STATIONSNÄRA PLANERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STATIONSNÄRA PLANERING"

Transkript

1 STATIONSNÄRA PLANERING PRAKTIKFALL TTP INTERNATIONELLA HANDELSHÖGSKOLAN TTP-projektet bedrivs vid Internationella Handelshögskolan i önköping i samarbete med och med stöd från Regionförbundet Östsam, Regionförbundet önköpings Län, Sjuhärads Kommunalförbund samt i planeringsfrågorna även Tillväxtverket och Trafikverket. 1

2 2

3 3

4 Bättre infrastruktur? Vad blir mervärdet för samhället? INNEHÅLLSFÖRTECKNING: FÖRORD...5 1: TTP - PROEKTETS UPPBYGGNAD, av Bertil Gustafsson...7 2: STATIONSNÄRA PLANERING av Elin Henriksson : PRAKTIKFALL av Elin Henriksson och Kerstin Lagnefeldt...15 KONTAKTER...22 MEDVERKANDE Projektgrupp Internationella Handelshögskolan Bertil Gustafsson, projektledare White Arkitekter Elin Henriksson Kerstin Lagnefeldt Linda-Sofi Bäckstedt Motala kommun Leif Sjögren Alisa Basic Nässjö kommun Stina Granberg Martin Gustafsson Åsa Lindblom Erik Almquist Ulricehamns kommun Leila Aalto Gunilla Pettersson Saba Khosh Khooee 4

5 FÖRORD Utveckling har krävt allt tydligare argument för investeringar i infrastruktur. Vad blir mervärdet för samhället? Det är en sund utveckling att man analyserar vad investeringar i infrastruktur innebär för samhällsutvecklingen. TTP-projektets syfte är att analysera villken utvecklingspotential som mer omfattande investetringar i infrastruktur kan innebära för lokal, regional och och även nationell tillväxt och utveckling. För att dra hela nyttan av den utvecklingspotential som ökad tillgänglighet innebär är planering på regional och lokal nivå av stor betydelse. Projektet har sökt koppla samman trafikeringsfrågor, tillväxtsfrågor och planeringsfrågor. Här föreliggande rapport och seminariet den 9 April är främst en redovisning med tre praktikfall under rubriken Stationsnära planering. Några andra kommuner som arbetat utifrån detta tema (Falun och Växjö) är också inbjudan liksom ernhusen i egenskap av ägare av stationer. White arkitekter genom främst Elin Henriksson och Kerstin Lagnefeldt har varit till stor hjälp i sin konsultroll. Arbetsmetodik och redovisning av resultat återfinns i denna folder samt redovisas på seminariet. Bertil Gustafsson Projektledare 5

6 Investeringar i infrastruktur skapar potential till tillväxt - men kräver planering.

7 1 TTP- TILLGÄNGLIGHET, TILLVÄXT PLANERING projektets uppbyggnad av Bertil Gustafsson Investeringar i bättre vägar och järnvägar bidrar till en ökad tillgänglighet. Men vad innebär ökad tillgänglighet för en stad eller region? En viktig utgångspunkt för att samhället ska vara motiverat att använda gemensamma medel (skatter) till investeringar i vägar och järnvägar är att det stimulerar den ekonomiska utvecklingen och förbättrar förutsättningarna för boende, pendling och framväxt av arbetsplatser, innovationer och produktion. Eftersom framväxten av boende, arbetsplatser med mera i stor utsträckning är platsbunden är det naturligt att koppla samman frågor om tillgänglighet, tillväxt och planering (TTP). Det är utgångspunkten för detta projekt, som tar fasta på att komplettera de analysmetoder som används för studier av infrastrukturinvesteringar, för att konkret visa vilka effekter ökad tillgänglighet får på den ekonomiska tillväxten. MODELL OCH UTGÅNGSPUNKT Forskare vid Internationella Handelshögskolan i önköping (IBS) har utvecklat en ekonomisk modell som kallas DYNLOK (DY- Namisk LOKaliseringsmodell). Denna modell har anpassats för att kunna visa förväntade potentiella effekter av ökad tillgänglighet när det gäller sysselsättning, ekonomisk tillväxt, boende med mera. DYNLOK är en grundläggande förutsättning för TTP-projektet. En annan avgörande utgångspunkt är att med praktikfall kunna pröva och använda modellen på planerade förbättringsåtgärder av den fysiska tillgängligheten. Som praktikfall har här valts Götalandsbanan, delen Norrköping-Borås. För denna tillämpning finns Regionförbundet Östsam, Regionförbundet önköpings län samt Sjuhärads kommunalförbund med i projektet. Andra viktiga aktörer är kommuner och regioner, som kan exemplifiera möjligheter att ta tillvara potentialen för ökad tillväxt och regional utveckling genom god planering. ARBETSSÄTT Projektet kommer att fokusera på stråket Norrköping-Linköping-önköping-Borås med omgivande områden. Med utblickar mot Stockholm och Göteborg har man belyst vilka dynamiska, ekonomiska effekter som förväntas uppstå om den fysiska tillgängligheten förbättras och om denna potential utnyttjas med en genomtänkt regional och lokal planering. Med hjälp av modellen DYNLOK kommer aktörer på regional och kommunal nivå att få tillgång till underlag som ökar förståelsen för hur olika utvecklingspotentialer kan tas till vara, både av regionstäder och av de städer/tätorter som ingår i deras upptagningsområden. TTP - TILLGÄNGLIGHET, TILLVÄXT, PLANERING TTP-projektet vill åskådliggöra: Nyttan med ökad tillgänglighet för både samhälle och näringsliv Sambandet mellan ökad tillgänglighet och ekonomisk tillväxt Betydelsen av noggrann planering när man satsar på ökad tillgänglighet Effekten av parallell planering (nationell-regional-lokal) Praktisk tillämpning i samarbete med regioner och kommuner PROEKTETS TRE DELAR Del 1. Trafikeringsanalyser Utgångspunkter för att kunna tillämpa DYNLOK är: Data om boende och sysselsättning med mera. Denna typ av data är redan framtagen. Restider mellan olika orter. Restider i olika trafikeringsalternativ. Här finns alltså möjlighet att pröva olika trafikeringsvarianter såväl på huvudförbindelser som i det regionala väg- och järnvägsnätet. Arbetet med trafikeringsanalyserna inledde projektet och bedrevs i nära samarbete med de medverkande parterna. Här prövas och förankras olika förbättringar i trafiknäten (vägar och järnvägar). Regioner föreslår vilka förbättringar i form av infrastruktur- och trafiksatsningar som skall studeras inom projektet. Denna del genomförs tillsammans med de medverkande regionerna. 7

8 FÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TILLVÄXT PLANERA FÖR UTVECKLING Projektidé TTP - projektet Del 2. Samhällsekonomisk analys av dynamiska dffekter Denna del av projektet innebär att utifrån de överenskomna trafikeringsalternativen genomföra analyser med hjälp av DYNLOK. Utifrån dessa tillämpade analyser tydliggörs potential i fråga om ekonomisk tillväxt, sysselsättningsutveckling, boende, lönesumma med mera. Forskarna vid IBS genomför beräkningarna. Resultaten presenteras, diskuteras och analyseras tillsammans med övriga aktörer, och implementeras sedan i de planeringsfall som påbörjats. Del 3. Planering Planeringsdelen utgår från praktikfall där de nationella, regionala och lokala planeringsnivåerna samverkar. Förutom berörda regioner medverkar också Trafikverket och Tillväxtverket. En viktig utgångspunkt är frågor som rör de ekonomisk-geografiska villkoren och förutsättningarna för näringsutveckling, arbetsmarknad och boende. Andra aktuella frågor är vilka tillväxtförutsättningar som skapas av ökad tillgänglighet och samordning mellan nationella, regionala och lokala planeringsåtgärder på infrastrukturområdet. En ytterligare aspekt på planeringsdelen är möjligheter för en kommun att utveckla och anpassa sin planering som en följd av den potential som den ökade tillgängligheten skapar. Här kan angreppssätt och metodik för utvecklingsplanering prövas för en ort i syfte att öka dess attraktivitet. Det förutsätter aktiva insatser från de kommuner som vill medverka. Planeringsdelen inom TTP-projektet pågår. Den har delats upp i följande delar. PRAKTIKFALL STATIONSNÄRA PLANERING Tre städer en inom varje region valdes ut för att rent konkret analysera och visa på vilken utveckling som skulle gynna kommunen. Utgångspunkten blev då att utifrån stationen titta på förutsättningar och möjligheter till ökad lokal tillgänglighet och utveckling av närområden. De tre städerna är Motala, Nässjö och Ulricehamn. Detta beskrivs närmare i denna folder och är en utgångspunkt för ett seminarium. REGIONALA STRÅK Avsikten från början var att identifiera ett stråk i respektive region. I önköpingsregionen har man valt önköpingsbanan mellan Nässjö och Falköping som tillämpning. Avsikten är att i begränsad skala studera och analysera stationerna i förhållande till tätorten i övrigt och beträffande tillgänglighet till stationen. Detta arbete har påbörjats men kommer ej att vara klart förrän i september Östergötland har valt att istället valt att låta genomföra Ortsanalys och ett system av orter i Östergötland. I Sjuhärad har man valt att studera utvecklingen kring stationen i Kinna, Marks kommun. BANDREGION En studie under rubriken Götalandsbanan som Bandregion - Effekter av höghastighetståg på lokala arbetsmarknader pågår vid IHH och kommer att vara klar under våren Syftet är att utifrån data på individers geografiska bostadsplatser och arbetsplatser, och med antagande om vilka yrkeskategorier som kan antas vara mest pendlingsbenägna, genomföra en analys. Det har också diskuterats att med deltagande av regionhuvudstäder och regioner genomföra ett seminarium med syfte dels som en kunskapsredovisning och dels kunna bli en uppstart om fortsatt samarbete mellan dessa. Styrgruppen har dock beslutat att inte genomföra detta seminarium inom projektet 8

9 9

10 10 Möjligheter och dilemman för stationsnära stadsutveckling.

11 2 STATIONSNÄRA PLANERING av Elin Henriksson White arkitekter AB Vi har jobbat med praktikfallen i Nässjö, Motala och Ulricehamn. Upplägget har varierat något mellan orterna men utgångspunkt i projekten har hela tiden varit att nå fram till en planering som som prioriterar kollektivtrafikresenärer och fotgängare snarare än bilar. För att kunna överföra transporter från bil till tåg är en effektiv markanvändning i stationsnära områden absolut nödvändig. Givetvis har även andra faktorer stor betydelse för valet av transportmedel, men det finns erfarenheter som visar att det går att påverka resandet genom hur man planerar i stationsnära lägen. Med effektiv markanvändning menar vi att aktiviteter koncentreras inom gångavstånd till stationen, samtidigt som tillgängligheten till stationen som en lokal målpunkt förbättras och stationen och det stationsnära området integreras med omgivande stadsdelar. Genom att bygga bostäder och arbetsplatser i stationsnära lägen kan restider kortas och fler kan ta del av en större arbetsmarknad. Det finns en utmaning i att skapa hållbar regionförstoring med hänsyn tagen till ekologisk och social hållbarhet. Effektivare utbyggnad i stationsnära lägen kan vara en del i att lösa denna utmaning. De åtgärder som minskar restiden mellan bostad och arbete i intervallet minuter (från dörr till dörr) får enligt Tillväxtverket störst effekt på resandet. Även åtgärder ner till 60 minuter får viss effekt på resandet. Samordningen mellan transportplanering och övrig samhällsplanering är därmed mycket viktig. VAD ÄR ETT STATIONSNÄRA LÄGE? Vi har hämtat definitionen på ett stationsnära läge från en dansk studie: Stationsnærhedspolitikken i hovedstadsområdet baggrund och effekter. I denna visas att om bostad och arbetsplats ligger inom en radie av 600 meter från en järnvägsstation är chansen att man ställer bilen och istället åker kollektivt som störst. Allra viktigast för en positiv effekt på resandet med kollektivtrafik är att arbets- och besöksintensiva verksamheter lokaliseras inom 600 meters avstånd från en station. En generell tumregel kan vara att det är dubbelt så många som nyttjar kollektivtransporter till en stationsnära arbetsplats eller en bostad inom 600 respektive 1000 meter till en station. De absoluta nivåerna varierar dock mellan olika platser då val av färdmedel även påverkas av socioekonomiska faktorer, tillgång till parkeringsplatser, de kollektiva färdmedlens relativa effektivitet, typ av arbetsplats m.m. Erfarenheter från Danmark visar att bilanvändningen kan minska med upp till 10 km/dygn per anställd om arbetsplatsen ligger i ett stationsnära läge. Man har också kunnat visa att man gör större energivinster genom att bygga arbetsplatser i stationsnära lägen än genom miljöklassat byggande. Det ena behöver ju dock inte utesluta det andra. STATIONSNÄRHETSPRINCIPEN Att lokalisera bebyggelsen kring stationen så att förutsättningarna att åka tåg blir de bästa möjliga kan kallas stationsnärhetsprincipen. Service, såväl kommersiell som offentlig, lokaliseras i direkt anslutning till stationen. Detta förstärker knutpunktens roll och gör också att man kan utnyttja denna service på väg till och från stationen. Personalintensiva arbetsplatser lokaliseras inom gångavstånd (max cirka 600m) från stationen. Det faktum att arbetsplatsen är belägen nära stationen har störst effekt på valet av färdmedel. Bostadsbebyggelse lokaliseras inom gång eller cykelavstånd (max cirka 1 2 km) från stationen. Bebyggelsen ska vara tätast närmst stationen. Dessa lokaliseringsstrategier innebär att man låter bebyggelsen och knutpunkten ömsesidigt dra nytta av varandra. Den fysiska lokaliseringen av arbetsplatser och bostäder behöver naturligtvis inte följa en strikt radiell princip, och gränserna mellan arbetsplats- och bostadsbebyggelse bör inte heller vara knivskarpa. Stationsnärhetsprincipen bör kombineras med principer om funktionsblandning. Närmast stationen bör tyngdpunkten ligga på service, där utanför på personalintensiva arbetsplatser och ytterst på bostäder. Det finns flera skäl att lokalisera bostäder till det stationsnära området. En inblandning av bostäder i anslutning till stationen bidrar till liv och aktivitet under en större del av dygnet. Ligger 11

12 SERVICE BOSTÄDER OCH ARBETSPLATSER BOSTÄDER bostäderna alldeles intill stationen kan det bidra till att öka känslan av trygghet vid själva stationen. Ett annat skäl är att en blandning av bostäder och arbetsplatser i det stationsnära området bidrar till en spridning av resor i tid och ett effektivare nyttjande av trafiksystemet. I Köpenhamn har man sedan länge arbetat med stationsnärhetsprincipen. Grunden lades redan 1947 i fingerplanen, som innebar stadsutveckling i radiella stråk kring stationer längs järnvägsnätet. Detta har lett till att en flerkärnig struktur har utvecklats och att biltrafiken genom centrum är mindre än i de flesta andra större städer. Stationsnärhetsprincipen tillämpas också på många andra håll i Europa. Liknande principer används med framgång i såväl storstäder som i mindre orter. PLANINDIKATORER Katarina Schylberg har i sin licentiatuppsats Planindikatorer för effektiv markanvändning i stationsnära områden (2008) formulerat ett antal faktorer av betydelse vid utvecklingen av stationsnära områden. Enligt Schylberg innebär effektiv markanvändning att aktiviteter koncentreras inom gångavstånd till stationen, samtidigt som tillgängligheten till stationen som en lokal målpunkt förbättras och stationen och det stationsnära området integreras med omgivande stadsdelar. Hon har i den litteratur hon studerat sett en samstämmighet kring vilka urbana formfaktorer som sannolikt har en betydelse för val av transportmedel och det samlade transportmönstret i samhället. Hon slår dock samtidigt fast att den enskildes val av färdmedel är ett sammansatt beslut där andra faktorer än lokala tillgänglighetsfaktorer spelar in. Givetvis har exempelvis socioekonomiska faktorer stor betydelse. Schylberg har genom litteraturstudier identifierat och utvärderat sex urbana formfaktorer utifrån teoretiska och empiriska utgångspunkter. Dessa faktorer har hon preciserat i ett antal mätbara planindikatorer. Sammantaget beskriver faktorerna viktiga förutsättningar för att uppnå ett stort resandeunderlag och för att omvandla stationen och dess närmaste omgivning till en lokalt tillgänglig målpunkt och en integrerad del i det urbana sammanhanget. Resandeunderlag och urban densitet - boende inom 1000 m från stationen - arbetsplatser inom 600 m från stationen Tillgänglighet till målpunkter - målpunkter inom 600 m från stationen - Medelavstånd till viktiga målpunkter Koppling till stadskärnan/centrum - Faktiskt och upplevt avstånd till centrum Funktionsstruktur i närområdet - Fördelning mellan arbetsplatser, bostäder och service i det stationsnära området - Förekomst av, eller förutsättningar för att skapa, direkta och lättorienterade stråk Tillgänglighet i gång- och cykelvägnätett - Gång- och cykelvägnätets relativa effektivitet - Det formella gångvägnätets relativa effektivitet jämfört 12

13 MOTALA STATIONEN 600m 1000m med det informella Stationens integrerade läge i staden - Stationens integration i förhållande till viktiga stråk för fotgängare och cyklister till viktiga stråk ger viktiga förutsättningar för framtida attraktivitet, trygghet och tillgång till service. Huruvida stationen fungerar som en attraktionspunkt eller en barriär kommer att få konsekvenser för den framtida servicenivån i stationsområdet. TILLGÄNGLIGHET Ett ständigt återkommande begrepp när man diskuterar planering för kollektivtrafik är tillgänglighet. Katarina Schylberg definierar i sin licentiatsuppsats tre olika tillgänglighetsdimensioner, som beskriver förutsättningarna för ett stort resandeunderlag och för att utveckla stationen och dess närområde till en attraktiv del i det urbana sammanhanget. De skulle förenklart kunna beskrivas så här: 1. Tillgänglighet; densitet och aktivitet Enkelt uttryckt handlar det om koncentrationen av aktiviteter för att maximera det potentiella resandeunderlaget och även att maximera nyttan av att åka hit. Det handlar också om att reducera faktiska och upplevda avstånd i gång- och cykelvägnätet. 2. Tillgänglighet och rörelsefrihet Fungerar det stationsnära området som en attraktiv och urban plats, med en stor tillgänglighet och rörelsefrihet för fotgängare, i första hand till andra målpunkter än stationen? 3. Tillgänglighet och integration Stationens integration i staden hör samman med hur de stora strukturerna i staden är organiserade men påverkas också av stationens och spårområdets barriäreffekter i ett lokalt sammanhang. Den rumsliga strukturen och stationens läge i förhållande 13

14 Praktikfall Stationsnära Stadsutveckling

15 3 METOD OCH PROCESS av Elin Henriksson Målsättningen har varit att initiera en planering som möjliggör utbyggnad av bostäder, arbetsplatser och service i stationens närområde, samtidigt som den främjar tillgängligheten till stationen och orienterbarheten för framförallt gående och cyklister. Vi har utvecklat en metodik som bygger på ett antal analyser, baserade på de indikatorer som Schylberg formulerat i sin forskning. Dessa analyser, kombinerat med erfarenheter från lokala tjänstemän, utgör en grund att stå på för att kunna ta fram platsspecifika förslag på ändamålsenliga strukturer med syfte att minska bilanvändningen och stimulera det lokala näringslivet och eller pendling med kollektivtrafik, framförallt tåg. MOTALA OCH NÄSSÖ I Motala och Nässjö följde vi ett likartat upplägg. Workshop 1 - platskännedom För att lära känna respektive ort inleddes studien med besök på plats där vi lärde känna det stationsnära området. Som komplement till våra egna observationer genomförde vi workshops med lokala tjänstemän för att gemensamt ta fram SWOTanalyser. Det vill säga analyser av styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Med hjälp av dessa ortsexperter har vi också få information om viktiga platser (positiva och negativa) och lokala särdrag. Analys av stationsläget Vi tog fram följande kartanalyser: Stationens läge i orten. Var ligger tyngdpunkten i orten i förhållande till stationen? Analys av tillgänglighet - integrationsanalys i samarbete med Spacescape. Bebyggelse i orten samt stadens innehåll. Var ligger centrum och var finns bostäder, arbetsplatser och handel? Gångavstånd till stationen. Hur stor del av orten når man på 600 respektive 1000 meters promenad? I samarbete med Spacescape. Workshop 2 - idéegenerering Efter genomförda kartanalyser träffades vi igen för en kreativ workshop där vi gemensamt genererade idéer för möjliga lösningar och förbättringar. I Motala genomförde vi även gåturer mellan stationen och centrum. Förslag Med utgångspunkt i platsobservationerna, analyserna samt det som kommit fram i workshops tog vi fram strukturskisser för respektive ort. Skisserna bollades med kommunen för förankring Verifiera I Nässjö testades skissernas kvalitet genom att analyserna av gångavstånd och tillgänglighet genomfördes även på vårt skissförslag. ULRICEHAMN I Ulricehamn var önskemålen annorlunda. Den eventuella tågstationen känns fortfarande ganska avlägsen. Däremot har man många projekt igång som syftar till att stärka centrum. Här blev fokus snarare på aktuella planer, om de är i linje med den önskade utvecklingen och om de kan anpassas för att också ha en beredskap för den eventuella stationen. Här låg tyngdpunkten på att sätta sig in i de pågående projekten och se vilka som stöttar utvecklingen av centrum och samtidigt kan främja kopplingarna till en framtida tågstation. PRESENTATION Resultatet presenteras i ett gemensamt seminarium 9 april Arbetet har dokumenterats löpande och levererats till respektive kommun. Det material som tagits fram är dokumentation från workshops och platsbesök, analyskartor och strukturskisser. Sammanfattningen i den här foldern är också en del av presentationen. Obebyggd mark, vad den består den av? 15

16 NÄSSÖ av Elin Henriksson och Kerstin Lagnefeldt STATIONEN NÄSSÖ 600m 1000m ANALYS NÄSSÖ Obebyggd mark NÄSSÖ Sport/fritid Gräsyta Centrum Centrum Trädbestånd Blandstad Kyrkogård Sport/fritid Blandstad Verksamheter Kyrkogård Bostäder Verksamheter Park Park Offentligt Torg Handel Bostäder Markparkering Övrigt Offentligt BEBYGGELSE OCH INNEHÅLL Trädbestånd NÄSSÖ Obebyggd mark NÄSSÖ Handel Gräsyta OBEBYGGD MARK RUMSLIG INTEGRATION NULÄGE Torg Markparkering Övrigt RUMSLIG INTEGRATION R7 Hög rumslig integration Låg rumslig integration MOTALA Tillgänglighet i gångnätet Låg tillgänglighet NÄSSÖ NÄSSÖ 600 m gångväg 600 m gångväg 1000 m gångväg 1000 m gångväg 600 m fågelväg 600 m fågelväg 1000 m fågelväg Hög tillgänglighet GÅNGAVSTÅND 1000 m fågelväg NULÄGE TILLGÄNGLIGHET UTVECKLA ärnvägsknut med en klassisk stadsplan för ett idealt stations- Utveckla centrum vidare utifrån den tydliga stadsplanen. samhälle, med en axel mellan stadens märkesbyggnader, sta- Fyll på i kvarter som brutits upp. tionen, rådhuset, kulturhus och bibliotek. Finns också en tydlig uppdelning med industri på ena sidan och stadens framsida på den andra med svaga kopplingar däremellan. Parkeringsplatser dominerar vissa centrala delar. UNIKT FÖR ORTEN ärnvägsknut - 6 ingående järnvägar! Fikastaden, konditoritätt. Hantverkstradition, Träcentrum, Nesto-fabriken Pinnen med stolmuseet 16 Förbättra förbindelsen över spåren vid stationen. Skapa en cykelförbindelse. Minska markparkeringarnas utbredning i stadskärnan, t.ex med parkeringshus med verksamheter i bottenvången. Omvandla och förtäta på den västra sidan av spåren. Börja gärna med verksamheter som kan fungera både som dragplåster och störningsdämpande, t.ex. badhus, hotell och konferens? Efter det kan man gå vidare med en blandning av bostäder och verksamheter och gärna en ny skola.

17 bada, träna, spa, konferens, hotell, skate, streetbasket... BRYGGAN vatten, lek, park, fåglar, blommor, träffas, promenera, sol, skridskor... SKISS OFFENTLIGA RUM PLACE DE PIGALLE dans, konst, böcker, musik, möten, fika, prata, tidningar, konferens, utställning, uteservering... ÄRNVÄGSTORGET vänta, hämta, lämna, bada, träna, spa, konferens, hotell, skate, streetbasket... STORTORGET möten, marknad, konsert, uteservering, titta på folk, handla BRYGGAN PINNENPARKEN vatten, lek, park, fåglar, blommor, träffas, promenera, sol, skridskor... leka, springa, promenera, vila, sol, träd, skola, förskola... ÄRNVÄGSPARKEN PINNENPARKEN vänta, möten, byta, fika, blommor, välkomna, orientera sig, sukta, handla leka, springa, promenera, vila, sol, träd, skola, förskola... Utveckla P-garage med verksamheter i bottenplan. Utveckla P-garage med verksamheter i bottenplan. Utveckla och stärk STORTORGET centrum genom att; möten, utvecklamarknad, lokaler, tänka stråk, öppna konsert, uteservering, gränder, flerhandla små tittautveckla på folk, mötesplatser, sänka hastigheten på trafiken och bygga mer nya bostäder i blandade stadskvarter. Nytt resecentrum med ny mer publik passage över spåren som även är öppen för cyklar Nytt resecentrum med ny mer publik passage över spåren som även är öppen för cyklar Utveckla och stärk centrum genom att; utveckla lokaler, tänka stråk, öppna gränder, utveckla fler små mötesplatser, sänka hastigheten NÄSSÖ på trafiken och bygga mer nya Centrumstråket bostäder i blandade stadskvarter. badhus, spa skola konferens räta ut Parker hotell gator ÄRNVÄGSPARKEN Park- idrott vänta, möten, byta, fika, blommor, välkomna, orientera sig, sukta, handla badhus, spa Torg/platser Gator och övrigt Nya verksamheter utvecklar Pinnen till ett starkt dragplåster. skola konferens räta ut gator hotell BEBYGGELSESTRUKTUR Utveckla P-garage med verksamheter i bottenplan. Nya verksamheter utvecklar Pinnen till ett starkt dragplåster. Utveckla och stärk NÄSSÖ centrum genom att; Blandstad utveckla lokaler, tänka stråk, öppna Verksamheter gränder, utveckla fler små Bostäder, flerfamiljshus mötesplatser, sänka hastigheten på trafiken och mer nya Bostäder, tätt ochbygga lågt bostäder i blandade stadresecentrum skvarter. Nytt resecentrum med ny mer publik passage över spåren som även är öppen för cyklar badhus, spa skola konferens räta ut gator hotell NÄSSÖ Nya verksamheter utvecklar Pinnen till ett starkt dragplåster. Blandstad Verksamheter Bostäder, flerfamiljshus Bostäder, tätt och lågt RUMSLIG INTEGRATION STRUKTURPLAN Resecentrum RUMSLIG INTEGRATION R7 Hög rumslig integration NÄSSÖ Blandstad Verksamheter Bostäder, flerfamiljshus Låg rumslig integration Bostäder, tätt och lågt Resecentrum MOTALA Tillgänglighet i gångnätet Låg tillgänglighet NÄSSÖ 600 m gångväg NÄSSÖ 1000 m gångväg 600 m gångväg 600 m fågelväg 1000 m gångväg 600 m fågelväg 1000 m fågelväg Hög tillgänglighet 1000 m fågelväg GÅNGAVSTÅND -FÖRSLAG TILLGÄNGLIGHET - FÖRSLAG 17

18 MOTALA av Elin Henriksson och Kerstin Lagnefeldt MOTALA STATIONEN 600m 1000m ANALYS NÄSSÖ Obebyggd mark Gräsyta NÄSSÖ MOTALA Centrum Centrum MOTALA Obebyggd mark Gräsyta Trädbestånd Sport/fritid Blandstad Verksamheter Blandstad Trädbestånd Sport/fritid Kyrkogård Bostäder Verksamheter Offentligt Kyrkogård Park Park Handel Bostäder Torg Markparkering Torg Offentligt Övrigt Markparkering skala 1:5000 BEBYGGELSE OCH INNEHÅLL Handel OBEBYGGD MARK Övrigt MOTALA Tillgänglighet i gångnätet Låg tillgänglighet NÄSSÖ 600 m gångväg MOTALA Tillgänglighet i gångnätet MOTALA 1000 m gångväg Låg tillgänglighet 600 m gångavstånd 1000 m gångavstånd 600 m fågelväg 1000 m fågelväg 600 m fågelväg 1000 m fågelväg Hög tillgänglighet Hög tillgänglighet GÅNGAVSTÅND TILLGÄNGLIGHET NULÄGE UTVECKLA Ett levande centrum där den ursprungliga solfjädersplanen ger goda möjligheter att röra sig i stadskärnan samt skapar fin kontakt med Vättern. Stationen har dålig kontakt med centrum bl.a. genom Vadstenavägen med dess trafikseparering. Två gång- och cykeltunnlar utgör de enda kopplingarna, vilket gör orienteringen svår. Stationsområdet domineras av polishuset och dess slutna verksamhet samt markparkering. Man genomför stora infrastruktursatsningar med pendeltågstrafik och en bro över Vättern. UNIKT FÖR ORTEN Göta kanal, vatten och sjöfart Radiomasten - radiohistoria Förbättra kopplingen mellan stationen och centrum. Tona ner Vadstenavägen och gör minst en korsning i plan. Förtäta och utveckla området mellan stationen och Vadstenavägen med blandstadskvarter. Öppna upp bottenvåningarna för att bryta poliskvarterets slutna karaktär. Utveckla stationsparken till en vacker och levande mötesplats genom att t.ex. lägga till fler funktioner, förslagsvis lek. Förtäta och utveckla fastigheter i kvarteret runt kommunhuset. Tydliggör gränden mot centrum som är en viktig länk mellan de södra delarna och centrum. Vätternrundan 18

19 SKISS OFFENTLIGA RUM DROTTNINGPLAN entréplats... mötas, vänta, korsa, orientera sig STORA TORGET mötas, fika, vila, titta på folk, event, samlings-plats, handla, äta, leka, dricka öl, musik. ÄRNVÄGSPARKEN entreplats, välkomna, mötas, orientera sig, lunch, pausa, leka, representation, hämta/lämna RÅDHUSPARKEN fickpark, paus, lunch, lek, entré. STADSPARKEN pausa, leka, titta på folk, picknick, samlas, vila, sola, läsa, promenera, event. HAMNPLATSEN båtar, öl, mat, nöjen, museum, sommar, marknad, glass, turism ENTRÉTORGET orientera sig, träffpunkt, hämta/lämna, cykel, buss, välkomna, service Omvandla Polishuskvarteret till blandat stadskvarter. Gärna större verksamhet som Polisen men med publik bottenvåning och bostäder i delar av kvarteret. BEBYGGELSESTRUKTUR KANALPARKEN strosa, vila, titta på båtar/slussar, pausa, leka, picknick. centrum kommuntveckla mellan huset och rum Motala en ännu lpunkt med ed bostäder a verksamter. På sikt kan Vadstenavägen smalnas av vilket ger möjlighet att expandera handelsetableringen. Det blir också möjligt att bygga vidare på stadskvarteret mot Stationsgatan för att förstärka stråket mot centrum. Förtäta centrum och kring kommunhuset. Utveckla gränden mellan kommunhuset och centrum Utveckla Motala hamn till en ännu starkare målpunkt med förätning med bostäder och publika verksamheter. Omvandla Polishuskvarteret till blandat stadskvarter. Gärna större verksamhet som Polisen men med publik bottenvåning och bostäder i delar av kvarteret. På sikt kan Vadstenavägen smalnas av vilket ger möjlighet att expandera handelsetableringen. Det blir också möjligt att bygga vidare på stadskvarteret mot Stationsgatan för att förstärka stråket mot centrum. MOTALA Förtäta med bostäder i urban struktur. Etablera verksamheter längs med järnvägen. Omvandla Kv. Linden med en större livsmedelshandel - gärna med bostäder ovanpå. Längs stationsgatan bevaras hotellbyggnaden. Blandstad Verksamheter Bostäder, flerfamiljshus Bostäder, Blandstad tätt och lågt Verksamheter MOTALA Förtäta med bostäder i urban struktur. Etablera verksamheter längs med järnvägen. Omvandla Kv. Linden med en större livsmedelshandel - gärna med bostäder ovanpå. Längs stationsgatan bevaras hotellbyggnaden. Bostäder, flerfamiljshus Bostäder, tätt och lågt 19

20 ULRICEHAMN av Elin Henriksson och Kerstin Lagnefeldt P P P SAMMANSTÄLLNING AV PÅGÅENDE, AKTUELLA ELLER KOMMANDE PROEKT I ULRICEHAMN NULÄGE Levande gågata i konkurrens med handel på andra större orter och i externa lägen. Ulricehamnaren använder bilen som handväska, kör gärna överallt och ända fram. Saknar järnvägsförbindelse men genomför stora infrastruktursatsningar i form av ny motorväg. Stor vilja att utvecklas.goda förutsättningar för centrumnära utbyggnad direkt norr om centrum. UNIKT FÖR ORTEN Sjöläget Idylliskt småstadscentrum UTVECKLA Oavsett station eller inte, förtäta staden norrut och mot sjön. Bygg vidare på och utveckla småstadskaraktären för att stärka centrum på sikt. Utveckla ett stråk i gågatans förlängning norrut, som på sikt kan leda mot den eventuella stationen Utveckla urbana mötesplatser i olika skalor som gör centrum intressant för alla grupper. Utnyttja strandlinjen för rekreation och koppla staden till vattnet. En möjlig ny station 20

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Reflektion från seminarieserien

Reflektion från seminarieserien Reflektion från seminarieserien Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från GOS projektets 6 seminarier Sammanhängande fysisk struktur Integration av marknader beror helt på hur systemet

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

Reflektion från seminarium 3

Reflektion från seminarium 3 Reflektion från seminarium 3 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Stationslägenas betydelse ur resenärssynpunkt och ur stadsbyggnadsperspektiv - PG Andersson, Trivector Stationsnärhetsprincipen:

Läs mer

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt! Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Reflektion från seminarium 1 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Viktiga budskap - Peter Uneklint, Trafikverket Det skarpa arbetet med ny nationell plan sker under 2016 och då gäller det för

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Kommunledningskontoret

Kommunledningskontoret Om Sverigeförhandlingen FAH oktober 2016 Uppdraget Framtidens järnvägsnät för fler bostäder, bättre arbetsmarknad och för ett hållbart resande En tolkning av uppdraget Den nya stambanan ska dras där den

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN DEN GODA STADEN. Så får vi. Den Goda Staden

KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN DEN GODA STADEN. Så får vi. Den Goda Staden KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN Så får vi Den Goda Staden DEN GODA STADEN 1 Foto: Jönköpings kommun Så får vi Den Goda Staden Utvecklingen av staden har en nyckelroll i arbetet för en hållbar utveckling.

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att

Läs mer

Därför behöver vi Götalandsbanan

Därför behöver vi Götalandsbanan Därför behöver vi Götalandsbanan Mindre tid till resan. Mer tid till annat. De nya höghastighetsjärnvägarna kretsar mycket kring tid: 320 km/h, 45 minuter dit, en timme hit, Stockholm Göteborg inom loppet

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Remissyttrande: TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett hållbart samhälle Diarienummer: GK-2007/

Remissyttrande: TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett hållbart samhälle Diarienummer: GK-2007/ 1 -ansluten till Villaägarnas Riksförbund och med mer än 1 200 medlemmar i Stuvsta/Snättringe www.stuvstagard.se Remissyttrande: TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett hållbart samhälle Diarienummer:

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Medborgarmöte för Centralskolans tomt, kv Neptunue, Svedala tätort, Svedala kommun

Medborgarmöte för Centralskolans tomt, kv Neptunue, Svedala tätort, Svedala kommun 2012-11-29 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte för Centralskolans tomt, kv Neptunue, Svedala tätort, Svedala kommun Plats och tid: Naverlönnsalen, Kommunhuset, Svedala kl.19:00-21:00 Närvarande: Åhörare:

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 JÄRNVÄGSUTREDNING Sundsvall Härnösand Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 Titel: PM Timrå resecentrum Utgivningsdatum: 2013-10-15 Utgivare: Trafikverket

Läs mer

Kiruna Utveckling går före avveckling

Kiruna Utveckling går före avveckling Kiruna Utveckling går före avveckling Logistikdag Norr 2016 Göran Cars Kiruna kommun Tekniska Högskolan, Stockholm 1 Två frågor avgörande för att åstadkomma stadsutveckling och tillväxt: 1. tillgänglighet

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050?

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsspaningar Dialog med samhällsplaneringens aktörer Megatrender Hantera växande stadsregioner Skapa en hållbar

Läs mer

Reflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Reflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Reflektion från seminarium 2 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Region Skånes arbete med tillgänglighet och tillväxt -Stina Nilsson, Region Skåne Processen bakom strukturbild Skåne: - Ett långvarigt

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

Jämtlandsstråket Varför då?

Jämtlandsstråket Varför då? Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens. Därmed lättare för företag att

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

Centrumutveckling är Moderat politik!

Centrumutveckling är Moderat politik! Hur skapar vi en attraktionskraft som lockar? Vanligtvis så talar man om områden som: Invånarantal Näringsliv Bostäder Arbetstillfällen Skola och välfärd Handel och turism Livskvalitet När vi under året

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

TTP-projektet Projektbeskrivning

TTP-projektet Projektbeskrivning TTP-projektet Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING I huvudbeskrivningen ges Bakgrund och Syfte till Projektförslaget, vidare kortfattat om Tillväxtsteorin samt Dynlok-modellen. Planeringsproblematiken

Läs mer

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Hede Station Utveckling 2025

Hede Station Utveckling 2025 Hede Station Utveckling 2025 Masterplan för stationsområdet med närmaste omgivningar Uppdraget Förutsättningar Analys / Alternativ Förslag - Masterplan Etapper Januari 2016 Uppdraget Uppdraget: Uppdraget

Läs mer

Workshop Norra Tyresö Centrum

Workshop Norra Tyresö Centrum 8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda

Läs mer

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne 16 april 2008 Hässleholm Ninnie Gustafsson Hållbart resande i Samhällsplaneringen www.huddinge.se/hrisamhallsplaneringen Hållbart Resande i Samhällsplaneringen

Läs mer

Analys av tillgänglighet i Västra Götaland

Analys av tillgänglighet i Västra Götaland Analys av tillgänglighet i Västra Götaland Erik Elldér Centrum för Regional Analys (CRA) Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk geografi Handelshögskolan Göteborgs Universitet Upplägg I. Introduktion/bakgrund

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping B a k g r u n d - H i s t o r i a - N u t i d PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Jönköping ligger i den norra delen av småland vid Vätterns sydligaste

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området. Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB 5 Området sydväst om stationsområdet fräschas upp och förses med nya bostäder och vägen

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

NTC Workshop och mingel för näringsidkare

NTC Workshop och mingel för näringsidkare NTC Workshop och mingel för näringsidkare Workshopen genomfördes den 28 april 2014 i Kumla Herrgård. Frågan som ställdes i inbjudan till de tiotal företagare som deltog var: Vad tycker ni vi behöver tänka

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Miljøvennlig transport i by

Miljøvennlig transport i by Miljøvennlig transport i by verktyg och metoder Linda Kummel, planeringsarkitekt Varför? Stockholm växer rekordsnabbt 2500000 Befolkning Stockholms län Befolkning Stockholms stad 2000000 1500000 1000000

Läs mer

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Lägesuppdatering 2015

Lägesuppdatering 2015 Verksamhetsanalys Inledning Kommunens markpolicy anger att det finns en strävan att främja en mångfald av lokaler för verksamheter. Kommunen ser gärna att en blandstad utvecklas i många områden. Där det

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen

Läs mer

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull Juli Datum 2016 GÅNGNÄT KORSNINGAR PER KM2* Södermalms gång- och gatunät är generellt

Läs mer

Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet)

Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet) YIMBY Yes in my Back Yard. Stockholm 2008-11-25 SBN/2008:349 Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet) - Inledning YIMBY ser det som oerhört positivt att det äntligen görs kraftansträngningar

Läs mer

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 2016-09-29 TRN 2016-0047 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,

Läs mer

Lund. Bilsnål samhällsplanering. Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund

Lund. Bilsnål samhällsplanering. Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund Bilsnål samhällsplanering Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund LundaMaTs II Strategi för ett Hållbart Transportsystem i Lund 2030 1 Vision 18 mätbara mål 42 projektförslag Effekter och kostnader www.lund.se/lundamats

Läs mer

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA PROJEKTKATALOG OKT 2014 INLEDNING 2 I Östergötlands sjöstad finns det möjligheter - och efterfrågan På ett och ett halvt år har Motala fått över 600 nya invånare. De

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR Mod i Nod uppmärksammat innovationscentrum invigs pressmeddelande 2014-09-30 Nu invigs Nod, Sveriges nya centrum för digital innovation i Kista, Stockholm. Scheiwiller Svensson Arkitektkontor har på uppdrag

Läs mer

Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 2015-06-08

Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 2015-06-08 BILDPROTOKOLL Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 Workshop 2 fokuserade på strukturer, rumslig gestaltning och framtida innehåll på Tullkammarkajen. Kunskap och idéer från workshop 1 har i mellantiden

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Värnamo. alternativa stationslägen

Värnamo. alternativa stationslägen Värnamo alternativa stationslägen Ingemar Braathen ATKINS Sverige AB 2010-05-04 Alternativa stationslägen i Värnamo Nuvarande trafikering Antagen framtida trafikering Europabanan öster om Värnamo Kopplingsalternativ

Läs mer

Attraktiva. städer. Antoni

Attraktiva. städer. Antoni Attraktiva städer Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena för upplevelser Från

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Agenda 08:30 Inledning Kort uppdatering Nuläge 2012 i länet Trafikverket och Stockholms stad 09:00 Cykel till och på kollektivtrafik - Pelle Envall 09:45 Regionala

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Värdeskapande stadsutveckling

Värdeskapande stadsutveckling Värdeskapande stadsutveckling 3 februari 2017 Per Kristersson www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, kontor och handel

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen

Läs mer