STATIONSNÄRA PLANERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STATIONSNÄRA PLANERING"

Transkript

1 STATIONSNÄRA PLANERING PRAKTIKFALL TTP INTERNATIONELLA HANDELSHÖGSKOLAN TTP-projektet bedrivs vid Internationella Handelshögskolan i önköping i samarbete med och med stöd från Regionförbundet Östsam, Regionförbundet önköpings Län, Sjuhärads Kommunalförbund samt i planeringsfrågorna även Tillväxtverket och Trafikverket. 1

2 2

3 3

4 Bättre infrastruktur? Vad blir mervärdet för samhället? INNEHÅLLSFÖRTECKNING: FÖRORD...5 1: TTP - PROEKTETS UPPBYGGNAD, av Bertil Gustafsson...7 2: STATIONSNÄRA PLANERING av Elin Henriksson : PRAKTIKFALL av Elin Henriksson och Kerstin Lagnefeldt...15 KONTAKTER...22 MEDVERKANDE Projektgrupp Internationella Handelshögskolan Bertil Gustafsson, projektledare White Arkitekter Elin Henriksson Kerstin Lagnefeldt Linda-Sofi Bäckstedt Motala kommun Leif Sjögren Alisa Basic Nässjö kommun Stina Granberg Martin Gustafsson Åsa Lindblom Erik Almquist Ulricehamns kommun Leila Aalto Gunilla Pettersson Saba Khosh Khooee 4

5 FÖRORD Utveckling har krävt allt tydligare argument för investeringar i infrastruktur. Vad blir mervärdet för samhället? Det är en sund utveckling att man analyserar vad investeringar i infrastruktur innebär för samhällsutvecklingen. TTP-projektets syfte är att analysera villken utvecklingspotential som mer omfattande investetringar i infrastruktur kan innebära för lokal, regional och och även nationell tillväxt och utveckling. För att dra hela nyttan av den utvecklingspotential som ökad tillgänglighet innebär är planering på regional och lokal nivå av stor betydelse. Projektet har sökt koppla samman trafikeringsfrågor, tillväxtsfrågor och planeringsfrågor. Här föreliggande rapport och seminariet den 9 April är främst en redovisning med tre praktikfall under rubriken Stationsnära planering. Några andra kommuner som arbetat utifrån detta tema (Falun och Växjö) är också inbjudan liksom ernhusen i egenskap av ägare av stationer. White arkitekter genom främst Elin Henriksson och Kerstin Lagnefeldt har varit till stor hjälp i sin konsultroll. Arbetsmetodik och redovisning av resultat återfinns i denna folder samt redovisas på seminariet. Bertil Gustafsson Projektledare 5

6 Investeringar i infrastruktur skapar potential till tillväxt - men kräver planering.

7 1 TTP- TILLGÄNGLIGHET, TILLVÄXT PLANERING projektets uppbyggnad av Bertil Gustafsson Investeringar i bättre vägar och järnvägar bidrar till en ökad tillgänglighet. Men vad innebär ökad tillgänglighet för en stad eller region? En viktig utgångspunkt för att samhället ska vara motiverat att använda gemensamma medel (skatter) till investeringar i vägar och järnvägar är att det stimulerar den ekonomiska utvecklingen och förbättrar förutsättningarna för boende, pendling och framväxt av arbetsplatser, innovationer och produktion. Eftersom framväxten av boende, arbetsplatser med mera i stor utsträckning är platsbunden är det naturligt att koppla samman frågor om tillgänglighet, tillväxt och planering (TTP). Det är utgångspunkten för detta projekt, som tar fasta på att komplettera de analysmetoder som används för studier av infrastrukturinvesteringar, för att konkret visa vilka effekter ökad tillgänglighet får på den ekonomiska tillväxten. MODELL OCH UTGÅNGSPUNKT Forskare vid Internationella Handelshögskolan i önköping (IBS) har utvecklat en ekonomisk modell som kallas DYNLOK (DY- Namisk LOKaliseringsmodell). Denna modell har anpassats för att kunna visa förväntade potentiella effekter av ökad tillgänglighet när det gäller sysselsättning, ekonomisk tillväxt, boende med mera. DYNLOK är en grundläggande förutsättning för TTP-projektet. En annan avgörande utgångspunkt är att med praktikfall kunna pröva och använda modellen på planerade förbättringsåtgärder av den fysiska tillgängligheten. Som praktikfall har här valts Götalandsbanan, delen Norrköping-Borås. För denna tillämpning finns Regionförbundet Östsam, Regionförbundet önköpings län samt Sjuhärads kommunalförbund med i projektet. Andra viktiga aktörer är kommuner och regioner, som kan exemplifiera möjligheter att ta tillvara potentialen för ökad tillväxt och regional utveckling genom god planering. ARBETSSÄTT Projektet kommer att fokusera på stråket Norrköping-Linköping-önköping-Borås med omgivande områden. Med utblickar mot Stockholm och Göteborg har man belyst vilka dynamiska, ekonomiska effekter som förväntas uppstå om den fysiska tillgängligheten förbättras och om denna potential utnyttjas med en genomtänkt regional och lokal planering. Med hjälp av modellen DYNLOK kommer aktörer på regional och kommunal nivå att få tillgång till underlag som ökar förståelsen för hur olika utvecklingspotentialer kan tas till vara, både av regionstäder och av de städer/tätorter som ingår i deras upptagningsområden. TTP - TILLGÄNGLIGHET, TILLVÄXT, PLANERING TTP-projektet vill åskådliggöra: Nyttan med ökad tillgänglighet för både samhälle och näringsliv Sambandet mellan ökad tillgänglighet och ekonomisk tillväxt Betydelsen av noggrann planering när man satsar på ökad tillgänglighet Effekten av parallell planering (nationell-regional-lokal) Praktisk tillämpning i samarbete med regioner och kommuner PROEKTETS TRE DELAR Del 1. Trafikeringsanalyser Utgångspunkter för att kunna tillämpa DYNLOK är: Data om boende och sysselsättning med mera. Denna typ av data är redan framtagen. Restider mellan olika orter. Restider i olika trafikeringsalternativ. Här finns alltså möjlighet att pröva olika trafikeringsvarianter såväl på huvudförbindelser som i det regionala väg- och järnvägsnätet. Arbetet med trafikeringsanalyserna inledde projektet och bedrevs i nära samarbete med de medverkande parterna. Här prövas och förankras olika förbättringar i trafiknäten (vägar och järnvägar). Regioner föreslår vilka förbättringar i form av infrastruktur- och trafiksatsningar som skall studeras inom projektet. Denna del genomförs tillsammans med de medverkande regionerna. 7

8 FÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TILLVÄXT PLANERA FÖR UTVECKLING Projektidé TTP - projektet Del 2. Samhällsekonomisk analys av dynamiska dffekter Denna del av projektet innebär att utifrån de överenskomna trafikeringsalternativen genomföra analyser med hjälp av DYNLOK. Utifrån dessa tillämpade analyser tydliggörs potential i fråga om ekonomisk tillväxt, sysselsättningsutveckling, boende, lönesumma med mera. Forskarna vid IBS genomför beräkningarna. Resultaten presenteras, diskuteras och analyseras tillsammans med övriga aktörer, och implementeras sedan i de planeringsfall som påbörjats. Del 3. Planering Planeringsdelen utgår från praktikfall där de nationella, regionala och lokala planeringsnivåerna samverkar. Förutom berörda regioner medverkar också Trafikverket och Tillväxtverket. En viktig utgångspunkt är frågor som rör de ekonomisk-geografiska villkoren och förutsättningarna för näringsutveckling, arbetsmarknad och boende. Andra aktuella frågor är vilka tillväxtförutsättningar som skapas av ökad tillgänglighet och samordning mellan nationella, regionala och lokala planeringsåtgärder på infrastrukturområdet. En ytterligare aspekt på planeringsdelen är möjligheter för en kommun att utveckla och anpassa sin planering som en följd av den potential som den ökade tillgängligheten skapar. Här kan angreppssätt och metodik för utvecklingsplanering prövas för en ort i syfte att öka dess attraktivitet. Det förutsätter aktiva insatser från de kommuner som vill medverka. Planeringsdelen inom TTP-projektet pågår. Den har delats upp i följande delar. PRAKTIKFALL STATIONSNÄRA PLANERING Tre städer en inom varje region valdes ut för att rent konkret analysera och visa på vilken utveckling som skulle gynna kommunen. Utgångspunkten blev då att utifrån stationen titta på förutsättningar och möjligheter till ökad lokal tillgänglighet och utveckling av närområden. De tre städerna är Motala, Nässjö och Ulricehamn. Detta beskrivs närmare i denna folder och är en utgångspunkt för ett seminarium. REGIONALA STRÅK Avsikten från början var att identifiera ett stråk i respektive region. I önköpingsregionen har man valt önköpingsbanan mellan Nässjö och Falköping som tillämpning. Avsikten är att i begränsad skala studera och analysera stationerna i förhållande till tätorten i övrigt och beträffande tillgänglighet till stationen. Detta arbete har påbörjats men kommer ej att vara klart förrän i september Östergötland har valt att istället valt att låta genomföra Ortsanalys och ett system av orter i Östergötland. I Sjuhärad har man valt att studera utvecklingen kring stationen i Kinna, Marks kommun. BANDREGION En studie under rubriken Götalandsbanan som Bandregion - Effekter av höghastighetståg på lokala arbetsmarknader pågår vid IHH och kommer att vara klar under våren Syftet är att utifrån data på individers geografiska bostadsplatser och arbetsplatser, och med antagande om vilka yrkeskategorier som kan antas vara mest pendlingsbenägna, genomföra en analys. Det har också diskuterats att med deltagande av regionhuvudstäder och regioner genomföra ett seminarium med syfte dels som en kunskapsredovisning och dels kunna bli en uppstart om fortsatt samarbete mellan dessa. Styrgruppen har dock beslutat att inte genomföra detta seminarium inom projektet 8

9 9

10 10 Möjligheter och dilemman för stationsnära stadsutveckling.

11 2 STATIONSNÄRA PLANERING av Elin Henriksson White arkitekter AB Vi har jobbat med praktikfallen i Nässjö, Motala och Ulricehamn. Upplägget har varierat något mellan orterna men utgångspunkt i projekten har hela tiden varit att nå fram till en planering som som prioriterar kollektivtrafikresenärer och fotgängare snarare än bilar. För att kunna överföra transporter från bil till tåg är en effektiv markanvändning i stationsnära områden absolut nödvändig. Givetvis har även andra faktorer stor betydelse för valet av transportmedel, men det finns erfarenheter som visar att det går att påverka resandet genom hur man planerar i stationsnära lägen. Med effektiv markanvändning menar vi att aktiviteter koncentreras inom gångavstånd till stationen, samtidigt som tillgängligheten till stationen som en lokal målpunkt förbättras och stationen och det stationsnära området integreras med omgivande stadsdelar. Genom att bygga bostäder och arbetsplatser i stationsnära lägen kan restider kortas och fler kan ta del av en större arbetsmarknad. Det finns en utmaning i att skapa hållbar regionförstoring med hänsyn tagen till ekologisk och social hållbarhet. Effektivare utbyggnad i stationsnära lägen kan vara en del i att lösa denna utmaning. De åtgärder som minskar restiden mellan bostad och arbete i intervallet minuter (från dörr till dörr) får enligt Tillväxtverket störst effekt på resandet. Även åtgärder ner till 60 minuter får viss effekt på resandet. Samordningen mellan transportplanering och övrig samhällsplanering är därmed mycket viktig. VAD ÄR ETT STATIONSNÄRA LÄGE? Vi har hämtat definitionen på ett stationsnära läge från en dansk studie: Stationsnærhedspolitikken i hovedstadsområdet baggrund och effekter. I denna visas att om bostad och arbetsplats ligger inom en radie av 600 meter från en järnvägsstation är chansen att man ställer bilen och istället åker kollektivt som störst. Allra viktigast för en positiv effekt på resandet med kollektivtrafik är att arbets- och besöksintensiva verksamheter lokaliseras inom 600 meters avstånd från en station. En generell tumregel kan vara att det är dubbelt så många som nyttjar kollektivtransporter till en stationsnära arbetsplats eller en bostad inom 600 respektive 1000 meter till en station. De absoluta nivåerna varierar dock mellan olika platser då val av färdmedel även påverkas av socioekonomiska faktorer, tillgång till parkeringsplatser, de kollektiva färdmedlens relativa effektivitet, typ av arbetsplats m.m. Erfarenheter från Danmark visar att bilanvändningen kan minska med upp till 10 km/dygn per anställd om arbetsplatsen ligger i ett stationsnära läge. Man har också kunnat visa att man gör större energivinster genom att bygga arbetsplatser i stationsnära lägen än genom miljöklassat byggande. Det ena behöver ju dock inte utesluta det andra. STATIONSNÄRHETSPRINCIPEN Att lokalisera bebyggelsen kring stationen så att förutsättningarna att åka tåg blir de bästa möjliga kan kallas stationsnärhetsprincipen. Service, såväl kommersiell som offentlig, lokaliseras i direkt anslutning till stationen. Detta förstärker knutpunktens roll och gör också att man kan utnyttja denna service på väg till och från stationen. Personalintensiva arbetsplatser lokaliseras inom gångavstånd (max cirka 600m) från stationen. Det faktum att arbetsplatsen är belägen nära stationen har störst effekt på valet av färdmedel. Bostadsbebyggelse lokaliseras inom gång eller cykelavstånd (max cirka 1 2 km) från stationen. Bebyggelsen ska vara tätast närmst stationen. Dessa lokaliseringsstrategier innebär att man låter bebyggelsen och knutpunkten ömsesidigt dra nytta av varandra. Den fysiska lokaliseringen av arbetsplatser och bostäder behöver naturligtvis inte följa en strikt radiell princip, och gränserna mellan arbetsplats- och bostadsbebyggelse bör inte heller vara knivskarpa. Stationsnärhetsprincipen bör kombineras med principer om funktionsblandning. Närmast stationen bör tyngdpunkten ligga på service, där utanför på personalintensiva arbetsplatser och ytterst på bostäder. Det finns flera skäl att lokalisera bostäder till det stationsnära området. En inblandning av bostäder i anslutning till stationen bidrar till liv och aktivitet under en större del av dygnet. Ligger 11

12 SERVICE BOSTÄDER OCH ARBETSPLATSER BOSTÄDER bostäderna alldeles intill stationen kan det bidra till att öka känslan av trygghet vid själva stationen. Ett annat skäl är att en blandning av bostäder och arbetsplatser i det stationsnära området bidrar till en spridning av resor i tid och ett effektivare nyttjande av trafiksystemet. I Köpenhamn har man sedan länge arbetat med stationsnärhetsprincipen. Grunden lades redan 1947 i fingerplanen, som innebar stadsutveckling i radiella stråk kring stationer längs järnvägsnätet. Detta har lett till att en flerkärnig struktur har utvecklats och att biltrafiken genom centrum är mindre än i de flesta andra större städer. Stationsnärhetsprincipen tillämpas också på många andra håll i Europa. Liknande principer används med framgång i såväl storstäder som i mindre orter. PLANINDIKATORER Katarina Schylberg har i sin licentiatuppsats Planindikatorer för effektiv markanvändning i stationsnära områden (2008) formulerat ett antal faktorer av betydelse vid utvecklingen av stationsnära områden. Enligt Schylberg innebär effektiv markanvändning att aktiviteter koncentreras inom gångavstånd till stationen, samtidigt som tillgängligheten till stationen som en lokal målpunkt förbättras och stationen och det stationsnära området integreras med omgivande stadsdelar. Hon har i den litteratur hon studerat sett en samstämmighet kring vilka urbana formfaktorer som sannolikt har en betydelse för val av transportmedel och det samlade transportmönstret i samhället. Hon slår dock samtidigt fast att den enskildes val av färdmedel är ett sammansatt beslut där andra faktorer än lokala tillgänglighetsfaktorer spelar in. Givetvis har exempelvis socioekonomiska faktorer stor betydelse. Schylberg har genom litteraturstudier identifierat och utvärderat sex urbana formfaktorer utifrån teoretiska och empiriska utgångspunkter. Dessa faktorer har hon preciserat i ett antal mätbara planindikatorer. Sammantaget beskriver faktorerna viktiga förutsättningar för att uppnå ett stort resandeunderlag och för att omvandla stationen och dess närmaste omgivning till en lokalt tillgänglig målpunkt och en integrerad del i det urbana sammanhanget. Resandeunderlag och urban densitet - boende inom 1000 m från stationen - arbetsplatser inom 600 m från stationen Tillgänglighet till målpunkter - målpunkter inom 600 m från stationen - Medelavstånd till viktiga målpunkter Koppling till stadskärnan/centrum - Faktiskt och upplevt avstånd till centrum Funktionsstruktur i närområdet - Fördelning mellan arbetsplatser, bostäder och service i det stationsnära området - Förekomst av, eller förutsättningar för att skapa, direkta och lättorienterade stråk Tillgänglighet i gång- och cykelvägnätett - Gång- och cykelvägnätets relativa effektivitet - Det formella gångvägnätets relativa effektivitet jämfört 12

13 MOTALA STATIONEN 600m 1000m med det informella Stationens integrerade läge i staden - Stationens integration i förhållande till viktiga stråk för fotgängare och cyklister till viktiga stråk ger viktiga förutsättningar för framtida attraktivitet, trygghet och tillgång till service. Huruvida stationen fungerar som en attraktionspunkt eller en barriär kommer att få konsekvenser för den framtida servicenivån i stationsområdet. TILLGÄNGLIGHET Ett ständigt återkommande begrepp när man diskuterar planering för kollektivtrafik är tillgänglighet. Katarina Schylberg definierar i sin licentiatsuppsats tre olika tillgänglighetsdimensioner, som beskriver förutsättningarna för ett stort resandeunderlag och för att utveckla stationen och dess närområde till en attraktiv del i det urbana sammanhanget. De skulle förenklart kunna beskrivas så här: 1. Tillgänglighet; densitet och aktivitet Enkelt uttryckt handlar det om koncentrationen av aktiviteter för att maximera det potentiella resandeunderlaget och även att maximera nyttan av att åka hit. Det handlar också om att reducera faktiska och upplevda avstånd i gång- och cykelvägnätet. 2. Tillgänglighet och rörelsefrihet Fungerar det stationsnära området som en attraktiv och urban plats, med en stor tillgänglighet och rörelsefrihet för fotgängare, i första hand till andra målpunkter än stationen? 3. Tillgänglighet och integration Stationens integration i staden hör samman med hur de stora strukturerna i staden är organiserade men påverkas också av stationens och spårområdets barriäreffekter i ett lokalt sammanhang. Den rumsliga strukturen och stationens läge i förhållande 13

14 Praktikfall Stationsnära Stadsutveckling

15 3 METOD OCH PROCESS av Elin Henriksson Målsättningen har varit att initiera en planering som möjliggör utbyggnad av bostäder, arbetsplatser och service i stationens närområde, samtidigt som den främjar tillgängligheten till stationen och orienterbarheten för framförallt gående och cyklister. Vi har utvecklat en metodik som bygger på ett antal analyser, baserade på de indikatorer som Schylberg formulerat i sin forskning. Dessa analyser, kombinerat med erfarenheter från lokala tjänstemän, utgör en grund att stå på för att kunna ta fram platsspecifika förslag på ändamålsenliga strukturer med syfte att minska bilanvändningen och stimulera det lokala näringslivet och eller pendling med kollektivtrafik, framförallt tåg. MOTALA OCH NÄSSÖ I Motala och Nässjö följde vi ett likartat upplägg. Workshop 1 - platskännedom För att lära känna respektive ort inleddes studien med besök på plats där vi lärde känna det stationsnära området. Som komplement till våra egna observationer genomförde vi workshops med lokala tjänstemän för att gemensamt ta fram SWOTanalyser. Det vill säga analyser av styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Med hjälp av dessa ortsexperter har vi också få information om viktiga platser (positiva och negativa) och lokala särdrag. Analys av stationsläget Vi tog fram följande kartanalyser: Stationens läge i orten. Var ligger tyngdpunkten i orten i förhållande till stationen? Analys av tillgänglighet - integrationsanalys i samarbete med Spacescape. Bebyggelse i orten samt stadens innehåll. Var ligger centrum och var finns bostäder, arbetsplatser och handel? Gångavstånd till stationen. Hur stor del av orten når man på 600 respektive 1000 meters promenad? I samarbete med Spacescape. Workshop 2 - idéegenerering Efter genomförda kartanalyser träffades vi igen för en kreativ workshop där vi gemensamt genererade idéer för möjliga lösningar och förbättringar. I Motala genomförde vi även gåturer mellan stationen och centrum. Förslag Med utgångspunkt i platsobservationerna, analyserna samt det som kommit fram i workshops tog vi fram strukturskisser för respektive ort. Skisserna bollades med kommunen för förankring Verifiera I Nässjö testades skissernas kvalitet genom att analyserna av gångavstånd och tillgänglighet genomfördes även på vårt skissförslag. ULRICEHAMN I Ulricehamn var önskemålen annorlunda. Den eventuella tågstationen känns fortfarande ganska avlägsen. Däremot har man många projekt igång som syftar till att stärka centrum. Här blev fokus snarare på aktuella planer, om de är i linje med den önskade utvecklingen och om de kan anpassas för att också ha en beredskap för den eventuella stationen. Här låg tyngdpunkten på att sätta sig in i de pågående projekten och se vilka som stöttar utvecklingen av centrum och samtidigt kan främja kopplingarna till en framtida tågstation. PRESENTATION Resultatet presenteras i ett gemensamt seminarium 9 april Arbetet har dokumenterats löpande och levererats till respektive kommun. Det material som tagits fram är dokumentation från workshops och platsbesök, analyskartor och strukturskisser. Sammanfattningen i den här foldern är också en del av presentationen. Obebyggd mark, vad den består den av? 15

16 NÄSSÖ av Elin Henriksson och Kerstin Lagnefeldt STATIONEN NÄSSÖ 600m 1000m ANALYS NÄSSÖ Obebyggd mark NÄSSÖ Sport/fritid Gräsyta Centrum Centrum Trädbestånd Blandstad Kyrkogård Sport/fritid Blandstad Verksamheter Kyrkogård Bostäder Verksamheter Park Park Offentligt Torg Handel Bostäder Markparkering Övrigt Offentligt BEBYGGELSE OCH INNEHÅLL Trädbestånd NÄSSÖ Obebyggd mark NÄSSÖ Handel Gräsyta OBEBYGGD MARK RUMSLIG INTEGRATION NULÄGE Torg Markparkering Övrigt RUMSLIG INTEGRATION R7 Hög rumslig integration Låg rumslig integration MOTALA Tillgänglighet i gångnätet Låg tillgänglighet NÄSSÖ NÄSSÖ 600 m gångväg 600 m gångväg 1000 m gångväg 1000 m gångväg 600 m fågelväg 600 m fågelväg 1000 m fågelväg Hög tillgänglighet GÅNGAVSTÅND 1000 m fågelväg NULÄGE TILLGÄNGLIGHET UTVECKLA ärnvägsknut med en klassisk stadsplan för ett idealt stations- Utveckla centrum vidare utifrån den tydliga stadsplanen. samhälle, med en axel mellan stadens märkesbyggnader, sta- Fyll på i kvarter som brutits upp. tionen, rådhuset, kulturhus och bibliotek. Finns också en tydlig uppdelning med industri på ena sidan och stadens framsida på den andra med svaga kopplingar däremellan. Parkeringsplatser dominerar vissa centrala delar. UNIKT FÖR ORTEN ärnvägsknut - 6 ingående järnvägar! Fikastaden, konditoritätt. Hantverkstradition, Träcentrum, Nesto-fabriken Pinnen med stolmuseet 16 Förbättra förbindelsen över spåren vid stationen. Skapa en cykelförbindelse. Minska markparkeringarnas utbredning i stadskärnan, t.ex med parkeringshus med verksamheter i bottenvången. Omvandla och förtäta på den västra sidan av spåren. Börja gärna med verksamheter som kan fungera både som dragplåster och störningsdämpande, t.ex. badhus, hotell och konferens? Efter det kan man gå vidare med en blandning av bostäder och verksamheter och gärna en ny skola.

17 bada, träna, spa, konferens, hotell, skate, streetbasket... BRYGGAN vatten, lek, park, fåglar, blommor, träffas, promenera, sol, skridskor... SKISS OFFENTLIGA RUM PLACE DE PIGALLE dans, konst, böcker, musik, möten, fika, prata, tidningar, konferens, utställning, uteservering... ÄRNVÄGSTORGET vänta, hämta, lämna, bada, träna, spa, konferens, hotell, skate, streetbasket... STORTORGET möten, marknad, konsert, uteservering, titta på folk, handla BRYGGAN PINNENPARKEN vatten, lek, park, fåglar, blommor, träffas, promenera, sol, skridskor... leka, springa, promenera, vila, sol, träd, skola, förskola... ÄRNVÄGSPARKEN PINNENPARKEN vänta, möten, byta, fika, blommor, välkomna, orientera sig, sukta, handla leka, springa, promenera, vila, sol, träd, skola, förskola... Utveckla P-garage med verksamheter i bottenplan. Utveckla P-garage med verksamheter i bottenplan. Utveckla och stärk STORTORGET centrum genom att; möten, utvecklamarknad, lokaler, tänka stråk, öppna konsert, uteservering, gränder, flerhandla små tittautveckla på folk, mötesplatser, sänka hastigheten på trafiken och bygga mer nya bostäder i blandade stadskvarter. Nytt resecentrum med ny mer publik passage över spåren som även är öppen för cyklar Nytt resecentrum med ny mer publik passage över spåren som även är öppen för cyklar Utveckla och stärk centrum genom att; utveckla lokaler, tänka stråk, öppna gränder, utveckla fler små mötesplatser, sänka hastigheten NÄSSÖ på trafiken och bygga mer nya Centrumstråket bostäder i blandade stadskvarter. badhus, spa skola konferens räta ut Parker hotell gator ÄRNVÄGSPARKEN Park- idrott vänta, möten, byta, fika, blommor, välkomna, orientera sig, sukta, handla badhus, spa Torg/platser Gator och övrigt Nya verksamheter utvecklar Pinnen till ett starkt dragplåster. skola konferens räta ut gator hotell BEBYGGELSESTRUKTUR Utveckla P-garage med verksamheter i bottenplan. Nya verksamheter utvecklar Pinnen till ett starkt dragplåster. Utveckla och stärk NÄSSÖ centrum genom att; Blandstad utveckla lokaler, tänka stråk, öppna Verksamheter gränder, utveckla fler små Bostäder, flerfamiljshus mötesplatser, sänka hastigheten på trafiken och mer nya Bostäder, tätt ochbygga lågt bostäder i blandade stadresecentrum skvarter. Nytt resecentrum med ny mer publik passage över spåren som även är öppen för cyklar badhus, spa skola konferens räta ut gator hotell NÄSSÖ Nya verksamheter utvecklar Pinnen till ett starkt dragplåster. Blandstad Verksamheter Bostäder, flerfamiljshus Bostäder, tätt och lågt RUMSLIG INTEGRATION STRUKTURPLAN Resecentrum RUMSLIG INTEGRATION R7 Hög rumslig integration NÄSSÖ Blandstad Verksamheter Bostäder, flerfamiljshus Låg rumslig integration Bostäder, tätt och lågt Resecentrum MOTALA Tillgänglighet i gångnätet Låg tillgänglighet NÄSSÖ 600 m gångväg NÄSSÖ 1000 m gångväg 600 m gångväg 600 m fågelväg 1000 m gångväg 600 m fågelväg 1000 m fågelväg Hög tillgänglighet 1000 m fågelväg GÅNGAVSTÅND -FÖRSLAG TILLGÄNGLIGHET - FÖRSLAG 17

18 MOTALA av Elin Henriksson och Kerstin Lagnefeldt MOTALA STATIONEN 600m 1000m ANALYS NÄSSÖ Obebyggd mark Gräsyta NÄSSÖ MOTALA Centrum Centrum MOTALA Obebyggd mark Gräsyta Trädbestånd Sport/fritid Blandstad Verksamheter Blandstad Trädbestånd Sport/fritid Kyrkogård Bostäder Verksamheter Offentligt Kyrkogård Park Park Handel Bostäder Torg Markparkering Torg Offentligt Övrigt Markparkering skala 1:5000 BEBYGGELSE OCH INNEHÅLL Handel OBEBYGGD MARK Övrigt MOTALA Tillgänglighet i gångnätet Låg tillgänglighet NÄSSÖ 600 m gångväg MOTALA Tillgänglighet i gångnätet MOTALA 1000 m gångväg Låg tillgänglighet 600 m gångavstånd 1000 m gångavstånd 600 m fågelväg 1000 m fågelväg 600 m fågelväg 1000 m fågelväg Hög tillgänglighet Hög tillgänglighet GÅNGAVSTÅND TILLGÄNGLIGHET NULÄGE UTVECKLA Ett levande centrum där den ursprungliga solfjädersplanen ger goda möjligheter att röra sig i stadskärnan samt skapar fin kontakt med Vättern. Stationen har dålig kontakt med centrum bl.a. genom Vadstenavägen med dess trafikseparering. Två gång- och cykeltunnlar utgör de enda kopplingarna, vilket gör orienteringen svår. Stationsområdet domineras av polishuset och dess slutna verksamhet samt markparkering. Man genomför stora infrastruktursatsningar med pendeltågstrafik och en bro över Vättern. UNIKT FÖR ORTEN Göta kanal, vatten och sjöfart Radiomasten - radiohistoria Förbättra kopplingen mellan stationen och centrum. Tona ner Vadstenavägen och gör minst en korsning i plan. Förtäta och utveckla området mellan stationen och Vadstenavägen med blandstadskvarter. Öppna upp bottenvåningarna för att bryta poliskvarterets slutna karaktär. Utveckla stationsparken till en vacker och levande mötesplats genom att t.ex. lägga till fler funktioner, förslagsvis lek. Förtäta och utveckla fastigheter i kvarteret runt kommunhuset. Tydliggör gränden mot centrum som är en viktig länk mellan de södra delarna och centrum. Vätternrundan 18

19 SKISS OFFENTLIGA RUM DROTTNINGPLAN entréplats... mötas, vänta, korsa, orientera sig STORA TORGET mötas, fika, vila, titta på folk, event, samlings-plats, handla, äta, leka, dricka öl, musik. ÄRNVÄGSPARKEN entreplats, välkomna, mötas, orientera sig, lunch, pausa, leka, representation, hämta/lämna RÅDHUSPARKEN fickpark, paus, lunch, lek, entré. STADSPARKEN pausa, leka, titta på folk, picknick, samlas, vila, sola, läsa, promenera, event. HAMNPLATSEN båtar, öl, mat, nöjen, museum, sommar, marknad, glass, turism ENTRÉTORGET orientera sig, träffpunkt, hämta/lämna, cykel, buss, välkomna, service Omvandla Polishuskvarteret till blandat stadskvarter. Gärna större verksamhet som Polisen men med publik bottenvåning och bostäder i delar av kvarteret. BEBYGGELSESTRUKTUR KANALPARKEN strosa, vila, titta på båtar/slussar, pausa, leka, picknick. centrum kommuntveckla mellan huset och rum Motala en ännu lpunkt med ed bostäder a verksamter. På sikt kan Vadstenavägen smalnas av vilket ger möjlighet att expandera handelsetableringen. Det blir också möjligt att bygga vidare på stadskvarteret mot Stationsgatan för att förstärka stråket mot centrum. Förtäta centrum och kring kommunhuset. Utveckla gränden mellan kommunhuset och centrum Utveckla Motala hamn till en ännu starkare målpunkt med förätning med bostäder och publika verksamheter. Omvandla Polishuskvarteret till blandat stadskvarter. Gärna större verksamhet som Polisen men med publik bottenvåning och bostäder i delar av kvarteret. På sikt kan Vadstenavägen smalnas av vilket ger möjlighet att expandera handelsetableringen. Det blir också möjligt att bygga vidare på stadskvarteret mot Stationsgatan för att förstärka stråket mot centrum. MOTALA Förtäta med bostäder i urban struktur. Etablera verksamheter längs med järnvägen. Omvandla Kv. Linden med en större livsmedelshandel - gärna med bostäder ovanpå. Längs stationsgatan bevaras hotellbyggnaden. Blandstad Verksamheter Bostäder, flerfamiljshus Bostäder, Blandstad tätt och lågt Verksamheter MOTALA Förtäta med bostäder i urban struktur. Etablera verksamheter längs med järnvägen. Omvandla Kv. Linden med en större livsmedelshandel - gärna med bostäder ovanpå. Längs stationsgatan bevaras hotellbyggnaden. Bostäder, flerfamiljshus Bostäder, tätt och lågt 19

20 ULRICEHAMN av Elin Henriksson och Kerstin Lagnefeldt P P P SAMMANSTÄLLNING AV PÅGÅENDE, AKTUELLA ELLER KOMMANDE PROEKT I ULRICEHAMN NULÄGE Levande gågata i konkurrens med handel på andra större orter och i externa lägen. Ulricehamnaren använder bilen som handväska, kör gärna överallt och ända fram. Saknar järnvägsförbindelse men genomför stora infrastruktursatsningar i form av ny motorväg. Stor vilja att utvecklas.goda förutsättningar för centrumnära utbyggnad direkt norr om centrum. UNIKT FÖR ORTEN Sjöläget Idylliskt småstadscentrum UTVECKLA Oavsett station eller inte, förtäta staden norrut och mot sjön. Bygg vidare på och utveckla småstadskaraktären för att stärka centrum på sikt. Utveckla ett stråk i gågatans förlängning norrut, som på sikt kan leda mot den eventuella stationen Utveckla urbana mötesplatser i olika skalor som gör centrum intressant för alla grupper. Utnyttja strandlinjen för rekreation och koppla staden till vattnet. En möjlig ny station 20

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

TTP-projektet Projektbeskrivning

TTP-projektet Projektbeskrivning TTP-projektet Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING I huvudbeskrivningen ges Bakgrund och Syfte till Projektförslaget, vidare kortfattat om Tillväxtsteorin samt Dynlok-modellen. Planeringsproblematiken

Läs mer

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA PROJEKTKATALOG OKT 2014 INLEDNING 2 I Östergötlands sjöstad finns det möjligheter - och efterfrågan På ett och ett halvt år har Motala fått över 600 nya invånare. De

Läs mer

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området. Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB 5 Området sydväst om stationsområdet fräschas upp och förses med nya bostäder och vägen

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN

KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN 080529 Spatiala analyser & strategisk design Beställare: Stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Konsult: Spacescape AB Uppdragsansvarig: Alexander

Läs mer

Tullinge dialogforum- om Botkyrka kommuns nya översiktsplan

Tullinge dialogforum- om Botkyrka kommuns nya översiktsplan MINNESANTECKNINGAR 1 [6] 2011-12-02 Referens: Josefin Adolfsson och Sofia Wiberg Tullinge dialogforum- om Botkyrka kommuns nya översiktsplan Dag och tid Torsdag 17 november 2011 kl. 18.30 Plats Närvarande

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Bebyggelsestruktur och persontransporter

Bebyggelsestruktur och persontransporter Bebyggelsestruktur och persontransporter Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Allmänt om bebyggelse och persontransporter Bakgrund Det finns en ganska utbredd uppfattning bland

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Agenda 08:30 Inledning Kort uppdatering Nuläge 2012 i länet Trafikverket och Stockholms stad 09:00 Cykel till och på kollektivtrafik - Pelle Envall 09:45 Regionala

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER!

UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER! UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER! Utökning av göteborgsregionen Göteborg Borås mot Stockholm Östra göteborgsregionen BORÅS GÖTEBORG HÄRRYDA BOLLEBYGD KINNA Ny järnväg Göteborg - Stockholm

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Ledig lokal om 465m 2 för verkstads- eller handelsverksamhet

Ledig lokal om 465m 2 för verkstads- eller handelsverksamhet Ledig lokal om 465m 2 för verkstads- eller handelsverksamhet Centralt belägen, rymlig lokal för verkstads- eller handelsverksamhet Objektet Lokal för verkstad- eller handelsverksamhet om 465 kvm med god

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

lilla torg! kävlinge centrum

lilla torg! kävlinge centrum lilla torg! kävlinge centrum utredning & skissförslag. Detta är ett skissförslag som, baserat på analyser av Kävlinge tätort, har avseende att beskriva om, varför & hur torget i Kävlinge centrum kan omformas

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Kungens kurva - Skärholmen

Kungens kurva - Skärholmen resurs pporten e vs i de yttre Kungens kurva - Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen e i den Kungens kurva Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen Uppföljning av utvecklingen

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR Mod i Nod uppmärksammat innovationscentrum invigs pressmeddelande 2014-09-30 Nu invigs Nod, Sveriges nya centrum för digital innovation i Kista, Stockholm. Scheiwiller Svensson Arkitektkontor har på uppdrag

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Kontakt. Medborgardialogen: Påverka din utomhusmiljö! solna.se. E-post stadsbyggnad@solna.se. Telefon 08 734 29 50 Vardagar kl 9-12 och 13-15

Kontakt. Medborgardialogen: Påverka din utomhusmiljö! solna.se. E-post stadsbyggnad@solna.se. Telefon 08 734 29 50 Vardagar kl 9-12 och 13-15 Kontakt E-post stadsbyggnad@solna.se Telefon 08 734 29 50 Vardagar kl 9-12 och 13-15 Medborgardialogen: Påverka din utomhusmiljö! - En kartläggning av aktiviteter och upplevelser för Solna stads kommande

Läs mer

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Stockholm behöver din hjälp! Stockholm är hett. Stockholm är navet i Östersjöområdet och Nordens huvudstad. Stockholm växer. Under de

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik februari 2014 In ledn in g Moderaterna har en vision som handlar om att utveckla

Läs mer

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling Motala stad ska erbjuda invånarna attraktiva och hälsosamma boendemiljöer, hög tillgänglighet till stränder och naturområden och ett levande centrum.

Läs mer

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne! Vi är så här många som pendlar ut: 14 435

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Centerpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Parker och grönområden utgör välbehövlig plats för återhämtning

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

MAXA STADEN Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola

MAXA STADEN Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola TEATER // KONSERT Barn Barn Aktör Sport Barn Aktör Sport Barn Aktör Sport Arbete Barn Aktör Sport Arbete Odling ARENA PARKERING BUFFERGRÖNT

Läs mer

KONTOR 850M 2 NACKA FANNYS VÄG 3

KONTOR 850M 2 NACKA FANNYS VÄG 3 KONTOR 850M 2 NACKA FANNYS VÄG 3 NYBYGGT KONTOR I HÖG STANDARD 5 MINUTER FRÅN FRÅN SLUSSEN Ljusa, öppna ytor om 850 kvm i nybyggda Sickla Front. I bottenplan finns möjlighet att ha butiker, showroom, konferensavdelning

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse.

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse. INDUSTRIBYN INDUSTRIBYN Publika event/ och sportanläggningar Fortsatt utveckling av centrumfunktion Befintlig kultur och fritid Befintliga offentliga byggnader Befintliga offentliga byggnader Befintlig kultur

Läs mer

INVESTERA I DALARNA MORA BORLÄNGE FALUN

INVESTERA I DALARNA MORA BORLÄNGE FALUN INVESTERA I DALARNA MORA BORLÄNGE FALUN DALARNA DALARNA sträcker sig från fjällen kring Grövelsjön i norr ner till Dalälvslandskapet och den bördiga jorden i söder. Från vildmark och skidorter i väster

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se - Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénum

lidingö Lokalfakta Dalénum lidingö Lokalfakta Dalénum Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1912-1970 Lediga lokaler: ca 100 m 2 till 8 500 m 2 Tillträdesdatum: Kontakter: Enligt överenskommelse JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

LANDVETTER. Boarding Point PROJEKT: HÄRRYDA SKÄLLARED 1:132 TOMTSTORLEK: 11 688 M 2 ADRESS: SKALMEREDSVÄGEN 4, HÄRRYDA

LANDVETTER. Boarding Point PROJEKT: HÄRRYDA SKÄLLARED 1:132 TOMTSTORLEK: 11 688 M 2 ADRESS: SKALMEREDSVÄGEN 4, HÄRRYDA LANDVETTER Boarding Point PROJEKT: HÄRRYDA SKÄLLARED 1:132 TOMTSTORLEK: 11 688 M 2 ADRESS: SKALMEREDSVÄGEN 4, HÄRRYDA BYGGFAKTA Detaljplan: Industri, kontor och handel med skrymmande varor. Maximal byggnadshöjd

Läs mer

B OTKY RK A. Kungens kurva - Skandinaviens största shoppingområde expanderar. Segeltorp. Älvsjö Skärholmen. Kungens kurva.

B OTKY RK A. Kungens kurva - Skandinaviens största shoppingområde expanderar. Segeltorp. Älvsjö Skärholmen. Kungens kurva. Kungens kurva - Skandinaviens största shoppingområde expanderar Skandinaviens största shoppingområde Kungens kurva-skärholmen växer med ett nytt IKEA-varuhus och en spa- och wellnessanläggning med hotell

Läs mer

3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET

3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET Med en Space syntax-analys beräknas den rumsliga

Läs mer

Linköpings. identitet. får vi Linköping. hänga samman? Medborgardialog. Medborgardialog 2012-04-10 2012-04-24

Linköpings. identitet. får vi Linköping. hänga samman? Medborgardialog. Medborgardialog 2012-04-10 2012-04-24 LINKÖPING BO & SAMHÄLLSEXPO Hur får vi Linköping Linköpings att hänga samman? identitet Medborgardialog Medborgardialog 2012-04-10 2012-04-24 Om medborgardialogen Medborgardialogmötet dokumenterades av

Läs mer

Vi tror på hela Laholm - alla behövs!

Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Fotograf PeO Persson Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Laholmsmoderaterna har de senaste åren genomfört flera tusen dörrknackningar över hela kommunen. Vi har haft många givande och trevliga samtal

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1934 Lediga lokaler: från ca 12 m 2 Tillträdesdatum: Enligt överenskommelse Kontakt: JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Mitt i Solna ligger Råsunda En unik plats i händelsernas centrum Redan idag är Solna mest företagstätt i Sverige. I de nya kvarter som byggs i Råsunda är kopplingarna

Läs mer

Ett stadsliv strax utanför innerstaden välkommen till Ulriksdal

Ett stadsliv strax utanför innerstaden välkommen till Ulriksdal Ett stadsliv strax utanför innerstaden välkommen till Ulriksdal Hur skulle du trivas här? Ulriksdal är en helt ny stadsdel i Solna. Just ordet stadsdel är något du säkert har hört tidigare om många andra

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Etablera din verksamhet i ett av innerstadens mest expansiva områden! HORNSBERGS STRAND

Etablera din verksamhet i ett av innerstadens mest expansiva områden! HORNSBERGS STRAND Etablera din verksamhet i ett av innerstadens mest expansiva områden! HORNSBERGS STRAND En ny stadsdel växer fram vid Kungsholmens norra strand! Just nu pågår en av de största omvandlingarna någonsin i

Läs mer