FRAMTIDENS. På Nötcenter Viken testas. Dra nytta av ditt medlemskap. Ungdomar diskuterar kooperation. Vår värdefulla vippa

Transkript

1 Bilaga till Grodden nr LEDAREN SID 2 Stärkt ekonomisk ställning EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN LÄS MER PÅ NR EKONOMI Dra nytta av ditt medlemskap SIDAN 4 5 DISTRIKTSNYTT Ungdomar diskuterar kooperation SIDAN 20 EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN Special Vår värdefulla vippa Från goda livsmedel till nyttiga foder Extra tidning om havre! På Nötcenter Viken testas FRAMTIDENS FODERSIDAN 6 7 Konferens med fokus på framtid Foodservice står för lunchen 10 12

2 Signerat REDAKTION Grodden, Lantmännen, Malmö Tel växel: CHEFREDAKTÖR: Anna Carlström Tel: REDAKTÖR: Helena Holmkrantz Tel: LAYOUT: Jan Reinerstam, Pagarango OMSLAGSBILD Lisbeth Riberth är platschef på Nötcenter Viken. Foto: Øyvind Lundh. OMSLAGSBILD SPECIAL Havre Fatima. Foto: Hans Jonsson UPPLAGA Grodden är Lantmännenkoncernens informationstidning till ägarna. Lantmännens medlemmar (ägare) får tidningen som medlemsförmån. Upplagan är cirka exemplar. Tidningen utkommer med 6 nummer per år. TRYCKERI: V-Tab i Västerås DISTRIBUTION Tidningen distribueras som posttidning B till ägarna. Den distribueras även internt inom Lantmännen. ADRESSÄNDRING Medlemmar: Meddela kundregistret. Tel Kundregister.ssc@lantmannen.com Övriga: Kontakta redaktören ANNONSBOKNING Ardeo Media AB Kontaktperson: David Lundström E-post: david.lundstrom@ardeo.se Telefon: ANNONSMATERIAL Tekniska upplysningar: Annonser ska levereras till Ardeo Media AB som tryckfärdiga pdf-filer, bilder i 300 dpi. E-post: annons@ardeo.se ANNONSFORMAT (I MM) OCH PRISER FORMAT MÅTT (MM) PRIS 1/1 sida (sista sidan) 250x :- +3 mm utfall åt sidorna 1/1 sida (insida) 225x :- 1/2 sida (stående) 106x :- 1/2 sida (liggande) 225x :- 1/4 sida (stående) 106x :- 1/4 sida (liggande) 225x :- 1/8 sida (stående) 49x :- 1/8 sida (liggande) 106x :- Moms tillkommer på samtliga priser. Priserna ovan baseras på färdigt material, enligt tekniska upplysningar. Övrigt arbete debiteras. PRELIMINÄR UTGIVNING 2014 (med reservation för ändringar) Nr Materialdag Utgivning 1 24/1 19/2 2 21/3 16/4 3 9/5 4/6 4 22/8 17/ /11 3/12 BILAGOR För bokning av bilagor, kontakta redaktören Telefon Enkel A4 80 öre/ex Dubbel A4 90 öre/ex Enkel A3 90 öre/ex Urval av adresser 500 kr Färdigtryckta bilagor ska vara tryckeriet till handa minst 5 dagar före tryck Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom lantbruk, maskin, energi och livsmedel. Exempel på våra varumärken är Axa, Kungsörnen, Kronfågel, GoGreen, Hatting, Schulstad och Gooh. Lantmännen ägs av svenska lantbrukare, har fler än anställda, har närvaro i 22 länder och omsätter 38 miljarder kronor. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Det, kombinerat med att Lantmännen har verksamhet i hela kedjan från jord till bord, gör att vi kan ta ansvar för alla steg i kedjan. Läs gärna mer på: eller Stärkt ställning för framtiden En av förra veckans verkliga höjdpunkter var årets distriktsstyrelsekonferens när jag tillsammans med styrelsen fick möjligheten att träffa över 200 förtroendevalda inom Lantmännen. Där presenterade vi bland annat en omvärldsanalys som ligger till grund för det strategiarbete som styrelsen och ledningen påbörjat. Frågan som vi ställt oss är vilka är de viktigaste omvärldsfaktorerna som påverkar Lantmännen? Vår analys pekar på fyra större övergripande trender som på olika sätt påverkar våra verksamheter en växande medelklass i Asien påverkar efterfrågan på råvaror och jordbruksprodukter samtidigt som vi har låg tillväxt på Lantmännens huvudmarknader, en obalans mellan efterfrågan och tillgång på spannmål leder till volatila priser och avslutningsvis konstaterar vi att konsumenternas efterfrågan allt tydligare driver affärer mot hälsa och hållbar affärsutveckling. På kvällen fick vi ett konkret bevis på hur Polarbröd arbetar steg för steg för att göra sin produktion allt mer hållbar. Att Polarbröds vd Karin Bodin valt att samarbeta med Lantmännen ser jag som ett kvitto på vikten av att bygga långsiktiga affärsrelationer som man gemensamt kan utveckla till ömsesidig nytta! Mer om konferensen kan Du läsa på sidorna Jag har också haft förmånen att medverka vid flera höstmöten där vi kunnat diskutera de frågor som verkligen engagerar er i relationen till Lantmännen. Samtalen har handlat om allt från foder och jordbrukets lönsamhet till traktorer och bagerier! Vid dessa möten har också den tillträdande Lantbrukschefen Johan Andersson varit med. Han har definitivt en bakgrund och kompetens som jag hoppas ska lyfta Lantbruk ytterligare en nivå och göra oss till en ännu bättre affärspartner till er lantbruksföretagare! Vi har en unik position som företag, vi har engagerade, kunniga ägare och kompetenta medarbetare. Ett annat viktigt område jag gärna vill skriva några ord om är Lantmännens ekonomiska utveckling. Innan jag går vidare kan jag bara med stor tillfredsställelse konstatera att Lantmännens ekonomiska ställning stärkts. Jämfört med samma tid föregående år har vi minskat vår nettolåneskuld med cirka 2,3 miljarder kronor. Två viktiga orsaker är försäljningen av Kronfågel och vårt fortsatta arbete med att minska det arbetande kapitalet i Lantmännen. Soliditeten har stärkts och är nu 43,1 procent, samtidigt som avkastning på ägarkapitalet förbättrats. Detta ger oss en stabil finansiell grund att stå på, och gör oss väl rustade inför framtiden! Två framtidsriktade satsningar inom Division Lantbruk är till exemplet förvärvet av AgroBizz i Danmark och HaGe Polska tillsammans med DLG i Polen. Åtgärdsprogrammet inom Lantmännen Maskin fortsätter och jag vet att ni på flera håll ute i landet är på gång med uppföljningar och kundpaneler för att vässa verksamheten. Tuffast är marknadssituationen just nu i Lantmännen Agroetanol. Föreslagna politiska beslut, i kombination med en minskande efterfrågan på etanol bland konsumenter, är en stor utmaning för affären. Trots, eller kanske tack vare, den tuffa situationen har ett mycket bra arbete gjorts för att öka både kostnadsoch resurseffektiviteten i anläggningen. Inom Division Livsmedel har Cerealia och Doggy genomfört ett kraftfulla åtgärdsprogram och båda verksamheterna har gjort ett utmärkt arbete med att vända den negativa resultatutvecklingen, vilket är väldigt glädjande att se. Även inom Unibake pågår viktiga åtgärder, inte minst i form av en ny, mer effektiv organisation vilket också är en viktig grund för framtiden. Unibakes verksamhet i England, där vi hade stora inkörningsproblem under 2012, börjar nu successivt visa allt bättre resultat och verksamheten var vinstgivande i tertial 2. Sammantaget har Lantmännen utvecklats väl under året och jag gläds åt att se de positiva förbättringarna i många av företagets delar. Lantmännens uppdrag är att skapa lönsamhet på era gårdar som en positiv och kompetent affärspartner och att öka det ekonomiska värdet i Lantmännen. För mig är det tydligt att vi har alla förutsättningar att göra just det vi har en unik position som företag, vi har engagerade, kunniga ägare och kompetenta medarbetare. Jag hoppas att den här ledaren givit dig en bild av mina tankar kring Lantmännens omvärld, förutsättningar och framtid. Tillsammans kan vi göra 2014 till ett riktigt bra år. Jag vill önska er alla en riktigt fin jul- och nyårshelg! Per Olof Nyman Vd och koncernchef 2 Grodden Nr

3 Ekonomi Bättre resultat i andra tertialet Lantmännens resultat hittills i år (ackumulerat januari-augusti) efter finansnetto uppgår till 640 MSEK (jämfört med 214 MSEK för samma period föregående år). Resultatet för andra tertialet uppgår till 569 MSEK (187 MSEK). Resultatet efter finansnetto exklusive jämförelsestörande poster är också högre än föregående år, både för andra tertialet: 419 MSEK (247 MSEK) och hittills i år: 434 MSEK (274 MSEK). Det högre resultatet speglar de förbättringar som skett i många av våra verksamheter. Vi möter dock fortfarande utmaningar på flera marknader för att motverka detta lägger vi fortsatt starkt fokus på kostnadsrationalisering och effektiviseringsarbete inom samtliga delar av Lantmännen, för att öka vår konkurrenskraft och förbättra vår service till kunder och affärspartners, säger Per Olof Nyman, vd och koncernchef på Lantmännen. Samtliga siffror nedan refererar till rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster. Division Lantbruks resultat för årets första åtta månader uppgår till 85 MSEK (109 MSEK). Det lägre resultatet beror framförallt på ett minskat resultat i den delägda verksamheten i Tyskland, samt ett svagare resultat i Lantmännens egna internationella verksamhet i SW Seed. Resultatet i Lantbruk Sverige uppgår till 93 MSEK (79 MSEK). Resultatet i första tertialet, vilket var lägre än föregående år, har i andra tertialet kompenserats genom ett väl genomfört arbete i samband med skörden. Denna inföll i år tidigare än 2012, vilket påverkar resultatet i andra tertialet positivt. Servicegraden har varit god, effektiviteten hög, och de nya spannmålsmottagningarna uppskattade. Införandet av en ny säljorganisation fortsätter som planerat. Division Maskins resultat hittills i år uppgår till 129 MSEK (146 MSEK). Efterfrågan på maskinmarknaden, framför allt i Sverige, är fortsatt låg. Den minskade efterfrågan har till viss del kompenserats genom väl genomförda förbättringsprojekt i hela divisionen inte minst avseende kundservice. Åtgärdsprogrammet inom Lantmännen Maskin Sverige fortgår som planerat. Division Energi visar ett bättre resultat hittills i år: -55 MSEK (-98 MSEK). Det förbättrade resultatet beror främst på en bättre prisrelation mellan etanol och spannmål under första halvåret, samt bättre resultat i Lantmännen Agroenergi. Etanolverksamheten går fortfarande med förlust, och marknaden är fortsatt mycket volatil. En stor osäkerhetsfaktor i etanolaffären är regeringens förslag till styrmedel för biodrivmedel i höstens budgetproposition. Förutom att förutsättningarna för Agroetanols verksamhet kan komma att drastiskt försämras genom förslaget, kan det i praktiken få en negativ miljöeffekt på grund av ökad import av etanol med betydligt sämre klimatprestanda. En strategisk genomlysning av vår etanolverksamhet kommer att genomföras som en konsekvens av regeringens förslag, säger Per Olof Nyman. Division Livsmedels resultat för årets första åtta månader uppgår till 212 MSEK (168 MSEK). Samtliga verksamheter i divisionen har förbättrat sina resultat under tertialet och bidrar till det högre resultatet. Lantmännen Cerealias åtgärdsprogram, som genomförts för att vända den negativa resultatutvecklingen från förra året, har fått bra genomslag. Positiva effekter av Lantmännen Unibakes nya, mer effektiva organisation har börjat märkas, och Unibakes verksamhet i Storbritannien har förbättrats betydligt under året. Den 3 juni bildade Lantmännen tillsammans med det brittiska investmentbolaget CapVest det nya bolaget Scandinavian Standard, som förvärvade Kronfågelgruppen från Lantmännen, samt det norska bolaget Cardinal Foods. Ytterligare bakgrundsinformation om affären finns på Lantmännens webbplats: Nybildat bolag blir ledande på den nordiska kycklingmarknaden. Lantmännen Fastigheters resultat hittills i år är på samma nivå som föregående år: 112 MSEK (128 MSEK). Minskningen beror framförallt på ett högre realisationsresultat från försäljning av fastigheter under Under året har Lantmännens finansiella ställning stärkts betydligt, och nettolåneskulden har minskat med cirka 2,3 miljarder kronor jämfört med samma tid föregående år varav drygt 1 miljard kronor i nettoeffekt av Kronfågelaffären. I kombination med det förbättrade resultatet i verksamheten ger detta oss en stabil finansiell grund att stå på, som gör oss väl rustade för framtiden, avslutar Per Olof Nyman. Lantmännen förstärker sin position i Danmark och Polen Lantmännen förstärker sin närvaro inom insatsvaror och spannmålshandel i Östersjöområdet. Tillsammans med danska DLG förvärvar Lantmännen det polska lantbrukshandelsföretaget HaGe Polska från HaGe Kiel AG. Dessutom tas ett viktigt steg in på den danska lantbruksmarknaden genom förvärvet av det danska lantbruksföretaget Agro Bizz A/S. Agro Bizz arbetar med handel av spannmål och försäljning av lantbruksprodukter. Omsättningen 2012 uppgick till 200 miljoner danska kronor och verksamheten finns i Odense. Genom uppköpet får Lantmännen ökad närvaro på den danska marknaden. Danmark är en viktig marknad i Östersjöområdet. Genom förvärvet stärker vi vår konkurrenskraft på den danska marknaden och skapar nya expansionsmöjligheter. Agro Bizz är en stark regional aktör med betydande tillväxtmöjligheter, säger Bengt-Olov Gunnarson, styrelseordförande i Lantmännen. EFFEKTIV OCH LÖNSAM SPANNMÅLSHANTERING Samägande med DLG Tillsammans med DLG har Lantmännen träffat avtal med HaGe Kiel AG om förvärv av HaGe Polska. Lantmännen och DLG kommer efter förvärvet att ha en direkt ägarandel om vardera 50 procent i bolaget. Det säljande bolaget HaGe Kiel ägs av DLG (55 procent) Lantmännen (39 procent) och lokala tyska aktörer (6 procent). Genom affären som innebär att Lantmännen blir direkt ägare i HaGe Polska stärks Lantmännens position på den polska marknaden. Förvärvet beräknas slutföras under kvartal fyra och förutsätter berörda myndigheters godkännande. HaGe Polska bedriver försäljning av insatsvaror till lantbruksföretag inom växtodling, såsom utsäde, växtnäring och växtskydd och handel av spannmål. HaGe Polskas omsättning 2012 uppgick till 1,1 Mdr SEK och verksamheten finns i huvudsak i västra Polen. Polen en viktig marknad Polen är en betydelsefull lantbruksmarknad, inte minst vad det gäller spannmålshandel, och det polska jordbruket genomgår stora förändringar och utvecklas snabbt. En ny generation skördar för hållbar utveckling KATALOG 2012 NYHET Beställ din katalog på Nr Grodden 3

4 Ekonomisk information Årsbesked och medlemsbesked Varje år får du som medlem två utskick som beskriver din handel och del av utdelningen i Lantmännen, hur stora inbetalda insatser du har och hur mycket emitterat kapital du har i föreningen. Årsbeskedet skickas ut direkt efter årsskiftet till alla medlemmar och är en sammanfattning av det gångna året. I årsbeskedet ser du din insatsgrundande omsättning under året och de utdelningar du som medlem fått under året. Dessutom görs en beräkning av räntor på sparmedels- och kapitalkonto. När årsbeskedet kommer i januari föreslår vi att du tittar på hur mycket emitterat kapital du har i Lantmännen för många kommer det att bli en positiv överraskning! Medlemsbeskedet skickas ut så snart det är möjligt efter Lantmännens föreningsstämma. Stämman fattar nämligen beslut om medlemmarnas insatsutdelning och insatsemission. Snarast efter stämman gör vi en beräkning av återbäring, efterlikvid, utdelning på insatserna och insatsemission. Resultatet av beräkningen skickas ut till medlemmarna i Medlemsbeskedet. Första sidan är en sammanställning och den andra är specifikation på hur efterlikvid och återbäring beräknats på olika varugrupper, till exempel levererad spannmål, köp av foder, maskininköp och service på maskiner. Dessutom finns uppgifter om hur mycket man som medlem har i inbetalda och emitterade insatser och vilken insatsskyldighet man har. Text: Anna Carlström Emissionsinsatser Dra nytta av medlemskapet! Emissionsinsatserna är ett av många bra skäl att vara medlem i Lantmännen. De är en del av Lantmännens resultatfördelning och genom insatsemissionen får Lantmännens ägare del av koncernens värdetillväxt. Emissionsinsatserna har samma rätt till insatsutdelning, insatsränta, och nya emissionsinsatser som de inbetalda insatserna. Du som är ägare och medlem i Lantmännen har mycket att vinna på att handla med emissionsinsatserna. Utdelning Den årliga föreningsstämman beslutar om utdelningen på emissionsinsatserna. Utdelningen består av två delar, dels insatsemission, dels insatsutdelning ( insatsränta ) var insatsemissionen 80 MSEK och insatsutdelningen fem procent. Sammantaget gav detta en utdelning på emissionsinsatserna med cirka åtta procent. Köpa och sälja Som ägare och medlem i Lantmännen Värdeutveckling emissionsinsatser SEK BETALAT VÄRDE IDAG Stämma Stämma Stämma Stämma Stämma kan du handla (köpa och sälja) med emissionsinsatserna. Genom att handla med emissionskapitalet kan den som vill: Köpa få ökad del i framtida värdetillväxt genom insatsutdelningar och insatsemissioner Sälja göra sin tillgång i emissionsinsatser likvid Handeln med emissionsinsatser sker enligt fastställd handelsplan. I tabellen Dags att se över ditt insatskapital på sidan härintill redovisas dels utfallet av handeln de senaste handelsperioderna samt handelsplanen för de närmaste handelsperioderna. I diagrammet visas ett förenklat exempel på hur utvecklingen skulle blivit om en medlem vid varje handelstillfälle köpt emissionsinsats för kronor från starten 2009 fram till föreningsstämman 2013, totalt 38 tillfällen. Text: Hans Johansson Att äga Lantmännen Vill Du ha en kort-kurs i allt som berör dina insatser, utdelning och hur Lantmännens resultat fördelas till medlemmarna? Då har vi den perfekta informationen till dig foldern Att äga Lantmännen. Kontakta oss på avdelningen för Ägarrelationer eller ring Lantmännens växel så skickar vi ett exemplar. Du kan också själv hämta hem materialet på lantmannen under Medlemskap och Del av vinsten. Har Du frågor om medlemskapet och utdelningen är Du varmt välkommen att kontakta oss på avdelningen för Ägarrelationer! Du når oss på telefon Har du lägre insatskapital än kr? Då kan det vara dags att fundera på en fyllnadsinbetalning. Efter insatsomräkningen som görs efter Föreningsstämman 2014 kommer de som inte har kr på sitt insatskapitalkonto att få ett brev om möjligheten att fyllnadsinbetala det som fattas upp till kr. Detta gäller medlemmar med inträdesår 2008 eller tidigare och som har omfattats av den övergångsregel som funnits i stadgarna. Vid den stadgerevision som genomfördes 2009 höjdes minimiinsatsen från till kr. Det är det minsta insatskapital som man som medlem måste ha inbetalt på sitt medlemskonto inom fem år efter inträde. Som övergångsbestämmelse i stadgarna gavs möjlighet för medlemmar, som när de nya stadgarna antogs inte uppfyllde kravet på minimiinsats, att under fem år få betala in belopp upp till kr. Inbetalningen har kunnat ske genom att alla medel som erhållits genom efterlikvid, återbäring och insatsutdelning har tagits i anspråk för betalning av minimiinsatsen. Ta beslut om fyllnadsinbetalning Efter Föreningsstämman 2014 har fem år förflutit. De som då inte har uppnått minimiinsatsen på kr vid den insatsberäkning som då görs måste ta ställning till att göra en fyllnadsinbetalning för att uppnå kr. Det är fortfarande tid kvar till att det beslutet måste tas, men redan nu kan det vara en idé att tänka över sin medlemssituation. Kanske ska du göra den fyllnadsinbetalning som krävs efter att årsbeskedet har kommit i januari kr I årsbeskedet får du en översikt över hur insatskapitalet ser ut och hur det kommer att förändras utifrån den handel du som medlem har med Lantmännen sista året som övergångsbestämmelsen gäller. Överföra sparmedel Det går bra att överföra sparmedel för att fullgöra insatsbetalningen. Däremot kan det emissionskapital som finns tillgängligt inte användas. Text: Lage Westman 4 Grodden Nr

5 Beräkna din utdelning med räknesnurran! Hur påverkar utdelning och insatsemission mig som medlem? Och hur påverkar min handel med Lantmännen? Det är inte alltid så enkelt att förstå sambanden. Men med hjälp av räknesnurran på Lantmännens hemsida kan du själv räkna ut din utdelning. Lantmännen är en ekonomisk förening. Kännetecknande för en ekonomisk förening är att överskottet delas ut till medlemmarna utifrån hur mycket man som medlem utnyttjat föreningen i form av inköp och leveranser. Lantmännens utdelningsmodell innehåller dessutom ägarnytta i form av insatsutdelning (ränta) och insatsemissioner. Medlemmarna får årligen återbäring på det de köpt av Lantmännen och efterlikvid på det de levererat. Stämman bestämmer utdelningen Styrelsen beslutar årligen om det finns utrymme för återbäring respektive efterlikvid, samt vilka produktgrupper som den fördelas på. Medlemmarna får årligen återbäring på det de köpt av Lantmännen, och efterlikvid på det de levererat. Föreningsstämman beslutar om den årliga räntan, så kallad insatsutdelning, som delas ut på både inbetalt och emitterat insatskapital. Stämman beslutar också om eventuell insatsemission. För år 2012 delades det ut 1,25 procent på handeln med Lantmännen Lantbruk och 0,5 procent på handel med Lantmännen Maskin, totalt blev det 120 MSEK i återbäring och efterlikvid. Därutöver var insatsutdelningen 87 mkr, motsvarande fem procent ränta på insatskapitalet. Totalt uppgick utdelningen till 207 MSEK. Utöver utdelning finns även insatsemission som ett sätt att föra över kapi- Räknesnurra Så här kan det se ut när man matar in sina uppgifter i Räknesnurran som finns på vår hemsida. Bilden visar ett exempel på inlagda värden och hur räknesnurran beräknar återbetalningen för respektive år. Lantmännen lantbruksnära veksamhet Medlem Affärspartner Ägarstyrning Ägare Lantmännen Industri och handel Lantmännen utdelningspolicy lägger grund för din utdelning både som affärspartner och ägare. tal till medlemmarna. Det görs genom att beskattade vinster i föreningen fördelas till medlemmarnas insatskonton som emissionskapital. Fördelningen grundar sig på fördelningsnycklar som styrelsen beslutat års insatsemission uppgick till 80 MSEK. Det totala beloppet som betalades tillbaks till medlemmarna var 287 MSEK för år 2012, varavmed 207 MSEK som utdelning och 80 MSEK som insatsemission. Totalt sedan 2001, när Lantmännen bildades genom fusion, har medlemmarna i Lantmännen fått dela på 3,2 miljarder kronor. Räknesnurra Det är inte så enkelt att förstå hur utdelning och insatsemission påverkar mig som medlem och min handel med Lantmännen. Vi har därför konstruerat en Räknesnurra där det enkelt går att simulera olika scenarier. Här kan du beräkna din totala utdelning genom att lägga in din preliminära omsättning och ditt insatskapital (både inbetalt och emitterat) från senaste medlemsbeskedet, som sändes ut i maj Utifrån prognoser för återbäring, räntesats på insatskapitalet samt förväntat emissionsbelopp kan du få en bild över hur stor din utdelning blir kan bli för innevarande år. Räknesnurran beräknar en prognos över 10 år med ackumulerade belopp utifrån inmatade värden, och är baserad på senaste årets förutsättningar avseende fördelning av emissionskapitalet. Text: Lage Westman Räknesnurran hittar du på under rubriken Ägare & medlem/ Medlemskap. Datum för orderperiod Handel med emissionsinsatser Transaktionspris procent av nominellt värde Omsättning SEK Antal köpordrar som ledde till affär styck Antal säljordrar som ledde till affär styck april 103 % SEK 14 st 26 st juni 96 % SEK 10 st 28 st 1-3 juli 95 % SEK 15 st 30 st 5-7 aug 96 % SEK 10 st 28 st aug 96 % SEK 9 st 28 st 7-9 okt 96 % SEK 15 st 26 st okt 100 % SEK 2 st 20 st Kommande orderperioder februari (fler orderperioder aviseras inom kort på Kompletterande information, handelsregler och orderblankett för köp/sälj finns på Orderblanketten finns tillgänglig ett par dagar före varje handelsperiod. Kontoöversikt och gällande räntesatser Lantmännen Lantbruk/ Maskin SE Gällande fr o m 1 september 2013 Kundreskontra Fakturor, dröjsmålsränta efter förfallodag 13,25 % Kundreskontra efter förfallodag 7,00 % Finansieringstjänst efter kravdatum 13,25 % Ränta vid förskottsbetalning endast medlemmar 2,30 % Avräkningskonto tillgodo 2,30 % skuld 3,25 % spannmålsöverskott 3,25 % Sparmedel endast medlemmar 2,30 % Kapitalkonto endast medlemmar 2,30 % Nr Grodden 5

6 Foder HjŠrtat klappar extra fšr mjšlkkor Hon gillar mjölkkor och företagande, att leda en grupp medarbetare och att välkomna intresserade besökare på studiebesök. Sedan drygt ett år tillbaka är Lisbeth Riberth platschef på Nötcenter Viken. Det här uppdraget fick bitarna att falla på plats. Jag har haft med mjölkproduktion att göra ur lite olika perspektiv genom livet, säger hon. Text: Katarina Averås Foto: Øyvind Lund 6 Grodden Nr

7 För att få bra lönsamhet måste vi ha både friska djur och frisk personal! Det är förmiddag och i personalrummet är fredagsstämningen uppslupen. Till kaffet serveras riktig mjölk, extremt närproducerad av någon av de drygt 500 mjölkkorna som huserar på andra sidan väggen. Många av djurskötarna har jobbat här större delen av sina yrkesliv Cecilia Andersson, Börje Pettersson, Annika Karlsson, Mia Wremer. Men här finns också frilansaren Ulrika Nilsson och Sara Johansson som varit djurskötare länge, men bara två månader på Nötcenter Viken. Totalt jobbar ungefär 20 personer på gården. Platschefen Lisbeth Riberth synar kartongen med vaniljhjärtan från bageriet och påminner samtidigt om personalmötet klockan elva. Hon har kallat till samling mitt i mjölkningskarusellen. Innan det blir information om mjölkningsrelaterade frågor i samlingssalen ska vi få en genomgång av karusellen för att fler ska kunna åtgärda mindre störningar, berättar hon. Lönsam mjölkgård Lisbeth började sitt jobb på Nötcenter Viken för drygt ett år sedan. Jag tycker det är roligt att leda personal. Och jag gillar mjölkkor. De intresserar mig. Men jag är också intresserad av företagande och som platschef och enda tjänsteman här, är det en stor del av mitt jobb. Förutom att Nötcenter Viken är Lantmännens försöksgård, så har vi målet att vara ett framgångsrikt och lönsamt mjölkföretag. Under arbetsveckorna hyr hon en etta i Falköping. Hemma är egentligen den egna gården Guarp i halländska Fagered satsade hon och maken Tomas på just mjölkproduktion. Sedan dess har deras roller i egna företaget växlat. Fram till 2008 ansvarade jag för driften medan Tomas jobbade utanför gården. Sedan tog han över och jag gick vidare till jobbet som platschef på Viking Genetics tjurstation i Falkenberg. När man minskade verksamheten där, jobbade jag sedan en kort period med inköp av slaktdjur och livdjur inom Scan. Noggrannhet i fokus Nötcenter Viken är i dag en stor gård. Här finns nära 1000 djur, hälften mjölkkor och hälften ungdjur. Noggrannhet är viktigt i allt lantbruk, men här på försöksgården blir det naturligtvis extra tydligt. Petnoga, är ett ord som Lisbeth använder. Trovärdigheten ska aldrig kunna ifrågasättas. Det här är också ett utåtriktat arbete, konstaterar hon. Vi tar emot många studiebesök, både svenska och internationella. En del av vår affärsidé handlar ju om att vara en mötesplats. Nötcenter Viken är i dag ett helägt dotterbolag till Lantmännen Lantbruk. Här finns en värdefull källa till kunskap för den egna säljkåren, för kunderna och för utvecklingsavdelningens foderutvecklare. Verksamheten är en strategisk och långsiktig satsning. För att försöksresultaten ska vara relevanta krävs att vår verksamhet är verklighetsbaserad. Samma utmaningar som Sveriges mjölkproducenter har på sina gårdar, samma förutsättningar måste finnas här. Då kan de lita på att vi gör nytta för dem. Friska djur Invid mjölkningskarusellen finns anslagstavlan där Börje och de andra djurskötarna noterar vilka djur som får någon typ av behandling. Lisbeth kan inte låta bli att stanna till och förklara de för dagen helt tomma rutorna. Det är mycket ovanligt för en gård med en besättning på 1000 djur, men så här tom har den faktiskt varit ett par dagar nu. Det gör mig så glad. Medarbetarnas kompetens och engagemang är viktiga för arbetet på gården. För att få bra lönsamhet måste vi ha både friska djur och frisk personal! Foderförsök för framtidens djurproduktion De försök som görs vid Nötcenter Viken lägger grunden till Lantmännen Lantbruks foderutveckling med fokus på mjölkkor och köttdjur. De är en del av det samarbete som för fem år sedan etablerades med holländska Agrifirm Innovation Center och norska Felleskjøpet Fôrutvikling. Text: Katarina Averås Foto: Øyvind Lund En gång om året samlas vi som jobbar med Lantmännen Lantbruks foderutveckling för alla djurslag för en rejäl genomgång av vad vi vill satsa på de kommande tre åren, berättar försökssamordnare Björn Johansson. I nästa steg träffar vi våra partners för att jämföra planerna och se var det finns möjligheter till effektivt samarbete. Försöken planeras och genomförs kring en gemensam specifik frågeställning. Men när resultaten presenterats, går var och en vidare med foder- och produktutveckling i egen regi utifrån den egna marknadens behov. Proteinnivåer I försöksavdelningen på Nötcenter Viken finns 48 utvalda mjölkkor. Under 2013 har flera försök genomförts för att hitta möjliga vägar att utveckla foder med en lägre råproteinnivå utan att avkastningen minskar. Protein är kostsamt och kvävet som det består av belastar vår miljö, konstaterar Björn. Genom att balansera aminosyror och ge rätt förutsättningar för vommikrobernas egen proteinproduktion kan man effektivisera användningen. På så vis kan både pengar och miljö sparas. Vomhälsa Hösten 2012 genomfördes ett större försök med fokus på vomhälsan i relation till snabbt omsättningsbara kolhydrater samt strukturskapande fibrer. En ph-mätare placerades i vommen på mjölkkorna. Vi ville veta hur ph-värdet påverkas av stärkelse och andra snabba kolhydrater i kombination med mindre struktur på fodret. Vanligtvis är man försiktig med stärkelsenivåer över 20 procent av foderstaten. Vid en snabb förjäsning i vommen produceras syra med sänkt ph-värde som följd. Det vill man inte, bland annat för att produktionen av mikrobprotein då minskar, liksom fibersmältbarheten. ph runt 6 är bra. I försöket höjdes andelen stärkelse till uppemot 25 procent. Resultatet förvånade. ph låg stabilt, konstaterar Björn. En högre andel stärkelse i fodret störde inte vommens hälsa eller funktion. Det var positiva besked, då det skapar en frihet i formuleringen av foderstaten. Nötcenter Viken Helägt dotterbolag till Lantmännen Lantbruk sedan Cirka 20 medarbetare. Fokusområden för verksamheten är foderutvecklingsförsök, säljutbildningar, kundträffar. Mjölkproduktion med en besättning på 516 kor (varav 65 sinkor) samt 472 kvigor och kalvar. Mjölkavkastning: kg ECM, mjölkning tre gånger/dygn. Levereras till Falköpings Mejeri. Inkalvningsålder: 25,2 månader Kalvningsintervall: 12, 8 månader (siffror från kontrollåret ) Växtodling som omfattar 420 ha i samarbete med systergården Bjertorp som också drivs av Lantmännen Lantbruk Nr Grodden 7

8 Nyheter Fokus på hållbarhet när Kronprinsessan besökte BioAgri Miljö- och hållbarhetsfrågor inom lantbruket och i synnerhet hur Lantmännen BioAgri bidrar till ett hållbart lantbruk stod i fokus när Kronprinsessan Victoria besökte Lantmännen BioAgri i Uppsala i mitten av oktober. 11 oktober var en stor dag för Lantmännen BioAgri i Uppsala med kungligt besök på agendan. Kronprinsessan Victoria har ett stort intresse för miljöoch hållbarhetsfrågor och under hennes besök på BioAgri presenterades företagets arbete för dagens och framtidens hållbara lantbruk. Vid besöket diskuterades företagets innovationer och deras betydelse i ett globalt miljöperspektiv. Kronprinsessan fick information om hur Lantmännen BioAgri använder sig av ThermoSeed-behandling och hur denna process går till. ThermoSeed är ett miljövänligt sätt att med värmebehandling förhindra att utsäde drabbas av växtsjukdomar. BioAgri använder naturliga mikroorganismer som bas för att utveckla och producera miljövänliga produkter för växtskydd och för att öka skördar och kvalitet. Cedomon, Cerall och Cedress är produkter som används inom lantbruket. Den senaste produkten, Amase, är utvecklad för trädgårds- och skogsbruk i syfte att stimulera växternas näringsupptag och ge snabbare tillväxt. De senaste åren har flera framgångsrika produkter utvecklats och företaget har uppmärksammats för sina innovationer. Lantmännen BioAgri vann tidigare i år utmärkelsen Årets ekoföretag. Alla våra produkter är baserade på svenska patenterade uppfinningar med ursprung i egen utveckling och forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) där Lantmännen varit engagerade i ett tidigt skede. Vi ersätter varje år en stor del kemiska bekämpningsmedel och i dag är var fjärde spannmålsåker i Sverige behandlad med våra miljövänliga produkter, förklarar Kenneth Alness, vd för Lantmännen BioAgri. Johan Stiernstedt är lantbrukare i Uppland och använder sedan länge produkter från BioAgri. Vi använder produkterna för att de är effektiva och för att de tillför miljövärden som både vi lantbrukare och konsumenter uppskattar, säger Johan Stiernstedt. På plats under besöket fanns också Lantmännens styrelseordförande, Bengt- Olov Gunnarson. Han talade bland annat om det ansvar som Lantmännen har: Eftersom vi på Lantmännen har verksamhet inom flera viktiga sektorer så som jordbruk, energi och livsmedel, har vi också ett ansvar att ta oss an hållbarhetsutmaningar inom dessa områden. Han påpekade att verksamheten i BioAgri med utveckling av miljövänliga produkter, är ett bra exempel på hur Lantmännen tar ansvar för att skapa en mer hållbar jordbruksproduktion. Innovativa lösningar behövs för att långsiktigt kunna säkerställa produktionen och samtidigt minska de negativa miljökonsekvenserna, poängterade Bengt-Olov Gunnarson. Dubbel framgång för CLAAS traktor CLAAS Axion 800 erhöll två prestigefyllda utmärkelser under årets Agritechnica mässa i Hannover Årets traktor 2014 och Årets Maskin Det internationellt prestigefyllda priset Årets traktor delas varje år ut av en oberoende jury bestående av 23 journalister från den europeiska lantbruksfackpressen. Efter noggrann utvärdering utsågs CLAAS Axion 850 vara den mest värdiga vinnaren av Årets traktor Det är ett mycket speciellt ögonblick för oss att få den här utmärkelsen. Det är extra speciellt eftersom vi nyligen firat 10 år med CLAAS traktorer och dessutom firar företagets 100-års jubileum, säger Jan-Hendrik Mohr, försäljningsdirektör för CLAAS Global Sales GmbH, som mottog priset som representant för företaget. Priset Årets Maskin delas vartannat år ut av de tekniska redaktörerna från det tyska förlaget Deutscher Landwirtschaftsverlag (dlv) som utser de bästa innovationerna inom lantbruksteknologi. Priset i klassen stora traktorer gick i år till CLAAS och serien Axion 800 CMATIC. Den nya Axion 800 lanserades i februari på Sima-utställningen i Paris. De första modellerna med Hexashift Årets traktor 2014 Årets maskin 2014 Det blev dubbel framgång: AXION 800 är Årets traktor 2014 och Årets maskin finns nu på marknaden. Serien utökades med steglös transmission med modellerna Axion 800 CMATIC som presenterades i samband med Agritechnica. Axion 850 är den största modellen i serien som omfattar effekter från 158/215 kw/hk till 194/264 kw/hk (enligt ECE R120). 8 Grodden Nr

9 Grönt ljus för Lantmännen i WWFs palmoljegranskning Lantmännen får grönt ljus i WWFs globala granskning av 130 företag om användningen av ansvarsfullt producerad palmolja. Från Sverige undersöktes förutom Lantmännen även Ikea, Axfood, Coop, Ica och Oriflame Cosmetics. Granskningen visar hur långt 78 tillverkare av produkter som innehåller palmolja samt 52 detaljhandelsföretag har kommit när det gäller att ställa om till 100 procent certifierat enligt RSPO, Roundtable on Sustainable Palm Oil. Trots Lantmännens placering understryker hållbarhetschef Claes Johansson att arbetet måste fortsätta att förbättras: Det är viktigt att fortsätta arbetet med att driva på för att en allt större del av den globala produktionen av palmolja sker på ett kontrollerat och mer hållbart sätt. Dels genom ett eget ansvarstagande, men också genom samarbeten med våra leverantörer, kunder och branschföreningar, säger Claes Johansson, hållbarhetschef Lantmännen. Palmolja är en viktig ingrediens i många livsmedel, kosmetika, tvål, ljus och rengöringsmedel och ökar i betydelse för biobränsle och biodiesel. I sitt pressmeddelande menar WWF att certifiering genom RSPO är ett viktigt verktyg för att stödja en mer hållbar global utveckling inom handeln med palmolja. Lantmännens mål att täcka 100 procent av den volym av palmolja vi använder som ingrediens i livsmedel med certifikat från RSPO, Roundtable on Sustainable Palm Oil, nåddes redan 2011 och var en milstolpe i arbetet. Nästa steg är att se till att inte bara ta ansvar via certifikat, utan att säkerställa att den fysiska olja som används kommer från certifierade plantager, avslutar Claes Johansson. Nytt smågrisfoder nu på marknaden Lantmännen Lantbruk presenterar sitt nya vässade fodersortiment för smågrisar. Fodren är framtagna inom företagets egna utvecklingsverksamhet och anpassat för en ny generation grisuppfödning. När både grisar och produktion blir allt effektivare krävs foder som kan leva upp till dagens krav. Målsättningen med det nya sortimentet är att erbjuda uppfödare och producenter intressanta och passande foderlösningar. Sortimentet omfattar därför foder med varierande profil och funktion beroende på tillväxtkrav och utfodringsstrategi. För kunderna blir det nu förhoppningsvis lättare att hitta sorter som passar de egna produktionsmålen, säger Sven Hellberg, segmentschef för foder på Lantmännen Lantbruk Det nya uppdaterade sortimentet är framtaget inom Lantmännen Lantbruks utvecklingsverksamhet. Produkterna baseras både på egna erfarenheter, svenska förutsättningar och Lantmännens globala forsknings- och utvecklingssamarbeten. Vi har lyssnat på grisproducenterna och noga följt forskning och utveckling. Vi är stolta över att kunna presentera ett så genomtänkt fodersortiment, berättar Sven Hellberg. Fodren som fått namnen Gottfrid, Medly, Kanalj, Nautilus och Fortius kommer att säljas via Lantmännen och dess återförsäljarkanaler. Nr Grodden 9

10 Distriktsstyrelsekonferens 2013 Årets distriktsstyrelsekonferens blickade framåt. Hur strategin för framtiden ska se ut i en omvärld som är i ständig förändring var ett tema som gick genom hela dagen. Ämnet togs upp i föredrag såväl som grupparbeten och diskussioner. Text och bild: Helena Holmkrantz Jag tror vi har en fantastisk möjlighet att utveckla vår position i hela kedjan. På agendan: Vägen mot Man kan se Lantmännens utveckling sedan fusionen i tre steg. År var fasen då fusionen skulle genomdrivas i alla led, var etableringsfasen, då vi skapade oss en position i Sverige. Nu är det dags att gå vidare till nästa fas mot Lantmännen Koncernstyrelsens ordförande Bengt- Olov Gunnarson inledde årets distriktsstyrelsekonferens med att berätta om det strategiarbete som just tagit sin början inom Lantmännen Lantmännen Omvärlden och förändringarna på världsmarknaden är givetvis utgångspunkten för strategiarbetet. Lantmännens strategianalytiker Patrik Myrelid gjorde en uppskattad beskrivning av betydelsfulla trender i omvärlden (se artikel nedan) som påverkar Lantmännen och bilden fylldes på av koncernchef Per Olof Nyman: Det finns några parametrar att ta med i beräkningen. Vi ser hur medelklassen ökar dramatiskt i Asien, vilket skapar en stor efterfrågan på spannmålsråvaror, medan tillväxten i Europa, på våra huvudmarknader, är mycket låg. Vi kan också se hur hållbarhet och hälsa i allt högre grad finns med i affärerna. Per Olof Nyman tryckte vidare på hur viktigt det kommer att vara med starka varumärken och stora volymer för att få tillräcklig konkurrenskraft framöver: Jag tror vi har en fantastisk möjlighet att utveckla vår position i hela kedjan. Att arbeta med jordbruksnära produktion är en bra utgångspunkt för framtiden. Lantmännen som affärspartner Efter dessa inledande genomgångar fick deltagarna i konferensen uppdraget att diskutera vad Lantmännens framtid bland annat utifrån frågan: Vad ser du för möjligheter att utveckla Lantmännens affärer utifrån lantbruksföretaget som affärspartner? Som exempel för att starta diskussionen fanns frågor om ett grönt investmentbolag och hur Lantmännen skulle kunna hjälpa en nystartad lantbrukare på vägen. Diskussionen och svaren från de olika grupperna skilde sig mycket åt. En del grupper hade konkreta förslag på tillvägagångssätt. Att ge en nystartad hjälp genom att ge möjlighet att under 4-5 år få köpa insatsvaror med särskilda avtal tycker vi skulle vara en bra väg, kommenterade en av grupperna. Deltagarna fick uppmaningen att ta med sig frågan hem till sina distriktsstyrelser för att diskutera vidare. Ägarorganisationen i framtiden Under eftermiddagen stod Lantmännens framtida ägarorganisation på agendan. Bengt-Olov Gunnarson började med ett konstaterande att antalet med- Lantmännens strategi i en råvarudriven omvärld En hållbar strategi kräver en noggrann omvärldsanalys. Under årets distriktsstyrelsekonferens gav Lantmännens strategianalytiker Patrik Myrelid en bild av vad som påverkar Lantmännen och Sveriges lantbruk i dag. Spannmålen genomsyrar våra verksamheter allt ifrån handel med insatsvaror och spannmål till förädling i form av foder, mjöl, bröd, pasta, havregryn och etanol. En viktig aspekt är därför tillväxten på olika marknader i olika delar av världen. Den ökade betoningen på jordbruksråvaror hänger tätt samman med utvecklingen på råvarumarknaden, konstaterade Patrik Myrelid. I början på talet tickade ekonomierna i Asien i gång, med en växande medelklass som följd. I takt med det ökade välståndet ställer den asiatiska medelklassen om sin kosthållning till mer animaliska produkter, vilket är en accelerator för olika foderråvaror. I Kina, till exempel, odlar man alltmer för att möta den växande efterfrågan. Men prognoser visar att landet ändå kommer att behöva importera alltmer jordbruksråvaror och livsmedel framöver för att täcka behovet. Vi är mitt uppe i en så kallad supercykel, det vill säga när länder eller regioner gör stora välståndsförflyttningar. Det inträffade i Europa och Nordamerika efter andra världskriget, nu pågår det i framför allt Asien. Det här påverkar de långsiktiga förutsättningarna på flera av våra marknader. Makten i kedjan förskjuts Patrik Myrelid konstaterade att den förändrade situationen på spannmåls- 10 Grodden Nr

11 framtiden Blivande chefen för Lantmännen Lantbruk, Johan Andersson, var på plats på konferensen för att berätta lite om sig själv för de förtroendevalda. Han förklarade att lantbruk är något han hållit på med hela livet: För mig är det oerhört viktigt att bonden står i centrum. Fokus på kund och leverantör är grundläggande. Jag tror att vi kan knyta ihop hela Lantmännen till en fin affär det är ett vinnande koncept! Dagen efter distriktsstyrelsekonferensen var det utbildningsdag på tema Från vippa till flinga för de förtroendevalda. Efter föreläsningar fanns det möjlighet till gallerivandring för att ställa närmare frågor till föreläsarna. Jennie Johansson (t v) är dietist på Lantmännen Cerealia och lotsade deltagarna genom snårskogen av dieter och hälsotrender. En som passade på att ställa frågor om kost var koncernstyrelseledamot Lena Philipsson (t h). lemmar i Lantmännen i dag är ungefär två tredjedelar av vad det var Att det blir färre lantbrukare i Sverige är en utveckling som bedöms fortsätta och det innebär också svårigheter att hitta medlemmar som vill vara förtroendevalda. Han ställde en öppen diskussionsfråga till deltagarna: Hur kan vi vässa uppdraget för att öka intresset för att bli förtroendevald? Hur kan distriktsorganisationen ännu bättre bidra till att utveckla lantbruket och stärka förtroendet för Lantmännen? För att få fart på diskussionen hade dessutom fyra distriktsstyrelser fått i uppdrag att berätta lite mer om hur de arbetar och hur de vill se framtiden: Västmanland, Västernorrland, Östergötland och Örebro. Det blev fyra helt olika bilder av ägarorganisationen, från Västmanland som är nöjda med vad de har i dag till Örebro som ville ha en radikal förändring och en dramatiskt höjd minimiinsats för engagera medlemmarna i allmänhet och de förtroendevalda i synnerhet. Med dessa utgångspunkter tog en diskussion vid som gick i alla tänkbara riktningar. Efteråt konstaterade flera deltagare att de kanske önskat att man kunnat komma fram till en gemensam ståndpunkt, men att diskussionen samtidigt satte fingret på punkten: så här olika förutsättningar har vi i landet. marknaden har gjort att makten förskjutits bakåt i värdekedjan för spannmål. Verksamheterna närmast lantbruket är de största vinnarna: till exempel handeln med insatsvaror, lantbruksmaskiner och spannmål. Även dagligvaruhandeln klarar förändringen relativt bra, tack vare sin storlek och position på marknaden. Lönsamheten i mellanleden, förädlingsindustrierna, blir därmed pressad från två håll: spannmålsråvaran blir dyrare, samtidigt som konkurrensen och prispressen från dagligvaruhandeln ökar. För att möta dessa utmaningar kommer kostnadseffektivitet att vara fortsatt viktigt, liksom satsningar på innovation och attraktiva kunderbjudanden. Priset påverkar på alla nivåer Utvecklingen i världen ger dyrare spannmål och en ryckig marknad. Priset på spannmål påverkar alla Lantmännens verksamheter. Det har lett till intressanta möjligheter för Lantmännens spannmålsverksamhet som handlar med en attraktiv råvara. Å andra sidan är ökade kostnader en utmaning för foderköpande lantbrukare. Prisbilden innebär också utmaningar för de av Lantmännens industriella verksamheter som använder spannmål som råvara. I grunden är det positivt att vi har en attraktiv råvara, men det ställer krav på oss att hantera situationen och knyta samman värdekedjan från jord till bord. Vi måste lyckas vidarebefordra de stigande råvarupriserna till våra industrikunder, det vill säga kunna ta mer betalt för våra produkter. Som aktör i norra Europa måste vi nu hitta vår roll på en marknad med stigande efterfrågan. Text: Helena Holmkrantz Nr Grodden 11

12 Livsmedel Mat från Lantmännen till lunch? I storstäderna äter så många som hälften sina luncher ute på stan, Pasta, populär mat på skolorna. Pasta är gott, nyttigt och lättsålt Det är inte svårt att sälja in våra produkter. Ett bra argument när det gäller pasta är att den är närproducerad, eftersom Lantmännen har landets enda pastafabrik, säger Maggan Tedenbäck, som är säljare på Lantmännen Cerealia Foodservice. På Mörbyskolan i Danderyd strax utanför Stockholm serveras denna dag just pasta, med grönsaker och falukorv. Vera Bodén, som går i sjuan, skiner upp när hon kommer in i matbespisningen. Åh, fussili! De är ju så söta och goda! Pastan är en storfavorit bland skoleleverna, intygar kökschefen Anette Niklasson. En ny favorit från Lantmännen Cerealia Foodservice är annars skogshuggarkorven: Vi serverade den i går och den var otroligt god!. Och omdömet från henne är att lita på, maten på denna skola är omnämnd i White guide, som utser Sveriges bästa matställen. Populära pannkakor Pannkakorna tycks dock vara populäraste maten från Foodservice. Godare än de jag får hemma, är omdömet från eleven Elsa Berlin. Men Anette Niklasson serverar ändå pannkakor högst ett par gånger per termin. 500 elever som äter 5-6 pannkakor var det blir helt enkelt för dyrt. 12 Grodden Nr

13 Har du varit på café nyligen? Det är du inte ensam om. Vi svenskar fikar och lunchar ute mer än någonsin och den stadigt ökande marknaden skapar möjligheter för Lantmännen. Lantmännen Cerealia Foodservice förser sedan länge skolor och äldreboenden med pannkakor, färsrätter, pasta och mycket annat. Men nu ökar också efterfrågan från privata caféer och lunchställen landet runt. Text: Lalla Lindström Foto: Eva Wernlid Skolor, vård och omsorg är Lantmännen Cerealia Foodservice största marknad, dit går 80 procent av alla produkter. Men i takt med att alltfler äter ute ökar den privata marknaden, med lunchrestauranger, pizzerior och kaféer. En trend är också att efterfrågan på klimatsmarta och ekologiska produkter ökar kraftigt. Nästan en fjärdedel av alla luncher äts ute idag. I storstäderna äter så många som hälften sina luncher ute på stan, konstaterar chefen för Lantmännen Cerealia Foodservice, Pelle Eriksson och fortsätter: Men allra mest ökar besöken på kaféerna. Hela 24 miljoner gånger i veckan tas det en fika! Och allt talar för att utvecklingen fortsätter och att alltfler äter och fikar ute. Det finns en stor potential i privata lunchrestauranger och kaféer. Foodservice erbjuder framför allt de svenska böndernas produkter. Men eftersom man storsatsar på konceptet Dagens lunch samarbetar man med andra företag för att kunna erbjuda hela lunchmenyn; med till exempel kycklingspett (Kronfågel), korv (Värmlandschark), grönsaker (Frigodan)och rapsolja (Århus Carlshamn) tillsammans med Lantmännens egna produkter, som pannkaka, färsrätter, pasta och matkorn. På det sättet förenklar vi för kunden och ökar lönsamheten för ägarna, säger Pelle Eriksson och pekar på en inramad tavla på väggen med just det budskapet. Pasta i alla former Vi träffar honom och marknadschefen Cecilia Ceder på Lantmännen Cerealia i Järna, där de löpande banden producerar tonvis med pasta i tre linjer. Detta är den största pastafabriken i Skandinavien och tillika den enda, förutom en mindre fabrik i Finland. Pastan tillverkas i olika former som spaghetti, spiraler, fusilli men framför allt i form av makaroner, fortfarande den pastatyp som säljs mest i Sverige. Det mesta av pastan går till detaljhandeln, men hela ton säljs genom Foodservice till restauranger och storkök. Pastan är alltså en storsäljare för Foodservice, men den största volymprodukten är fortfarande vetemjölet, som levereras i säckar om 25 kilo och säljer 15 miljoner kilo per år pannkakor per dag Nästbästsäljare är faktiskt pannkakorna. I Lantmännens fabrik i Laholm tillverkas pannkakor om dagen, som fryses in för att sedan levereras till hela landet. Här gör man inte bara de traditionella pannkakorna utan också rotfruktspannkakor, ugnspannkakor, crêpes, raggmunkar Dagens trend är att allt ska se hemlagat ut. Så även fast detta är storproduktion, så är pannkakorna inte helt runda utan lite naggade i kanten och när man tuggar på raggmunken känns bitar av potatis. Det verkar som om det smakar bättre då, säger Pelle Eriksson leende tillägger att det är en del av Foodservices framgång. Att det känns hemlagat och håller hög kvalitet har bidragit till att man är klart marknadsledande på pannkakor till restauranger och storkök. Mycket av vår framgång beror också på att vi har stor trovärdighet, inflikar Cecilia Ceder och syftar på styrkan i att Foodservice via Lantmännen representerar de svenska bönderna. Att säljarna är trovärdiga och uppskattade, det har man svart på vitt på. En branschundersökning visar nämligen för tredje året i rad att Lantmännen Cerealia Foodservice säljkår är den som uppskattas mest av kunderna. Undersökningen omfattar alla större leverantörsföretag och kunderna bedömer leverantörerna, bland annat med frågor om affärsmässighet, innovation och förtroende. Klimatsmart mat Den trovärdigheten betyder också mycket när Foodservice lägger anbud i upphandlingar inom den offentliga sektorn. Idag handlar mycket om miljö, klimat och ekologi. Redan 2006 tog regeringen ett beslut om att 25 procent av all mat som upphandlas till offentlig sektor ska vara ekologisk, berättar Cecilia Ceder. Efterfrågan på ekologisk och miljövänlig mat växer kraftigt: Ett exempel är Malmö kommun som har fattat beslut att all mat som serveras i offentlig sektor ska vara ekologisk redan år Det är ett makalöst mål! I Foodservices framtida sortiment kommer vi alltså att få se alltfler ekologiska och klimatsmarta produkter. Bland nyheterna i höst finns till exempel en klimatsmart pannbiff gjord på helt och hållet svenska råvaror: med en lägre mängd nötkött, gula ärter, bönor och havregryn. Den blir inte bara klimatsmart Cerealia Foodservice utan har också bra näringsinnehåll, konstaterar Cecilia Ceder. Dessutom redovisar vi våra produkters råvaror och deras ursprung, allt ska finnas med i detalj, det ser vi på anbudskraven. Nya produkter i samarbeten Vi har bra möjligheter att snabbt ta fram nya produkter, till exempel i samarbete med skolkök. Den del av Lantmännen som säljer till detaljhandeln är mer styrd av en inköpare centralt för exempelvis ICA medan man i Foodservice fortfarande kan påverka sortimenten lokalt hos den enskilda resturangen, menar Pelle Eriksson och fortsätter: Vi har fortfarande möjligheten att prata med kunderna och utveckla produkterna direkt i samarbete. Världen är full av möjligheter, och vi har hittills bara bearbetat en bråkdel av de restauranger som finns i Sverige. Förutom ansvaret för försäljningen i Sverige har Foodservice samarbetsparter i Finland och i Danmark som säljer pasta och pannkakor. Dessutom finns det fortfarande stora potentialer hos en del stora industrikunder i Sverige och internationellt. Foodservice är redan i dag en lönsam del av Lantmännen livsmedel och målen för framtiden är satta på fortsatt lönsam tillväxt, konstaterar Pelle Eriksson. Cerealia Foodservice benämndes förr Restaurang & Storkök, den del av Lantmännen som inte riktar sig till detaljhandeln. Foodservice saluför cirka 270 olika artiklar. Vetemjöl, pasta och pannkakor är störst, men man säljer också till exempel färsbiffar, korvar, grönsaker och rapsolja. Egna varumärken är Kungsörnen, AXA, GoGreen och GranGusto. Säljuppdrag är Frigodan, Värmlandschark, Rapsona och Ögonblink. Största kundgruppen är offentlig sektor med motsvarande 80 procent av försäljningen. Skolorna är störst, dit går hela 50 procent av produkterna. Lantmännen Cerealia Foodservice har 25 anställda, varav 20 är säljare. Får det vara en kartong pasta från Kungsörnen? Säljaren Maggan Tedenbäck och kökschefen Anette Niklasson spexar. Mm, fussilin är god! säger Vera Bodén och provsmakar en bit, flankerad av Elsa Berlin och Melvin Lindquist i matkön. Ja, visserligen är vår mat lite dyrare, men vi säljer på vår höga kvalitet. Vi har helt enkelt kanonprodukter! säger Maggan Tedenbäck stolt på bästa säljarmanér. Hon säljer Foodservices produkter till offentlig sektor i norra Stockholm, däribland alltså Mörbyskolan. Här är några faktorer hon brukar framhålla när hon talar om produkter som pasta, färsbiffar, kyckling, rapsolja: Maten är lagad på riktiga ägg, den har bra näring, pastan har bra kokbarhet, det går att koka stora mängder som håller sig bra. Och att vår mat kommer från svenska bönder känns tryggt och är ju också en fördel rent klimatmässigt, säger Maggan Tedenbäck stolt. Och i dörren till skolbespisningen trängs nu åttorna som väntar på sin tur att lägga för sig av pastan. Text: Lalla Lindström Bild: Eva Wernlid Nr Grodden 13

14 Livsmedel pannkakor om dagen På Lantmännen Cerealias fabrik i Laholm rullar de fram, nygräddade pannkakor av alla de slag. Vad detta är? Jo, en precis lagom mängd pannkakssmet, som strax åker på löpande bandet genom ugnen för att gräddas till en alldeles lagom stor frasig pannkaka. Vi har cirka 60 olika recept och utvecklar ständigt nya varianter. Här på fabriken tillreder vi också olika färsprodukter, men pannkakorna är absolut störst produkten, speciellt de vanliga tunnpannkakorna. Men vi har cirka 60 olika recept och utvecklar ständigt nya varianter. Vi tillreder allt från grunden, egentligen på samma sätt som hemma fast i betydligt större skala, säger produktutvecklaren Andreas Roslund. En färdigblandad räkfyllning med dill dimper automatiskt ner på pannkakan Bland alla perfekta pannkakor, vikta eller ovikta, dubbla eller enkla, med eller utan fyllning, ekologiska, osockrade finns sådana som inte blivit tillräckligt perfekta och som behöver sorteras bort. Här sköter Mona Dahlgren och Johnny Nilsson det jobbet. Pannkakorna rullas ihop till crêpes under översyn av Iréne Strivall. Här slutförpackas pannkakorna i stora kartonger under överinseende av Mika Sahlin. Innan pannkakorna packas i kartongerna har de varit i frysen en halvtimme. Nu rullas kartongerna ut för att lastas på stora pallar och förvaras i en annan frys innan de fraktas till kunden. Hållbarheten och kvaliteten blir faktiskt bättre genom att vi djupfryser pannkakorna, säger produktutvecklaren Andreas Roslund. Mjöl, vatten, ägg och olja förs automatiskt in i rätt mängd i tråget där smeten blandas. Här ryms närmare 1000 kilo smet åt gången. Eveline Sjöstedt fullbordar smetblandningen genom att manuellt hälla i kryddblandningen. 14 Grodden Nr

15 Nyheter Ny tillförordnad vd för Unibake Jan Henriksen, vd Lantmännen Unibake, har valt att lämna sin tjänst för att anta andra utmaningar utanför Lantmännen. Jag beklagar Jans beslut att lämna Lantmännen Unibake, som har genomgått betydande och viktiga förändringar under Jans ledarskap. Samtidigt respekterar jag Jans eget beslut att söka nya utmaningar utanför Lantmännen. Jan kom till Lantmännen som vd för Kronfågelgruppen i början av 2009, och hade en avgörande och väsentlig roll i den positiva vändningen av verksamheten. I januari 2012 blev han vd för Lantmännen Unibake och har under sin tid som vd svarat för många viktiga bidrag till Unibakes utveckling. Jag vill passa på att tacka Jan för sina insatser i Lantmännen, och önskar honom lycka till i sin framtida karriär, säger Per Olof Nyman, vd och koncernchef för Lantmännen. Werner Devinck, nuvarande vd för Lantmännen Unibake i Storbritannien, kommer att ersätta Jan som tillförordnad vd. Werner har lång erfarenhet från ledande positioner inom koncerner som Philips och Whirlpool, och för med sig en betydande internationell erfarenhet. Hans tidigare karriär inkluderar vd-positioner i Benelux, Polen och Tyskland och andra seniora roller på Europanivå inom Whirlpool. Werner talar flytande holländska, engelska, tyska och franska och bor med sin familj i Knokke-Heist, Belgien. Stenugnsbakade nyheter från Schulstad Två nya rustika stenugnsbakade brödsorter hoppas Lantmännen Unibake ska få alla brödentusiaster att skynda till butikshyllorna. Bröden är av filonetypen, det lovordade, långa och smakrika italienska brödet som italienaren gärna använder till scarpetta. Under varumärket Schulstad finns det sedan i oktober i två varianter: Filone Havre och Filone Råg. De har utvecklats av produktutvecklare Michael Stenholt som med glimten i ögat berättar: För att få fram ett bröd med rätt form och det rustika utseende vi ville ha blev vi tvungna att ta en tur ut på lagret i Holstebro och hitta gammeldags redskap som vi kunde bygga om. Bröden bakas i stenugnen i Holstebro och alla bröd ser därför lite olika ut. De bakas på olika typer av surdeg för att få en riktigt fyllig brödsmak. Filone Havre är en ljus variant bakad med havregryn för att in inkråmet lite tyngd. Filone Råg är lite mörkare. Dessa är nyckelhålsmärkta och bakade på fullkronsvetemjöl och rågflingor. Båda varianterna har den karaktäristiska sega skorpa som ett filonebröd ska ha. Bröden lanserades den förste oktober och kan bland annat köpas i Coops butiker. Samarbete inleds för vassare affärsutveckling Lantmännen har inlett ett samarbete med affärsinkubatorn STING för utveckling av Lantmännens innovationsprojekt. I samarbete med STING ska Lantmännen satsa ännu mer fokuserat på affärsutveckling i strategiskt viktiga innovationsprojekt. Vi på Lantmännen har en lång tradition av forskning och innovationer och nu ska vi satsa ännu mer på affärsutveckling för konkreta affärer. Samarbetet med STING är en viktig del i detta, säger Mats Larsson, forsknings- och utvecklingsdirektör på Lantmännen. STING har sedan starten 2002 varit med och utvecklat över 100 innovativa nystartade bolag. Det första projektet från Lantmännen som har antagits till STINGs inkubator är Cgrain AB. Cgrain utvecklar och tillverkar instrument för optisk kvalitetskontroll av spannmål. Marknaden är spannmålshandlare, kvarnar, mälterier, gryntillverkare och växtförädlare. Lantmännen satsar årligen 300 miljoner kronor på forskning och utveckling. Stora satsningar görs på utveckling av bland annat spannmålssorter, livsmedelsprodukter, foder, växtodling och biologiskt växtskydd. Under de senaste 25 åren har mer än 600 projekt genomförts med en omsättning på mer än 250 miljoner kronor. Nya generationen Bäst i klassen gång på gång! Fendt 828 Vario SCR blev inte bara Årets traktor 2011 utan slog också nytt världsrekord i DLG:s PowerMix-test i februari samma år. Nio månader senare sattes nytt världsrekord av Fendt 936 Vario SCR. Och i slutet av 2012 slog Fendt 724 Vario SCR rekord i klassen hk med en dieselförbrukning på 254 g/kwh i det aktuella testet. Varför inte själv sätta Fendts världsmästare i effektivitet på prov? Kontakta din säljare redan idag. Tel Tel Uppgradera till Profi plus för bara :- (ord pris :-) Erbjudandet gäller vid köp av traktor ur Fendts modellserier 700-, 800- och 900 Vario SCR till och med den 15/ Kontakta din säljare för mer info. LH1311 Traktorerna på bilden kan vara extrautrustade. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel. Nr Grodden 15

16 Växtodling Högre skördar kräver rätt insats i rätt tid Att få till en stor höstveteskörd handlar framför allt om management att göra rätt sak vid rätt tillfälle. Det är en av slutsatserna som kan dras av första delen av projektet Höstvete mot nya höjder. En annan slutsats är att framgång i höstveteodling, mer än i andra grödor, är att jämföra med ett komplext pussel. I nästa fas tar forskarna vid för att detaljstudera möjligheterna till höjda skördar i Sverige. Projektet Höstvete mot nya höjder har som mål att ta reda på varför svenska höstveteskördar stagnerar. Projektet drivs av Odling i balans tillsammans med Lantmännen Lantbruk Växtråd, SLU och Hushållningssällskapet och samfinansieras av Lantmännens Text: Helena Holmkrantz Forskningsstiftelse, LRF och SLF. Tre faser Första delen av projektet är nu avslutat och vad man kommit fram till kommer att redovisas i samband med ett seminarium den 28 januari. Så här långt har projektet bestått av tre faser. I den första fasen har man samlat befintlig kunskap ett samlat grepp över vad vi redan vet och vad forskare i Sverige kommit fram till inom dränering, gödsling, sortegenskaper, växtskydd och jordbearbetning med flera områden. Här har också forskare fått uttala sig om vad de tror om framtida forskningsoch rådgivningsbehov. I den andra fasen har en rad lantbrukare som odlar höstvete intervjuats. Hur gör de? När? Hur tänker de kring höstvete och hur gödslar de? Hur stora skördeökningar är möjliga? För det tredje har man samlat in kunskap från andra länder och vilka odlingsproblem som finns i dessa länder. Hur odlas höstvete i Storbritannien, Danmark, Tyskland och Frankrike? Vad har de för strategier för att höja skördarna? Det här projektet är ett sätt att ta ett steg tillbaka och fundera över vad vi vet innan vi går vidare med nya studier. Vi har ägnat det här året åt att identifiera områden som är värda att gå vidare med, förklarar Helena Elmquist, som är verksamhetsledare för Odling i Balans. Management syns i statistiken Växtråd har gått igenom sitt stora statistiska material för att se hur stor betydelse management har för höstveteskördarna. Redan i våras gav Anders Krafft på Växtråd en förhandsglimt av vad materialet rymde (artikel i Grodden ). De fortsatta undersökningarna har bekräftat vad man redan då kunde Nu växer det i tävlingsfältet Det har kommit upp rätt fint. Men klarar det vintern? Är det inte lite djupt sått? Och det är lite luckor här och var. Frågan är när vi ska sätta in svampbehandlingen. Det är blött, men hinner vi komma ut med en omgång i höst och köra två eller tre i vår? Men vi har ju bara 15 åtgärder, vi måste kanske säkra lite Diskussionsvågorna går höga i tävlingsfältet utanför Löderup på Österlen. Man mäter och granskar ingående, tittar på grannfältet, jämför och spekulerar. Många av de 40 lagen har representanter på plats denna strålande vackra senhöstdag, när det är dags för samling och seminarier kring tävlingen Vetemästaren, där målet är maximal veteskörd. Höstvetet har börjat bestocka sig och det är dags att ta ställning till nästa steg. Att delta i en tävling som den här ger stora möjligheter att samla på sig kunskap som kan gynna Lantmännens kunder och medlemmar framöver. Testa strategier Lantmännen har tre lag som ställs mot deltagare från såväl England och Tyskland som de nordiska länderna. Alla tre Lantmännenlagen har valt olika sorter, vilket gör det möjligt att testa olika strategier. Lantmännen koncernstyrelse har valt sorten Hereford, Agroetanol har satsat på sorten Mariboss, den vanligaste sorten i tävlingsfälten, och slutligen Lantmännen Lantbruk Chans som chansat med sorten Oakley, vilket de är ensamma om bland de tävlande. Lantmännen har också en tå in i Team Finland, genom växtodlingssäljaren Fredrik Bodin, från Hammenhög, som 16 Grodden Nr ställer upp som lokal rådgivare till det långväga tävlingslaget. Desirée Börjesdotter för Lantmännen Lantbruk Chans är på plats för att inspektera fältet tillsammans med några kolleger. Hon granskar både de egna tävlingsrutorna och passar på att kolla läget i Lantmännens andra bidrag också. Att jämföra med andra tävlande är förstås ofrånkomligt, även om det i slutet av oktober knappast går att skönja vare sig vinnare eller förlorare: Det går inte att säga så mycket ännu, men man kan se att det är stor skillnad i utsädesmängd mellan de olika tävlingsbidragen, konstaterar Desirée och forsätter: Det ser ut att ha kommit upp bra, men vi har också fått litet luckor i bestånden. Det är det ganska många som fått. Vi får se vad det kommer att innebära i längden. Vintern avgör Det avgörande framöver är hur vintern blir varm, kall, barfrost, tidig snö eller sen. Övervintringen kan betyda vinna eller försvinna. Vi har ju chansat på en sort som Några av Lantmännen Lantbruks representanter i tävlingen, fr v: Erik Persson, Hans Thorell, Desirée Börjesdotter och Fredrik Bodin. Alla tre Lantmännenlagen har valt olika sorter, vilket gör det möjligt att testa olika strategier. har potential att ge mycket hög skörd, men vi vet samtidigt att den kan utvintra om det blir en besvärlig vinter. Vad är en optimal vinter för er? Tja, ett litet snötäcke som skyddar tidigt och gärna en ganska mild vinter runt nollan eller strax över, då har vi god chans, säger Desirée. Agroetanol vill ha högre skördar Lantmännen Agroetanol har sitt eget lag med i tävlingen och motiverar det med att man är Sveriges enskilt största spannmålsförbrukare. Just därför är det intressant att delta i en tävling som främjar en hög skörd och stor spannmålsproduktion. Mariboss har vi valt för att sorten har jämn hög avkastning och samtidigt en säkerhet i vinterhärdighet. Det finns någon sort med större potential men det kan bli vinter även på Österlen, förklarar Bo Hellstedt på Agroetanol. Text och bild: Helena Holmkrantz

17 Så i rätt tid med optimal täthet! Helena Elmquist, verksamhetsledare för Odling i Balans. Bekämpa på rätt sätt och i rätt tid! ana: att göra rätt saker i rätt tid har avgörande betydelse och det är något som i materialet dessutom visar sig vara svårare att nå på en stor gård än på en mindre. Intervjuer har gjorts på 32 gårdar från fyra olika regioner, Skåne, Östergötland, Västergötland och Mälardalen. Hälften är gårdar som har högre skördar än genomsnittet och hälften är normalskördegårdar. Hur man gör på de olika gårdarna och när har sedan studerats närmare. En av slutsatserna av denna delundersökning är att när gårdarna blir större hänger inte alltid verksamhetsplaneringen med i tillräckligt hög utsträckningen, det blir svårare att få till rätt åtgärd vid rätt tillfälle. Dessutom har det visat sig att plusgårdarna generellt har högre växtnäringsutnyttjande, därmed ligger det nära tillhands att dra slutsatsen att högre skörd inte säkert behöver innebära mer läckage. Det är mer växtnäring i omlopp, men det kan också utnyttjas väl. Undersökningen har följts upp och visar att även själva inställningen till hur man får en hög skörd skiljer sig åt mellan gårdarna. På plusgårdarna är management sådd, gödsling och svampbekämpning i rätt tid, samt personalplanering den viktigaste frågan för att få bra skörderesultat. Det är en fråga man arbetar aktivt med, medan exempelvis markfaktorer inte anses fullt så viktiga. På normalgårdarna är rankningen den omvända! Dräneringen har betydelse Ett annat delprojekt har rört dränering. Det är en åtgärd som man pratat väldigt lite om under många år. Men nu är tanken tillbaka igen och att ha en god dränering tycks vara en viktig parameter för en bra skörd. Effekterna av dränering varierar naturligt mellan åren beroende på väderlek, men siffrorna talar ändå sitt tydliga språk och pekar på ett genomsnittligt skördebortfall på 30 procent i höstveteodlingen när dräneringen inte fungerat optimalt. Seminarium i januari Den 28 januari kommer branschen att samlas till ett seminarium där resultaten från Höstvete mot nya höjder presenteras lite mer ingående. Den samlade bilden bakom stagnationen ska ligga till grund för en mer målinriktad forskning och försöksverksamhet som så småningom ska kunna hjälpa de svenska odlarna till bättre höstveteskördar. Mycket forskning som görs når aldrig dem som skulle ha nytta av den i praktiken. Men det här projektet ska bädda för efterfrågestyrd forskning, säger Helena Elmquist. För att se till att resultaten verkligen når ger man i samband med seminariet ut en bok som summerar vad man hittills fått fram: Det finns inga enkla slutsatser när det gäller höstvete. Det är som ett komplicerat pussel, med många bitar som alla måste ligga på rätt plats i rätt tid, sammanfattar Helena Elmquist. Värdefulla möten på Elmia Elmia är en plats för möten. Lantmännens monter samlar många besökare. Elmia är en plats för möten mellan Lantmännens medlemmar, ägare, leverantörer och kunder. Jag uppskattar att få träffa lantbrukare från många olika delar av landet, säger Lars Ordell, distriktsstyrelsen Jönköping- Tranås. Lantmännens monter på Elmia fylls hela tiden på med nya besökare. Säljare, produktchefer och foderutvecklare har fullt upp att diskutera allt från växtodling till utfodring med besökarna. Kampanjen Prata med oss! startades redan i somras och sedan dess har många tagit chansen att fylla i en enkät och på så sätt säga sin mening om Lantmännen. Frågorna är ett bra sätt att få igång dialog och samtal, säger Lars Ordell. Som förtroendevald vill jag vara en länk mellan medlemmarna och företaget. Hans kollega Göran Pettersson från distriktsstyrelsen Sunnerbo-Värnamo tar sig just nu tid att prata med Katrine och Per-Johan Andersson på Flata lantbruk i Torpshammar nära Sundsvall. Det är jättetrevligt här på Elmia, säger Göran. En bra atmosfär, trots att vi vet att många lantbrukare har det besvärligt. Många passar på att säga sitt hjärtas mening. Det är bra. Någon negativ kritik har jag inte att komma med, konstaterar Per-Johan. Jag är nöjd varje gång vi har kontakt med Lantmännen. Vi får alltid bra service och den hjälp vi behöver. Elisabet Söderström jobbar inom Lantmännens medlemsorganisation. Elmia är en mötesplats, säger hon. Det är en bra chans att få träffa medlemmarna, som i de flesta fall även är våra kunder och leverantörer. Anders Sandberg har en gård i Brunseryd utanför Aneby med köttproduktion. Han tillbringar en heldag på Elmia träffar kollegor och kollar på lite nyheter. Nu passar han på att byta några ord med Lars Ordell. Jag tycker att ni lyssnar när jag har synpunkter att framföra, säger han. Jag Lars Ordell, distriktsstyrelsen Jönköping-Tranås, fick möjlighet att berätta mer om Lantmännen för besökarna. har haft en relation med Lantmännen hela livet och vet vilka kanaler jag ska vända mig till i olika frågor. Oftast fungerar det bra. Text: Katarina Averås Foto: Johan Rääf Nr Grodden 17

18 Bra mat på bönders vis Det sprider sig en lockande doft över Coop Forum i Boden när Vivian Boström äntligen kan lyfta ut en varm höstgratäng med pasta och skogssvamp ur ugnen. Det har tagit lite tid. Strömmen har inte fungerat, men nu kan hon och Börje Nilsson, förtroendevald i distrikt Norrbotten, börja bjuda hungriga kunder som genast flockas kring deras monter. Det är ett gyllene tillfälle att visa upp Lantmännen från jord till bord för konsumenterna. Text: Marianne Söderberg Bild: Erik Holmstedt Lantmännen visar upp sig Från jord till bord För andra året i rad finns Börje Nilsson på plats i butiken i Boden för att slå ett slag för Lantmännens produkter. För honom är det en självklarhet att ställa upp. Som en av ägare av Lantmännen ligger det i hans eget intresse att berätta om den kedja som börjar med hans eget arbete hemma på gården och slutar på konsumenternas bord. För oss bönder är det viktigt att våra varumärken syns, att folk vet vilka som ligger bakom våra olika produkter. Som enskild bonde kan jag inte göra så mycket för det i vardagen, då handlar det ju mest om att jobba på, att hinna med allt som ska göras. Men när tillfälle bjuds tycker jag att det är roligt att få berätta, för jag tror att det behövs, säger Börje Nilsson. Mjölkgård i Åkerby Gården hemma i Åkerby några mil norr om Boden driver Börje Nilsson tillsammans med sin bror. Två anställda har de också, bland annat en av sönerna. Lantbruket startades av hans far Ingemar Nilsson, en välkänd profil inom jordbruksnäringen i Norrbotten, som hade hoppats på att Börje som äldste sonen skulle ta över. Han var väldigt besviken farsgubben när jag drog iväg hemifrån och började jobba som lastbilschaufför, säger Börje Nilsson. I början av 90-talet väcktes tankarna på att bygga ut ladugården med plats 18 Grodden Nr för 44 kor till en större med lösdrift. Under devisen kan själv ställde sönerna upp och hjälpte till med det nya bygget som innebar plats för 75 kor i lösdrift. Några år senare flyttade Börje Nilsson och hans familj hem till Åkerby och han och brorsan tog över driften. Bara några år senare reste pappa Ingemar söderöver på semester och kom hem och var eld och lågor. Han hade varit och hälsat på hos en kollega som körde med robotmjölkning och nu tyckte han att vi också skulle satsa. Vi fick hejda honom, jag och brorsan, minns Börje med ett leende. Men gammal vet kanske bäst ändå, för 2005 stod den nya ladugården med plats för upp till 130 mjölkkor redo att tas i bruk. Även denna gång byggde far och söner på egen hand, flyttade ut väggarna på den befintliga ladugården och satte upp nya takstolar. Men kvigorna ryms inte, de transporteras till ett lantbruk i Älvsbytrakten som blivit viktiga samarbetspartners. Delar ut recept På plats i butiken i Boden delar Börje ut recept och ett frågeformulär där kunderna får gissa på de fyra sädesslagen. Själv odlar han ingen spannmål, bara vall, men han hoppas kunna göra det i framtiden. Problemet är att vi har för lite åkermark i vår by, men som tur är har vi Lantbrukaren Börje Nilsson från Åkerby utanför Boden är en av sammanlagt 50 svenska bönder som deltar i kampanjen Bra mat på bönders vis. Birgitta Axelsson är en av de intresserade kunderna på Coop Forum i Boden. nästan inga stenar i markerna. Därför har vi brutit ny mark från tio hektar skog och vi har ytterligare fem hektar som vi ska börja ta oss an. Nu har vi har ansökt om att få köpa in skog i närheten för att kunna utöka odlingarna ytterligare, men hittills har vi bara blivit föreslagna områden som ligger alldeles för långt bort. Ändå har vi statlig skog i närheten, så det borde ju kunna ordna sig tycker man, säger Börje Nilsson som erkänner att han känner sig lite uppgiven ibland. Sammanlagt finns det cirka jordbruksföretag som brukar minst två hektar åkermark i Norrbotten. Men långt ifrån alla har livsmedelsproduktion på gården. Ungefär 250 jordbruk har matproduktion i någon större omfattning. Mjölkgårdarna blir allt färre, men större och effektivare. Ändå minskar mjölkproduktionen totalt sett. Jag har en känsla av att man är bättre på jordbrukspolitik både i Norge och Finland. Orsaken är nog att de har haft krig, det har inte vi. Man kan ju verkligen fråga sig hur många dagar vi i Sverige skulle klara matförsörjningen om det blev allvar. Kampanj i 600 butiker Tillsammans med 50 kollegor över hela landet ställde sig Börje Nilsson i höst i en matbutik för att påminna om en näring som i dagens läge ofta glöms bort. En paradox i en tid när de svenska jordbruken och deras produkter upplevs som så viktiga av konsumenterna. Kampanjen Bra mat på bönders vis

19 VAD VET KUNDEN OM LANTMÄNNEN? Vi ställde två frågor till några kunder i Coop-butiken i Boden: 1. Vad vet du om Lantmännen? 2. Känner du till vilka varumärken Lantmännen står bakom? Ove Lindberg, Boden 1. Lantmännen är en organisation som ägs av Sveriges jordbrukare. 2. Mjölet åtminstone, heter det Kungsörnen? Men jag är säker på att det finns många fler varumärken, Lantmännen är en stor organisation. Vi vet att cirka 80 procent av svenskarna är intresserade av att veta vilket företag som ligger bakom de matprodukter de köper. har pågått under fem veckor i september-oktober och arrangerats i inte mindre än 600 butiker sammanlagt. Syftet med kampanjen har varit att stärka kopplingen mellan Lantmännen och dess produktvarumärken, att driva försäljningen, men också att inspirera till att laga mat av det som säsongen bjuder en nödvändighet för en hållbar utveckling. I samband med kampanjen genomförs också en undersökning om vad svenskarna vet och tror odlas i Sverige, något som följs upp av regionala pressmeddelanden med information om vad som faktiskt odlas i varje region. Vi vet att konsumenten i dag vill veta vilket företag som ligger bakom de matprodukter de köper. Lantmännen har en konkurrensfördel gentemot många andra producenter. Det faktum att Lantmännen ägs av svenska bönder och tar ansvar från jord till bord skapar stort förtroende, säger Anneli Hansson, som ansvarar för kampanjen på Lantmännens marknadsavdelning. Det är lite si och så både med kunskaperna om Lantmännens produkter och de fyra sädesslagen där på Konsumbutiken i Boden och många försöker skämta till sig facit av Börje som delar ut tävlingsblanketterna där högsta vinsten är en kasse med bra mat. Nog märker jag att folk är intresserade av varifrån maten kommer och nog är det bra att vi bönder visar upp oss emellanåt, vi är nog ganska anonyma faktiskt. Siv Lindberg, Boden 1. Jag känner till det gröna märket, den där grodden. Det är Lantmännens. 2. Nej, jag kan inte räkna upp några märken, men jag tittar alltid efter den gröna grodden på produkter. För mig är det en kvalitetsstämpel, jag är noga med maten. Jennifer Nilsson, Boden 1. Typ ingenting. Ett företag? 2. Nej. Nr Grodden 19

20 Nytt från distrikten Lärorik ungdomsträff Lantmännens ungdomsträff samlade över 80 lantbruksintresserade ungdomar på Hotell Södra Berget i Sundsvall den 16 november. Deltagarna träffade representanter från Lantmännens olika grenar för att lära sig mer om organisationen och fick tillfälle knyta nya kontakter. Ungdomsträffens deltagare var allt ifrån studerande till redan etablerade unga bönder från Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Det blev en heldag med information och inspiration och en kväll med middag och umgänge under festliga former för nya och blivande Lantmännenmedlemmar. Dagens första föredrag höll före detta koncernstyrelseordföranden i Lantmännen, Thomas Bodén. Han pratade om lantbrukskooperationen som idé och om hur den fungerar i dag. Vad som är visionen bakom och om hur föreningen verkar för att gynna sina ägare. Deltagarna fick diskutera olika ämnen i grupper och lyfta fram synpunkter och frågor, bland annat diskuterades frågor som ägarnytta och konkurrenskraft. Thomas seriösa men ödmjuka ledarskap öppnade för diskussion och argumentation. Ingen fråga upplevdes som för liten eller för stor och flera deltagare uttryckte senare att de fått en helt ny inblick i hur Lantmännen fungerar. Förre styrelseordföranden Thomas Bodén berättade om lantbrukskooperationen som idé på ungdomsträffen i Sundsvall. Jenny Johansson från Axa Sports Club föreläste senare om kost och hälsa utifrån sitt arbete som dietist. Deltagarna fick tillfälle att lära sig mer om hur man med små enkla metoder kan ändra sina kostvanor för att leva lite sundare. Föredraget var inspirerande och lockade till skratt bland deltagarna. Från Junsele till Ukraina Föreläsningsprogrammet avrundades med Junselesonen Stefan Stolt. Historien om hur han började med två tomma Unga röster: händer och en stor dröm om framgång fick åhörarna att dra efter andan mer än en gång. Stefan driver i dag lantbruk på hektar åkermark i Ukraina parallellt med fastighetsverksamhet och skogsbruk här i Sverige. Han visade bilder och berättade öppenhjärtigt om förutsättningarna för jordbruk i ett land där skuggan av det gamla Sovjet fortfarande påverkar tillvaron. Stefan Stolt har mottagit ett stort antal utmärkelser för sin framåtanda och företagsamhet och är en sann inspiratör för dagens unga. Klyschan inget är omöjligt har sällan känts mer rätt och kanske är det där träffens deltagare verkligen kan förenas. Unga i lantbrukssektorn står i dag inför utmaningar som kräver mod, vilja och en Stolt tro på framtiden. Det blev lyckat, till och med bättre än vi hade vågat hoppas, sammanfattade John Rödström från distriktsstyrelsen i Västernorrland ungdomsträffen. John berättar att arrangörgruppen har lagt ner stort engagemang på träffen, men vill betona att Lage Westman från medlemsavdelningen är den som dragit det tyngsta lasset. Han får medhåll av Emma Bäckström, distriktstyrelseledamot i Västerbotten. Utan Lage har det aldrig gått! säger hon. Texter: Elin Bergström Bilder: Lotta Svensson Liza värderar forskning högt Nils ifrågasätter för kooperationens bästa En skåning på norrlandsbesök Liza Lidvall från Jämtland. Nils Björid från Östersund. Martha Henriksson-Witt,ledamot i Söderslättsdistriktet Med på ungdomsträffen var Liza Lidvall, 29, som driver köttproduktion tillsammans med sambon Gunnar Eriksson, 28, på Stenrike Gård i Jämtland. Paret har 340 ungtjurar och ett femtiotal tackor på gården som de äger tillsammans med Gunnars föräldrar. De har gjort en stor satsning med nybyggnation av tjurstall För Liza innebar träffen en större insikt i vad ett medlemskap i Lantmännen innebär och vad föreningen kan tillföra i hennes produktion. Återbäring och emissionshandel är en sak, men något av det viktigaste för oss är Lantmännens forskning kring växtodling. Vi behöver utsädessorter som verkligen fungerar för oss i Norrland och där är Lantmännen ovärderliga, säger Liza. Hon upplever att det finns stora krafter inom svenskt lantbruk och att Lantmännen kan göra mycket för att hjälpa till att stärka bilden av den moderna bonden. Hon tror att det är viktigt att alla ägare tar ansvar för lantbrukskooperationens framtidsstrategi. Hon ser gärna en ny träff med mer fokus på just Lantmännen även om hon också uppskattade både Stefan Stolt och Jenny Johanssons föredrag. En av de mest aktiva debattörerna under Thomas Bodéns föredrag var Nils Björid, 26 år från Östersund. Nils arbetar på sina föräldrars gård där man driver modern mjölkproduktion med 70 kor. Familjen planerar för ett kommande generationsskifte och Nils tycker att det är viktigt att skaffa sig så mycket kunskap som möjligt innan det är dags att ta över företaget. Han har ett flertal förtroendeuppdrag inom bland annat Arla och LRF och ser det som en självklarhet att enas kring gemensamma utmaningar i lantbruksbranschen. Att som ägare i Lantmännen bevaka sina intressen och tänka långsiktigt, är något Nils tycker är viktigt. Man ska vara kritisk och våga ställa frågor, säger han. Han betonar även att Lantmännen måste lyssna in nya behov och önskemål från blivande ägare. Ungdomsträffen var en bra satsning och det visar att Lantmännen har en vilja att möta ungdomarna enligt Nils. Det är något han tror är väldigt viktigt för kooperationens framtid. Som lantbruksföretagare ser Nils stort värde i kooperation och samägande. Långsiktighet och stabilitet är något av det viktigaste inom föreningar och i affärsrelationer menar Nils. Den mest långväga deltagaren på ungdomsträffen var Martha Henriksson-Witt från Skåne. Hon är ledamot i Söderslätt-distriktet och ansvarig för en liknande satsning i syd. Hon tyckte att träffen var väl genomförd och att hon fick bra idéer att ta med sig hem. Det händer mycket ute i landet menar Martha, många diskuterar kooperationens nytta och framtid. Eftersom Lantmännen är en stor organisation som gör affärer på många olika områden är det viktigt att man kommer samman och verkligen sätter sig in i ägarfrågorna. Martha tycker att det är en fördel om styrelserna består av både lantbrukare och personer som är sysselsatta med annat. Jag jobbar som jurist på egendomsförvaltningen i Lunds Stift och ser kanske lite annorlunda på Lantmännen än vad aktiva bönder gör, säger hon och fortsätter: Det viktiga är att få insikt i hela koncernen och förstå hur den fungerar. Martha tycker att man ska ta alla tillfällen i akt att utbyta erfarenheter och skapa samarbete. Martha menar att även om Sverige är ett avlångt land där lantbrukares behov och förutsättningar är vitt skilda, måste vi försöka förstå hur man gynnar varandra och se hur vi bidrar till tillväxt och goda affärer även om produktionen ser olika ut beroende på var man bor. 20 Grodden Nr