har hon preciserat i ett antal mätbara planindikatorer. Sammantaget beskriver faktorerna viktiga förutsättningar för att uppnå ett stort resandeunderlag och för att omvandla stationen och dess närmaste omgivning till en lokalt tillgänglig målpunkt och en integrerad del i det urbana sammanhanget. Resandeunderlag och urban densitet - boende inom 1000 m från stationen - arbetsplatser inom 600 m från stationen Tillgänglighet till målpunkter - målpunkter inom 600 m från stationen - Medelavstånd till viktiga målpunkter Koppling till stadskärnan/centrum - Faktiskt och upplevt avstånd till centrum Funktionsstruktur i närområdet - Fördelning mellan arbetsplatser, bostäder och service i det stationsnära området - Förekomst av, eller förutsättningar för att skapa, direkta och lättorienterade stråk Tillgänglighet i gång- och cykelvägnätett - Gång- och cykelvägnätets relativa effektivitet - Det formella gångvägnätets relativa effektivitet jämfört 12

13 MOTALA STATIONEN 600m 1000m med det informella Stationens integrerade läge i staden - Stationens integration i förhållande till viktiga stråk för fotgängare och cyklister till viktiga stråk ger viktiga förutsättningar för framtida attraktivitet, trygghet och tillgång till service. Huruvida stationen fungerar som en attraktionspunkt eller en barriär kommer att få konsekvenser för den framtida servicenivån i stationsområdet. TILLGÄNGLIGHET Ett ständigt återkommande begrepp när man diskuterar planering för kollektivtrafik är tillgänglighet. Katarina Schylberg definierar i sin licentiatsuppsats tre olika tillgänglighetsdimensioner, som beskriver förutsättningarna för ett stort resandeunderlag och för att utveckla stationen och dess närområde till en attraktiv del i det urbana sammanhanget. De skulle förenklart kunna beskrivas så här: 1. Tillgänglighet; densitet och aktivitet Enkelt uttryckt handlar det om koncentrationen av aktiviteter för att maximera det potentiella resandeunderlaget och även att maximera nyttan av att åka hit. Det handlar också om att reducera faktiska och upplevda avstånd i gång- och cykelvägnätet. 2. Tillgänglighet och rörelsefrihet Fungerar det stationsnära området som en attraktiv och urban plats, med en stor tillgänglighet och rörelsefrihet för fotgängare, i första hand till andra målpunkter än stationen? 3. Tillgänglighet och integration Stationens integration i staden hör samman med hur de stora strukturerna i staden är organiserade men påverkas också av stationens och spårområdets barriäreffekter i ett lokalt sammanhang. Den rumsliga strukturen och stationens läge i förhållande 13

14 Praktikfall Stationsnära Stadsutveckling

15 3 METOD OCH PROCESS av Elin Henriksson Målsättningen har varit att initiera en planering som möjliggör utbyggnad av bostäder, arbetsplatser och service i stationens närområde, samtidigt som den främjar tillgängligheten till stationen och orienterbarheten för framförallt gående och cyklister. Vi har utvecklat en metodik som bygger på ett antal analyser, baserade på de indikatorer som Schylberg formulerat i sin forskning. Dessa analyser, kombinerat med erfarenheter från lokala tjänstemän, utgör en grund att stå på för att kunna ta fram platsspecifika förslag på ändamålsenliga strukturer med syfte att minska bilanvändningen och stimulera det lokala näringslivet och eller pendling med kollektivtrafik, framförallt tåg. MOTALA OCH NÄSSÖ I Motala och Nässjö följde vi ett likartat upplägg. Workshop 1 - platskännedom För att lära känna respektive ort inleddes studien med besök på plats där vi lärde känna det stationsnära området. Som komplement till våra egna observationer genomförde vi workshops med lokala tjänstemän för att gemensamt ta fram SWOTanalyser. Det vill säga analyser av styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Med hjälp av dessa ortsexperter har vi också få information om viktiga platser (positiva och negativa) och lokala särdrag. Analys av stationsläget Vi tog fram följande kartanalyser: Stationens läge i orten. Var ligger tyngdpunkten i orten i förhållande till stationen? Analys av tillgänglighet - integrationsanalys i samarbete med Spacescape. Bebyggelse i orten samt stadens innehåll. Var ligger centrum och var finns bostäder, arbetsplatser och handel? Gångavstånd till stationen. Hur stor del av orten når man på 600 respektive 1000 meters promenad? I samarbete med Spacescape. Workshop 2 - idéegenerering Efter genomförda kartanalyser träffades vi igen för en kreativ workshop där vi gemensamt genererade idéer för möjliga lösningar och förbättringar. I Motala genomförde vi även gåturer mellan stationen och centrum. Förslag Med utgångspunkt i platsobservationerna, analyserna samt det som kommit fram i workshops tog vi fram strukturskisser för respektive ort. Skisserna bollades med kommunen för förankring Verifiera I Nässjö testades skissernas kvalitet genom att analyserna av gångavstånd och tillgänglighet genomfördes även på vårt skissförslag. ULRICEHAMN I Ulricehamn var önskemålen annorlunda. Den eventuella tågstationen känns fortfarande ganska avlägsen. Däremot har man många projekt igång som syftar till att stärka centrum. Här blev fokus snarare på aktuella planer, om de är i linje med den önskade utvecklingen och om de kan anpassas för att också ha en beredskap för den eventuella stationen. Här låg tyngdpunkten på att sätta sig in i de pågående projekten och se vilka som stöttar utvecklingen av centrum och samtidigt kan främja kopplingarna till en framtida tågstation. PRESENTATION Resultatet presenteras i ett gemensamt seminarium 9 april Arbetet har dokumenterats löpande och levererats till respektive kommun. Det material som tagits fram är dokumentation från workshops och platsbesök, analyskartor och strukturskisser. Sammanfattningen i den här foldern är också en del av presentationen. Obebyggd mark, vad den består den av? 15

16 NÄSSÖ av Elin Henriksson och Kerstin Lagnefeldt STATIONEN NÄSSÖ 600m 1000m ANALYS NÄSSÖ Obebyggd mark NÄSSÖ Sport/fritid Gräsyta Centrum Centrum Trädbestånd Blandstad Kyrkogård Sport/fritid Blandstad Verksamheter Kyrkogård Bostäder Verksamheter Park Park Offentligt Torg Handel Bostäder Markparkering Övrigt Offentligt BEBYGGELSE OCH INNEHÅLL Trädbestånd NÄSSÖ Obebyggd mark NÄSSÖ Handel Gräsyta OBEBYGGD MARK RUMSLIG INTEGRATION NULÄGE Torg Markparkering Övrigt RUMSLIG INTEGRATION R7 Hög rumslig integration Låg rumslig integration MOTALA Tillgänglighet i gångnätet Låg tillgänglighet NÄSSÖ NÄSSÖ 600 m gångväg 600 m gångväg 1000 m gångväg 1000 m gångväg 600 m fågelväg 600 m fågelväg 1000 m fågelväg Hög tillgänglighet GÅNGAVSTÅND 1000 m fågelväg NULÄGE TILLGÄNGLIGHET UTVECKLA ärnvägsknut med en klassisk stadsplan för ett idealt stations- Utveckla centrum vidare utifrån den tydliga stadsplanen. samhälle, med en axel mellan stadens märkesbyggnader, sta- Fyll på i kvarter som brutits upp. tionen, rådhuset, kulturhus och bibliotek. Finns också en tydlig uppdelning med industri på ena sidan och stadens framsida på den andra med svaga kopplingar däremellan. Parkeringsplatser dominerar vissa centrala delar. UNIKT FÖR ORTEN ärnvägsknut - 6 ingående järnvägar! Fikastaden, konditoritätt. Hantverkstradition, Träcentrum, Nesto-fabriken Pinnen med stolmuseet 16 Förbättra förbindelsen över spåren vid stationen. Skapa en cykelförbindelse. Minska markparkeringarnas utbredning i stadskärnan, t.ex med parkeringshus med verksamheter i bottenvången. Omvandla och förtäta på den västra sidan av spåren. Börja gärna med verksamheter som kan fungera både som dragplåster och störningsdämpande, t.ex. badhus, hotell och konferens? Efter det kan man gå vidare med en blandning av bostäder och verksamheter och gärna en ny skola.

17 bada, träna, spa, konferens, hotell, skate, streetbasket... BRYGGAN vatten, lek, park, fåglar, blommor, träffas, promenera, sol, skridskor... SKISS OFFENTLIGA RUM PLACE DE PIGALLE dans, konst, böcker, musik, möten, fika, prata, tidningar, konferens, utställning, uteservering... ÄRNVÄGSTORGET vänta, hämta, lämna, bada, träna, spa, konferens, hotell, skate, streetbasket... STORTORGET möten, marknad, konsert, uteservering, titta på folk, handla BRYGGAN PINNENPARKEN vatten, lek, park, fåglar, blommor, träffas, promenera, sol, skridskor... leka, springa, promenera, vila, sol, träd, skola, förskola... ÄRNVÄGSPARKEN PINNENPARKEN vänta, möten, byta, fika, blommor, välkomna, orientera sig, sukta, handla leka, springa, promenera, vila, sol, träd, skola, förskola... Utveckla P-garage med verksamheter i bottenplan. Utveckla P-garage med verksamheter i bottenplan. Utveckla och stärk STORTORGET centrum genom att; möten, utvecklamarknad, lokaler, tänka stråk, öppna konsert, uteservering, gränder, flerhandla små tittautveckla på folk, mötesplatser, sänka hastigheten på trafiken och bygga mer nya bostäder i blandade stadskvarter. Nytt resecentrum med ny mer publik passage över spåren som även är öppen för cyklar Nytt resecentrum med ny mer publik passage över spåren som även är öppen för cyklar Utveckla och stärk centrum genom att; utveckla lokaler, tänka stråk, öppna gränder, utveckla fler små mötesplatser, sänka hastigheten NÄSSÖ på trafiken och bygga mer nya Centrumstråket bostäder i blandade stadskvarter. badhus, spa skola konferens räta ut Parker hotell gator ÄRNVÄGSPARKEN Park- idrott vänta, möten, byta, fika, blommor, välkomna, orientera sig, sukta, handla badhus, spa Torg/platser Gator och övrigt Nya verksamheter utvecklar Pinnen till ett starkt dragplåster. skola konferens räta ut gator hotell BEBYGGELSESTRUKTUR Utveckla P-garage med verksamheter i bottenplan. Nya verksamheter utvecklar Pinnen till ett starkt dragplåster. Utveckla och stärk NÄSSÖ centrum genom att; Blandstad utveckla lokaler, tänka stråk, öppna Verksamheter gränder, utveckla fler små Bostäder, flerfamiljshus mötesplatser, sänka hastigheten på trafiken och mer nya Bostäder, tätt ochbygga lågt bostäder i blandade stadresecentrum skvarter. Nytt resecentrum med ny mer publik passage över spåren som även är öppen för cyklar badhus, spa skola konferens räta ut gator hotell NÄSSÖ Nya verksamheter utvecklar Pinnen till ett starkt dragplåster. Blandstad Verksamheter Bostäder, flerfamiljshus Bostäder, tätt och lågt RUMSLIG INTEGRATION STRUKTURPLAN Resecentrum RUMSLIG INTEGRATION R7 Hög rumslig integration NÄSSÖ Blandstad Verksamheter Bostäder, flerfamiljshus Låg rumslig integration Bostäder, tätt och lågt Resecentrum MOTALA Tillgänglighet i gångnätet Låg tillgänglighet NÄSSÖ 600 m gångväg NÄSSÖ 1000 m gångväg 600 m gångväg 600 m fågelväg 1000 m gångväg 600 m fågelväg 1000 m fågelväg Hög tillgänglighet 1000 m fågelväg GÅNGAVSTÅND -FÖRSLAG TILLGÄNGLIGHET - FÖRSLAG 17

18 MOTALA av Elin Henriksson och Kerstin Lagnefeldt MOTALA STATIONEN 600m 1000m ANALYS NÄSSÖ Obebyggd mark Gräsyta NÄSSÖ MOTALA Centrum Centrum MOTALA Obebyggd mark Gräsyta Trädbestånd Sport/fritid Blandstad Verksamheter Blandstad Trädbestånd Sport/fritid Kyrkogård Bostäder Verksamheter Offentligt Kyrkogård Park Park Handel Bostäder Torg Markparkering Torg Offentligt Övrigt Markparkering skala 1:5000 BEBYGGELSE OCH INNEHÅLL Handel OBEBYGGD MARK Övrigt MOTALA Tillgänglighet i gångnätet Låg tillgänglighet NÄSSÖ 600 m gångväg MOTALA Tillgänglighet i gångnätet MOTALA 1000 m gångväg Låg tillgänglighet 600 m gångavstånd 1000 m gångavstånd 600 m fågelväg 1000 m fågelväg 600 m fågelväg 1000 m fågelväg Hög tillgänglighet Hög tillgänglighet GÅNGAVSTÅND TILLGÄNGLIGHET NULÄGE UTVECKLA Ett levande centrum där den ursprungliga solfjädersplanen ger goda möjligheter att röra sig i stadskärnan samt skapar fin kontakt med Vättern. Stationen har dålig kontakt med centrum bl.a. genom Vadstenavägen med dess trafikseparering. Två gång- och cykeltunnlar utgör de enda kopplingarna, vilket gör orienteringen svår. Stationsområdet domineras av polishuset och dess slutna verksamhet samt markparkering. Man genomför stora infrastruktursatsningar med pendeltågstrafik och en bro över Vättern. UNIKT FÖR ORTEN Göta kanal, vatten och sjöfart Radiomasten - radiohistoria Förbättra kopplingen mellan stationen och centrum. Tona ner Vadstenavägen och gör minst en korsning i plan. Förtäta och utveckla området mellan stationen och Vadstenavägen med blandstadskvarter. Öppna upp bottenvåningarna för att bryta poliskvarterets slutna karaktär. Utveckla stationsparken till en vacker och levande mötesplats genom att t.ex. lägga till fler funktioner, förslagsvis lek. Förtäta och utveckla fastigheter i kvarteret runt kommunhuset. Tydliggör gränden mot centrum som är en viktig länk mellan de södra delarna och centrum. Vätternrundan 18

19 SKISS OFFENTLIGA RUM DROTTNINGPLAN entréplats... mötas, vänta, korsa, orientera sig STORA TORGET mötas, fika, vila, titta på folk, event, samlings-plats, handla, äta, leka, dricka öl, musik. ÄRNVÄGSPARKEN entreplats, välkomna, mötas, orientera sig, lunch, pausa, leka, representation, hämta/lämna RÅDHUSPARKEN fickpark, paus, lunch, lek, entré. STADSPARKEN pausa, leka, titta på folk, picknick, samlas, vila, sola, läsa, promenera, event. HAMNPLATSEN båtar, öl, mat, nöjen, museum, sommar, marknad, glass, turism ENTRÉTORGET orientera sig, träffpunkt, hämta/lämna, cykel, buss, välkomna, service Omvandla Polishuskvarteret till blandat stadskvarter. Gärna större verksamhet som Polisen men med publik bottenvåning och bostäder i delar av kvarteret. BEBYGGELSESTRUKTUR KANALPARKEN strosa, vila, titta på båtar/slussar, pausa, leka, picknick. centrum kommuntveckla mellan huset och rum Motala en ännu lpunkt med ed bostäder a verksamter. På sikt kan Vadstenavägen smalnas av vilket ger möjlighet att expandera handelsetableringen. Det blir också möjligt att bygga vidare på stadskvarteret mot Stationsgatan för att förstärka stråket mot centrum. Förtäta centrum och kring kommunhuset. Utveckla gränden mellan kommunhuset och centrum Utveckla Motala hamn till en ännu starkare målpunkt med förätning med bostäder och publika verksamheter. Omvandla Polishuskvarteret till blandat stadskvarter. Gärna större verksamhet som Polisen men med publik bottenvåning och bostäder i delar av kvarteret. På sikt kan Vadstenavägen smalnas av vilket ger möjlighet att expandera handelsetableringen. Det blir också möjligt att bygga vidare på stadskvarteret mot Stationsgatan för att förstärka stråket mot centrum. MOTALA Förtäta med bostäder i urban struktur. Etablera verksamheter längs med järnvägen. Omvandla Kv. Linden med en större livsmedelshandel - gärna med bostäder ovanpå. Längs stationsgatan bevaras hotellbyggnaden. Blandstad Verksamheter Bostäder, flerfamiljshus Bostäder, Blandstad tätt och lågt Verksamheter MOTALA Förtäta med bostäder i urban struktur. Etablera verksamheter längs med järnvägen. Omvandla Kv. Linden med en större livsmedelshandel - gärna med bostäder ovanpå. Längs stationsgatan bevaras hotellbyggnaden. Bostäder, flerfamiljshus Bostäder, tätt och lågt 19

20 ULRICEHAMN av Elin Henriksson och Kerstin Lagnefeldt P P P SAMMANSTÄLLNING AV PÅGÅENDE, AKTUELLA ELLER KOMMANDE PROEKT I ULRICEHAMN NULÄGE Levande gågata i konkurrens med handel på andra större orter och i externa lägen. Ulricehamnaren använder bilen som handväska, kör gärna överallt och ända fram. Saknar järnvägsförbindelse men genomför stora infrastruktursatsningar i form av ny motorväg. Stor vilja att utvecklas.goda förutsättningar för centrumnära utbyggnad direkt norr om centrum. UNIKT FÖR ORTEN Sjöläget Idylliskt småstadscentrum UTVECKLA Oavsett station eller inte, förtäta staden norrut och mot sjön. Bygg vidare på och utveckla småstadskaraktären för att stärka centrum på sikt. Utveckla ett stråk i gågatans förlängning norrut, som på sikt kan leda mot den eventuella stationen Utveckla urbana mötesplatser i olika skalor som gör centrum intressant för alla grupper. Utnyttja strandlinjen för rekreation och koppla staden till vattnet. En möjlig ny station 20